Strategisk plan med Budget 2018 och flerårsplan

Transkript

1 Sida3 Strategisk plan med Budget 2018 och flerårsplan

2 Innehåll Beslut i kommunfullmäktige den 27 november Så här fördelas skattepengarna 04 Kommunens organisation 04 Strategisk plan Foto: Ida Forsberg Ekonomistyrningsprinciper 10 Foto: Ida Forsberg Övriga budgetregler 11 Presentation av budget 2018 och flerårsplan Ekonomisk analys 14 Kommunens personal 17 Driftbudget 18 Förändringar i förhållande till fastställd plan 19 Specifikation till finansförvaltningen 23 Investeringsbudget 24 Specifikataion till investeringsbudgeten 25 Foto: Helen Clargården Fem år i sammandrag och skattesatser Resultatbudget Finansieringsbudget Balansbudget Noter till resultat- och finansieringsbudget 30 Ordlista 31 Foto: Helen Clargården Diarienummer: 2017/853 Faställt den: , 237 Fastställt av: Kommunfullmäktige För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige För uppföljning ansvarar: Kommunfullmäktige Dokumentet gäller för: Samtliga förvaltningar Giltighetsperiod: Ersätter: Budget, mål och prioriteringar samt flerårsplan , KF den 28 november 2016, 178 Kommunal författningssamling: Foto (framsida): Helen Clargården

3 Kommunfullmäktige den 27 november 2017, 237 Kommunfullmäktige beslutar följande: 1. Alliansens förslag till Strategisk plan med budget 2018 och flerårsplan antas. 2. Den kommunala skattesatsen fastställs till 20,96 kronor för år Kommunstyrelsen får under 2018 låna 148 miljoner kronor, internt eller externt, till investeringar inklusive fastighetsköp. Uppdrag: 1. Viadukten i Hästveda. Kommunfullmäktige ger tekniska nämnden i uppdrag att i samarbete med Trafikverket ta fram ett förslag på ny gångtunnel under järnvägen. Beslutsförslag ska föreläggas kommunfullmäktige senast under augusti Fiber. Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att återkomma med förslag och konsekvensbeskrivning av en försäljning av kommunens fibersatsning, avseende både kundavtal och infrastruktur. Beslutsförslag ska föreläggas kommunfullmäktige senast under juni Fordonsenhet. Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att återkomma med förslag på en koncerngemensam fordonsenhet. Beslutsförslag ska föreläggas kommunfullmäktige senast under augusti Bostäder. Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram en policy för anskaffning av bostäder för sociala ändamål. Policyn ska innebära att kommunen inte är en prisdrivande aktör. Beslutsförslag ska föreläggas kommunfullmäktige senast under februari

4 Så här fördelas skattepengarna kronor i skatt till kommunen fördelas så här ,85 Barnomsorg, grundskola, gymnasieskola och musikskola 34,56 Vård och omsorg om äldre samt verksamhet för funktionshindrade 6,66 Sociala insatser för barn, ungdomar och vuxna 4,54 Gemensam verksamhet (bland annat kansli-, ekonomi-, personal-, informations- och IT-funktionerna) 3,87 Bibliotek, kultur och fritidsverksamhet 2,56 Gator, vägar, förvaltning av fastigheter samt park och mark 2,26 Vuxenutbildning och arbetsmarknadsåtgärder 1,24 Räddningstjänst 0,78 Planarbete och lantmäteriverksamhet 0,33 Miljö och hälsoskydd 0,28 Årets resultat 0,07 Kommunrevision Kommunens organisation 4

5 Strategisk plan Mål- och resultatstyrning handlar om att planera och genomföra verksamheten utifrån mål för att därefter analysera och utvärdera både resultatet och målen i sig. Genom att synliggöra resultatet och göra jämförelser skapar kommunen en grogrund för ständiga förbättringar och en lärande organisation. Målstyrningsmodellen I mars 2011 fattade kommunfullmäktige beslut om en målstyrningsmodell i syfte att förstärka det strategiska perspektivet och skapa en röd tråd i styrningen för att därigenom öka transparensen och effektiviteten i kommunens verksamhet. Arbetet med att formulera mål inleds med att nämnder och förvaltningar gör en omvärldsanalys. Denna analys innehåller en beskrivning och bedömning av framtida utmaningar och möjligheter för Hässleholms kommun. Utifrån omvärldsanalysen och utvärderingen i årsuppföljningen utformar kommunfullmäktige en strategisk plan, som beskriver den framtida ambitionsnivån i form av utvecklingsmål. Nämnderna har därefter till uppgift att ta emot dessa stafettpinnar och formulera egna utvecklingsmål för den närmaste fyraårsperioden. Dessa långsiktiga mål ska sedan brytas ned till årsmål. Syftet är att skapa en röd tråd i styrningen från visionen genom de övergripande målen och utvecklingsinsatserna till den dagliga operativa verksamheten. Årshjulet I årshjulet klargörs arbetet med planering och uppföljning. Året inleds med att nämnder och styrelser följer upp och analyserar föregående års resultat och måluppfyllelse i sina verksamhetsberättelser. Uppföljningen tillsammans med nämndernas omvärldsanalyser ligger till grund för dialogen om den strategiska inriktningen och budgettilldelningen. Denna diskussion mynnar sedan ut i beslut om strategisk plan med budget. Under året ska nämnderna redovisa sin uppföljning till kommunstyrelsen vid sju olika tillfällen i form av fem månadsrapporter, en delårsrapport samt verksamhetsberättelsen i årsredovisningen. Varje nämnd ska även årligen godkänna en intern kontrollplan som bygger på en risk- och väsentlighetsanalys av de huvudsakliga arbetsmomenten. Kontrollplanen ska lämnas samtidigt som granskningsrapporten, d v s senast i samband med inlämnandet av verksamhetsberättelsen. 5

6 Omvärldsanalys En av grundpelarna i kommunens målstyrningsmodell är bevakning och analys av omvärlden. Med en god kunskap om vår omvärld kan vi öka vår förmåga att förstå framtidens utmaningar. Vi får lättare att navigera mot visionen och hitta rätt målsättningar och agerande under resans gång. Det finns ett antal drivkrafter som styr samhället och ger utvecklingen olika riktningar. Utifrån dessa förändringar eller megatrender utkristalliserar sig ett antal trender som påverkar det kommunala uppdraget. Gränser suddas ut samtidigt som andra gränser skapas Världen sammanflätas alltmer i takt med att varor, människor, kapital och idéer flödar över gränserna. Den globala utvecklingen ger företag möjlighet att etablera sig på nya marknader samtidigt som konkurrensen och kraven på flexibilitet ökar. Kultur och religion påverkas när livsstilar och värderingar möts och stöts i globala nätverk och samverkansforum. Samtidigt som gränser suddas ut visar stormakter, såsom USA och Ryssland prov på ökad nationalchauvinism och protektionism. Staden lockar allt fler Städernas attraktionskraft ökar alltmer och närmare hälften av jordens befolkning lever numera i städer. Enligt FN:s prognoser kommer den globala stadsbefolkningen att uppgå till cirka 5 miljarder år 2030 och passera 6 miljarder år Urbaniseringstakten är högst i mindre utvecklade områden, främst i Asien och Afrika. I Sverige bor mer än hälften av befolkningen i de tre storstadsregionerna och under de närmaste 20 åren spås 70 procent av alla tillkommande lönesummor att hamna i dessa regioner. Allt färre unga ska försörja allt fler äldre Världens befolkning blir allt äldre och i Sverige ökar den äldre befolkningen både till antal och andel. I SCB:s riksprognos till år 2110 beräknas medellivslängden öka till närmare 90 år för både kvinnor och män. I takt med att allt fler lever allt längre ökar försörjningsbördan för befolkningen i arbetsför ålder. Klimatförändringar Under de senaste 100 åren har medeltemperaturen ökat med drygt 0,7 grader. FN:s klimatorgan pekar på faran med en fortsatt temperaturhöjning och allt fler länder arbetar med energieffektiviseringar och omställning till förnybara energikällor. Utsläppen av fossila bränslen fortsätter dock att öka till följd av en ökad efterfrågan på energi. Det krävs således att den snabba ökningen av transporter och varukonsumtion bryts i den industrialiserade delen av världen och att utvecklingsländerna hittar nya vägar för en hållbar tillväxt. Teknikskiften sker allt snabbare Innovationstakten har ökat märkbart under de senaste femtio åren. Det innebär att de tekniska genombrotten och införandet av ny teknik går betydligt snabbare idag. Den snabba teknikutvecklingen påverkar hela vårt samhälle och digitaliseringen innebär både möjligheter och utmaningar för kommunen. Individualisering möter samhällsengagemang Den enskilde individens behov och vilja växer sig allt starkare i förhållande till kollektivets samlade röst. Tilltron till traditionella maktstrukturer, i form av politiska partier och kyrkan, har minskat samtidigt som trycket på valfrihet och individanpassade lösningar har ökat. I takt med att allt fler kan ta del av nya idéer, kunskaper och trender ökar variationen i värderingar och beteendemönster. 6

7 Ekonomi Konjunkturläget Under 2017 har den globala konjunkturuppgången fortsatt med en snabbare ökning av industriproduktionen och världshandeln. En starkare BNPtillväxt i de länder som är viktiga för Sveriges utrikeshandel beräknas bidra till en ökad svensk export under kommande år. Under de senaste åren har aktivitetsnivån i den svenska ekonomin varit hög framförallt till följd av den inhemska efterfrågan. Den offentliga konsumtionen ökade kraftigt i samband med den stora flyktingkrisen och investeringarnas andel av BNP är på den högsta nivån sedan början av 1990-talet. För kommande år bedömer dock regeringen att investeringarna växer i en långsammare takt. Sysselsättning Den starka utvecklingen på arbetsmarknaden förväntas hålla i sig och arbetslösheten bedöms falla till 5,9 procent år Trots en positiv utveckling av sysselsättningen blir det en allt tydligare tudelning av arbetsmarknaden. Arbetslösheten minskar stadigt i grupper med en starkare ställning på arbetsmarknaden samtidigt som grupper med en svagare position får fortsatt svårt att hitta ett arbete. Regeringen bedömer att skatteunderlaget fortsätter att öka kraftigt under Den höga ökningstakten förklaras främst av en hög tillväxt av lönesumman. Under förutser regeringen att sysselsättningen mattas av, vilket leder till en dämpning av ökningstakten. SKL:s cirkulär 17: BNP 2,9 3,4 2,6 2,0 2,0 Arbetslöshet 6,9 6,6 5,9 5,9 5,9 KPIF 1,4 1,8 1,7 1,9 2,0 Tabell: Regeringens prognos i budgetpropositionen (SKL:s cirkulär 17:46) Regeringens budgetproposition Den 20 september presenterade regeringen budgetpropositionen för år SKL sammanfattar några av de större satsningarna i regeringens förslag: Ökade resurser till välfärden tillförs de generella statsbidragen med 3,5 miljarder år 2019 och 7 miljarder från år Bidrag till arbete mot långtidsarbetslöshet via så kallade extratjänster kommer att uppgå till 425 miljoner per år. En miljard riktas till skolområdet för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling år Året därefter riktas 3,5 miljarder och år miljarder. 500 miljoner kronor öronmärks som en jämlikhetspeng till skolan år Ytterligare 250 miljoner satsas på förstärkt bemanning inom den sociala barn- och ungdomsvården. Satsning på att få fler att delta i daglig verksamhet genom stimulansmedel om 350 miljoner kronor. Klimatklivet ökas med 800 miljoner år 2018, 1,3 miljarder år 2019 och 2,3 miljarder år

8 Övergripande mål och utvecklingsmål HÄSSLEHOLMS KOMMUN SKA HA EN SAMHÄLLSSERVICE AV HÖG KVALITET Hässleholms kommun ska ha en hög tillgänglighet Den enskildes inflytande över vård, omsorg och service ska öka Hässleholms kommuns kontakter med näringslivet ska kännetecknas av fokus på service, förståelse och lyhördhet HÄSSLEHOLMS KOMMUN SKA GE BARN OCH UNGA EN BRA START I LIVET Kunskapsuppdraget är skolans huvuduppgift HÄSSLEHOLMS KOMMUN SKA VARA EN HÅLLBAR TILLVÄXTMOTOR Hässleholms kommun ska ha en hög grad av trygghet och säkerhet Hässleholm ska vara en attraktiv boendekommun Utanförskapet ska minska HÄSSLEHOLMS KOMMUN SKA HA EN GOD EKONOMI Hässleholms kommun ska ha en god kostnadskontroll Hässleholms kommun ska ha en hållbar investeringstakt HÄSSLEHOLMS KOMMUN SKA VARA EN ATTRAKTIV ARBETSGIVARE Hässleholms kommun ska ha ett närvarande ledarskap Hässleholms kommun ska erbjuda ett hållbart arbetsliv HÄSSLEHOLMS KOMMUN SKA HA EN HÅLLBAR KONSUMTION Hässleholms kommun ska ha en hållbar måltidsförsörjning Hässleholms kommun ska ha en effektiv och fossilbränslefri energianvändning 8

9 Övergripande mål Utvecklingsmål Hur mäter vi detta? Målvärde Resultatmått i KKiK Samhällsservice av hög kvalitet Ge barn och unga en bra start i livet Hässleholms kommun ska ha en hög tillgänglighet Den enskildes inflytande över vård, omsorg och service ska öka Hässleholms kommuns kontakter med näringslivet ska kännetecknas av fokus på service, förståelse och lyhördhet Kunskapsuppdraget är skolans huvuduppgift Myndigheten för delaktighets kommunuppföljning, poängantal inom respektive frågeområde Kommungemensam e-tjänsteplattform Frågeområdet påverkan och inflytande i Socialstyrelsens brukarundersökningar SKL:s servicemätning av kommunernas myndighetsutövning, Insikt. NKI samt värdena för bygglov, miljö- och hälsoskydd, livsmedelskontroll samt markupplåtelse Genomsnittligt meritvärde för avgångselever i åk 9 Andel som når målen i alla ämnen i åk 9 Andel gymnasieelever med examen inom tre år Grönt: Ökning Gult: Oförändrat Rött: Minskning En kommungemensam e- tjänsteplattform ska vara implementerad senast Grönt: Högre värde än rikssnittet Gult: Rikssnittet Rött: Under rikssnittet Grönt: Ökning Gult: Oförändrat Rött: Minskning Grönt: Mer än 215 poäng Gult: poäng Rött: Mindre än 200 poäng Grönt: Mer än 75 % Gult: % Rött: Mindre än 70 % Grönt: Mer än 72 % Gult: % Rött: Mindre än 62 % Mått 1-3, bemötande och tillgänglighet på telefon och e-post Mått 13, kommunens webbinformation till medborgarna? Mått 25, andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende Mått 28, andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst Mått 34, Insikt, företagarnas omdömen om kommunens service Mått 17, vilket resultat når elever i åk 3 respektive 6 i nationella prov? Mått 18, andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet Mått 19, elevers syn på skolan och undervisningen Hållbar tillväxtmotor God ekonomi Attraktiv arbetsgivare Hållbar konsumtion Hässleholms kommun ska ha en hög grad av trygghet och säkerhet Hässleholm ska vara en attraktiv boendekommun Utanförskapet ska minska Hässleholms kommun ska ha en god kostnadskontroll Hässleholms kommun ska ha en hållbar investeringstakt Hässleholms kommun ska ha ett närvarande ledarskap Hässleholms kommun ska erbjuda ett hållbart arbetsliv Hässleholms kommun ska ha en hållbar måltidsförsörjning Hässleholms kommun ska ha en effektiv och fossilbränslefri energianvändning Andel elever och barn som går i fristående skolor respektive fristående förskolor Genomförandegraden av åtgärderna i handlingsplanen som upprättats efter kommunens och polisens gemensamma dialogmöten Antal färdigställda bostäder Andel unga som varken studerar eller arbetar Nettokostnadsavvikelsen, dvs verksamheternas nettokostnader i förhållande till referenskostnader Självfinansierade investeringar över en rullande femårsperiod Antal chefer som har mer än 30 medarbetare Genomsnittlig sysselsättningsgrad för månadsavlönade Arbetad tid utförd av tidsbegränsat anställda med timlön i förhållande till den totala arbetade tiden Den totala sjukfrånvaron bland tillsvidareanställda och tidsbegränsat anställda med månadslön Andel inköpta ekologiska livsmedel Energianvändningen i kommunens fastigheter (kwh/m2 ) Andel fossilbränslefri energi för uppvärmning Andel förnybara drivmedel i kommunkoncernens fordonsflotta 9 Grönt: Ökning Gult: Oförändrat Rött: Minskning Grönt: Åtgärderna är genomförda helt enligt plan Gult: Åtgärderna är påbörjade men ännu inte helt genomförda Rött: Mindre än hälften av åtgärderna är genomförda Grönt: Mer än 250 bostäder årligen Gult: bostäder årligen Rött: Mindre än 150 bostäder årligen Grönt: Minskning Gult: Oförändrat Rött: Ökning Grönt: Mindre än 0 % Gult: 0-5 % Rött: Mer än 5 % Grönt: 100 % Gult: % Rött: Mindre än 80 % Grönt: Minskning Gult: Oförändrat Rött: Ökning Grönt: Mer än 89 % Gult: % Rött: Mindre än 80 % Grönt: Minskning Gult: Oförändrat Rött: Ökning Grönt: Mindre än 6 % Gult: 6-6,7 % Rött: Mer än 6,7 % Grönt: Ökning Gult: Oförändrat Rött: Minskning Grönt: Minskning Gult: Oförändrat Rött: Ökning Grönt: Mer än 89 % Gult: % Rött: Mindre än 83 % Grönt: Mer än 49 % Gult: % Rött: Mindre än 39 % Mått 21, andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen Mått 9, hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? Mått 39, hur ser medborgarna på sin kommun som en plats att bo och leva i? Mått 31, andelen förvärvsarbetande i kommunen Mått 20, kostnad per betygspoäng Mått 24, vad kostar en plats i kommunens särskilda boenden? Mått 38, andel inköpta ekologiska livsmedel Mått 36, återvinning av hushållsavfall Mått 37, andel miljöbilar

10 Ekonomistyrningsprinciper 2018 Internbudget Nämnderna/styrelsen ska inom ramen för anvisade medel fastställa internbudget på detaljnivå senast den 28 februari Omdisponering Driftbudget Omdisponering mellan kommunstyrelsen (gäller även finansförvaltningen) och annan nämnd eller mellan nämnder beslutas av kommunstyrelsen upp till 1 mnkr. Omdisponering inom kommunstyrelsens ram beslutas av kommunstyrelsen eller enligt av kommunstyrelsen beslutade delegationsregler. Omdisponering inom nämndens ram beslutas av nämnd eller enligt av nämnden beslutade delegationsregler. Omdisponering från driftbudget till investeringsbudget beslutas av kommunstyrelsen upp till 5 mnkr. Investeringsbudget Omdisponering mellan investeringsprojekt mellan kommunstyrelsen och annan nämnd eller mellan nämnder beslutas av kommunstyrelsen upp till 5 mnkr. Kommunstyrelsen beslutar även om anslagstyp i samband med beslut om omdisponeringen. Omdisponering mellan investeringsprojekt inom kommunstyrelsens ram beslutas av kommunstyrelsen upp till 5 mnkr. För de investeringsanslag som beslutats av kommunfullmäktige som ospecificerade får kommunstyrelsen omdisponera fritt mellan investeringsprojekt. Kommunstyrelsen beslutar även om anslagstyp i samband med beslut om omdisponeringen. Omdisponering mellan investeringsprojekt inom nämndens ram beslutas av kommunstyrelsen upp till 5 mnkr. För de investeringsanslag som beslutats av kommunfullmäktige som ospecificerade får nämnden omdisponera fritt mellan investeringsprojekt. Kommunstyrelsen beslutar även om anslagstyp i samband med beslut om omdisponeringen. Omdisponering från investeringsbudget till driftbudget beslutas av kommunfullmäktige. Tilläggsanslag Grundprincipen är att tilläggsanslag inte beviljas under löpande år. Skulle nämnden under budgetåret anse sig behöva ytterligare ekonomiska resurser för att uppnå uppsatta mål och/- eller lagstadgade krav kan kommunfullmäktige i undantagsfall besluta om tilläggsanslag. Nämnd ska innan tilläggsanslag begärs pröva frågan om det ökade behovet av ekonomiska resurser kan finansieras inom nämndens ram genom omdisponering av medel. Finansiering av eventuella tilläggsanslag på driften genom minskning av budgeterat årets resultat beslutas av kommunstyrelsen upp till 1 mnkr. Finansiering av eventuella tilläggsanslag för investeringar genom ökad upplåning beslutas av kommunstyrelsen upp till 5 mnkr. Kommunstyrelsen beslutar även om anslagstyp i samband med beslut om finansieringen. Uppföljning Nämnderna ska till kommunstyrelsen årligen redovisa sju ekonomiska uppföljningar. Dessa består av (förutom årsredovisningen) en delårsrapport per siste augusti och fem månadsuppföljningar per siste mars, april, maj, september och oktober. Till uppföljningen den siste april och till delårsrapporten ska de kommunala bolagen lämna in en verksamhetsberättelse samt en resultaträkning. Nämnder/förvaltningar som prognostiserar underskott ska även redovisa vilka åtgärder som nämnden kommer att vidta för att hålla den av kommunfullmäktige 10

11 beslutade budgeten för Nämnderna ska även redogöra för de verksamhetsmässiga och ekonomiska effekterna av dessa åtgärder. Uppföljningen i samband med delårsrapporten och årsredovisningen ska innehålla en analys av nämndens förmåga att inom tilldelad ram uppfylla lagstadgade krav och fastställda mål. I årsuppföljningen ska det även finnas en mål- och resultatanalys med jämförelser med andra kommuner. Varje nämnd ska presentera jämförelsetal för sitt verksamhetsområde. Överskott/underskott Huvudprincipen är att över- och underskott gentemot budget motiveras noggrant. Motivering ska ges liksom beskrivning av hur överskottet ska användas. Överskott som överförs till efterföljande års driftbudget får inte användas till permanent nivåhöjning. För överskott i investeringsbudgeten gäller principen att påbörjade men inte avslutade projekt förs över till nästkommande år. Intern kontroll För den interna kontrollen finns det särskilda regler antagna. Inventarier Inköp av inventarier för permanent bruk räknas som en investering om nyttjandeperiod är minst 3 år och inköpsvärdet är minst ½ basbelopp (exklusive moms). Beloppsgränsen gäller även vid samlade inköp av flera likartade inventarier med ett naturligt samband (samma arbetsplats/institution och levererans under samma budgetår). Observera att samma arbetsplats/institution inte innebär geografiskt område såsom rektorsområde. Övriga budgetregler 2018 Internränta och avskrivningar Som ersättning för använt kapital belastas verksamheterna med internränta på bokförda värden för investeringar. Internränta beräknas på anskaffningsvärdet reducerat med avskrivningar. Internräntan ska följa SKL:s rekommendation, vilken enligt nuvarande prognos blir 1,75 procent för Planmässig avskrivning tillämpas med av Rådet för kommunal redovisning och SKL:s rekommenderade avskrivningstider. Kapitalkostnaderna påförs från och med månaden efter ianspråktagandet av investeringen. Kommunstyrelsen genom kommunledningskontorets ekonomiavdelning har rätt att till nämnderna fördela medel avseende kapitalkostnader (anslagstyp 1) för investeringar slutförda från och med Anslagstyper I samband med beslut om investering tas också beslut om huruvida budgetkompensation för framtida kapitalkostnader och övriga driftkostnader ska utgå eller inte. Beslutet tas med olika anslagstyper. Investeringar med anslagstyp 1 innebär att nämnderna och förvaltningarna under kommunstyrelsen får budgetkompensation för framtida kapitalkostnader samt för övriga driftkostnader. För investeringar med anslagstyp 2 utgår ingen budgetkompensation för framtida kapitalkostnader och övriga driftkostnader. 11

12 Presentation av budget 2018 och flerårsplan Driftbudget Kommunledningskontoret exkl fiberutbyggnadsprojekt Kommunledningskontoret får ett tillskott för de ökade kostnaderna vid förändrad betalningsmodell för färdtjänsten på 4,9 mnkr. Dessutom utökas budgeten för Europaforum med 350 tkr. Det görs en förstärkning avseende överförmyndarverksamheten genom utökning av budgeten för arvodesoch tolkkostnader med 1,8 mnkr, en 0,5 tjänst som handläggare på 0,3 mnkr samt uppräkning av arvoden till gode män på 0,1 mnkr. Kommunledningskontoret tillförs budget för en tjänst inom informationssäkerhet/dataskydd på 0,7 mnkr och en tjänst som samhällsvägledare från och med den 1 maj 2018 på 0,4 mkr. Fiberutbyggnadsprojektet Satsningen på fiberetablering innebär att det nettoöverskott på driften på som budgeterades med 4,2 mnkr för år 2017 och framåt har justerats till ett nettounderskott på 1,4 mnkr för 2018 samt 1,1 mnkr för För år 2020 budgeteras ett nettoöverskott med 0,3 mnkr och för år 2021 med 2,0 mnkr. Arbetsmarknad och kompetensutveckling Förvaltningen för arbetsmarknad och kompetensutveckling får ett tillskott på 0,8 mnkr för utökad verksamhet inom Särvux. Räddningstjänst Räddningstjänsten får ett tillskott på 0,2 mnkr för stationschefer och bidrag till C-körkort (RiB). Teknisk nämnd Teknisk nämnd får ett nytt ospecificerat tillskott på 4,0 mnkr och den tidigare inlagda kostnadsreduceringen på 0,7 mnkr tas bort. Byggnadsnämnd Byggnadsnämnden får ett tillskott på 0,6 mnkr under 2018 för förlängning av projektet kring ovårdade fastigheter. Fritidsnämnden Fritidsnämnden får en kostnadsreducering på 1,0 mnkr från och med 2018 och det driftbidrag på 1,0 mnkr som tidigare lagts in för ny idrottsanläggning enligt beslut i kommunfullmäktige den 31 augusti 2016 tas bort i avvaktan på mer information hur projektet fortlöper. Kulturnämnden Kulturnämnden får ett nytt ospecificerat tillskott på 1,0 mnkr samt 0,2 mnkr för att genomföra utställningen det offentliga rummet i Hässleholm under Barn- och utbildningsnämnd Barn- och utbildningsnämndens får ett nytt ospecificerat tillskott på 79,9 mnkr under den kommande planperioden, 55 mnkr år Socialnämnd Socialnämnden får ett nytt ospecificerat tillskott på 10,3 mnkr under den kommande planperioden, 5 mnkr år Omsorgsnämnd Omsorgsnämnden får ett nytt ospecificerat tillskott på totalt 77,6 mnkr under den kommande planperiod, 26,2 mnkr år Miljönämnd Kostnadsreducering på 0,1 mnkr från och med 2018 ligger kvar i budgetramen. Borgensavgifter Borgensavgifter budgeteras på 7,0 mnkr och motsvarar 0,5 procent av bolagens genomsnittliga lånesumma (inom borgensåtagandet) under året. Avkastning pensionsmedel Avkastning från pensionsmedlen budgeteras till 22,0 mnkr årligen under Det innebär att aktieoch fondutdelningar samt kupongräntor inte reinvesteras i pensionskapitalet. Utdelning från bolag Aktieutdelning från Hässleholm Miljö AB budgeteras med 3,0 mnkr per år. Utdelning från Hässlehem AB budgeteras med 3,0 mnkr. Denna utdelning har för avsikt att användas för sådana ändamål som framgår av lag om allmännyttiga bostadsaktiebolag (SFS, 2010:879) 5, följaktligen åtgärder som främjar integration och social sammanhållning eller som tillgodoser bostadsbehovet för personer för vilka kommunen har ett särskilt ansvar. För vinstutdelning från Kommuninvest budgeteras 2 mnkr per år. Oförutsedda kostnader samt över- och underskottshantering 4 mnkr har budgeterats per år för oförutsedda kostnader. Budgeten fördelas med 4 mnkr för kommunfullmäktiges oförutsedda kostnader och 1 mnkr för kommunstyrelsens oförutsedda kostnader. För överoch underskottshanteringen budgeteras 3 mnkr per år. Omstrukturerings- och effektiviseringsarbete För omstrukturerings- och effektiviseringsarbete inklusive förändrad politisk organisation budgeteras 19 mnkr 2018, ytterligare 23 mnkr 2019, ytterligare 35 mnkr 2020 och ytterligare 45 mnkr Totalt för perioden blir det 122 mnkr. 12

13 Övriga förändringar på driftbudgeten Löneökningar, arvoden, internhyror, lokalvård och ökade driftkostnader Dessutom regleras nämnderna anslag för kommande löneökningar efter avslutade förhandlingar, för politikerarvoden, internhyror, intern lokalvård samt för ökade driftkostnader för ny- och ombyggnation av fastigheter. Centraliserad löneadministration Nämnderna/förvaltningarnas budgetramar justeras år 2018 för den effektiviseringspotential som den centraliserade löneadministrationen beräknas medföra. Investeringsbudget Nedan följer ett kort sammandrag av budgetbesluten avseende investeringar. Investeringsutgifterna uppgår till cirka 396 mnkr år 2018 och totalt cirka 1,5 mdkr för planperioden Det största projektet är fiberetablering och det avsätts cirka 177 mnkr 2018 och cirka 376 mnkr för planperioden För fastighetsprojekt avsätts cirka 71 mnkr 2018 och cirka 468 mnkr under planperioden Bland annat ska två nya förskolor i Hässleholm färdigställas under planperioden och en ny förskola i Sösdala ska stå klar under Ombyggnad och anpassningar på Jacobskolan kommer att slutföras under Även Röinge g:a skola kommer att byggas om och stå färdig Investeringsplanen innehåller även ett nytt badhus som ska ersätta Qpoolen och planeras bli färdigt under Ombyggnad av ventilation och renovering av HTS ska genomföras under planperioden. Nya lokaler för räddningstjänsten exklusive RC90 ska färdigställas under planperioden samt en ny lokalisering av brandstation i Sösdala inklusive logement. Förstudie och projektering för etapp 2 Stadsutvecklingen ska genomföras till Totalt budgeteras 99 mnkr under planperioden för Björklunda etapp 2, Paradiset samt Röinge 7:3 Skjutbanevägen. 80 mnkr budgeteras för iordningställande av industrimark på Hässleholm Nord. Dessutom budgeteras 50 mnkr år 2020 som bidrag till statlig infrastruktur för trafikplats utmed riksväg 21. Stora satsningar görs på IT-projekt i kommunen och totalt avsätts 90 mnkr för detta. 27 mnkr per år tillskjuts för reinvesteringar i fastigheter (före detta planerat underhåll). Cirka 20 mnkr budgeteras för omasfaltering av infartsvägarna till Hässleholm. Satsning görs med 3,4 mnkr för vatten, avlopp och fiber till Hovdala Slott och orangeriet samt med 2,5 mnkr för av- och pålastning vid Kulturhuset. 2,5 mnkr budgeteras för fast brygga Björkviken. Under planperioden budgeteras 3,8 mnkr för boendelås på särskilt boende. Budgetantaganden Budgeten för planperioden bygger på följandeantaganden: Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning Kommunens skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning bygger på SKL:s (Sveriges kommuner och landsting) cirkulär 17:47 som publicerades den 28 september Antaganden om skatteintäkterna bygger på SKL:s prognos för skatteunderlagsutvecklingen för riket samt på följande befolkningsprognos: 2018 (1 nov 2017): , 2019: , 2020: och 2021: Kommunalskatten 2018 är oförändrad på 20,96 kronor. Löneökningar Kompensation till nämnder och förvaltningar ska i princip ske efter det verkliga utfallet. Medel för löneökningar budgeteras centralt och fördelas till respektive nämnd och förvaltning när avtalen är klara. Prisökningar Ingen generell kompensation har skett för prisökningar. Pensioner Pensionskostnaderna bygger på KPA:s prognos framtagen den 31 augusti Pensionsskuldsberäkningen är gjord enligt RIPS17. Det är den beräkningsmodell som SKL fattade beslut om i juni 2016 och som ska användas vid värdering av den kommunala pensionsutfästelsen. Investeringar med anslagstyp 1 I samband med beslut om investering tas också beslut om huruvida budgetkompensation för framtida kapitalkostnader och övriga driftkostnader ska utgå eller inte. Beslutet tas med olika anslagstyper. Investeringar med anslagstyp 1 innebär att nämnderna och förvaltningarna under kommunstyrelsen får budgetkompensation för framtida kapitalkostnader samt för övriga driftkostnader. För investeringar med anslagstyp 2 utgår ingen budgetkompensation för framtida kapitalkostnader och övriga driftkostnader. Kompensation för ökade driftkostnader för investeringar som görs budgeteras centralt på finansförvaltningen. Reducering görs för minskade kapitalkostnader hos de nämnder/förvaltningar som tidigare kompenserats för investeringar med anslagstyp 1. Kapitalkostnader Internräntan följer SKL:s rekommendation och budgeteras till 1,75 procent för Det innebär en oförändrad ränta jämfört med Kapitalkostnaderna påförs från och med månaden efter ianspråktagandet av investeringen. 13

14 Ekonomisk analys Sammanfattning Med liggande budget kommer kommunens ekonomi under 2018 att utvecklas som följer: Verksamhetens nettokostnader tar 100,7 procent i anspråk av kommunens skatteintäkter och utjämningsbidrag. Årets resultat är budgeterat till 8,0 mnkr. Investeringsvolymen är under året hög och uppgår till 396,4 mnkr. Låneskulden ökar från 676 mnkr 2017 till 824 mnkr. Soliditeten kommer att sjunka från 63,7 procent 2017 till 60,5 procent under Ekonomisk analys ur fyra aspekter För att kartlägga och analysera resultat, utveckling och ställning för kommunen används en finansiell analysmodell som utgår från fyra finansiella aspekter enligt nedan. Resultat Vilken balans har kommunen haft mellan intäkter och kostnader under året och över tiden? Kapacitet Vilken finansiell styrka har kommunen för att möta finansiella svårigheter på längre sikt? Risk Finns det risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Kontroll Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Nyckeltal - Årets resultat - Kostnads- och intäktsutveckling - Investeringar - Soliditet - Skuldsättningsgrad - Kommunalskatt - Likviditet - Låneskuld - Pensionsåtagande - Borgensförbindelser - Budgetföljsamhet - Prognossäkerhet - Känslighetsanalys Resultat och kapacitet Årets resultat För år 2018 uppgår det budgeterade resultatet för kommunen till 8,0 mnkr. För åren 2019, 2020 och 2021 är det budgeterade resultatet 11,2 mnkr, 10,5 mnkr samt 10,6 mnkr. Resultatutjämningsreserv Den 1 januari 2013 trädde ändringarna om att komplettera befintlig lagstiftning om God ekonomisk hushållning i kraft. Det ger nya möjligheter att utifrån reglerna om balanskravet öppna upp för möjligheten att utjämna intäkter över tid genom en resultatutjämningsreserv. Kommunerna ges därmed bättre chans att möta effekter av konjunktursvängningar. Kommunfullmäktige beslutade 2013 om att inrätta en resultatutjämningsreserv på 73,3 mnkr. I bokslutet för 2016 uppgick resultatutjämningsreserven till 105,8 mnkr och redovisas som en del av eget kapital. Budgeten bygger på att ingen disponering ska ske ur ovan nämnda resultatutjämningsreserv. Balanskravsutredning Kommunallagens balanskrav innebär att kommunens intäkter måste överstiga kostnaderna varje enskilt år. Ett eventuellt underskott ska återställas så snart som möjligt, dock senast tredje året efter det negativa resultatets uppkomst. Enligt gällande regelverk ska realisationsvinster avseende anläggningstillgångar inte inräknas när avstämning mot balanskravet görs. Avstämningen ska fokusera på det ekonomiska tillståndet i den egentliga verksamheten, se tabell 1. 14

15 Balanskravsutredning mnkr 2018 Årets resultat enligt resultaträkningen 8,0 -Realisationsvinster vid fastighetsförsäljning 0,0 + Orealiserade förluster i värdepapper 0,0 -Justering för återföring av orealiserade förluster i värdepapper 0,0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 8,0 -reservering av medel till resultatutjämningsreserv 0,0 +användning av medel från resultatutjämningsreserv 0,0 Balanskravsresultat 8,0 Balanskravsunderskott från tidigare år 0,0 Summa 8,0 Balanskravsresultat att reglera 0,0 Tabell 1, Budgeterat balanskravsresultat för Finansnetto Det budgeterade balanskravsresultatet för 2018 uppgår till 8 mnkr. Det prognostiserade balanskravsresultatet för 2017 har beräknats till 32,3 mnkr. Kostnads- och intäktsutveckling Nettokostnaderna och skatteintäkterna bör ha en följsam utveckling. Verksamhetens nettokostnader ökar 2018 med 4,8 procent i förhållande till helårsprognosen per den 31 augusti 2017 medan skatteintäkterna och de generella bidragen ökar med 4,4 procent. Om kostnaderna ökar snabbare än intäkterna försämras naturligtvis resultatet. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna (inklusive det generella statsbidraget) visar hur stor del av skatteintäkterna som går åt till den löpande verksamheten. För 2018 beräknas detta mått uppgå till 100,7 procent, vilket är 0,4 procentenheter högre än helårsprognosen per 31 augusti För 2019 uppgår nettokostnadsandelen till 100,5 procent, för 2020 till 100,2 och för 2021 till 99,8 procent. De finansiella intäkterna för 2018 beräknas till 40,4 mnkr och de finansiella kostnaderna till 11,3 mnkr, det vill säga ett positivt finansnetto på 29,1 mnkr. Finansnettot 2019 beräknas till 26,7 mnkr, för 2020 till 17,3 mnkr och för 2021 till 5,5 mnkr. I de finansiella intäkterna ingår bland annat borgensavgifter från bolagen på 7 mnkr, aktieutdelning från Hässleholm Miljö AB med 3 mnkr, utdelning från Hässlehem AB med 3 mnkr och utdelning från Kommuninvest med 2 mnkr. Avkastningen på pensionsmedlen budgeters till 22 mnkr. Det innebär att aktie- och fondutdelningar samt kupongräntor inte kommer att reinvesteras i pensionskapitalet. De senaste åren har finansnettot varit starkt positivt, vilket främst beror på avkastningen på pensionsmedlen. I de finansiella kostnaderna 2018 ingår 6,1 mnkr som räntekostnader på lån och 2,2 mnkr som ränta på pensionsavsättningen. Investeringar Investeringsutgifterna uppgår under perioden till drygt 1,5 mdkr. En önskvärd nivå är att inte investera mer än avskrivningarna + årets resultat, vilka under perioden uppgår till 732 mnkr. Det generella statsbidraget beräknas till 854,1 mnkr för Det motsvarar cirka 28,7 procent av kommunens totala skatteintäkter och generella statsbidrag. Storleken på detta bidrag innebär att kommunens ekonomi är känsligt för ändringar och försämringar i statligt beslutade regelverk. 15

16 Det enskilt största projektet under perioden är fiberetablering med 375,7 mnkr. De större investeringarna under 2018 är följande: Investering Nettoutgift (mnkr) Fiberetablering 177 Fastighetsprojekt 71 Reinvesteringar i fastigheter (fd planerat underhåll) 27 IT-investeringar 20 Exploateringsprogrammet 15 Tabell 2, Kommunens större investeringsprojekt Kommunalskatt Skatteintäkterna är kommunens dominerande intäktskälla och bestäms av skattesatsen och skatteunderlaget. Kommunalskatten 2018 kommer att vara oförändrad på 20,96. Medelskattesatsen i riket för 2017 uppgår till 20,75 och i Skåne till 20, har Hässleholm den nionde högsta skattesatsen av 33 kommuner i Skåne. Risk och kontroll Likviditet och upplåning Soliditet Soliditeten (eget kapital/tillgångarna) mäter kommunens förmögenhet och visar hur stor del av tillgångarna som betalas genom driftöverskott. Enligt budgeten för 2018 uppgår soliditeten exklusive pensionsförpliktelser till 60,5 procent, vilket innebär att den beräknas minska med 3,2 procentenheter i förhållande till 2017 (prognosen per den 31 augusti 2017). Under kommer likviditeten att hållas på en relativt låg nivå. Låneskulden kommer under samma period att öka med 675 mnkr. Vid periodens slut kommer låneskulden att uppgå till cirka 1,35 mdkr, vilket kan jämföras med 676 mnkr 2017 (prognosen per den 31 augusti). Låneskulden ökar under 2018 med 148 mnkr, med 181 mnkr under 2019, med 305 mnkr 2020 och med 41 mnkr Soliditeten påverkas av investeringsvolym, upplåning och resultatutveckling. En jämn och hög soliditet ger förutsättningar för låga finansiella kostnader och därmed ett större utrymme för att bedriva verksamhet. Om hänsyn tas till pensionsförpliktelser före 1998 på 965 mnkr, som på grund av den kommunala redovisningslagen redovisas bland ansvarsförbindelser, ligger den verkliga soliditeten på 36,0 procent, vilket är 1,1 procentenhet lägre jämfört med vad prognosen för 2017 visar. Kommunens soliditet hävdar sig väl vid en jämförelse med de flesta kommuner. Det vägda riksgenomsnittet för 2016 låg på 46,0 procent (24,2 procent om pensionsförpliktelserna inräknas). 16

17 Kommunens personal Personal och pensioner Personalvolym och kostnader Lönekostnaderna inklusive personalomkostnader prognostiseras till mnkr för 2017 i delårsrapporten per den 31 augusti. Lönekostnaderna utgör 51 procent av kommunens bruttokostnader och är därmed kommunens i särklass största kostnadspost. Löneökningarna budgeteras 2018 centralt på finansförvaltningen och beräknas öka med 49,9 mnkr. För ökning av semesterlöne-, övertids-, ferielöneoch uppehållslöneskuld budgeteras 2,5 mnkr centralt på finansförvaltningen. Pensioner 2006 började det nya pensionsavtalet, KAP-KL, att gälla. Syftet med det nya avtalet var bland annat att uppnå ett finansiellt stabilt och förutsägbart pensionsavtal samt att bryta den kostnadsdrivande effekten för pensioner över 7,5 basbelopp, den så kallade förmånsbestämda pensionen. Kommunens budget belastas av kostnader för pensioner på olika sätt. Kommunen tillämpar den så kallade blandmodellen, som är föreskriven i den kommunala redovisningslagen som minimikrav för kommunens pensionshantering i budget och räkenskaper. Pensionskostnaden består av kostnader för pensionsutbetalningar, avgiftsbestämd ålderspension (före detta individuell del) som betalas ut till de anställda, premier för pensionsförsäkring, pensionsavsättningar samt ränta på pensionsavsättningen. På pensionsutbetalningarna tillkommer särskild löneskatt. Totalt uppgår de budgeterade pensionskostnaderna för 2017 till 198,1 mnkr. Budgeterade pensionskostnader och pensionsåtagande för 2018 redovisas i tabell 3. Pensionskostnaden ianspråktar en stor del av kommunens driftkostnader i takt med att arbetstagare går i pension. Under planperioden kommer cirka 420 anställda uppnå en ålder av 65 år och under de närmaste tio åren är motsvarande siffran cirka anställda. De största pensionsavgångarna kommer främst att ske inom yrkesgrupperna vårdpersonal och lärare. Även barnskötare, förskollärare, lokalvårdare, vaktmästare samt ekonomibiträden/kokerskor kommer att behöva rekryteras kommande år. Pensionsmedel Kommunen har i förhållande till många andra kommuner ett gynnsamt läge för att täcka en del av ökningen av pensionskostnaderna. De medel på 525 mnkr som frigjordes när kommunen 1999 sålde Hässleholms Energi AB till Sydkraft (numera Eon) placerades hos externa kapitalförvaltare för att långsiktigt användas för att finansiera pensionskostnaderna. Totalportföljens grundläggande allokering innebär att den till cirka 40 procent ska bestå av placeringar i nordiska aktier och utomnordiska aktiefonder samt till cirka 60 procent placeringar i räntebärande värdepapper. Marknadsvärdet på det totala kapitalet uppgick till mnkr per den 31 oktober Avkastning från pensionsmedlen budgeteras till 22 mnkr årligen under planperioden. Det innebär att aktie- och fondutdelningar samt kupongräntor inte reinvesteras i pensionskapitalet. Arvodet som betalas till de som förvaltar kapitalet betalas direkt ur pensionsmedlen och är alltså inte skattefinansierat. Resultatposter, mnkr 2018 Pensionsavsättning inkl löneskatt 1,3 Ränta på pensionsavsättningen inkl löneskatt 2,2 Pensionsutbetalning redan i pension inkl löneskatt 57,4 Särskild pensionsförsäkring inkl löneskatt 33,6 Pensionsförmån, individuell del inkl löneskatt 103,5 Total pensionskostnad 198,1 Balansposter, mnkr 2018 Pensionsavsättning 88,1 Pensionsförmån, individuell del inkl. löneskatt 103,5 Ansvarsförbindelse 965,0 Total pensionskostnad 1 156,6 Tabell 3, Budgeterade pensionskostnader och pensionsåtaganden. Medarbetare vid omsorgsförvaltningen, socialförvaltningen och kommunledningskontoret, Hässleholms kommun. Fotograf: Helen Clarården 17

18 Driftbudget NÄMND/FÖRVALTNING KOMMUNSTYRELSEN KOMMUNLEDNINGSKONTOR exkl. fiberutbyggnadsprojekt FIBERUTBYGGNADSPROJEKT ARBETSMARKNAD OCH KOMPETENSUTVECKLING RÄDDNINGSTJÄNSTEN KOMMUNREVISION TEKNISK NÄMND BYGGNADSNÄMND FRITIDSNÄMND KULTURNÄMND BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND SOCIALNÄMND OMSORGSNÄMND MILJÖNÄMND SUMMA NÄMNDER FINANSFÖRVALTNING ÅRETS RESULTAT

19 Förändringar i förhållande till fastställd plan KOMMUNLEDNINGSKONTOR exkl. fiberutbyggnadsprojekt KF-plan Lönerevision år 2016 på Lönerevision år 2017 på Höjd arbetsgivaravgift 459 Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år Interna hyreskostnader år Interna lokalvårdskostnader år IT-tjänster år 2016 på Posthantering genom PostNord (resurser till kommunikationsavd) Posthantering genom PostNord -306 Företagshälsovård och rehabilitering (budgetmedel från personalavd) 45 Företagshälsovård och rehabilitering (budgetmedel till nämnderna) Hesslecity verksamhetsstöd, , ks au Ung företagsamhet Skåne verksamhetsstöd, , ks au 5 47 Markan, ungdomens hus, utredn av framtida vht, kf Tillköp kvälls/helgturer linje 532 Hlm-Markaryd, ksau Stöd för utveckling av en mer kunskapsbaserd och jämlik socialtjänst -18 Centralisering av kommunens löneadm (resurser till personalavd) 317 Centralisering av kommunens löneadministration -150 Val Europaparlamentsval Sverigeförhandlingen (utredningar mm, totalt 1 mnkr ) Sverigeförhandlingen (förstärkning av projektorganisationen) -650 Medarbetare Integration (3 åa tom ) -900 E-arkiv Tillköp Regionbuss år till Läreda/Stoby (tot 900 tkr) Färdtjänst Europaforum 350 Ökat aktieägartillskott Krstd Airport (från 500 till 750 tkr) Leader (Hlm-andelen är sänkts från 95 till 90 procent) -494 Informationssäkerhet/Dataskyddsombud 700 ÖF, Arvodes- och tolkkostnader EKB utan PUT ÖF, Handläggare 0,5 tjänst 300 ÖF, Uppräkning av arvoden till gode män (höjning av prisbasbelopp) 100 Medlemsavgifter SKL, Kf Skåne och SKNO 138 Samhällsvägledare, 1,0 tjänst from Flytt av ansvarsförsäkring till KLK Kostnadsreducering Budget kommunledningskontor exkl. fiberutbyggnadsprojekt FIBERUTBYGGNADSPROJEKT KF-plan Fiberetablering Fiberetablering (underskott år , överskott ) Budget fiberutbyggnadsprojekt ARBETSMARKNAD OCH KOMPETENSUTVECKLING KF-plan Lönerevision år 2016 på Lönerevision år 2017 på Höjd arbetsgivaravgift 468 Interna hyreskostnader år Interna lokalvårdskostnader år IT-tjänster år 2016 på Företagshälsovård och rehabilitering (budgetmedel från personalavd) 38 SärVux, utökad vht (beslut fån skolinspektion) 800 Centralisering av kommunens löneadministration -174 Kostnadsreducering -600 Budget arbetsmarknad och kompetensutveckling

20 RÄDDNINGSTJÄNSTEN KF-plan Lönerevision år 2016 på Lönerevision år 2017 på Höjd arbetsgivaravgift 187 Interna hyreskostnader år Interna lokalvårdskostnader år IT-tjänster år 2016 på Företagshälsovård och rehabilitering (budgetmedel från personalavd) 203 Minskade kapitalkostnader anslagstyp 1-10 Stationschefer och C-körkort (RiB) 200 Centralisering av kommunens löneadministration -137 Budget räddningstjänst KOMMUNREVISION KF-plan Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år Interna hyreskostnader år Budget kommunrevision TEKNISK NÄMND KF-plan Lönerevision år 2016 på Lönerevision år 2017 på Höjd arbetsgivaravgift 662 Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år Interna hyreskostnader år Interna lokalvårdskostnader år IT-tjänster år 2016 på Kompensation anslagstyp 1, enl Ö/U Ombyggnad av kök, Vittsjö skola, kf Kompensation för utbetalda vägbidrag, , kf Företagshälsovård och rehabilitering (budgetmedel från personalavd) 98 Nytt tillskott Flytt av ansvarsförsäkring till KLK Stolpburna elledningar Centralisering av kommunens löneadministration -340 Skyddstäckning av nedlagda kommunala deponier Minskade kapitalkostnader anslagstyp Budget teknisk nämnd BYGGNADSNÄMND KF-plan Lönerevision år 2016 på Lönerevision år 2017 på Höjd arbetsgivaravgift 153 Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år Interna hyreskostnader år Interna lokalvårdskostnader år IT-tjänster år 2016 på Företagshälsovård och rehabilitering (budgetmedel från personalavd) 16 Drift av lederna Gullspira, Genvägen, Hovdalaleden 50 Centralisering av kommunens löneadministration -2 3,0 tj (trafikplanerare, statistik/gis, VA-planering) samt specialistutredn Förlängning av projekt ovårdade fastigheter Budget byggnadsnämnd

21 FRITIDSNÄMND KF-plan Lönerevision år 2016 på Lönerevision år 2017 på Höjd arbetsgivaravgift 126 Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år Interna hyreskostnader år Interna lokalvårdskostnader år IT-tjänster år 2016 på Kompensation anslagstyp 1, enl Ö/U Företagshälsovård och rehabilitering (budgetmedel från personalavd) 14 Centralisering av kommunens löneadministration -4 Överflytt av pesonal till BUN (med anledning av flytt till Havremag) -38 Driftbidrag avs ny idrottsanläggning kf , Kostnadsreducering Budget fritidsnämnd KULTURNÄMND KF-plan Lönerevision år 2016 på Lönerevision år 2017 på Höjd arbetsgivaravgift 160 Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år Interna hyreskostnader år Interna lokalvårdskostnader år IT-tjänster år 2016 på Posthantering genom PostNord -12 Företagshälsovård och rehabilitering (budgetmedel från personalavd) 19 Nytt tillskott Nationalmusem, utställning Lokalhistoriska arkivet 73 Centralisering av kommunens löneadministration -3 Budget kulturnämnd BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND KF-plan Nytt tillskott Lönerevision år 2016 på Lönerevision år 2017 på Höjd arbetsgivaravgift Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år Interna hyreskostnader år Interna lokalvårdskostnader år IT-tjänster år 2016 på Posthantering genom PostNord -465 Företagshälsovård och rehabilitering (budgetmedel från personalavd) 740 Överflytt av pesonal till BUN (med anledning av flytt till Havremag) 38 Teknikcollege (industritekn/el- o energiprogr), renovering/inköp av utrustn Centralisering av kommunens löneadministration Betygsättning i moderna språk enligt budgetpropositionen Lovskola enligt budgetpropositionen Läsa skriva räkna garanti enligt budgetpropositionen 2017 och Nationella prov enligt budgetpropositionen Samarbetsavtal mellan Malmö MFFs fotbollsakademi och Hlm kommun 50 Lärarlyftet II (pågår t o m 2019) Skolstart vid sex års ålder enligt budgetpropositionen Nyanlända elever i grundskolan enligt budgetpropositionen Förslag från Skolkommissionen enligt budgetpropositionen Genomströmning gymnasieskolan enligt budgetpropositionen Förslag från Skolkostnadsutredningen enligt budgetpropositionen Offentlighetsprincipen enligt budgetpropositionen Försöksverksamhet med branschskolor enligt budgetpropositionen Prao i årskurs 8 och 9 enligt budgetpropositionen Utveckling nationella prov enligt budgetpropositionen Betygsättning i moderna språk enligt budgetpropositionen Budget barn- och utbildningsnämnd

22 SOCIALNÄMND KF-plan Nytt tillskott Lönerevision år 2016 på Lönerevision år 2017 på Höjd arbetsgivaravgift 836 Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år Interna hyreskostnader år Interna lokalvårdskostnader år IT-tjänster år 2016 på Posthantering genom PostNord -192 Företagshälsovård och rehabilitering (budgetmedel från personalavd) 110 Samarbete tre förvaltningar 955 Centralisering av kommunens löneadministration -566 Missbruk av spel om pengar enligt budgetpropositionen Budget socialnämnd OMSORGSNÄMND KF-plan Nytt tillskott Personalförstärkande åtgärder Lönerevision år 2016 på Lönerevision år 2017 på Höjd arbetsgivaravgift Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år Interna hyreskostnader år Interna lokalvårdskostnader år IT-tjänster år 2016 på Posthantering genom PostNord -225 Företagshälsovård och rehabilitering (budgetmedel från personalavd) 686 Centralisering av kommunens löneadministration Budget omsorgsnämnd MILJÖNÄMND KF-plan Lönerevision år 2016 på Lönerevision år 2017 på Höjd arbetsgivaravgift 85 Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år Interna hyreskostnader år Interna lokalvårdskostnader år IT-tjänster år 2016 på Företagshälsovård och rehabilitering (budgetmedel från personalavd) 10 Uppgradering till digitalt ärendehanteringssystem Centralisering av kommunens löneadministration -1 Kostnadsreducering -100 Budget miljönämnd Summa nämnder

23 Specifikation till finansförvaltningen tkr Egna skatteintäkter Kommunalekonomisk utjämning Egna skatteintäkter och kommunal ekonomisk utjämning Kommunal fastighetsavgift Skuldförändring inklusive löneskatt Pensionsutbetalningar inklusive löneskatt Avgiftsbestämd ÅP inklusive löneskatt Försäkringspremie inklusive löneskatt Förvaltningsavgifter KPA Avtalspension (kommunalt avtal) Löneskatt (kommunalt avtal) Pensioner Avkastning pensionsmedel Ränta på likvida medel Ränteintäkter fiber Övriga finansiella intäkter Borgensavgifter från bolagen Vinstutdelning från Kommuninvest Utdelning från Hässlehem AB Aktieutdelning från Hässleholm Miljö AB Finansiella intäkter Ränta på lån Ränta på skuldförändring (avsättning) inkl löneskatt Förvaltararvode Finansiella kostnader Internränta Oförutsett (KF och KS 1 000) Över- och underskottshantering (fd kompletteringsbudget) Ersättning från Hässleholm Miljö AB Kompensation för ökade kapital- och driftkostnader i samband med investeringar Omstrukturerings- och effektiviseringsarbete inkl. förändrad politisk organisation Sem-, övertid-, ferie- och uppehållslöneskuld Kostnadsökningar Kostnadsökningar Kostnadsökningar Kostnadsökningar Kostnadsökningar Kostnadsökningar Övriga kostnader och intäkter Summa finansförvaltning

24 Investeringsbudget NÄMND/FÖRVALTNING KOMMUNSTYRELSEN KOMMUNLEDNINGSKONTOR exkl. fiberutbyggnadsprojekt FIBERUTBYGGNADSPROJEKT ARBETSMARKNAD OCH KOMPETENSUTVECKLING RÄDDNINGSTJÄNSTEN TEKNISK NÄMND BYGGNADSNÄMND FRITIDSNÄMND KULTURNÄMND BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND SOCIALNÄMND OMSORGSNÄMND MILJÖNÄMND TOTALT

25 Specifikation investeringsbudget tkr KOMMUNLEDNINGSKONTOR exkl. fiberutbyggnadsprojekt A-TYP Investeringar kommunledningskontor Säkerhetsåtgärder i skolor och förskolor Ks oförutsedda investeringar * IT-projekt, anslagstyp 1 inkl. trådlös täckning Säbo IT-projekt, anslagstyp Budget kommunledningskontor exkl. fiberutbyggnadsprojekt *) Anslagstyp bestäms i samband med beslut om investering FIBERUTBYGGNADSPROJEKT A-TYP Fiberetablering, nettoinvestering Budget fiberutbyggnadsprojekt ARBETSMARKNAD OCH KOMPETENSUTVECKLING A-TYP Ospecificerat Uppdatering av IT-utrustning Budget arbetsmarknad och kompetensutveckling RÄDDNINGSTJÄNSTEN A-TYP Räddningsfordon Slangtvätt Räddningsutrustning Verksamhetsinventarier Inventarier till brandstation i Sösdala Budget räddningstjänst BYGGNADSNÄMND A-TYP Verksamhetsinventarier Snedbildsfotografering Nya mätinstrument Budget byggnadsnämnd FRITIDSNÄMND A-TYP Ospecificerat Utbyte av utegym Hässleholmsgården Utegym i tätorter Ljus och ljud T4-matsalen Ljudanläggning Hästveda Hantverksgård Fast brygga Björkviken Budget fritidsnämnd KULTURNÄMND A-TYP Ospecificerat Hovdala Av- och pålastning vid Kulturhuset Dragning av vatten, avlopp o fiber till Hovdala slott och orangeriet Belysning till filialbiblioteken i Tyringe o Vinslöv Budget kulturnämnd BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND A-TYP Ospecificerat Teknikcollege (industritekniskt progr och el- o energiprogr) Inventarier ombyggnad Röinge g:a skola Inventarier nya lokaler fritidshem Hörja Inventarier nya lokaler för tillbyggnad förskola V Torup Inventarier nya lokaler för skola och fritidshem Röke Inventarier ny förskola Hässleholm Inventarier ny förskola Sösdala Inventarier ombyggnad Jacobskolan Inventarier till Familjens hus Budget barn- och utbildningsnämnd

26 SOCIALNÄMND A-TYP Ospecificerat Inventarier till Familjens hus Budget socialnämnd OMSORGSNÄMND A-TYP Ospecificerat Boendelås säbo Inventarier Mindre gruppbostad om 2 lgh Inventarier Gruppbostad LSS, 6 lgh Inventarier Gruppbostad LSS, 6 lgh Budget omsorgsnämnd MILJÖNÄMND A-TYP Ospecificerat Budget miljönämnd TEKNISK NÄMND A-TYP Exploateringsprogrammet Ny regnpark Lille Mats, Gäddastorp 4: Kärråkra underhållsdepå, gc-väg o kompensationsåtg Björklunda etapp 2, massbalansering Paradiset, utbyggnad park, parkeringshus Röinge 7:3, Skjutbanevägen Hässleholm Nord exkl. trafikplats Omasfaltering infarter Hässleholm Grön och trygg livsmiljö Gatunät, toppbeläggning Utveckling Pågatågsorter Tillgänglighetsanpassning Fordons- och maskinförnyelse Lursjöbaden Ospecificerat till tekniska nämnden Fastigheter Fastighetsinventarier Smärre lokalförändringar Ombyggnad tillagningskök Elsäkerhet, fastigheter Energibesparing Ny belysningständning i Hässleholms stad Myndighetskrav från Arbetsmiljöverket OVK-åtgärder Reinvestering i fastigheter, fd planerat underhåll Fastighetsprojekt Anpassningar Jacobskolan 1 Ny förskola Hässleholm 1 Ny förskola Sösdala 1 Ny förskola västra Hässleholm 1 Ombyggnad Röinge g:a skola 1 Äldreboende SÄBO (byggs av extern part) 1 Bostad brukare mkt särskilda behov 1 Mindre gruppbostad om 2 lgh 1 Gruppbostad LSS, 6 lgh (Hässlehem) 1 Gruppbostad LSS, 6 lgh (Hässlehem) 1 Familjens hus 1 Badhus 1 Ombyggnad Vittsjö skolkök 1 Ombyggnad ventilation och renovering HTS 1 Räddningstjänsten Hlm exkl. RC90 1 Ny lokalisering av brandstation Sösdala inkl. logement 1 Hyresgästanpassning Folktandvården 1 Stadsutveckling, etapp 2 1 Budget teknisk nämnd SUMMA

27 5 ÅR I SAMMANDRAG Invånarantal (Budget) (Prognos) Hässleholms kommun den 31/ Resultaträkning Verksamhetens nettokostnader, mnkr Skatteintäkter inkl gen. statsb., mnkr Verksamhetens nettokostnader i förhållande till skatteintäkterna, % Finansnetto,mnkr Årets resultat, mnkr 8,0 43,4 89,9 28,0 12,0 Årets resultat i förhållande till skatteintäkterna, % 0,3 1,5 3,3 1,1 0,5 Investeringar Nettoinvesteringar, mnkr Balansräkning Tillgångar, mnkr Låneskuld, mnkr Pensionsåtagande (inkl ansv.förbind.), mnkr Soliditet, % Soliditet (inkl. pensionsförpliktelser), % SKATTESATSER Kommunen 20,96 20,96 21,06 21,06 21,06 Region Skåne 10,69 10,69 10,69 10,69 10,69 Summa exklusive kyrkoavgift 31,65 31,65 31,75 31,75 31,75 Kyrkoavgift inkl begravningsavgift och 3 öre i stiftsavgift varav obligatorisk begravningsavgift Församling Farstorp 1,36 0,246 Hässleholm 1,26 0,246 Norra Åkarp 1,36 0,246 Röke 1,53 0,246 Sösdala 1,52 0,246 Tyringe 1,53 0,246 Vankiva 1,36 0,246 Verum 1,40 0,246 Vinslöv 1,53 0,246 Vittsjö 1,40 0,246 Västra Torup 1,53 0,246 Total skattesats inkl. kyrkoavgift Total skattesats (ej medlem i Svenska kyrkan) ,01 31,90 32,91 31,90 33,01 31,90 33,18 31,90 33,17 31,90 33,18 31,90 33,01 31,90 33,05 31,90 33,18 31,90 33,05 31,90 33,18 31,90 27

28 Resultatbudget Noter Bokslut Prognos Plan Plan Plan Plan mnkr Verksamhetens intäkter 1 738,5 676,0 663,7 663,7 663,7 663,7 Verksamhetens kostnader , , , , , ,9 Avskrivningar 3-123,6-124,0-151,2-165,7-179,4-195,2 Verksamhetens nettokostnader , , , , , ,5 Skatteintäkter , , , , , ,1 Generella statsbidrag och utjämning 5 797,2 795,4 854,1 884,7 905,9 898,4 Resultat efter skatteintäkter och generella 32,1-8,7-21,1-15,5-6,8 5,0 statsbidrag Finansiella intäkter 6 67,4 62,0 40,4 40,4 40,4 40,4 Finansiella kostnader 7-9,6-9,9-11,3-13,7-23,0-34,8 Resultat före extraordinära poster 89,9 43,4 8,0 11,2 10,5 10,6 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årests resultat: förändring av eget kapital 89,9 43,4 8,0 11,2 10,5 10,6 Nyckeltal, resultatbudget Andel av skatteintäkterna - att betala verksamhetens nettokostnader, % 98,8 100,3 100,7 100,5 100,2 99,8 Finansnetto, mnkr 57,8 52,0 29,1 26,7 17,3 5,5 Årets resultat/skatteintäkter och utjämning, % 3,3 1,5 0,3 0,4 0,3 0,3 Finansieringsbudget Noter Bokslut Prognos Plan Plan Plan Plan mnkr Den löpande verksamheten Årets resultat 89,9 43,4 8,0 11,2 10,5 10,6 Justering för av- och nedskrivningar 123,6 124,0 151,2 165,7 179,4 195,2 Justering för upplösning infrastrukt. bidrag 2,4 2,4 2,4 2,4 2,4 4,4 Justering för realisationsvinster -4,6-12,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Justering för realisationsförluster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Justering för värdereglering av finansiella tillgångar 3,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Justering för avsättning till pensioner 1,0 3,4 3,6 3,9 4,1 4,0 Justering för avsättningar för övriga ändamål 1,9 1,9 0,0 0,0 0,0 0,0 Medel från verksamheten före förändring av 217,3 163,0 165,1 183,2 196,5 214,1 rörelsekapital Ökning(-)/minskning(+) av förvaltade pensionstillgångar -20,0-18,6 3,0 3,0 3,0 3,0 Ökning(-)/minskning(+) förråd och exploateringsfastigheter 12,7 3,3 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar 8-92,4 47,5 25,8 20,0 0,0 0,0 Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder 8 11,7 28,4 9,7-12,8-1,7 7,5 Kassaflöde från den löpande verksamheten 129,3 223,5 203,6 193,3 197,8 224,7 Investeringsverksamheten Investering i immateriella anläggningstillgångar -11,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Investering i materiella anläggningstillgångar -312,1-338,2-396,4-389,8-468,9-281,9 Omklassifisering periodisering anslutningsavgift (fiber) -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Investeringsinkomster, materiella anl.tillgångar 0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 5,8 13,4 0,0 0,0 0,0 0,0 Förändring finansiella leasingavtal -0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Förändring av finansiella tillgångar -5,4-0,9 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -322,5-325,7-396,4-389,8-468,9-281,9 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 208,0 0,0 148,0 181,0 305,0 41,0 Amortering lån 0,0-28,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Förändring leasingskuld -1,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning (+) av övriga långfristiga skulder 8,8 22,4 45,5 20,7 23,3 22,0 Minskning (-) av övriga långfristiga skulder 0,0 0,0-2,8-4,4-5,5-6,6 Ökning (-) långfristiga fordringar -5,0 8,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Minskning (+) av långfristiga fordringar 8,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Minskning av avsättning pga utbetalning 0,0-0,9-1,0-1,0-0,9 0,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 219,3 1,4 189,7 196,3 321,9 56,4 Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur 0,0 0,0 0,0 0,0-50,0 0,0 Årets kassaflöde 26,1-100,7-3,1-0,1 0,7-0,8 Likvida medel vid årets början 80,5 106,6 5,8 2,8 2,6 3,3 Likvida medel vid årets slut 106,6 5,8 2,8 2,6 3,3 2,5 28

29 Balansbudget UB PROGN UB PLAN UB PLAN UB PLAN UB PLAN UB mnkr TILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar 10,7-0,7 10,0 0,0 10,0 0,0 10,0 0,0 10,0 0,0 10,0 Materiella anläggningstillgångar 2 105,4 221, ,9 245, ,2 224, ,2 289, ,7 86, ,4 Finansiella leasingavtal 4,2 0,0 4,2 0,0 4,2 0,0 4,2 0,0 4,2 0,0 4,2 Bidrag till statlig infrastruktur 45,6-2,4 43,2-2,4 40,8-2,4 38,4 47,6 86,0-4,4 81,6 Finansiella anläggningstillgångar 114,7-15,0 99,7 0,0 99,7 0,0 99,7 0,0 99,7 0,0 99,7 Summa anläggningstillgångar 2 280,6 203, ,1 242, ,9 221, ,6 337, ,7 82, ,0 Exploateringsfastigheter och förråd 13,2-3,3 9,9 0,0 9,9 0,0 9,9 0,0 9,9 0,0 9,9 Kortfristiga fordringar 283,8-47,5 236,3-25,8 210,5-20,0 190,5 0,0 190,5 0,0 190,5 Förvaltade pensionsmedel 969,2 18,6 987,8-3,0 984,8-3,0 981,8-3,0 978,8-3,0 975,8 Kassa och bank 106,6-100,7 5,9-3,1 2,8-0,1 2,6 0,7 3,3-0,8 2,5 Summa omsättningstillgångar 1 372,8-132, ,9-31, ,0-23, ,8-2, ,5-3, ,7 SUMMA TILLGÅNGAR 3 653,4 70, ,9 211, ,9 198, ,4 334, ,2 78, ,7 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Årets resultat 89,9 43,4 43,4 8,0 8,0 11,2 11,2 10,5 10,5 10,6 10,6 Resultatutjämningsreserv 105,8 0,0 105,8 0,0 105,8 0,0 105,8 0,0 105,8 0,0 105,8 Övrigt eget kapital 2 132,4 0, ,3 0, ,7 0, ,7 0, ,9 0, ,4 Summa eget kapital 2 328,1 43, ,5 8, ,5 11, ,7 10, ,2 10, ,8 Avsättningar för pensioner 81,1 3,4 84,5 3,6 88,1 3,9 92,0 4,1 96,1 4,0 100,1 Avsättningar för övriga ändamål 1,9 1,0 2,9-1,0 1,9-1,0 0,9-0,9 0,0 0,0 0,0 Summa avsättningar 83,0 4,4 87,4 2,6 90,0 2,9 92,8 3,3 96,1 4,0 100,0 Långfristiga skulder 714,4-5,6 708,8 190,7 899,5 197, ,8 322, ,6 56, ,9 Kortfristiga skulder 527,8 28,4 556,2 9,7 565,8-12,8 553,0-1,7 551,3 7,5 558,8 Förvaltade pensionsmedel, ej likviderade värdepap 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa skulder 1 242,2 22, ,9 200, ,3 184, ,8 321, ,8 63, ,8 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 3 653,4 70, ,9 211, ,9 198, ,4 334, ,2 78, ,7 Nyckeltal, balansbudget Soliditet (eget kapital/tillgångar), % pensionsförpl./tillgångar), % Pensionsförpliktekse före

30 Noter 1. Verksamhetens intäkter Bokslut Prognos delår Budget Plan Plan Plan mnkr Verksamhetens intäkter, Ansvar , , , , , ,8 avgår internhyror -310,7-309,1-309,1-309,1-309,1-309,1 avgår övriga interna poster -392,8-433,1-433,1-433,1-433,1-433,1 Finansförvaltningens poster Realisationsvinster 4,6 12,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Intäkter från dotterbolag 0,1 0,2 0,1 0,1 0,1 0,1 Trygghetsboende 7,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 738,5 676,0 663,7 663,7 663,7 663,7 2. Verksamhetens kostnader Bokslut Prognos delår Budget Plan Plan Plan mnkr Kostnader, ansvar , , , , , ,6 avgår jämförelsestörande poster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 avgår internhyror 310,7 309,1 309,1 309,1 309,1 309,1 avgår övriga interna poster 392,8 433,1 433,1 433,1 433,1 433,1 Finansförvaltningens poster avgår kalkylerade personalomkostnader 84,5 91,3 103,8 106,9 110,1 113,5 avgår kalkylerad särskild löneskatt 20,1 20,5 24,8 25,6 26,4 27,2 avgår fördelade kapitalkostnader 162,6 164,9 191,5 207,2 222,8 241,3 Differens kalkylerade - verkliga arbetsgivaravgifter 1,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Pensionsutbetalningar inkl löneskatt -76,8-78,5-91,5-86,8-100,2-119,2 Pensionsavgifter, individuell del, inkl löneskatt -89,3-99,3-103,5-108,3-113,2-118,3 Förändring avsättning för pensioner, inkl löneskatt -0,1-1,3-1,3-1,5-1,3-0,7 Förändr av sem./övertidsskuld mm -6,6-3,5-2,5-2,5-2,5-2,5 Realisationsförluster/Nedskrivningar 0,0-0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 Saneringsutgifter Multiarenan Tyringe -6,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ks/KF Oförutsedda 0,0-3,8-5,0-5,0-5,0-5,0 Över- och underskottshantering 0,0 0,0-3,0-3,0-3,0-3,0 Kompensation för ökade kostnader i samband med investeringar 0,0-8,4-69,6-84,5-95,4-106,6 Trygghetsboendet Pärlan -7,7-0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Omstrukturerings- och effektiviseringsarbete 0,0 0,0 19,0 42,0 77,0 122,0 Kostnadsökningar ,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kostnadsökningar ,0-43,1-3,0-3,0-3,0-3,0 Kostnadsökningar ,0 0,0-49,9-69,7-69,7-69,7 Kostnadsökningar ,0 0,0 0,0-56,5-78,8-78,8 Kostnadsökningar ,0 0,0 0,0 0,0-58,4-81,5 Kostnadsökningar ,0 0,0 0,0 0,0 0,0-60,4 Summa , , , , , ,9 3. Avskrivningar Bokslut Prognos delår Budget Plan Plan Plan mnkr Fastigheter och anläggningar -73,6 Maskiner och inventarier -43,2 Immateriella anläggningstillgångar -0,3 Nedskrivningar -6,5 Summa -123,6-124,0-151,2-165,7-179,4-195,2 30

31 Noter 4. Skatteintäkter Bokslut Prognos delår Budget Plan Plan Plan mnkr Preliminär kommunalskatt 1 974, , , , , ,1 Prognostiserad slutavräkning -10,5-20,0-9,2 0,0 0,0 0,0 Justering prognostiserad slutavräkning 2,1 4,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 1 966, , , , , ,1 5. Generella statsbidrag och utjämning Bokslut Prognos delår Budget Plan Plan Plan mnkr Inkomstutjämning 608,9 620,3 634,5 646,7 656,4 668,8 Kostnadsutjämning -8,5-6,1 8,5 8,6 8,6 8,7 Regleringsbidrag/avgift -1,6-0,5 7,8 23,5 35,1 31,2 Övrigt generellt statsbidrag 64,3 37,4 38,4 27,4 16,4 0,0 Strukturbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 LSS-utjämning 44,0 53,0 63,5 77,1 87,9 88,2 Kommunal fastighetsavgift 89,9 91,3 101,4 101,4 101,4 101,4 Summa 797,2 795,4 854,1 884,7 905,9 898,4 6. Finansiella intäkter Bokslut Prognos delår Budget Plan Plan Plan mnkr Räntor på likvida medel 0,0 0,1 0,2 0,2 0,2 0,2 Räntor på utlämnade lån till dotterbolag 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ränteintäkter Fiber 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Utdelning från bolagen 13,5 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 Borgensavgifter 6,5 6,5 7,0 7,0 7,0 7,0 Vinstutdelning Kommuninvest 4,2 2,7 2,0 2,0 2,0 2,0 Dröjsmålsräntor och inkassoersättningar mm -1,1 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 Avkastning pensionskapitalförvaltning 40,2 46,4 25,0 25,0 25,0 25,0 Återföring pensionskapitalförvaltning 3,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 67,4 62,0 40,4 40,4 40,4 40,4 7. Finansiella kostnader Bokslut Prognos delår Budget Plan Plan Plan mnkr Räntor på banklån -2,7-4,0-6,1-8,3-17,2-28,6 Räntor på lån från dotterbolag 0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ränta på pensionsavsättningen -0,9-2,1-2,2-2,4-2,8-3,3 Övriga finansiella kostnader -0,3-0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 Förvaltararvode pensionskapitalförvaltning -2,8-2,4-3,0-3,0-3,0-3,0 Nedskrivning aktier Hessleholm Network AB -3,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Nedskrivning av pensionskapitalet 0,0-1,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa -9,6-9,9-11,3-13,7-23,0-34,8 8. Förändring av kapitalbindning (not endast till bud Bokslut Prognos delår Budget Plan Plan Plan mnkr Slutavräkning 2016 (ökad fordran/skuld 2016, minskad fordran/skuld 2018) -6,3 0,0 0,0 0,0 Slutavräkning 2017 (ökad fordran/skuld 2017, minskad fordran/skuld 2019) 0,0-20,0 0,0 0,0 Slutavräkning 2018 (ökad fordran/skuld 2018, minskad fordran/skuld 2020) 9,2 0,0-9,2 0,0 Individuell del året innan inkl löneskatt (minskad skuld) -99,3-103,5-108,3-113,2 Individuell del innevarande år inkl löneskatt (ökad skuld) 103,5 108,3 113,2 118,3 Semesterlöneskuld (ökad skuld) 2,5 2,5 2,5 2,5 Summa 9,7-12,8-1,7 7,5 31

32 Ordlista Anläggningstillgångar Fast och lös egendom avsedda för permanent innehav. Avskrivningar Anläggningstillgångarnas anskaffningskostnad fördelas över den ekonomiska livslängden för att spegla den årliga värdeminskningen. Avskrivningarna belastar den verksamhet som använder tillgångarna. Avsättning Ekonomiska förpliktelser vars storlek eller betalningstidpunkt är osäkra. Balansräkning Visar vilka tillgångar och skulder kommunen har på bokslutsdagen. Tillgångssidan anger hur kommunen har använt sitt kapital, medan skulder- och eget kapitalsidan visar hur kapitalet har anskaffats. Eget kapital Utgör skillnaden mellan tillgångar och avsättningar och skulder. Extraordinära intäkter och kostnader Saknar klart samband med kommunens ordinarie verksamhet och är av sådan art att den inte förväntas inträffa ofta eller regelbundet samt uppgår till väsentliga belopp. Finansiella leasingavtal Har en avtalstid på mer än tre år varigenom de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Dessa redovisas som tillgång och skuld. Finansnetto Skillnaden mellan finansiella intäkter (bland annat räntor på bankmedel) och kostnader (bland annat räntor på lån och pensionsskuld). Internränta Kalkylmässig räntekostnad (för närvarande 1,75 procent) för det kapital som är bundet i anläggnings- och omsättningstillgångar. Internräntan belastar den verksamhet som använder tillgångarna. Likviditet Betalningsberedskap på kort sikt (förmåga att betala skulder i rätt tid). Långfristiga fordringar och skulder Fordringar och skulder som förfaller till betalning mer än ett år efter bokslutsdagen. Nettoinvesteringar Investeringsutgifter efter avdrag för investeringsinkomster. Omsättningstillgångar Fordringar, förråd och andra tillgångar som inte är avsedda för permanent innehav. Operationella leasingavtal Leasingavtal där de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt inte överförs på leasetagaren. Finansiella leasingavtal med en avtalstid om högst tre år redovisas dock även som operationella avtal. Operationella leasingavtal tas inte upp i balansräkningen, men framtida betalningsförpliktelser redovisas som ansvarsförbindelse. Resultaträkning Visar årets intäkter och kostnader samt årets resultat, som är lika med förändring av eget kapital. Resultaträkningen visar endast kommunens externa poster gentemot omvärlden. Rörelsekapital Skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet avspeglar kommunens finansiella styrka på kort sikt. Soliditet Speglar hur mycket av tillgångarna som betalats med egna medel, det vill säga andelen eget kapital av de totala tillgångarna. Jämförelsestörande poster Händelser eller transaktioner som inte är extraordinära, men som är viktiga att uppmärksamma vid jämförelser med tidigare år. Kapitalkostnader Sammanfattande benämning på avskrivning och internränta. Kassaflödesanalys Visar hur årets drift-, investerings- och finansieringsverksamhet med mera har bidragit till förändringen av likvida medel. Kortfristiga fordringar och skulder Fordringar och skulder som förfaller till betalning inom ett år efter bokslutsdagen. Likvida medel Kontanter eller tillgångar som kan omsättas på kort sikt, till exempel kassa- och banktillgångar samt kortfristiga placeringar i värdepapper. 32

33

34 sida Hässleholms kommun Stadshuset Hässleholm vxl