Kvalitetsredovisning för läsåret 2009/2010

Transkript

1 (9) Kvalitetsredovisning för läsåret 2009/2010 Utbildningen Uddevalla gymnasieskola, Sinclair, Medieprogrammet Medieprogrammet erbjuder eleverna sex olika inriktningar: Text, Rörlig bild, Expo, Grafisk kommunikation, Ljudmedier och Foto. Under år ett prövar alla eleverna samtliga inriktningar under fyra veckor vardera. År två väljer eleverna två A-kurser bland inriktningarna för att det tredje året specialisera sig på en inriktning och då läsa B- och C-kurs. Kännetecknande för Medieprogrammet är ett varierat arbetssätt med både praktiska och teoretiska moment. Om verksamheten Under läsåret gick 188 elever på Medieprogrammet (juni 2010) fördelade på åtta klasser. Eleverna kommer från kommuner i Fyrbodalsområdet: Norra Bohuslän, Dalsland och Fyrstadsområdet. Elever från samtliga kommuner i samarbetsområdet finns på Medieprogrammet. Eleverna kommer till lika delar från Uddevalla kommun och angränsande kommuner. Elevernas trivsel och trygghet Elever på Medieprogrammet uttrycker oftast att det råder ett gott klimat med respekt för var och en. Mobbning, våld eller hot förekommer mycket sällan enligt elever och personal. Eleverna upplever att lärarna finns tillgängliga hela dagarna och att de får hjälp även under icke schemalagd tid. Detta påvisas också i den kartläggning som görs årligen i samband med det kontinuerliga likabehandlingsarbetet. Ekonomi Programmets intäktssida utgörs av elevpengen, som fördelas månadsvis, samt strukturbidrag. Enhetens organisation I skolhuset Sinclair finns två program: Det estetiska programmet och medieprogrammet. Två rektorer, en för varje program, finns i huset. På Medieprogrammet arbetar dessutom två lärare som programansvariga. De fungerar som en programledningsgrupp tillsammans med rektor. Antal lärare på programmet under läsåret var 21 st. Under året hade Medieprogrammet två obehöriga lärare. Av dessa två har den ena en nästan fullföljd lärarutbildning och den andra branschbakgrund, vilket bedömdes vara en tillgång i undervisningen i karaktärsämnena. Vår strävan är att lärarna på Medieprogrammet skall ha all sin undervisning inom programmet, men vi lyckas inte fullt ut då tjänsteunderlaget i vissa ämnen är för litet enbart på Medieprogrammet för att alla lärare ska kunna ha hela sin undervisning där. Vi ser att under de år vi arbetat med denna målsättning har helhetssynen kring våra elever blivit bättre och utvecklingen av programmet förenklats. Lärartätheten har statistiskt sett sjunkit, men siffrorna är inte helt rättvisande då flera av medieprogrammets lärare har stora delar av sin tjänst förlagd till andra program. Det är svårt att jämföra antalet tjänster med antalet elever och få ett rättvisande tal då undervisning sker på gymnasieskolan i sin helhet och inte på det enskilda programmet Antal elever Antal lärare 22,5 24,2 23, Lärartäthet 12,7 12,4 12,8 10,2 9

2 (9) Lokaler Lokalerna för våra inriktningar är huvudsakligen välutrustade och anpassade till syftet. Det största problemet med lokalerna härrör till stora brister i fastigheten. Det handlar om både vattenläckage och om dålig ventilation. Problemen är så omfattande att ansvaret för den fysiska arbetsmiljön som härrör till lokalerna har returnerats till gymnasiechefen. Överlag finns en omfattande arbetsmiljöproblematik: läckande tak, fuktskador i väggar, tak och golv, avloppslukt och dålig ventilation gör att lokalerna inte håller en acceptabel nivå för en tillfredsställande arbetsmiljö. De stora 30 grupperna i salar anpassade för 25 fungerar dåligt. Det stora elevtrycket på salarna gör att inventarierna (möbler) och lokalerna blivit slitna. Miljögruppen på skolan har med små medel lyckats få miljön på skolan att kännas varmare och trivsammare med färg och tavlor. Arbetsmiljö Personalen på Medieprogrammet trivs bra på sin arbetsplats och har få sjukdagar. De stora elevgrupperna, spridningen på elevernas kunskap och motivation, elever med social otrygghet, samt elever med eget boende bidrar dock till att lärarnas ibland har en känsla av otillräcklighet. Tidsbristen är ett ständigt återkommande problem. Ytterligare investeringar som gjorts under året har förbättrat möjligheten till mer kvalitativ utbildning, men slitaget har varit stort och återkommande besparingar har gjort att underhållet av inventarierna och läromedlet är eftersatt. Kontinuerliga investeringar krävs för att uppehålla kvaliteten. Tekniken kräver support och vår institutionstekniker, som arbetar på programmet på 50 %, upplevs som en tillgång och trygghet vad gäller att snabbt lösa akuta problem som gäller nätverk, programvaror och utrustning. Tack vare detta kan vi nu ha längre och mer meningsfulla lektioner för våra elever där utrustningen fungerar i hög utsträckning. Behovet av support från IT-avdelningen kvarstår och behovet av tillgänglighet kommer att öka. Behovet av fortbildning gäller framförallt våra karaktärsämneslärare, där teknik och programvaror snabbt förändras. Utbildning inom dessa områden är mycket kostsam. Kommunens besparingar inom skolan har lett till att lärarna känner ökad stress, vilket kommit till uttryck i hälsokartläggningar som gjorts i samarbete med företagshälsovården. Den fysiska arbetsmiljön i skolhuset har stora brister, vilket även påverkat personalens och elevernas arbetssituation. APU (arbetsplatsförlagd utbildning) Målsättningen med den arbetsplatsförlagda utbildningen på medieprogrammet är att varje elev ska tilldelas en praktikplats och enligt programmålen få fördjupade kunskaper, träning och färdigheter som berör hur det är att arbeta och verka på en arbetsplats. Det är också ett mål att få ut så många elever som möjligt till medieanknutna praktikplatser och skapa uppdrag hos företag och organisationer som ligger nära media. De elever som har haft icke direkta medieplatser, t.ex. på en förskola, har fått ett medieuppdrag av APU-ansvarig för att det ska ligga nära programmålen. I och med den stora mängd elever och det stora antalet praktikveckor det blir, är det med stora svårigheter som elever och den ansvarige läraren lyckas få ut alla eleverna på APU-platser. Ett antal elever saknar motivation inför sin praktik. Dessa elever läggs det extra tid och resurser på. De får t.ex. specialgjorda medieuppdrag från skolan utifrån sina inriktningsämnen. De arbetar/praktiserar på skolan och ofta ute på fältet. Dessutom har fler besök och internationella kontakter tagits. Det finns en rädsla/okunskap/ hos många om vad APU innebär för dem. Besök/ kontakter ger ett bättre resultat än telefon och mail men är mycket tidsödande. Tiden blir knapp. Engagemanget och krav från föräldrar har ökat också för att eleverna ska ha en kvalitativ bra praktikplats och en god ekonomisk ersättning. Många elever kom till medianknutna praktikplatser. Kommunala praktikarbeten har etablerats och många platser hos medieföretag har permanentats. Fortfarande är dock inte målet uppnått när det gäller en medietäckning av praktikplatserna. Alla elever hade en praktikplats eller ett uppdrag. En ökad konkurrens om praktikplatserna från andra program, lärlingsutbildningar, högskolor och arbetsmarknadspolitiska tillsättningar gör att framtiden ser lite mörk ut om inte ytterligare resurser sätts in. De nya friskolorna med inriktning IT-media som etablerat sig i Uddevalla Gymnasieskolas upptagningsområde kan göra att praktikplatsanskaffandet blir svårare. Den ökade konkurrensen medför också att praktikplatserna tenderar att hamna längre och längre bort från Uddevalla. Detta medför att Medieprogrammet drabbas av ökade reskostnader och besökskostnader. Tidsåtgången för ansvarig personal ökar också. Kraven från praktikplatsen har också ökat de senaste åren. Många företagare vill träffa eleven innan de tillåts göra sin praktik på företaget.

3 (9) En stark internationell anknytning är specifik för medieområdet och skall därför prägla utbildningen. De internationella kontakterna har ökats och elever har under läsåret genomfört sin APU i Spanien, Holland, Kina, Storbritannien och Chile (12 elever). Utlandspraktiken håller en hög kvalitet, samtidigt som det ligger inom mediekommunikationsområdet. Kontakterna har stärkts ytterligare med Holland och Kina. Eleverna får en mycket kvalitativ praktik som ger synergieffekter på elevgrupperna. Underlag och rutiner för arbetet med kvalitetsredovisningen Underlaget för kvalitetsredovisningen har bestått av statistik rörande elevantal, ekonomi, resultat i kärnämnen som genomför nationella prov, likabehandlingsplanen för Sinclair, tidplan för verksamhetsutveckling samt tillämpliga nationella och lokala styrdokument. Ämnesgrupperna har sammanfattat måluppfyllelsen i respektive ämne. Rektor har sammanställt materialet, vilket sedan har gått ut på remiss till APT och programråd. Efter bearbetning har kvalitetsredovisningen sedan godkänts och färdigställts. Underlaget för kvalitetsredovisningen har bestått av statistik rörande elevantal, ekonomi, resultat i kärnämnen som genomför nationella prov, likabehandlingsplanen för Sinclair, Medieprogrammets kulturanalys, tidplan för verksamhetsutveckling samt tillämpliga nationella och lokala styrdokument. Då statistik för betyg och kursprov saknas vid tidpunkten för kvalitetsredovisningens tillkomst, jämte uppgifter om elever med utländsk bakgrund, kan jämförelser och analyser utifrån dessa områden ej göras. Verksamhetsutveckling och resultat Elevinflytande Elevinflytandet på Medieprogrammet är välfungerande. Eleverna ges möjlighet till inflytande via programråd som indelas i påverkansgrupper som inredningsgrupp och skolmatsgrupp; klassråd; delaktighet i undervisningens planering samt genom gymnasieövergripande elevkår och elevrådstjänstemannen. Eleverna har schemalagd mentortid varje vecka tillsammans med mentorn, samt klassråd före varje programråd. Programråd med rektor sker minst en tre gånger per termin, helst en gång i månaden. Elevkåren på Sinclair är under uppbyggnad och får stöd av rektorer och den anställde elevrådstjänstemannen vid Uddevalla Gymnasieskola. Deras arbete är mycket uppskattat av både elever och personal. Eleverna har utsett två elevskyddsombud som har till uppgift att värna om elevernas fysiska och psykosociala arbetsmiljö. På Medieprogrammet upplever eleverna att möjligheten till inflytande över den egna undervisningen är stor. Vi använder oss av arbetssätt som kräver egen planering eftersom vi ofta arbetar med större projekt i entreprenadform. Eleverna har oftast möjlighet att påverka innehåll, projektering och redovisningsform. Utmaningen för personalen är att få fler elever engagerade och villiga att ta ansvar. Eleverna har en mentor (cirka 12 elever/mentor) som de träffar minst en gång i veckan. Målsättningen är att mentor även skall möta eleven i undervisning, men detta är tyvärr ibland organisatoriskt omöjligt. Målet är att hjälpa varje elev att få ut det mesta av utbildningen efter dennes egna förutsättningar. Vi har också jobbat med ökad föräldrakontakt för att förebygga eventuella problem som exempelvis vid ogiltig frånvaro. Föräldrar erbjuds utvecklingssamtal varje termin fram till dess att eleven fyller 18:år och bestämmer själv om förälder skall delta. Innan eleven fyller 18 år informeras målsman om vad som sker då en elev blir myndig vad gäller kontakt mellan skola och hem. Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldrarna till eleverna på Medieprogrammet erbjuds utvecklingssamtal (för omyndiga elever) en gång per termin. Föräldrar till elever i årskurs ett inbjuds dessutom till ett föräldramöte i början av höstterminen i år ett. På medieprogrammet har vi arbetet aktivt med att utveckla ett nära samarbete med hemmen, särskilt när det gäller ungdomar i behov av särskilda stödinsatser.

4 (9) Barn/elever i behov av särskilt stöd: Elevhälsan och arbetet kring elever i behov av stöd Elevhälsan delas med Estetprogrammet och består av en specialpedagog på 85 %, kurator 100 %, skolsköterska 90 % och studievägledare på 80 % (studievägledaren jobbar också på Öppna programmet och Naturvetenskapliga programmet). Elevhälsan har under året träffat rektor 2-3 gånger per månad på fast tid. Första halvtimmen har rektor och EVT-teamet samtal. Övrig 1,5 h har varit bokningsbar för lärare som där kunnat få råd och hjälp kring eleven problem. Vi har också vid mötet bestämt om det skall kallas till elevvårdskonferens där rektor ingår eller ett bekymringssamtal med mentor, elev, föräldrar och lämplig personal ur elevhälsan. Vissa EVT-möten används för uppföljning av utvecklingssamtal då samtliga elever diskuteras. Vi märker av en tendens där andelen elever med inlärningssvårigheter och elever som mår psykiskt dåligt ökar. Behovet av ytterligare stöd i arbetet är stort. Positivt i år är stödet av en skolpsykolog, även om resursen fortfarande är för liten. Specialpedagogen är en tillgång, men resurser till speciallärare som har möjlighet att arbeta med små grupper av elever är en brist på skolan. Elever i behov av stöd har svårt att klara grupper om 30 elever. Många elever som kommer till Medieprogrammet har tidigare, i grundskolan, erhållit stödundervisning i främst matematik och engelska. Finns någon tydlig resursstyrning? Resurser fördelas efter behov. Hur ser den i så fall ut? Av nödvändighet är den flexibel. Rektor styr resurserna efter behovsidentifiering som sker i samarbete mellan mentor, elevhälsa och rektor. Hur identifieras dessa barn/elever? Identifiering av elever med behov av särskilt stöd sker tidigt med hjälp av överlämningar från grundskolan, utvecklingssamtal, diagnoser, EVK:er och samtal med elevhälsoteamet. Lärare kontaktar också elevhälsoteamet, liksom föräldrar och viss mån även elever själva. Viss problematik framkommer vid skolsköterskans hälsosamtal som genomförs med samtliga elever. Vilka insatser görs? Vilka insatser som görs beror helt på vilka behoven är. Specialpedagogen fördelar t.ex. de specialpedagogiska insatserna medan rektor ansvarar för de ekonomiska resurserna. Alla inblandade lärare anpassar undervisningen efter elevernas behov. Elever med funktionsnedsättningar får det stöd de behöver, såväl undervisningsmässigt som materiellt. Satsning på inrättandet av en Studieverkstad, där elever i behov av särskilt stöd kan få hjälp under hela skoldagen, har gjorts. Vilka effekter nås? Vid god samverkan mellan elev, förälder, skola och andra aktörer nås goda till tillfredställande resultat. Tyvärr uppnås inte alltid det här då samverkan är frivillig. Uppföljning av arbetet med hälsa och livsstil Skolsköterska Marianne Utbult har 90 % tjänst på Uddevalla gymnasieskola med ansvarsområde estet- och medieprogrammen och samordning för skolsköterskorna på gymnasiet. Elevantal: 620 elever. Skolläkare Jan Erik Emanuelsson, har ansvar för samtliga elever på Uddevalla gymnasieskola och har läkarmottagning tre timmar var 14: e dag. Mål? Målen är desamma som beskrivs i läroplanen: Att främja elevernas fysiska, sociala och pedagogiska välbefinnande. Skolsköterskans mål är att uppfylla skolhälsovårdens basprogram. Därutöver bl.a.: Presentation av skolhälsovården i åk 1 och ifyllande av hälsodeklaration.

5 (9) Ett hälsosamtal med alla elever i åk 1, utifrån hälsodeklaration och elevhälsojournal. Delta i klass och elevvårdskonferenser. Skolläkarmottagning. Föra hälsojournaler på samtliga elever. Tobaksprevention, sluta röka stöd i grupp eller enskilt. Föräldrakontakter. Medverkan i samlevnadsundervisning. Insatser? Bland andra: Presentation av skolhälsovården i åk 1 sker i helklass och vid samma tillfälle har eleverna fyllt i en hälsodeklaration. Med för och efterarbete är tidsåtgången ca 2-3 timmar per klass. Presentation av skolhälsovården på föräldramöte ca 2 timmar. Hälsosamtal med förberedelse och efterarbete tar ca 1 1 ½ timma per elev. Hälsosamtalet med eleven sker utifrån hälsodeklarationen och elev hälsojournal. Samtal om kost och fysisk aktivitet Tobak/alkohol/narkotika/sexualitet/preventivmedel/smittskydd Ett hälsosamtal kan utmynna i information till rektor, klassföreståndare, undervisande lärare, föräldrar och klasskamrater. Eventuell information och samverkan med övriga i elev hälsoteamet, andra samverkansgrupper och föräldrar. Öppen mottagning sker samtliga arbetsdagar förutom då möten och planerade besök är inbokade. Skolläkarmottagning erbjuds tre timmar var 14: e dag. Om behov finns utöver detta kan oftast enstaka tider bokas vid mottagning på annan skola. Tiderna är fullbokade men jag bedömer tillgängligheten till skolläkare som god. Skolläkaren gör medicinska bedömningar och rådgivning utifrån dessa. Skriver recept på läkemedel och uppföljning på dessa sker oftast genom återbesök hos mig eller skolläkare. Vid behov skrivs remiss till annan vårdinrättning. Resultat? Under de senaste åtta åren har det skett en markant ökning av elever som söker skolsköterskan för rådgivning och hjälp. Många av dessa elever är årskurs 1 elever och kommer inte sällan från andra kommuner. Sköterskan har under vissa perioder fått begränsa tiden för öppen mottagning och genomförandet av hälsosamtal får läggas ut på två till ibland tre veckor per klass. Detta för att kunna ge elever med svår problematik den tid de behöver för att kunna känna sig mer trygga. Tid behövs även mellan besök för att kunna dokumentera besöket på ett betryggande sätt. Det händer att elever vill komma hit utan att information får föras över och ofta finns en stor problematik runt dessa elever och mycket tid går åt innan man kartlagt deras speciella behov. Hälsosamtalet är för skolsköterskan ett viktigt möte med eleven där man kan lägga en bra grund för hela gymnasietiden. Sköterskan får en bild av både fysiskt och psykologiskt hälsostatus. Samtliga elever har erbjudits hälsosamtal och ett fåtal i varje klass har uteblivit. Samtliga kontrollelever har gåtts igenom och uppfattningen är att de har fått det stöd och den hjälp de rimligen kunnat önska. En ökning av elever med ångest och panikångest har markant skett de senaste åren. De flesta har en etablerad kontakt med behandlare utanför skolan men mycket tid tas i anspråk för att stödja dessa elever i skolan. På både medie- och estetprogrammet finns elever med svårare psykisk problematik och den psykolog som vi har tillgång till i elevhälsan är en värdefull tillgång. Han är en god resurs som avlastat mig dels genom bedömningssamtal och enstaka behandlande samtal. Förebyggande hälsoarbete är ett brett område och det finns så många inriktningar som känns angelägna. Det som jag inriktat mig på förutom hälsosamtal och specifikt åtgärdsprogram för danseleverna är att få en så tobak fri miljö som möjligt. Har motivationslektioner i att inte använda tobak och erbjuder sluta röka stöd. Dokumentation? Dokumentationen sker utifrån lagkraven. T.ex. genom: Journalföring Uppföljning av kontrollelever: Elever med medicinsk diagnos eller andra specifika behov kallas för samtal och bedömning. Utifrån behov och önskemål från eleven görs insatser som regelbundet utvärderas. Klass och elevvårdskonferenser

6 (9) Uppföljning av likabehandlingsplanen Mål? Målet med likabehandlingsplanen är att varken kränkningar eller diskriminering ska förekomma på skolan. Insatser? Ett omfattande arbete kring likabehandlingsplanen pågår kontinuerligt. Arbetet har fortsatt under läsåret med revidering av likabehandlingsplanen. Arbetet har utförts av lärargrupper och elevgrupper i flera omgångar och i olika uppsättningar. Likabehandlingsplanen skall revideras under början av juni månad varje år, vilket även skedde detta läsår. Kuratorerna vid Uddevalla Gymnasieskola har utarbetat ett material som mentorer och elever arbetar utifrån när likabehandlingsplanen skall förankras, spridas och revideras. Resultat? Eleverna har god kännedom om att skolan har en likabehandlingsplan och det sker kontinuerliga diskussioner i alla skolsammanhang kring dess innehåll. Däremot har det varit dålig svarsfrekvens på den enkät som ligger till grund för planens revidering och det är därför svårt att dra tydliga slutsatser utifrån enkäten. Dokumentation? En likabehandlingsplan har upprättats och reviderats. Kränkningar har dokumenterats enligt instruktioner. Kunskapsresultat Andel elever med högskolebehörighet 2010 gick 88 elever ut Medieprogrammet. Av dem hade 87% ett slutbetyg och 23%. ett samlat betygsdokument. Elever med slutbetyg ökade detta år något jämfört med förra året då 76 % av eleverna i årskurs tre gick ut med slutbetyg. Detta är anmärkningsvärt då lärartätheten samtidigt minskat. En förklaring kan ligga i att man i juni 2004 bestämde att utöka organisation med ytterligare en klass. Detta medförde att elever med Media som andrahands- och tredjehandsval ökade samt, att många elever med låga meritpoäng kom in. Motivationen hos dessa har varit mycket låg. Vi har med olika former av stödåtgärder försökt att hjälpa dessa elever och vi har därigenom lyckats motivera dem att fullfölja studierna hos oss. Vanligtvis brukar elever med lite motivation i de mer teoretiska ämnena ägna sig mycket åt sin inriktning, men vi ser även lägre betyg i de ämnen än vad vi tidigare sett samt ogiltig frånvaro. Detta måste vi fortsätta arbeta med. Antal elever Genomsnittlig Andel Andel med slutbetyg (%) Betygspoäng reduc prgr utök prgr , ,8 0 17, , , , "---" = statistik saknas...= färre än 10 st. Vi har under tidigare år tyvärr sett en tendens att avhoppen från Medieprogrammet ökat. Felval är en del av problematiken, en annan att eleverna har en felaktig föreställning om att Medieprogrammet är enkelt och kräver liten arbetsinsats. Det ökade antalet platser gjorde att elever som inte alltid var målmedvetna kom in och efter en kort tid avslutade de sina studier hos oss. Elevernas skoltrötthet efter många år i skolan var och är ytterligare en förklaring. Ytterligare en förklaring till antalet avhopp är en ökad tendens hos elever i år ett att byta program under det första året. Dessa byten förekommer långt in på höstterminen och utgör en särskild utmaning för lärare och övrig personal var det totalt 12 elever som avbröt sin utbildning på

7 (9) programmet, varav 7 stycken avbröt i årskurs ett. Detta är, enligt uppgifter från eleverna till studievägledaren, beroende på felval. Det finns ett antal elever med hög frånvaro. Anledningarna är ofta mer av personlig/social karaktär än relaterade till undervisningen. Lärare, rektor och elevhälsan har arbetat mycket intensivt med elever med hög frånvaro och märkt att snabb kontakt med föräldrar, elever, och indragning av studiemedel har förbättrat många elevers närvaro. Problemen är dock inte lätta att lösa och det är svårt för lärarna att hitta tiden för det ökade behovet av stöd hos eleverna både socialt och kunskapsmässigt. Balansen kring arbetet med de elever som vill och de elever som inte vill är svår för oss alla att hantera. Åtgärder vidtagna för ökad måluppfyllelse: Ett urval av projekt genomförda under det gångna året Uppföljnings och analys av utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse utifrån föregående års kvalitetsredovisning Mål: Programmål: Datorn är ett tekniskt verktyg som används dagligen inom medieområdet. Kunskaper i att använda den moderna informationsteknologin är något som utvecklas i varje del av utbildningen. Digitaliseringsprocessen fortgår och årets utmaning har varit att utveckla användandet av elevernas laptops i undervisningen. Detta fungerar nu bra med anslutningar och tillgång till program och servrar även i karaktärsämnen som foto. Mål: Programmål: En stark internationell anknytning är specifik för medieområdet och skall därför prägla utbildningen. Internationalisering: Vi har forstsatt det internationella arbetet med att ta emot studenter från Holland ( ROC Frieseport Draachten). I år beredde vi plats för en fotostudent på skolan. Vi skickade två fotoelever till Holland där de gjorde sin APU. Fotoelever som gjorde sin praktik i Kunming Kina, producerade informationsmaterial för ideella organisationer och skolor i Kina. Projektet Digital samverkan bryter mark har fortsatt framgångsrikt. Under läsåret tog vi emot tio elever och två lärare från Kunming, som ytterligare ett steg i studentutbytet. Mål: Programmål: Multimedia, där ljud, bild och text, samverkar i en interaktiv helhet är en teknik som ingår i utbildningen. Hantering av medieteknik är med andra ord inte bara ett mål utan även ett pedagogiskt verktyg. Elevalster på engelska kan publiceras i skolwebbtidningen Phoenix såväl som på programmets hemsida. Antalet besökare till nättidningen Phoenix och har under läsåret varit ca inloggningar vilket är en betydande ökning jämfört med läsåret före. Eleverna i kursen textkommunikation varvar sitt skrivande mellan webbtidningen och andra textkommunikationsuppgifter varför de ges möjlighet att använda sig av olika texttyper. Samhällskunskap, kursplan: Eleven kan använda informations- och kommunikationsteknik inom verksamhetsområdet. Det är en naturlig del av samhällskunskapen att kunna med olika digitala medier göra ett ämne intressant. Ett sätt att kunna uppfylla ovanstående mål är att låta eleverna få arbeta med ljud, bild och text när de ska redovisa sina kunskaper i samhällskunskap. Mål: Samplanering och resurseffektivisering: På sikt, med fallande elevantal, och eventuellt ökande antal elever från grundskola med bristande kunskaper, bör det finnas vinster med att samplanera engelska B för både ES och MP; där parallell läggning i schemat skapar möjlighet för nivådelning. Detta mål har ännu inte nåtts full ut på grund av svårigheter att lägga gemensam planeringstid för inblandade lärare, då vi inte är organiserade i arbetslag. Mål: Stimulera ökat elevinflytande: Då elever inte förstår fullt ut vad kurserna innebär i början bör vi regelbundet följa upp kursplaner och låta eleverna få inflytande efterhand om innehållet och lämna utrymme för justeringar av kursinnehållet utefter vad eleverna presterar/tar till sig av kursinnehållet och efter de önskemål och intressen som ryms inom kurserna.

8 (9) Mål: Att omsätta teoretisk undervisning till verklighetsanknutna uppdrag: I ämnet Expo har elevernas projektarbeten har kopplats till APU:n. Elever har fått i uppdrag att anpassa inredning till olika rums syften. Rummen som här på gymnasieskolan har fått anpassad inredning och färgsättning är: Skolsköterskans väntrum och vilorum, ljudstudion och studieverkstaden. Erfarenheterna ger djupinlärning och stärker elevens individuella utveckling. I kombinationen med APU ger eleven mer tid till ett kvalitativt arbete samt en fördjupning, helhet och möjlighet att praktisera ämnet. Mål: Att öka elevernas möjligheter att nå minst godkänt resultat i ämnet Matematik: På medieprogrammet har de två klasserna i årskurs ett läst kursen Matematik A. Många elever i tvåan och trean har även läst Matematik B som tillvalskurs. Det har varit en stor spridning vad gäller elevernas förkunskaper i matematik. Inom algebra och taluppfattningär spridningen speciellt tydlig. Programmet har lagt in extratimmar i kurserna (20 timmar extra/kurs) plus att man har utvecklat en studieverkstad. Studieverkstaden har fungerat bra och eleverna har uppskattat den. Studieverkstaden har haft ett nära samarbete med programmets specialpedagog. Priv-elever har vidare kunnat läsa klart grundskolans matematik på Margretegärde, där specialpedagogen har fungerat som förmedlande länk. Mål: Religionskunskap, kursplan: Eleven har förmåga att diskutera och ta ställning till etiska frågor och förhållningssätt som rör yrkesutövningen. Detta har skett genom att eleverna på religionslektionerna har fått diskutera etiska dilemman som har anknytning till deras framtida yrkesutövning. Eleverna har blivit medvetna om sina etiska ställningstaganden genom att de har diskutera korrekta exempel från sitt vardagsliv. Detta har gett eleverna bättre förståelse och kunskaper för att kunna lösa etiska problem i sin framtida yrkesutövning. Mål: Samhällskunskap A, kursplan- kritiskt kan granska värderingar och attityder i mediernas budskap samt problematisera förhållandet mellan människor, medier och samhälle. Ovanstående mål har uppfyllts i samhällskunskapen genom att eleverna har fått möjlighet att diskutera muntligt och skriftligt aktuella nyheter. Eleverna har fått arbetat med frågeställningar som har behandlat attityder i samhället. Ett exempel på detta var när lärarna i samhällskunskap och mediekommunikation tillsammans skapade ett projekt där eleverna i klasserna MP08A, MP08B fick granska och analysera riksdagspartiernas politiska budskap i medierna. Sammanfattning och slutsatser Styrkor: Vi har god individualisering i undervisningen, godtillgång till IT som redskap och verktyg, god lärarkompetens i att utnyttja detta, god vilja och förmåga att arbeta ämnesövergripande i ett program som bjuder på många möjligheter. Svagheter: Vi har stora undervisningsgrupper, hårt strypt ekonomi vilket gör stödresurser knappa, många elever med kunskapsbrister, inlärningssvårigheter och svåra livssituationer, samt en tungarbetad fysisk arbetsmiljö. Nya utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse Fortsatt strävan mot ökad måluppfyllelse enligt samtliga ovan angivna punkter. Utveckla den nyinrättade studieverkstaden för elever i behov av särskilt stöd: Studieverkstan har gett eleverna som behöver extra stöd. Från medieprogrammet har religionsläraren Anders Karlsson och matematikläraren Per Hammar arbetat i studieverkstan. Rutiner för hur elever slussas till studieverkstaden har utvecklats och behöver arbetas in. Vi kan redan idag se att stödet som erbjuds i

9 (9) Studieverkstaden ger resultat i form att antalet anmälningar till särskilda prövningar har minskat. Detta arbete bör fortsätta och utvecklas. Elevhälsans fortsatta arbete med att bygga goda relationer med elever, pedagoger och övrig presonal samt får fortsatt tillgång till psykolog och SYV. Detta är nödvändigt för att vi bättre ska kunna ringa in elevernas behov och erbjuda relevant stöd. Ökad struktur för PRIV-elevernas skolgång: Pedagogiskt så är det svårt att få god struktur på PRIVelevernas skolgång och närvaro. Förbättrad svarsfrekvens på likabehandlingsenkäten. Sammanfattningsvis kan vi se tillbaka på ett tillfredsställande år för Medieprogrammet i Uddevalla. Många av våra uppsatta mål är uppfyllda och på de flesta andra områden är vi på god väg mot ökad måluppfyllelse. Vi ser fram emot en intressant framtid där vi har goda möjligheter att forma utbildningen så att den väl motsvarar såväl elevernas, föräldrarnas, lärarnas, politikernas och näringslivets förväntningar som styrdokumentens intentioner och krav. Uddevalla, Paula Pelli, rektor Medieprogrammet, med personal