Kvalitetsredovisning för läsåret 2011/2012

Transkript

1 (10) Kvalitetsredovisning för läsåret 2011/2012 Utbildningen Medieprogrammet är ett studieförberedande program med yrkespraktik, som fasas ut i och med GY11. Programmet erbjuder eleverna fyra olika inriktningar: Rörlig bild, Grafisk kommunikation, Ljudmedier och Foto. Under år ett prövar alla eleverna samtliga inriktningar under fyra veckor vardera. År två väljer eleverna två A-kurser bland inriktningarna för att det tredje året specialisera sig på en inriktning och då läsa B- och C-kurs. Kännetecknande för Medieprogrammet är ett varierat arbetssätt med både praktiska och teoretiska moment. Samhällsvetenskapsprogrammet och Naturvetenskapsprogrammet är högskoleförberedande program. Öppna programmet är ett specialutformat program som efter GY11 inte längre kommer att erbjudas. På Akademi Sinclair Margretegärde erbjuder vi eleverna att välja mellan två inriktningar inför år två: samhällsvetenskaplig inriktning eller medieinriktning. Skolenheten Akademi Sinclair Margretegärde bygger på att undervisningen sker i programblandade klasser från och med höstterminen Det innebär att eleverna på samhällsvetenskapsprogrammet läser tillsammans med elever på det estetiska programmet och naturvetenskapsprogrammet. Om verksamheten Under läsåret gick 56 elever på Medieprogrammet (juni 2012) fördelade på två klasser. Samhällsvetenskapsprogrammet vid Akademi hade 34 elever i tre mentorgrupper, Naturvetenskapsprogrammet hade 22 elever i två mentorgrupper. Eleverna kommer från kommuner i Fyrbodalsområdet: Norra Bohuslän, Dalsland och Fyrstadsområdet. Elever från samtliga kommuner i samarbetsområdet finns på Medieprogrammet. Eleverna kommer till lika delar från Uddevalla kommun och angränsande kommuner. Elevernas trivsel och trygghet Elever på programmen uttrycker oftast att det råder ett gott klimat med respekt för var och en. Mobbning, våld eller hot förekommer mycket sällan enligt elever och personal (utvärderas i likabehandlingsenkäten). Eleverna upplever att lärarna finns tillgängliga hela dagarna och att de får hjälp även under icke schemalagd tid. Detta påvisas också i den kartläggning som görs årligen i samband med nöjdkundenkäten och programmens egna utvärderingar. Ekonomi Programmens intäktssida utgörs av elevpengen, som fördelas månadsvis, samt strukturbidrag. Enhetens organisation Inom enheten ingår två skolhus: Margretegärde och Sinclair finns fem program: Det Estetiska programmet, Öppna programmet, Naturvetenskapsprogrammet, Samhällsvetenskapsprogrammet och Medieprogrammet. Två rektorer, en för varje program, finns i huset. I årskurs ett arbetar lärarna i arbetslag och tre lärare har rollen som arbetslagsledare. De fungerar som en ledningsgrupp tillsammans med rektor. Antal lärare på programmen under läsåret var 12,5 st. Under året hade Medieprogrammet en obehörig lärare. Denne har haft branschbakgrund, vilket bedömdes vara en tillgång i undervisningen i karaktärsämnena. Vår strävan är att lärarna på skall ha all sin undervisning inom programmen knutna till enheten, men vi lyckas inte fullt ut då tjänsteunderlaget i vissa ämnen är för litet enbart på enheten för att alla lärare ska kunna ha hela sin undervisning

2 (10) där. Vi ser att under de år vi arbetat med denna målsättning har helhetssynen kring våra elever blivit bättre och utvecklingsarbetet förenklats. Lärartätheten har statistiskt sett sjunkit under tidigare år, med en ökning under detta läsår, men siffrorna är inte helt rättvisande då flera av programmens lärare har stora delar av sin tjänst förlagd till andra program. Det är svårt att jämföra antalet tjänster med antalet elever och få ett rättvisande tal då undervisning sker på gymnasieskolan i sin helhet och inte på det enskilda programmet Antal elever Antal lärare 22,5 24,2 23, ,5 Lärartäthet 12,7 12,4 12,8 10, Lokaler Lokalerna för våra inriktningar är huvudsakligen välutrustade och anpassade till syftet. Det största problemet med lokalerna härrör till stora brister i fastigheten. Det handlar om dålig inomhusmiljö, slitna lokaler och om dålig ventilation. Problemen är så omfattande att ansvaret för den fysiska arbetsmiljön som härrör till lokalerna har returnerats till gymnasiechefen. De stora 30 grupperna i salar anpassade för 25 fungerar dåligt. Det stora elevtrycket på salarna gör att inventarierna (möbler) och lokalerna blivit slitna. Medel till nya inventarier saknas och programmen har inte tilldelats några investeringsmedel utöver de som avsatts till bärbara datorer till eleverna. Arbetsmiljö Personalen trivs i huvudsak bra på sin arbetsplats och har få sjukdagar. De stora elevgrupperna, spridningen på elevernas kunskap och motivation, elever med social otrygghet, samt elever med eget boende bidrar dock till att lärarna ibland har en känsla av otillräcklighet. Avvecklingen av Medieprogrammet i och med GY11 har lett till uppsägningar och upplevelser av otrygghet och stress i personalgruppen. Detta har varit tydligt i den medarbetarenkät som genomfördes under hösten Åtgärder redovisas i en handlingsplan upprättad i samarbete mellan rektor och fackliga företrädare. Tidsbristen för lärare är ett ständigt återkommande problem. Slitaget på lokaler och läromedel har varit stort och återkommande besparingar har gjort att underhållet av inventarierna och läromedlet är eftersatt. Kontinuerliga investeringar krävs för att uppehålla kvaliteten. Tekniken kräver support och vår institutionstekniker, som arbetar på programmet på 50 %, upplevs som en tillgång vad gäller att lösa akuta problem som gäller nätverk, programvaror och utrustning, men är inte tillräcklig när eleverna i samtliga årskurser nu har egna datorer. Mot bakgrund av att undervisningen blir allt mer digitaliserad är behovet av utökad teknisk support fortfarande större än tillgången. Behovet av support från IT-avdelningen kvarstår och behovet av tillgänglighet kommer att öka, då undervisningsmetoderna allt oftare förutsätter digitala arbetssätt. Behovet av fortbildning inom IT och mjukvaror gäller framförallt våra karaktärsämneslärare, där teknik och programvaror snabbt förändras. Utbildning inom dessa områden är mycket kostsam. De ekonomiska besparingarna och uteblivna medel till fortbildning inom skolan har lett till att lärarna känner ökad stress. APU (arbetsplatsförlagd utbildning) För Medieprogrammet är målsättningen är att varje elev ska tilldelas en praktikplats enligt programmålen och få fördjupade kunskaper, träning och färdigheter i hur det är att arbeta och verka på en arbetsplats. Det är också ett mål att få ut så många elever som möjligt till medieanknutna praktikplatser och skapa uppdrag hos företag och organisationer som ligger nära media. De elever som har haft icke direkta medieplatser, t ex på en förskola, har fått ett medieuppdrag av APU-ansvarig för att de ska ligga nära programmålen. Eleverna har sedan har fått redovisa detta.

3 (10) Målet med Medieprogrammets internationella arbete är att eleverna skall stimuleras till internationella kontakter för att öka språkkunskaperna och förståelsen för andra länders kultur och arbetsliv. Vid APU i utlandet ställs också särskilda krav på elevens sociala kompetens och förmåga att anpassa sig till det främmande landets kultur och sedvänjor. Skolan har särskilt upprättade kriterier för att bevilja APU i utlandet. De medieanknutna praktikplatserna finns fysiskt i storstadsregionerna och potentiellt i utlandet. En lärare har därför arbetat med att besöka och finna externa uppdrag och etablera kontakter med företag och kommuner i skolans upptagningsområde. Samarbetet med kommunerna i vårt upptagningsområde börjar etableras samt utlandspraktiken knutna till företag och skolor börjar också etableras. En lärare har gjort många personliga besök ute på praktikplatserna, vilket gett mycket positiva resultat. I och med den stora mängd elever och det stora antalet praktikveckor det blir, är det med stora svårigheter som elever och den ansvarige läraren lyckas få ut alla eleverna på APU-platser. Ett antal elever saknar motivation inför sin praktik. Dessa elever läggs det extra tid och resurser på. De får t e x specialgjorda medieuppdrag från skolan utifrån sina inriktningsämnen. De arbetar/praktiserar på skolan och ofta ute på fältet. Eleverna har ständigt kontakt med handledaren och de har anmälningsplikt morgon och kväll. Film, foto och utställningsverksamhet var de vanligaste uppdragen. Det finns en rädsla/okunskap/ hos många om vad APU innebär för dem. Besök/ kontakter ger ett bättre resultat än telefon och mejl men är mycket tidsödande. Engagemanget och krav från föräldrar har ökat också för att eleverna ska ha en kvalitativ bra praktikplats och en god ekonomisk ersättning. Något mycket positivt som bör nämnas är att 25-30% av eleverna får erbjudande om arbete på praktikplatsen antingen över sommaren men också ett flertal tillsvidareanställningar efter studenten. Många elever kom till medianknutna praktikplatser. Nu täcker vi in alla de stora medieföretagen i Uddevalla. Kommunala praktikarbeten har etablerats och många platser hos medieföretag har permanentats. Fortfarande är dock inte målet uppnått när det gäller en medietäckning av praktikplatserna. Alla elever hade en praktikplats eller ett uppdrag. För många elever är APU:n ett av de viktigaste momenten under hela gymnasietiden. Många elever har fått sina första viktiga kontakter/nätverksbyggande inför framtiden på sin praktik. Många praktikplatser har också lett direkt till ett arbete efter studenten. Kvalitet i praktikplatserna är viktigt. Det blir svårare och svårare att arbeta fram kvalitativa praktikplatser p g a ökad konkurens från omgivningen. Konkurrensen från vår egen skola, friskolor och en hel del olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder gör att ett betydande arbete måste läggas ner tidsmässigt. Det finns också en otydlighet vad våra studenter kan och gör i skolan som ibland måste förklaras för företagen. Därför är besök nödvändigt för att upprätthålla en kvalitativ APU. Underlag och rutiner för arbetet med kvalitetsredovisningen Underlaget för kvalitetsredovisningen har bestått av statistik rörande elevantal, ekonomi, resultat i kärnämnen som genomför nationella prov, likabehandlingsplanen för Sinclair, tidplan för verksamhetsutveckling samt tillämpliga nationella och lokala styrdokument. Ämnesgrupperna har sammanfattat måluppfyllelsen i respektive ämne. Rektor har sammanställt materialet, vilket sedan har gått ut på remiss till APT och programråd. Efter bearbetning har kvalitetsredovisningen sedan godkänts och färdigställts. Underlaget för kvalitetsredovisningen har bestått av statistik rörande elevantal, ekonomi, resultat i kärnämnen som genomför nationella prov, likabehandlingsplanen för Sinclair och Margretegärde, tidplan för verksamhetsutveckling samt tillämpliga nationella och lokala styrdokument. Då statistik för betyg och kursprov saknas vid tidpunkten för kvalitetsredovisningens tillkomst, jämte uppgifter om elever med utländsk bakgrund, kan jämförelser och analyser utifrån dessa områden ej göra

4 (10) Verksamhetsutveckling och resultat Elevinflytande Elevinflytandet vid enheten är välfungerande, men den formaliserade delen i form av programråd är under utveckling. Eleverna ges möjlighet till inflytande via programråd som indelas i påverkansgrupper som inredningsgrupp och skolmatsgrupp; klassråd; delaktighet i undervisningens planering samt genom en gymnasieövergripande elevkår. Eleverna har schemalagd mentortid varje vecka tillsammans med mentorn, samt klassråd före varje programråd. Programråd med rektor sker minst en tre gånger per termin, helst en gång i månaden. Elevkåren har varit livskraftig och etablerat en fast organisation sedan föregående år, då den var under uppbyggnad. Deras arbete är mycket uppskattat av både elever och personal. Eleverna skall under kommande år utse elevskyddsombud som har till uppgift att värna om elevernas fysiska och psykosociala arbetsmiljö. På programmen upplever eleverna att möjligheten till inflytande över den egna undervisningen är stor. Vi använder oss av arbetssätt som kräver egen planering eftersom vi ofta arbetar med större projekt i entreprenadform. Eleverna har oftast möjlighet att påverka innehåll, projektering och redovisningsform. Utmaningen för personalen är att få fler elever engagerade och villiga att ta ansvar. Eleverna har en mentor (cirka 8-15 elever/mentor) som de träffar minst en gång i veckan. Målsättningen är att mentor även skall möta eleven i undervisning, men detta är tyvärr ibland organisatoriskt omöjligt. Målet är att hjälpa varje elev att få ut det mesta av utbildningen efter dennes egna förutsättningar. Vi har också jobbat med ökad föräldrakontakt för att förebygga eventuella problem som exempelvis vid ogiltig frånvaro. Föräldrar erbjuds utvecklingssamtal varje termin fram till dess att eleven fyller 18 år och bestämmer själv om förälder skall delta. Innan eleven fyller 18 år informeras målsman om vad som sker då en elev blir myndig vad gäller kontakt mellan skola och hem. Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldrarna till eleverna på programmen erbjuds utvecklingssamtal (för omyndiga elever) en gång per termin. Föräldrar till elever i årskurs ett inbjuds dessutom till ett föräldramöte i början av höstterminen i år ett. På programmeten har vi arbetet aktivt med att utveckla ett nära samarbete med hemmen, särskilt när det gäller ungdomar i behov av särskilda stödinsatser. Barn/elever i behov av särskilt stöd: Elevhälsan och arbetet kring elever i behov av stöd Elevhälsan delas med Estetprogrammet och består av en specialpedagog på 85 %, kurator 100 %, skolsköterska 90 % och studievägledare på 80 %. Elevhälsan har under året träffat rektor 2-3 gånger per månad på fast tid. Första halvtimmen har rektor och EVT-teamet samtal. Övrig 1,5 h har varit bokningsbar för lärare som där kunnat få råd och hjälp kring eleven problem. Vi har också vid mötet bestämt om det skall kallas till elevvårdskonferens där rektor ingår eller ett bekymringssamtal med mentor, elev, föräldrar och lämplig personal ur elevhälsan. Vissa EVT-möten används för uppföljning av utvecklingssamtal då samtliga elever diskuteras. Vi märker av en tendens där andelen elever med inlärningssvårigheter och elever som mår psykiskt dåligt ökar. Behovet av ytterligare stöd i arbetet är stort. Positivt i år är att vår studieverkstad har öppet på heltid och är bemannad av en speciallärare samt ämneslärare. Hit kan elever komma och få hjälp inför vissa delmoment i sina kurser, stöd i prövningar på hela eller delar av kurser, eller helt enkelt sitta och studera i lugn och ro. Elever i behov av stöd har svårt att klara grupper om 30 elever. Därför är studieverkstaden också ett viktigt komplement till den ordinarie undervisningen. Särskilt viktig har satsningen på extra stöd i matematik varit för måluppfyllelsen. Lärare som undervisar i matematik har extra stödtid med sina elevgrupper, samt stöd för alla elever i studieverkstaden. Finns någon tydlig resursstyrning?

5 (10) Resurser fördelas efter behov hos den enskilde eleven eller den specifika elevgruppen. Hur ser den i så fall ut? Av nödvändighet är den flexibel. Rektor styr resurserna efter behovsidentifiering som sker i samarbete mellan mentor, elevhälsa och rektor. Hur identifieras dessa barn/elever? Identifiering av elever med behov av särskilt stöd sker tidigt med hjälp av överlämningar från grundskolan, utvecklingssamtal, diagnoser, EVK:er och samtal med elevhälsoteamet. Lärare kontaktar också elevhälsoteamet, liksom föräldrar och viss mån även elever själva. Viss problematik framkommer vid skolsköterskans hälsosamtal som genomförs med samtliga elever. Vilka insatser görs? Vilka insatser som görs beror helt på vilka behoven är. Specialpedagogen fördelar t.ex. de specialpedagogiska insatserna medan rektor ansvarar för de ekonomiska resurserna. Alla inblandade lärare anpassar undervisningen efter elevernas behov. Elever med funktionsnedsättningar får det stöd de behöver, såväl undervisningsmässigt som materiellt. Satsning på Studieverkstaden, där elever i behov av särskilt stöd kan få hjälp under hela skoldagen, har gjorts. Om det upptäcks att en specifik elevgrupp behöver särskilt stöd i någon form kan även gruppinsatser göras. Särskild satsning på stödundervisning i grupp i matematik har genomförts. Vilka effekter nås? Vid god samverkan mellan elev, förälder, skola och andra aktörer nås goda till tillfredställande resultat. Tyvärr uppnås inte alltid det, då samverkan är frivillig från elevens och hemmets sida. Uppföljning av arbetet med hälsa och livsstil Skolsköterska Marianne Utbult har 90 % tjänst på Uddevalla gymnasieskola med ansvarsområde estet- och medieprogrammen och samordning för skolsköterskorna på gymnasiet. Skolläkare Jan-Erik Emanuelsson, har ansvar för samtliga elever på Uddevalla gymnasieskola och har läkarmottagning tre timmar var 14: e dag. Mål? Målen är desamma som beskrivs i läroplanen: Att främja elevernas fysiska, sociala och pedagogiska välbefinnande. Skolsköterskans mål är att uppfylla skolhälsovårdens basprogram. Därutöver bl.a.: Presentation av skolhälsovården i åk 1 och ifyllande av hälsodeklaration. Ett hälsosamtal med alla elever i åk 1, utifrån hälsodeklaration och elevhälsojournal. Delta i klass och elevvårdskonferenser. Skolläkarmottagning. Föra hälsojournaler på samtliga elever. Tobaksprevention, sluta röka stöd i grupp eller enskilt. Föräldrakontakter. Medverkan i samlevnadsundervisning. Insatser? Bland andra: Presentation av skolhälsovården i åk 1 sker i helklass och vid samma tillfälle har eleverna fyllt i en hälsodeklaration. Med för och efterarbete är tidsåtgången ca 2-3 timmar per klass. Presentation av skolhälsovården på föräldramöte ca 2 timmar. Hälsosamtal med förberedelse och efterarbete tar ca 1 1 ½ timma per elev. Hälsosamtalet med eleven sker utifrån hälsodeklarationen och elev hälsojournal. Samtal om kost och fysisk aktivitet

6 (10) Tobak/alkohol/narkotika/sexualitet/preventivmedel/smittskydd Ett hälsosamtal kan utmynna i information till rektor, klassföreståndare, undervisande lärare, föräldrar och klasskamrater. Eventuell information och samverkan med övriga i elev hälsoteamet, andra samverkansgrupper och föräldrar. Öppen mottagning sker samtliga arbetsdagar förutom då möten och planerade besök är inbokade. Skolläkarmottagning erbjuds tre timmar var 14: e dag. Om behov finns utöver detta kan oftast enstaka tider bokas vid mottagning på annan skola. Tiderna är fullbokade men jag bedömer tillgängligheten till skolläkare som god. Skolläkaren gör medicinska bedömningar och rådgivning utifrån dessa. Skriver recept på läkemedel och uppföljning på dessa sker oftast genom återbesök hos mig eller skolläkare. Vid behov skrivs remiss till annan vårdinrättning. Resultat? Under de senaste åtta åren har det skett en markant ökning av elever som söker skolsköterskan för rådgivning och hjälp. Många av dessa elever är årskurs 1 elever och kommer inte sällan från andra kommuner. Sköterskan har under vissa perioder fått begränsa tiden för öppen mottagning och genomförandet av hälsosamtal får läggas ut på två till ibland tre veckor per klass. Detta för att kunna ge elever med svår problematik den tid de behöver för att kunna känna sig mer trygga. Tid behövs även mellan besök för att kunna dokumentera besöket på ett betryggande sätt. Det händer att elever vill komma hit utan att information får föras över och ofta finns en stor problematik runt dessa elever och mycket tid går åt innan man kartlagt deras speciella behov. Hälsosamtalet är för skolsköterskan ett viktigt möte med eleven där man kan lägga en bra grund för hela gymnasietiden. Sköterskan får en bild av både fysiskt och psykologiskt hälsostatus. Samtliga elever har erbjudits hälsosamtal och ett fåtal i varje klass har uteblivit. Samtliga kontrollelever har gåtts igenom och uppfattningen är att de har fått det stöd och den hjälp de rimligen kunnat önska. En ökning av elever med ångest och panikångest har markant skett de senaste åren. De flesta har en etablerad kontakt med behandlare utanför skolan men mycket tid tas i anspråk för att stödja dessa elever i skolan. Förebyggande hälsoarbete är ett brett område och det finns så många inriktningar som känns angelägna. Det som arbetet inriktats mot, förutom hälsosamtal och specifikt åtgärdsprogram för danseleverna, är att få en så tobak fri miljö som möjligt, bl.a. genom motivationslektioner i att inte använda tobak och erbjuder sluta röka stöd. Dokumentation? Dokumentationen sker utifrån lagkraven. T.ex. genom: Journalföring Uppföljning av kontrollelever: Elever med medicinsk diagnos eller andra specifika behov kallas för samtal och bedömning. Utifrån behov och önskemål från eleven görs insatser som regelbundet utvärderas. Klass och elevvårdskonferenser Uppföljning av likabehandlingsplanen Mål? Målet med likabehandlingsplanen är att varken kränkningar eller diskriminering ska förekomma på skolan. Insatser? Ett omfattande arbete kring likabehandlingsplanen pågår kontinuerligt. Arbetet har fortsatt under läsåret med revidering av likabehandlingsplanen. Arbetet har utförts av lärargrupper och elevgrupper i flera omgångar och i olika uppsättningar. Likabehandlingsplanen skall revideras under början av juni månad varje år, vilket även

7 (10) skedde detta läsår. Kuratorerna vid Uddevalla Gymnasieskola har utarbetat ett material som mentorer och elever arbetar utifrån när likabehandlingsplanen skall förankras, spridas och revideras. Resultat? Eleverna har kännedom om att skolan har en likabehandlingsplan och det sker kontinuerliga diskussioner i alla skolsammanhang kring dess innehåll. Däremot har det varit dålig svarsfrekvens på den enkät som ligger till grund för planens revidering och det är därför svårt att dra tydliga slutsatser utifrån enkäten. Svarsfrekvensen har visserligen förbättrats det senaste året, men fortfarande krävs insatser för att öka elevernas delaktighet i likabehandlingsarbetet. Dokumentation? En likabehandlingsplan har upprättats och reviderats. Inga kränkningar har anmälts under läsåret. Kunskapsresultat Andel elever med högskolebehörighet 2012 gick 56 elever ut Medieprogrammet. Av dem hade 87% på MP ett slutbetyg och 13% ett samlat betygsdokument. Andelen elever med slutbetyg är alltså något fler än förra året då 83 % av eleverna i årskurs tre gick ut med slutbetyg. Motivationen hos vissa elever har varit mycket låg. Vi har med olika former av stödåtgärder försökt att hjälpa dessa elever och vi har därigenom lyckats motivera dem att fullfölja studierna hos oss. Vanligtvis brukar elever med lite motivation i de mer teoretiska ämnena ägna sig mycket åt sin inriktning, men vi ser även lägre betyg i de ämnen än vad vi tidigare sett samt ogiltig frånvaro. Antal elever Genomsnittlig Andel Andel med slutbetyg (%) Betygspoäng reduc prgr utök prgr , ,8 0 17, , , , % 12,5 (gäller KÄ) 0 20 "---" = statistik saknas...= färre än 10 st. Vi har under tidigare år tyvärr sett en tendens att avhoppen från Medieprogrammet ökat. Felval är en del av problematiken, en annan att eleverna har en felaktig föreställning om att Medieprogrammet är enkelt och kräver liten arbetsinsats. Det ökade antalet platser gjorde att elever som inte alltid var målmedvetna kom in och efter en kort tid avslutade de sina studier hos oss. Elevernas skoltrötthet efter många år i skolan var och är ytterligare en förklaring. Ytterligare en förklaring till antalet avhopp är en ökad tendens hos elever i år ett att byta program under det första året. Dessa byten förekommer långt in på höstterminen och utgör en särskild utmaning för lärare och övrig personal var det totalt 3 stycken elever, mot föregående års 11 elever, som avbröt sin utbildning på Medieprogrammet. Det går knappast att dra slutsatser utifrån detta, då det är färre elever totalt på programmet. 1 elev på Samhällsvetenskapsprogrammet avbröt sin utbildning. Detta är, enligt uppgifter från eleverna till studievägledaren, beroende på felval (för de som avbryter i år ett) eller skoltrötthet/andra sociala skäl (övriga elever som avbryter). En elev på medieprogrammet gick ett fjärde år, på grund av medicinska skäl, under läsåret.

8 (10) Det finns ett antal elever med hög frånvaro. Anledningarna är ofta mer av personlig/social karaktär än relaterade till undervisningen. Lärare, rektor och elevhälsan har arbetat mycket intensivt med elever med hög frånvaro och märkt att snabb kontakt med föräldrar, elever, och indragning av studiemedel har förbättrat många elevers närvaro. Problemen är dock inte lätta att lösa och det är svårt för lärarna att hitta tiden för det ökade behovet av stöd hos eleverna både socialt och kunskapsmässigt. Balansen kring arbetet med de elever som vill och de elever som inte vill är svår för oss alla att hantera. Åtgärder vidtagna för ökad måluppfyllelse: Ett urval av projekt genomförda under det gångna året Uppföljnings och analys av utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse utifrån föregående års kvalitetsredovisning Mål: Programmål: Datorn är ett tekniskt verktyg som används dagligen inom medieområdet. Kunskaper i att använda den moderna informationsteknologin är något som utvecklas i varje del av utbildningen. Digitaliseringsprocessen fortgår och årets utmaning har varit att utveckla användandet av elevernas laptops i undervisningen. Tre lärare går en lärspridarutbildning inom ramen för TänkOm. Mål: Stimulera ökat elevinflytande: Då elever inte förstår fullt ut vad kurserna innebär i början bör vi regelbundet följa upp kursplaner och låta eleverna få inflytande efterhand om innehållet och lämna utrymme för justeringar av kursinnehållet utefter vad eleverna presterar/tar till sig av kursinnehållet och efter de önskemål och intressen som ryms inom kurserna. Arbete med att hitta en struktur för programrådsarbetet för att stimulera elevernas vilja att påverka. Mål: Att öka elevernas möjligheter att nå minst godkänt resultat i ämnet Matematik: Under läsåret har Medieprogrammet haft två klasser i årskurs ett som läst Ma-A. Många elever i årskurs två- och tre har läst Ma-B som tillvalskurs. Vad gäller elevernas förkunskaper i matematik kan några mönster skönjas: En stor spridning i förkunskaper inte minst inom algebra Många elever är ovana vid huvudräkning Matematiksvaga elever är otränade i att koncentrera sig (och vara kvar där en stund) Matematikläraren har fått tillgång till schemalagda extralektioner (s k räknestuga ) minst en timme i veckan per kurs. Det gäller både Ma-A och Ma-B. Detta har varit mycket lyckosamt då läraren kunnat sitta i små grupper med matematiksvaga elever under en lägre sammanhållande tid och prata matematik. Det är två saker som är av yttersta vikt för att lyckas med målet att få (alla) elever godkända i matematik: o o Bygga en nära relation med eleverna (förtroende och tillit) Prata matematik i lugna miljöer (små grupper) Mål: Förbättrad svarsfrekvens på likabehandlingsenkäten: Under våren provades ett nytt upplägg på arbetet med likabehandlingsenkäten, för att öka svarsfrekvensen från elevgrupperna. Svarsfrekvensen ökade med det dubbla på Medieprogrammet Mål: Skapa strukturer för ökat samarbete mellan och inom ämnena: Lärarna som undervisar i årskurs ett har bildat ett arbetslag, som samverkar och samarbetar med ämnesövergripande projekt, tematiskt arbete m.m Bland annat har de genomfört ett FN-rollspel med alla elever i årskurs ett.

9 (10) Mål: Hitta nya rutiner för kvalitetsarbetet mot bakgrund av att ny skollag börjar gälla från och med höstterminen 2011, samt mot bakgrund av att Medieprogrammet fasas ut och att Samhällsvetenskapsprogrammet införlivas i Akademi Sinclair Margretegärde: Utvärdering har skett både i ämneslag och i arbetslag utifrån att vi är en ny skolenhet. Sammanfattning och slutsatser Styrkor: Vi har god individualisering i undervisningen, godtillgång till IT som redskap och verktyg, god lärarkompetens i att utnyttja detta, god vilja och förmåga att arbeta ämnesövergripande i ett program som bjuder på många möjligheter. Styrkor: Utveckla den nyinrättade studieverkstaden för elever i behov av särskilt stöd: Studieverkstan har gett eleverna som behöver extra stöd. Rutiner för hur elever slussas till studieverkstaden har utvecklats och arbetats in. Vi upplever att rutinerna fungerar bättre i år. Specialläraren Maria Mälson Nystedt, som är ansvarig för studieverkstaden, har hittat rutiner för återkoppling till mentorerna ang. elevernas arbete i studieverkstaden, samt övriga rutiner. Svagheter: Vi har stora undervisningsgrupper, hårt strypt ekonomi vilket gör stödresurser knappa, många elever med kunskapsbrister, inlärningssvårigheter och svåra livssituationer, samt en tungarbetad fysisk arbetsmiljö. Vi behöver ökat IT-stöd både i form av IT-support gällande mjukvaror och i form av tillgång till tekniker som kan lösa hårdvaruproblem. Nya utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse Fortsatt strävan mot ökad måluppfyllelse enligt samtliga ovan angivna punkter. Standardiserade kursutvärderingar: En arbetsgrupp, ledd av Maria Mollstedt, tillsätts för att upprätta en mall. Frågorna kopplas till visionen för Akademi. Kursutvärderingarna skall vara digitala Mentorstiderna uppstruktureras: Behöver bli mer ett forum för viktiga frågor för eleverna, som studieteknik, formativ bedömning där de själva kan fundera över mål och mening, livskunskaper. Individuella tider för alla elever? Större struktur. Kopplat till visionen. Mer elevansvar. Utvecklingssamtalen eleverna kan själva ta större del i att planera dessa. Grupp arbetar fram ett förslag på rutin och underlag för dokumentation. Studieteknik: Träna förmågan att analysera. Träna koncentration hur gör vi detta? Gemensamma policys för deadlines, sena ankomster, datoranvändning, omprov etc? Möblering i klassrummet, vilka de sitter bredvid. Vetenskaplighet/delaktighet: För att nå Vetenskaplighet / delaktighet och integrera flera ämnen: Vad? En grupputflykt/ foto/ljud/text/filmresa. Besök ett intressant område i Västra Götaland, t.ex. Hornborgasjön / Gullholmen Nordens Ark. Olika mål vid olika exkursioner. Starta med lokal guide, visning/ föreläsning om natur, kultur, historia. Lärarna är med och inspirerar visar på motiv, hittar intervjupersoner m.m. I arbetsområdet kan samhällskunskap, religion, historia, naturkunskap och säkert alla övriga ämnen ingå som vill och finner det lämpligt. Väl hemma på skolan bearbetas bilder filmer ljud mm för en gemensam presentation. Detta kan bli något återkommande en exkursion per termin där vi tillsammans arbetar med ett tema per gång. Naturligtvis kan vi skapa en blogg, hemsida, twittra, o.s.v. under arbetets gång. Vi tror att det här skapar gemenskap, lär oss att arbeta tillsammans och får in vetenskapligt/ undersökande tänkande i undervisningen Omvärldskontakter: Använda biblioteken, museet och konsthallen mer. F.d. elever kan komma och föreläsa.

10 (10) Globalt tänkande: Hur jobba vidare med FN? Koppla till Angeläget? Olika projekt för olika program. SA Berlin? Kontakter via e-twinning? Entreprenörskap/kreativitet: Inspirationsdag, mer ta- dig målet uppgifter fria uppgifter. Redovisa på olika sätt mer digitala verktyg, använda datorerna mer. Vi behöver lära dem verktygen mer eftersom det inte blev en bra datorkurs för dem. Power point, film etc. Multimedial kommunikation: Använda bloggar, webbtidningar, gemensamma dokument, skriva publika texter verklig målgrupp, göra filmer, - använda datorerna mycket mer helt enkelt. Fundera över hur de ska skriva NP i svenska nästa år. Ämnesövergripande arbete: Fundera på hur vi ska jobba med detta nästa år när klasserna ser ut som de gör. Jobba runt teman? Kina samarbete? Svenska, engelska, historia, samhällskunskap? Resa till Berlin. Mindre ämnessamarbeten ex. svenska estetiska ämnen. Mer tid för konkreta ämnesdiskussioner. Varför: Vi vill att detta arbete skall underlätta och öka förståelsen för eleverna så att de får en bättre helhetsbild och ser hur mål och ämnen hänger samman. Dessutom kan detta arbete leda till att eleverna får träna i EL tänk och även visa kreativitet vid redovisningar. Konkret arbete: Vi har börjat med ett samarbete i engelska och historia och vi kommer även innan jul göra ett arbete i svenska och historia där vi hoppas att eleverna kommer skapa historiska tidningar med hjälp av sina datorer. När skall arbetet vara klart: Vi känner att en utvärdering av detta arbete som förhoppningsvis fortsätter till våren kan göras i slutet av årskursen. Vilka kunskaper kan vi mäta utifrån detta arbete: Ökade ämneskunskaper? Holistiskt tänkande? Digitalt kunnande? Vetenskapligt tänk? Hur skall det följas upp: Utvärdering med eleverna Utvärdering som arbetslag Ansvariga: Arbetslag 3 år tillsammans med andra ämneslärare Hantera sociala medier: Många elever är ofokuserade och har svårt att fokusera på skolarbetet. De ägnar sig för mycket åt sociala sidor som Facebook på nätet under lektionerna. Varför är det ett problem? Det hindrar dem att nå målen i de respektive kurserna eftersom de inte har tid och kraft att ägna sig åt skoluppgifter. Det kan dessutom hindra dem från att utveckla sin analytiska förmåga, sitt digitala kunnande och ett vetenskapligt förhållningssätt. Det hämmar troligen deras kreativitet. Vilken förändring vill vi se? Vi vill: o att eleverna på skoltid ska se datorerna som ett redskap för att nå målen, inte som en underhållningsmaskin. o lära dem att hantera datorerna på ett bättre sätt genom att hjälpa dem nå självinsikt Avgränsning av utvecklingsområdet: Eleverna bör fokusera mer på undervisningen/inlärningen på lektionerna (och när de jobbar med skolarbete mellan lektioner och/eller hemma). Vi tror att alla lärare behöver hjälpa dem med det, och att vi behöver Sammanfattningsvis kan vi se att många av våra uppsatta mål är uppfyllda och på de flesta andra områden är vi på god väg mot ökad måluppfyllelse. Vi ser fram emot en intressant framtid där vi har goda möjligheter att forma utbildningen så att den väl motsvarar såväl elevernas, föräldrarnas, lärarnas, politikernas och näringslivets förväntningar som styrdokumentens intentioner och krav. Uddevalla, Paula Pelli, rektor, med personal