Svenska barnmorskors uppfattning om, och användande av hinnsvepning

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svenska barnmorskors uppfattning om, och användande av hinnsvepning"

Transkript

1 Institutionen för kvinnor och barns hälsa Enheten för reproduktiv och perinatal omvårdnad VK10, Barnmorskeprogrammet Svenska barnmorskors uppfattning om, och användande av hinnsvepning Examensarbete i sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa, 15 hp 2011 Avancerad nivå Författare: Maria Blohm Leg Sjuksköterska Barnmorskestuderande Malin Heimdahl Leg Sjuksköterska Barnmorskestuderande Handledare: Erica Schytt Leg barnmorska, PhD Examinator: Anna-Berit Ransjö-Arvidson Leg barnmorska, PhD

2 Department of women s and children s health Division of reproductive and perinatal health VK10, Programme of midwifery Swedish midwives' opinions about and use of sweeping of the membranes Degree project in sexual, reproductive and perinatal health, 15 hp 2011 Advanced level Författare: Maria Blohm RN, midwifery student Malin Heimdahl RN, midwifery student Supervisor: Erica Schytt RNM, PhD Examiner: Anna-Berit Ransjö-Arvidson RNM, PhD

3 Sammanfattning Bakgrund: Effekten av den obstetriska interventionen hinnsvepning i syfte att initiera förlossningsarbetet är omstridd. Forskning visar på motstridiga resultat, där förespråkare menar att interventionen har effekt och dessutom är kostnadseffektiv och lättillgänglig medan motståndare hävdar att hinnsvepning saknar effekt och/eller orsakar onödigt lidande för kvinnan i form av smärta, oro och stress. SFOG rekommenderar hinnsvepning i fullgången tid i syfte att initiera förlossningsstart och minska risken för överburenhet medan en Cochrane rapport från 2005 avråder från rutinmässig användning med hänvisning till otillräcklig nytta i relation till obehag och smärta. Svensk forskning om hinnsvepning har inte gått att finna, och undervisning om interventionen saknas på Karolinska Institutets barnmorskeutbildning i Stockholm. Syfte: Syftet med studien är att belysa uppfattningen om och användandet av den obstetriska interventionen hinnsvepning på barnmorskemottagningar i Sverige Metod: Studiens utfördes som en deskriptiv webbaserad enkätundersökning med öppna och slutna frågor. 451 barnmorskor verksamma på svenska barnmoskemottagningar tillfrågades om deltagande i studien och 223 svar erhölls. Öppna frågor analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att barnmorskor på svenska barnmorskemottagningar inte följer SFOG.s riktlinjer om rutinmässig hinnsvepning men att flertalet följer Cochrane rapportens rekommendationer. Drygt hälften av barnmorskorna har någon gång använt hinnsvepning och då främst i syfte att minska risken för överburenhet, men även på andra indikationer såsom humanitära skäl, kvinnans efterfrågan eller vid medicinska komplikationer. Majoriteten av barnmorskor som någon gång använt interventionen anser att hinnsvepning har effekt ibland och att upplevda bieffekter under eller efter interventionen är få. Ett fåtal, 3 procent av barnmorskorna, uppgav PM om hinnsvepning fanns på deras arbetsplats. Nyckelord: Hinnsvepning, överburenhet, svenska barnmorskor, induktion, risker, rutiner

4 Abstract Objective: The effect of the obstetric intervention sweeping of the membranes in order to initiate labor is disputed. Research shows conflicting results, with proponents believing that the intervention is effective and also cost-effective, while those who oppose maintain that sweeping of the membranes is not effective and causes unnecessary suffering for the woman because of pain, anxiety and stress. SFOG recommends sweeping of the membranes in term pregnancies in order to initiate labor and to reduce the risk of post term pregnancies while a Cochrane report from 2005 recommends against sweeping of the membranes in routine because of its lack of benefit in relation to discomfort and pain. Swedish research on sweeping of the membranes was not found, and instruction about the intervention is not taught by the midwifery education at the Karolinska Institute in Stockholm. Purpose: The purpose of this study was to investigate midwives' use of sweeping of the membranes in the Swedish care of the pregnant women in health centers. Method: The study was conducted as a descriptive web-based survey with open and closed questions. 451 midwives working in Swedish health centres caring for pregnant women, were asked to participate in the study and 223 responses were received. Open questions were analyzed using a qualitative content analysis. Results: The result shows that the recommendations by SFOG on routinely sweeping of the membranes is not followed by midwifes in Swedish health centers caring for pregnant women, but that the majority follows the recommendations from the Cochrane report. Approximately half of the midwives have practiced sweeping of the membranes on occasion, most commonly to reduce the risk of post term pregnancies, but also for other indications such as humanitarian reasons, the pregnant woman's request, or medical complications. The majority of midwives who have practiced the intervention on some occasion believe that sweeping of the membranes is effective and the perceived side effects during or after the intervention are rare. A minority, 3 percent, of the midwives, stated that their workplace had policies or PM for the intervention.

5 Keywords: Sweeping of the membranes, post term pregnancies, Swedish midwives, induction, risks, procedures.

6 Innehållsförteckning Sidnummer INLEDNING 1 BAKGRUND 1 Historia 1 Vad är hinnsvepning 1 Vad händer fysiologiskt? 2 Varför används hinnsvepning? 3 Finns risker med hinnsvepning? 4 Hur upplever kvinnor hinnsvepning? 5 Har hinnsvepning någon effekt? 5 PROBLEMFORMULERING 6 SYFTE 7 FRÅGESTÄLLNINGAR 7 METOD 8 Studiedesign 8 Urval 8 Datainsamlingsmetod 9 Enkätfrågornas utformning 10 Analys av slutna frågor 11 Analys av öppna frågor och kommentarer i löpande text 11 Etiska ställningstaganden 12 RESULTAT 13 Användandet av hinnsvepning 14 Indikationer för användandet av hinnsvepning 16 Uppfattning om hinnsvepnings effekt 19 Upplevda risker med hinnsvepning 20 Förekomsten av rutiner och PM om hinnsvepning 23 DISKUSSION 23 Resultatdiskussion 23 Slutsats 26 Metoddiskussion 26 Vidare studier 28

7 REFERENSER 30 BILAGA 34

8 Inledning Under vår verksamhetsförlagda utbildning på barnmorskemottagning och i förlossningsvård har vi kommit i kontakt med hinnsvepning av gravida kvinnor i fullgången graviditet. Den teoretiska delen av barnmorskeutbildningen har inte diskuterat eller lärt ut interventionen, inte heller baskurslitteraturen (1, 2) eller State of The Art (3) behandlar ämnet. Sökordet hinnsvepning på ger 9520 träffar vilket indikerar att interventionen är väl känd och diskuteras inte bara av barnmorskor och obstetriker utan också av blivande föräldrar på exempelvis bloggar. I Sverige rekommenderar SFOG (4) att hinnsvepning utförs i fullgången graviditet för att minska risken för överburenhet. Fullgången graviditet definieras av WHO som en graviditet mellan graviditetsvecka 37+0 och vecka Överburenhet definieras som en graviditet som varar längre än 294 dagar, det vill säga efter v 42+0 (4). I en nyligen publicerad Cochrane rapport (5) rapporteras att hinnsvepning är en effektiv metod för att initiera förlossningsstart, men rutinmässig användning rekommenderades inte då de kliniska fördelarna är otillräckliga i förhållande till nackdelarna. Bakgrund Historia Hinnsvepning är en gammal metod för att inducera förlossningsarbetet och beskrevs första gången år 1810 av den engelska obstetrikern James Hamilton. Metoden föredrogs framför amniotomi, som ansågs innebära en större infektionsrisk. På 1950-talet startade de första studierna av interventionen, men den fysiologiska effekten av hinnsvepning beskrevs först 1974 (6). Vad är hinnsvepning? Hinnsvepning innebär att undersökarens finger förs in i cervixkanalen till inre modermunnen. Därefter lossas fosterhinnorna från det nedre uterinsegmentet med en eller flera cirkelrörelser (5, 7, 8, 9, 10, 11, 12). Hur många varv undersökarens finger sveps varierar mellan ett varv (5, 8, 9) två varv (6, 13, 14), och tre varv (7, 10). En av studierna beskriver att cirkelrörelserna utförs i en särskild ordning, då med två varv, det första medsols och det andra motsols (15). 1

9 Antal cirkelrörelser kan även vara odefinierat, och i två av studierna återges enbart att så mycket som möjligt av hinnorna separeras från det nedre uterinsegmentet (11, 16). Valet av handskar vid interventionen är beskrivet i två studier, där undersökaren i den ena studien använde sterila handskar (16) och där undersökaren i den andra studien använde rena handskar insmorda i klorhexidinkräm (6). I flera studier saknas information om valet av handskar (7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15). Vad händer fysiologiskt? Vid hinnsvepning frisätts prostaglandiner (12, 15) och produktionen av prostaglandin ökar lokalt i vävnaden och i den maternella cirkulationen (6, 10). De ökade nivåerna av prostaglandin varar i minst sex timmar (15). Prostaglandin är ett hormonliknande ämne som bildas av fettsyran arakidonsyra (17). Under graviditeten syntetiseras prostaglandin i amnion, chorion och decidua och ämnet har betydelse för initiering av förlossning (17). Prostaglandin spelar en viktig roll för att förlossningen ska starta och förklaras med att ämnet mjukar upp cervix och påverkar myometriet till kontraktioner (12, 15, 17). Redan 1977 kunde forskning visa att nedbrytningsprodukten till prostaglandin, PGFM ökar signifikant i serum fem minuter efter att hinnsvepning utförs på kvinnor i fullgången graviditet, och att ökningen är större hos de som hinnsveps jämfört de som enbart vaginalundersöks. Ökningen av PGFM är däremot störst hos de kvinnor som amniotomeras (18). Teorin att prostaglandin i fostervatten successivt ökar strax före förlossningsstart till och med partus bekräftas i en amerikansk studie från Tre fostervattensprov på vardera 17 kvinnor med intrahepatisk kolestas i graviditetsvecka 37+0 togs, det sista i tidig förlossningsstart. Då enbart gravida med intrahepatisk kolestas av etiska skäl kunde inkluderas i studien diskuterar författarna risken för bias, men drar ändå slutsatsen att prostaglandin har betydelse för initiering av förlossning (19). En annan effekt av hinnsvepning är de oregelbundna kontraktioner som ibland uppstår, vilka kan ha en uppmjukande effekt på cervix (6). Kontraktionerna ökar trycket mot cervix vilket utlöser Ferguson s reflex som resulterar i en reflektorisk insöndring av oxytocin (15). 2

10 Varför används hinnsvepning? Hinnsvepning används för att initiera förlossningsstart och beskrivs som en icke farmakologisk induktionsmetod med syfte att främja cervix mognad (11, 14). Interventionen anses kunna minska incidensen av överburenhet (5, 8) och behovet av induktion (9). Hinnsvepning utförs på kvinnor med normal, fullgången singelgraviditet, där fostret ligger i huvudbjudning och fosterhinnorna är intakta (11, 15). Det finns en rad kontraindikationer för hinnsvepning beskrivna: osäker graviditetslängd (13, 16), placenta praevia (5, 6, 9, 12, 13), tidigare sectio, historia av gynekologisk kirurgi (7,16), tidigare intrauterin fosterdöd, uppskattad fostervikt > 4500 gram, misstänkta fetala missbildningar (7), fetal tillväxthämning (6), maternell diabetes, maternell hypertoni (9, 13), preeklampsi, aktiv herpesinfektion, historia av vasa praevia, pågående cervixinfektion, vaginal blödning i tredje trimestern (9), vaginal blödning även i andra trimestern, misstänkt prematur vattenavgång under graviditeten (10) samt andra tillstånd som innebär kontraindikationer för vaginal förlossning (12). En svensk studie baserad på data från det nationella födelseregistret visar att 8,9 procent av den gravida populationen år 2009 var överburna, definierat som en graviditet som varar längre än 42 graviditetsveckor. Faktorer som påverkar risken för överburenhet är maternell ålder över 35 år, övervikt och att vara förstföderska. Hos förstföderskor lyckas heller inte induktion i samma utsträckning som hos flerföderskor (20). Andra faktorer som ökar risken är överburenhet vid tidigare graviditet, samt hereditet (21). Vid införandet av rutinmässig ultraljudsdatering av graviditetslängd sjönk frekvensen av överburenhet ner till 2-3 procent i Sverige, för att därefter öka till dagens högre andel (22). Induktion ökar risken för att förlossningen avslutas med kejsarsnitt eller sugklocka (23), men en stor randomiserad studie kunde år 1992 dock påvisa att den allra största risken för mor och foster är en överburen graviditet i sig, oavsett handläggning, expektans eller induktion (24). De maternella riskerna vid överburenhet är framförallt värksvaghet, stora bristningar, stora blödningar under och efter förlossningen, atoni, chorionamnionit och endometrit. Sekundärt kan detta leda till en traumatisk förlossningsupplevelse (25). Risken för maternella komplikationer är störst då barnets födelsevikt överstiger 4500 gram (26). För barnet innebär överburenhet ökade risker i form av mekonium i fostervattnet, mekoniumaspiration, oligohydramnios, fetal stress, låg Apgar, fetal vikt > 4500 gram, låg vikt för graviditetslängden samt förlossningsrelaterade skador (14, 25). Den ökade risken för fetal 3

11 födelsevikt > 4500 gram är kopplad till ett förlängt förlossningsförlopp, disproportion mellan fosterhuvud och bäcken samt skulderdystoci, vilket i sin tur ökar risken för ortopediska och neurologiska skador. De fetala riskerna för barnet är störst hos de barn som har en låg födelsevikt för graviditetslängden (26). Anledningen är den uteroplacentära insufficiens som uppstår vid överburenhet och risken för neonatal encefalopati och plötslig spädbarnsdöd är därmed ökad (25). I en svensk studie från 1999 fann man stöd för detta och studien visade att barn som hade låg födelsevikt för gestationslängden löpte en ökad risk för neonatala hälsoproblem såsom Apgar < 4 vid 5 minuters ålder, mekoniumaspiration och neonatala kramper (27). Även senare studier (28) visar att förlossning efter 42 fullgångna graviditetsveckor är förenad med en viss risk för perinatala komplikationer. Åsikterna om hur överburenhet bör handläggas går isär. (20). Induktion efter 41 fullgångna graviditetsveckor kan minska riskerna för behov av akut kejsarsnitt till följd av fetal stress, och eventuellt minska riskerna för perinatal dödlighet (6). Överburenhet skapar oro hos både barnmorskor, obstetriker och de blivande föräldrarna, främst på grund av de kända ökade riskerna för perinatal sjuklighet och dödlighet (14). Finns risker med hinnsvepning? Hinnsvepning beskrivs som en medicinskt säker intervention. De neonatala och obstetriska utfallen är likvärdiga mellan de som genomgår hinnsvepning och kontrollgrupperna (8, 9, 10, 11, 14, 15, 16), och hinnsvepning verkar inte öka risken för maternell infektion (5, 7, 8, 11, 16). I en studie publicerad år 2000 fann dock forskarna en ökad risk för prematur vattenavgång vid hinnsvepning då cervix var dilaterad mer än 1 cm (9). Författarna till studien spekulerade om huruvida svårigheten att göra en korrekt hinnsvepning då cervix dilatation understiger 1 cm skulle kunna förklara resultatet. Detta eftersom hinnsvepning då inte anses kunna utföras fullständigt. Studien indikerar därmed att risker för prematur vattenavgång vid hinnsvepning finns, något som övriga studier inte har påvisat (5, 7, 8, 11, 16). Okomplicerad vaginal blödning har rapporterats som en sidoeffekt av hinnsvepning (7, 10, 12) och dessutom har man sett att vaginalblödning kan uppstå under proceduren (6). Med anledning av detta menar studiens författare att hinnsvepning inte bör betraktas som helt riskfritt. Smärtsamma sammandragningar som inte leder till förlossningsstart är vanligare hos kvinnor som genomgår hinnsvepning (5), och sammandragningarna kan orsaka oro och stress (12) med 4

12 ökade nivåer av adrenalin hos den gravida kvinnan som följd, vilket i sin tur hämmar produktionen av oxytocin (1). Hur upplever kvinnor hinnsvepning? I en studie från 2002 där 60 kvinnor genomgick hinnsvepning uppgav 70 procent att de upplevde obehag under proceduren, och 30 procent av dessa beskrev åtgärden som mycket smärtsamt. Hinnsvepning definierades i studien att så mycket som möjligt av hinnorna separeras från det nedre uterinsegmentet, huruvida cirkelrörelser användes eller inte, eller hur länge proceduren pågick är inte beskrivet (16). Flera andra studier rapporterar också att många kvinnor upplevde hinnsvepning som obehagligt (7, 14). En nyligen publicerad studie (15) inkluderade 136 kvinnor som genomgick hinnsvepning som ett första led i en induktionsbehandling. Efter hinnsvepningen applicerades prostaglandingel i bakre fornix, eller så utfördes amniotomi, och valet berodde på cervix mognad. Utfallet av hinnsvepning som ett led i induktionsbehandlingen var ett snabbare förlossningsförlopp och trots att studiedeltagarna som hinnsvepts upplevde interventionen som smärtsam var de i högre grad nöjda med förlossningsupplevelsen än deltagarna i kontrollgruppen. Cochrane studien (5) konkluderade att smärta är den viktigaste bieffekten av hinnsvepning och menar att den eventuella smärtupplevelsen bör diskuteras med kvinnan före interventionen. Har hinnsvepning någon effekt? Åsikterna om huruvida hinnsvepning har någon effekt eller inte går isär, liksom om interventionen skall upprepas eller inte. I en studie från 1997 menar författarna att hinnsvepning i graviditetsvecka saknar effekt om den utförs som en engångsföreteelse, men att hinnsvepning vid upprepade tillfällen kan ha effekt (13). En av studierna visade att daglig hinnsvepning från och med graviditetsvecka 41+0 resulterade i färre induktioner på indikation överburenhet (14) och även andra studier visar att upprepad hinnsvepning, här en gång i veckan, kan ge önskad effekt på initiering av förlossning genom oregelbundna kontraktioner (6). I Cochranerapporten från 2005 fann man att hinnsvepning är en effektiv metod för att starta upp förlossningsarbetet och att interventionen minskar behovet av induktion på indikationen överburenhet. Behovet av induktion vid överburenhet reduceras med 14 procent då hinnsvepning används, vilket innebär att åtta kvinnor behöver genomgå interventionen för att en kvinna ska undvika induktion med sedvanliga induktionsmetoder 5

13 såsom oxytocin, prostaglandin och amniotomi. Författarna till studien diskuterar förekomsten av bias då effekten av hinnsvepning är bättre i de studier som inkluderar färre deltagare. Hinnsvepning har en mindre förutsägbar effekt än sedvanliga induktionsmetoder och är med anledning av detta ett olämpligt val vid behov av brådskande induktion. I mindre brådskande fall kan interventionen vara ett alternativ för kvinnor som föredrar en icke farmakologisk induktionsmetod. Trots att hinnsvepning har effekt på initiering av förlossningsarbetet och reducerar behovet av andra etablerade metoder för induktion vid överburenhet är slutsatsen att nyttan av rutinmässig hinnsvepning på kvinnor i fullgången graviditet är tveksam. Anledningen är interventionen inte anses ha tillräckliga kliniska vinster och att proceduren kan upplevas som obehaglig och smärtsam (5). Forskning publicerad efter Cochrane rapporten visar på motstridiga resultat. Förespråkare anser att hinnsvepning har effekt genom att reducera risken för överburenhet (7, 10), och (10) menar att en av metodens fördelar är att den är enkel och kan utföras globalt med små medel. Hinnsvepning verkar öka antalet spontana vaginala förlossningar och minskar därmed behovet av andra induktionsmetoder (7). I en annan studie, där 162 kvinnor hinnsveptes en gång i veckan från och med graviditetsvecka 38+0 till och med partus visar resultatet att hinnsvepning saknade förväntad effekt och att interventionen inte påverkade graviditetslängden (9). Problemformulering Sammanfattningsvis är nyttan av interventionen fortfarande oklar i relation till det obehag kvinnan utsätts för. Hinnsvepning rekommenderas trots detta i SFOG:s medicinska basprogram. Kvinnor bör enligt SFOG, i fullgången tid och innan det blir aktuellt med sedvanlig induktion, erbjudas hinnsvepning mot bakgrund av att det minskar frekvensen av överburenhet (4). Rekommendationen baseras på Storbritanniens nationella riktlinjer för antenatalvård och omhändertagandet av den friska, gravida kvinnan (29). I dessa riktlinjer hänvisar man i sin tur till en studie från 1998 (12) som undersökt effekten av interventionen. Resultatet visade att hinnsvepning utfört på kvinnor med normal graviditet, i graviditetsvecka minskade antalet överburna kvinnor från 13 till 3 procent. Negativa effekter av hinnsvepning kunde inte påvisas, varken maternella eller fetala, med undantag för det eventuella obehag interventionen kunde medföra (12). 6

14 Cochrane rapporten (5) rekommenderar inte hinnsvepning på rutin eller som induktionsmetod med anledning av otillräcklig effekt och det obehag och smärta interventionen kan medföra. Svenska studier om interventionen hinnsvepning har inte gått att finna i databaserna PUBMED, CINAHL eller SWE+ då de engelska sökorden sweeping of membranes eller stripping membranes angetts. Behov finns att studera hur svenska barnmorskor verksamma inom öppenvården förhåller sig till denna enkla och omtvistade metod med syfte att initiera förlossning och minska risken för överburenhet. Syfte Syftet med studien är att belysa uppfattningen om och användandet av den obstetriska interventionen hinnsvepning på barnmorskemottagningar i Sverige Frågeställningar Använder barnmorskor på Sveriges barnmorskemottagningar sig av interventionen hinnsvepning? På vilka indikationer används hinnsvepning av barnmorskor i Sverige? Vad anser barnmorskor på svenska barnmorskemottagningar om hinnsvepnings effekt? Anser barnmorskor på svenska barnmorskemottagningar att det finns risker med hinnsvepning? Finns PM och riktlinjer om hinnsvepning på barnmorskemottagningar i Sverige? 7

15 Metod Studiedesign Studien genomfördes som en webbaserad enkät och designades som en deskriptiv, kvantitativ survey med kvalitativa inslag. Urval För att nå ut till barnmorskor verksamma på Sveriges barnmorskemottagningar kontaktades inledningsvis Svenska Barnmorskeförbundet, som bistod med kontaktuppgifter till landets 42 samordningsbarnmorskor. Samordningsbarnmorskorna fungerar som samordnare för Sveriges barnmorskemottagningar och ansvarar för varsitt geografiskt område. För att kunna uttala sig om geografisk representativitet indelades landet i län. Anledningen var att Gotland tillhör Stockholms läns landsting, men är ett eget län. I vissa län verkar en samordningsbarnmorska, medan det i andra, med ett större befolkningsunderlag, finns flera. Samordningsbarnmorskorna är då uppdelade i olika regioner inom länet. Tillsammans täcker samordningsbarnmorskorna in de cirka 515 barnmorskemottagningar som finns i landet, både landstingsanknutna och privata. Ett brev till samordningsbarnmorskorna utformades med förfrågan om e-postadresser till barnmorskor verksamma på de barnmorskemottagningar vilka hon svarade för. I brevet presenterades studiens syfte samt önskemål om e-postadresser till tre barnmorskor vid varje barnmorskemottagning och att det var önskvärt att följande yrkeserfarenheter skulle vara representerade: kort (<1år), medellång (5-10år) och lång (>20 år) erfarenhet i yrket. Insamling av e-postadresser pågick under tio arbetsdagar. Påminnelse skickades till de samordningsbarnmorskor där respons uteblivit. Flera samordningsbarnmorskor missuppfattade urvalsförfarandet och returnerade endast tre e-postadresser totalt. Ytterligare e-post skickades då med förtydliganden. Några av samordningsbarnmorskorna söktes per telefon och den vanligaste anledningen var utebliven kontakt, med resultatet att länet inte skulle bli representerat i studien. En del samordningsbarnmorskor skickade e-postadresser till 8

16 chefsbarnmorskor på de barnmorskemottagningar de ansvarade för istället för de efterfrågade e-postadresserna. Detta med anledning av att samordningsbarnmorskorna saknade kunskap om barnmorskornas yrkeserfarenhet och att de därmed inte hade möjlighet att tillgodose önskemål om urval. Sammanlagt 40 chefsbarnmorskor kontaktades via e-post tillsammans med ett modifierat brev med samma innehåll som till samordningsbarnmorskorna utfärdades. En av samordningsbarnmorskorna önskade distribuera enkäten via brev i pappersform med hänvisning till överbelastad e-postbrevlåda och att det skulle kunna resultera i en bättre svarsfrekvens. Med anledning av detta skickades tre enkäter tillsammans med frankerade returkuvert och ett informationsbrev till de tre respondenter som tillhörde urvalsgruppen i hennes region. Datainsamlingsmetod För att möjliggöra datainsamling från en större studiepopulation, i ett stort geografiskt område och under en begränsad tidsperiod konstruerades web-enkäter i systemet Websurvey (30). Programmet är webbaserat och administreras via en webbläsare. Användarkontot till programmet ägdes av Landstinget Dalarna där studiens handledare är aktiv som forskare vid Centrum för Klinisk Forskning Dalarna, Dalarnas läns landsting. Olika möjligheter erbjöds i utformningen av frågornas, vilket passade enkäten då den innehöll flera frågetyper. Studiedeltagarna tilldelas användarnamn och lösenord, vilket innebär att respondenten kunde garanteras svarsanonymitet samt möjlighet att korrigera eller ändra svaren. Programmet hanterade påminnelser via e-post till de respondenter där svar uteblivit, och författarna valde tidsintervall för tidpunkten. Svarsrapporter kunde skapas löpande under arbetets gång. Möjlighet erbjöds också att exportera enkätsvaren till valfritt analys- och presentationsprogram, i detta fall Excel och Word. Enkäten skickades ut vid tre tillfällen med två arbetsdagars mellanrum. Anledningen till flera utskick var att 118 e-postadresser erhölls efter datumet för det första utskicket. E-postadresser som erhölls senare än tio arbetsdagar efter det första utskicket exkluderades. Sammanlagt 451 enkäter skickades ut tillsammans med ett följebrev, i vilket deltagarna informerades om studiens syfte, att den beräknade tidsåtgången för att fylla i enkäten var fem minuter, att deltagandet var frivillig och att svaren skulle behandlas konfidentiellt. Kontaktuppgifter till studiens författare bifogades. Respondenterna hade möjlighet att svara på enkäten under 11, 9

17 10, 9 respektive 8 arbetsdagar beroende på när utskicket skedde. Under denna tidsperiod skickades två påminnelser ut till de barnmorskor som inte svarat på enkäten. Enkätfrågornas utformning Enkätfrågorna konstruerades utifrån litteratur (31,32) och klinisk erfarenhet och därefter utformades en pilotenkät. Tre barnmorskor med olika lång yrkeserfarenhet svarade på pilotenkäten och deras åsikter tillhandahölls muntligt och skriftligt. Enkäten omarbetades med hänsyn till testpersonernas synpunkter. Content validity säkerställdes genom att en erfaren barnmorska och en obstetriker granskade frågorna och bedömde deras relevans (33). Enkäten bestod av öppna frågor, samt slutna frågor med flera svarsalternativ och efterfrågade antal år i yrket, i vilket län barnmorskan var yrkesverksam och om respondenten var man eller kvinna. För att ha möjlighet att säkerställa att det var den tänkta studiepopulationen som besvarade enkätfrågorna utformades en sluten fråga som efterfrågade om respondenten utförde hälsokontroller under graviditeter eller inte. I enkäten efterfrågades om barnmorskan använde sig av hinnsvepning, och svarsalternativen här begränsades till ja, ofta, ja, ibland, eller nej, aldrig. Två frågor behandlade huruvida barnmorskan tidigare använt sig av hinnsvepning, men slutat, samt i så fall varför hon/han slutat. Anledningen till att barnmorskan slutat med hinnsvepning efterfrågades i en öppet ställd fråga. För att inhämta kunskap om orsaken till att barnmorskor eventuellt aldrig använde sig av hinnsvepning angavs alternativa svarsmöjligheter i en sluten fråga. Alternativen var avsaknad av kunskap om interventionen, avsaknad av befogenhet, ingår ej i policyn på arbetsplatsen, hinnsvepning saknar effekt, hinnsvepning har negativa bieffekter under proceduren, hinnsvepning har negativa effekter efter proceduren, hinnsvepningen innebär negativa bieffekter både under och efter proceduren, samt annat där respondenten själv kunde uttrycka sig fritt. En fråga sökte svar på om de gravida kvinnorna själva efterfrågade hinnsvepning, och här var svarsalternativen ja, ofta, ibland, nej, sällan, aldrig, samt vet ej. Två av frågorna var av öppen design och efterfrågade barnmorskans indikationer för att utföra hinnsvepning, samt om det fanns några särskilda kriterier som skulle gälla för att barnmorskan skulle utföra proceduren. I en fråga efterfrågades huruvida barnmorskan upplevde hinnsvepning som en effektiv induktionsmetod och svarsalternativen var ja, nej och ibland, samt lämnade utrymme för kommentarer. Två frågor sökte svar på om barnmorskan upplever att hinnsvepning har negativa bieffekter under och/eller efter 10

18 proceduren. Svarsalternativen var ja, ibland, ja, ofta, nej, sällan, nej, aldrig. Om svaret på en, eller båda, av dessa två frågor var jakande ombads barnmorskan besvara vilka bieffekter hon ansåg föreligga. Dessa svarsalternativ bestod av smärta, obehag, blödning, smärtsamma sammandragningar, för tidig vattenavgång, eller annat där respondenten själv kunde beskriva biverkningar. Infektion var ytterligare ett möjligt svarsalternativ då frågan gällde bieffekter efter hinnsvepning. En fråga efterfrågade om hinnsvepning ingick i rutinerna på barnmorskans mottagning. Svarsalternativen var ja, nej, vet ej, och barnmorskan ombads även beskriva rutinen i fri text om svaret var jakande. Sista frågan i enkäten efterfrågade huruvida det fanns ett PM på den aktuella barnmorskemottagningen. Svarsalternativen var ja, nej och vet ej. I de fall där PM fanns, ombads respondenten sända det till författarna. Analys av slutna frågor De slutna frågorna redovisades i tabeller, figurer och löpande text. Merparten av resultatet redovisas i procent, i samtliga fall redovisas antal svar (n). För att tydliggöra resultatet i några av frågorna exkluderades de respondenter som inte svarat på frågan. Detta innefattade: fråga 7, där endast resultatet av de respondenter som svarat redovisas och fråga 10, 11, 12, 13 och 14, där endast de barnmorskor som någon gång utfört hinnsvepning ombads svara på frågan. Analys av öppna frågor och kommentarer i löpande text Texten från de öppna frågorna bearbetades med hjälp av en innehållsanalys vilken inspirerats av Granheim och Lundman. Innehållsanalysen möjliggör tolkningar, och att slutsatser kan dras av ett kvalitativt innehåll (34). Svaren från de öppna enkätfrågorna och kommentarerna i löpande text lästes i ett första steg igenom i syfte att överblicka innehållet och textens helhet. Anteckningar gjordes fortlöpande för att identifiera meningsbärande enheter, som sedan kunde brytas ned och förkortas, men ändå behålla hela innehållet. Därefter sorterades de meningsbärande enheterna till kategorier utifrån likheter och olikheter i innehåll. Vissa kategorier omformulerades efter ytterligare granskning för att bättre anpassas till de meningsbärande enheterna. Proceduren pågick tills dess att de meningsbärande enheterna sorterats in under vardera kategori. I många av svaren återfanns fler än en meningsbärande enheter, vilket resulterade i exempelvis fler indikationer 11

19 för hinnsvepning än antalet barnmorskor som svarat på frågan. Exempel på innehållsanalysens utformning presenteras nedan: Meningsbärande enheter Rädsla för bieffekter och risker Vaginalundersökningar på gravida kvinnor undviks Anser ej att hinnsvepning bör utföras inom öppenvården Lång resväg till förlossningsvård och läkarvård Upplever att hinnsvepning är ineffektivt Utförs endast av läkare eller på läkarordination Kategorier Risker Tror ej på effekten Riktlinjer Etiska ställningstaganden Då studiepopulationen var en yrkesgrupp saknades behov av etiskt tillstånd. I enkätundersökningar är författarna helt beroende av respondenternas välvilja att delta i studien och stor vikt lades på att uttrycka tacksamhet till studiedeltagare, samordningsbarnmorskor och chefsbarnmorskor. I de fall där samordningsbarnmorskor eller chefsbarnmorskor svarade att de inte hade möjlighet att delta på grund av hög arbetsbelastning respekterades detta utan ytterligare påtryckningar. I det följebrev som skickades ut tillsammans med enkäten informerades respondenterna om syftet med studien, vilken information som efterfrågades, hur informationen skulle användas, beräknad tidsåtgång för att besvara enkäten, att deltagandet var frivilligt och att de inhämtade uppgifterna skulle behandlas konfidentiellt 12

20 Resultat Totalt tillfrågades 451 barnmorskor om att delta i studien, och 223 besvarade enkäten. Den totala svarsfrekvensen var alltså 49,4 procent. Tabell 1 visar att barnmorskor från hela Sverige fanns representerade i studien, från Norrbotten till Skåne, även om några län inte fanns representerade; Västernorrlands län, Gävleborgs län, Västmanlands län, Dalarnas län och Jönköpings län. Samtliga av studiedeltagarna var kvinnor och 96,9 procent svarade ja på frågan om de utförde hälsokontroller av gravida kvinnor. Tabell 1 (n=223) ÅR % Yrkesverksam som 20 (0-43) barnmorska. År (medel, range) Länstillhörighet Blekinge 8 3,6 Gotland 3 1,3 Halland 16 7,2 Jämtland 3 1,3 Kalmar 13 5,8 Kronoberg 9 14 Norrbotten 31 13,9 Skåne 20 9 Stockholm 18 8,1 Södermanland 4 1,8 Uppsala 5 2,2 Värmland 33 14,8 Västerbotten 18 8,1 Västra Götaland 28 12,6 Örebro 2 0,9 13

21 Östergötland 7 3,1 Ej svarat, oklart 5 2,2 Användandet av hinnsvepning Sammanlagt 150 av barnmorskorna, 67,3 % hade använt sig av interventionen hinnsvepning. De flesta gjorde det ibland, ett fåtal gjorde det ofta och andra hade gjort det tidigare, men slutat (Figur 1). Ju kortare tid i yrket, desto mindre var sannolikheten att barnmorskan någon gång utfört hinnsvepning. Av de respondenter som hörde till gruppen med längst tid i yrket (43-31 års yrkeserfarenhet) hade 17 procent aldrig utfört hinnsvepning, jämfört med gruppen med kortast yrkeserfarenhet (0-10 år), där motsvarande siffra var 31 procent. Figur 1. Barnmorskors användande av hinnsvepning (n=223). Anledningar till att barnmorskan slutat utföra hinnsvepning utmynnade i fyra kategorier; risker, att barnmorskan inte tror på effekten, riktlinjer samt attityder. Risker innebar att barnmorskor fruktade komplikationer i samband med hinnsvepning och att många därför ansåg att interventionen inte borde utföras i öppenvården. Har gjort det en enda gång! Började sedan tänka på risker med ev vattenavgång eller blödning som jag inte kan hantera här. Fick också reda på att vi inte ska göra det på min arbetsplats. 14

22 Andra hade fått direkt om, eller ansåg själva, att vaginalundersökningar i graviditeten bör undvikas. Det blev sagt att vi inte skulle känna vaginalt, och med det försvann det. Några av barnmorskorna betonade olämpligheten med att utföra interventionen på barnmorskemottagningar i glesbyggd, med anledning av stora geografiska avstånd till läkare och förlossningsklinik. Under kategorin riktlinjer uppgav barnmorskorna att de slutat utföra hinnsvepning för att interventionen nu enbart utfördes av läkare eller på läkarordination. I andra fall var direktiven på arbetsplatsen att inte utföra interventionen överhuvudtaget. Under kategorin attityder utfördes inte hinnsvepning längre för att det ansågs omodernt. De vanligaste anledningarna till att barnmorskor aldrig använt sig av hinnsvepning var att det inte utfördes på arbetsplatsen, att man saknade kunskapen, eller annat. Anledningarna presenteras i figuren nedan. Figur 2. Anledningar till att barnmorskor inte använde sig av hinnsvepning (n=149). 15

23 De respondenter som angav svarsalternativet annat ombads beskriva anledningarna i fri text. Anledningarna överrensstämmer väl med varför barnmorskor som tidigare använt interventionen slutat. Både kategorierna risker och riktlinjer återfinns. Riskerna med hinnsvepning handlade främst om rädsla för smärta, blödning, vattenavgång utan värkar samt infektion. Andra anledningar var att riktlinjerna i regionen inte förespråkade hinnsvepning, eller att hinnsvepning endast utförsdes av läkare, eller att läkarordination var nödvändigt. Lång resvägen till läkare och förlossning var en annan anledning, liksom avsaknad av kunskap om, och erfarenhet av interventionen. En respondent menade att en barnmorska inte bör ingripa i och påverka det normala förloppet. Enligt våra riktlinjer ska vi på mottagningen ej utföra hinnsvepning. Vi kontrollerar aldrig cervix status här. Rutinerna är att minska VU med tanke på uppstigande infektioner Indikationer för användandet av hinnsvepning Hinnsvepning användes på barnmorskemottagningar i Sverige framförallt i syfte att undvika överburenhet. Ett fåtal barnmorskor uppgav att de utförde hinnsvepning vid medicinska komplikationer såsom preeklampsi, högt blodtryck, diabetes och graviditetsklåda i syfte att initiera förlossningsstart. Bland humanitära skäl framkom situationer som: foglossning, ryggsmärta, svullnad, psykosociala skäl, dålig sömn samt att kvinnan tröttnat och var less på graviditeten. Tabell 2. Indikationer för hinnsvepning (n=164). INDIKATIONER ANTAL Efterfrågas av kvinnan 30 Förvärkar 17 Humanitära skäl 20 Inför induktion 2 Lång/jobbig latensfas 9 Läkarordination 14 Misstanke stort barn 5 Undvika överburenhet 38 Vid överburenhet 23 Andra medicinska skäl 6 16

24 Förutsättningarna för att hinnsvepning skulle utföras var framförallt fullgången graviditet och ett gynnsamt cervixstatus. I vilken graviditetsvecka hinnsvepning utfördes varierade. Majoriteten uppgav att graviditeten skulle vara fullgången, andra preciserade exakt uppnådd graviditetslängd. Ett gynnsamt cervixstatus definierades på olika sätt, och beskrevs i termer av öppningsgrad, konsistens, position och utplåningsgrad. Flertalet uppgav att kvinnans positiva inställning till interventionen var en förutsättning för att utföra hinnsvepning vilket beskrevs i ordalag som motiverad, positivt inställd och/eller välinformerad. Andra förutsättningar var fysiska besvär i form av ryggsmärta, bäckenuppluckring och smärtsamma förvärkar. Mer allmänna förutsättningar som tillhörde kategorin fysiska besvär var att graviditeten beskrevs som jobbig eller besvärlig. Förutsättningar för att utföra hinnsvepning, svar från en öppen fråga. Meningsbärande enheter sammanställda i kategorier. Meningsbärande enhet Kategori Mogen cervix Gynsamt cevixstatus Cervix mjuk Cervix mediosacralt riktad Cervix centralt riktad Cervix utplånad Cervix nästan utplånad Förkortad cervix Inre modermunnen öppen för minst 1 finger Inre modermunnen öppen > 1-2 cm Inre modermunnen öppen för 2 fingrar Inre modermunnen öppen 2-3 cm Inre modermunnen öppen 4-5 cm Så nära fullgången som möjligt Uppnådd graviditetslängd Fullgången graviditet Överburen Graviditetsvecka 36+0 tom v 37+0 på läkarordination From graviditetsvecka 37 17

25 From graviditetsvecka 38 I graviditetsvecka 39 From graviditetsvecka 39+6 I graviditetsvecka From graviditetsvecka 40 I graviditetsvecka 41 From graviditetsvecka 41 I graviditetsvecka Fixerat i bäckeningången Ruckbart i bäckeningången Helst omföderska Omföderska Avsaknad av kontraindikationer Bra fosterljud Ej vid misstänkt vattenavgång Ej lågt sittande placenta Avsaknad av kontraktioner Besvärlig graviditet där förlossning kan hjälpa Jobbig graviditet Jobbiga förvärkar Bäckenuppluckring Ryggbesvär Samtycke Önskemål från kvinnan Kvinnan ska vilja Kvinnan vara motiverad Kvinnan positivt inställd Välinformerad kvinna Kvinnan ska inte tycka att interventionen är för besvärlig Fosterhuvudets presentation Paritet Normal graviditet Fysiska besvär Kvinnans inställning 18

26 Uppfattning om hinnsvepnings effekt De som någon gång utfört hinnsvepning (n=150) tillfrågades om de upplevde hinnsvepning som en effektiv metod för att sätta igång förlossningsarbetet. Majoriteten av barnmorskorna ansåg att interventionen hade effekt ibland (Figur 3). Figur 3. Barnmorskors uppfattning om effekten av hinnsvepning (n=150) Av de barnmorskor som någon gång utfört hinnsvepning (n=150) kommenterade 42 stycken den upplevda effekten av interventionen i löpande text. Somliga ansåg att interventionen hade mycket god effekt på initiering av förlossningsarbetet, och att partus oftast inträffade med ett tidsintervall på några timmar upp till några dygn efter interventionen. Många barnmorskor poängterade att chansen till god effekt ökade vid ett gynnsamt cervixstatus, samt om kvinnan var omföderska. Att kvinnan var välinformerad före interventionen ansågs vara av stor vikt. En av respondenterna upplevde bättre effekt då interventionen kombinerades med akupunktur och en annan pekade på den psykologiska vinning med hinnsvepning kunde medföra då kvinnan upplevde att man gör något. Att utföra hinnsvepning inför en sedvanlig induktion ansågs förbättra chanserna för att induktionen skulle lyckas. De barnmorskor som var tveksamma till effekten av hinnsvepning menade att proceduren i vissa fall endast gav pinvärkar. 19

27 Upplevda risker med hinnsvepning De flesta av barnmorskorna som någon gång utfört hinnsvepning (n=150) ansåg att negativa bieffekter under interventionen var sällsynta. De barnmorskor som upplevde att negativa biverkningar förekom uppgav sammanlagt 155 bieffekter, där obehag och smärta ansågs vara de vanligast förekommande. För tidig vattenavgång ansågs vara en mycket ovanlig bieffekt Figur 4. Barnmorskors uppfattning om förekomst av negativa bieffekter under interventionen (n=150) Figur 5. Barnmorskors upplevda bieffekter under interventionen (n=155). 20

28 Flertalet barnmorskor ansåg att tydlig information om interventionens effekt och eventuella biverkningar motverkade att interventionen upplevdes som besvärlig. Om kvinnan under proceduren uttryckte obehag eller smärta uppgav några av barnmorskorna att de avbröt interventionen. Kvinnor som efterfrågade hinnsvepning ansågs vara starkt motiverade till interventionen och en av respondenterna ansåg att obehag, smärta eller blödning inte borde betraktas som en biverkan, utan som en del av det normala och eftersträvansvärda. En annan barnmorska menade att de eventuella förvärkarna kunde ha en negativ inverkan på kvinnans kommande förlossningsarbete med anledning av potentiell stress och sömnbrist. De flesta barnmorskorna ansåg att bieffekter efter proceduren förekom sällan eller aldrig vilket redovisas i figuren nedan. Figur 6. Barnmorskors uppfattning om förekomst av negativa bieffekter efter interventionen (n=150) 21

29 Figur 7. Barnmorskors upplevda bieffekter efter interventionen (n=82). Många barnmorskor uppgav att hinnsvepning efterfrågades ibland, och en mycket liten andel att interventionen efterfrågades ofta vilket synliggörs i figuren nedan. Figur 8. Barnmorskors uppfattning om gravida kvinnors efterfrågan av hinnsvepning (n=223). 22

30 Förekomst av rutiner och PM om hinnsvepning Flertalet barnmorskor, 79 procent uppgav att rutiner kring hinnsvepning saknades på arbetsplatsen. Av de 17 procent som uppgav att rutiner fanns var den vanligast förekommande rutinen att erbjuda alla gravida kvinnor hinnsvepning i vecka 41. Många utförde också hinnsvepning som rutin från och med 40 fullgångna graviditetsveckor och ett flertal refererade till SFOG:s rekommendationer om hinnsvepning i fullgången tid. Andra angav att interventionen erbjöds ibland eller vid efterfrågan. En av barnmorskorna uppgav att var och en själva gjorde som de ville och en annan svarade att det i kåren var allmänt vedertaget att äldre barnmorskor utförde hinnsvepning. En annan respondent svarade att arbetsplatsen saknade rutiner rörande hinnsvepning, men att deras mödrahälsovårdsöverläkaren (MÖL) var positiv till interventionen. Endast två av respondenterna beskrev praktiska komponenter rörande interventionen. Den ene beskrev hur barnmorskan lossar hinnpolerna för att påskynda förlossningsstart, den andra att steril handske används under proceduren och att fosterljuden avlyssnas efteråt. Att PM om hinnsvepning förekom på arbetsplatsen var ovanligt och endast 3 procent av respondenterna uppgav att det fanns, medan 89 procent uppgav att det saknades. Övriga 6 procent av de 219 respondenter som svarade på frågan saknade vetskap om ett PM fanns eller inte. En av barnmorskorna uppgav att hon önskade ett PM om interventionen. Sammanfattningsvis är riktlinjer, men framförallt PM om hinnsvepning ovanligt förekommande på de barnmorskemottagningar som ingick i studien Resultatdiskussion Bara hälften av barnmorskorna på svenska barnmorskemottagningar använder interventionen hinnsvepning i syfte att initiera förlossningsstart och därmed följs inte SFOG.s rekommendationer (4) på många av de barnmorskemottagningar som inkluderades i studien. Däremot följer flertalet Cochrane rapportens rekommendationer, vilken avråder från rutinmässig användning, men påtalar att interventionen har effekt och kan brukas i enskilda fall (5). 23

31 Misstanke finns om att uppskattningen av antalet barnmorskor i Sverige som använder sig av hinnsvepning i syfte att initiera förlossningsstart är överskattad. Anledningen till misstanken är syftets formulering och ordvalen huruvida svenska barnmorskor använder, eller inte använder hinnsvepning, vilket kan ha föranlett att enbart respondenter som använder interventionen trodde sig vara aktuella för deltagande i studien. Ett exempel på detta skulle kunna vara Dalarnas läns landsting varifrån inga enkätsvar erhölls trots att en större mängd enkäter skickades till barnmorskor verksamma i länet. Enligt uppgift av en barnmorska i Dalarnas läns landsting används inte interventionen där, och bortfallet skulle kunna tyda på att barnmorskor i Sverige använder interventionen i större utsträckning än studien indikerar. Trots SFOG: s rekommendationer uppger alltså nära hälften att de inte använder sig av interventionen och mot bakgrund av det potentiella bortfallet av respondenter som inte använder interventionen skulle de kunna vara ännu fler. I öppna kommentarer menar man att hinnsvepning blivit omodernt och att det framförallt är äldre barnmorskor som använder interventionen. Detta styrks också av sambandet mellan att barnmorskor med fler år i yrket någon gång använt interventionen jämfört med mindre erfarna kollegor. Att interventionen inte heller lärs ut under barnmorskeutbildningen på Karolinska Universitetssjukhuset antyder att hinnsvepning trots rekommendationer i SFOG.s basprogram (4) skulle kunna vara på tillbakagång. Tidpunkten för när hinnsvepningen utförs på svenska barnmorskemottagningar är svårtolkat. Flertalet barnmorskorna uppger att de utför interventionen då kvinnan är fullgången, vilket per definition är mellan vecka 37+0 tom v 42+0 (4). En av barnmorskorna har själv definierat fullgången graviditet som att kvinnan passerat datumet för beräknat partus vilket indikerar att åtminstone en av respondenterna inte använder sig av WHO:s definition (4) i detta sammanhang. Den stora skillnaden i användandet visade sig vara hur hinnsvepning användes, rutinmässigt eller på andra grunder. Hos barnmorskor som inte utförde interventionen rutinmässigt visade resultatet att kvinnans inställning och efterfrågan var en vanligt förekommande indikation för hinnsvepning. Cochrane rapporten (5) rekommenderar inte rutinmässig användning, men menar att hinnsvepning har effekt på initiering av förlossningsarbetet och skulle kunna vara ett alternativ till kvinnor som önskar en icke medicinsk induktionsmetod. Att kvinnan själv efterfrågar interventionen indikerar motivation och anses kunna appliceras på Cochrane 24

32 rapportens (5) förslag till användning. Resultatet visar att majoriteten av de barnmorskor som utför interventionen gör det i syfte att undvika överburenhet, vilket är förenligt med SFOG.s rekommendationer. Ett fåtal utför hinnsvepning på medicinska indikationer vid komplicerad graviditet vilket inte inkluderas i barnmorskans ansvarsområde, såsom preeklampsi, diabetes eller högt blodtryck, där snar initiering av förlossningen är av nytta för mor och foster. Dessa indikationer strider mot både SFOG:s (4) rekommendationer då syftet med interventionen är att förhindra överburenhet och Cochrane rapporten (5) vilken menar att hinnsvepning inte bör användas då behov av induktionen är brådskande. Cochrane rapporten menar att hinnsvepning kan ha effekt på initiering av förlossningsarbete men att effekten är osäker (5). Majoriteten av barnmorskorna i vår studie upplevde att hinnsvepning hade effekt ibland men den egentliga orsaken till vad som startar förlossningsarbetet, hinnsvepning eller spontan förlossningsstart ansågs svår att bedöma. Effekten av interventionen upplevdes som större då den kliniska bedömningen hade varit att förlossningen ändå var på gång att starta spontant ; vid ett gynnsamt cervixstatus eller då kvinnan var flerföderska. Barnmorskors osäkerhet på interventionens effekt och att uppfattningen om effekten går isär skulle kunna vara ett uttryck för detta. Osäkerheten kan också härledas till Cochranerapportens resultat om att hinnsvepningens effektivitet är osäker (5). Några barnmorskor uppgav att vaginalundersökning på gravida kvinnor undviks i öppenvården vilket omöjliggjorde utförandet av hinnsvepning. Anledningar till att undvika vaginalundersökning på gravida var rädsla för infektion, för tidig vattenavgång och blödning. Problemet är att en del barnmorskor undviker gynundersökning inom öppenvården, vilket omöjliggör denna bedömning. Den allmänna uppfattningen bland de barnmorskor i studien som använder sig av hinnsvepning, är i enlighet med tidigare forskning att de negativa bieffekter, både under och efter hinnsvepning, är sällsynta. Värt att notera är att av de barnmorskor som inte använde sig av interventionen var en vanlig orsak just rädslan för risker såsom infektion, blödning och förtidig vattenavgång. Hur smärta, obehag, blödning och smärtsamma sammandragningar upplevdes och tolkades av den gravida kvinnan, ansågs vara relaterat till graden av god information om interventionen. I de fall där kvinnan erhållit adekvat information menade barnmorskor att negativa biverkningar istället kunde upplevas som en del av proceduren och i vissa fall som något eftersträvansvärt. Resultatet indikerar att barnmorskor upplever att motivation förstärks av god information. 25

GynObstetrik. the33. Graviditetsdiagnostiska metoder. Health Department

GynObstetrik. the33. Graviditetsdiagnostiska metoder. Health Department GynObstetrik Graviditetsdiagnostiska metoder Health Department Innehållsförteckning 1 Diagnostik och uppföljning av graviditeten..2 Maternell undersökning......2 Kroppsvikt Blodtrycksmätning Ultraljud

Läs mer

Hemförlossningar i Sverige 1992-2005

Hemförlossningar i Sverige 1992-2005 Hemförlossningar i Sverige 1992-2005 Förlossningsutfall och kvinnors erfarenheter MÄLARDALENS HÖGSKOLA Förekomst av hemförlossning Globalt: hälften av alla födslar Högresursländer: 0,1 5 procent Nederländerna:

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Tvillinggraviditet och förlossning

Tvillinggraviditet och förlossning 2015-10-29 21323 1 (5) Sammanfattning Diagnostik, graviditetsövervakning och förlossning vid tvillinggraviditet. Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Förutsättningar... 1 Genomförande... 1 Tvillinggraviditet

Läs mer

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar

Läs mer

GynObstetrik. Graviditets komplikationer. the33. Health Department

GynObstetrik. Graviditets komplikationer. the33. Health Department GynObstetrik Graviditets komplikationer Health Department Innehållsförteckning 1 Graviditets komplikationer......2 Preeklampsi.......2 Patofysiologi Klassifikation Riskfaktorer Symtom Handläggning Komplikationer

Läs mer

Hur hör högstadielärare?

Hur hör högstadielärare? Hur hör högstadielärare? Författare: Anna-Marta Stjernberg, specialist i allmänmedicin. Handledare: Karin Lisspers, med.dr., specialist i allmänmedicin. Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning

Läs mer

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och

Läs mer

Vems är förlossningen? Möte med kvinnor som önskar kejsarsnitt. Elsa Lena Ryding Karolinska Solna, Stockholm

Vems är förlossningen? Möte med kvinnor som önskar kejsarsnitt. Elsa Lena Ryding Karolinska Solna, Stockholm Vems är förlossningen? Möte med kvinnor som önskar kejsarsnitt Elsa Lena Ryding Karolinska Solna, Stockholm Hur många gravida kvinnor i Sverige önskar kejsarsnitt? Enligt KUB 1999-2000 skulle 8,2% av 3283

Läs mer

Fetma under graviditet en interventionsstudie

Fetma under graviditet en interventionsstudie Fetma under graviditet en interventionsstudie Ing-Marie Claesson RNM, PhD Body mass index (BMI) WHO Normalvikt 18,5 24,9 Övervikt 25,0 29,9 Fetma, grad I 30,0 34,9 Fetma, grad II 35,0 39,9 Fetma, grad

Läs mer

Barnmorskeprogrammet, 90 högskolepoäng

Barnmorskeprogrammet, 90 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 6 Programkod: ZOJ20 Barnmorskeprogrammet, 90 högskolepoäng Midwifery program, 90 Credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls och vårdvetenskap

Läs mer

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET InnovationskontorEtt Författare Gustav Pettersson Projektledare Robert Wenemark & Johan Callenfors 21 mars 2012 2012 Skill Om Skill Skill grundades

Läs mer

Uppföljning av material inom barnhälsovården Leva med barn och Små och stora steg tillsammans Hanna Lunding, folkhälsoenheten

Uppföljning av material inom barnhälsovården Leva med barn och Små och stora steg tillsammans Hanna Lunding, folkhälsoenheten Folkhälsoskrift 2013:1 Uppföljning av material inom barnhälsovården Leva med barn och Små och stora steg tillsammans Hanna Lunding, folkhälsoenheten Uppföljningsrapport Leva med barn & Små och stora steg.docx

Läs mer

Barnmorskeprogram, 90 hp

Barnmorskeprogram, 90 hp 1 (5) Utbildningsplan för: Barnmorskeprogram, 90 hp Graduate programme in Midwifery, 90 Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer VBAMA Avancerad MIUN 2010/688 Högskolepoäng

Läs mer

GynObstetrik. the33. Den normala förlossningen. Health Department

GynObstetrik. the33. Den normala förlossningen. Health Department GynObstetrik Den normala förlossningen Health Department Innehållsförteckning 1 Den normala förlossningen.....2 Puerperium.......2 Door test..2 Infektionsscreening......2 Förlossnings fyra faser......2

Läs mer

Högstadieelevers uppfattning och kunskap om sexualundervisningen. Sofia Johansson

Högstadieelevers uppfattning och kunskap om sexualundervisningen. Sofia Johansson Högstadieelevers uppfattning och kunskap om sexualundervisningen Sofia Johansson Utvecklingsarbete för barnmorske (YH)-examen Utbildningsprogrammet för vård Vasa, 2014 UTVECKLINGSARBETE I BARNMORSKEKUNSKAP

Läs mer

Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna!

Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna! Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna! En undersökning av Uppsala universitets studievägledning Till Ted: En check förstasida här på något sätt. Loggan bör finnas med. * Det

Läs mer

Vårdförbundets medlemmars syn på Journal via nätet - En första titt på enkätresultaten

Vårdförbundets medlemmars syn på Journal via nätet - En första titt på enkätresultaten DOME Deployment of Online Medical records and E-health services Bakgrund Forsknings- och införandeprojekt Vårdförbundets medlemmars syn på Journal via nätet - En första titt på enkätresultaten Isabella

Läs mer

Läkemedelsförteckningen

Läkemedelsförteckningen Läkemedelsförteckningen till privatpraktiserande förskrivare Sammanställning Anna-Lena Nilsson [7-6-1] ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar www.ehalsoinstitutet.se 1. Sammanfattning För att främja användningen

Läs mer

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013 2013 2013 Att Delade vara turer i kongressombud välfärdssektorn Delade turer i välfärdssektorn Faktaunderlag Rapport av Kristina Mårtensson

Läs mer

Handlingsprogram. Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg

Handlingsprogram. Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg Handlingsprogrammet är utarbetat av en arbetsgrupp bestående av: Mödrahälsovårdsöverläkare

Läs mer

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsrapport 13, 2007 KVALITETSRAPPORT En enkät har delats ut till alla personer som Individ- och familjeomsorgen hade kontakt med under vecka

Läs mer

Antagningen till polisutbildningen

Antagningen till polisutbildningen Antagningen till polisutbildningen En studie om avhopp under urvalsprocessen ur ett genusperspektiv Februari 2008 www.polisen.se Antagningen till polisutbildningen En studie om avhopp under urvalsprocessen

Läs mer

Barnmorskan i förlossningsvården

Barnmorskan i förlossningsvården De 10 först anmälda till konferensen erhåller boken Rädd att föda av Nicole Silverstolpe. Gå 4 betala för 3! Barnmorskan i förlossningsvården Trygg och säker förlossningsvård en utopi eller en faktisk

Läs mer

Översiktlig information om. Tidig Fosterdiagnostik

Översiktlig information om. Tidig Fosterdiagnostik Översiktlig information om Tidig Fosterdiagnostik Fosterdiagnostik är frivilligt Det är viktigt att betona att all fosterdiagnostik är frivillig och skall bara ske om den gravida kvinnan önskar genomgå

Läs mer

Registerutdrag från Läkemedelsförteckningen

Registerutdrag från Läkemedelsförteckningen Registerutdrag från Läkemedelsförteckningen Utvärderingsrapport Anna-Lena Nilsson [27-4-2] ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar Bredbandet 1, 392 3 Kalmar www.ehalsoinstitutet.se 2 1. Sammanfattning Lagen

Läs mer

Bilden av Lidingö. Rapport från attitydundersökning, november 2004

Bilden av Lidingö. Rapport från attitydundersökning, november 2004 Bilden av Lidingö Rapport från attitydundersökning, november 24 Innehållsförteckning 1. Allmänt 3 2. Syfte 3 3. Metod och urval 4 4. Vem har svarat 5 5. Resultat 6 6. Slutsatser 16 För frågor angående

Läs mer

Rutiner vid användande av

Rutiner vid användande av Centrala Barnhälsovården Göteborg Rutiner vid användande av Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS), åtgärder och dokumentation inom Mödra- och barnhälsovården Göteborg 2 Bakgrund Depression postpartum

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

Yttrande över motion 2011:40 av Tove Sander (S) och Petra Larsson (S) om modern och jämställd förlossningsvård

Yttrande över motion 2011:40 av Tove Sander (S) och Petra Larsson (S) om modern och jämställd förlossningsvård Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (5) 2012-05-22 p 9 Handläggare: Maria State Yttrande över motion 2011:40 av Tove Sander (S) och Petra Larsson (S) om modern och jämställd

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

Attraktionsindex Laholm Oktober 2008

Attraktionsindex Laholm Oktober 2008 Attraktionsindex Laholm Oktober 2008 Geobrands / Axiro AB Adress: Smålandsgatan 26, 392 34 Kalmar Tel: 0480-40 38 60 E-post: per.ekman@geobrands.se www: www.geobrands.se Innehållsförteckning Information

Läs mer

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Utvärderare: Jens Sjölander, Malmö högskola E-post: jens.sjolander@mah.se Tel. 040/665 75 38, 073/261 35 49 Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Bakgrund Under 2008 införs

Läs mer

Resultat och reektioner kring mailkategorisering av användares mail till Uppsala läns landsting kring åtkomst av journaler via nätet

Resultat och reektioner kring mailkategorisering av användares mail till Uppsala läns landsting kring åtkomst av journaler via nätet Resultat och reektioner kring mailkategorisering av användares mail till Uppsala läns landsting kring åtkomst av journaler via nätet Nanna Kjellin Lagerqvist 11 mars 2015 Abstract På uppdrag av Benny Eklund,

Läs mer

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Kartläggning i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-11-10 Diarienummer: HSN 1402-0316 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

Kommunernas arbete med psykisk hälsa bland personalen

Kommunernas arbete med psykisk hälsa bland personalen Kommunernas arbete med psykisk hälsa bland personalen Sveriges kommuner granskade genom Agenda PR:s kommunspegel november 2012 Sida 1 av 16 Inledning Endast hälften av Sveriges kommuner bedriver ett systematiskt

Läs mer

HANDBOK FÖR ANVÄNDNING AV

HANDBOK FÖR ANVÄNDNING AV 11.10.2010 HANDBOK FÖR ANVÄNDNING AV IDENTIFIERA & STÖDA-FLYGBLADET 2010 Lotta Lindroos Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 2 Förlossningsrädsla... 1 2.1 Orsaker... 2 2.2. Identifiering av förlossningsrädda

Läs mer

SWEPI-STUDIEN: Induktion av förlossning i graviditetsvecka 41 jämfört med induktion i graviditetsvecka 42

SWEPI-STUDIEN: Induktion av förlossning i graviditetsvecka 41 jämfört med induktion i graviditetsvecka 42 SWEPI-STUDIEN: Induktion av förlossning i graviditetsvecka 41 jämfört med induktion i graviditetsvecka 42 Information till dig som kommit till 40 fulla graviditetsveckor Du har nu kommit till 40 fulla

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av 15-metodutbildningar 2012-2015

Sammanställning av utvärdering av 15-metodutbildningar 2012-2015 Sammanställning av utvärdering av 15-metodutbildningar 2012-2015 TIA-projektet, 2015 Bakgrund Regeringen beviljade projektmedel till Stiftelsen Arbetslivsforum för att Sveriges Företagshälsor i samverkan

Läs mer

Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012.

Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012. Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012. Kontaktperson på Karlstads kommun är Sofia Nylander. Undersökningen

Läs mer

MHV. Livsstils- och folkhälsofrågor inom Mödrahälsovården. Rimlig viktuppgång under graviditet utifrån ingångs-bmi

MHV. Livsstils- och folkhälsofrågor inom Mödrahälsovården. Rimlig viktuppgång under graviditet utifrån ingångs-bmi MHV PM Kvinnokliniken Länssjukhuset Kalmar Författare: Helene Muhr Giltigt from 2014-09-11 Giltigt tom 2016-09-11 Livsstils- och folkhälsofrågor inom Mödrahälsovården Fysisk aktivitet under graviditet

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Checklista för systematiska litteraturstudier* Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Brukarundersökning 2010 Särvux

Brukarundersökning 2010 Särvux TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se Brukarundersökning 2010 Särvux En undersökning genomförd av TNS SIFO på uppdrag

Läs mer

Effekter av Pappabrevet

Effekter av Pappabrevet REDOVISAR 2004:3 Effekter av Pappabrevet En utvärdering av RFV:s och FK:s informationskampanj Sammanfattning Riksförsäkringsverket (RFV) har under 2003 tillsammans med försäkringskassorna skickat ut ett

Läs mer

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat 10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat Sammanfattning I den vuxna svenska befolkningen beräknas 120 000 personer ha svår eller mycket svår hörselnedsättning. Närmare en halv

Läs mer

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3 EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i

Läs mer

Gynekologisk cellprovskontroll (GCK)

Gynekologisk cellprovskontroll (GCK) MEDICINSK INSTRUKTION 1 (7) MEDICINSK INDIKATION Bakgrund Sedan slutet av 1960-talet har screening för upptäckt av symtomfria förstadier till cervixcancer, dysplasier (cellförändringar), genomförts i Sverige.

Läs mer

Litteraturstudie som projektarbete i ST

Litteraturstudie som projektarbete i ST Litteraturstudie som projektarbete i ST En litteraturstudie är en genomgång av vetenskapliga orginalartiklar, publicerade i internationella tidskrifter inom ett visst område. Enligt SBU ska en professionell

Läs mer

OM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET?

OM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET? OM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET? En undersökning av anestesi- och intensivvårdssjuksköterskors arbetsvillkor Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Inledning... 3 2 Metod och urval...

Läs mer

Fostervatten, placenta och cervix. Eleonor Tiblad Centrum för fostermedicin, Kvinnokliniken Karolinska

Fostervatten, placenta och cervix. Eleonor Tiblad Centrum för fostermedicin, Kvinnokliniken Karolinska Fostervatten, placenta och cervix Eleonor Tiblad Centrum för fostermedicin, Kvinnokliniken Karolinska Att bedöma fostervatten Hur bildas fostervatten Transudat från hud och membran (< 22 GV) lite Lungor

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet

Läs mer

ARBETSFÖRHÅLLANDEN INOM BRANDFÖRSVARET. jämställdhetsombudsmannen. Granskning av 4-6 jämställdhetslagen inom kommunal räddningstjänst 2003

ARBETSFÖRHÅLLANDEN INOM BRANDFÖRSVARET. jämställdhetsombudsmannen. Granskning av 4-6 jämställdhetslagen inom kommunal räddningstjänst 2003 ARBETSFÖRHÅLLANDEN INOM BRANDFÖRSVARET Granskning av 4-6 jämställdhetslagen inom kommunal räddningstjänst 2003 jämställdhetsombudsmannen Innehållsförteckning Bakgrund 2 Sammanfattning 2 Resultat av granskningen

Läs mer

RAPPORT. Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet

RAPPORT. Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet RAPPORT Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet Ny enkätundersökning samt analys av markägarnas svar i tidigare genomförda enkäter kring processerna för formellt skydd av skog 2011-09-02 Analys & Strategi

Läs mer

Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler

Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler Undersökningsperiod 0 Höst Ansvarig projektledare Jenny Roxenius Om Nationell Patientenkät Nationella

Läs mer

Stressade studenter och extraarbete

Stressade studenter och extraarbete Stressade studenter och extraarbete En kvantitativ studie om sambandet mellan studenters stress och dess orsaker Karolina Halldin Helena Kalén Frida Loos Johanna Månsson Institutionen för beteendevetenskap

Läs mer

Översikt av innehållet i Medicinskt Födelseregister

Översikt av innehållet i Medicinskt Födelseregister Bilaga 1 Översikt av innehållet i Medicinskt Födelseregister Fält Innehåll ASCII Från Till Lagring Start Ant 1 Barnets födelseår 1973 - Numerisk 1 4 2 Postens etappnummer 1973 1998 Numerisk 5 2 3 Postens

Läs mer

Pilotprojekt fo r test av PREM fra gor i nationella kvalitetsregistret SwedeAmp

Pilotprojekt fo r test av PREM fra gor i nationella kvalitetsregistret SwedeAmp Pilotprojekt fo r test av PREM fra gor i nationella kvalitetsregistret SwedeAmp Sammanfattning SwedeAmp har genomfört ett test av PREM (Patient Reported Experience Measures) i pilotprojektform under hösten

Läs mer

En rapport om villkor för bemannings anställda

En rapport om villkor för bemannings anställda www.svensktnaringsliv.se maj 2013 Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Är framtiden vår? En rapport om villkor för bemannings anställda på en Kartläggning bland Linné studenter i Kalmar

Läs mer

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten RAPPORT Juni

Läs mer

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län - Resultatredovisning från AUDIT - undersökning om småbarnsföräldrars alkoholvanor inom barnhälsovården i Kronobergs län vecka 45-46, 2009 Eva Åkesson & Helena

Läs mer

Forskningsplan. Bihandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet. Forskningsplan

Forskningsplan. Bihandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet. Forskningsplan 1 Forskningsplan Kvinnans body mass index (BMI) under graviditeten och fosterviktens betydelse för förekomsten av bäckenbottenbesvär 20 år efter förlossningen Leg läkare Maria Gyhagen Avdelningen för obstetrik

Läs mer

RAPPORT AVSEENDE KUNDUNDERSÖKNING MICRODATA 2006-06-22

RAPPORT AVSEENDE KUNDUNDERSÖKNING MICRODATA 2006-06-22 RAPPORT AVSEENDE KUNDUNDERSÖKNING MICRODATA 26-6-22 Sammanfattning För att öka företagets lönsamhet önskar MicroData få en högre andel aktiva kunder genom att stärka sina långsiktiga relationer till dessa.

Läs mer

Robson Ett förbättringsarbete inom ST-utbildningen av Frida Ekengård

Robson Ett förbättringsarbete inom ST-utbildningen av Frida Ekengård Robson Ett förbättringsarbete inom ST-utbildningen av Frida Ekengård It is not whether your caesarean section rate is too high or too low but: Do you know what it is, why, and what are the consequences?

Läs mer

Nationell Patientenkät Somatisk slutenvård Våren 2012. Landstingsjämförande rapport

Nationell Patientenkät Somatisk slutenvård Våren 2012. Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Somatisk slutenvård Våren 2012 Landstingsjämförande rapport Undersökningen i korthet Under våren 2012 genomfördes inom ramen för Nationell Patientenkät en mätning av den patientupplevda

Läs mer

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga

Läs mer

Yttrande över Sophiahemmet Högskolas ansökan om tillstånd att utfärda barnmorskeexamen. Ansökan och ärendets hantering

Yttrande över Sophiahemmet Högskolas ansökan om tillstånd att utfärda barnmorskeexamen. Ansökan och ärendets hantering YTTRANDE 1(2) Avdelning Datum Utvärderingsavdelningen 2013-06-27 42-74-13 Handläggare Margareta Stark 08-563 086 02 margareta.stark@uk-ambetet.se Utbildningsdepartementet Regeringskansliet Yttrande över

Läs mer

Projektet Patientjournal 08 Införande av datorjournal

Projektet Patientjournal 08 Införande av datorjournal Projektet Patientjournal 08 Införande av datorjournal Seminarium 6:4 Föreläsare: Anders Bernholtz, Landstinget i Östergötland anders.bernholtz@lio.se Projektet Patientjournal 08 en resa för Östergötland

Läs mer

Specialistsjuksköterska med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar 60 högskolepoäng Utbildningsplan

Specialistsjuksköterska med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar 60 högskolepoäng Utbildningsplan Specialistsjuksköterska med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar 60 högskolepoäng Utbildningsplan Fastställd av fakultetsstyrelsen för Hälsouniversitetet 2009-05-06 Dnr LiU2009-00557

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2013 Barn- och ungdomspsykiatri 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Individuellt fördjupningsarbete

Individuellt fördjupningsarbete Individuellt fördjupningsarbete Ett individuellt fördjupningsarbete kommer pågå under hela andra delen av kursen, v. 14-23. Fördjupningsarbetet kommer genomföras i form av en mindre studie som presenteras

Läs mer

Svenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift

Svenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift Svenskt Näringsliv/Privatvården Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift SAMMANFATTNING Denna rapport redovisar resultatet från en undersökning som jämför privat och offentligt drivna

Läs mer

Upplevelsen av att arbeta med nyanlända i elevhälsan. - En enkätundersökning

Upplevelsen av att arbeta med nyanlända i elevhälsan. - En enkätundersökning Upplevelsen av att arbeta med nyanlända i elevhälsan - En enkätundersökning 1 Sammanfattning Elevhälsan är en av de offentliga verksamheter som i hög grad påverkats av det ökande antalet nyanlända barn

Läs mer

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2014

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2014 Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2014 I anslutning till vårterminens kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 har en lärarenkät

Läs mer

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 Fackförbundet ST 2012-05-15. Referens: Torbjörn Carlsson, Utredare 070/658 49 29 torbjorn.carlsson@st.org Förord Fackförbundet ST har tidigare år genomfört större

Läs mer

Personal- och arbetsgivarutskottet

Personal- och arbetsgivarutskottet Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region

Läs mer

Skriftlig omtentamen i obstetrik och gynekologi, torsdagen den 26 maj, 2011 kl 08.30-13.00

Skriftlig omtentamen i obstetrik och gynekologi, torsdagen den 26 maj, 2011 kl 08.30-13.00 LUNDS UNIVERSITET Obstetrik och gynekologi, Lund Grundkursen inom läkarutbildningen, termin 10 Skriftlig omtentamen i obstetrik och gynekologi, torsdagen den 26 maj, 2011 kl 08.30-13.00 Kod:. Fråga 1 Max

Läs mer

Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen jämförelser mellan landsting

Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen jämförelser mellan landsting 10 oktober 2007 Bilaga till huvudrapport Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2007 Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen

Läs mer

SNQ:s årsrapport 2012: Neonatalvårdens omfattning och resultat

SNQ:s årsrapport 2012: Neonatalvårdens omfattning och resultat SNQ:s årsrapport 2012: Neonatalvårdens omfattning och resultat Bakgrund och omfattning Omkring 10 procent av alla nyfödda barn läggs in på neonatalavdelningarna vid landets sjukhus för att de behöver extra

Läs mer

SNQ:s årsrapport för 2013: Neonatalvårdens omfattning och resultat

SNQ:s årsrapport för 2013: Neonatalvårdens omfattning och resultat SNQ:s årsrapport för 2013: Neonatalvårdens omfattning och resultat Bakgrund och omfattning Omkring 10 procent av alla nyfödda barn läggs in på neonatalavdelningarna vid landets sjukhus för att de behöver

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30 Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2011 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, februari 2012 Tobias Sundberg, Med dr Kontakt: I C The Integrative Care Science Center VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson. - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser

Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson. - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser Länsstyrelsens rapportserie nr 12/2008 Titel Författare: Kontaktperson: Medling

Läs mer

Barnmorskors upplevelse av vårdmöte med förlossningsrädda kvinnor

Barnmorskors upplevelse av vårdmöte med förlossningsrädda kvinnor EXAMENSARBETE - MAGISTERNIVÅ I VÅRDVETENSKAP VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2010:5 Barnmorskors upplevelse av vårdmöte med förlossningsrädda kvinnor En intervjustudie Linda Asp Anna Siverbrant Uppsatsens

Läs mer

Legal abort LINDA IORIZZO SPECIALISTLÄKARE GYN/OBST

Legal abort LINDA IORIZZO SPECIALISTLÄKARE GYN/OBST Legal abort LINDA IORIZZO SPECIALISTLÄKARE GYN/OBST Varje dag dör ca 270 kvinnor runt om i världen pga osäkra och illegalt utförda aborter Nu lite svensk historia Karolina Widerström, första kvinnliga

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

KLIENTUNDERSÖKNING. på Prostitutionsenheten september november 2005. Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- P ROSTITUTIONSENHETEN

KLIENTUNDERSÖKNING. på Prostitutionsenheten september november 2005. Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- P ROSTITUTIONSENHETEN Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- SAMHETER P ROSTITUTIONSENHETEN KLIENTUNDERSÖKNING på Prostitutionsenheten september november 2005 1 Förord Prostitutions- och Spiralenheten är i sin

Läs mer

Medicinsk vetenskap AV, Verksamhetsförlagd utbildning - förlossningsvård II, 10,5 hp

Medicinsk vetenskap AV, Verksamhetsförlagd utbildning - förlossningsvård II, 10,5 hp 1 (5) Kursplan för: Medicinsk vetenskap AV, Verksamhetsförlagd utbildning - förlossningsvård II, 10,5 hp Medical science MA, Maternity care II, 10,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde

Läs mer

Vårdbarometern 2010 Landstingsjämförelse

Vårdbarometern 2010 Landstingsjämförelse Vårdbarometern 2010 Landstingsjämförelse Mätningen utförd under hösten 2010 aarika.soukka@indikator.org, projektledare Indikator Vårdbarometern 2010 - Landstingsjämförelse 1 av 51 Så här läser du presentationen

Läs mer

Kådiskollen 2010 RFSU Januari 2010

Kådiskollen 2010 RFSU Januari 2010 Kådiskollen 2010 RFSU Januari 2010 YouGov Sweden AB Tina Fernandes 0709-957014 tina.fernandes@yougovsweden.se 1 RFSU SE2009-634 Kådiskollen januari 2010 Kådiskollen 2010 KAPITEL 1 Relationer, sexvanor

Läs mer

Kommunernas användning av vetot mot vindkraft. Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag

Kommunernas användning av vetot mot vindkraft. Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag Kommunernas användning av vetot mot vindkraft Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag December 2010 Förord Våren 2009 presenterade regeringen en rad förändringar i syfte att förenkla

Läs mer

Vad tycker man om sin vårdcentral?

Vad tycker man om sin vårdcentral? Qulturum Rapport Vad tycker man om sin vårdcentral? En befolkningsenkät 2001 Kjell Lindström Sofia Eriksson Primärvårdens FoU-enhet 2002:3 Författare: Kjell Lindström, distriktsläkare Primärvårdens FoU-enhet

Läs mer

1. Skulle du vilja att dina barn åt mer frukt- och grönsaker än vad de gör idag?

1. Skulle du vilja att dina barn åt mer frukt- och grönsaker än vad de gör idag? Faktablad frukt och grönt undersökning 2012 TNS SIFO har på uppdrag av ICA genomfört en undersökning bland 3819 föräldrar med barn under 18 år i samtliga 21 län. Respondenterna var mellan 18 och 65 år

Läs mer

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp Bedömningsunderlag vid praktiskt prov ANSLUTNA LÄROSÄTEN OBLIGATORISK VERKSAMHET FÖRSÖKSVERKSAMHET Nationell klinisk slutexamination för

Läs mer

Omvårdnadspersonalens kunskap kring munhälsa och tandvård

Omvårdnadspersonalens kunskap kring munhälsa och tandvård Linköping 2006-10-10 Omvårdnadspersonalens kunskap kring munhälsa och tandvård Rapport 2006 Maria Andersson Tandvårdsgruppen 1 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING. 2 2. SAMMANFATTNING.. 4 3.

Läs mer

Ska du genomgå en IVF-behandling? Varför blir vissa kvinnor lättare gravida än andra? Varför får vissa missfall?

Ska du genomgå en IVF-behandling? Varför blir vissa kvinnor lättare gravida än andra? Varför får vissa missfall? UppStART Ska du genomgå en IVF-behandling? Varför blir vissa kvinnor lättare gravida än andra? Varför får vissa missfall? Det tar några minuter och kan ge forskningen enorma möjligheter till att förbättra

Läs mer

Nationell patientenkät Primärvård Vald enhet Vårdcentralen Kyrkbacken. Undersökningsperiod Höst 2010

Nationell patientenkät Primärvård Vald enhet Vårdcentralen Kyrkbacken. Undersökningsperiod Höst 2010 ationell patientenkät Primärvård Vald enhet Vårdcentralen Kyrkbacken Undersökningsperiod Höst Om ationell Patientenkät ationell Patientenkät genomförs inom flera områden, bl.a. primärvården, somatisk öppen

Läs mer

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN Jag får inte den hjälp jag behöver för att kunna ge barnen en bra utbildning. Har absolut ingenting emot barnen i sig utan det är själva situationen.

Läs mer

Enkätundersökning med personal, före arbete med digitalt stöd i hemmet

Enkätundersökning med personal, före arbete med digitalt stöd i hemmet Bilaga 6 Enkätundersökning med personal, före arbete med digitalt stöd i hemmet Personalen som deltog i projektet och därmed skulle omfattas av de nya arbetsrutinerna för testpersonerna, var det som arbetar

Läs mer