Kvalitetsredovisning för läsåret 2008/2009

Transkript

1 (11) Kvalitetsredovisning för läsåret 2008/2009 Utbildningen Uddevalla gymnasieskola, Sinclair, Medieprogrammet Medieprogrammet erbjuder eleverna sex olika inriktningar: Text, Rörlig bild, Expo, Grafisk kommunikation, Ljudmedier och Foto. Under år ett prövar alla eleverna samtliga inriktningar under fyra veckor vardera. År två väljer eleverna två A-kurser bland inriktningarna för att det tredje året specialisera sig på en inriktning och då läsa B- och C-kurs. Kännetecknande för Medieprogrammet är ett varierat arbetssätt med både praktiska och teoretiska moment. Om verksamheten Under läsåret gick 233 elever på Medieprogrammet (januari 2009) fördelade på tio klasser. Eleverna kommer från kommuner i Fyrbodalsområdet: Norra Bohuslän, Dalsland och Fyrstadsområdet. Elever från samtliga kommuner i samarbetsområdet finns på Medieprogrammet. Eleverna kommer till lika delar från Uddevalla kommun och angränsande kommuner. Elevernas trivsel och trygghet Elever på Medieprogrammet uttrycker oftast att det råder ett gott klimat med respekt för var och en. Mobbning, våld eller hot förekommer mycket sällan enligt elever och personal. Eleverna upplever att lärarna finns tillgängliga hela dagarna och att de får hjälp även under icke schemalagd tid. Ekonomi Programmets intäktssida utgörs av elevpengen, som fördelas månadsvis, samt strukturbidrag. Enhetens organisation I skolhuset Sinclair finns två program: Det estetiska programmet och medieprogrammet. Två rektorer, en för varje program, finns i huset. På Medieprogrammet arbetar dessutom två lärare som programansvariga. De fungerar som en programledningsgrupp tillsammans med rektor. Antal lärare på programmet under läsåret var 22st. Under året hade Medieprogrammet två obehöriga lärare. En av de obehöriga lärarna som finns på programmet läser/har läst pedagogiska utbildningar för lärarbehörighet och den andra innehade en journalistutbildning, vilket gagnade hans undervisning. De flesta av karaktärsämneslärarna har en bakgrund inom medieanknutna yrken vilket medför en bredare kunskap om vad som krävs för vidarestudier och arbetsliv. Vår strävan är att lärarna på Medieprogrammet skall ha all sin undervisning inom programmet, men vi lyckas inte fullt ut då tjänsteunderlaget i vissa ämnen är för litet enbart på Medieprogrammet för att alla lärare ska kunna ha hela sin undervisning där. Vi ser att under de år vi arbetat med denna målsättning har helhetssynen kring våra elever blivit bättre och utvecklingen av programmet förenklats Antal elever Antal lärare 22,5 24,2 23,1 22 Lärartäthet 12,7 12,4 12,8 10,2 Lokaler Lokalerna för våra inriktningar är huvudsakligen välutrustade och anpassade till syftet. Det ökade elevantalet har dock inneburit att det idag är trångt på Sinclair. Datasalarna i vår källare är dåligt ventilerade och i slutet av

2 (11) dagen är det varmt att vistas där. Överlag finns en omfattande arbetsmiljöproblematik: läckande tak, fuktskador i väggar, tak och golv, avloppslukt och dålig ventilation gör att lokalerna inte håller en acceptabel nivå för en tillfredsställande arbetsmiljö. De stora 30 grupperna i salar anpassade för 25 fungerar dåligt. Det stora elevtrycket på salarna gör att inventarierna (möbler) och lokalerna blivit slitna. Miljögruppen på skolan har med små medel lyckats få miljön på skolan att kännas varmare och trivsammare med färg och tavlor. Arbetsmiljö Personalen på Medieprogrammet trivs bra på sin arbetsplats och har få sjukdagar. De stora elevgrupperna, spridningen på elevernas kunskap och motivation, elever med social otrygghet, samt elever med eget boende bidrar dock till att lärarnas ibland har en känsla av otillräcklighet. Tidsbristen är ett ständigt återkommande problem. Lärararbetsrummen behöver fräschas upp och ergonomiskt riktiga möbler köpas in ett arbete som påbörjades under hösten Ytterligare investeringar som gjorts under året har förbättrat möjligheten till mer kvalitativ utbildning, men slitaget har varit stort och återkommande köpstopp samt besparingar har gjort att underhållet av inventarierna och läromedlet är eftersatt. Kontinuerliga investeringar krävs för att uppehålla kvaliteten. Tekniken kräver support och vår institutionstekniker, som arbetar på programmet på 50 %, upplevs som en tillgång och trygghet vad gäller att snabbt lösa akuta problem som gäller nätverk, programvaror och utrustning. Tack vare detta kan vi nu ha längre och mer meningsfulla lektioner för våra elever där utrustningen fungerar i hög utsträckning. Behovet av support från BUN-IT kvarstår och behovet av tillgänglighet att öka. Behovet av fortbildning gäller framförallt våra karaktärsämneslärare, där teknik och programvaror snabbt förändras. Utbildning inom dessa områden är mycket kostsam. Kommunens besparingar inom skolan har lett till att lärarna känner ökad stress, vilket kommit till uttryck i hälsokartläggningar som gjorts i samarbete med företagshälsovården. Den fysiska arbetsmiljön i skolhuset har stora brister, vilket även påverkat personalens och elevernas arbetssituation. APU (arbetsplatsförlagd utbildning) Målsättningen med den arbetsplatsförlagda utbildningen på medieprogrammet är att varje elev ska tilldelas en praktikplats och enligt programmålen få fördjupade kunskaper, träning och färdigheter som berör hur det är att arbeta och verka på en arbetsplats. Det är också ett mål att få ut så många elever som möjligt till medieanknutna praktikplatser och skapa uppdrag hos företag och organisationer som ligger nära media. De elever som har haft icke direkta medieplatser, t.ex. på en förskola, har fått ett medieuppdrag av APU-ansvarig för att det ska ligga nära programmålen. I och med den stora mängd elever och det stora antalet praktikveckor det blir, är det med stora svårigheter som elever och den ansvarige läraren lyckas få ut alla eleverna på APU-platser. Ett antal elever saknar motivation inför sin praktik. Dessa elever läggs det extra tid och resurser på. De får t.ex. specialgjorda medieuppdrag från skolan utifrån sina inriktningsämnen. De arbetar/praktiserar på skolan och ofta ute på fältet. Dessutom har fler besök och internationella kontakter tagits. Det finns en rädsla/okunskap/ hos många om vad APU innebär för dem. Besök/ kontakter ger ett bättre resultat än telefon och mail men är mycket tidsödande. Tiden blir knapp. Engagemanget och krav från föräldrar har ökat också för att eleverna ska ha en kvalitativ bra praktikplats och en god ekonomisk ersättning. Många elever kom till medianknutna praktikplatser. Kommunala praktikarbeten har etablerats och många platser hos medieföretag har permanentats. Fortfarande är dock inte målet uppnått när det gäller en medietäckning av praktikplatserna. Alla elever hade en praktikplats eller ett uppdrag. En ökad konkurrens om praktikplatserna från andra program, lärlingsutbildningar, högskolor och arbetsmarknadspolitiska tillsättningar gör att framtiden ser lite mörk ut om inte ytterligare resurser sätts in. De nya friskolorna med inriktning IT-media som etablerat sig i Uddevalla Gymnasieskolas upptagningsområde kan göra att praktikplatsanskaffandet blir svårare. Den ökade konkurrensen medför också att praktikplatserna tenderar att hamna längre och längre bort från Uddevalla. Detta medför att Medieprogrammet drabbas av ökade reskostnader och besökskostnader. Tidsåtgången för ansvarig personal ökar också. Kraven från praktikplatsen har också ökat de senaste åren. Många företagare vill träffa eleven innan de tillåts göra sin praktik på företaget. En stark internationell anknytning är specifik för medieområdet och skall därför prägla utbildningen. De internationella kontakterna har ökats och elever har under läsåret genomfört sin APU i Spanien, Holland, Kina, Storbritannien och Chile (12 elever). Utlandspraktiken håller en hög kvalitet, samtidigt som det ligger

3 (11) inom mediekommunikationsområdet. Kontakterna har stärkts ytterligare med Holland och Kina. Eleverna får en mycket kvalitativ praktik som ger synergieffekter på elevgrupperna. Intresset för utlandspraktik har också ökat, 28 % av läsårets 3:or ville göra utlandspraktik. Underlag och rutiner för arbetet med kvalitetsredovisningen Underlaget för kvalitetsredovisningen har bestått av statistik rörande elevantal, ekonomi, resultat i kärnämnen som genomför nationella prov, likabehandlingsplanen för Sinclair, Medieprogrammets kulturanalys, tidplan för verksamhetsutveckling samt tillämpliga nationella och lokala styrdokument. Ämnesgrupperna har sammanfattat måluppfyllelsen i respektive ämne. Programansvariga lärare och rektor har sammanställt materialet, vilket sedan har gått ut på remiss till APT och programråd. Efter bearbetning har kvalitetsredovisningen sedan godkänts och färdigställts. Underlaget för kvalitetsredovisningen har bestått av statistik rörande elevantal, ekonomi, resultat i kärnämnen som genomför nationella prov, likabehandlingsplanen för Sinclair, Medieprogrammets kulturanalys, tidplan för verksamhetsutveckling samt tillämpliga nationella och lokala styrdokument. D å statistik saknas för betyg och kursprov vid tidpunkten för kvalitetsredovisningens tillkomst, jämte uppgifter om elever med utländsk bakgrund, kan jämförelser och analyser utifrån dessa områden ej göras. Ämnesgrupperna har sammanfattat måluppfyllelsen i respektive ämne. Rektor har sammanställt materialet. Verksamhetsutveckling och resultat Elevinflytande Elevinflytandet på Medieprogrammet är någorlunda välfungerande. Eleverna ges möjlighet till inflytande via programråd som indelas i påverkansgrupper som inredningsgrupp och skolmatsgrupp; klassråd; delaktighet i undervisningens planering samt genom gymnasieövergripande elevkår och elevrådstjänstemannen. Eleverna har schemalagt klassråd varje vecka tillsammans med mentorn. Programråd med rektor sker minst en gång i månaden. Elevkåren på Sinclair är under uppbyggnad och får stöd av rektorer och den anställde elevrådstjänstemannen vid Uddevalla Gymnasieskola. Deras arbete är mycket uppskattat av både elever och personal. Eleverna har utsett ett elevskyddsombud som har till uppgift att värna om elevernas fysiska och psykosociala arbetsmiljö. På Medieprogrammet upplever eleverna att möjligheten till inflytande över den egna undervisningen är stor. Vi använder oss av arbetssätt som kräver egen planering eftersom vi ofta arbetar med större projekt i entreprenadform. Eleverna har oftast möjlighet att påverka innehåll, projektering och redovisningsform. Utmaningen för personalen är att få fler elever engagerade och villiga att ta ansvar. Eleverna har en mentor (cirka 12 elever/mentor) som de träffar minst en gång i veckan. Målsättningen är att mentor även skall möta eleven i undervisning, men detta är tyvärr ibland organisatoriskt omöjligt. Målet är att hjälpa varje elev att få ut det mesta av utbildningen efter dennes egna förutsättningar. Vi har också jobbat med ökad föräldrakontakt för att förebygga eventuella problem som exempelvis vid ogiltig frånvaro. Föräldrar erbjuds utvecklingssamtal varje termin fram till dess att eleven fyller 18:år och bestämmer själv om förälder skall delta. Innan eleven fyller 18 år skickas ett brev hem till föräldern där vi informerar om vad som sker då en elev blir myndig vad gäller kontakt skola/hem. Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldrarna till eleverna på Medieprogrammet erbjuds utvecklingssamtal (för omyndiga elever) en gång per termin. Föräldrar till elever i årskurs ett inbjuds dessutom till ett föräldramöte i början av höstterminen i år ett. På

4 (11) medieprogrammet har vi arbetet aktivt med att utveckla ett nära samarbete med hemmen, särskilt när det gäller ungdomar i behov av särskilda stödinsatser. Barn/elever i behov av särskilt stöd: Elevhälsan och arbetet kring elever i behov av stöd Elevhälsan delas med Estetprogrammet och består av en specialpedagog på 85 %, kurator 100 %, skolsköterska 80 % och studievägledare på 80 % (studievägledaren jobbar också på Öppna programmet och Naturvetenskapliga programmet). Elevhälsan har under året träffat rektor 2-3 gånger per månad på fast tid. Första halvtimmen har rektor och EVT-teamet samtal. Övrig 1,5 h har varit bokningsbar för lärare som där kunnat få råd och hjälp kring eleven problem. Vi har också vid mötet bestämt om det skall kallas till elevvårdskonferens där rektor ingår eller ett bekymringssamtal med mentor, elev, föräldrar och lämplig personal ur elevhälsan. Mötesformen har utvecklats väl under året och både lärare, elevhälsa och rektor tycker det blivit bättre och att vi fått en organisation som återkopplar snabbare till förälder och elev. Vissa EVT-möten används för uppföljning av utvecklingssamtal då samtliga elever diskuteras. Vi märker av en tendens där andelen elever med inlärningssvårigheter och elever som mår psykiskt dåligt ökar. Behovet av ytterligare stöd i arbetet är stort. Positivt i år är stödet av en skolpsykolog, även om resursen fortfarande är för liten. Specialpedagogen är en tillgång, men resurser till speciallärare som har möjlighet att arbeta med små grupper av elever är en brist på skolan.. Elever i behov av stöd har svårt att klara grupper om 30 elever. Många elever som kommer till Medieprogrammet har tidigare, i grundskolan, erhållit stödundervisning i främst matematik och engelska. Vi har under året erbjudit stöd i matematik och engelska under och efter skoltid och dessutom individuella insatser. Finns någon tydlig resursstyrning? Resurser fördelas efter behov. Hur ser den i så fall ut? Av nödvändighet är den flexibel. Rektor styr resurserna efter behovsidentifiering som sker i samarbete mellan mentor, elevhälsa och rektor. Hur identifieras dessa barn/elever? Identifiering av elever med behov av särskilt stöd sker tidigt med hjälp av överlämningar från grundskolan, utvecklingssamtal, diagnoser, EVK:er och samtal med elevhälsoteamet. Vilka insatser görs? Vilka insatser som görs beror helt på vilka behoven är. Specialpedagogen fördelar t.ex. de specialpedagogiska insatserna medan rektor ansvarar för de ekonomiska resurserna. Alla inblandade lärare anpassar undervisningen efter elevernas behov. Elever med funktionsnedsättningar får det stöd de behöver, såväl undervisningsmässigt som materiellt. Vilka effekter nås? Våra elever lyckas i stor utsträckning nå mål och kriterier. Uppföljning av arbetet med hälsa och livsstil Skolsköterska Marianne Utbult har 90 % tjänst på Uddevalla gymnasieskola med ansvarsområde estet- och medieprogrammen och samordning för skolsköterskorna på gymnasiet. Elevantal: 620 elever. Skolläkare Jan Erik Emanuelsson, har ansvar för samtliga elever på Uddevalla gymnasieskola och har läkarmottagning tre timmar var 14: e dag. Mål? Målen är desamma som beskrivs i läroplanen. Därutöver bl.a.: Presentation av skolhälsovården i åk 1 och ifyllande av hälsodeklaration.

5 (11) Ett hälsosamtal med alla elever i åk 1, utifrån hälsodeklaration och elevhälsojournal. Delta i klass och elevvårdskonferenser. Skolläkarmottagning. Föra hälsojournaler på samtliga elever. Tobaksprevention, sluta röka stöd i grupp eller enskilt. Föräldrakontakter. Medverkan i samlevnadsundervisning. Insatser? Bland andra: Presentation av skolhälsovården i åk 1 sker i helklass och vid samma tillfälle har eleverna fyllt i en hälsodeklaration. Med för och efterarbete är tidsåtgången ca 2-3 timmar per klass. Presentation av skolhälsovården på föräldramöte ca 2 timmar. Hälsosamtal med förberedelse och efterarbete tar ca 1 1 ½ timma per elev. Hälsosamtalet med eleven sker utifrån hälsodeklarationen och elev hälsojournal. Samtal om kost och fysisk aktivitet Tobak/alkohol/narkotika/sexualitet/preventivmedel/smittskydd Ett hälsosamtal kan utmynna i information till rektor, klassföreståndare, undervisande lärare, föräldrar och klasskamrater. Eventuell information och samverkan med övriga i elev hälsoteamet, andra samverkansgrupper och föräldrar. Öppen mottagning sker samtliga arbetsdagar förutom då möten och planerade besök är inbokade. Skolläkarmottagning erbjuds tre timmar var 14: e dag. Om behov finns utöver detta kan oftast enstaka tider bokas vid mottagning på annan skola. Tiderna är fullbokade men jag bedömer tillgängligheten till skolläkare som god. Skolläkaren gör medicinska bedömningar och rådgivning utifrån dessa. Skriver recept på läkemedel och uppföljning på dessa sker oftast genom återbesök hos mig eller skolläkare. Vid behov skrivs remiss till annan vårdinrättning. Resultat? Under de senaste åtta åren har det skett en markant ökning av elever som söker skolsköterskan för rådgivning och hjälp. Många av dessa elever är årskurs 1 elever och kommer inte sällan från andra kommuner. Sköterskan har under vissa perioder fått begränsa tiden för öppen mottagning och genomförandet av hälsosamtal får läggas ut på två till ibland tre veckor per klass. Detta för att kunna ge elever med svår problematik den tid de behöver för att kunna känna sig mer trygga. Tid behövs även mellan besök för att kunna dokumentera besöket på ett betryggande sätt. Det händer att elever vill komma hit utan att information får föras över och ofta finns en stor problematik runt dessa elever och mycket tid går åt innan man kartlagt deras speciella behov. Hälsosamtalet är för skolsköterskan ett viktigt möte med eleven där man kan lägga en bra grund för hela gymnasietiden. Sköterskan får en bild av både fysiskt och psykologiskt hälsostatus. Samtliga elever har erbjudits hälsosamtal och ett fåtal i varje klass har uteblivit. Samtliga kontrollelever har gåtts igenom och uppfattningen är att de har fått det stöd och den hjälp de rimligen kunnat önska. En ökning av elever med ångest och panikångest har markant skett de senaste åren. De flesta har en etablerad kontakt med behandlare utanför skolan men mycket tid tas i anspråk för att stödja dessa elever i skolan. På både medie- och estetprogrammet finns elever med svårare psykisk problematik och den psykolog som vi har tillgång till i elevhälsan är en värdefull tillgång. Han är en god resurs som avlastat mig dels genom bedömningssamtal och enstaka behandlande samtal. Förebyggande hälsoarbete är ett brett område och det finns så många inriktningar som känns angelägna. Det som jag inriktat mig på förutom hälsosamtal och specifikt åtgärdsprogram för danseleverna är att få en så tobak fri miljö som möjligt. Har motivationslektioner i att inte använda tobak och erbjuder sluta röka stöd. Dokumentation? Journalföring Uppföljning av kontrollelever: Elever med medicinsk diagnos eller andra specifika behov kallas för samtal och bedömning. Utifrån behov och önskemål från eleven görs insatser som regelbundet utvärderas. Klass och elevvårdskonferenser

6 (11) Uppföljning av likabehandlingsplanen Mål? Målet med likabehandlingsplanen är att varken kränkningar eller diskriminering ska förekomma på skolan. Insatser? Ett omfattande arbete kring likabehandlingsplanen pågår kontinuerligt. Arbetet har fortsatt under läsåret med revidering av likabehandlingsplanen. Arbetet har utförts av lärargrupper och elevgrupper i flera omgångar och i olika uppsättningar. Likabehandlingsplanen skall revideras under perioden januari-februari varje år, vilket även skedde detta läsår. Resultat? Eleverna har god kännedom om att skolan har en likabehandlingsplan och det sker kontinuerliga diskussioner i alla skolsammanhang kring dess innehåll. Dokumentation? En likabehandlingsplan har upprättats och reviderats. Kränkningar har dokumenterats enligt instruktioner. Åtgärder vidtagna för ökad måluppfyllelse: Ett urval av projekt genomförda under det gångna året: Fotogruppen år tre ställde ut foton på fotomässan Elmia i Jönköping. Eleverna tränades på detta vis att ställa ut foton i en professionell miljö och låta sina bilder möta fotografer och fotoutbildningar. Vi har startat ett samarbetsprojekt med Drama (tillsammans med det Estetiska programmet), där en rörlig bild-lärare arbetar med film/drama tillsammans med ES teaterelever och lärare. Under året har vår nättidning Phoenix ökat läsarantalet från årets början (2007) till månadsskiftet maj/juni med drygt (2006 totalt besökare; 2007 t o m 31 maj stycken besökare). Det här läsåret har försöket med fullskalig individualisering fortsatt i ämnet svenska, med MP2D och MP3D. Elevernas lektioner har i hög utsträckning ersatts med handledningstider, och alla elever har utformat sin egen kurs efter intresse och behov tillsammans med läraren. Ämnet Mediekommunikation omfattar kurserna A och B samt Mediekunskap. Den större förändringen jämfört med föregående läsår är, att i kursen MDK B har eleverna fått pröva på att starta företag i samarbete med den ideella organisationen Ung Företagsamhet, UF. Satsningen har inneburit ökad kontakt med näringslivet i regionen. Då det finns två parallellklasser i MDK är meningen att eleverna ska kunna välja MDK B med UF eller vanlig MDK B. Ett sätt att stärka elevernas valmöjlighet. Man kan konstatera att UF konceptet är en annorlunda arbetssätt och att det ställer höga krav på elevernas egna insatser vid genomförandet. Bland de ingående momenten ingick att frivilligt delta i en marknadsmässa, vilket för övrigt ägde rum i Agnebergshallen för Fyrbodalsregionen. Eleverna arbetar datatekniskt i MDK och under detta läsår har ett tidningsprojekt genomförts, vilket initierades under föregående läsår. Ett samarbete har ägt rum med grafisk kommunikation, där eleverna har lärt sig tekniken att producera en tidning datatekniskt. Projektet har även inneburit att man samverkat i kurserna Mediekunskap och Mediekommunikation A. Kunskaperna i tidningsproduktionen har även kommit till användning i kursen Medieproduktion. En målsättning var att material som producerats i MDK skulle presenteras på programmets hemsida, men detta har tyvärr inte blivit fallet. Däremot har eleverna deltagit i aktiviteter som Öppet hus och Mässan för grundskolan. Bland de ämnesövergripande projekten som Mediekommunikation har deltagit under läsåret är Angeläget Mässan för mänskliga

7 (11) rättigheter. Förutom kontakter med Ung Företagsamhet har samarbete ägt rum med Bohuslänningen i MDK /Text. Här har studiebesök skett på tidningen ifråga, men journalister från tidningen har även medverkat på lektioner i MDK. I ämnet Fotografisk bild har vi har utvecklat arbetet mot ett digitaliserat bildflöde och nu kan vi låta eleverna jobba helt digitalt från fotograferingsögonblick till utskrift utan att behöva använda externa minnen och liknande efter en tuff inkörsperiod fungerar vårt digitala lagringssystem och eleverna kommer åt sitt material från alla datorer och skrivare. Ämnet har arbetat för ökad internationalisering genom bl.a. ett samarbete med ROC frieseport. Drachten, Nederländerna. Vi har tagit emot fyra studenter från Holland som gjort sin praktik hos oss, under 4 veckors perioder. I fotoelev gjorde sin APU i Drachten på ROC Frieseport under läsåret. En grupp elever ca 45 st och tre lärare från Holland besökte oss under maj då vi anordnade en heldag på vår skola med fotoutflykter och bildvisningar. Vi gjorde också ett besök på Hasselblad center i Göteborg tillsammans med den holländska gruppen. Utbyte av fotografiska erfarenheter, bilder och adresser skedde mellan eleverna Angelägetfestivalen: Vi har arbetat med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och på så sätt kopplat det till skolans värdegrund och ställde ut bilderna på Sinclairs Angelägetfestival. Våra elevers affischer kommer att användas för marknadsföring av Angelägetfestivalerna på skolor runt om i Sverige. I Engelska har vi har lyckats mycket bättre nu med organisationen av stödengelskan tack vare stödansvarig lärares förslag på ändringar från förra året. Nu kördes diagnostester på samtliga ettor under första veckorna. Utifrån dessa föreslogs stödinsatser för vissa elever, vars föräldrar informerades på det gemensamma föräldramötet. Då slapp dyrbara stödlärartimmar användas i att kontakta varje hem per telefon. Engelska C elever från både MP och ES har fått göra fördjupningsarbeten genom att forska på engelska inom ett valt område med anknytning till elevens eget studieområde. Detta har redovisats både muntligt och skriftlig. Även innehållet i A och B kurser har färgats av medieämnen där film och bild analyser, debatter, kåserier, insändare och argumenterande texter har genomförts på engelska. Radiopjäser baserade på Shakespeare har lästs upp med mikrofon och förstärkare. Då vi bara är två lärare som har ämnet Rörlig bild går samarbetet smidigt med ständig dialog om hur ämnet skall utvecklas och hur vi ska bedriva undervisningen. Vi uppfattar att vi hunnit med fler projekt än tidigare år. Bland de större kan nämnas; Egen kanal på youtube ( där 21 videoklipp är utlagda med sammanlagt runt visningar, vi har deltagit i Angelägetprojektet både i den nationella och den vi själva arrangerade, vi anmäler 14 filmer till filmfestivalen Corax, våra A- kurselever gjorde en professionell TV-inspelning under mässan. I ämnet Expo har fokus legat på ett antal verkliga projekt att arbeta med: 1. Programöverskridande marknadsföringsprojekt för Hantverksprogrammet med inriktning Båtbyggeri. Eleverna producerade en rollupsaffisch. 2. Förberedelser inför Öppet hus samt presentation under Öppethusdagen. 3. Förberedelser inför Gymnasiemässan samt assisterat under mässan med diverse göromål. 4. Inreda och designa om ett rum på Fotoinstitutionen 5. Arrangerat själva formen för fotoutställningen angående mänskliga rättigheter Projekt Angeläget. Expoeleverna har också bidragit med egna utställningsalster. Kunskapsresultat Andel elever med högskolebehörighet 2009 gick 86 elever ut Medieprogrammet. Av dem hade 76 st. ett slutbetyg och 10 st. ett samlat betygsdokument. Elever med slutbetyg ökade detta år något jämfört med förra året då 69 elever fick ett slutbetyg

8 (11) och 8 elever ett samlat betygsdokument (91 % jämfört med 89 %). Detta är anmärkningsvärt då lärartätheten samtidigt minskat. En förklaring kan ligga i att man i juni 2004 bestämde att utöka organisation med ytterligare en klass. Detta medförde att elever med Media som andrahands- och tredjehandsval ökade samt, att många elever med låga meritpoäng kom in. Motivationen hos dessa har varit mycket låg. Vi har med olika former av stödåtgärder försökt att hjälpa dessa elever och vi har därigenom lyckats motivera dem att fullfölja studierna hos oss. Vanligtvis brukar elever med lite motivation i de mer teoretiska ämnena ägna sig mycket åt sin inriktning, men vi ser även lägre betyg i de ämnen än vad vi tidigare sett samt ogiltig frånvaro. Detta måste vi fortsätta arbeta med. Vi har samtidigt minskat organisationen i årskurs ett med två klasser jämfört med föregående läsår, vilket sannolikt gett elever med högre intagningspoäng, elever som valt MP i förstahand och därmed eventuellt elever med ökad motivation att slutföra studierna på programmet. Antal elever Genomsnittlig Andel Andel med slutbetyg (%) Betygspoäng reduc prgr utök prgr , ,8 0 17, ' = statistik saknas Vi har under tidigare år tyvärr sett en tendens att avhoppen från Medieprogrammet ökat. Felval är en del av problematiken, en annan att eleverna har en felaktig föreställning om att Medieprogrammet är enkelt och kräver liten arbetsinsats. Det ökade antalet platser gjorde att elever som inte alltid var målmedvetna kom in och efter en kort tid avslutade de sina studier hos oss. Elevernas skoltrötthet efter många år i skolan var och är ytterligare en förklaring. I juni 2004 bestämde man att utöka organisationen inför hösten med en klass. Avhoppen det året blev extremt många på grund av att vissa elever som kom in på Medieprogrammet i sent skede inte alltid valt programmet i första hand. Det finns ett antal elever med hög frånvaro. Anledningarna är ofta mer av personlig/social karaktär än relaterade till undervisningen. Lärare, rektor och elevhälsan har arbetat mycket intensivt med elever med hög frånvaro och märkt att snabb kontakt med föräldrar, elever, och indragning av studiemedel har förbättrat många elevers närvaro. Problemen är dock inte lätta att lösa och det är svårt för lärarna att hitta tiden för det ökade behovet av stöd hos eleverna både socialt och kunskapsmässigt. Balansen kring arbetet med de elever som vill och de elever som inte vill är svår för oss alla att hantera. Uppföljning av åtgärder enligt föregående års kvalitetsredovisning Uppföljnings och analys av utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse Mål: Stimulera ökat elevinflytande och kontakt med hemmet Vi skall arbeta för att bli tydligare i vår information mot föräldrar och elever och göra informationen mer lättillgänglig. T.ex. kommer elever vara mer inbegripna när MP-nytt och annan information tas fram och en del nytt material kommer att produceras för att informera andra om vår verksamhet. Resultat: Att eleverna har möjlighet att ha synpunkter och påverka sina egna kurser sker kontinuerligt. Programmets hemsida och bloggmöjligheter, åtminstone under PA, har skapats men vi vet inte hur långt det räcker för att utvidga kontakterna med hemmet. Här måste vi fortsätta förbättra oss. Mål: Programmål: Skolan skall erbjuda eleverna möjlighet att med relevant teknik förmedla budskap, samt öka kommunikationen mellan hem och skola. Den snabba tekniska utvecklingen ställer stora krav på utbildningen samt dess anknytning till arbetslivet. Vi kommer att starta plattformar för elevers arbete

9 (11) och information. Detta genom att vi under hösten startar en helt egen hemsida där elevers arbeta kommer att exponeras. I projektarbete kommer man på prov arbeta med Blogg som arbetsredskap. Mål: Att i ökad omfattning utveckla arbetet gentemot programmålen för Medieprogrammet. Vi arbetar för att effektivisera administrativt arbete och elevers insatser. Att arbeta mer ämnesövergripande så att t.ex. en uppgift kan ge betyg i flera ämnen och minska planeringstid. Nytt upplägg på kursen Projektarbete: Karaktärs- och kärnämneslärare delar handledarskapet för projektarbetena, för att lärarna skall få ökad insyn i varandras ämnen och för att eleverna får ökad insikt i processens olika delar, samt att kursen präglas av ökad infärgning. Under året testas en modell där en lärare sammanställer all frånvaro för att på det sättet effektivera lärares arbete. Att öka fokus på studieteknik så att eleverna kan effektivisera sina studier på bästa sätt. Resultat: Vi samarbetar gärna över ämnesgränserna men det kan vara svårt tidsmässigt. Särskilt i planeringsskedet krävs tid avsatt för detta. Mål: Utarbeta kontakter med det lokala och regionala näringslivet. Den snabba tekniska utvecklingen ställer stora krav på utbildningen samt dess anknytning till arbetslivet. Arbetet fortsätter med att stimulera till ökade kontakter med näringslivet, dels med gästföreläsare men också så att elever kan göra uppdrag för företag som en del i t.ex. kursen Projektarbete. Att sprida kunskaper om hur man startar företag är också en viktig del i detta. En satsning på Ung Företagsamhet planeras för att träna eleverna i entreprenörskap och för att ge eleverna kontakter in om det privata näringslivet i regionen. Resultat: En del projektarbeten har onekligen betytt ökade kontakter med det lokala näringslivet. Vissa Ungföretagare (Surfs up) har sökt och fått sponsorstöd för sina projekt och andra (Waterling productions) har erbjudit sina tjänster och lyckats bra med sin marknadsföring. Arbetet med Ung Företagsamhet ledde till att ett elevföretag belönades vid UF-mässan och deltar även fortsatt i tävlingar på nationell nivå. Det drivs i dag fler UF-företag på Medieprogrammet än tidigare. Mål: Ökad uppfyllelse av samtliga mål: Vi vill höja kvalitén på undervisningen genom t.ex. nivågruppering i visa kärnämnen, diskutera kursupplägg och betygsättning ämnesvis. Kurser ses över för att förnya hela eller delar av innehållet och/eller undervisningssätt. I år testas helt nya modeller för Projektarbete och Multimedia vilka ska utvärderas under kommande läsår. För projektarbetet innebär det att vi inför ett delat handledarskap där kärnämneslärare mer arbetar med den teoretiska delen och inriktningslärare arbetar mer med det praktiska. Resultat: Vi tycker fortfarande att idén om en kärnämneslärare och en karaktärsdito som ska dela på PA-handledning är bra men vi håller med arbetsgruppen som utvärderat upplägget om den kritik som fördes fram och som berörde kommunikationen mellan handledarna och arbetsfördelningen. Mera övergripande planering och gemensam information till alla i ett tidigt skede bör tillses kommande läsår. Mål: Programmål: Datorn är ett tekniskt verktyg som används dagligen inom medieområdet. Kunskaper i att använda den moderna informationsteknologin är något som utvecklas i varje del av utbildningen. Lärares kompetens skall stärkas dels genom fortsatt IT-utbildning genom PIM men också genom att arbeta för att få med kärnämneslärare på nätverket Medienätverk Väst. Mål: Programmål: En stark internationell anknytning är specifik för medieområdet och skall därför prägla utbildningen. Internationalisering: Under kommande läsår planeras ett utökat projekt med Kina som skall resultera i att fler elever från oss kommer att kunna åka iväg och att vi nu också kan ta emot studenter och lärare från Kina. Mål: Programmål: Multimedia, där ljud, bild och text, samverkar i en interaktiv helhet är en teknik som ingår i utbildningen. Hantering av medieteknik är med andra ord inte bara ett mål utan även ett pedagogiskt verktyg. Under kommande år sjösätts våra tidigare planer på ett helt nytt upplägg i Multimedia A som kommer att resultera i att alla elever på sikt kommer att göra sin egen Multimediala portfolio. Denna kommer sedan att kunna fyllas med material som framställts under utbildningen.

10 (11) Resultat: Den multimediala portfolion har införts i ämnet Multimedia och används av eleverna. Mål: Vi vill få ett Medieprogram som är anpassat till arbetslivet och vidareutbildning. Vi vill förbättra vårt samarbete med näringslivet. Vi har fortsatt våra tankar för en utveckling för att få Medieprogrammet anpassat till arbetslivet och utbildning. Eleverna kommer först i årskurs tre att få göra APU. Detta för att öka möjligheterna att få en medieanknuten arbetsplats då eleverna har mer kunskap och är äldre. Eleverna kommer på detta vis att sista terminen ägna sig åt sin inriktning (ljud, text, foto, text, expo och graf), projektarbete och APU och närma sig arbetslivets förutsättningar och se en tydligare helhet. Under kommande läsår startas också ett projekt med Unga Företagare där två av våra åk 2 klasser kommer att starta egna företag. Slår detta väl ut kommer vi att fortsätta att sprida denna kunskap till våra elever. Utveckla vårt arbete kring elever med problem/behov av extra stöd, föräldrar och elevhälsan. Vi har diskuterat tidsproblematiken bland personalen eftersom den idag inte räcker till. Efter dessa diskussioner har vi arbetat fram en struktur för hur personalen skall reagera och agera när det uppdagas att en elev har behov av särskilda stödinsatser. Mål: Att ha en organisation som snabbt reagerar enhetligt och tillsammans för att konstruktivt hjälpa eleven att förbättra sin situation på bästa sätt. Se punkten elevvård. Sammanfattning och slutsatser Styrkor: Vi har god individualisering i undervisningen, godtillgång till IT som redskap och verktyg, god lärarkompetens i att utnyttja detta, god vilja och förmåga att arbeta ämnesövergripande i ett program som bjuder på många möjligheter. Svagheter: Vi har stora undervisningsgrupper, hårt strypt ekonomi vilket gör stödresurser knappa, många elever med kunskapsbrister, inlärningssvårigheter och svåra livssituationer, samt en tungarbetad fysisk arbetsmiljö. Nya utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse Mål: Programmål: Datorn är ett tekniskt verktyg som används dagligen inom medieområdet. Kunskaper i att använda den moderna informationsteknologin är något som utvecklas i varje del av utbildningen. Lärares kompetens skall stärkas dels genom fortsatt IT-utbildning genom PIM men också genom att arbeta för att få med kärnämneslärare på nätverket Medienätverk Väst. Mål: Programmål: En stark internationell anknytning är specifik för medieområdet och skall därför prägla utbildningen. Internationalisering: Under kommande läsår planeras ett utökat projekt med Kina som skall resultera i att fler elever från oss kommer att kunna åka iväg och att vi nu också kan ta emot studenter och lärare från Kina. Fortsatt framgångsrikt samarbete med Holländsk skola. Mål: Programmål: Multimedia, där ljud, bild och text, samverkar i en interaktiv helhet är en teknik som ingår i utbildningen. Hantering av medieteknik är med andra ord inte bara ett mål utan även ett pedagogiskt verktyg. Elevalster på engelska kan publiceras i skolwebbtidningen Phoenix såväl som på programmets hemsida. Inom inriktningarna bör eleverna kunna jobba med samma typ av uppdrag som vanligt, fast på engelska (reklam film inslag, kortfilm, radiopjäser, sagoläsning, reportage från Kina och Holland, grafiska broschyrer om olika länder, m.m.). Med lite schemaförutsättningar, och den föreslagna veckovis gemensamma mötestiden, bör mycket ämnesövergripande kunna utvecklas.

11 (11) Mål: Samplanering och resurseffektivisering: På sikt, med fallande elevantal, och eventuellt ökande antal elever från grundskola med bristande kunskaper, bör det finnas vinster med att samplanera engelska B för både ES och MP; där parallell läggning i schemat skapar möjlighet för nivådelning. Mål: Stimulera ökat elevinflytande: Då elever inte förstår fullt ut vad kurserna innebär i början bör vi regelbundet följa upp kursplaner och låta eleverna få inflytande efterhand om innehållet och lämna utrymme för justeringar av kursinnehållet utefter vad eleverna presterar/tar till sig av kursinnehållet och efter de önskemål och intressen som ryms inom kurserna. Sammanfattningsvis kan vi se tillbaka på ett tillfredsställande år för Medieprogrammet i Uddevalla. Många av våra uppsatta mål är uppfyllda och på de flesta andra områden är vi på god väg mot ökad måluppfyllelse. Vi ser fram emot en intressant framtid där vi har goda möjligheter att forma utbildningen så att den väl motsvarar såväl elevernas, föräldrarnas, lärarnas, politikernas och näringslivets förväntningar som styrdokumentens intentioner och krav. Uddevalla, Paula Pelli, rektor Medieprogrammet, med personal