Strategisk plan med Budget 2019 och flerårsplan

Transkript

1 S3 Strategisk plan med Budget 2019 och flerårsplan s

2 Socialdemokraternas, vänsterpartiets och miljöpartiiets förslag till Strategisk plan med budget 2019 och flerårsplan Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar följande: 1. Socialdemokraternas, vänsterpartiets och miljöpartiets förslag till Strategisk plan med budget 2019 och flerårsplan antas. 2. Den kommunala skattesatsen fastställs till 21,41 kronor för år Årshjulet för planering och uppföljning i Hässleholms kommun beslutat av kommunfullmäktige den 25 februari 2013, 21, ersätts av avsnittet med Mål- och resultatstyrning i Strategisk plan Kommunstyrelsen får under 2019 låna 321 miljoner kronor, internt eller externt, till investeringar inklusive fastighetsköp. Kommunfullmäktige beslutar ge kommunstyrelsen följande uppdrag: 1. Hässleholms kommun ska uppnå kraven för diplomering i enlighet med Fairtrade Sveriges fastställda kriterier innan utgången av år Utreda förutsättningarna att inrätta ett koncernbolag. Resultatet ska redovisas till kommunstyrelsen senast den 31 maj Organisatorisk hemvist och instruktion för politiskt tillsatt Agenda utskott/-beredning i Hässleholms kommun ska utredas och presenteras till kommunstyrelsen senast den 30 juni Förutsättningarna för att kunna erbjuda kommunal barnomsorg på obekväm tid ska utredas och redovisas till kommunstyrelsen senast 30 juni Utreda en mätmetod för att kunna mäta andelen fossilbränslefria tjänsteresor. Resultatet redovisas för kommunstyrelsen senast den 31 oktober Genomföra kapacitetsutredningar för samtliga lokaler som kommunens verksamheter nyttjar samt ta fram underhållsplaner för kommunens fastighetsbestånd. Resultatet redovisas för kommunstyrelsen senast den 31 december

3 Strategisk plan Mål- och resultatstyrning Mål- och resultatstyrning handlar om att planera och genomföra verksamheten utifrån mål för att därefter analysera och utvärdera både resultatet och målen i sig. Genom att synliggöra resultatet och göra jämförelser skapar kommunen en grogrund för ständiga förbättringar och en lärande organisation. Målstyrningsmodellen I mars 2011 fattade kommunfullmäktige beslut om en målstyrningsmodell i syfte att förstärka det strategiska perspektivet och skapa en röd tråd i styrningen för att därigenom öka transparensen och effektiviteten i kommunens verksamhet. Årshjulet I årshjulet klargörs arbetet med planering och uppföljning. Året inleds med att nämnder och styrelser följer upp och analyserar föregående års resultat och måluppfyllelse i sina verksamhetsberättelser. Utvärderingen tillsammans med nämndernas omvärldsanalyser ligger till grund för dialogen om den strategiska inriktningen och budgettilldelningen. Vid budgetberedningen under våren görs en sammanställning kring behovet av fysiska, finansiella, personella och organisatoriska resurser, på både kort och lång sikt. Strategidiskussionerna och budgetdialogen mynnar sedan ut i beslut om strategisk plan med budget i juni månad. Planering Utifrån kommunfullmäktiges strategiska plan fattar nämnden beslut om strategisk inriktning genom nämndspecifika mål. Förvaltningarna har sedan till uppgift att i sina planer och internbudgetar tydliggöra hur målen ska uppnås och hur resurserna ska fördelas. Målhierarki Arbetet med att formulera mål inleds med att nämnder och förvaltningar gör en omvärldsanalys. Denna analys innehåller en beskrivning och bedömning av framtida utmaningar och möjligheter för Hässleholms kommun. Utifrån omvärldsanalysen och utvärderingen i årsuppföljningen utformar kommunfullmäktige en strategisk plan, som beskriver den framtida ambitionsnivån i form av övergripande mål och inriktningsmål. Nämnderna har därefter till uppgift att ta emot dessa stafettpinnar och formulera egna mål. Uppföljning Under året ska nämnderna redovisa sin uppföljning till kommunstyrelsen vid fem olika tillfällen i form av tre månadsrapporter, en delårsrapport samt verksamhetsberättelsen i årsredovisningen. Varje nämnd ska även årligen godkänna en intern kontrollplan som bygger på en risk- och väsentlighetsanalys av de huvudsakliga arbetsmomenten. Kontrollplanen ska lämnas samtidigt som granskningsrapporten, det vill säga senast i samband med inlämnandet av verksamhetsrättelsen. 3

4 Omvärldsanalys En av grundpelarna i kommunens målstyrningsmodell är bevakning och analys av omvärlden. Med en god kunskap om vår omvärld kan vi öka vår förmåga att förstå framtidens utmaningar. Vi får lättare att navigera mot visionen och hitta rätt målsättningar och agerande under resans gång. Det finns ett antal drivkrafter som styr samhället och ger utvecklingen olika riktningar. Utifrån dessa förändringar utkristalliserar sig ett antal trender som påverkar det kommunala uppdraget. Nya och ökade krav på välfärd I takt med att allt fler kan ta del av nya idéer, kunskaper och trender ökar förväntningarna på välfärden. Önskan om valfrihet och individanpassade lösningar växer sig allt starkare hos människor och tillgängligheten och mångfalden, som följer av digitaliseringen, förstärker förändringstrycket. Samtidigt som missnöjesyttringarna sprids via sociala media finns det individer som inte förmår göra sin röst hörd och ställa krav på service, vård och omsorg. Ökad detaljstyrning och minskat handlingsutrymme Den statliga styrningen i form av föreskrifter, allmänna råd och riktade bidrag påverkar i högsta grad kommunernas handlingsutrymme. Under de senaste åren har styrningen både från staten och EU blivit med detaljerad och allt mer tid och kraft har lagts på administrativa åtgärder och kortsiktiga insatser. Det finns dock en självinsikt både hos staten och kommunerna att styrningen måste omdanas. Förändringens vindar blåser för att skapa en mer tillitsbaserad styrning som får alla aktörer att tänka och agera vidare. Tuffare konkurrens om kompetens Enligt SCB:s senaste befolkningsframskrivning kommer Sveriges folkmängd att uppgå till över 11 miljoner år Den äldsta befolkningsgruppen kommer att stå för den största procentuella ökningen och år 2028 kommer antalet personer som är 80 år och äldre att vara fler än idag, en ökning med 50 procent. Samtidigt förväntas stora pensionsavgångar i kommunerna. Det kommer således att finnas ett stort rekryteringsbehov inte bara inom vård och omsorg men även inom skolan och andra kommunala verksamheter. Ökad polarisering De senaste årens utveckling med en tudelad arbetsmarknad och ökade skillnader mellan storstad och landsbygd, mellan låg- och högutbildade och mellan inrikes födda och utrikes födda har skapat klyftor i samhället. Den ojämna fördelningen av finansiellt, socialt och kulturellt kapital bland människor leder till segregation och ökad risk för social oro och våldsbejakande extremism. Minskad tillit Den enskilde individens behov och vilja växer sig allt starkare i förhållande till kollektivets samlade röst. Tilltron till traditionella maktstrukturer, i form av politiska partier och kyrkan, minskar samtidigt som trycket på individuella lösningar ökar. Det är inte bara tilliten till samhällsinstitutioner som har minskat, utan även människors tillit till varandra. Det finns en stor risk att det allt hätskare politiska klimatet både i Sverige och omvärlden leder till att samarbetsviljan och nyanserna går förlorade i den allmänna samhällsdebatten. Ökat fokus på resiliens och cirkulär ekonomi Klimatförändringarna sätter sitt avtryck i vårt samhälle och faran med en fortsatt temperaturhöjning blir allt tydligare. Resiliens, samhällets förmåga att stå emot eller anpassa sig till förändringar, har hamnat i fokus och krismedvetenheten har ökat. Välmående samhällen förutsätter en tillförlitlig tillgång till energi, dricksvatten och livsmedel och för att minska sårbarheten och samtidigt skapa konkurrenskraft behöver självförsörjningen i livsmedels-, energi- och dricksvattenförsörjningssystemen öka. 4

5 Nya kommunikationsmönster och aktörer Framväxten av informationssamhället har inneburit nya sätt att kommunicera och skapa gemenskap. Den digitala världen skapar nya kommunikationsmönster och de traditionella medierna får allt svårare att hävda sig mot det snabba och personligt anpassade informationsflödet på sociala medier. Samtidigt har förekomsten av nättroll och möjligheten att sprida desinformation ökat medvetenheten och behovet av ett källkritiskt förhållningssätt. Tekniken som möjliggörare och hot Innovationstakten har ökat märkbart under de senaste femtio åren. Det innebär att de tekniska genombrotten och införandet av ny teknik går betydligt snabbare idag. Den snabba teknikutvecklingen påverkar hela vårt samhälle och digitaliseringen ger möjlighet till effektivare processer och ökad kontroll och självservice för den enskilde men det innebär även risker såsom digitalt utanförskap. Ökad osäkerhet och fler konflikthärdar Världen sammanflätas alltmer i takt med att varor, människor, kapital och idéer flödar över gränserna. Samtidigt som gränser suddas ut visar stormakter, såsom USA och Ryssland prov på ökad nationalchauvinism och protektionism. Ökade politiska spänningar och våldskonflikter i vår omvärld har satt kommunernas beredskap på prov, inte minst under den senaste flyktingvågen, och behovet av förebyggande och säkerhetshöjande insatser kommer att fortsätta öka. Låg tillit blir som ett grus i maskineriet. Verksamhet som involverar de låglitande grupperna riskerar att ta längre tid, bli mer kostsamma och mindre effektiva. Detta kan i sin tur utvecklas till en negativ spiral som leder till en fortsatt sänkning av den mellanmänskliga tilliten. Sören Holmberg och Bo Rothstein 5

6 Ekonomi Konjunkturläget Enligt Konjunkturinstitutets senaste prognos når högkonjunkturen i den svenska ekonomin sin topp i år och för kommande år förväntas BNP-tillväxten mattas av något som en följd av att investeringstillväxten i både industri och bostäder minskar markant. Det fortsatt gynnsamma konjunkturläget i omvärlden förväntas dock ge draghjälp åt den svenska ekonomin. Ökad protektionism och eskalerande handelskrig, riskerar dock att påverka den exportberoende svenska ekonomin i negativ riktning, i synnerhet eftersom den inhemska efterfrågan förväntas minska när byggandet saktar in och hushållens konsumtion dämpas. Sysselsättning Trots högkonjunktur och en fortsatt positiv utveckling av sysselsättningen kvarstår problemet med matchning på arbetsmarknaden. Arbetslösheten bland utrikes födda är fortsatt mycket hög samtidigt som det råder stor brist på arbetskraft med efterfrågad kompetens. Det medför i sin tur att löneökningstakten fortsätter att öka framöver. Efter en relativt hög tillväxt under 2018 förväntas BNP växa i långsammare takt nästa år. Arbetslösheten väntas hamna på 6,4 procent 2018 och vara oförändrad under Regeringens budgetproposition BNP (kalenderkorrigerad, procentuell förändring) 2,4 2,6 2,1 1,4 1,5 Arbetslöshet (procent av arbetskraften år) 6,7 6,4 6,4 6,4 6,5 KPIF (årsgenomsnitt) 2,0 2,1 2,0 1,9 2,0 Tabell: Regeringens prognos i budgetpropositionen Regeringens budgetproposition Den 15 november överlämnade övergångsregeringen sin budgetpropositionen för år 2019 till riksdagen. Till följd av det oklara politiska läget var det en övergångsbudget utan tydliga partipolitiska inslag som presenterades. Övergångsregeringen har i budgetarbetet utgått från den beslutade budgeten för 2018 och sedan justerat anslagen till följd av ändrade priser och löner, beslutade lagar och bindande avtal liksom politiskt okontroversiella lagförslag som det råder samsyn om och som inte kan genomföras i en ändringsbudget. Det innebär att de generella statsbidragen till kommuner, landsting och regioner inte ökar med de tidigare utlovade fem miljarder kronorna, utan de förblir på 2018 års nivå. Samtidigt ligger andra satsningar och statsbidrag, som skulle ha fasats ut, kvar på samma nivå som i år och satsningen på likvärdig skola ökar. Om övergångsbudgeten röstas igenom i riksdagen kommer kommuner, landsting och regioner att gå miste om någon satsning men å andra sidan få fortsatta medel till andra satsningar som skulle ha avslutats. Nettoeffekten blir dock negativ. Tillsammans med det faktum att de riktade statsbidragen inte kan användas generellt, kommer många att få det betydligt mer besvärligt än de visste om när de började arbeta med nästa års budget. Kommuner, landsting och regioner vet helt enkelt inte vilka förutsättningar som man ska planera utifrån. Annika Wallenskog, chefsekonom SKL. 6

7 Övergripande mål Inriktningsmål Hur mäter vi detta? Målvärde God Hässleholms kommun ska ha en hög tillgänglighet samhällsservice Trygg och god livsmiljö Ge barn och unga en bra start i livet Välfärd för alla Hållbar ekonomi Attraktiv arbetsgivare Hässleholms kommun ska erbjuda en god företags- och föreningsservice Hässleholms kommun ska ha en god medborgardialog Hässleholm ska vara en kommun där det känns tryggt att leva och åldras Hässleholms kommun ska ha tillgängliga och trygga boendemiljöer Hässleholms kommun ska ha goda och hälsosamma lekoch lärmiljöer Hässleholms kommun ska stärka barn och ungas rätt till delaktighet och inflytande Hässleholms kommun ska trygga bostadsförsörjningen Hässleholms kommun ska skapa goda förutsättningar för fler företag och arbetstillfällen Hässleholms kommun ska ha en god kostnadskontroll Hässleholms kommun ska ha en hållbar investeringstakt Hässleholms kommun ska ha ett närvarande ledarskap Hässleholms kommun ska erbjuda ett hållbart arbetsliv med hälsosamma scheman Andel som tar kontakt med kommunen via telefon som får ett direkt svar på en enkel fråga och andel som får svar på e- post inom en dag SKL:s servicemätning av kommunernas myndighetsutövning, Insikt. NKI samt värdena för bygglov, miljö- och hälsoskydd, livsmedelskontroll samt markupplåtelse Digital och analog dialogresa Andel brukare som är nöjda med sin hemtjänst respektive särskilda boende Antal genomförda trygghetsinsatser i kommunen Andel elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, kommunala skolor Andel gymnasieelever med examen inom tre år Andel unga som varken studerar eller arbetar i åldern år Andel elever som känner sig trygga i skolan, enligt Skolinspektionens enkätundersökning bland elever i åk 9 En handlingsplan för barn och unga Antal färdigställda bostäder i Hässlehems regi Andel som lämnat etableringsuppdraget och börjat arbeta eller studera, status efter 90 dagar Verksamheternas nettokostnader i förhållande till skatteintäkter Soliditeten inklusive pensionsförpliktelsen Grönt: Högre än rikssnittet Gult: Rikssnittet Rött: Lägre än rikssnittet Grönt: Ökning Rött: Minskning En digital och analog dialogresa ska genomföras under 2019 Grönt: Högre än rikssnittet Gult: Rikssnittet Rött: Under rikssnittet Grönt: Ökning Rött: Minskning Grönt: Mer än 80 procent Gult: procent Rött: Mindre än 75 procent Grönt: Mer än 85 procent Gult: procent Rött: Mindre än 70 procent Grönt: Minskning Rött: Ökning Grönt: Ökning Rött: Minskning Antal chefer som har mer än 30 medarbetare Grönt: Minskning Rött: Ökning Genomsnittlig sysselsättningsgrad för månadsavlönade Arbetad tid utförd av tidsbegränsat anställda med timlön i förhållande till den totala arbetade tiden Den totala sjukfrånvaron bland tillsvidareanställda och tidsbegränsat anställda med månadslön Andel anställda med delade turer Andel anställda med tjänstgöring varannan helg En handlingsplan för barn och unga med utgångspunkt i Agenda 2030 och barnkonventionen ska antas under 2019 Grönt: Minst 50 Gult: Rött: Mindre än 30 Grönt: Mer än 40 procent Gult: procent Rött: Under 30 procent Grönt: Under 99 procent Gult: procent Rött: Över 100 procent Grönt: Minst 35 procent Gult: procent Rött: Under 30 procent Grönt: Mer än 89 procent Gult: procent Rött: Mindre än 80 procent Grönt: Minskning Rött: Ökning Grönt: Mindre än 6 procent Gult: 6-6,7 procent Rött: Mer än 6,7 procent Grönt: Minskning Rött: Ökning Grönt: Minskning Rött: Ökning 7

8 Övergripande mål Inriktningsmål Hur mäter vi detta? Målvärde Grön och Hässleholm ska ha en hållbar Mängden matsvinn i kommunala konsumtion verksamheter klimatsmart Rött: Ökning kommun Hässleholms kommun ska ha en effektiv och fossilbränslefri energianvändning Hässleholm ska vara en cykel- och fotgängarvänlig kommun Raderna som är gråmarkerade visar mått från Kommunens Kvalitet i Korthet, KKIK. Andel (kr) av koncernens införskaffande inventarier som är återanvända Andel inköpta ekologiska livsmedel Energianvändningen i kommunens fastigheter (kwh/m2 ) Andel fossilbränslefri energi för uppvärmning Självförsörjningsgrad av förnybar energi Andel fossilbränslefria tjänsteresor Antal sammanhängande kilometer gång- och cykelväg Årlig mätning av antal cyklister vid mätpunkter i kommunen Antal olyckor med oskyddade trafikanter Grönt: Minskning Grönt: Över 10 procent Gult: 5-10 procent Rött: Under 5 procent Grönt: Ökning Rött: Minskning Grönt: Minskning Rött: Ökning Grönt: Mer än 98 procent Gult: procent Rött: Mindre än 85 procent Grönt: Ökning med kw effekt Gult: Ökning med kw effekt Rött: Oförändrat Grönt: Ökning Rött: Minskning Grönt: Ökning med 20 procent Gult: Ökning med 10 procent Rött: Oförändrat Grönt: Ökning Rött: Minskning Grönt: Minskning Rött: Ökning 8

9 Ekonomistyrningsprinciper 2019 Internbudget Nämnderna/styrelsen ska inom ramen för anvisade medel fastställa internbudget på detaljnivå senast den 28 februari Omdisponering Driftbudget Omdisponering mellan kommunstyrelsen (gäller även finansförvaltningen) och annan nämnd eller mellan nämnder beslutas av kommunstyrelsen upp till 5 mnkr. Omdisponering inom kommunstyrelsens ram beslutas av kommunstyrelsen eller enligt av kommunstyrelsen beslutade delegationsregler. Omdisponering inom nämndens ram beslutas av nämnd eller enligt av nämnden beslutade delegationsregler. Omdisponering från driftbudget till investeringsbudget beslutas av kommunstyrelsen upp till 5 mnkr. Investeringsbudget Omdisponering mellan investeringsprojekt mellan kommunstyrelsen och annan nämnd eller mellan nämnder beslutas av kommunstyrelsen upp till 5 mnkr. Kommunstyrelsen beslutar även om anslagstyp i samband med beslut om omdisponeringen. Omdisponering mellan investeringsprojekt inom kommunstyrelsens ram beslutas av kommunstyrelsen upp till 5 mnkr. Kommunstyrelsen beslutar även om anslagstyp i samband med beslut om omdisponeringen. Omdisponering mellan investeringsprojekt inom nämndens ram beslutas av kommunstyrelsen upp till 5 mnkr. För de investeringsanslag som beslutats av kommunfullmäktige som ospecificerade får nämnden omdisponera fritt mellan investeringsprojekt. Kommunstyrelsen beslutar även om anslagstyp i samband med beslut om omdisponeringen. Omdisponering från investeringsbudget till driftbudget beslutas av kommunfullmäktige. Tilläggsanslag Grundprincipen är att tilläggsanslag inte beviljas under löpande år. Skulle nämnden under budgetåret anse sig behöva ytterligare ekonomiska resurser för att uppnå uppsatta mål och/- eller lagstadgade krav kan kommunfullmäktige i undantagsfall besluta om tilläggsanslag. Nämnd ska innan tilläggsanslag begärs pröva frågan om det ökade behovet av ekonomiska resurser kan finansieras inom nämndens ram genom omdisponering av medel. Finansiering av eventuella tilläggsanslag på driften genom minskning av budgeterat årets resultat beslutas av kommunstyrelsen upp till 1 mnkr. Finansiering av eventuella tilläggsanslag för investeringar genom ökad upplåning beslutas av kommunstyrelsen upp till 5 mnkr. Kommunstyrelsen beslutar även om anslagstyp i samband med beslut om finansieringen. Uppföljning Nämnderna ska till kommunstyrelsen årligen redovisa fem ekonomiska uppföljningar. Dessa består av, förutom årsredovisningen, en delårsrapport per siste augusti och tre månadsuppföljningar per siste mars, april och oktober. Till uppföljningen den siste april och till delårsrapporten ska de kommunala bolagen lämna in en verksamhetsberättelse samt en resultaträkning. Nämnder/förvaltningar som prognostiserar underskott ska även redovisa vilka åtgärder som nämnden kommer att vidta för att hålla den av kommunfullmäktige beslutade budgeten för Nämnderna ska även redogöra för de verksamhetsmässiga och ekonomiska effekterna av dessa åtgärder. 9

10 Överskott/underskott Huvudprincipen är att över- och underskott gentemot budget motiveras noggrant. Motivering ska ges liksom beskrivning av hur överskottet ska användas. Överskott som överförs till efterföljande års driftbudget får inte användas till permanent nivåhöjning. För överskott i investeringsbudgeten gäller principen att påbörjade men inte avslutade projekt förs över till nästkommande år. Intern kontroll För den interna kontrollen finns det särskilda regler antagna. Inventarier Inköp av inventarier för permanent bruk räknas som en investering. I Hässleholms kommun gäller att anskaffningsvärdet ska överstiga ett värde om minst ett ½ prisbasbelopp (exklusive moms) samt ha en nyttjandeperiod om minst tre år. Beloppsgränsen gäller även vid: Samlade och samtida inköp av flera likartade inventarier. Ett exempel på detta kan vara ett samtida inköp av ett antal likartade cyklar till flera olika förskolor. Likartade kan ses som olika modeller på cyklar. Samlade och samtida inköp av inventarier med ett naturligt samband. Ett exempel på detta kan vara inköp av klassrumsmöbler till ett antal klassrum inom grundskolan. Se även Riktlinjer för investeringar, antagna av kommunfullmäktige den 26 mars 2018, 39. Övriga budgetregler 2019 Internränta och avskrivningar Som ersättning för använt kapital belastas verksamheterna med internränta på bokförda värden för investeringar. Internränta beräknas på anskaffningsvärdet reducerat med avskrivningar. Internräntan ska följa SKL:s rekommendation, vilken enligt nuvarande prognos blir 1,50 procent för Planmässig avskrivning tillämpas med av Rådet för kommunal redovisning och SKL:s rekommenderade avskrivningstider. Kapitalkostnaderna påförs från och med månaden efter ianspråktagandet av investeringen. Kommunstyrelsen genom kommunledningskontorets ekonomiavdelning har rätt att till nämnderna fördela medel avseende kapitalkostnader (anslagstyp 1) för investeringar slutförda från och med Anslagstyper I samband med beslut om investering tas också beslut om huruvida budgetkompensation för framtida kapitalkostnader och övriga driftkostnader ska utgå eller inte. Beslutet tas med olika anslagstyper. Investeringar med anslagstyp 1 innebär att nämnderna och förvaltningarna under kommunstyrelsen får budgetkompensation för framtida kapitalkostnader samt för övriga driftkostnader. För investeringar med anslagstyp 2 utgår ingen budgetkompensation för framtida kapitalkostnader och övriga driftkostnader. 10

11 Driftbudget NÄMND/FÖRVALTNING KOMMUNSTYRELSEN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNING exkl. fiberutbyggnadsprojekt och överförmyndarverksamhet FIBERUTBYGGNADSPROJEKT ÖVERFÖRMYNDARVERKSAMHET KOMMUNREVISION TEKNISK NÄMND MILJÖ - OCH STADSBYGGNADSNÄMND KULTUR- OCH FRITIDSNÄMND BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND SOCIALNÄMND OMSORGSNÄMND SUMMA NÄMNDER FINANSFÖRVALTNING ÅRETS RESULTAT

12 Förändringar i förhållande till fastställd plan KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNING exkl. fiberutbyggnadsprojekt och överförmyndarverksamhet KF-plan, totalt för kommunledningsförvaltning exkl. fiberutbyggnadsprojekt och överförmyndarverksamhet KF-plan tidigare kommunledningskontor Budgetposter Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år Interna hyreskostnader år Interna lokalvårdskostnader år IT-tjänster år 2017 på Superanvändare för Medvind, omdisp fr ON till KLK (2018=245, 2019=245) 490 Sponsor- och marknadsföringsbidrag, Vittsjö GIK, beslut i KS , Markan, ungdomens hus, utredn av framtida vht, kf Stöd för utveckling av en mer kunskapsbaserd och jämlik socialtjänst -18 RKL-val Europaparlamentsval Sverigeförhandlingen (utredningsmedel) -650 E-arkiv -200 Tillköp Läreda/Stoby Linje 3 (Beslut i KS 240, , totalt 960 tkr) 60 Ökat aktieägartillskott Krstd Airport (från 500 till 750 tkr) -250 Samhällsvägledare, 1,0 tjänst from Systemstöd för adm av friskvårdsersättning (Beslut i KS 228, ) 120 Färdtjänst Utredningsmedel för att genomföra uppdrag 500 Avveckla referensgrupperna på servicekontoren 0 Överflytt av föreningsbidrag från klf (bygdegårdar, Humor, civilförsvarsförening samt nämndemannaföreningen) Förändrat antal ledamöter i KS AU och KS Sänkning av arvoden till förtroendevalda med 5 procent -275 Personalkostnadsreducering Flytt av fastighetsstrateg (inkl. utredningsmedel) från TN till klk Budget kommunledningsförvaltning exkl. AK, rtj, fiber och överförmyndare KF-plan tidigare arbetsmarknad och kompetensutveckling Budgetposter Interna hyreskostnader år Interna lokalvårdskostnader år IT-tjänster år 2017 på Personalkostnadsreducering Minskning av sfi-verksamhet Budget för arbetsmarknad och kompetensutveckling KF-plan tidigare räddningstjänst Budgetposter Interna hyreskostnader år Interna lokalvårdskostnader år IT-tjänster år 2017 på Budget för räddningstjänst Budget kommunledningsförvaltning exkl. fiberutbyggnadsprojekt och överförmyndarverksamhet FIBERUTBYGGNADSPROJEKT KF-plan Fiberetablering (underskott år ) Budget fiberutbyggnadsprojekt (kommunlån) ÖVERFÖRMYNDARVERKSAMHET KF-plan Sänkning av arvoden till förtroendevalda med 5 procent -5 Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år Budget överförmyndarverksamhet

13 KOMMUNREVISION KF-plan Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år Interna hyreskostnader år Sänkning av arvoden till förtroendevalda med 5 procent -40 Dubbel revision under tre månader, utbildning av nya Budget kommunrevision TEKNISK NÄMND KF-plan Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år Interna hyreskostnader år Interna lokalvårdskostnader år IT-tjänster år 2017 på Kompensation anslagstyp 1, enl Ö/U Central fordonsenhet, uppstartskostnader, beslut i KF 92, Personalkostnadsreducering Förändrad nämndsorganisation -50 Sänkning av arvoden till förtroendevalda med 5 procent -30 Flytt av fastighetsstrateg (inkl. utredningsmedel) från TN till klk Byggbonus, exploateringsingenjör Ombyggnad av kök, Vittsjö skola, kf Stolpburna elledningar Minskade kapitalkostnader anslagstyp Budget teknisk nämnd MILJÖ- OCH STADSBYGGNADSNÄMND KF-plan Poster från tidigare byggnadsnämnd Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år Interna hyreskostnader år Interna lokalvårdskostnader år IT-tjänster år 2017 på ,0 tj (trafikplanerare, statistik/gis, VA-planering) samt specialistutredn (tjänsterna finansieras av byggbonus) Förlängning av projekt ovårdade fastigheter Poster från tidigare miljönämnd Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år Interna hyreskostnader år Interna lokalvårdskostnader år IT-tjänster år 2017 på Uppgradering till digitalt ärendehanteringssystem Nya poster Byggbonus Personalkostnadsreducering Sammanslagning av byggnadsnämnd och miljönämnd -610 Sänkning av arvoden till förtroendevalda med 5 procent -45 Flytt av budgetmedel från fd. BN avs. drift av leder (natur- och friluftsrådet) -930 Budget miljö- och stadsbyggnadsnämnd

14 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMND KF-plan Poster från tidigare kulturnämnd Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år Interna hyreskostnader år Interna lokalvårdskostnader år IT-tjänster år 2017 på Bidrag till föreningen Norden, konstutställning Nationalmusem, utställning -180 Poster från tidigare fritidsnämnd Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år Interna hyreskostnader år Interna lokalvårdskostnader år IT-tjänster år 2017 på Nya poster Personalkostnadsreducering Förskotterad hyra till Tennisklubben för ny hall 550 Överflytt av föreningsbidrag från klf (bygdegårdar, Humor, civilförsvarsförening samt nämdemannaföreningen) Flytt av budgetmedel från fd. BN avs. drift av leder (natur- och friluftsrådet) 930 Generell intäktsökning -250 Sammanslagning av kulturnämnd och fritidsnämnd -510 Sänkning av arvoden till förtroendevalda med 5 procent -30 Processledare, Markan Ungdomens Hus, beslut i KF, Budget kultur- och fritidsnämnd BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND KF-plan Nytt tillskott Resursfördelning skola och förskola baserat på befolkningsprognos Resursfördelning skola och förskola baserat på befolkningsprognos Resursfördelning skola och förskola baserat på befolkningsprognos Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år Interna hyreskostnader år Interna lokalvårdskostnader år IT-tjänster år 2017 på Samarbete tre förvaltningar, omdisp fr SN till BUN och ON 200 Teknikcollegesamordnare samt aktiviteter inom SSA 666 Motorbranschcollege Stängning av Vanneberga skola 0 0 Förändrad nämndsorganisation -50 Sänkning av arvoden till förtroendevalda med 5 procent -70 Teknikcollege (industritekn/el- o energiprogr), renovering/inköp av utrustn Läsa skriva räkna garanti enligt budgetpropositionen 2017 och Lärarlyftet II (pågår t o m 2019) Skolstart vid sex års ålder enligt budgetpropositionen Nyanlända elever i grundskolan enligt budgetpropositionen Förslag från Skolkostnadsutredningen enligt budgetpropositionen Offentlighetsprincipen enligt budgetpropositionen Försöksverksamhet med branschskolor enligt budgetpropositionen Prao i årskurs 8 och 9 enligt budgetpropositionen Betygsättning i moderna språk enligt budgetpropositionen Budget barn- och utbildningsnämnd

15 SOCIALNÄMND KF-plan Nytt tillskott 600 Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år Interna hyreskostnader år Interna lokalvårdskostnader år IT-tjänster år 2017 på IT-licenser för effektivare handläggning av ekonomiskt bistånd inkl. 0,5 tj 2019 för implementering Samarbete tre förvaltningar, omdisp fr SN till BUN och ON -400 Förändrad nämndsorganisation -100 Sänkning av arvoden till förtroendevalda med 5 procent -65 Personalkostnadsreducering Budget socialnämnd OMSORGSNÄMND KF-plan Nytt tillskott Resursfördelning äldreomsorg baserat på befolkningsprognos Resursfördelning äldreomsorg baserat på befolkningsprognos Resursfördelning äldreomsorg baserat på befolkningsprognos Resursfördelning LSS Personalförstärkande åtgärder Hälsosamma schema (långsiktigt för att minska helgtj. o delade turer) Höja aktivitetsersättning med daglig verksamhet med 2 kr årligen Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år Interna hyreskostnader år Interna lokalvårdskostnader år IT-tjänster år 2017 på Superanvändare för Medvind, omdisp fr ON till KLK (2018=245, 2019=245) -490 Samarbete tre förvaltningar, omdisp fr SN till ON och BUN 200 Förändrad nämndsorganisation -50 Sänkning av arvoden till förtroendevalda med 5 procent -65 Översyn taxor och avgifter -100 Budget omsorgsnämnd Summa nämnder

16 Specifikation till finansförvaltningen tkr Egna skatteintäkter Kommunalekonomisk utjämning Egna skatteintäkter och kommunal ekonomisk utjämning Kommunal fastighetsavgift Skuldförändring inklusive löneskatt Pensionsutbetalningar inklusive löneskatt Avgiftsbestämd ÅP inklusive löneskatt Försäkringspremie inklusive löneskatt Förvaltningsavgifter KPA Avtalspension (kommunalt avtal) Löneskatt (kommunalt avtal) Pensioner Avkastning pensionsmedel Ränta på likvida medel Övriga finansiella intäkter Återbetalning av aktieägartillskott Borgensavgifter från bolagen Översskottsutdelning från Kommuninvest Utdelning från Hässlehem AB Aktieutdelning från Hässleholm Miljö AB Finansiella intäkter Ränta på lån Ränta på skuldförändring (avsättning) inkl löneskatt Förvaltararvode Finansiella kostnader Internränta Oförutsett (KS och KF 1 000) Över- och underskottshantering (fd kompletteringsbudget) Ersättning från Hässleholm Miljö AB Kompensation för ökade kapital- och driftkostnader i samband med investeringar Omstrukturerings- och effektiviseringsarbete Uppsägning Magasinet Stänga Sösdala simhall Sälja Magnarpskolonin Sem-, övertid-, ferie- och uppehållslöneskuld Kostnadsökningar Kostnadsökningar Kostnadsökningar Kostnadsökningar Kostnadsökningar Övriga kostnader och intäkter Summa finansförvaltning

17 Investeringsbudget NÄMND/FÖRVALTNING KOMMUNSTYRELSEN KOMMUNLEDNINGSKONTOR exkl. fiberutbyggnadsprojekt FIBERUTBYGGNADSPROJEKT TEKNISK NÄMND MILJÖ - OCH STADSBYGGNADSNÄMND KULTUR- OCH FRITIDSNÄMND BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND SOCIALNÄMND OMSORGSNÄMND TOTALT

18 Specifikation investeringsbudget tkr KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNING exkl. fiberutbyggnadsprojekt och överförmyndarverksamhet A-TYP Budgetposter kommunledningsförvaltning exkl. AK, rtj och fiber Säkerhetsåtgärder (brandlarm, kameraövervakning, värdeskåp mm) Säkerhetsåtgärder i skolor och förskolor (PDV) Upphandling ekonomisystem Förstudie Markan Ungdomens Hus, (KF 105, ) Ks oförutsedda investeringar * Klientarbetsplats, chromebooks och ipads till skolan Uppdatering av IT-utrustning, arbetsmarknad och kompetens Server och lagring WiFi till omsorgen WiFi till skolan Accesspunkter utökning Accesspunkter reinvestering Switchar utökning Switchar reinvestering Fastighetsnät Ospecificerat Budget kommunledningsförvaltning exkl. AK, rtj och fiber *) Anslagstyp bestäms i samband med beslut om investering Budgetposter arbetsmarknad och kompetensutveckling Verksamhetsinventarier Tågteknikerutbildning (YHS) Budget arbetsmarknad och kompetensutveckling Budgetposter räddningstjänst Räddningsfordon Räddningsutrustning Verksamhetsinventarier Inventarier till brandstation i Sösdala Budget räddningstjänst Budget kommunledningsförvaltning exkl. fiberutbyggnadsprojekt FIBERUTBYGGNADSPROJEKT A-TYP Fiberetablering, nettoinvestering Budget fiberutbyggnadsprojekt MILJÖ- OCH STADSBYGGNADSNÄMND A-TYP Anskaffning och utbyte av mätinstrument (fd MN) Anskaffning och utbyte av mätinstrument (fd BN) Tekniska hjälpmedel för effektivisering av arbete Snedbildsfotografering Budget miljö- och stadsbyggnadsnämnd KULTUR- OCH FRITIDSNÄMND A-TYP Ospecificerat Fordons- och maskinförnyelse (Österås idrottsplatsområde) Budget kultur- och fritidsnämnd BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND A-TYP Ospecificerat Teknikcollege (industritekniskt progr och el- o energiprogr) Inventarier ombyggnad Röinge g:a skola Inventarier ny förskola Hässleholm Inventarier ny förskola Sösdala Inventarier ombyggnad Jacobskolan Inventarier till Familjens hus Budget barn- och utbildningsnämnd SOCIALNÄMND A-TYP Ospecificerat Inventarier till Familjens hus Budget socialnämnd OMSORGSNÄMND A-TYP Ospecificerat Boendelås säbo Inventarier Mindre gruppbostad om 2 lgh Inventarier Gruppbostad LSS, 6+6 lgh Budget omsorgsnämnd

19 TEKNISK NÄMND A-TYP Gata, park och fordon Omasfaltering infarter Hässleholm Grön och trygg livsmiljö Åtgärder efter trygghetsvandring Gatunät, toppbeläggning Utveckling Pågatågsorter Tillgänglighetsanpassning Gata Trygghetsbelysning Pumpstation Förstudie, centrumutveckling Parkinvesteringsprogram/Lekplatsförnyelse på skolgårdar Fordons- och maskinförnyelse Central fordonsenhet, tekniska hjälpmedel (KF 92, ) Fastighet Fastighetsinventarier Smärre lokalförändringar Ombyggnad kök (inkl. Västerskolans kök) Mindre ombyggnad och reinvesteringar kök Elsäkerhet, fastigheter Energibesparing Ny belysningständning i Hässleholms stad Myndighetskrav från Arbetsmiljöverket OVK-åtgärder Reinvestering i fastigheter, fd planerat underhåll Tillgänglighetsanpassning fastighet Säkerhet och trygghet Fastighetsprojekt Anpassningar Jacobskolan 1 Ombyggnation av ventilation i Jacobsskolan (KF 80, ) 1 Ombyggnad ventilation och renovering HTS 1 Ombyggnad Röinge g:a skola 1 Lokal- och verksamhetsförändringar för Syrsans hörselförskola och Silviaskolans lokalsituation, nybyggnation av förskola och gymnastikhall vid Grönängsskolan 1 Ny förskola Hässleholm (Ljungdala) 1 Ny förskola Sösdala 1 Ny förskola västra Hässleholm 1 Ny förskola Björklunda 1 Mindre gruppbostad om 2 lgh (fördyrning med 1 170, KF xx, ) 1 Gruppbostad LSS, 6 lgh (Hässlehem) 1 Gruppbostad LSS, 6 lgh (Hässlehem) 1 Äldreboende SÄBO (byggs av extern part) 1 Räddningstjänsten Hlm exkl. RC90 1 Ny lokalisering av brandstation Sösdala inkl. logement 1 Brandstation Bjärnum 1 Familjens hus (byggs av Hässlehem) 1 Hyresgästanpassning Folktandvården (KF, xxx, ) 1 Ombyggnad och anpassning av ny lokalisering av tekniska förvaltningen 1 Renovering av Sösdala simhall 1 Renovering av Magnarp 1 Renovering av Vanneberga skola 1 Badhus (separat beslut om budgetbelopp när plats och omfattning är klar) 1 Exploateringsverksamhet Exploateringsprogrammet 1 Ny regnpark Lille Mats, Gäddastorp 4:13 1 Björklunda etapp 2 1 Paradiset 1 Röinge 7:3, Skjutbanevägen 1 Turbinen 1, utbyggnad 1 Nytt industriområde, Belevägen 1 Nytt industriområde, Krossgatan 1 Vankiva, nya villatomter 1 Kärråkra underhållsdepå, gc-väg o kompensationsåtg. 1 Kv. Fanjunkaren, cirkulationsplats 1 Budget teknisk nämnd SUMMA Nedanstående omsättningstillgångar har hanterats i kassaflödet A-TYP Exploateringsverksamhet Björklunda etapp 2 2 Paradiset 2 Röinge 7:3, Skjutbanevägen 2 Turbinen 1, utbyggnad 2 Nytt industriområde, Belevägen 2 Nytt industriområde, Krossgatan 2 19

20 Resultatbudget Noter Bokslut Delår Plan Plan Plan mnkr Verksamhetens intäkter 1 734,0 671,5 663,8 663,8 663,8 Verksamhetens kostnader , , , , ,5 Avskrivningar 3-130,8-146,4-166,4-184,1-190,5 Verksamhetens nettokostnader , , , , ,1 Skatteintäkter , , , , ,2 Generella statsbidrag och utjämning 5 802,9 855,9 890,3 905,4 898,7 Resultat efter skatteintäkter och generella -5,7-79,4-37,6-9,6-13,3 statsbidrag Finansiella intäkter 6 75,3 59,7 76,1 41,1 41,1 Finansiella kostnader 7-10,3-7,5-11,9-16,4-25,7 Resultat före extraordinära poster 59,3-27,2 26,5 15,1 2,0 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årests resultat: förändring av eget kapital 59,3-27,2 26,5 15,1 2,0 Nyckeltal, resultatbudget Andel av skatteintäkterna - att betala verksamhetens nettokostnader, % 100,2 102,7 101,2 100,3 100,4 Finansnetto, mnkr 65,0 52,2 64,1 24,7 15,3 Årets resultat/skatteintäkter och utjämning, % 2,1-0,9 0,8 0,5 0,1 Finansieringsbudget Noter Bokslut Delår Plan Plan Plan mnkr Den löpande verksamheten Årets resultat 59,3-27,2 26,5 15,1 2,0 Justering för av- och nedskrivningar 130,8 146,4 166,4 184,1 190,5 Justering för upplösning infrastrukt. bidrag 2,4 2,4 2,4 2,4 4,4 Justering för realisationsvinster -13,6 0,0 0,0 0,0 0,0 Justering för realisationsförluster 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Justering för värdereglering av finansiella tillgångar 1,7 0,0 0,0 0,0 0,0 Justering för avsättning till pensioner 5,1 5,7 0,7-0,1 0,3 Justering för avsättningar för övriga ändamål 3,6 0,0 0,0 0,0 0,0 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 189,4 127,2 196,0 201,5 197,2 Ökning(-)/minskning(+) av förvaltade pensionstillgångar -29,4-16,1 3,0 3,0 3,0 Ökning(-)/minskning(+) förråd och exploateringsfastigheter 9,0 11,8-21,1-26,2-30,2 Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar 8 48,1 15,7 25,8 20,0 0,0 Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder 8 64,3 11,2-9,1 7,2 7,5 Kassaflöde från den löpande verksamheten 281,5 149,9 194,6 205,5 177,5 Investeringsverksamheten Investering i immateriella anläggningstillgångar -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Investering i materiella anläggningstillgångar -368,6-410,6-473,6-369,5-426,9 Investeringar som ska överföras från föregående år 0,0 0,0-80,8 0,0 0,0 Omklassifisering periodisering anslutningsavgift (fiber) -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 13,9 0,0 0,0 0,0 0,0 Förändring finansiella leasingavtal -1,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Förändring av finansiella tillgångar -0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -356,5-410,7-554,4-369,5-426,9 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 0,0 168,7 321,0 141,0 237,0 Amortering lån -18,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Förändring leasingskuld 1,6 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning (+) av övriga långfristiga skulder 63,8 27,0 38,1 22,3 11,4 Minskning (-) av övriga långfristiga skulder -0,3 0,0-2,3-3,3-3,9 Ökning (+) av övriga långfristiga skulder 63,8 0,0 4,0 4,7 5,4 Minskning (-) av övriga långfristiga skulder -0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning (-) långfristiga fordringar -9,3 0,0 0,0 0,0 0,0 Minskning (+) av långfristiga fordringar 5,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Minskning av avsättning pga utbetalning -0,9-2,7-1,0-1,0-0,9 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 105,6 193,0 359,7 163,7 249,1 Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur 0,0 0,000 0,0 0,0 0,0 Årets kassaflöde 30,6-67,8 0,0-0,3-0,4 Likvida medel vid årets början 106,6 73,7 5,9 5,9 5,6 Likvida medel vid årets slut 137,2 5,9 5,9 5,6 5,2 20

21 Balansbudget UB DELÅR UB PLAN UB PLAN UB PLAN UB mnkr TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar 10,2-0,7 9,5-0,7 8,8-0,7 8,2-0,7 7,5 Materiella anläggningstillgångar 2343,4 265,0 2608,4 388, ,0 186, ,1 237, ,2 Finansiella leasingavtal 5,3 0,0 5,3 0,0 5,3 0,0 5,3 0,0 5,3 Bidrag till statlig infrastruktur 43,2-2,4 40,8-2,4 38,4-2,4 36,0-4,4 31,6 Finansiella anläggningstillgångar 117,6 0,0 117,6 0,0 117,6 0,0 117,6 0,0 117,6 Summa anläggningstillgångar 2519,7 261,9 2781,6 385, ,2 183, ,2 232, ,2 Exploateringsfastigheter och förråd 4,1-11,8-7,7 21,1 13,4 26,2 39,6 30,2 69,8 Kortfristiga fordringar 235,7-15,7 219,9-25,8 194,2-20,0 174,2 0,0 174,2 Förvaltade pensionsmedel 998,5 16,1 1014,7-3, ,7-3, ,7-3, ,7 Kassa och bank 73,7-67,8 5,9 0,0 5,9-0,3 5,6-0,4 5,2 Summa omsättningstillgångar 1312,0-79,2 1232,8-7, ,1 2, ,0 26, ,9 SUMMA TILLGÅNGAR 3831,7 182,8 4014,5 377, ,3 185, ,3 258, ,2 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Årets resultat 59,3-27,2-27,2 26,5 26,5 15,1 15,1 2,0 2,0 Resultatutjämningsreserv 105,8 0,0 105,8 0,0 105,8 0,0 105,8 0,0 105,8 Övrigt eget kapital 2222,4 0,0 2281,7 0, ,5 0, ,0 0, ,0 Summa eget kapital 2387,4-27,2 2360,3 26, ,8 15, ,8 2, ,9 Avsättningar för pensioner 86,2 5,7 91,9 0,7 92,6-0,1 92,5 0,3 92,8 Avsättningar för övriga ändamål 4,5-2,7 1,8-1,0 0,8-1,0-0,2-0,9-1,1 Summa avsättningar 90,7 3,0 93,7-0,3 93,4-1,1 92,3-0,6 91,7 Långfristiga skulder 762,3 195,7 958,0 360, ,7 164, ,4 250, ,4 Kortfristiga skulder 591,3 11,2 602,5-9,1 593,4 7,2 600,7 7,5 608,2 Förvaltade pensionsmedel, ej likviderade värdepap 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa skulder 1353,5 206,9 1560,5 351, ,2 171, ,1 257, ,5 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 3831,7 182,8 4014,5 377, ,3 185, ,2 258, ,2 Nyckeltal, balansbudget Soliditet (eget kapital/tillgångar), % 62 58,8 54,3 52,5 49,7 pensionsförpl./tillgångar), % 36 34,5 32,6 32,0 30,6 Pensionsförpliktekse före

22 Noter 1. Verksamhetens intäkter Bokslut Delår Budget Plan Plan mnkr Verksamhetens intäkter, Ansvar , , , , ,5 avgår internhyror -318,2-333,3-333,3-333,3-333,3 avgår övriga interna poster -494,1-523,4-523,4-523,4-523,4 Finansförvaltningens poster Realisationsvinster 13,6 0,0 0,0 0,0 0,0 Intäkter från dotterbolag 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Trygghetsboende 7,5 7,6 0,0 0,0 0,0 Övriga intäkter 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 Summa 734,0 671,5 663,8 663,8 663,8 2. Verksamhetens kostnader Bokslut Delår Budget Plan Plan mnkr Kostnader, ansvar , , , , ,3 avgår jämförelsestörande poster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 avgår internhyror 318,2 333,3 333,3 333,3 333,3 avgår övriga interna poster 494,1 523,4 523,4 523,4 523,4 Finansförvaltningens poster avgår kalkylerade personalomkostnader 89,6 104,8 110,6 114,3 118,2 avgår kalkylerad särskild löneskatt 21,3 24,9 26,4 27,3 28,2 avgår fördelade kapitalkostnader 166,4 184,7 208,7 230,0 237,5 Differens kalkylerade - verkliga arbetsgivaravgifter 0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 Pensionsutbetalningar inkl löneskatt -77,7-92,5-98,9-103,2-126,7 Pensionsavgifter, individuell del, inkl löneskatt -104,3-101,1-106,7-111,4-116,4 Förändring avsättning för pensioner, inkl löneskatt -2,5-3,0 2,2 2,8 3,3 Förändr av sem./övertidsskuld mm -6,2-2,5-2,5-2,5-2,5 Realisationsförluster/Nedskrivningar -0,2-0,1 0,0 0,0 0,0 Vite och saneringsk Qpoolen -1,7 0,0 0,0 0,0 0,0 Ks/KF Oförutsedda 0,0-4,0-5,0-5,0-5,0 Över- och underskottshantering 0,0 0,0-3,0-3,0-3,0 Kompensation för ökade kostnader i samband med investeringar 0,0-7,0-70,1-91,2-100,5 Trygghetsboendet Pärlan -7,7-7,8 0,0 0,0 0,0 Omstrukturerings- och effektiviseringsarbete 0,0 0,0 0,0 65,0 120,0 Uppsägning Magasinet 3 0,0 0,0 0,0 0,6 0,6 Stänga Sösdala simhall 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Sälja Magnarpskolonin 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kostnadsökningar ,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kostnadsökningar ,0-49,6-62,8-62,8-62,8 Kostnadsökningar ,0 0,0-52,9-73,8-73,8 Kostnadsökningar ,0 0,0 0,0-59,8-83,4 Kostnadsökningar ,0 0,0 0,0 0,0-63,6 Kostnadsökningar ,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa , , , , ,5 3. Avskrivningar Bokslut Delår Budget Plan Plan mnkr Fastigheter och anläggningar -77,9 Maskiner och inventarier -51,8 Immateriella anläggningstillgångar -0,7 Nedskrivningar -0,5 Summa -130,8-146,4-166,4-184,1-190,5 22

23 Noter 4. Skatteintäkter Bokslut Delår Budget Plan Plan mnkr Preliminär kommunalskatt 2 069, , , , ,2 Prognostiserad slutavräkning -10,5 0,1 0,0 0,0 0,0 Justering prognostiserad slutavräkning 2,7-6,7 0,0 0,0 0,0 Summa 2 062, , , , ,2 5. Generella statsbidrag och utjämning Bokslut Delår Budget Plan Plan mnkr Inkomstutjämning 620,3 632,3 649,1 662,2 676,8 Kostnadsutjämning -6,1 5,5 11,3 11,4 11,5 Regleringsbidrag/avgift -0,5 8,2 23,0 36,4 32,6 Övrigt generellt statsbidrag 44,8 45,1 35,0 23,0 5,0 LSS-utjämning 53,0 64,3 70,1 70,5 70,9 Kommunal fastighetsavgift 91,4 100,5 101,8 101,8 101,8 Summa 802,9 855,9 890,3 905,4 898,7 6. Finansiella intäkter Bokslut Delår Budget Plan Plan mnkr Räntor på likvida medel 0,0 0,0 0,2 0,2 0,2 Räntor på utlämnade lån till dotterbolag 0,2 0,2 0,0 0,0 0,0 Utdelning från bolagen 6,1 6,0 6,0 6,0 6,0 Borgensavgifter 7,2 7,0 7,2 7,2 7,2 Översskottsutdelning från Kommuninvest 2,7 6,0 2,5 2,5 2,5 Dröjsmålsräntor och inkassoersättningar mm 0,3 0,2 0,2 0,2 0,2 Avkastning pensionskapitalförvaltning 58,7 37,9 25,0 25,0 25,0 Återbetalning av aktieägartillskott 0,0 0,0 35,0 0,0 0,0 Återföring pensionskapitalförvaltning 0,0 2,5 0,0 0,0 0,0 Summa 75,3 59,7 76,1 41,1 41,1 7. Finansiella kostnader Bokslut Delår Budget Plan Plan mnkr Räntor på banklån 0,0-2,0-6,0-10,7-19,2 Räntor på lån från dotterbolag -0,6 0,0 0,0 0,0 0,0 Ränta på pensionsavsättningen -2,6-2,7-2,9-2,7-3,5 Övriga finansiella kostnader -0,2-0,3 0,0 0,0 0,0 Förvaltararvode pensionskapitalförvaltning -2,3-2,6-3,0-3,0-3,0 Nedskrivning aktier Hessleholm Network AB -1,7 0,0 0,0 0,0 0,0 Nedskrivning av pensionskapitalet -2,8 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa -10,3-7,5-11,9-16,4-25,7 8. Förändring av kapitalbindning (not endast till budg Bokslut Delår Budget Plan Plan mnkr Slutavräkning 2017 (ökad fordran/skuld 2017, minskad fordran/skuld 2019) -17,2 0,0 0,0 Slutavräkning 2018 (ökad fordran/skuld 2018, minskad fordran/skuld 2020) 0,0 0,1 0,0 Individuell del året innan inkl löneskatt (minskad skuld) -101,1-106,7-111,4 Individuell del innevarande år inkl löneskatt (ökad skuld) 106,7 111,4 116,4 Kommunal fastighetsavgift (fordran) 0,0 0,0 0,0 Semesterlöneskuld (ökad skuld) 2,5 2,5 2,5 Summa -9,1 7,2 7,5 23