ÖREBRO LÄNS LANDSTING Hälsokansliet och Samhällsmedicinska enheten

Transkript

1 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Hälsokansliet och Samhällsmedicinska enheten Underlag för behovsanalys 2007

2 Behovsanalys 2

3 Innehållsförteckning Förord 5 Inledning 7 Metod 13 Liv & hälsa i Örebro län 15 den goda men ojämlika hälsan Behovsbeskrivningar 23 Rökvanor 25 Alkoholvanor 27 Fysisk aktivitet 29 Övervikt och fetma 31 Rörelseorganens symtom och besvär 35 Stressrelaterad ohälsa 37 Akut hjärtinfarkt 39 - kranskärlssjukdom Stroke 41 Bröstcancer 45 Prostatacancer (uppdaterad 2007) 47 Kolorektal cancer (uppdaterad 2007) 49 Lungcancer 51 Diabetes mellitus (uppdaterad 2007) 53 Astma bronkiale 55 Kroniskt obstruktiv lungsjukdom 57 Artros ledsvikt 59 Höftfrakturer 61 Depression 6 3 Ångest (ny 2007) 6 5 Psykoser (ny 2007) 6 7 Dubbeldiagnoser (uppdaterad 2007) 69 Demenssjukdomar 71 Multisjuka 73 Influensa 75 Antibiotikaresistenta bakterier 77 Sexuellt överförbara sjukdomar 79 Munhälsa 81 Skador och förgiftningar 85

4

5 Förord (uppdaterad version 2007) I mars 2005 presenterades rapporten Behovsanalys i sikte underlag för behovsanalys. Detta arbete är en uppdatering av den rapporten. Målsättningen med rapporten är att ge ett aktuellt kortfattat kunskapsunderlag om folkhälsan i länet och om ett antal viktiga behovs- och sjukdomsgrupper som påverkar hälsan i befolkningen. Beskrivningarna kan utgöra basen för olika former av behovsanalyser. Behovsanalyser som i sin tur är en del i planering och prioritering av framtida insatser inom hälso- och sjukvården. Nytt för i år är ett försök att översiktligt beskriva de samhällsekonomiska konsekvenserna för respektive behovs- och sjukdomsgrupp. Årets rapport innehåller också fem nya områden; antibiotikaresistenta bakterier, influensa, kolorektal cancer, stressrelaterad ohälsa och sexuellt överförbara infektioner. Behovsbeskrivningarna har förankrats bland dem som är verksamma inom respektive områden i hälso- och sjukvården. En del av texterna är skrivna av verksamhetsföreträdare och andra är granskade av verksamhetsföreträdare. Det framgår i varje avsnitt vem eller vilka som Hälsokansliet samarbetat med, oavsett omfattningen av insatsen. En målsättning i arbetet har varit att texterna ska vara kortfattade och utan facktermer så långt som möjligt. Det är Hälsokansliet som ansvarar för texterna och eventuella felaktigheter eller otydligheter i texterna är följaktligen Hälsokansliets ansvar. Denna rapport har tagits fram i ett samarbete mellan Hälsokansliet och Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting. Ansvarig för arbetet är Örjan Garpenholt. Arbetsgruppen har också bestått av Inger Nicolas, Hälsokansliet och Carina Persson, Samhällsmedicinska enheten. Övriga medarbetare som bidragit med texter inom respektive kunskapsområde är Gunnar Ekbäck och Ingmar Näslund, Hälsokansliet och Lars Hagberg, Margareta Lindén-Boström, Marie Nybäck och Berit Ydreborg, Samhällsmedicinska enheten. De verksamhetsföreträdare som deltagit i arbetet är: Swen-Olof Andersson, Urologiska kliniken USÖ, Peter Appelros, Neurokliniken USÖ, Gunnar Bergentz, Kirurgiska kliniken Lindesbergs lasarett, Bengt Ehrnström, Allmänonkologiska kliniken USÖ, Peter Engfeldt, Allmänmedicinskt forskningscentrum, ÖLL, My Falk, Hudklinken USÖ, Martin Helsing, Allmänonkologiska kliniken USÖ, Gunnel Ihrstedt, Beroendecentrum, ÖLL, Stefan Jansson, Laxå vårdcentral, Jan-Erik Johansson, Urologiska kliniken USÖ, Göran Liljegren, Kirurgiska kliniken USÖ, Margret Lindberg, Hudkliniken USÖ, Karin Lindblom, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, USÖ, Göran Löfstedt, Beroendecentrum, ÖLL, Lennart Nilholm, Lungkliniken USÖ, Torbjörn Norén, Infektionskliniken USÖ, Bengt Pettersson, Olaus Petri Vårdcentral, Mikael Rizell, Medicinska kliniken USÖ, Jörgen Rutegård, Kirurgiska kliniken USÖ, Britta Ryttberg, Kardiologiska kliniken USÖ, Erik Schvarcz, Medicinska kliniken USÖ, Fides Schückher, Beroendecentrum, ÖLL, Lennart Svärd, Kumla Vårdcentral, Bo Söderquist, Kliniskt mikrobiologiska kliniken USÖ, Lars Thaning, Lungkliniken USÖ, Kenneth Villman, Allmänonkologiska kliniken USÖ. Vi tackar alla som deltagit i arbetet med detta dokument. Håkan Bergman, ordförande Hälso- och sjukvårdsnämnden Olle Bingerud, direktör, Hälsokansliet

6

7 Inledning Våren 2003 presenterades för Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) och dess beredningar en övergripande beskrivning av hälsoläget i Örebro län, framförallt baserad på data ur folkhälsoundersökningar som genomförts i Örebro län, offentliga register och rapporter. Den presentationen var omfattande och innehöll uppgifter bland annat om levnadsvanor och livsvillkor hos befolkningen, och om konsumtion och produktion av sjukvård. För att komma vidare mot mer konkreta planeringsunderlag redovisades våren 2005 rapporten, Behovsanalys i sikte underlag för behovsanalys. Detta dokument är en uppdatering av den rapporten. Syftet är att beskriva ett antal viktiga sjukdomsgrupper, levnadsvanor och livsvillkor hos befolkningen. Nya effektiva metoder för diagnos och behandling innebär att hälso- och sjukvården kan förebygga, bota och lindra en större mängd av sjuklighet i befolkningen. Aldrig tidigare har så mycket gjorts för så många. En utveckling som med största sannolikhet kommer att fortsätta. Denna utveckling av nya behandlingsmetoder, inklusive läkemedel, är den största kostnadsdrivande faktorn inom hälso- och sjukvården och har ökat prioriteringsfrågans aktualitet. Dessutom kommer en ökad andel och ökat antal äldre personer, nya typer av sjukdomar samt ökade anspråk från befolkningen att medföra att efterfrågan av hälso- och sjukvård kommer att förändras, överstiga tillgängliga resurser och innebära stora utmaningar. Oavsett hur hälso- och sjukvården kommer att utvecklas kommer de ekonomiska resurserna för att möta framtidens utveckling att vara begränsade. Därför kommer ekonomisk styrning även fortsättningsvis att vara en stor och viktig del i planering av hälso- och sjukvården. Ökad andel och ökat antal äldre Sverige har en av världens äldsta befolkningar. Cirka 20 procent av befolkningen är 65 år eller äldre, var tionde av dem som är 65 år eller äldre är utländsk medborgare eller född utomlands. År 2020 beräknas att en miljon svenskar kommer att vara 75 år eller äldre, vilket innebär en fördubbling av denna åldersgrupp under de senaste 50 åren. Det är andelen äldre över 85 år som ökar mest. Många människors fysiska och psykiska funktioner är idag oförändrade fram till års ålder. Flera undersökningar visar att äldre ofta beskriver sin hälsa som god och mätt i objektiva mått också har en hälsa som kan betraktas som god. Troligen beror detta på att förebyggande insatser, effektiva behandlingsmetoder i hälso- och sjukvården och människors egna initiativ haft en god effekt på hälsoutvecklingen för äldre. Sjukvårdskonsumtionen är högst för en individ under det sista levnadsåret och då framförallt bland äldre. Ny sjuklighet Efterfrågan av hälso- och sjukvård har förändrats över tid. Skillnaden mellan vad som objektivt kan konstateras vid kliniska undersökningar och vad patienten upplever kan ibland vara stor. Även om inga undersökningar kan påvisa sjukdom så upplever en stor del av sjukvårdens patienter ohälsa. I början av 1990-talet benämndes dessa symtom och tillstånd som tillitsbristsjukdomar. På 2000-talet brukar man istället tala om stressrelaterad ohälsa, stressrelaterade sjukdomar eller tillstånd. Eftersom befolkningen av tradition hyser en stor tilltro till sjukvården att hantera olika slags symtom och tillstånd får hälso- och sjukvården också ta emot dessa grupper av människor. Detta är en uppgift som kräver goda kunskaper inom bland annat beteendevetenskap. I och med att de symtom som människorna uppvisar kan vara samma som vid medicinska tillstånd måste de tas omhand och undersökas för att utesluta eventuella medicinskt åtgärdbara tillstånd innan annan behandling kan sättas in. Människors oro måste mötas med respekt oavsett orsak, och människor bör ges möjligheter att leva ett värdigt liv trots sjukdom eller funktionsnedsättning. Bakterier och virus förmåga att utveckla resistens mot läkemedel är ett globalt hot som redan har 7

8 påverkat hälso- och sjukvården, dock ännu inte i så stor utsträckning i Sverige. Det gäller bland annat utvecklingen med resistenta tuberkulosbakterier och stafylokockbakterier. På senare tid har det även visat sig att vissa HIV-virusstammar har utvecklat resistens mot de läkemedel som lindrat AIDS-epidemins konsekvenser, framförallt i västvärlden. Även andra nya eller förändrade infektionssjukdomar kan komma att få stora konsekvenser för hälsan i framtiden. Ökade anspråk från en välinformerad befolkning Tillgången på kunskap och information ökar hela tiden. Det kommer sannolikt i ännu större utsträckning att innebära att hälso- och sjukvårdpersonalens kunskaper och förslag på åtgärder kommer att ifrågasättas mer och mer i framtiden. Å andra sidan så kan en välinformerad patient eller anhörig innebära en högre grad av delaktighet i vården, vilket måste anses vara en positiv utveckling. Trots informationsteknologins utveckling och utbredning kommer ändå en stor del av befolkningen inom överskådlig framtid inte att ha tillgång till information och möjlighet att ta till sig information via nya tekniker. Genusperspektiv För att hälso- och sjukvården ska svara mot medborgarnas behov är det alltid viktig att identifiera och analysera kunskaper om könsskillnader. I ett sjukvårdsperspektiv så kan t.ex. konstateras att kvinnor söker sjukvård mer än män. Kostnaderna för läkemedel är högre för kvinnor än för män, men männen får oftare nyare och dyrare läkemedel. Kvinnor rapporterar också mer problem med kvalitetsbrister i vården än män. Att kvinnor i genomsnitt lever längre än män gör att andelen äldre är högre bland kvinnor. I ett folkhälsoperspektiv så pekar Socialstyrelsens folkhälsorapport 2005 på att det finns fler orostecknen för hälsoutvecklingen hos kvinnor än hos män, bland annat inom följande områden: ökad psykisk ohälsa och ökad alkoholkonsumtion framförallt bland unga kvinnor tobaksrökning som minskar i alla åldrar bland män minskar inte bland medelålders och äldre kvinnor upplevda besvär med värk har ökat såväl bland kvinnor som bland män under talet men ökningen är störst bland kvinnor andelen kvinnor som utsätts för våld eller hot har fördubblats de senaste 25 åren framförallt bland unga kvinnor. Etnicitet Sverige har utvecklats till ett mångkulturellt samhälle med drygt en miljon invånare födda utomlands. Forskning har visat att det finns en ojämlikhet i hälsa kopplat till etnisk tillhörighet. Gruppen utrikes födda har bland annat haft en mindre gynnsam välfärdsutveckling under 1990-talet än andra grupper. Detta har bland annat inneburit en högre andel arbetslösa, mer ekonomiska problem och en sämre hälsoutveckling i denna grupp än bland andra grupper. Gruppen utrikes födda är dock en mycket heterogen grupp och det finns stora skillnader avseende hälsa mellan olika etniska grupper. Invandrares generellt sämre hälsa kan inte förklaras av biologiska eller andra individuella faktorer. De två kanske viktigaste orsakerna för den sämre hälsan i gruppen är: de levnadsförhållande som rådde i det land man kommer ifrån den låga position som många invandrare har i såväl yrkesliv som samhällsliv oavsett vilken yrkes- eller utbildningsbakgrund man har med sig. Kunskaper om invandrares situation är en viktig kunskap i planeringen av den framtida hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvårdsnämndens mål Örebro läns landstings Hälso- och sjukvårdsnämnd har formulerat fyra övergripande mål för en positiv hälsoutveckling i Örebro län. Dessa är: länsinvånarna ska kunna leva ett friskt liv utan att drabbas av sjukdomar eller funk-

9 tionshinder som går att förebygga eller åtgärda länsinvånarna ska kunna leva ett liv med autonomi, värdighet och trygghet vid bestående funktionshinder eller långvarig sjukdom ojämlikheten i hälsa och andelen länsinvånare som upplever sitt hälsotillstånd som dåligt eller mycket dåligt ska minskas hälso- och sjukvården ska stödja den enskilde länsinvånaren att kunna ta ansvar för sin egen hälsa genom individens delaktig het och ett hälsofrämjande synsätt/arbetssätt. Med utgångspunkt från dessa mål ska länsinvånarna erbjudas en trygg och respektfull hälso- och sjukvård på rätt nivå med hög kvalitet, god tillgänglighet och på likvärdiga villkor. Länsinvånarna ska också ges möjlighet till en förtroendefull och respektfull dialog med landstingets förtroendevalda. Övriga styrande dokument I WHO:s rapport World Health Report 2000 anges att hälso- och sjukvårdssystemets mål först och främst är att förbättra och bibehålla hälsan i befolkningen, sedan att svara mot befolkningens förväntningar och att skydda människor från ekonomisk belastning vid sjukdom eller behov av vård. Det är en självklarhet att en bättre hälsa är huvudmålet för hälso- och sjukvården. Andra samhällssystem har också en viktig roll att förbättra hälsan hos befolkningen men detta är inte dess primära mål, till exempel så har utbildningssystemet en stor inverkan på hälsan i befolkningen men huvudmålet är att ge utbildning. Historiskt kan konstateras att de viktigaste insatserna för att främja hälsan i ett befolkningsperspektiv har varit förbättringen av bostadsstandard, tillgången till rent vatten och avloppssystemens utbyggnad under den första hälften av 1900-talet. Hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf anger mål och inriktning för den svenska sjukvården: Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. År 1997 beslutade riksdagen om en värdegrund för planering, styrning och genomförande av hälsooch sjukvården, som utrycks i tre inbördes rangordnade principer, den s.k. etiska plattformen: Människovärdesprincipen Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. Behovs- och solidaritetsprincipen Resurserna bör satsas på områden (verksam heter, individer) där behoven är störst. Kostnadseffektivitetsprincipen En rimlig relation mellan kostnad och effekt, mätt i hälsa och livskvalitet, bör eftersträvas vid val mellan olika verksamheter och åtgärder. År 2003 antog riksdagen folkhälsomålet, att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen, med 11 målområden som antogs av riksdagen Folkhälsomålet och dess målområden utgår från hälsans bestämningsfaktorer, d.v.s. de faktorer i samhället och de levnadsvanor som ökar eller minskar hälsan. Ett av målområdena har en direkt hänvisning till hälso- och sjukvården, målområde 6: En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvården har genom sin specifika kompetens, sin auktoritet, breda kunskap och stora kontaktyta gentemot befolkningen stor betydelse för den långsiktiga hälsoutvecklingen. Målområdet innebär att ett mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande synsätt ska genomsyra hela hälso- och sjukvården och vara en självklar del i all vård och behandling. Det är i de vardagliga mötena som hälso- och sjukvården har sin största hälsopotential. En hälsoorientering av hälso- och sjukvården innebär en förskjutning i synen på vilka kunskaper och vilka arbetssätt som är mest effektiva för att främja hälsa och förebygga sjukdom. Detta innebär i sin tur en utmaning till

10 vården att utforma strategier som utvecklar det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. I slutet av 1990-talet beslutade Örebro läns landsting och länets kommuner om en folkhälsoplan för Örebro län. Under 2006 har en process påbörjats för att ta fram en ny folkhälsoplan. Målet med den nya folkhälsoplanen är dels att ta fram en plan som utgår från det nationella folkhälsomålet och dess delmål, dels att utgöra grunden för de avtal som finns mellan Örebro läns landsting och länets kommuner för att stödja folkhälsoarbetet i Örebro län. Örebro läns landstings styrmodell sedan 2003 är Medborgarmodellen. Medborgarmodellen innebär en ändrad inriktning på planerings- och styrprocesser inom ÖLL som kan sammanfattas i fyra olika perspektiv: behovs- och befolkningsinriktning hälsoinriktning kunskapsbasering en ökad dialog mellan politiker, vårdens professioner och medborgare. Behovs- och befolkningsinriktning Behov är ett svårfångat begrepp. I det här sammanhanget, att fastställa behov av hälso- och sjukvård, så innebär behov att fastställa vilka behov, d.v.s. önskemål, värderingar, normativa behov och ej uttalade eller uttryckta behov som ska tillfredställas. Det innebär att i behovsanalysen ingår en sammanvägning av normativa behov, önskemål, värderingar, och ej uttryckta behov. Befolkningsinriktning innebär att istället för att utgå från organisationens möjligheter fokusera på befolkningens behov, och att formulera mål utifrån dessa behov och inte från verksamheternas utbud och begränsningar. att vården är en viktig del i det förebyggande arbetet. Så har historiskt skett inom flera områden som t.ex. barnavårdscentraler, mödravårdscentraler, tandhälsovården för barn- och ungdomar, tobakspreventiva enheter och i enskilda möten med patienter. Men hälso- och sjukvårdens mål måste utformas mer hälsoinriktat och hälso- och sjukvårdens delaktighet i samhällets förebyggande arbete måste öka för att uppnå det övergripande målet - en bättre hälsa för länsinvånarna. Kunskapsbasering Att landstingets insatser ska vara kunskapsbaserade kan ses från minst två utgångspunkter. Den första är att den politiska processen grundar beslut om prioriteringar och styrning utifrån så goda kunskapsunderlag som möjligt. Den andra är att alla åtgärder inom hälso- och sjukvården enligt hälso- och sjukvårdslagstiftningen ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet. På senare år har detta utvecklats och förtydligats i det som benämns evidensbaserad vård. Evidensbaserad vård innebär en medveten och systematisk strävan att bygga vården på bästa tillgängliga vetenskapliga grund. Idag utnyttjas inte alla tillgängliga forskningsresultat i full utsträckning. Somliga nya åtgärder börjar tillämpas i vården utan att någonsin ha prövats vetenskapligt. Andra metoder som är föråldrade men som har blivit rutin fortsätter att användas. Därför behövs en ständig omprövning av om åtgärderna verkligen gör den nytta som vi tror och hoppas. Att tillämpa evidensbaserad vård innebär att bygga behandlingsbeslut på bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap, som ett komplement till annan kunskap, och i samråd mellan patient och vårdpersonal. Hälsoinriktning Det primära målet för hälso- och sjukvårdens insatser är att producera hälsa och inte sjukvård. Detta sker genom traditionella sjukvårdsinsatser men också genom att stödja och tillhandahålla verktyg för den enskilde länsinvånaren att själv bevara och erhålla så god hälsa som möjligt. Som nämnts ovan betonar ett av målområdena i det nationella folkhälsomålet Ökad dialog mellan politiker, vårdens professioner och medborgare En förutsättning för att de tre ovanstående perspektivförskjutningarna ska kunna ske är att mötesplatser för dialog etableras. De olika aktörerna - politiker, vårdens professioner, administratörer och medborgare - har olika roller och deras perspektiv bör klarläggas. En central 10

11 del i styrningen av hälso- och sjukvården är att finna arenor där olika röster blir hörda och med dialoger som präglas av öppenhet, etik och kunskapsbasering. I dessa dialoger bidrar aktörerna med olika kunskap om sjukdomars och ohälsans förekomst och utbredning samt konsekvenser för dem som drabbas vilka metoder som finns för diagnos, behandling och prevention samhällsekonomiska konsekvenser medborgarnas inklusive patienternas åsikter och önskemål om vårdens innehåll samt innebörden av att leva med ett funktionshinder eller sjukdom politiska värderingar. I och med landstingets organisation Medborgarmodellen har nya arenor för dialog utvecklats inom ÖLL. HSN:s beredningar bedriver en omfattande dialog med medborgare och vårdens aktörer. Programarbeten är också en viktig arena för sådana dialoger. Behovsanalys Hälso- och sjukvårdsnämnden låter kartlägga och beskriva medborgarnas behov vad gäller hälso- och sjukvård. Arbeten pågår inom en rad olika områden med att ta fram kunskapsunderlag. De olika kunskapsunderlagen tillsammans med övergripande hälsomål, prioriteringar och tillgängliga resurser vägs samman och mynnar ut i överenskommelser och avtal med hälso- och sjukvårdsproducenter. De centrala styrinstrumenten i Medborgarmodellen är de överenskommelser och avtal som fattas mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och landstingets hälso- och sjukvårdsförvaltningar respektive olika privata vårdgivare. Det är i utvecklingen och preciseringen av överenskommelser samt genom uppföljning av desamma som medborgarmodellens syften kan tillgodoses. Utvecklingen av överenskommelserna är ett ständigt pågående arbete som kräver goda kunskapsunderlag och andra övergripande processer för att lyckas. Förhoppningen är att de framtagna behovsbeskrivningarna ska vara en del av kunskapsunderlagen i behovsanalysen. Behovsbeskrivningar Förekomst: Beskrivning av hur många som får eller har sjukdomen eller riskfaktorn. Data har där det varit möjligt presenterats på länsnivå. När detta inte har varit möjligt har nationella och internationella källor använts. Observeras bör att det i stor utsträckning saknas registerdata från primärvården. Bedömningar av framtida vårdbehov: Baseras på en uppskattning av antalet personer som kommer att få sjukdomen eller riskfaktorn i framtiden. Uppskattningarna baseras i stor utsträckning på vårddata från sjukhusen eftersom det ofta saknas använd bara data från primärvården. Samhällsekonomiska konsekvenser: Upp skattningar av de samhällsekonomiska konsekvenserna av sjukdomen eller riskfaktorn. Beräkningarna är genomförda med olika metoder och kan ej direkt adderas med varandra. Uppgifterna ger dock en bild av områdets storlek. 11

12 Kan vi påverka framtiden? Hälsofrämjande och förebyggande arbete kan minska sjukdomsbördan liksom effektiva behandlingsmetoder och läkemedel. Nedan redovisas sambanden mellan de fyra vanligaste riskfaktorerna - rökvanor, övervikt och fetma, riskkonsumtion av alkohol samt fysisk inaktivitet - och de sjukdomsgrupper som presenteras i detta dokument. Det bör påpekas att alla förebyggande insatser inte är hälso- och sjukvårdens ansvar, men det förebyggande arbetet bör ske i samverkan mellan olika aktörer. Tabellen visar att förebyggande insatser inom de fyra riskområdena kan påverka förekomst och utveckling av en stor del av de beskrivna sjukdomsgrupperna. Riskfaktorer Samband mellan fyra riskfaktorer och några av de beskrivna sjukdomsgrupperna 12

13 Metod I denna rapport har ett antal dokument sammanställts för att belysa sjukdomar som berör stora grupper av befolkningen (folksjukdomar) men även andra vanligt förekommande sjukdomar. Vidare beskrivs några levnadsvanor som påverkar hälsan. Befolkningsundersökningar Till vissa av prognoserna där inga registerdata är tilllämpliga har självrapporterade data från den senaste befolkningsundersökningen hösten 2004 använts. Till avsnittet "Liv & hälsa i Örebro län den goda men ojämlika hälsan används information från de befolkningsundersökningar som genomförts i Örebro län om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa åren 1993, 2000 och 2004 till den vuxna befolkningen samt år 2005 till ungdomar i skolår 7, 9 och gymnasiets år 2. Förekomst De datakällor som använts är i möjligaste mån framtagna för invånarna i Örebro län och som jämförelse registerdata för riket. Dessa har hämtats från Socialstyrelsen via den internetbaserade databanken Socialstyrelsens statistikdatabaser. Prognoser Vid framtagande av underlag för de prognoser som redovisas har endast uppgifter om förekomst för det senast tillgängliga året använts från Örebro läns landstings eget sjukhusvårdsregister, från det nationella dödsorsaksregistret samt från befolkningsenkäten Liv & hälsa Tyvärr saknas heltäckande tillgång till diagnossatta besök i primärvården. Detta är en stor brist vid sammanställning av underlaget. Speciellt tydligt blir dessa brister för de diagnoser där patienten nästan enbart är i kontakt med primärvården. En beräkning av den framtida befolkningens sjuklighet har utförts med hjälp av en befolkningsprognos som beställts från Statistiska Centralbyrån. Befolkningsprognosen grundar sig på den befolkning som var folkbokförd i länet Den bygger på antaganden om in- och utflyttning samt födelsetal och dödstal. Inga andra antaganden har lagts in i befolkningsframskrivningen. De redovisade prognoserna innehåller inga antaganden om förväntningar på den framtida sjukdomsutvecklingen grundat på kunskap om förändringar i förekomst och förväntade medicinska förändringar. Prognoserna bygger på antaganden om den ökande andelen äldre personer i länet och bör därför endast ses som ett diskussionsunderlag inför planering av den framtida hälso- och sjukvården. Samhällsekonomiska konsekvenser De uppskattningar av samhällsekonomiska konsekvenser som finns i flertalet av behovs- och sjukdomsgrupper är ett försök att beskriva respektive område i ekonomiska termer. Beräkningarna grundar sig på olika undersökningar med stora skillnader i metodik och är genomförda under olika tidsperioder. Detta gör att de presenterade uppgifterna om samhällsekonomiska konsekvenser inte kan jämföras rakt av mellan grupperna. Däremot är beräkningarna ett viktigt underlag för diskussion om områdets omfattning. Datakällor De datakällor som i huvudsak har använts till beskrivning av förekomst och prognoser är: Befolkningsprognos för Örebro län, genom förd av Statistiska Centralbyrån, tillgänglig på Samhällsmedicinska enheten, ÖLL. Befolkningsundersökningar 1993, 2000 samt 2004, Liv & hälsa, en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor, Samhällsmedicinska enheten, ÖLL. Liv & hälsa ung 2005, Samhällsmedicinska enheten, ÖLL. Socialstyrelsens statistikdatabaser, internetbaserad databank, Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen. Slutenvårds- och öppenvårdsregister över sjukhusvård, Hälsokansliet, ÖLL. För ytterligare information om prognoser och datakällor kontakta: Carina Persson, statistiker, Samhällsmedicinska enheten. 13

14 14

15 Liv & hälsa i Örebro län den goda men ojämlika hälsan En jämlik fördelning av villkoren för en god hälsa är ett viktigt mål i svensk hälsopolitik. För att kunna fatta hälsopolitiska beslut och för att kunna arbeta med hälsofrågor är det viktigt med kunskap om befolkningens liv och hälsa. Bra underlag behövs för att anpassa utvecklingen av till exempel hälso- och sjukvård. Ett sätt att få denna kunskap är att göra enkätundersökningar, som bidrar med uppgifter som inte går att finna i epidemiologiska register, till exempel om levnadsvanor och livsvillkor. Genom enkätundersökningar kan dessutom kunskap om dold eller okänd ohälsa erhållas. I följande avsnitt redovisas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa från några befolkningsundersökningar genomförda av Samhällsmedicinska enheten i Örebro läns landsting. Enkätundersökningen Liv & hälsa 2004 genomfördes hösten 2004 till ett urval av länsbor i åldern år. Cirka personer svarade på enkäten. Resultaten från undersökningen 2004 kan till vissa delar jämföras med föregående undersökningar, som genomfördes våren 2000 samt vintern Enkätundersökningen Liv & hälsa Ung 2005 genomfördes våren 2005 till alla elever i skolår 7 och 9 samt gymnasiets år 2. Resultaten kan till vissa delar med avseende på alkohol-, narkotika- och tobaksfrågor (ANT-frågor) jämföras med föregående undersökningar, som genomfördes i skolår 9 åren 1996, 1999 samt I följande avsnitt presenteras några av de frågor som enkäterna belyser uppdelat på livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. För varje avsnitt redovisas dessutom en tabell som beskriver andelar från undersökningen Liv & hälsa 2004 för länets kvinnor och män. Tabellerna innehåller även markeringar för länets kommuner och områden i Örebro kommun där andelar för kvinnor respektive män har jämförts med länsgenomsnittet för respektive kön. Ett + indikerar ett värde bättre än länet det vill säga en högre andel av en positivt laddad fråga såsom god hälsa eller en lägre andel av en negativt laddad fråga såsom dagligrökare. På samma sätt indikerar ett ett värde sämre än länet samt 0 ett värde liknande länet. Livsvillkor Människans vardag präglas av livsvillkor som kön, ålder och etnisk bakgrund. Livsvillkoren omfattar även familjesituation, utbildning, yrke, ekonomisk situation och socialt liv. Dessa faktorer är avgörande för såväl levnadsvanor som hälsa. I detta avsnitt redovisas några av de frågor om livsvillkor som visat sig ha störst samband med det självskattade allmänna hälsotillståndet. Bland män och kvinnor i åldern år uppger sex procent att de under de senaste tolv månaderna minst tre månader haft svårt att klara löpande utgifter som till exempel hyra, avbetalningar och liknande. Mest svårigheter har män och kvinnor i åldersgrupperna år, där var tionde person uppger att de haft problem. Män och kvinnor från Örebro kommuns hyreshusområden har den högsta andelen personer som inte klarar av de löpande utgifterna. Procent Örebro län Kvinnor Män Andel personer som haft svårt att klara löpande utgifter 3 månader eller fler de senaste 12 månaderna. Källa: Liv & hälsa 2004, Samhällsmedicinska enheten ÖLL 15

16 De personer som bor i hyreshusområden i Örebro kommun har också svårigheter att skaffa fram ungefär ett halvt basbelopp * inom en vecka. Andelen personer som inte kan skaffa fram ungefär ett halvt basbelopp har för hela länet minskat något mellan åren 2000 och I Kumla, Nora samt småhusområden i Örebro kommun har dock andelen som inte kan skaffa fram ett halvt basbelopp ökat för både män och kvinnor. Andelen länsbor som ibland avstått från att gå ut på grund av rädsla för att blir överfallna, rånade eller på annat sätt ofredade är betydligt högre bland kvinnor än bland män och högre bland äldre än bland yngre. Andelarna som är rädda har ökat mellan åren 2000 och 2004 för både kvinnor och män. Bland de personer som har ett arbete är det vanligare bland yngre att vara orolig att förlora arbetet. Det finns även stora variationer i oro att förlora arbetet mellan befolkningen i länets kommuner. Generellt så har andelen som oroar sig över att förlora arbetet ökat något i de flesta kommuner medan olikheterna mellan länets kommuner består sedan år En något högre andel bland kvinnorna än bland männen har svarat att de har tillgång till personligt stöd i händelse av personliga problem eller kriser i sitt liv. Andelarna varierar något mellan olika åldersgrupper men är relativt höga. Bland män år tror dock var tionde man att han inte skulle ha tillgång till personligt stöd. Bland män och kvinnor i åldern år märks inga större skillnader i andelen som ser optimistiskt på framtiden. Yngre ser mer optimistiskt på framtiden för egen del än äldre. Bland skolungdomar är det ett omvänt förhållande. En högre andel ser ljust på framtiden för egen del bland elever i skolår 7 än bland elever i år 2 på gymnasiet. I skolår 7 och 9 ser en högre andel bland pojkarna än bland flickorna ljust på framtiden, skillnaderna mellan könen har dock försvunnit bland gymnasieeleverna. Procent Procent Skolår 7 68 Örebro län Skolår 9 Flickor 61 År 2 47 Skolår Skolår 9 Pojkar År Kvinnor Örebro län 2004 Män Andel personer som ser optimistiskt/ljust på framtiden för sin egen del. Källa: Liv & hälsa 2004 och Liv & hälsa Ung 2005, Samhällsmedicinska enheten ÖLL Procent 50 Örebro län Kvinnor Män Andel personer som troligen inte har tillgång till personligt stöd i händelse av personliga problem eller kriser i sitt liv Källa: Liv & hälsa 2004, Samhällsmedicinska enheten ÖLL * :- år 2000 och :- år

17 Fördelning i olika geografiska områden för några livsvillkor.* Källa: Liv & hälsa 2004, Samhällsmedicinska enheten ÖLL *Ett + betyder att området har ett värde bättre än länet, ett - betyder sämre än länet och en 0 lika med länsgenomsnittet för kvinnor respektive män (18-64 år för frågan om oro att förlora arbetet) i Örebro län år 2004 Det område i länet som skiljer sig mest från länsgenomsnittet är hyreshusområden i Örebro kommun. De har för både män och kvinnor värden sämre än länet för samtliga redovisade frågor om livsvillkor. Småhusområden i Örebro kommun har däremot flest värden bättre än länet. Av kommunerna i länet har Askersund flest värden bättre än länet och Ljusnarsbergs kommun har flest värden sämre än länet (se figur). 17

18 Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning. Levnadsvanorna är det som vanligtvis får störst uppmärksamhet i det folkhälsoinriktade arbetet, kanske just för att det oftare är lättare för individen att påverka sina levnadsvanor än sina livsvillkor. Rökning är fortfarande en av de största hälsoriskerna som den enskilde själv kan påverka. Många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning. Mellan år 1993 och år 2000 sjönk andelen rökare i åldern år markant. Mellan åren 2000 och 2004 har andelen dagligrökare i åldern år fortsatt att minska något i flera av länets kommuner. Andelen dagligrökare har dock ökat bland båda könen i Hallsbergs, Kumla och Lekebergs kommuner, samt i innerstadsområdet i Örebro kommun. Bland elever i skolår 9 kan andelen som aldrig rökt jämföras över tid. Andelen elever som aldrig rökt har ökat med 25 procentenheter för flickorna och 34 procentenheter för pojkarna från 1996 till Andel dagligrökare år i Örebro län år 2000 respektive år 2004 fördelat på kön och områden. Åldersjusterade värden. Källa: Liv & hälsa 2000 och 2004, Samhällsmedicinska enheten ÖLL Procent Skolår 9, Örebro län Flickor Pojkar Andel elever i skolår , 1999, 2002 och 2005 som aldrig rökt. Källa: Drogvaneundersökningar 1996, 1999 och 2002 samt Liv & hälsa Ung 2005, Samhällsmedicinska enheten ÖLL 18

19 Brist på fysisk aktivitet och övervikt ökar risken för många sjukdomar såsom diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Fysisk aktivitet har positiva effekter på en rad sjukdomar, t.ex. ledbesvär, högt blodtryck, höga blodfettsvärden, tjocktarmscancer, depression och ångest. Bland äldre är det viktigt att röra på sig för att förebygga benskörhet (osteoporos) och frakturer. Andelen fysiskt inaktiva på fritiden mätt i andelen personer som uppger att de rör sig mindre än två timmar i veckan på fritiden har minskat mellan åren 2000 och 2004 i samtliga kommuner utom för kvinnor i Lindesbergs och Ljusnarsbergs kommun samt för män i småhusområden i Örebro kommun. Den åldersjusterade andelen fysiskt inaktiva män år är högre än andelen fysiskt inaktiva kvinnor och den åldersjusterade andelen fysiskt inaktiva män är i särklass högst bland män i hyreshusområden i Örebro kommun (28 procent). Även andelen länsbor i yrkesverksam ålder som har ett stillasittande arbete i kombination med fysisk inaktivitet på fritiden har sjunkit något sedan år 2000 från elva procent för både män och kvinnor till nio respektive åtta procent. Övervikt är ett växande folkhälsoproblem, såväl i Sverige som i andra länder i västvärlden. I Örebro län är 56 procent av männen i åldern år överviktiga (BMI>=25) medan motsvarande andel för kvinnorna är 45 procent. Andelen med fetma (BMI>=30) är i samma åldersgrupp tolv procent bland männen och 15 procent bland kvinnorna. Sedan år 1993 har andelen personer med både övervikt och fetma ökat konstant. Mellan åren 2000 och 2004 har dock ökningen i vissa kommuner stannat av. I Laxå kommun har andelen med fetma till och med minskat för både män och kvinnor. Minskningen är dock marginell och kan bero på slumpmässiga faktorer. Det område i länet som har flest värden sämre än länet är hyreshusområden i Örebro kommun. Småhusområden i Örebro kommun har däremot flest värden bättre än länet. Av kommunerna i länet har Örebro och Karlskoga flest värden bättre än länet och samtidigt lägst antal sämre än länet. Degerfors, Hällefors och Ljusnarsberg har flest värden sämre än länet (se figur). Fördelning i olika geografiska områden för några frågor om lenadsvanor.* Källa: Liv & hälsa 2004, Samhällsmedicinska enheten ÖLL *Ett + betyder att området har ett värde bättre än länet, ett - betyder sämre än länet och en 0 lika med länsgenomsnittet för kvinnor respektive män år i Örebro län år

20 Hälsa Ett sätt att mäta det allmänna hälsotillståndet är att ställa frågan Hur bedömer Du ditt allmänna hälsotillstånd?. Den svarande får då välja ett av fem svarsalternativ som går från Mycket bra till Mycket dåligt. Denna fråga används i Liv & hälsa undersökningarna åren 2000 och I skolenkäten Liv & hälsa Ung 2005 ställdes istället frågan Hur mår du rent allmänt?. Män bedömer generellt sin hälsa som något bättre än kvinnorna. Andelen män i åldern år som bedömer sin hälsa som mycket bra eller bra är 72 procent år 2004 motsvarande andel bland kvinnorna är 70 procent. Det finns en klar åldersskillnad med avseende på den självskattade hälsan. En högre andel yngre än äldre bedömer sin hälsa som mycket bra eller bra. Anmärkningsvärt är att även i den äldsta åldersgruppen år bedömer ungefär hälften sin hälsa som mycket bra eller bra. Andelen som bedömer sin hälsa som dålig eller mycket dålig ökar något med stigande ålder. Andelen män i åldern år som bedömer sin hälsa som dålig eller mycket dålig är två procent medan fyra procent av kvinnorna i motsvarande åldersgrupp bedömer sin hälsa som dålig eller mycket dålig. Bland pensionärer år bedömer ungefär var tionde man och kvinna sin hälsa som dålig eller mycket dålig (tio procent av männen och nio procent av kvinnorna). I skolenkäten Liv & hälsa Ung 2005 är det genomgående en högre andel pojkar än flickor som anger att de mår bra eller mycket bra. Andelen som mår bra är högst i skolår 7 och lägst i år 2 på gymnasiet för både pojkar och flickor. Mellan åren 2000 och 2004 är den åldersjusterade andelen för länsbor år som bedömer sin hälsa som god eller mycket god oförändrad för männen (73 procent) och högre för kvinnorna (från 68 till 72 procent). Andelen kvinnor som bedömer sin hälsa som god eller mycket god har ökat i samtliga länets kommuner förutom i Degerfors kommun, Ljusnarsbergs kommun och småhusområden i Örebro där andelen sjunkit samt i Hällefors kommun där andelen är oförändrad. I fem av länets kommuner (Degerfors, Hällefors, Karlskoga, Laxå, Lekeberg) samt i hyreshusområden i Örebro kommun har andelen män som bedömer sin hälsa som god eller mycket god sjunkit något. Hyreshusområden i Örebro kommun har andelar sämre än länet för samtliga redovisade hälsofrågor. Småhusområden i Örebro kommun är det område som har flest värden bättre än länet. Av kommunerna i länet har Kumla och Askersund flest värden bättre än länet. Lindesberg har flest värden sämre än länet, (se figur). Procent Örebro län Kvinnor Män Andel personer bedömer sin hälsa som bra eller mycket bra. Källa: Liv & hälsa 2004 och Liv & hälsa Ung 2005, Samhällsmedicinska enheten ÖLL Procent Örebro län Skolår 7 Skolår 9 År 2 Skolår 7 Skolår 9 År 2 Flickor Pojkar 20

21 Fördelning i olika geografiska områden för några frågor om den självskattade hälsan.* Källa: Liv & hälsa 2004, Samhällsmedicinska enheten ÖLL *Ett + betyder att området har ett värde bättre än länet, ett - betyder sämre än länet och en 0 lika med länsgenomsnittet för kvinnor respektive män år i Örebro län år 2004 Samband mellan livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Sambanden mellan livsvillkor, levnadsvanor och hälsa är komplexa. En grundläggande förståelse för dessa samband är viktig för att påverka människors hälsa och livskvalitet i positiv riktning. Figuren nedan illustrerar hur livsvillkor och levnadsvanor samvarierar med hälsan. Andelen med god eller mycket god hälsa bland personer som inte är oroliga att förlora arbetet ska jämföras med andelen för personer som är mycket eller ganska oroliga, andelen bland personer som aldrig vanerökt ska jämföras med andelen dagligrökare etc. De svarande har delats in i grupper med olika livsvillkor respektive levnadsvanor. Andelen personer som svarat Mycket bra eller Bra på frågan hur de bedömer sitt allmänna hälsotillstånd har därefter beräknats. Justeringar har gjorts för att eliminera risken för att skillnaderna mellan grupperna beror på olika åldersstruktur. Endast försumbara skillnader i mönster mellan könen har framträtt varför figuren beskriver förhållandet för både män och kvinnor. Andel med god eller mycket god hälsa för grupper med olika livsvillkor och levnadsvanor Källa: Liv & hälsa 2004, Samhällsmedicinska enheten ÖLL 21

22 Den ojämlika hälsan Det övergripande nationella folkhälsomålet lyder Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa på lika villkor. Hälsan är idag inte jämlikt fördelad utan klyftan mellan olika grupper i samhället har snarare ökat än minskat de senaste åren. Det finns betydande skillnader i hälsa beroende på utbildningsnivå, socioekonomi, etnicitet, ålder och kön. Andelen invånare år i Örebro län som år 2004 angav sitt hälsotillstånd som bra eller mycket bra var 72 procent för männen och 70 procent för kvinnorna. Variationer i hälsoläget mellan åldersgrupper, geografiska områden samt grupper med olika livsvillkor och levnadsvanor är stor. Exempelvis varierar den åldersjusterade andelen män och kvinnor med bra eller mycket bra hälsa mellan 62 procent (hyreshusområden i Örebro kommun) och 77 procent (småhusområden i Örebro kommun). Detta förhållande, att färre personer i hyreshusområden än i småhusområden, anger god hälsa kunde konstateras redan år 1993 då en första befolkningsundersökning om hälsoläget genomfördes i vårt län. Även mellan de olika kommunerna i länet finns skillnader i livsvillkor, levnadsvanor, hälsa och vårdutnyttjande. En längre beskrivning av resultatet från Liv & hälsa år 2004 samt jämförelser med tidigare undersökningar som genomförts i Örebro län kommer att presenteras hösten Från undersökningen Liv & hälsa ung 2005 kan framförallt utläsas en stor skillnad mellan flickors och pojkars självskattade hälsa. Andelen flickor med god allmän hälsa är betydligt lägre än bland pojkar i samma ålder. Andelen flickor som rapporterar olika former av psykiska symtom och besvär är betydligt högre än bland pojkarna. En särskild analys av framförallt flickors psykiska hälsa kommer att presenteras under Texten är framtagen i samarbete med: Epidemiolog Margareta Lindén-Boström, och utredare Berit Ydreborg, Samhällsmedicinska enheten, ÖLL 22

23 Behovsbeskrivningar På följande sidor finns ett antal blad som kan läsas tillsammans eller var för sig. Bladen utgör beskrivningar av några för vår hälsa mest betydelsefulla levnadsvanor, de vanligaste folksjukdomarna, de för såväl hälso- och sjukvården som för patienterna mest betungande sjukdomarna samt ny sjuklighet. 23

24 24

25 Rökvanor Allmänt Cirka dödsfall orsakas varje år av rökning. Varannan rökare dör i förtid och de som dör i förtid av rökning förlorar i genomsnitt 13 levnadsår. Andelen dagligrökare har minskat under de senaste 20 åren. År 1999 rökte 18 procent av männen och 19 procent av kvinnorna i Sverige, vilket ska jämföras med 37 respektive 28 procent år Det är dubbelt så vanligt att kvinnliga och manliga arbetare är dagligrökare jämfört med tjänstemän på mellannivå eller högre. Lågutbildade är dagligrökare tre gånger så ofta som högutbildade. Svenska pojkar i 15-årsåldern har lägst andel dagligrökare jämfört med övriga EU-länder och bland flickor är det endast i Grekland och i Portugal som andelen dagligrökare är lägre. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande Rökning ökar kraftigt risken att insjukna i ett stort antal sjukdomar. Många sjukdomar orsakas eller förvärras av rökning. Det gäller bland annat cancer i lungorna, magen, levern, näsan, munnen, luftstrupen, matstrupen, svalget, bukspottkörteln, njurarna, urinblåsan och blodcancer. Det gäller även hjärtinfarkt, kärlkramp, slaganfall, benskörhet, kronisk obstruktiv lungsjukdom, långvarig luftrörsinflammation, lungtuberkulos, utbuktning på stora kroppspulsådern, andra sjukdomar i kroppens blodkärl, blödning i hjärtats hinnor, inflammation i tandköttet, sår i magen och tolvfingertarmen samt Chrons sjukdom. Det sjukdomsförebyggande arbetet bör inriktas på att erbjuda rökslutarstöd till rökare och förbättrad arbetsmiljö för att förhindra passiv rökning. Tobaksförebyggande arbete bör ske på alla nivåer med stöd av lagar, förordningar och policydokument, massmedial information och folkbildning. Ett viktigt hälsofrämjande arbete sker bland barn och ungdomar där man genom utbildning siktar mot attitydförändringar mot rökning. Örebro län Flickor i skolår 9 och år 2 på gymnasiet röker dagligen i ungefär dubbelt så stor utsträckning som pojkar. I Örebro län var år 2005 andelen dagligrökare bland flickor 10 procent i skolår 9 och 15 procent i år 2 på gymnasiet. Motsvarande andelar var sex procent bland pojkarna för båda årskullarna. Sett till andelen som aldrig har rökt har den ökat markant mellan 2002 och Procent Örebro län Kvinnor Män Andel personer år i Örebro län som år 2004 var dagligrökare Källa: Liv & hälsa 2004, Samhällsmedicinska enheten ÖLL Procent Skolår 7 10 Skolår 9 Flickor Örebro län År 2 Andel personer i skolår 7 och 9 samt gymnasiets år 2 i Örebro län som år 2005 var dagligrökare Källa: Liv & hälsa ung 2005, Samhällsmedicinska enheten ÖLL 2 Skolår 7 6 Skolår 9 Pojkar 10 6 År 2 25

26 Bland länets invånare år uppgav hösten 2004 drygt var sjunde man och var sjätte kvinna att de var dagligrökare. Andelen dagligrökare skiljer sig åt mellan olika åldersgrupper. Den högsta andelen dagligrökande återfinns i åldersgruppen år där 16 procent av männen och cirka 20 procent av kvinnorna är dagligrökare. Andelen dagligrökande kvinnor år har minskat med en procentenhet mellan tidsperioden våren 2000 till hösten 2004 (från 18 till 17 procent). Andelen dagligrökande män år är oförändrad (14 procent). Samhällsekonomiska konsekvenser I en studie har forskare vid Lunds universitet beräknat de totala samhällskostnaderna för tobaksrökning till 26 miljarder kronor per år. Av dessa kostnader är ca 2 miljarder kronor direkta sjukvårdskostnader och 24 miljarder kronor indirekta kostnader för produktionsbortfall och sjukskrivning. Prognos Antal personer år i Örebro län som är dagligrökare, avrundat till hela tiotal. Prognosen för år 2015 antyder att antalet dagligrökare i åldern år kommer att öka med ungefär 170 kvinnor och 300 män. Dagligrökare ) Antal Män år Kvinnor Totalt ) Källa: Liv & hälsa 2004, Samhällsmedicinska enheten, ÖLL Texten är framtagen i samarbete med: Epidemiolog Margareta Lindén-Boström, Samhällsmedicinska enheten, ÖLL 26

27 Alkoholvanor Allmänt Den svenska alkoholkonsumtionen har ökat kraftigt sedan mitten av 1990-talet. År 1996 beräknades den totala alkoholkonsumtionen i Sverige vara 8,0 liter 100-procentig alkohol per invånare 15 år och äldre. Alkoholkonsumtionen har ökat till 10,5 liter år Den största ökningen har skett mellan åren 2001 och 2003 vilket förklaras med en ökande resandeinförsel samt en ökad vin och starkölsförsäljning på systembolaget. Vin- och starkölskonsumtionen har ökat med cirka 80 procent sedan år Männen dricker mer än dubbelt så mycket alkohol som kvinnor, 14 liter respektive 6 liter 100-procentig alkohol/år. Noteras bör att den oregistrerade försäljningen sedan år 1996 ökat med 95 procent. I Folkhälsoinstitutets nationella folkhälsoundersökning år 2004 befanns andelen riskkonsumenter * av alkohol i åldern år vara 17 procent bland männen och nio procent bland kvinnorna. De flesta riskkonsumenterna av alkohol konstaterades bland unga män och kvinnor år. I den gruppen befanns 38 procent av männen och 25 procent av kvinnorna vara riskkonsumenter. Riskkonsumtion var också vanligare bland ekonomiskt utsatta grupper som låginkomsttagare och de som varit i ekonomisk kris (haft svårigheter att klara de löpande utgifterna). Det fanns också en större andel riskkonsumenter bland män som är födda i övriga Norden jämfört med dem som är svenskfödda. Hälsorisker: Alkoholpsykos, alkoholberoende, missbruk av alkohol, sjukdom i hjärtmuskulaturen, magkatarr, skrumplever och alkoholförgiftning. Vidare kan hög alkoholkonsumtion leda till olycksfall, skador, självmord, våld och familjetragedier. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande Det sjukdomsförebyggande arbetet bör inriktas på livsstilsförändringar, attitydförändringar och missbruksbehandling. I det hälsofrämjande arbetet ingår förbättrad hälsopedagogisk utbildning för läkare, sjuksköterskor, lärare, fritidsledare med flera yrkeskategorier. Åtgärder som syftar till förbättrad självkänsla bland barn och ungdomar. Minskad tillgång till alkohol i samhället och en restriktiv alkoholpolitik är även de viktiga komponenter i det hälsofrämjande arbetet. Örebro län Procent Örebro län , Kvinnor Män Andel personer år i Örebro län som år 2004 har varit berusade minst 2 gånger i månaden de senaste 12 månaderna. Källa: Liv & hälsa 2004, Samhällsmedicinska enheten ÖLL Procent Örebro län Skolår 9 År 2 Skolår 9 År 2 Flickor Pojkar * Inklusive de personer som under de 12 senaste månaderna druckit alkohol så att de känt sig berusade två gånger i månaden eller oftare. Andel personer i skolår 9 samt år 2 i Örebro län som år 2005 har varit berusade minst 2 gånger i månaden de senaste 12 månaderna. Källa: Liv & hälsa ung 2005, Samhällsmedicinska enheten ÖLL 27