KOMMUNSTYRELSENS FÖRSLAG

Transkript

1 Sida3 Strategisk plan med Budget 2019 och flerårsplan KOMMUNSTYRELSENS FÖRSLAG sida

2 Innehåll Strategisk plan 03 Ekonomistyrningsprinciper 08 Anneli Hulthén Landshövding och Lars Johnsson (M) inviger Övriga budgetregler 09 Hovdala vandringscentrum. Foto: Ida Forsberg Presentation av budget 2019 och flerårsplan Ekonomisk analys 13 Driftbudget 16 Förändringar i förhållande till fastställd plan 17 Specifikation till finansförvaltningen 21 Investeringsbudget 22 Specifikataion till investeringsbudgeten 23 Resultatbudget Den nyrenoverade gångtunneln under järnvägen i Hässleholm, Finansieringsbudget med målningar av lokala konstnärer. Foto: AnnaLena Olausson Balansbudget Noter till resultat- och finansieringsbudget 27 Ordlista 29 Seminarium i Almedalen om boende och stadsutveckling med Hässleholms kommuns planchef. Foto: AnnaLena Olausson Diarienummer: Faställt den: Fastställt av: För revidering ansvarar: För uppföljning ansvarar: Dokumentet gäller för: Giltighetsperiod: Ersätter: Kommunal författningssamling: Foto (framsida): AnnaLena Olausson fd

3 Strategisk plan Mål- och resultatstyrning Mål- och resultatstyrning handlar om att planera och genomföra verksamheten utifrån mål för att därefter analysera och utvärdera både resultatet och målen i sig. Genom att synliggöra resultatet och göra jämförelser skapar kommunen en grogrund för ständiga förbättringar och en lärande organisation. Målstyrningsmodellen I mars 2011 fattade kommunfullmäktige beslut om en målstyrningsmodell i syfte att förstärka det strategiska perspektivet och skapa en röd tråd i styrningen för att därigenom öka transparensen och effektiviteten i kommunens verksamhet. Årshjulet I årshjulet klargörs arbetet med planering och uppföljning. Året inleds med att nämnder och styrelser följer upp och analyserar föregående års resultat och måluppfyllelse i sina verksamhetsberättelser. Utvärderingen tillsammans med nämndernas omvärldsanalyser ligger till grund för dialogen om den strategiska inriktningen och budgettilldelningen. Vid budgetberedningen under våren görs en sammanställning kring behovet av fysiska, finansiella, personella och organisatoriska resurser, på både kort och lång sikt. Strategidiskussionerna och budgetdialogen mynnar sedan ut i beslut om strategisk plan med budget i juni månad. Planering Utifrån kommunfullmäktiges strategiska plan fattar nämnden beslut om strategisk inriktning genom nämndspecifika mål. Förvaltningarna har sedan till uppgift att i sina planer och internbudgetar tydliggöra hur målen ska uppnås och hur resurserna ska fördelas. Målhierarki Arbetet med att formulera mål inleds med att nämnder och förvaltningar gör en omvärldsanalys. Denna analys innehåller en beskrivning och bedömning av framtida utmaningar och möjligheter för Hässleholms kommun. Utifrån omvärldsanalysen och utvärderingen i årsuppföljningen utformar kommunfullmäktige en strategisk plan, som beskriver den framtida ambitionsnivån i form av övergripande mål och inriktningsmål. Nämnderna har därefter till uppgift att ta emot dessa stafettpinnar och formulera egna mål. Uppföljning Under året ska nämnderna redovisa sin uppföljning till kommunstyrelsen vid fem olika tillfällen i form av tre månadsrapporter, en delårsrapport samt verksamhetsberättelsen i årsredovisningen. Varje nämnd ska även årligen godkänna en intern kontrollplan som bygger på en risk- och väsentlighetsanalys av de huvudsakliga arbetsmomenten. Kontrollplanen ska lämnas samtidigt som granskningsrapporten, det vill säga senast i samband med inlämnandet av verksamhetsberättelsen. 3

4 Omvärldsanalys En av grundpelarna i kommunens målstyrningsmodell är bevakning och analys av omvärlden. Med en god kunskap om vår omvärld kan vi öka vår förmåga att förstå framtidens utmaningar. Vi får lättare att navigera mot visionen och hitta rätt målsättningar och agerande under resans gång. Det finns ett antal drivkrafter som styr samhället och ger utvecklingen olika riktningar. Utifrån dessa förändringar utkristalliserar sig ett antal trender som påverkar det kommunala uppdraget. Nya och ökade krav på välfärd I takt med att allt fler kan ta del av nya idéer, kunskaper och trender ökar förväntningarna på välfärden. Önskan om valfrihet och individanpassade lösningar växer sig allt starkare hos människor och tillgängligheten och mångfalden, som följer av digitaliseringen, förstärker förändringstrycket. Samtidigt som missnöjesyttringarna sprids via sociala media finns det individer som inte förmår göra sin röst hörd och ställa krav på service, vård och omsorg. Ökad detaljstyrning och minskat handlingsutrymme Den statliga styrningen i form av föreskrifter, allmänna råd och riktade bidrag påverkar i högsta grad kommunernas handlingsutrymme. Under de senaste åren har styrningen både från staten och EU blivit med detaljerad och allt mer tid och kraft har lagts på administrativa åtgärder och kortsiktiga insatser. Det finns dock en självinsikt både hos staten och kommunerna att styrningen måste omdanas. Förändringens vindar blåser för att skapa en mer tillitsbaserad styrning som får alla aktörer att tänka och agera vidare. Tuffare konkurrens om kompetens Enligt SCB:s senaste befolkningsframskrivning kommer Sveriges folkmängd att uppgå till över 11 miljoner år Den äldsta befolkningsgruppen kommer att stå för den största procentuella ökningen och år 2028 kommer antalet personer som är 80 år och äldre att vara fler än idag, en ökning med 50 procent. Samtidigt förväntas stora pensionsavgångar i kommunerna. Det kommer således att finnas ett stort rekryteringsbehov inte bara inom vård och omsorg men även inom skolan och andra kommunala verksamheter. Ökad polarisering De senaste årens utveckling med en tudelad arbetsmarknad och ökade skillnader mellan storstad och landsbygd, mellan låg- och högutbildade och mellan inrikes födda och utrikes födda har skapat klyftor i samhället. Den ojämna fördelningen av finansiellt, socialt och kulturellt kapital bland människor leder till segregation och ökad risk för social oro och våldsbejakande extremism. Minskad tillit Den enskilde individens behov och vilja växer sig allt starkare i förhållande till kollektivets samlade röst. Tilltron till traditionella maktstrukturer, i form av politiska partier och kyrkan, minskar samtidigt som trycket på individuella lösningar ökar. Det är inte bara tilliten till samhällsinstitutioner som har minskat, utan även människors tillit till varandra. Det finns en stor risk att det allt hätskare politiska klimatet både i Sverige och omvärlden leder till att samarbetsviljan och nyanserna går förlorade i den allmänna samhällsdebatten. Ökat fokus på resiliens och cirkulär ekonomi Klimatförändringarna sätter sitt avtryck i vårt samhälle och faran med en fortsatt temperaturhöjning blir allt tydligare. Resiliens, samhällets förmåga att stå emot eller anpassa sig till förändringar, har hamnat i fokus och krismedvetenheten har ökat. Välmående samhällen förutsätter en tillförlitlig tillgång till energi, dricksvatten och livsmedel och för att minska sårbarheten och samtidigt skapa konkurrenskraft behöver självförsörjningen i livsmedels-, energi- och dricksvattenförsörjningssystemen öka. 4

5 Nya kommunikationsmönster och aktörer Framväxten av informationssamhället har inneburit nya sätt att kommunicera och skapa gemenskap. Den digitala världen skapar nya kommunikationsmönster och de traditionella medierna får allt svårare att hävda sig mot det snabba och personligt anpassade informationsflödet på sociala medier. Samtidigt har förekomsten av nättroll och möjligheten att sprida desinformation ökat medvetenheten och behovet av ett källkritiskt förhållningssätt. Tekniken som möjliggörare och hot Innovationstakten har ökat märkbart under de senaste femtio åren. Det innebär att de tekniska genombrotten och införandet av ny teknik går betydligt snabbare idag. Den snabba teknikutvecklingen påverkar hela vårt samhälle och digitaliseringen ger möjlighet till effektivare processer och ökad kontroll och självservice för den enskilde men det innebär även risker såsom digitalt utanförskap. Ökad osäkerhet och fler konflikthärdar Världen sammanflätas alltmer i takt med att varor, människor, kapital och idéer flödar över gränserna. Samtidigt som gränser suddas ut visar stormakter, såsom USA och Ryssland prov på ökad nationalchauvinism och protektionism. Ökade politiska spänningar och våldskonflikter i vår omvärld har satt kommunernas beredskap på prov, inte minst under den senaste flyktingvågen, och behovet av förebyggande och säkerhetshöjande insatser kommer att fortsätta öka. Låg tillit blir som ett grus i maskineriet. Verksamhet som involverar de låglitande grupperna riskerar att ta längre tid, bli mer kostsamma och mindre effektiva. Detta kan i sin tur utvecklas till en negativ spiral som leder till en fortsatt sänkning av den mellanmänskliga tilliten. Sören Holmberg och Bo Rothstein 5

6 Ekonomi Konjunkturläget Enligt Konjunkturinstitutets senaste prognos når högkonjunkturen i den svenska ekonomin sin topp i år och för kommande år förväntas BNP-tillväxten mattas av något som en följd av att investeringstillväxten i både industri och bostäder minskar markant. Det fortsatt gynnsamma konjunkturläget i omvärlden förväntas dock ge draghjälp åt den svenska ekonomin. Ökad protektionism och eskalerande handelskrig, riskerar dock att påverka den exportberoende svenska ekonomin i negativ riktning, i synnerhet eftersom den inhemska efterfrågan förväntas minska när byggandet saktar in och hushållens konsumtion dämpas. Sysselsättning Trots högkonjunktur och en fortsatt positiv utveckling av sysselsättningen kvarstår problemet med matchning på arbetsmarknaden. Arbetslösheten bland utrikes födda är fortsatt mycket hög samtidigt som det råder stor brist på arbetskraft med efterfrågad kompetens. Det medför i sin tur att löneökningstakten fortsätter att öka framöver. Efter en relativt hög tillväxt under 2018 förväntas BNP växa i långsammare takt nästa år. Arbetslösheten väntas hamna på 6,4 procent 2018 och vara oförändrad under Regeringens budgetproposition BNP (kalenderkorrigerad, procentuell förändring) 2,4 2,6 2,1 1,4 1,5 Arbetslöshet (procent av arbetskraften år) 6,7 6,4 6,4 6,4 6,5 KPIF (årsgenomsnitt) 2,0 2,1 2,0 1,9 2,0 Tabell: Regeringens prognos i budgetpropositionen Regeringens budgetproposition Den 15 november överlämnade övergångsregeringen sin budgetpropositionen för år 2019 till riksdagen. Till följd av det oklara politiska läget var det en övergångsbudget utan tydliga partipolitiska inslag som presenterades. Övergångsregeringen har i budgetarbetet utgått från den beslutade budgeten för 2018 och sedan justerat anslagen till följd av ändrade priser och löner, beslutade lagar och bindande avtal liksom politiskt okontroversiella lagförslag som det råder samsyn om och som inte kan genomföras i en ändringsbudget. Det innebär att de generella statsbidragen till kommuner, landsting och regioner inte ökar med de tidigare utlovade fem miljarder kronorna, utan de förblir på 2018 års nivå. Samtidigt ligger andra satsningar och statsbidrag, som skulle ha fasats ut, kvar på samma nivå som i år och satsningen på likvärdig skola ökar. Om övergångsbudgeten röstas igenom i riksdagen kommer kommuner, landsting och regioner att gå miste om någon satsning men å andra sidan få fortsatta medel till andra satsningar som skulle ha avslutats. Nettoeffekten blir dock negativ. Tillsammans med det faktum att de riktade statsbidragen inte kan användas generellt, kommer många att få det betydligt mer besvärligt än de visste om när de började arbeta med nästa års budget. Kommuner, landsting och regioner vet helt enkelt inte vilka förutsättningar som man ska planera utifrån. Annika Wallenskog, chefsekonom SKL. 6

7 Övergripande mål Inriktningsmål Hur mäter vi detta? Målvärde Samhällsservice av hög kvalitet Ge barn och unga en bra start i livet Hållbar tillväxtmotor God ekonomi Attraktiv arbetsgivare Hållbar produktion och konsumtion Hässleholms kommun ska ha en hög tillgänglighet Den enskildes inflytande över vård, omsorg och service ska öka Hässleholms kommuns kontakter med närings- och föreningslivet ska kännetecknas av fokus på service, förståelse och lyhördhet Kunskapsuppdraget är skolans huvuduppgift Hässleholms kommun ska ha välkomnande och trygga livsmiljöer Utanförskapet ska minska Hässleholms kommun ska ha en god kostnadskontroll Hässleholms kommun ska ha ett närvarande ledarskap Hässleholms kommun ska erbjuda ett hållbart arbetsliv Hässleholms kommun ska öka sin självförsörjningsgrad Hässleholms kommun ska ha en effektiv energianvändning Raderna som är gråmarkerade visar mått från Kommunens Kvalitet i Korthet, KKIK. Andel som tar kontakt med kommunen via telefon som får ett direkt svar på en enkel fråga och andel som får svar på e-post inom en dag Kommungemensamt kontaktcenter med mobil verksamhet i de större tätorterna Frågeområdet påverkan och inflytande i Socialstyrelsens brukarundersökningar NKI samt värdena för bygglov, miljö- och hälsoskydd, livsmedelskontroll samt markupplåtelse i Insikt, SKL:s servicemätning av kommunernas myndighetsutövning Genomsnittligt meritvärde för avgångselever i åk 9 Andel elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, kommunala skolor Andel gymnasieelever med examen inom tre år Andel elever och barn som går i fristående skolor respektive fristående förskolor Andel åtgärder som har genomförts för att infria kommunens del i medborgarlöftet Antal färdigställda bostäder Andel som lämnat etableringsuppdraget och börjat arbeta eller studera Andel unga som varken studerar eller arbetar Verksamheternas nettokostnader i förhållande till skatteintäkter Antal chefer som har mer än 30 medarbetare Andel som utnyttjar kommunens friskvårdsbidrag Arbetad tid utförd av tidsbegränsat anställda med timlön i förhållande till den totala arbetade tiden Den totala sjukfrånvaron bland tillsvidareanställda och tidsbegränsat anställda med månadslön Mängden matsvinn i kommunala verksamheter Självförsörjningsgrad av förnybar energi i form av installerad effekt Energianvändningen i kommunens fastigheter (kwh/m2 ) Andel fossilbränslefri och återvunnen energi för uppvärmning Andel förnybara drivmedel i kommunkoncernens fordonsflotta Grönt: Högre än rikssnittet Gult: Rikssnittet Rött: Lägre än rikssnittet Kommungemensamt kontaktcenter ska inrättas och vara i drift senast Grönt: Högre värde än rikssnittet Gult: Rikssnittet Rött: Under rikssnittet Grönt: Ökning Gult: Oförändrat Rött: Minskning Grönt: Mer än 215 poäng Gult: poäng Rött: Mindre än 200 poäng Grönt: Mer än 85 procent Gult: procent Rött: Mindre än 75 procent Grönt: Mer än 72 procent Gult: procent Rött: Mindre än 62 procent Grönt: Ökning Gult: Oförändrat Rött: Minskning Grönt: 100 procent Gult: Mer än 75 procent Rött: Mindre än 75 procent Grönt: Mer än 250 bostäder årligen Gult: bostäder årligen Rött: Mindre än 150 bostäder årligen Grönt: Mer än 50 procent Gult: procent Rött: Mindre än 30 procent Grönt: Minskning Gult: Oförändrat Rött: Ökning Grönt: Under 99 procent Gult: procent Rött: Över 100 procent Grönt: Minskning Gult: Oförändrat Rött: Ökning Grönt: Mer än 45 procent Gult: procent Rött: Under 40 procent Grönt: Minskning Gult: Oförändrat Rött: Ökning Grönt: Mindre än 6 procent Gult: 6-6,7 procent Rött: Mer än 6,7 procent Grönt: Minskning Gult: Oförändrat Rött: Ökning Grönt: Ökning Gult: Oförändrat Rött: Minskning Grönt: Minskning Gult: Oförändrat Rött: Ökning Grönt: Mer än 98 procent Gult: procent Rött: Mindre än 85 procent Grönt: Mer än 49 procent Gult: procent Rött: Mindre än 40 procent 7

8 Ekonomistyrningsprinciper 2019 Internbudget Nämnderna/styrelsen ska inom ramen för anvisade medel fastställa internbudget på detaljnivå senast den 28 februari Omdisponering Driftbudget Omdisponering mellan kommunstyrelsen (gäller även finansförvaltningen) och annan nämnd eller mellan nämnder beslutas av kommunstyrelsen upp till 5 mnkr. Omdisponering inom kommunstyrelsens ram beslutas av kommunstyrelsen eller enligt av kommunstyrelsen beslutade delegationsregler. Omdisponering inom nämndens ram beslutas av nämnd eller enligt av nämnden beslutade delegationsregler. Omdisponering från driftbudget till investeringsbudget beslutas av kommunstyrelsen upp till 5 mnkr. Investeringsbudget Omdisponering mellan investeringsprojekt mellan kommunstyrelsen och annan nämnd eller mellan nämnder beslutas av kommunstyrelsen upp till 5 mnkr. Kommunstyrelsen beslutar även om anslagstyp i samband med beslut om omdisponeringen. Omdisponering mellan investeringsprojekt inom kommunstyrelsens ram beslutas av kommunstyrelsen upp till 5 mnkr. Kommunstyrelsen beslutar även om anslagstyp i samband med beslut om omdisponeringen. Omdisponering mellan investeringsprojekt inom nämndens ram beslutas av kommunstyrelsen upp till 5 mnkr. För de investeringsanslag som beslutats av kommunfullmäktige som ospecificerade får nämnden omdisponera fritt mellan investeringsprojekt. Kommunstyrelsen beslutar även om anslagstyp i samband med beslut om omdisponeringen. Omdisponering från investeringsbudget till driftbudget beslutas av kommunfullmäktige. Tilläggsanslag Grundprincipen är att tilläggsanslag inte beviljas under löpande år. Skulle nämnden under budgetåret anse sig behöva ytterligare ekonomiska resurser för att uppnå uppsatta mål och/- eller lagstadgade krav kan kommunfullmäktige i undantagsfall besluta om tilläggsanslag. Nämnd ska innan tilläggsanslag begärs pröva frågan om det ökade behovet av ekonomiska resurser kan finansieras inom nämndens ram genom omdisponering av medel. Finansiering av eventuella tilläggsanslag på driften genom minskning av budgeterat årets resultat beslutas av kommunstyrelsen upp till 1 mnkr. Finansiering av eventuella tilläggsanslag för investeringar genom ökad upplåning beslutas av kommunstyrelsen upp till 5 mnkr. Kommunstyrelsen beslutar även om anslagstyp i samband med beslut om finansieringen. Uppföljning Nämnderna ska till kommunstyrelsen årligen redovisa fem ekonomiska uppföljningar. Dessa består av, förutom årsredovisningen, en delårsrapport per siste augusti och tre månadsuppföljningar per siste mars, april och oktober. Till uppföljningen den siste april och till delårsrapporten ska de kommunala bolagen lämna in en verksamhetsberättelse samt en resultaträkning. Nämnder/förvaltningar som prognostiserar underskott ska även redovisa vilka åtgärder som nämnden kommer att vidta för att hålla den av kommunfullmäktige beslutade budgeten för Nämnderna ska även redogöra för de verksamhetsmässiga och ekonomiska effekterna av dessa åtgärder. 8

9 Överskott/underskott Huvudprincipen är att över- och underskott gentemot budget motiveras noggrant. Motivering ska ges liksom beskrivning av hur överskottet ska användas. Överskott som överförs till efterföljande års driftbudget får inte användas till permanent nivåhöjning. För överskott i investeringsbudgeten gäller principen att påbörjade men inte avslutade projekt förs över till nästkommande år. Intern kontroll För den interna kontrollen finns det särskilda regler antagna. Inventarier Inköp av inventarier för permanent bruk räknas som en investering. I Hässleholms kommun gäller att anskaffningsvärdet ska överstiga ett värde om minst ett ½ prisbasbelopp (exklusive moms) samt ha en nyttjandeperiod om minst tre år. Beloppsgränsen gäller även vid: Samlade och samtida inköp av flera likartade inventarier. Ett exempel på detta kan vara ett samtida inköp av ett antal likartade cyklar till flera olika förskolor. Likartade kan ses som olika modeller på cyklar. Samlade och samtida inköp av inventarier med ett naturligt samband. Ett exempel på detta kan vara inköp av klassrumsmöbler till ett antal klassrum inom grundskolan. Se även Riktlinjer för investeringar, antagna av kommunfullmäktige den 26 mars 2018, 39. Övriga budgetregler 2019 Internränta och avskrivningar Som ersättning för använt kapital belastas verksamheterna med internränta på bokförda värden för investeringar. Internränta beräknas på anskaffningsvärdet reducerat med avskrivningar. Internräntan ska följa SKL:s rekommendation, vilken enligt nuvarande prognos blir 1,50 procent för Planmässig avskrivning tillämpas med av Rådet för kommunal redovisning och SKL:s rekommenderade avskrivningstider. Kapitalkostnaderna påförs från och med månaden efter ianspråktagandet av investeringen. Kommunstyrelsen genom kommunledningskontorets ekonomiavdelning har rätt att till nämnderna fördela medel avseende kapitalkostnader (anslagstyp 1) för investeringar slutförda från och med Anslagstyper I samband med beslut om investering tas också beslut om huruvida budgetkompensation för framtida kapitalkostnader och övriga driftkostnader ska utgå eller inte. Beslutet tas med olika anslagstyper. Investeringar med anslagstyp 1 innebär att nämnderna och förvaltningarna under kommunstyrelsen får budgetkompensation för framtida kapitalkostnader samt för övriga driftkostnader. För investeringar med anslagstyp 2 utgår ingen budgetkompensation för framtida kapitalkostnader och övriga driftkostnader. 9

10 Presentation av budget 2019 och flerårsplan Driftbudget Omstrukturerings- och effektiviseringsarbete samt personalkostnadsreduceringar Budgeten genomsyras av ett stort omstruktureringsoch effektiviseringsarbete. Totalt förslås 120 mnkr i omstrukturerings- och effektiviseringsarbete under planperioden, 65 mnkr för år 2020 och ytterligare 55 mnkr år Därutöver föreslås personalkostnadsreduceringar på totalt 20,5 mnkr under planperioden, 12,25 mnkr från och med år 2019 och ytterligare 8,25 mnkr från och med år En förändrad politisk organisation Den politiska organisationen har setts över och beslut har fattats kring färre ledamöter i kommunstyrelsen samt färre ledamöter i kommunstyrelsens arbetsutskott. Därutöver föreslås en förändrad nämndsorganisation för övriga nämnder. För en förändrad politisk organisation föreslås en neddragning på totalt 2,4 mnkr från och med år Vidare föreslås en sänkning av arvoden för förtroendevalda med 5 procent vilket totalt motsvarar en neddragning på 0,6 mnkr från och med år Nedan följer ett kort sammandrag över några av de förändringar som föreslås i nämndernas driftbudget. Kommunledningskontor exkl. fiberutbyggnadsprojekt och överförmyndarverksamhet Kommunledningskontoret får ett tillskott för ökade kostnader avseende färdtjänst på 1,1 mnkr samt ett tillskott för utredningsmedel på 0,5 mnkr. Ett nytt systemstöd för friskvårdsersättning ska införas vilket innebär ett tillskott på 120 tkr. Från och med 2019 får kommunledningskontoret en personalkostnadsreducering på 4,0 mnkr samt ytterligare 2,0 mnkr från och med år 2020, det vill säga totalt 6,0 mnkr under planperioden. Precis som enligt tidigare plan tas budgetmedel för Sverigeförhandlingen bort, totalt 1,65 mnkr. Behov av tillköp av kollektivtrafik till Läreda/Stoby kräver fortsatt finansieringen och reduceringen på 0,9 mnkr i tidigare plan tas därmed bort och utökas istället med 60 tkr. Färre ledamöter i kommunstyrelsen samt i kommunstyrelsens arbetsutskott innebär en neddragning på 1,0 mnkr från och med år Från och med år 2019 kommer fastighetsstrategen att tillhöra kommunledningskontoret och budgetmedel för personal- och utredningskostnader på totalt 1,1 mnkr överförs från tekniska nämnden. Den verksamhet som tidigare ingått i förvaltningen arbetsmarknad och kompetensutveckling får en personalkostnadsreducering från och med år 2019 på 3,0 mnkr. Överförmyndarverksamhet Tidigare neddragning på 1,755 mnkr för överförmyndarverksamheten tas bort. Fiberutbyggnadsprojektet Satsningen på fiberetablering innebär ett nettounderskott på driften för år 2019 med 5,4 mnkr vilket är en ökning med 4,0 mnkr jämfört med tidigare plan. För år 2020 och 2021 minskar nettounderskottet något och budgeteras till 4,2 mnkr år 2020 och 3,5 mnkr Totalt för planperioden innebär det ett kommunlån på 13,1 mnkr. Teknisk nämnd Tekniska nämnden får en personalkostnadsreducering från och med 2019 på 2,0 mnkr samt ytterligare 2,0 mnkr för år 2020, det vill säga totalt 4,0 mnkr under planperioden. Medel till en exploateringsingenjör tillskjuts via statsbidrag Byggbonus med 0,3 mnkr från och med år 2019 och ytterligare 0,3 mnkr från och med år Förändrat antal ledamöter i nämnden medför en neddragning på 50 tkr från och med år Miljö- och stadsbyggnadsnämnd Sammanslagning av miljönämnd och byggnadsnämnd till en gemensam miljö- och stadsbyggnadsnämnd innebär en neddragning för arvodeskostnader på 0,6 mnkr från och med år Därutöver får nämnden en personalkostnadsreducering från och med år 2019 på 1,5 mnkr samt ytterligare 2,0 mnkr från och med år 2020, det vill säga totalt 3,5 mnkr under planperioden. Budgeten förstärks med totalt 4,4 mnkr under planperioden för att stimulera ett ökat bostadsbyggande. Finansiering sker med statsbidrag från Byggbonus. Kultur- och fritidsnämnd Sammanslagning av kulturnämnd och fritidsnämnd till en gemensam kultur- och fritidsnämnd innebär en neddragning för arvodeskostnader på 0,5 mnkr från och med år Därutöver får nämnden en personalkostnadsreducering från och med år 2019 på 1,0 mnkr samt ytterligare 1,5 mnkr från och med år 2020, det vill säga totalt 2,5 mnkr under planperioden. Därutöver får nämnden en neddragning på 0,25 mnkr för generell intäktsökning. Nämnden tillförs 0,3 mnkr för åren för en tjänst som processledare för det fortsatta övergripande arbetet för ett ungdomens hus. 10

11 Barn- och utbildningsnämnd Barn- och utbildningsnämndens tillskott enligt tidigare plan på 24,9 mnkr kvarstår. Den del av tillskottet som kan kopplas till befolkningsprognos och demografiska förändringar för förskola, och skola benämns som resursfördelning. Av tillskottet för 2019 på totalt 18,2 mnkr avser 11,5 mnkr nytt tillskott och 6,7 mnkr avser ett ökat barn- och elevantal. Stängning av Vanneberga skola inför höstterminen 2019 innebär en kostnadsreducering på 1,2 mnkr år 2019 och ytterligare 1,1 mnkr år Socialnämnd Socialnämndens tillskott enligt tidigare plan på 3,8 mnkr från och med år 2019 reduceras till 0,6 mnkr. Tillskotten enligt tidigare plan för år 2020 har plockats bort. Från och med år 2019 får socialnämnden en personalkostnadsreducering på 0,75 mnkr samt ytterligare 0,75 mnkr från och med år 2020, det vill säga totalt 1,5 mnkr under planperioden. Omsorgsnämnd Omsorgsnämndens tillskott enligt tidigare plan på 51,4 mnkr kvarstår. Den del av tillskottet som kan kopplas till befolkningsprognos och demografiska förändringar för äldreomsorg samt till förändringar i LSSutjämningsbidraget benämns som resursfördelning. Av tillskottet för 2019 på totalt 21,7 mnkr avser 12,2 mnkr nytt tillskott och 9,5 mnkr avser ökat antal brukare inom äldreomsorg och ett ökat LSS-utjämningsbidrag. Borgensavgifter Borgensavgifter budgeteras på 7,2 mnkr grundat på skillnaden mellan bolagens räntevillkor med egen säkerhet jämfört med kommunal borgen. Avkastning pensionsmedel Avkastning från pensionsmedlen budgeteras till 22,0 mnkr årligen under planperioden Det innebär att aktie- och fondutdelningar samt kupongräntor inte reinvesteras i pensionskapitalet. Utdelning från bolag Aktieutdelning från Hässleholm Miljö AB budgeteras med 3,0 mnkr årligen. Utdelning från Hässlehem AB budgeteras med 3,0 mnkr. Denna utdelning har för avsikt att användas för sådana ändamål som framgår av lag om allmännyttiga bostadsaktiebolag (SFS, 2010:879) 5, följaktligen åtgärder som främjar integration och social sammanhållning eller som tillgodoser bostadsbehovet för personer för vilka kommunen har ett särskilt ansvar. För överskottsutdelning från Kommuninvest budgeteras 2,5 mnkr per år. Oförutsedda kostnader samt över- och underskottshantering 5 mnkr har budgeterats per år för oförutsedda kostnader. Budgeten fördelas med 4 mnkr för kommunstyrelsens oförutsedda kostnader och 1 mnkr för kommunfullmäktiges oförutsedda kostnader. För överoch underskottshanteringen budgeteras 3 mnkr per år. Övriga förändringar på driftbudgeten Löneökningar, arvoden, internhyror, lokalvård och ökade driftkostnader Nämndernas anslag regleras för kommande löneökningar efter avslutade förhandlingar, för politikerarvoden, internhyror, intern lokalvård samt för ökade driftkostnader för ny- och ombyggnation av fastigheter. Investeringsbudget Nedan följer ett kort sammandrag av budgetbesluten avseende investeringar. Investeringsutgifterna uppgår till cirka 414 mnkr år 2019 och totalt cirka 1,065 mdkr för planperioden Det största projektet är fiberetablering och det avsätts cirka 91 mnkr år 2019 och cirka 182 mnkr för planperioden För fastighetsprojekt avsätts cirka 165 mnkr år 2019 och cirka 425 mnkr under planperioden Bland annat budgeteras det för tre nya förskolor i Hässleholm. Därutöver kommer två nya förskolor att stå klara under 2019, en i Sösdala och en på Ljungdalaområdet i Hässleholm. Det budgeteras även för lokal- och verksamhetsförändringar för Syrsans hörselförskola och för Silviaskolans lokalsituation samt för nybyggnation av gymnastikhall vid Grönängsskolan. Röinge g:a skola kommer att byggas om och stå färdig under Ombyggnad och anpassningar på Jacobsskolan inklusive ventilationsarbete kommer att slutföras under år Även ombyggnad av ventilation och renovering av HTS kommer att genomföras under planperioden. En ny brandstation i Sösdala ska stå klar under år Tillbyggnad av ny vagnhall samt renovering av brandstationen i Bjärnum kommer att ske under år Familjens Hus har behov av större lokaler och det planeras för en ombyggnation i en av byggnaderna vid Kyrkskolan vilket beräknas vara klart under år Totalt budgeteras 84 mnkr under planperioden för exploateringsverksamhet vilket bland annat innefattar utbyggnad av ett nytt bostadsområde på Björklunda och Paradiset, nytt industriområde vid Belevägen och Krossvägen cirkulationsplats vid korsningen Vankivavägen/Finjagatan samt ett nytt bostadsområde i Tyringe (Turbinen 1) och på Skjutbanevägen i Hässleholm (Röinge 7:3). Beslut om att tillskapa ett nytt handelsområde vid tekniska förvaltningens nuvarande lokalisering innebär behov av nya lokaler för förvaltningen. 26 mnkr budgeteras under år 2019 för ombyggnad och anpassning av n lokalisering av tekniska förvaltningen. 11

12 Stora satsningar görs på IT-projekt i kommunen och totalt avsätts 104 mnkr för detta under planperioden. 20 mnkr år 2019 och totalt 74 mnkr under planperioden budgeteras för reinvesteringar i fastigheter. Budgetantaganden Budgeten för planperioden bygger på följande antaganden: Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning Kommunens skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning bygger på SKL:s (Sveriges kommuner och landsting) cirkulär 18:37 som publicerades den 19 oktober Antaganden om skatteintäkterna bygger på SKL:s prognos för skatteunderlagsutvecklingen för riket samt på följande befolkningsprognos: 2019: , 2020: och 2021: Kommunalskatten år 2019 är oförändrad på 20,96 kronor. driftkostnader. För investeringar med anslagstyp 2 utgår ingen budgetkompensation för framtida kapitalkostnader och övriga driftkostnader. Kompensation för ökade driftkostnader för investeringar som görs budgeteras centralt på finansförvaltningen. Reducering görs för minskade kapitalkostnader hos de nämnder/förvaltningar som tidigare kompenserats för investeringar med anslagstyp 1. Kapitalkostnader Internräntan följer SKL:s rekommendation och budgeteras till 1,50 procent för planperioden. Det innebär en sänkning med 0,25 procentenheter jämfört med Kapitalkostnaderna påförs från och med månaden efter ianspråktagandet av investeringen. Resursfördelning Resursfördelningsmodellen, som är kopplad till att de demografiska förändringarna utifrån kostnadsutjämningens à-prissystem, tillämpas för verksamheter som påverkas i stor utsträckning av befolkningsutvecklingen och som har ett starkt samband mellan kostnader och antal elever/brukare. Dessa verksamheter är; förskola, skola, förskoleklass, fritidshem, gymnasium samt äldreomsorg. Förändringar i LSS-utjämningsbidraget budgeteras på omsorgsnämnden budgetram. Löneökningar Kompensation till nämnder och förvaltningar för löneökningar ska i princip ske efter det verkliga utfallet. Medel för löneökningar budgeteras centralt och fördelas till respektive nämnd och förvaltning när avtalen är klara. Prisökningar Ingen generell kompensation har skett för prisökningar. Pensioner Pensionskostnaderna bygger på KPA:s prognos framtagen per den 31 augusti Pensionsskuldsberäkningen är gjord enligt RIPS17. Det är den beräkningsmodell som SKL fattade beslut om i juni 2016 och som ska användas vid värdering av den kommunala pensionsutfästelsen. Investeringar med anslagstyp 1 I samband med beslut om investering tas också beslut om huruvida budgetkompensation för framtida kapitalkostnader och övriga driftkostnader ska utgå eller inte. Beslutet tas med olika anslagstyper. Investeringar med anslagstyp 1 innebär att nämnderna och förvaltningarna under kommunstyrelsen får budgetkompensation för framtida kapitalkostnader samt för övriga 12

13 Ekonomisk analys Sammanfattning Med liggande budget kommer kommunens ekonomi under 2019 att utvecklas som följer: Verksamhetens nettokostnader tar 101,6 procent i anspråk av kommunens skatteintäkter och utjämningsbidrag. Årets resultat är budgeterat till 14,7 mnkr. Investeringsvolymen är under året hög och uppgår till 414,3 mnkr. Låneskulden ökar från 855 mnkr 2018 till mnkr. Soliditeten kommer att sjunka från 58,8 procent 2018 till 54,8 procent under Ekonomisk analys ur fyra aspekter För att kartlägga och analysera resultat, utveckling och ställning för kommunen används en finansiell analysmodell som utgår från fyra finansiella aspekter enligt nedan. Resultat Vilken balans har kommunen haft mellan intäkter och kostnader under året och över tiden? Kapacitet Vilken finansiell styrka har kommunen för att möta finansiella svårigheter på längre sikt? Risk Finns det risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Kontroll Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Nyckeltal - Årets resultat - Kostnads- och intäktsutveckling - Investeringar - Soliditet - Skuldsättningsgrad - Kommunalskatt - Likviditet - Låneskuld - Pensionsåtagande - Borgensförbindelser - Budgetföljsamhet - Prognossäkerhet - Känslighetsanalys Resultat och kapacitet Årets resultat För år 2019 uppgår det budgeterade resultatet för kommunen till 14,7 mnkr. För åren 2020 och 2021 är det budgeterade resultatet 8,7 mnkr respektive 8,6 mnkr. Balanskravsutredning Kommunallagens balanskrav innebär att kommunens intäkter måste överstiga kostnaderna varje enskilt år. Ett eventuellt underskott ska återställas så snart som möjligt, dock senast tredje året efter det negativa resultatets uppkomst. Enligt gällande regelverk ska realisationsvinster avseende anläggningstillgångar inte inräknas när avstämning mot balanskravet görs. Avstämningen ska fokusera på det ekonomiska tillståndet i den egentliga verksamheten, se tabell 1. Balanskravsutredning mnkr 2019 Årets resultat enligt resultaträkningen 14,7 -Realisationsvinster vid fastighetsförsäljning 0,0 + Orealiserade förluster i värdepapper 0,0 -Justering för återföring av orealiserade förluster i värdepapper 0,0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 14,7 -reservering av medel till resultatutjämningsreserv 0,0 +användning av medel från resultatutjämningsreserv 0,0 Balanskravsresultat 14,7 Balanskravsunderskott från tidigare år 0,0 Summa 14,7 Balanskravsresultat att reglera 0,0 Tabell 1, Budgeterat balanskravsresultat för Det budgeterade balanskravsresultatet för 2019 uppgår till 14,7 mnkr. Efter prognosen per den 31 oktober beräknas det prognostiserade balanskravsresultatet för 2018 till 1,2 mnkr och uppfyller därmed kommunallagens balanskrav. Det finns inget underskott att återställa från tidigare år. 13

14 Resultatutjämningsreserv Den 1 januari 2013 trädde ändringarna om att komplettera befintlig lagstiftning om God ekonomisk hushållning i kraft. Det ger nya möjligheter att utifrån reglerna om balanskravet öppna upp för möjligheten att utjämna intäkter över tid genom en resultatutjämningsreserv. Kommunerna ges därmed bättre chans att möta effekter av konjunktursvängningar. Kommunfullmäktige beslutade 2013 om att inrätta en resultatutjämningsreserv på 73,3 mnkr. År 2014 disponerades 1,4 mnkr ur resultatutjämningsreserven. Efter reserveringen 2016 uppgår resultatutjämningsreserven till 105,8 mnkr. Budgeten bygger på att ingen disponering ska ske ur ovan nämnda resultatutjämningsreserv. Kostnads- och intäktsutveckling Nettokostnaderna och skatteintäkterna bör ha en följsam utveckling. Verksamhetens nettokostnader ökar 2019 med 2,3 procent i förhållande till helårsprognosen per den 31 augusti 2018 medan skatteintäkterna och de generella bidragen ökar med 3,4 procent. Om kostnaderna ökar snabbare än intäkterna försämras naturligtvis resultatet. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna (inklusive det generella statsbidraget) visar hur stor del av skatteintäkterna som går åt till den löpande verksamheten. För 2019 beräknas detta mått uppgå till 101,6 procent, vilket är 1,1 procentenheter lägre än helårsprognosen per 31 augusti För 2020 uppgår nettokostnadsandelen till 100,5 procent och för 2021 till 100,3. Det generella statsbidraget beräknas till 890,3 mnkr för Det motsvarar cirka 28,9 procent av kommunens totala skatteintäkter och generella statsbidrag. Storleken på detta bidrag innebär att kommunens ekonomi är känsligt för ändringar och försämringar i statligt beslutade regelverk. Finansnetto De finansiella intäkterna för 2019 beräknas till 76,1 mnkr och de finansiella kostnaderna till 11,8 mnkr, det vill säga ett positivt finansnetto på 64,2 mnkr. Finansnettot 2020 beräknas till 25,2 mnkr och för 2021 till 16,8 mnkr. I de finansiella intäkterna budgeteras det för återbetalning av ett villkorat aktieägartillskott på 35 mnkr med anledning av överlåtelse av aktierna i Hässleholms Vatten AB till Hässleholm Miljö AB. Därutöver budgeteras det bland annat för borgensavgifter från bolagen på 7,2 mnkr, aktieutdelning från Hässleholm Miljö AB med 3 mnkr, utdelning från Hässlehem AB med 3 mnkr och överskottsutdelning från Kommuninvest med 2,5 mnkr. Avkastningen på pensionsmedlen budgeters till 22 mnkr vilket innebär att aktie- och fondutdelningar samt kupongräntor inte kommer att reinvesteras i pensionskapitalet. De senaste åren har finansnettot varit starkt positivt, vilket främst beror på avkastningen på pensionsmedlen i form av reavinster. I de finansiella kostnaderna 2019 ingår 5,9 mnkr som räntekostnader på lån och 2,9 mnkr som ränta på pensionsavsättningen. Investeringar Investeringsverksamheten för planperioden är omfattande. Investeringsutgifterna uppgår under perioden till drygt 1,065 mdkr. Under planperioden budgeteras 86,0 mnkr i investeringsinkomster. Dessa kommer att skuldbokföras och avser förutbetalda anslutningsavgifter för fiber samt gatukostnadsersättningar. Det innebär att nettoinvesteringarna för perioden uppgår till totalt cirka 979 mnkr. En önskvärd nivå är att inte investera mer än avskrivningarna + årets resultat, vilka under perioden uppgår till 569 mnkr. 14

15 Om hänsyn tas till pensionsförpliktelser före 1998 på 956 mnkr, som på grund av den kommunala redovisningslagen redovisas bland ansvarsförbindelser, ligger den verkliga soliditeten på 32,8 procent, vilket är 1,8 procentenheter lägre jämfört med vad prognosen för 2018 visar. Kommunens soliditet hävdar sig väl vid en jämförelse med de flesta kommuner. Det vägda riksgenomsnittet för 2017 låg på 45,4 procent (25,6 procent om pensionsförpliktelserna inräknas). Det enskilt största projektet under perioden är fiberetablering med 91,0 mnkr. De större investeringarna under 2019 är följande: Kommunalskatt Skatteintäkterna är kommunens dominerande intäktskälla och bestäms av skattesatsen och skatteunderlaget. Kommunalskatten 2019 kommer att vara oförändrad på 20,96. Medelskattesatsen i riket för 2018 uppgår till 20,74 och i Skåne till 20,63. År 2018 har Hässleholm den tionde högsta skattesatsen av 33 kommuner i Skåne. Nettoutgift Investering Fastighetsprojekt (mnkr) 165 Fiberetablering 91 IT-investeringar 46 Ombyggnad och anpassning av ny lokalisering av tekniska förvaltningen 26 Reinvesteringar i fastigheter (fd planerat underhåll) 20 Exploateringsverksamhet 18 Tabell 2, Kommunens större investeringsprojekt Risk och kontroll Likviditet och upplåning Soliditet Soliditeten (eget kapital/tillgångarna) mäter kommunens förmögenhet och visar hur stor del av tillgångarna som betalas genom driftöverskott. Enligt budgeten för 2019 uppgår soliditeten exklusive pensionsförpliktelser till 54,8 procent, vilket innebär att den beräknas minska med 4,0 procentenheter i förhållande till 2018 (prognosen per den 31 augusti 2018). Under kommer likviditeten att hållas på en relativt låg nivå. Låneskulden kommer under samma period att öka med 510 mnkr. Vid periodens slut kommer låneskulden att uppgå till cirka 1,37 mdkr, vilket kan jämföras med 855 mnkr 2018 (prognosen per den 31 augusti). Låneskulden ökar under 2019 med 272 mnkr, med 123 mnkr under 2020 och med 115 mnkr Soliditeten påverkas av investeringsvolym, upplåning och resultatutveckling. En jämn och hög soliditet ger förutsättningar för låga finansiella kostnader och därmed ett större utrymme för att bedriva verksamhet. 15

16 Driftbudget NÄMND/FÖRVALTNING KOMMUNSTYRELSEN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNING exkl. fiberutbyggnadsprojekt och överförmyndarverksamhet FIBERUTBYGGNADSPROJEKT ÖVERFÖRMYNDARVERKSAMHET KOMMUNREVISION TEKNISK NÄMND MILJÖ - OCH STADSBYGGNADSNÄMND KULTUR- OCH FRITIDSNÄMND BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND SOCIALNÄMND OMSORGSNÄMND SUMMA NÄMNDER FINANSFÖRVALTNING ÅRETS RESULTAT

17 Förändringar i förhållande till fastställd plan KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNING exkl. fiberutbyggnadsprojekt och överförmyndarverksamhet KF-plan, totalt för kommunledningsförvaltning exkl. fiberutbyggnadsprojekt och överförmyndarverksamhet KF-plan tidigare kommunledningskontor Budgetposter Lönerevision år 2018 på 2019 Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år Interna hyreskostnader år Interna lokalvårdskostnader år IT-tjänster år 2017 på Superanvändare för Medvind, omdisp fr ON till KLK (2018=245, 2019=245) 490 Sponsor- och marknadsföringsbidrag, Vittsjö GIK, beslut i KS , Markan, ungdomens hus, utredn av framtida vht, kf Stöd för utveckling av en mer kunskapsbaserd och jämlik socialtjänst -18 RKL-val Europaparlamentsval Sverigeförhandlingen E-arkiv -200 Tillköp Läreda/Stoby Linje 3 (Beslut i KS 240, , totalt 960 tkr) 60 Ökat aktieägartillskott Krstd Airport (från 500 till 750 tkr) -250 Samhällsvägledare, 1,0 tjänst from Systemstöd för adm av friskvårdsersättning (Beslut i KS 228, ) 120 Färdtjänst Utredningsmedel för att genomföra uppdrag 500 Avveckla referensgrupperna på servicekontoren -100 Förändrat antal ledamöter i KS AU och KS Sänkning av arvoden till förtroendevalda med 5 procent -275 Personalkostnadsreducering Flytt av fastighetsstrateg (inkl. utredningsmedel) från TN till klk Budget kommunledningsförvaltning exkl. AK, rtj, fiber och överförmyndare KF-plan tidigare arbetsmarknad och kompetensutveckling Budgetposter Lönerevision år 2018 på 2019 Interna hyreskostnader år Interna lokalvårdskostnader år Personalkostnadsreducering Minskning av sfi-verksamhet Budget för arbetsmarknad och kompetensutveckling KF-plan tidigare räddningstjänst Budgetposter Lönerevision år 2018 på 2019 Interna hyreskostnader år Interna lokalvårdskostnader år IT-tjänster år 2017 på Budget för räddningstjänst Budget kommunledningsförvaltning exkl. fiberutbyggnadsprojekt och överförmyndarverksamhet FIBERUTBYGGNADSPROJEKT KF-plan Fiberetablering (underskott år ) Budget fiberutbyggnadsprojekt (kommunlån) ÖVERFÖRMYNDARVERKSAMHET KF-plan Lönerevision år 2018 på 2019 Sänkning av arvoden till förtroendevalda med 5 procent -5 Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år Budget överförmyndarverksamhet

18 KOMMUNREVISION KF-plan Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år Interna hyreskostnader år Sänkning av arvoden till förtroendevalda med 5 procent -40 Dubbel revision under tre månader, utbildning av nya Budget kommunrevision TEKNISK NÄMND KF-plan Lönerevision år 2018 på 2019 Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år Interna hyreskostnader år Interna lokalvårdskostnader år IT-tjänster år 2017 på Kompensation anslagstyp 1, enl Ö/U Central fordonsenhet, uppstartskostnader, beslut i KF 92, Personalkostnadsreducering Förändrad nämndsorganisation -50 Sänkning av arvoden till förtroendevalda med 5 procent -30 Flytt av fastighetsstrateg (inkl. utredningsmedel) från TN till klk Byggbonus, exploateringsingenjör Ombyggnad av kök, Vittsjö skola, kf Stolpburna elledningar Minskade kapitalkostnader anslagstyp Budget teknisk nämnd MILJÖ- OCH STADSBYGGNADSNÄMND KF-plan Poster från tidigare byggnadsnämnd Lönerevision år 2018 på 2019 Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år Interna hyreskostnader år Interna lokalvårdskostnader år IT-tjänster år 2017 på ,0 tj (trafikplanerare, statistik/gis, VA-planering) samt specialistutredn Förlängning av projekt ovårdade fastigheter -600 Poster från tidigare miljönämnd Lönerevision år 2018 på 2019 Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år Interna hyreskostnader år Interna lokalvårdskostnader år IT-tjänster år 2017 på Uppgradering till digitalt ärendehanteringssystem Nya poster Byggbonus Personalkostnadsreducering Sammanslagning av byggnadsnämnd och miljönämnd -610 Sänkning av arvoden till förtroendevalda med 5 procent -45 Budget miljö- och stadsbyggnadsnämnd

19 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMND KF-plan Poster från tidigare kulturnämnd Lönerevision år 2018 på 2019 Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år Interna hyreskostnader år Interna lokalvårdskostnader år IT-tjänster år 2017 på Bidrag till föreningen Norden, konstutställning Nationalmusem, utställning -180 Poster från tidigare fritidsnämnd Lönerevision år 2018 på 2019 Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år Interna hyreskostnader år Interna lokalvårdskostnader år IT-tjänster år 2017 på Nya poster Personalkostnadsreducering Generell intäktsökning -250 Sammanslagning av kulturnämnd och fritidsnämnd -510 Sänkning av arvoden till förtroendevalda med 5 procent -30 Processledare, Markan Ungdomens Hus, beslut i KF, Budget kultur- och fritidsnämnd BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND KF-plan Nytt tillskott Resursfördelning skola och förskola baserat på befolkningsprognos Resursfördelning skola och förskola baserat på befolkningsprognos Resursfördelning skola och förskola baserat på befolkningsprognos Lönerevision år 2018 på 2019 Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år Interna hyreskostnader år Interna lokalvårdskostnader år IT-tjänster år 2017 på Samarbete tre förvaltningar, omdisp fr SN till BUN och ON 200 Teknikcollegesamordnare samt aktiviteter inom SSA 666 Stängning av Vanneberga skola Förändrad nämndsorganisation -50 Sänkning av arvoden till förtroendevalda med 5 procent -70 Teknikcollege (industritekn/el- o energiprogr), renovering/inköp av utrustn Läsa skriva räkna garanti enligt budgetpropositionen 2017 och Lärarlyftet II (pågår t o m 2019) Skolstart vid sex års ålder enligt budgetpropositionen Nyanlända elever i grundskolan enligt budgetpropositionen Förslag från Skolkostnadsutredningen enligt budgetpropositionen Offentlighetsprincipen enligt budgetpropositionen Försöksverksamhet med branschskolor enligt budgetpropositionen Prao i årskurs 8 och 9 enligt budgetpropositionen Betygsättning i moderna språk enligt budgetpropositionen Budget barn- och utbildningsnämnd

20 SOCIALNÄMND KF-plan Nytt tillskott 600 Lönerevision år 2018 på 2019 Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år Interna hyreskostnader år Interna lokalvårdskostnader år IT-tjänster år 2017 på Samarbete tre förvaltningar, omdisp fr SN till BUN och ON -400 Förändrad nämndsorganisation -100 Sänkning av arvoden till förtroendevalda med 5 procent -65 Personalkostnadsreducering Budget socialnämnd OMSORGSNÄMND KF-plan Nytt tillskott Resursfördelning äldreomsorg baserat på befolkningsprognos Resursfördelning äldreomsorg baserat på befolkningsprognos Resursfördelning äldreomsorg baserat på befolkningsprognos Resursfördelning LSS Personalförstärkande åtgärder Lönerevision år 2018 på 2019 Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år Interna hyreskostnader år Interna lokalvårdskostnader år IT-tjänster år 2017 på Superanvändare för Medvind, omdisp fr ON till KLK (2018=245, 2019=245) -490 Samarbete tre förvaltningar, omdisp fr SN till ON och BUN 200 Förändrad nämndsorganisation -50 Sänkning av arvoden till förtroendevalda med 5 procent -65 Översyn taxor och avgifter -100 Budget omsorgsnämnd Summa nämnder

21 Specifikation till finansförvaltningen tkr Egna skatteintäkter Kommunalekonomisk utjämning Egna skatteintäkter och kommunal ekonomisk utjämning Kommunal fastighetsavgift Skuldförändring inklusive löneskatt Pensionsutbetalningar inklusive löneskatt Avgiftsbestämd ÅP inklusive löneskatt Försäkringspremie inklusive löneskatt Förvaltningsavgifter KPA Avtalspension (kommunalt avtal) Löneskatt (kommunalt avtal) Pensioner Avkastning pensionsmedel Ränta på likvida medel Övriga finansiella intäkter Återbetalning av aktieägartillskott Borgensavgifter från bolagen Översskottsutdelning från Kommuninvest Utdelning från Hässlehem AB Aktieutdelning från Hässleholm Miljö AB Finansiella intäkter Ränta på lån Ränta på skuldförändring (avsättning) inkl löneskatt Förvaltararvode Finansiella kostnader Internränta Oförutsett (KS och KF 1 000) Över- och underskottshantering (fd kompletteringsbudget) Ersättning från Hässleholm Miljö AB Kompensation för ökade kapital- och driftkostnader i samband med investeringar Omstrukturerings- och effektiviseringsarbete Uppsägning Magasinet Stänga Sösdala simhall Sälja Magnarpskolonin Sem-, övertid-, ferie- och uppehållslöneskuld Kostnadsökningar Kostnadsökningar Kostnadsökningar Kostnadsökningar Kostnadsökningar Övriga kostnader och intäkter Summa finansförvaltning

22 Investeringsbudget NÄMND/FÖRVALTNING KOMMUNSTYRELSEN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNING exkl. fiberutbyggnadsprojekt FIBERUTBYGGNADSPROJEKT TEKNISK NÄMND MILJÖ - OCH STADSBYGGNADSNÄMND KULTUR- OCH FRITIDSNÄMND BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND SOCIALNÄMND OMSORGSNÄMND TOTALT

23 Specifikation investeringsbudget tkr KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNING exkl. fiberutbyggnadsprojekt och överförmyndarverksamhet A-TYP Budgetposter kommunledningsförvaltning exkl. AK, rtj och fiber Säkerhetsåtgärder (brandlarm, kameraövervakning, värdeskåp mm) Säkerhetsåtgärder i skolor och förskolor (PDV) Upphandling ekonomisystem Förstudie Markan Ungdomens Hus, (KF 105, ) Ks oförutsedda investeringar * Klientarbetsplats, chromebooks och ipads till skolan Uppdatering av IT-utrustning, arbetsmarknad och kompetens Server och lagring WiFi till omsorgen WiFi till skolan Accesspunkter utökning Accesspunkter reinvestering Switchar utökning Switchar reinvestering Fastighetsnät Ospecificerat Budget kommunledningsförvaltning exkl. AK, rtj och fiber *) Anslagstyp bestäms i samband med beslut om investering Budgetposter arbetsmarknad och kompetensutveckling Verksamhetsinventarier Tågteknikerutbildning (YHS) Budget arbetsmarknad och kompetensutveckling Budgetposter räddningstjänst Räddningsfordon Räddningsutrustning Inventarier till brandstation i Sösdala Budget räddningstjänst Budget kommunledningsförvaltning exkl. fiberutbyggnadsprojekt FIBERUTBYGGNADSPROJEKT A-TYP Fiberetablering, nettoinvestering Budget fiberutbyggnadsprojekt MILJÖ- OCH STADSBYGGNADSNÄMND A-TYP Anskaffning och utbyte av mätinstrument (fd MN) Anskaffning och utbyte av mätinstrument (fd BN) Snedbildsfotografering Budget miljö- och stadsbyggnadsnämnd KULTUR- OCH FRITIDSNÄMND A-TYP Ospecificerat Fordons- och maskinförnyelse (Österås idrottsplatsområde) Budget kultur- och fritidsnämnd BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND A-TYP Ospecificerat Teknikcollege (industritekniskt progr och el- o energiprogr) Inventarier ombyggnad Röinge g:a skola Inventarier ny förskola Hässleholm Inventarier ny förskola Sösdala Inventarier ombyggnad Jacobskolan Inventarier till Familjens hus Budget barn- och utbildningsnämnd SOCIALNÄMND A-TYP Ospecificerat Inventarier till Familjens hus Budget socialnämnd OMSORGSNÄMND A-TYP Ospecificerat Boendelås säbo Inventarier Mindre gruppbostad om 2 lgh Inventarier Gruppbostad LSS, 6+6 lgh Budget omsorgsnämnd

24 TEKNISK NÄMND A-TYP Gata, park och fordon Omasfaltering infarter Hässleholm Grön och trygg livsmiljö Gatunät, toppbeläggning Utveckling Pågatågsorter Tillgänglighetsanpassning Gata Trygghetsbelysning Pumpstation Förstudie, centrumutveckling Parkinvesteringsprogram/Lekplatsförnyelse Fordons- och maskinförnyelse Central fordonsenhet, tekniska hjälpmedel (KF 92, ) Fastighet Fastighetsinventarier Smärre lokalförändringar Mindre ombyggnad och reinvesteringar kök Elsäkerhet, fastigheter Energibesparing Ny belysningständning i Hässleholms stad Myndighetskrav från Arbetsmiljöverket OVK-åtgärder Reinvestering i fastigheter, fd planerat underhåll Tillgänglighetsanpassning fastighet Säkerhet och trygghet Fastighetsprojekt Anpassningar Jacobskolan 1 Ombyggnation av ventilation i Jacobsskolan (KF 80, ) 1 Ombyggnad ventilation och renovering HTS 1 Ombyggnad Röinge g:a skola 1 Lokal- och verksamhetsförändringar för Syrsans hörselförskola och Silviaskolans lokalsituation, nybyggnation av förskola och gymnastikhall vid Grönängsskolan 1 Ny förskola Hässleholm (Ljungdala) 1 Ny förskola Sösdala 1 Ny förskola västra Hässleholm 1 Ny förskola Björklunda 1 Mindre gruppbostad om 2 lgh (fördyrning med 1 170, KF xx, ) 1 Gruppbostad LSS, 6 lgh (Hässlehem) 1 Gruppbostad LSS, 6 lgh (Hässlehem) 1 Äldreboende SÄBO (byggs av extern part) 1 Räddningstjänsten Hlm exkl. RC90 1 Ny lokalisering av brandstation Sösdala inkl. logement 1 Brandstation Bjärnum 1 Familjens hus (Kyrkskolan) 1 Hyresgästanpassning Folktandvården (KF, xxx, ) 1 Ombyggnad och anpassning av ny lokalisering av tekniska förvaltningen 1 Badhus (separat beslut om budgetbelopp när plats och omfattning är klar) 1 Exploateringsverksamhet Exploateringsprogrammet 1 Ny regnpark Lille Mats, Gäddastorp 4:13 1 Björklunda etapp 2 1 Paradiset 1 Röinge 7:3, Skjutbanevägen 1 Turbinen 1, utbyggnad 1 Nytt industriområde, Belevägen 1 Nytt industriområde, Krossgatan 1 Vankiva, nya villatomter 1 Kärråkra underhållsdepå, gc-väg o kompensationsåtg. 1 Kv. Fanjunkaren, cirkulationsplats 1 Budget teknisk nämnd SUMMA Nedanstående omsättningstillgångar har hanterats i kassaflödet A-TYP Exploateringsverksamhet Björklunda etapp 2 2 Paradiset 2 Röinge 7:3, Skjutbanevägen 2 Turbinen 1, utbyggnad 2 Nytt industriområde, Belevägen 2 Nytt industriområde, Krossgatan 2 24

25 Resultatbudget Noter Bokslut Delår Plan Plan Plan mnkr Verksamhetens intäkter 1 734,0 671,5 663,8 663,8 663,8 Verksamhetens kostnader , , , , ,3 Avskrivningar 3-130,8-146,4-166,2-182,0-188,6 Verksamhetens nettokostnader , , , , ,0 Skatteintäkter , , , , ,7 Generella statsbidrag och utjämning 5 802,9 855,9 890,3 900,0 887,1 Resultat efter skatteintäkter och generella -5,7-79,4-49,5-16,5-8,2 statsbidrag Finansiella intäkter 6 75,3 59,7 76,1 41,1 41,1 Finansiella kostnader 7-10,3-7,5-11,8-15,9-24,2 Resultat före extraordinära poster 59,3-27,2 14,7 8,7 8,6 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årests resultat: förändring av eget kapital 59,3-27,2 14,7 8,7 8,6 Nyckeltal, resultatbudget Andel av skatteintäkterna - att betala verksamhetens nettokostnader, % 100,2 102,7 101,6 100,5 100,3 Finansnetto, mnkr 65,0 52,2 64,2 25,2 16,8 Årets resultat/skatteintäkter och utjämning, % 2,1-0,9 0,5 0,3 0,3 Finansieringsbudget Noter Bokslut Delår Plan Plan Plan mnkr Den löpande verksamheten Årets resultat 59,3-27,2 14,7 8,7 8,6 Justering för av- och nedskrivningar 130,8 146,4 166,2 182,0 188,6 Justering för upplösning infrastrukt. bidrag 2,4 2,4 2,4 2,4 4,4 Justering för realisationsvinster -13,6 0,0 0,0 0,0 0,0 Justering för realisationsförluster 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Justering för värdereglering av finansiella tillgångar 1,7 0,0 0,0 0,0 0,0 Justering för avsättning till pensioner 5,1 5,7 0,7-0,1 0,3 Justering för avsättningar för övriga ändamål 3,6 0,0 0,0 0,0 0,0 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 189,4 127,2 184,1 193,0 201,9 Ökning(-)/minskning(+) av förvaltade pensionstillgångar -29,4-16,1 3,0 3,0 3,0 Ökning(-)/minskning(+) förråd och exploateringsfastigheter 9,0 11,8-21,1-26,2-30,1 Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar 8 48,1 15,7 25,8 20,0 0,0 Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder 8 64,3 11,2-9,1 7,2 7,5 Kassaflöde från den löpande verksamheten 281,5 149,9 182,6 197,0 182,3 Investeringsverksamheten Investering i immateriella anläggningstillgångar -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Investering i materiella anläggningstillgångar -368,6-410,6-414,3-341,3-308,9 Investeringar som ska överföras från föregående år 0,0 0,0-80,8 0,0 0,0 Omklassifisering periodisering anslutningsavgift (fiber) -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 13,9 0,0 0,0 0,0 0,0 Förändring finansiella leasingavtal -1,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Förändring av finansiella tillgångar -0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -356,5-410,7-495,1-341,3-308,9 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 0,0 168,7 272,0 123,0 115,0 Amortering lån -18,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Förändring leasingskuld 1,6 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning (+) av övriga långfristiga skulder 63,8 27,0 38,1 22,3 11,4 Minskning (-) av övriga långfristiga skulder -0,3 0,0-2,3-3,3-3,9 Ökning (+) av övriga långfristiga skulder 63,8 0,0 4,0 4,7 5,5 Minskning (-) av övriga långfristiga skulder -0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning (-) långfristiga fordringar -9,3 0,0 0,0 0,0 0,0 Minskning (+) av långfristiga fordringar 5,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Minskning av avsättning pga utbetalning -0,9-2,7-1,0-1,0-0,9 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 105,6 193,0 310,7 145,7 127,1 Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur 0,0 0,000 0,0 0,0 0,0 Årets kassaflöde 30,6-67,8-1,7 1,4 0,4 Likvida medel vid årets början 106,6 73,7 5,9 4,2 5,6 Likvida medel vid årets slut 137,2 5,9 4,2 5,6 6,0 25

26 Balansbudget UB DELÅR UB PLAN UB PLAN UB PLAN UB mnkr TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar 10,2-0,7 9,5-0,7 8,8-0,7 8,2-0,7 7,5 Materiella anläggningstillgångar 2343,4 265,0 2608,4 329, ,9 160, ,9 121, ,9 Finansiella leasingavtal 5,3 0,0 5,3 0,0 5,3 0,0 5,3 0,0 5,3 Bidrag till statlig infrastruktur 43,2-2,4 40,8-2,4 38,4-2,4 36,0-4,4 31,6 Finansiella anläggningstillgångar 117,6 0,0 117,6 0,0 117,6 0,0 117,6 0,0 117,6 Summa anläggningstillgångar 2519,7 261,9 2781,6 326, ,1 156, ,0 115, ,9 Exploateringsfastigheter och förråd 4,1-11,8-7,7 21,1 13,4 26,2 39,6 30,1 69,7 Kortfristiga fordringar 235,7-15,7 219,9-25,8 194,2-20,0 174,2 0,0 174,2 Förvaltade pensionsmedel 998,5 16,1 1014,7-3, ,7-3, ,7-3, ,7 Kassa och bank 73,7-67,8 5,9-1,7 4,2 1,4 5,6 0,4 6,0 Summa omsättningstillgångar 1312,0-79,2 1232,8-9, ,5 4, ,1 27, ,6 SUMMA TILLGÅNGAR 3831,7 182,8 4014,5 317, ,6 161, ,1 143, ,6 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Årets resultat 59,3-27,2-27,2 14,7 14,7 8,7 8,7 8,6 8,6 Resultatutjämningsreserv 105,8 0,0 105,8 0,0 105,8 0,0 105,8 0,0 105,8 Övrigt eget kapital 2222,4 0,0 2281,7 0, ,5 0, ,2 0, ,9 Summa eget kapital 2387,4-27,2 2360,3 14, ,0 8, ,7 8, ,3 Avsättningar för pensioner 86,2 5,7 91,9 0,7 92,6-0,1 92,5 0,3 92,8 Avsättningar för övriga ändamål 4,5-2,7 1,8-1,0 0,8-1,0-0,2-0,9-1,1 Summa avsättningar 90,7 3,0 93,7-0,3 93,4-1,1 92,3-0,6 91,7 Långfristiga skulder 762,3 195,7 958,0 311, ,7 146, ,4 128, ,4 Kortfristiga skulder 591,3 11,2 602,5-9,1 593,4 7,2 600,7 7,5 608,2 Förvaltade pensionsmedel, ej likviderade värdepap 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa skulder 1353,5 206,9 1560,5 302, ,2 153, ,1 135, ,6 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 3831,7 182,8 4014,5 317, ,6 161, ,1 143, ,6 Nyckeltal, balansbudget Soliditet (eget kapital/tillgångar), % 62 58,8 54,8 53,1 51,6 pensionsförpl./tillgångar), % 36 34,5 32,8 32,2 31,6 Pensionsförpliktekse före

27 Noter 1. Verksamhetens intäkter Bokslut Delår Budget Plan Plan mnkr Verksamhetens intäkter, Ansvar , , , , ,5 avgår internhyror -318,2-333,3-333,3-333,3-333,3 avgår övriga interna poster -494,1-523,4-523,4-523,4-523,4 Finansförvaltningens poster Realisationsvinster 13,6 0,0 0,0 0,0 0,0 Intäkter från dotterbolag 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Trygghetsboende 7,5 7,6 0,0 0,0 0,0 Övriga intäkter 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 Summa 734,0 671,5 663,8 663,8 663,8 2. Verksamhetens kostnader Bokslut Delår Budget Plan Plan mnkr Kostnader, ansvar , , , , ,3 avgår jämförelsestörande poster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 avgår internhyror 318,2 333,3 333,3 333,3 333,3 avgår övriga interna poster 494,1 523,4 523,4 523,4 523,4 Finansförvaltningens poster avgår kalkylerade personalomkostnader 89,6 104,8 110,6 114,3 118,2 avgår kalkylerad särskild löneskatt 21,3 24,9 26,4 27,3 28,2 avgår fördelade kapitalkostnader 166,4 184,7 208,4 226,6 234,2 Differens kalkylerade - verkliga arbetsgivaravgifter 0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 Pensionsutbetalningar inkl löneskatt -77,7-92,5-98,9-103,2-126,7 Pensionsavgifter, individuell del, inkl löneskatt -104,3-101,1-106,7-111,4-116,4 Förändring avsättning för pensioner, inkl löneskatt -2,5-3,0 2,2 2,8 3,3 Förändr av sem./övertidsskuld mm -6,2-2,5-2,5-2,5-2,5 Realisationsförluster/Nedskrivningar -0,2-0,1 0,0 0,0 0,0 Vite och saneringsk Qpoolen -1,7 0,0 0,0 0,0 0,0 Ks/KF Oförutsedda 0,0-4,0-5,0-5,0-5,0 Över- och underskottshantering 0,0 0,0-3,0-3,0-3,0 Kompensation för ökade kostnader i samband med investeringar 0,0-7,0-69,8-86,8-96,6 Trygghetsboendet Pärlan -7,7-7,8 0,0 0,0 0,0 Omstrukturerings- och effektiviseringsarbete 0,0 0,0 0,0 65,0 120,0 Uppsägning Magasinet 3 0,0 0,0 0,2 0,6 0,6 Stänga Sösdala simhall 0,0 0,0 1,5 1,5 1,5 Sälja Magnarpskolonin 0,0 0,0 0,0 0,1 0,1 Kostnadsökningar ,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kostnadsökningar ,0-49,6-62,8-62,8-62,8 Kostnadsökningar ,0 0,0-52,9-73,8-73,8 Kostnadsökningar ,0 0,0 0,0-59,8-83,4 Kostnadsökningar ,0 0,0 0,0 0,0-63,6 Kostnadsökningar ,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa , , , , ,3 3. Avskrivningar Bokslut Delår Budget Plan Plan mnkr Fastigheter och anläggningar -77,9 Maskiner och inventarier -51,8 Immateriella anläggningstillgångar -0,7 Nedskrivningar -0,5 Summa -130,8-146,4-166,2-181,9-188,6 27

28 Noter 4. Skatteintäkter Bokslut Delår Budget Plan Plan mnkr Preliminär kommunalskatt 2 069, , , , ,7 Prognostiserad slutavräkning -10,5 0,1 0,0 0,0 0,0 Justering prognostiserad slutavräkning 2,7-6,7 0,0 0,0 0,0 Summa 2 062, , , , ,7 5. Generella statsbidrag och utjämning Bokslut Delår Budget Plan Plan mnkr Inkomstutjämning 620,3 632,3 649,1 657,0 665,7 Kostnadsutjämning -6,1 5,5 11,3 11,4 11,4 Regleringsbidrag/avgift -0,5 8,2 23,0 36,4 32,5 Övrigt generellt statsbidrag 44,8 45,1 35,0 23,0 5,0 LSS-utjämning 53,0 64,3 70,1 70,4 70,7 Kommunal fastighetsavgift 91,4 100,5 101,8 101,8 101,8 Summa 802,9 855,9 890,3 900,0 887,1 6. Finansiella intäkter Bokslut Delår Budget Plan Plan mnkr Räntor på likvida medel 0,0 0,0 0,2 0,2 0,2 Räntor på utlämnade lån till dotterbolag 0,2 0,2 0,0 0,0 0,0 Utdelning från bolagen 6,1 6,0 6,0 6,0 6,0 Borgensavgifter 7,2 7,0 7,2 7,2 7,2 Överskottsutdelning Kommuninvest 2,7 6,0 2,5 2,5 2,5 Dröjsmålsräntor och inkassoersättningar mm 0,3 0,2 0,2 0,2 0,2 Avkastning pensionskapitalförvaltning 58,7 37,9 25,0 25,0 25,0 Återbetalning av aktieägartillskott Återföring 0,0 0,0 35,0 0,0 0,0 pensionskapitalförvaltning 0,0 2,5 0,0 0,0 0,0 Summa 75,3 59,7 76,1 41,1 41,1 7. Finansiella kostnader Bokslut Delår Budget Plan Plan mnkr Räntor på banklån 0,0-2,0-5,9-10,2-17,7 Räntor på lån från dotterbolag -0,6 0,0 0,0 0,0 0,0 Ränta på pensionsavsättningen -2,6-2,7-2,9-2,7-3,5 Övriga finansiella kostnader -0,2-0,3 0,0 0,0 0,0 Förvaltararvode pensionskapitalförvaltning -2,3-2,6-3,0-3,0-3,0 Nedskrivning aktier Hessleholm Network AB -1,7 0,0 0,0 0,0 0,0 Nedskrivning av pensionskapitalet -2,8 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa -10,3-7,5-11,8-15,9-24,2 8. Förändring av kapitalbindning (not endast till budg Bokslut Delår Budget Plan Plan mnkr Slutavräkning 2017 (ökad fordran/skuld 2017, minskad fordran/skuld 2019) -17,2 0,0 0,0 Slutavräkning 2018 (ökad fordran/skuld 2018, minskad fordran/skuld 2020) 0,0 0,1 0,0 Individuell del året innan inkl löneskatt (minskad skuld) -101,1-106,7-111,4 Individuell del innevarande år inkl löneskatt (ökad skuld) 106,7 111,4 116,4 Kommunal fastighetsavgift (fordran) 0,0 0,0 0,0 Semesterlöneskuld (ökad skuld) 2,5 2,5 2,5 Summa -9,1 7,2 7,5 28

29 Ordlista Anläggningstillgångar Fast och lös egendom avsedda för permanent innehav. Avskrivningar Anläggningstillgångarnas anskaffningskostnad fördelas över nyttjandeperioden för att spegla den årliga värdeminskningen. Avskrivningarna belastar den verksamhet som använder tillgångarna. Avsättning Ekonomiska förpliktelser vars storlek eller betalningstidpunkt är osäkra. Balansräkning Visar vilka tillgångar och skulder kommunen har på bokslutsdagen. Tillgångssidan anger hur kommunen har använt sitt kapital, medan skulder- och eget kapitalsidan visar hur kapitalet har anskaffats. Eget kapital Utgör skillnaden mellan tillgångar och avsättningar och skulder. Extraordinära intäkter och kostnader Saknar klart samband med kommunens ordinarie verksamhet och är av sådan art att den inte förväntas inträffa ofta eller regelbundet samt uppgår till väsentliga belopp. Finansiella leasingavtal Har en avtalstid på mer än tre år varigenom de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Dessa redovisas som tillgång och skuld. Finansnetto Skillnaden mellan finansiella intäkter (bland annat räntor på bankmedel) och kostnader (bland annat räntor på lån och pensionsskuld). Internränta Kalkylmässig räntekostnad (1,50 procent från och med 2019, vilket är en minskning med 0,25 procentenheter jämfört med 2018) för det kapital som är bundet i anläggnings- och omsättningstillgångar. Internräntan belastar den verksamhet som använder tillgångarna. Likvida medel Kontanter eller tillgångar som kan omsättas på kort sikt, till exempel kassa- och banktillgångar samt kortfristiga placeringar i värdepapper. Likviditet Betalningsberedskap på kort sikt (förmåga att betala skulder i rätt tid). Långfristiga fordringar och skulder Fordringar och skulder som förfaller till betalning mer än ett år efter bokslutsdagen. Nettoinvesteringar Med nettoinvesteringar avses anskaffning av immateriella och materiella anläggningstillgångar med avdrag för förutbetalda investeringsinkomster (skuldbokförda). Omsättningstillgångar Fordringar, förråd och andra tillgångar som inte är avsedda för permanent innehav. Operationella leasingavtal Leasingavtal där de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt inte överförs på leasetagaren. Finansiella leasingavtal med en avtalstid om högst tre år redovisas dock även som operationella avtal. Operationella leasingavtal tas inte upp i balansräkningen, men framtida betalningsförpliktelser redovisas som ansvarsförbindelse. Resultaträkning Visar årets intäkter och kostnader samt årets resultat, som är lika med förändring av eget kapital. Resultaträkningen visar endast kommunens externa poster gentemot omvärlden. Rörelsekapital Skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet avspeglar kommunens finansiella styrka på kort sikt. Soliditet Speglar hur mycket av tillgångarna som betalats med egna medel, det vill säga andelen eget kapital av de totala tillgångarna. Jämförelsestörande poster Händelser eller transaktioner som inte är extraordinära, men som är viktiga att uppmärksamma vid jämförelser med tidigare år. Kapitalkostnader Sammanfattande benämning på avskrivning och internränta. Kassaflödesanalys Visar hur årets drift-, investerings- och finansieringsverksamhet med mera har bidragit till förändringen av likvida medel. Kortfristiga fordringar och skulder Fordringar och skulder som förfaller till betalning inom ett år efter bokslutsdagen. 29

30 KOMMUNSTYRELSENS FÖRSLAG