Utbildningskontorets plan för systematiskt kvalitetsarbete 2015/2016

Transkript

1 Utbildningskontorets plan för systematiskt kvalitetsarbete /016 - för ökad måluppfyllelse i Södertälje kommuns förskolor och skolor Peter Fredriksson Utbildningsdirektör Innehåll Inledning Presentation av utbildningskontoret Våra styrkor Våra utmaningar Vårt fokus /016 Organisation Systematiskt kvalitetsarbete Resultatuppföljning / Uppföljning av förbättringsområden / Uppföljning av utvecklingsområden / Bedömning av utvecklingsområden Resultat i förskolan Resultat i grundskolan Resultat i gymnasieskolan Analys av resultaten Kommentarer utifrån ett jämförande perspektiv Kommentarer utifrån ett resurs- och kompetensperspektiv Kommentarer utifrån ett organisations- och ledningsperspektiv Kommentarer utifrån ett metod- och forskningsperspektiv Kommentarer utifrån ett intersektionalitetsperspektiv Utveckling /016 Förbättringsområden /016 Förskolans förbättringsområden Grundskolans förbättringsområden Gymnasieskolans förbättringsområden Utvecklingsområden /016 Pedagogisk ledning Lärande organisation Mål- och resultatstyrning Kvalitet i undervisningen Uppföljning och utvärdering 1

2 Inledning Varje kommun är enligt skollagen skyldig att planera, följa upp och utveckla sin verksamhet på det sätt kommunen anser vara lämpligast. Särskild vikt läggs vid att kommunen säkrar att det finns en struktur för det systematiska kvalitetsarbetet. Målgruppen för utbildningskontorets plan för systematiskt kvalitetsarbete är främst tjänstemän på utbildningskontoret, rektorer och förskolechefer samt ledamöter i utbildningsnämnderna. Syftet är att: Ge en samlad bild av verksamheterna, Beskriva resultat och måluppfyllelse i förhållande till de nationella och kommunala målen, Analysera och bedöma måluppfyllelsen i verksamheterna, Ange prioriterade områden att utveckla och förbättra, Ge nämnderna ett bra beslutsunderlag inför kommande års mål- och budgetarbete. Ytterst syftar utbildningskontorets plan för systematiskt kvalitetsarbete till att kommunens förskolor och skolor når det mål utbildningsnämnderna satt för verksamheterna, att öka måluppfyllelsen. Samtliga medarbetare har ett ansvar för att arbeta utifrån de förhållningssätt och de lärandeperspektiv som nämnderna fattat beslut om: Förhållningssätt Elevens framgång är skolans ansvar. Förväntningarna är höga på elever, men också på skolledning, lärare och andra medarbetare. Kunskapsutveckling ska stå i fokus i skolans arbete. Tiden i skolan ska fyllas med kvalitet och utmaningar. Skolan ska inspirera till kreativitet. Undervisningen ska utgå från varje elevs behov och förutsättningar. Styrning och uppföljning ska vara tydlig och sträva efter ständigt förbättrade resultat. Lärandeperspektiv Språkutvecklande perspektiv Inkluderande perspektiv Interkulturellt perspektiv Forskningsperspektiv Peter Fredriksson Utbildningsdirektör

3 Presentation av utbildningskontoret Våra styrkor Vårt systematiska kvalitetsarbete. Vi har en mycket strukturerad och väl förankrad modell för vårt systematiska kvalitetsarbete med ett starkt fokus på resultatstyrning. Vår styrning i linjen. Vi har en samsyn hos politiker och tjänstemän om mål, prioriteringar, roller och ansvar. Vår förändringsvilja. Vi vågar pröva nytt när vi ser att det gamla inte stödjer förskolans och skolans uppdrag och inte gynnar barnens och elevernas kunskapsutveckling. Våra utmaningar Säkra att likvärdigheten i våra förskolor och skolor förstärks utifrån ett kvalitetsperspektiv. Säkra att förskolans och skolans kompensatoriska ansvarstagande gör att alla barn och elever ges möjlighet att nå målen oavsett behov, förutsättningar och sociokulturell bakgrund. Säkra att våra ledare i förskolor och skolor utvecklar ett tydligare pedagogiskt och förändringsorienterat ledarskap som stödjer medarbetarna i deras utveckling och ger dem bättre förutsättningar att bedriva en framgångsrik undervisning. Vårt fokus /016 Satsningar i F- för att stärka kvalitén och öka likvärdigheten inom läs- och skrivutveckling och matematik på våra grundskolor. Satsningar på pedagogistor och ateljeristor i förskolorna och förstelärare och tvålärarmodell i skolan för att metodologiskt anpassa undervisningen utifrån barns och elevers olika behov, förutsättningar och sociokulturella bakgrund. Satsningar på ett funktionellt delat ledarskap för att stärka det pedagogiska ledarskapet och ge ledarna bättre förutsättningar att stödja medarbetarna i deras utveckling Organisation Inom utbildningskontoret i Södertälje kommun finns 1 förskolenheter, 17 grundskolenheter, varav grundsärskolan är inkluderad i fyra av enheterna, 5 gymnasieenheter, varav en är gymnasiesärskola, samt Resurscentrum, som består av kostenhet, skolhälsovård, modersmålsenhet och ungdomsmottagning. Inom Resurscentrum finns även de pedagogiska resurser som på en kommunövergripande nivå ska stödja enheterna i en ökad måluppfyllelse. Ansvarig chef på enhetsnivå är förskolechef respektive rektor. Ansvarig chef på verksamhetsnivå är tre verksamhetschefer, en för vardera förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. Därtill finns en verksamhetschef med ansvar för Resurscentrum. På utbildningskontoret finns två chefer, en chef för ekonomi och administration och en chef för strategi- och verksamhetsstöd. Ytterst ansvarig tjänsteman för kommunens förskole- och skolverksamhet är kommunens utbildningsdirektör.

4 Systematiskt kvalitetsarbete Strukturen och arbetsgången för det systematiska kvalitetsarbetet är densamma för förskola, grundskola, gymnasieskola och särskola, samt för alla ansvarsnivåer: enhetsnivå, verksamhetsnivå och kommunnivå. Strukturen består av tre delar: En resultatdel som redogör för genomförda åtgärder och beskriver nuläget i form av statistik och självskattningar, en analysdel som belyser nuläget utifrån olika perspektiv, samt en utvecklingsdel som anger åtgärder som ska leda till förbättring av verksamheten och ökad måluppfyllelse. Förskolechefer och rektorer ansvarar för att det i dialog med medarbetare, barn/elever och vårdnadshavare tas fram en plan för kvalitetsarbetet på enhetsnivå. Verksamhetscheferna i sin tur ansvarar för att det finns en plan för systematiskt kvalitetsarbete på verksamhetsnivå. Slutligen ansvarar utbildningsdirektören för att det görs en plan på kommunövergripande nivå. Ovan beskrivna arbete sker kontinuerligt och parallellt. På samtliga nivåer ansvarar var och en för att använda det handlingsutrymme man har så att rätt åtgärder vidtas utifrån resultat och analyser. Planerna för det systematiska kvalitetsarbetet har en aktualitet på ett år. Planerna i sig säkrar inte att det sker ett nödvändigt förbättringsarbete i Södertäljes förskolor och skolor. Lärare och andra medarbetare ute på förskolor och skolor behöver vara delaktiga i processen. Förbättringsområden och åtgärder behöver utgå från de lokala behoven och förutsättningarna. Processen för hur man tar fram planerna, hur man arbetar med genomförandefasen och hur man kontinuerligt följer upp och utvärderar insatser och effekter behöver vara väl genomarbetad och känd hos samtliga berörda. Resultatuppföljning Uppföljning av prioriterade förbättringsområden, / Förbättringsområden kallar vi de områden vi arbetar med under en begränsad tid. Det är verksamhetscheferna som i dialog med utbildningsdirektören och förskolechefer/rektorer beslutar vilka förbättringsområden vi under läsåret ska prioritera. Varje verksamhet förskola, grundskola, gymnasium har sina förbättringsområden Att alla enheter inom en verksamhet arbetar med ett gemensamt förbättringsområde, betyder inte att alla gör samma sak eller lika mycket. Åtgärder ska alltid vidtas utifrån behov, resultat och analyser. Därför varierar åtgärdernas omfattning och innehåll mellan enheterna. I nedanstående uppföljning redovisas de åtgärder som vidtagits på verksamhetsnivå. Kommentarerna och bedömningarna är på en generell och övergripande nivå. De bygger främst på verksamhetsbesök, samtal med förskolechefer och rektorer, samt på de samtal utbilningskontorets ledningsgrupp regelbundet har för att följa upp och utvärdera olika satsningar och åtgärder. En mer utförlig uppföljning av arbetet med de olika verksamheternas förbättringsområden finns att läsa i respektive verksamhetschefs Plan för systematiskt kvalitetsarbete /016. 4

5 Förskolans förbättringsområde: 1. Pedagogisk dokumentation Förskolorna har inte samma tradition som skolorna att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. Därför har vi bedömt det som viktigt att arbeta fram modeller för dokumentation. Med en bättre dokumentation förväntar vi oss en högre grad av mål- och resultatstyrning och erfarenhetsbaserat lärande, samt en bättre uppföljning av vilka effekter förskolornas olika åtgärder och aktiviteter får för barnens lärande. Under det gångna året har alla förskolenheter haft i uppdrag att arbeta fram modeller för dokumentation. I våra uppföljningar kan vi konstatera att modeller för dokumentation har tagits fram och används i det löpande arbetet, samt att vi fått en stärkt mål- och resultatstyrning och mer av erfarenhetsbaserat lärande. Detta har bidragit till att vi i våra förskolor har en hög grad av likvärdighet. Men vi konstaterar också att vi behöver arbetar vidare med att i dokumentationen tydligare fokusera på vilka effekter olika åtgärder och aktiviteter får för barnens lärande. Förskolans förbättringsområde:. Normkritiskt förhållningssätt I våra förskolor har vi många barn som tidigt utvecklar stereotypa könsroller, vilket skapar hinder för deras lärande, deras samspel med andra och deras möjligheter att utvecklas utifrån ett mångfaldsperspektiv. Därför har vi bedömt det som viktigt att hos medarbetarna öka medvetenheten om hur stereotypa könsroller konstrueras och utifrån det ta fram strategier för att motverka dessa könsroller. Under det gångna året har vi i förskolan utbildat det vi kallar normkritiska piloter, medarbetare som ska driva det normkritiska arbetet. I våra uppföljningar kan vi konstatera att de normkritiska piloterna bidragit till en ökad medvetenhet om hur stereotypa könsroller konstrueras, samt att det normkritiska förhållningssättet på flera förskolenheter blivit till normkritiskt arbetssätt. Men vi konstaterar också att vi behöver ta fram en gemensam verksamhetsövergripande strategi med ett tydligare metodologiskt och innehållsligt fokus. Grundskolans förbättringsområde: 1. Studiemotivation I våra grundskolor har vi en stor andel elever som inte når målen. Många av dessa elever kommer från hem utan studietradition. Många av våra elever saknar också förståelse för skolans betydelse och har ett förhållningssätt och attityder som försvårar för dem att nå framgång i skolan. Därför har vi bedömt det som viktigt att skolorna tar ett ökat ansvar för att eleverna blir mer delaktiga i sin egen skolgång, samt att skolornas samarbete med hemmet fördjupas så att föräldrarna bättre kan stödja sina barn i skolarbetet. Under det gångna året har särskilt fokus riktats dels mot formativa processer som syftar till att eleverna ska få en större medvetenhet om sitt eget lärande och fortsatta utveckling, dels mot studie och yrkesvägledning. I våra uppföljningar kan vi konstatera att skolornas formativa arbete har stärkts, liksom studie-och yrkesvägledningen. Men vi konstaterar också att vi behöver utveckla en skolkultur med höga förväntningar på alla nivåer samt samarbetet med föräldrarna. Inte minst behöver vi i dialog med föräldrarna tydliggöra skolans och föräldrarnas olika roller, ansvar och befogenheter. 5

6 Grundskolans förbättringsområde:. Likvärdig utbildning I våra skolor har vi elever med mycket olika behov och förutsättningar. Andelen nyanlända elever eller elever som kommit till Sverige under sin skoltid är hög, liksom andelen elever i behov av olika stödinsatser. Därför har vi bedömt det som viktigt att utifrån ett likvärdighetsperspektiv, alla elevers rätt att få det stöd i skolarbetet de behöver, granska och utveckla skolornas organisation och arbetsmetoder så att skolorna mer framgångsrikt kan möta elevernas behov och förutsättningar. Under det gångna året har organisatoriska förändringar gjorts särskilt för nyanlända, med fokus på mer studiehandledning. Många skolor har också förstärkt och utvecklat den tvålärarmodell som blir alltmer vanlig i Södertäljes skolor. Metodutvecklingen har främst skett med stöd av skolornas förstelärare, som i ämnesgrupper lett ett arbete som syftat till att stärka samsynen om vad som är bra och framgångsrik ämnesundervisning. I våra uppföljningar kan vi konstatera att arbetet med nyanlända har förbättrats, vilket också visar sig i förbättrad måluppfyllelse, att tvålärarmodellen skapar nya och bättre förutsättningar för både elever och lärare, samt att förstelärarnas arbete med ämnesgrupper varit uppskattat och i många fall lett till att lärarna utvecklat en mer likvärdig undervisning. Men vi konstaterar också att vi i arbetet med att utveckla tvålärarmodellen, om den ska öka likvärdigheten, behöver fokusera mindre på det organisatoriska och mer på det metodologiska perspektivet, vilket även gäller det fortsatta arbetet med förstelärarna och ämnesgrupperna. Med metodologiskt perspektiv avses här hur arbetet påverkar själva undervisningen. Gymnasiets förbättringsområde: 1. Språkutvecklande arbete I gymnasieskolan är den språkliga förmågan av stor vikt. Om eleverna ska kunna tillgodogöra sig undervisningen, krävs en hög språklig medvetenhet. Därför har vi bedömt det som viktigt att våra gymnasieskolor vidtar åtgärder som stärker lärarnas kunskaper i genrepedagogik och tar fram strategier så att eleverna får tillgång till ett ämnesadekvat språk. Under det gångna året har förstelärarna i gymnasiet haft ett särskilt uppdrag att med ämneskollegorna ta fram en modell för undervisningen som utifrån examensmålen innehåller konkreta exempel på hur språklig förmåga och förståelsen av olika begrepp är relaterat till kunskapsutveckling. Vi har också tillsammans med Resurscentrum och Nationellt Centrum på Stockholms Universitet påbörjat en uppbyggnad av en modell för språkstöd, Språksupport, som bygger på en noggrann diagnosticering av elevernas varierande behov av språkutveckling. I våra uppföljningar kan vi konstatera att medvetenheten om vikten av att ha ett genrepedagogiskt förhållningssätt har ökat hos lärarna och att det också påverkat arbetssättet i klassrummet. Men vi konstaterar också att vi behöver fördjupa kunskaperna om hur språk- och kunskapsutveckling förutsätter varandra och ta fram strategier som tydliggör målsättning, metoder och uppföljning av effekter. Målet för det fortsatta arbetet ska vara att utforma en undervisning som utgår från flerspråkighet. 6

7 Gymnasiets förbättringsområde:. Engelska I våra gymnasieskolor har vi många elever som har bristande kunskaper i engelska, vilket delvis kan relateras till att många tidigare haft en skolgång där de inte har läst engelska eller/och lever i en kontext där engelska inte är ett språk man praktiserar. Detta leder till att många av våra elever har svårt att nå målen i engelska. Vi har därför bedömt det som viktigt att med olika insatser stärka möjligheterna för elever att få det stöd i engelska de behöver. Under det gångna året har våra gymnasieskolor organiserat och genomfört olika insatser, bland annat undervisning utöver timplanen och mindre studiegrupper och i engelsklärarnas ämnesgrupper har särskilt fokus varit på flerspråkiga elevers utbildning i engelska. I våra uppföljningar kan vi konstatera att insatser i form av extra resurser varit värdefulla och behöver fortsätta. Men vi konstaterar också att fortsatta satsningar på att utveckla engelskundervisningen ska vara en del av skolornas språk-och kunskapsutvecklande arbete, varför vi bedömer att engelska inte ska vara ett eget förbättringsområde läsåret /016. Uppföljning av utvecklingsområden, / Utvecklingsområden kallar vi de områden vi arbetar långsiktigt med. De är fastställda av utbildningsdirektören efter dialog med verksamhetschefer, förskolechefer och rektorer. Våra utvecklingsområden utgår från vad forskning och erfarenheter har sett som framgångsfaktorer i arbetet med att få bra förskolor och skolor. De utvecklingsområden vi har omfattar alla verksamheter och enheter. På alla nivåer ska vi vidta åtgärder som stärker de kvalitéer vi definierat för respektive utvecklingsområde. Men precis som i arbetet med våra förbättringsområden betyder inte detta att alla förskolor och skolor ska göra samma sak eller lika mycket. Åtgärder ska också här vidtas utifrån behov, resultat och analyser. I nedanstående uppföljning redovisas de åtgärder som vidtagits på en kommunövergripande nivå. Åtgärder vidtagna på övriga nivåer redovisas i verksamhetschefernas och rektorernas/förskolechefernas planer. Kommentarerna och bedömningarna är också inom dessa områden på en generell och kommunövergripande nivå. Som underlag för kommentarer och bedömningar har vi de verksamhetsbesök som systematiskt genomförs på alla förskolor och skolor, de samtal som förs med förskolechefer och rektorer, samt i utbildningskontorets ledningsgrupps återkommande avstämningar. Ledningsgruppen följer upp olika satsningar och åtgärder utifrån en fastställd tidsplan. Ledningsgruppen gör också varje kvartal en systematisk bedömning av alla förskolors och skolors kvalitéer inom våra fyra utvecklingsområden. Utvecklingsområde 1: Pedagogisk ledning En första förutsättning och framgångsfaktor för ökad måluppfyllelse är att ledarskapet på våra förskolor och skolor fokuserar på verksamhetens idé, använder en stor del av tiden till observationer och samtal, samt initierar och driver förbättringsarbete. Under det gångna året har fokus inom området Pedagogisk ledning varit att utveckla ett mer idébaserat ledarskap. Målsättningen har varit att alla förskolor och skolor ska kunna presentera en verksamhetsidé som ger enheten en tydlig identitet, som förenar ledare och medarbetare, som skapar en samsyn om mål och medel, som styr det fortsatta förbättrings- 7

8 arbetet, som ökar attraktionskraften och som stimulerar till ökad valfrihet för barn, elever och vårdnadshavare. En verksamhetsidé kan vara en innehållslig inriktning, en arbetsmetod, ett pedagogiskt förhållningssätt eller en specifik organisationsmodell. Vi har under året i dialog med rektorer och förskolechefer intensifierat processen kring idébaserat ledarskap och verksamhetsidé. Inom förskolan har fokus legat på att förankra den verksamhetsidé vi har beslutat om ska omfatta alla förskolor, en Reggioinspirerad pedagogik. Inom grundskolan har fokus främst legat på att utveckla verksamhetsidéer i våra centralt belägna grundskolor. Inom gymnasiet har fokus legat på att våra två gymnasieskolor, Täljegymnasiet och Torekällgymnasiet ska definiera en tydlig riktning för deras respektive fortsatta utvecklingsarbete. Vi har för att stödja rektorer och skolornas medarbetare under året haft ett samarbete med forskare från Umeå Universitet. De har observerat, reflekterat och fört en dialog med ledare och medarbetare utifrån ett lednings- och styrningsperspektiv. Vi har på några skolor anlitat en extern ledarskapsutvecklare om via ett praktiknära och coachande arbete har haft i uppdrag att stödja rektorerna att utveckla ett idébaserat ledarskap. Vi har också i ett samarbete med en forskare från KTH arbetat vidare med en metod där förskolechefer och rektorer filmas. Metoden syftar till att den som filmas ska få syn på sitt ledarskap utifrån ett antal beteenden, beteenden som kan underlätta eller försvåra ett idébaserat ledarskap. I våra uppföljningar kan vi se att de vidtagna åtgärderna har gett effekt. Inom förskolan har den gemensamma verksamhetsidén förankrats. Inom grundskolan har några av våra centralt belägna grundskolor fördjupat sin verksamhetsidé, det gäller främst Oxbackskolan, Rosenbogskolan och Soldalaskolan. Inom gymnasiet har Torekällgymnasiet och Täljegymnasiet avgränsat programutbudet, vilket ger skolorna förutsättningar till en långsiktig profilering inom några få program. Skolorna har också utifrån ett pedagogiskt och metodologiskt perspektiv fastställt en riktning för det fortsatta arbetet. En uppföljning av våra insatser visar att metoden att observera och utveckla ledarskapet med hjälp av filmning är fortsatt framgångsrik. De ledare som varit berörda av satsningen är alla överens om att det stärkt dem i deras ledarskap. Också satsningen med en extern ledarskapsutvecklare har varit värdefull och gett berörda rektorer stöd i det interna utvecklings- och kvalitetsarbetet. Satsningen på ett samarbete med forskare från Umeå Universitet har inte fullt ut gett önskvärd effekt. Främst beror detta på att det på två av de tre berörda skolorna har varit rektorsbyten, vilket naturligtvis har påverkat kontinuiteten i arbetet. På den skola där det inte varit något rektorsbyte kan vi emellertid se positiva effekter. Vi bedömer att vi också framöver behöver vidta åtgärder för att stödja förskolechefer och rektorer att utveckla ett nära, pedagogiskt och idébaserat ledarskap. I det fortsatta arbetet behöver vi ha fokus på att konkretisera verksamhetsidéerna och säkra att de får en tillämpning i förskolornas och skolornas dagliga arbete. Utvecklingsområde : Lärande organisation En andra förutsättning och framgångsfaktor för ökad måluppfyllelse är att det finns en organisation och kultur där man samarbetar, utbyter erfarenheter och utvecklar ett lösningsfokuserat förhållningssätt. 8

9 Under det gångna året har fokus inom området Lärande organisation varit att utveckla det kollegiala lärandet i våra förskolor och skolor. Vi har främst med stöd av våra förstelärare inom grundskolan och gymnasieskolan och pedagogistor och ateljeristor i förskolan velat skapa förutsättningar för ett kollegialt lärande. Förstelärare, ateljeristor och pedagogistor, men också förskollärare med särskilt pedagogiskt utvecklingsansvar, har alla haft tydliga uppdrag utifrån förskolornas/skolornas olika resultat och behov. Men vi har också genom andra former försökt att stödja ett kollegialt lärande. Olika nätverk på kommunövergripande nivå är vanligt. Det kan vara nätverk för fritidspersonal, för ämneslärare inom praktiskt/estetiska ämnen eller för de förskollärare som har ett särskilt ansvar att driva förskolans normkritiska arbete. Det kan också vara nätverk för sambedömning av nationella prov. På chefsnivå är det kollegiala lärandet omfattande. Våra verksamhetschefer för förskola, grundskola respektive gymnasieskola prioriterar möten som syftar till ett erfarenhetsbaserat och kollegialt lärande. I våra uppföljningar kan vi konstatera att våra åtgärder gett effekt. Ute på skolor och förskolor har vi ett målstyrt och strukturerat kollegialt lärande. Effekterna av de modeller vi arbetar utifrån varierar något. Fortfarande är den samarbetande kulturen på en generall nivå starkast i förskolan och svagare i gymnasieskolan. Vi konstaterar också att våra nätverk är både uppskattade och gett effekt. De har t.ex. bidragit till en utveckling av fritidsverksamheten och till att lärare i grundskolan fått en större samsyn vid bedömning av elevers lärande. Det kollegiala lärandet på chefsnivå har utvecklats, främst i grundskolan och gymnasiet. Verksamherschefen för förskolan har sedan tidigare mycket väl etablerade och fungerande former för kollegialt lärande i förskolechefsgruppen. Nu ser vi samma sak i våra två rektorsgrupper. Både gymnasierektorerna och grundskolerektorerna har under ledning av respektive verksamhetschef ett stödjande och utvecklande samarbete. Vi bedömer att vi också framöver behöver vidta åtgärder för att stärka och utveckla det kollegiala lärande. I det fortsatta arbetet behöver vi ha fokus på att utveckla modeller för att bättre kunna följa effekterna av olika satsningar på kollegialt lärandet. Utvecklingsområde : Mål- och resultatstyrning En tredje förutsättning och framgångsfaktor för ökad måluppfyllelse är en mål- och resultatstyrd kultur, en kultur där målen är väl kända och där resultaten och analyserna styr resursanvändning och beslut om åtgärder. Under det gångna året har fokus inom området Mål- och resultatstyrning varit att utveckla resultatstyrningen så att vi på alla nivåer anpassar resursfördelning, organisation och arbetsmetoder utifrån resultat och analyser. Vi har under året på en kommunövergripande nivå konsekvent fördelat resurser och stödinsatser utifrån förskolors och skolors olika behov. Det kompensatoriska perspektivet har varit styrande i resursfördelningen. Vi har i utbildningskontorets ledningsgrupp utarbetat en modell för att varje kvartal följa upp och värdera varje enskild förskola och skola utifrån tre perspektiv: Kvalitet, resultat och ekonomi. Till den uppföljningen finns en struktur för att i dialog med berörd förskola eller skola fastställa nödvändiga förbättringsåtgärder. På verksamhetsnivå har förskolan utifrån ett mål- och resultatperspektiv främst fokuserat på att 9

10 utveckla lärande miljöer, grundskolan främst undervisningen i F- och gymnasiet främst utbudet och dimensioneringen av olika program. På enhetsnivå har vi med stöd av utvecklingslärare, förstelärare, pedagogistor och ateljeristor och förskollärare med särskilt pedagogiskt uppdrag eftersträvat en tydligare resultatsyrning. Samtliga dessa medarbetare har haft uppdrag utifrån enheternas resultat och analyser. I vår uppföljning kan vi se att resultatstyrningsperspektivet kontinuerligt stärks. På samtliga nivåer finns både en förståelse för och modeller för en tydlig resultatstyrning. Vi bedömer att vi framöver behöver ha ett ännu tydligare fokus på vilka förbättringar vi vill se utifrån resultat och analyser, samt fördjupa dialogen om vilka åtgärder som verkligen är relevanta att vidta för att åstadkomma de önskvärda förbättringarna. Utvecklingsområde 4: Kvalité i undervisningen En fjärde förutsättning och framgångsfaktor för ökad måluppfyllelse är hög kvalitet i förskolans och skolans undervisning, en undervisning som kännetecknas av målstyrning, utmanande innehåll, metodologisk variation, arbetsro och en ömsesidig respekt mellan lärare och barn eller elev. Under det gångna året har fokus inom området Kvalité i undervisningen varit att ge förskollärare och lärare bättre förutsättningarna att nå en hög måluppfyllelse i arbetet med barn och elever och att vidta särskilda insatser för att förbättra resultaten i kunskapsområden och ämnen med låg måluppfyllelse. Vi har under det gångna året inom skolan fortsatt vår satsning på utvecklingslärare och förstelärare. Utvecklingslärarnas arbete är begränsat till en handfull grundskolor. Deras uppdrag är att under en längre tid följa och stödja en grupp lärare och utifrån lärarnas olika behov stärka t.ex. ledarskapet i klassrumet, det formativa arbetet med eleverna eller planering av olika arbetsområden. Förestelärarnas arbete omfattar alla skolor. Deras uppdrag är att i ämnesgrupper diskutera och utveckla metoder för högre kvalitet i undervisningen. I förskolan har vi satsat på pedagogistor och ateljeristor och gett dem tydliga uppdrag att utveckla lärandemiljöer och modeller för dokumentation som ska stödja en kontinuerlig uppföljning och utveckling. I grundskolan har vi påbörjat vår satsning i F- som syftar till att stärka kvalitén i främst svensk- och matteundervisningen. I grundskolorna och i några av våra gymnasieskolor har arbetet med att utveckla en tvålärarmodell gått vidare. Syftet med modellen är att utveckla det kollegiala lärandet, stärka flexibiliteten i klassrummet och bättre kunna anpassa undervisningen till elevernas olika behov. Modersmålsenheten har under året haft i uppdrag att utveckla modeller som möjliggör mer studiehandledning för nyanlända elever. I vår uppföljning kan vi se att våra satsningar på utvecklingslärare och förstelärare är uppskattade och leder till en fördjupad förståelse. Däremot är det svårt att bedöma vilka effekter dessa satsningar får i klassrumsundervisningen. Satsningen på pedagogistor och ateljeristor har varit mycket framgångsrik. Deras arbete har gett önskvärda och konkreta effekter inom båda de områden de har haft i uppdrag att utveckla, lärandemiljöer och dokumentation. Satsningen i F- har också varit mycket framgångsrik. Med stöd av särskilt tillsatta förstelärare och specialpedagoger har vi infört gemensamma modeller för att följa upp 10

11 elevernas lärande. Satsningens olika åtgärder har också lett till såväl en diskussion om som en förändring av vilka metoder man arbetar med i klassrummet. I vår uppföljning av tvålärarmodellen uttrycker både lärare och elever att effekterna är positiva. Vi kan konstatera att satsningen leder till att eleverna får mer hjälp och att det blir lugnare i klassrummet. Men vi konstaterar också att satsningen framöver behöver ha ett tydligare metodologiskt fokus. Vi ser inte att två lärare i klassrummet självklart förändrar metoderna eller leder till en större metodologisk mångfald i klassrummet. Slutligen, modersmålsenheten har genom en effektivare organisation ökat det stöd nyanlända kan få i form av studiehandledning. Vi bedömer att vi framöver ska arbeta vidare med och fördjupa kvalitén i de satsningar som nu pågår. Vi ser det som särskilt viktigt att i det fortsatta arbetet få ett ökat effektperspektiv i styrning och uppföljning. Bedömning av normallägen för våra utvecklingsområden I vårt arbete att utveckla förskolan och skolan att nå en högre måluppfyllelse ingår att regelbundet bedöma våra fyra utvecklingsområden utifrån ett antal kvalitéer som vi kallar normalläge. I nedanstående sammanställning framgår verksamhetschefernas (V) och utbildningsdirektörens (U) bedömningar av normalläget. Verksamhetscheferna har gjort en bedömning av respektive verksamhet. Utbildningsdirektören har gjort en samlad bedömning. 1 motsvarar Stämmer dåligt, motsvarar Stämmer ganska dåligt, motsvarar Stämmer ganska bra, 4 motsvarar Stämmer bra. Pedagogisk ledning Normalläge År V U 1. Ledningen är i ord och handling tydlig med verksamhetens idé, uppdrag och mål.. Ledningen har väl kända förväntansstrukturer och kvalitetskrav på medarbetarnas arbete och följer upp detta med medarbetarna enskilt och i grupp.. Ledningen använder en stor del av sin tid till observationer och samtal, vilket leder till ny förståelse och förändringsarbete. 4. Ledningen startar processer som leder till ett gemensamt utvecklande av verksamhetens idé och ökad måluppfyllelse. 5. Ledningen har ett normkritiskt förhållningssätt till verksamhetens arbetsformer och innehåll, utmanar traditioner och vågar driva ett nödvändigt förbättringsarbete ,,7,1,,,8,5,7,1,1,8,7 11

12 Lärande organisation Normalläge År V U 1. Organisationen kännetecknas av samarbete, flexibilitet, och utmaning. 01. Arbetet är utvecklingsorienterat och i arbetsprocessen är graden av självvärdering hög hos medarbetarna.. Personalen är lösningsfokuserad och strävar efter att själv inom de givna ramarna ta ansvar för problem och svårigheter. 4. Graden av aktuell och relevant forskning är påtaglig i det dagliga arbetet och i diskussioner, samt påverkar de beslut som fattas om åtgärder och aktiviteter. 5. I organisationen lär man av egna och andras erfarenheter, när det kan stödja måluppfyllelsen ,7,5,,7,7,8,,8,5,,, Mål- och resultatstyrning Normalläge År V U 1. Verksamhetens mål och resultat är väl kända hos ledare och medarbetare. 01. Resultaten analyseras kontinuerligt på olika nivåer i skolans/förskolans organisation - ledningsnivå, arbetslagsnivå och medarbetarnivå.. Resultaten och analyserna styr resursanvändning och beslut om åtgärder och aktiviteter. 4. Elever/barn och vårdnadshavare har kännedom om målen och får regelbunden uppföljning genom såväl summativ som formativ bedömning. 5. Personalen har höga förväntningar på eleverna/barnen och ger dem inflytande på individuell nivå utifrån elevernas/barnens olika behov och förutsättningar ,1,,7,7,8,8,,8,8,, Kvalitet i undervisningen Normalläge År V U 1. Undervisningen är målstyrd, utmanande och har en innehållslig och metodologisk variation, samt kännetecknas av arbetsro och en ömsesidig respekt mellan lärare och barn/elev.. Verksamheten har väl kända och effektiva system och rutiner för administrativa arbetsuppgifter ,8,5,,5 1

13 . Verksamheten har en kompetensutveckling som utgår från resultat och analyser och som ger lärarna bättre förutsättningar i arbetet med elever. 4. I verksamheten finns stödfunktioner med kompetenser som kompletterar lärarna i arbetet med elevernas personliga och sociala utveckling 5. Tiden för möten upplevs av lärarna/förskollärarna som meningsfull och ger möjlighet till utveckling av undervisningen., ,9,8,,6,,,7,5,6 Resultat i förskolan Förskolans kunskapsområden I förskolan följer vi upp varje barns lärande och utveckling utifrån förskolans prioriterade kunskapsområden. De nedanstående siffrorna svarar på frågan: Hur stor andel av barnen når de mål som finns för respektive kunskapsområde? Alla kommunala förskolor Språkutveckling 84,6 88,7 86, 87,5 Lek och samspel 86,5 90,7 89,5 90,1 Naturverenskap och teknik 80,7 84, 84,8 87, Matematik 87, 88,1 86,9 89,4 Resultat i grundskolan Elever i årskurs 9, meritvärde, alla kommunala skolor Meritvärde alla elever Meritvärde flickor Meritvärde pojkar 16 ämnen 17 ämnen 16 ämnen 17 ämnen 16 ämnen 17 ämnen ,4 05 Kommentar: Från och med läsåret 01/ räknar man meritvärdet utifrån 17 ämnen. Tidigare år har meritvärde räknats på 16 ämnen. Behörighet för fortsatta studier, alla kommunala skolor Andel behöriga för högskoleförberedande program Andel behöriga för yrkesprogram Andel elever som inte är behöriga för vare sig högskoleförberedande program eller yrkesprogram Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar 01 74,8 75,8 7,7 76,1 76,9 75,,9,1 4,7 1

14 01 75,9 78,1 7,8 78,5 80, 76,9 1,5 19,8,1 78,8 81,1 76,8 8,0 8,8 81, 18,0 17, 18,7 78,7 78,8 1, Andel elever med betyg i samtliga ämnen, alla kommunala skolor Alla elever Flickor Pojkar % 67% 65% 01 68% 69% 67% 01 66% 69% 64% 69% 70% 67% 70% 70% 70% Meritvärde, elever år 9 Föräldrarnas högsta utbildningsnivå Förgymnasial utbildning Södertälje 011 Södertälje 01 Södertälje Södertälje Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Meritvärde, elever år 9) Elevers bakgrund Södertälje 011 Södertälje 01 Södertälje Södertälje Svensk bakgrund Utländsk bakgrund, födda i Sverige Utländsk bakgrund, födda utomlands Resultat i gymnasieskolan Jämförelsetal, alla elever i de kommunala gymnasieskolorna som avgått med examensbevis Totalt 1,59 1,64 1,48 1,54 1,8 Andel behöriga för högskolestudier, alla elever i de kommunala gymnasieskolorna som avgått med examensbevis (1) 68 % % 80 % (1)Siffrorna från och med går inte att jämföra med siffrorna för tidigare år. De elever som lämnade skolan har gått i Gy11, med andra krav på behörighet för högskolestudier. Elever som läser yrkesprogram blir inte längre automatiskt behöriga för högskolestudier. 14

15 Analys av resultaten / Kommentar till resultaten utifrån ett jämförande perspektiv Förskolorna och skolorna i Södertälje har de senaste åren haft en positiv resultatutveckling, så också i år, vilket är av stor vikt för det fortsatta arbetet. Inom förskolan ökar måluppfyllelsen i år inom samtliga prioriterade kunskapsområden. Inom grundskolan förbättras meritvärdet för femte året i rad. Inom gymnasiet ökar elevernas medelvärde mer än tidigare år. Våra resultat speglar förstås till stora delar de kvalitéer och brister som finns i våra verksamheter. En fortsatt förbättrad resultatutveckling förutsätter att vi utvecklar de kvalitéer vi definierat inom våra utvecklingsområden. I bedömningen av våra utvecklingsområden kan vi se små men ändå förbättringar inom alla våra fyra områden. Inom området Pedagogisk ledning ser vi en utveckling mot ett mer idébaserat ledarskap, inom området Lärande organisation ser vi att kulturen allt mer kännetecknas av samarbete, inom området Mål- och resultatstyrning ser vi att resultatstyrningen ökar och inom området Kvalitet i undervisningen ser vi att undervisnigen blir mer målstyrd och att det finns ett fokus på metodologisk utveckling. Men vi ser också i vår bedömning att det finns kvalitéer inom samtliga utvecklingsområden som behöver stärkas. Ledarskapet måste bli ännu mer idébaserat och visa mer mod, våga göra upp med normer och traditioner som inte gynnar barnens- och elevernas lärande. Organisationskulturen behöver i ännu större utsträckning kännetecknas av ett kollegialt lärande och att säkra att detta lärande också leder till metodologiska förändringar och förbättringar i undervisningen. Mål- och resultatstyrningen behöver bli mer konkret och ännu mer ta fasta på att följa effekterna av olika satsningar och åtgärder. Undervisningen behöver kännetecknas av en mycket bättre arbetsro, mer anpassningar av arbetsmetoderna utifrån elevernas behov och mer effektiva modeller för att säkra att barnen/eleverna får det stöd de har rätt till. Det här är några, de viktigaste, av de kvalitéer som behöver utvecklas, om måluppfyllelsen ska förbättras ytterligare. Den svenska förskolan är i världsklass, brukar man säga. Det gäller inte den svenska skolan. Den svenska skolan brottas med ett antal problem. De flesta är väl kända. Många elever når inte målen, arbetsron är bristfällig, det kompensatoriska stödet till elever och skolor i utsatta områden är otillräckligt, styrningen är otydlig, ledarskapet ute på skolorna saknar pedagogiskt fokus och driv, och kvalitén på lärarna och det som sker i klassrummet är ojämn. De här problemen har vi också i Södertälje att brottas med. Några av brottningsmatcherna har vi redan vunnit, andra matcher pågår för fullt, i en av matcherna befinner vi oss utan tvekan i parterreläge. Vi börjar med måluppfyllelsen. Fem år i rad har måluppfyllelsen i våra grundskolor ökat, i år ökar också måluppfyllelsen i våra gymnasieskolor. Det är bra. Den matchen har vi vunnit. Utgångsläget var visserligen lågt, men trenden är tydlig. Vi lyckas allt bättre med våra elever. Det bekräftar också skolornas salsavärde, dvs det jämförande värden som bland annat beaktar föräldrarnas utbildningsnivå och om eleverna är födda i eller utanför Sverige. Dessa värden är 15

16 positiva. Vi lyckas över förväntan med de elever vi har. Dock, det finns ingen anledning att slå sig för bröstet. Allt för många elever lämnar fortfarande våra grundskolor utan att vara behöriga för gymnasiet. Nya matcher väntar. Nu till styrningen. Den matchen har vi vunnit i överlägsen stil. Runt om i Skolsverige ser vi en styrning som saknar samsyn om mål, prioriteringar och strategier. Politiker och tjänstemän drar åt olika håll och ute på skolorna gör lärare och ledare som de alltid har gjort, alternativt det de är bekväma med. Så inte i Södertälje. Här finns det en linje i styrningen. Vi vet från politisk nivå ner till klassrumsnivå - vad målsättningen är, vad vi ska prioritera och utifrån vilka strategier vi ska arbeta vidare. Sedan ledarskapet ute på skolorna. Studie efter studie visar att det råder brist på pedagogiskt ledarskap i svensk skola. Med pedagogiskt ledarskap menas här ledare som lägger sin tid på det nationella uppdraget, som har koll på elevernas resultat och som prioriterar lärarnas behov av lärande. Den här matchen pågår i Södertälje. Men den är snart slut och den vinner vi. Vår vilja att förbättra det pedagogiska ledarskapet har gett effekt. Vår förväntan på ledarna är glasklar, det pedagogiska uppdraget först! En tydlig förväntan räcker långt. Men den har kompletterats med åtskilliga åtgärder som har förändrat förutsättningarna. Nu tar vi nästa steg i och med vårt funktionellt delade ledarskap. Med den skapar vi ännu bättre möjligheter för rektor att vara en pedagogisk ledare. Motståndaren ligger i brygga, domaren har räknat till 8. Och kvalitén i klassrummet. På nationell nivå talar man om bristande likvärdighet. Kort sagt, det finns skickliga och oskickliga lärare. Här går vi en match som är svår, utgången är oviss, men i nuläget leder vi på poäng, Vi vet vad som är kvalitet i klassrummet, vi har gjort och gör intressanta och bra satsningar. Vårt arbete med utvecklingslärare har fått nationellt genomslag, likaså vårt arbete med förstelärare. Här har Södertälje i flera sammanhang varit det goda exemplet. Vår fortsatta satsning med tvålärarmodell ger oss unika möjligheter att stärka likvärdigheten och få ett kollegialt lärande där lärare stöttar och utvecklar varandra. Utifrån detta borde matchutgången vara given. Men i bakgrunden lurar en faktor som vi bara delvis styr över. Tillgången på utbildade och kompetenta lärare, ett nationellt problem och ett problem i Södertälje. Det finns ett intresse idag från lärare att arbeta i Södertälje. Men konkurrensen är hård. Vi behöver bli attraktivare som arbetsgivare, eller stärka vårt varumärke, som reklamfolket säger. Därför, utgången av denna match är något oviss. Över till arbetsron. Den matchen pågår, men har bara börjat. Både nationella och internationella studier konstaterar att det är stökigt i svenska klassrum. Inte i alla, det ser olika ut, också i Södertälje. I många, för att inte säga i majoriteten av våra klassrum råder den allra bästa arbetsron. Men i klassrummet intill kan det vara hela havet stormar. Att det är så kan förstås bero på läraren, Men man dansar inte ensam tango, som bekant. Eleverna är inte bara att betrakta som objekt. De är i alla högsta grad subjekt när vi kommer till ordningen i klassrummet. Vad eleverna har med sig in i klassrummet, är förstås av vikt om vi ska vinna den här matchen. Men till syvende och sist är det ändå skolans ansvar att se till att det är ordning, kanske till och med disciplin i klassrummet. Med de insatser vi gör för att stödja våra lärare utvecklingslärare, ett nära pedagogiskt ledarskap och främst tvålärarmodellen ser oddsen bra ut. Om vi sedan dessutom skulle kunna få till ett bättre samarbete med föräldrarna, borde utgången vara given. Seger, inte på fall, men på poäng. 16

17 Slutligen, stöd och anpassningar till elever utifrån behov och förutsättningar. En svår match. Minns Thomas Johanssons fruktlösa försök att besegra Karelin! Vi kan göra mycket mer än det vi nu gör. Vi kan framför allt stärka upp strukturer för kartläggningar av behov och uppföljningar av effekter. Detta pågår i vår satsning F- och det pågår i ett samarbete mellan Resurscentrum och skolorna. Men behoven av stöd och anpassningar är omfattande. Återigen, inte överallt. Men några skolor dignar av bördan utifrån kravet på kompensatoriskt ansvarstagande. Uppdraget att kompensera för elevers behov och säkra att alla elever får förutsättningar att nå målen finns på alla nivåer. Vi har läraren som i den dagliga undervisningen ska arbeta formativt med varje elev och anpassa arbetsmetoderna utifrån varje elevs behov. En om inte omöjlig uppgift så dock svår. Vi har rektor som ska fördela resurser utifrån resultat och analyser, anpassa organisationen och säkra att lärarna har rätt kompetenser. Det kräver sin hen. Och vi har kommunen, eller huvudmannen, där det yttersta ansvaret ligger för att varje elev får rätt och tillräckligt med stöd. Södertälje är inte Sveriges rikaste kommuner, men har kanske Sveriges tuffaste utmaningar när det gäller behov av stöd och anpassningar till elever. Den ekvationen löser man inte i en handvändning. Södertäljes utmaning är också Sverige. Mönstret går igen, när man tar del av den svenska skolans resultat och de brister Skolinspektionens rapporter återkommer till. Det är skolor i utanförskapsområden som uppvisar de största bristerna, i Sverige och i Södertälje. Det är områden som kännetecknas av många nyanlända och låg utbildningsnivå, segregerade områden med trångboddhet, arbetslöshet och en påtaglig känsla av utanförskap. Vi ska göra allt vi kan i Södertälje och det gör vi. Men, det är naivt att tro att de problem vi ser i några av våra skolor är något de enskilda skolorna kan lösa på egen hand. Det här är samhälleliga problem som många fler behöver ta ansvar för att lösa och på nationell nivå måste man hitta former för att effektivare stödja kommuner med skolor i utanförskapsområden. Den här matchen kommer att pågå länge, och vi kommer att befinna oss i konstant underläge. Summar summarum, vi vet vad vi håller på med. Vi går de stora och viktiga matcherna. Vi är i de viktiga frågorna. Vi ska vara kvar i dem. Fortsätta arbeta strategiskt, långsiktigt och systematiskt. Där har vi nyckeln till framgång, det vill säga ökad kvalitet och förbättrade resultat också framöver. Kommentarer utifrån ett resurs- och kompetensperspektiv De resurser vi har ska alltid användas utifrån ett kompensatoriskt perspektiv och syfta till att stärka likvärdigheten. Utbildningskontoret fördelar i allt större utsträckning resurser utifrån förskolornas och skolornas olika resultat och behov. Särskilda insatser riktas mot enheter med låg måluppfyllelse. Resurscentrums prioriteringar är exempel på det, liksom placeringen av pedagogistor och atelejeristor på utvalda förskolenheter, satsningen med utvecklingslärare på utvalda skolor, våra riktade satsningar med förstelärare i olika ämnen på utvalda skolor och det ekonomiska stöd grundskolorna får för att kunna införa en tvålärarmodell. De stora resurserna finns dock ute på enheterna. Vi kan se en ökad ambition att fördela resurser utifrån resultat också på enheterna. Men vår bedömning är att resursfördelningen generellt på enhetsnivå är för traditionsbunden och statisk. Om vi med resurser inte bara 17

18 menar pengar utan kanske framför allt medarbetares kompetens, tid, lokaler och läromedel, återstår mycket att göra som skulle kunna förändra förutsättningarna för barn och elever att nå en högre måluppfyllelse. Kompetensutveckling är en självklar del i förskolans och skolans arbete. De planer man har för kompetensutveckling beaktar ofta både en individuell nivå, alltså det behov av utveckling som den enskilda medarbetaren har, och en mer kollektiv nivå, det behov av utveckling som den enskilda förskolan eller skolan har. Det är bra. Men alla kompetensinsatser leder inte självklart till ökad kvalitet. Forskning visar att traditionella former av kompetensutveckling som enstaka kurser eller föreläsningar ger liten effekt. Det som ger effekt är en kompetensutveckling som kännetecknas av långsiktighet och meningsfullhet, som sätter fokus på förhållningssätt och arbetssätt och som är integrerad i det dagliga arbetet. De senaste åren har utbildningskontoret prövat nya former för kompetensutveckling som tagit fasta på de framgångsfaktorer forskningen har synliggjort. Exempel på det är satsningen på att utveckla rektorers och förskolechefers ledaregenskaper, utvecklingslärarnas arbete i klassrummet, förstelärarnas arbete i ämnesgrupperna och förskolans satsning på normkritiska piloter. Gemensamt för dessa exempel är det praktiknära perspektivet där fokus ligger på sambandet mellan förståelse och praktik. Den kompetensutvecklingen behöver vi se mer av. Våra former för kollegialt lärande ger förutsättningar för det. Kommentarer utifrån ett organisations- och ledningsperspektiv Vi vet att en samarbetande och ansvarstagande kultur är en framgångsfaktor för ökad måluppfyllelse i både förskolan och skolan. Organisationskulturen i förskolorna och skolorna har blivit mer samarbetsvillig och ansvarstagande, det ser vi i våra uppföljningar. Processen för det systematiska kvalitetsarbetet och våra satsningar på kollegialt lärande är några förklaringar till det. De insatser vi gör ska vi fortsätta med. Många av dem har fokus på samarbete. Viktigt att stärka framöver är främst ansvarstagandet. En förutsättning för ansvarstagande är att den som förväntas ta ansvar är delaktig och har någon form av befogenhet. Utifrån detta perspektiv finns utvecklingsmöjligheter på alla nivåer. På chefsnivå behöver rektorer, förskolechefer, lärare och andra medarbetare i högre utsträckning involveras i olika processer. På rektors- och förskolechefsnivå är det helt nödvändigt att medarbetare blir mer delaktiga i de processer och beslut som berör deras dagliga arbete med barn och elever. Delaktigheten och ansvarstagandet skulle också kunna stärkas genom en mer ändamålsenlig arbets- och ansvarsfördelning. Många av skolorna har en alldeles för platt organisation med outvecklad arbetsfördelning, vilken snarare förstärker vi-och-dom känslan än bidrar till ökat ansvarstagande. Ledarskapets betydelse för kvalitet och måluppfyllelse är väl känt inom skola och förskola. Vi ser en tydlig korrelation mellan ett väl fungerande ledarskap och förskolor och skolor med hög kvalitet. Ledarskapet i förskolan och skolan har under de senaste åren blivit mer idébaserat och drivande. Men förskolans och skolans ledarskap är en del av den rådande skolkulturen och precis som organisationen i stort behöver ledarskapet bli mer normkritiskt och våga bryta med fler av de traditioner som i hög utsträckning styr verksamheten, särskilt 18

19 då de traditioner som varken gynnar medarbetarnas eller/och barnens och elevernas lärande och utveckling. Forskningen brukar peka på att en betydande förklaring till att nödvändiga förändringar i skolan inte genomförs är rektorers starka lojalitet med lärarna. Rektorerna vågar, vill eller kan inte utmana lärargruppen. Det finns ingen anledning att tro att det skulle se annorlunda ut i Södertälje. I den konflikt som ibland kan finnas mellan enskilda lärares behov av att vara kvar i en tradition och elevers behov av anpassad undervisning behöver rektorer framöver mer konsekvent ställa sig på elevernas sida. Kommentarer utifrån ett metod- och forskningsperspektiv Att utveckla nya och bättre metoder och få en större metodvariation har varit primärt i vårt utvecklingsarbete. Skickliga förskollärare och lärare anpassar och varierar metoderna utifrån barnens och elevernas behov. Vi kan också se en utveckling. Samtalen i arbetsgrupper och ämnesgrupper har förskjutits allt mer mot ett metodologiskt perspektiv. Olika satsningar, som pedagogistors och ateljeristors arbete i förskolan, mattelyftet i grundskolan och gymnasieskolan och utvecklingslärarnas arbete i grundskolorna, har alla bidragit till den utvecklingen. Men behovet av en metodutveckling som möjliggör ökade anpassningar och adekvata stödinsatser utifrån barnens/elevernas behov och förutsättningar är fortsatt stort. En ökad samsyn om vilka metoder som är framgångsrika är nödvändig. Ett viktigt redskap i arbetet att nå en samsyn om bra och effektiva metoder är förstås forskningen. Metodutvecklingen ska styras utifrån de erfarenheter vi har, men också utifrån det forskningen har sett är framgångsrikt. Att undervisa barn och elever är inget fritt valt arbete. Det ska och måste vara ett arbete som vilar på forskning och beprövad erfarenhet. Ytterst handlar detta om en professionalisering av läraryrket. Det är bara amatörer som gör lite som de vill, det de har gjort förut eller och det som känns bekvämt. I en professionell skolkultur gör man det som är rätt, det vill säga det som vetenskap och beprövad erfarenhet visat har störst effekt i barnens/elevernas lärande. Denna professionella kultur behöver utvecklas ytterligare. Viktiga redskap i denna önskvärda utveckling är enkla och adekvata former för dokumentation och meningsfulla modeller för kollegialt lärande. Kommentarer utifrån ett intersektionalitetsperspektiv Historiskt har svensk skola haft fokus på det sociala perspektivet och hur skolan reproducerat de skillnader och/eller orättvisor som finns i samhället. De senaste decennierna har genusperspektivet blivit mer dominerande. Från början mest utifrån att skolan inte var jämställd och underordnade flickorna. På senare är år har genusperspektivet mer kommit att handla om varför så många pojkar misslyckas i skolan. Parallellt har de senaste åren ett mer etniskt eller interkulturellt perspektiv trängt sig in i skoldebatten. Detta förklaras förstås utifrån att det i svensk skola numera går många elever med annan bakgrund än svensk. Alla de ovan nämnda perspektiven är viktiga, men riskerar var och en för sig att skolan hamnar i stereotypiserade gruppidentiteter. Ett intersektionalitetsperspektiv, som beaktar individens olika identiteter och samspelet mellan dessa identiteter, hjälper oss att komma bort 19

20 från detta. Rätt använt synliggör intersektionalitetsperspektivet varje barns och elevs olika behov och förutsättningar och kan bidra till en mer anpassad undervisning. Ett problem i svensk skola, också i Södertäljes skolor, är att undervisningen vilar på olika normer och traditioner som inte alls behöver vara anpassade till de elever som finns i klassrummet. Ett normkritiskt perspektiv på undervisningens former och innehåll realterat till elevernas olika identiteter skapar förutsättningar för en förändrad och till barnen och eleverna bättre anpassad metodik. Utveckling /016 Förbättringsområden /016 De förbättringsområden vi prioriterar är fastställda av verksamhetscheferna efter en dialog med utbildningsdirektör och rektorer respektive förskolechefer. Utöver de åtgärder som sker på verksamhetsnivå ska enheterna på sin nivå vidta åtgärder utifrån resultat och behov. Förskolans förbättringsområde: 1. Föräldrasamverkan Bakgrund: Förskolan har ett tydligt kunskapsuppdrag. Men många föräldrar saknar kunskap om förskolans uppdrag och hur man på ett adekvat sätt kan stödja sina barn i lärandet. Med en mer genomtänkt och strukturerad samverkan med föräldrarna skulle föräldrarna på ett bättre sätt kunna stödja sina barn i lärandet. Förväntade effekter: Vi vill med de åtgärder vi vidtar dels hos föräldrarna få en fördjupad kunskap om förskolans uppdrag, dels utveckla samarbetet med föräldrarna så att föräldrarna bättre kan stödja sina barn i lärandet. Åtgärder: De åtgärder som vidtas på verksamhetsnivå beslutas av verksamhetschefen för förskolan och framgår i Förskolans plan för systematiskt kvalitetsarbete Förskolans förbättringsområde:. Normkritiskt förhållningssätt Bakgrund: I förskolan har vi många barn som tidigt utvecklar stereotypa könsroller, vilket skapar hinder för deras lärande, deras samspel med andra och deras möjligheter att utvecklas utifrån ett mångfaldsperspektiv. Att motverka traditionella och stereotypa könsroller är ett mål som förskolan har. Men det är också medel att nå högre måluppfyllelse och ge barnen förutsättningar till en fortsatt framgångsrik skolgång. Förväntade effekter: Vi vill med de åtgärder vi vidtar få en ökad medvetenhet hos personalen om hur stereotypa könsroller konstrueras. Vi vill också att personalen, utifrån en noggrann norminventering där dominerande normer synliggörs, strategiskt och metodiskt arbetar för att stärka respektive motverka befintliga normer utifrån vad som gagnar barnens utveckling och lärande. Åtgärder: De åtgärder som vidtas på verksamhetsnivå beslutas av verksamhetschefen för förskolan och framgår i Förskolans plan för systematiskt kvalitetsarbete. Grundskolans förbättringsområde: 1. Studiemotivation 0