KOMMUNSTYRELSENS FÖRSLAG

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KOMMUNSTYRELSENS FÖRSLAG"

Transkript

1 Sida3 Strategisk plan med Budget 2020 och flerårsplan KOMMUNSTYRELSENS FÖRSLAG

2 Innehåll Strategisk plan Ekonomistyrningsprinciper 06 Övriga budgetregler 07 Presentation av budget 2020 och flerårsplan Ekonomisk analys 11 Driftbudget 14 Specifikation driftbudget 15 Lars Johnsson (M) i samspråk med räddningsledaren Specifikation finansförvaltning 17 vid branden i Hästveda (Åbuamosse). Foto: Helén Clargården Investeringsbudget 18 Specifikataion investeringsbudget 19 Resultatbudget Kassaflödesbudget Balansbudget Noter till resultat- och kassaflödesbudget 23 Ordlista 25 Arbetet med att ta fram en ny översiktsplan pågår. Under våren 2019 tas första steget där man samlar in underlag för att sen kunna ta fram ett första förslag. Foto: fotografdaniel.se Diarienummer: Faställt den: Fastställt av: För revidering ansvarar: För uppföljning ansvarar: Dokumentet gäller för: Giltighetsperiod: Ersätter: Strategisk plan med Budget 2019 och flerårsplan Kommunal författningssamling: Foto (framsida): AnnaLena Olausson

3 Strategisk plan Mål- och resultatstyrning Mål- och resultatstyrning handlar om att planera och genomföra verksamheten utifrån mål för att därefter analysera och utvärdera både resultatet och målen i sig. Genom att synliggöra resultatet och göra jämförelser skapar kommunen en grogrund för ständiga förbättringar och en lärande organisation. Målstyrningsmodellen I mars 2011 fattade kommunfullmäktige beslut om en målstyrningsmodell i syfte att förstärka det strategiska perspektivet och skapa en röd tråd i styrningen för att därigenom öka transparensen och effektiviteten i kommunens verksamhet. Årshjulet I årshjulet klargörs arbetet med planering och uppföljning. Året inleds med att nämnder och styrelser följer upp och analyserar föregående års resultat och måluppfyllelse i sina verksamhetsberättelser. Utvärderingen tillsammans med nämndernas omvärldsanalyser ligger till grund för dialogen om den strategiska inriktningen och budgettilldelningen. Vid budgetberedningen under våren görs en sammanställning kring behovet av fysiska, finansiella, personella och organisatoriska resurser, på både kort och lång sikt. Strategidiskussionerna och budgetdialogen mynnar sedan ut i beslut om strategisk plan med budget i juni månad. Planering Utifrån kommunfullmäktiges strategiska plan fattar nämnden beslut om strategisk inriktning genom nämndspecifika mål. Förvaltningarna har sedan till uppgift att i sina planer och internbudgetar tydliggöra hur målen ska uppnås och hur resurserna ska fördelas. Målhierarki Arbetet med att formulera mål inleds med att nämnder och förvaltningar gör en omvärldsanalys. Denna analys innehåller en beskrivning och bedömning av framtida utmaningar och möjligheter för Hässleholms kommun. Utifrån omvärldsanalysen och utvärderingen i årsuppföljningen utformar kommunfullmäktige en strategisk plan, som beskriver den framtida ambitionsnivån i form av övergripande mål och inriktningsmål. Nämnderna har därefter till uppgift att ta emot dessa stafettpinnar och formulera egna mål. Uppföljning Under året ska nämnderna redovisa sin uppföljning till kommunstyrelsen vid fem olika tillfällen i form av tre månadsrapporter, en delårsrapport samt verksamhetsberättelsen i årsredovisningen. Varje nämnd ska även årligen godkänna en intern kontrollplan som bygger på en risk- och väsentlighetsanalys av de huvudsakliga arbetsmomenten. Kontrollplanen ska lämnas samtidigt som granskningsrapporten, det vill säga senast i samband med inlämnandet av verksamhetsberättelsen. 3

4 Övergripande mål och inriktningsmål Övergripande mål Inriktningsmål Hur mäter vi detta? Målvärde Samhällsservice av hög kvalitet Hässleholms kommun ska ha en hög tillgänglighet Andel som tar kontakt med kommunen via telefon som får ett direkt svar på en enkel fråga och andel som får svar på e-post inom en dag Grönt: Högre än rikssnittet Gult: Rikssnittet Rött: Lägre än rikssnittet Den enskildes inflytande över vård, omsorg och service ska öka Frågeområdet påverkan och inflytande i Socialstyrelsens brukarundersökningar Grönt: Högre värde än rikssnittet Gult: Rikssnittet Rött: Under rikssnittet Hög livskvalitet för kommuninvånarna God ekonomi Attraktiv arbetsgivare Hässleholms kommuns kontakter med närings- och föreningslivet ska kännetecknas av fokus på service, förståelse och lyhördhet Kunskapsuppdraget ska stå i fokus Förbättrad hälsa Hässleholms kommun ska ha välkomnande och trygga livsmiljöer Utanförskapet ska minska Hässleholms kommun ska ha en god kostnadskontroll Hässleholms kommun ska ha en hållbar investeringstakt Hässleholms kommun ska ha ett effektivt lokalutnyttjande Hässleholms kommun ska ha ett närvarande ledarskap Hässleholms kommun ska erbjuda ett hållbart arbetsliv NKI samt värdena för bygglov, miljö- och hälsoskydd, livsmedelskontroll samt markupplåtelse i Insikt, SKL:s servicemätning av kommunernas myndighetsutövning Genomsnittligt meritvärde för avgångselever i åk 9 Andel elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, kommunala skolor Andel gymnasieelever med examen inom tre år Andel invånare år som är stillasittande mer än 7 timmar per dag Andel invånare år som är fysiskt aktiva minst 150 min/vecka Andel åtgärder som har genomförts för att infria kommunens del i medborgarlöftet Antal färdigställda bostäder Andelen av färdigställda bostäder som är villor eller bostadsrätter Andel som är i arbete eller studier 90 dagar efter avslutad etableringsperiod Andel unga som varken studerar eller arbetar Andel arbetslösa utrikesfödda kvinnor Verksamheternas nettokostnader i förhållande till skatteintäkter Soliditeten inklusive pensionsförpliktelsen Antal kvm som förvaltningarna hyr Antal chefer som har mer än 30 medarbetare HME-index (hållbart medarbetarengagemang) utifrån de tre begrepp som mäts i medarbetarenkäten; Motivation, Ledning och Styrning Genomsnittlig sysselsättningsgrad för anställda med månadslön Den totala sjukfrånvaron bland anställda med månadslön Grönt: Ökning Gult: Oförändrat Rött: Minskning Grönt: Mer än 215 poäng Gult: poäng Rött: Mindre än 200 poäng Grönt: Mer än 85 procent Gult: procent Rött: Mindre än 75 procent Grönt: Mer än 72 procent Gult: procent Rött: Mindre än 62 procent Grönt: Mindre än 38 procent Gult: procent Rött: Mer än 46 procent Grönt: Mer än 64 procent Gult: procent Rött: Mindre än 59 procent Grönt: 100 procent Gult: Mer än 75 procent Rött: Mindre än 75 procent Grönt: Mer än 150 bostäder årligen Gult: bostäder årligen Rött: Mindre än 100 bostäder årligen Grönt: Mer än 50 procent Gult: procent Rött: Under 25 procent Grönt: Mer än 50 procent Gult: procent Rött: Mindre än 30 procent Grönt: Minskning Gult: Oförändrat Rött: Ökning Grönt: Minskning Gult: Oförändrat Rött: Ökning Grönt: Under 99 procent Gult: procent Rött: Över 100 procent Grönt: Minst 35 procent Gult: procent Rött: Under 30 procent Grönt: Minskning Gult: Oförändrat Rött: Ökning Grönt: Minskning Gult: Oförändrat Rött: Ökning Grönt: Över 78 Gult: Rött: Under 77 Grönt: Mer än 90 procent Gult: procent Rött: Mindre än 80 procent Grönt: Mindre än 6 procent Gult: 6-6,7 procent Rött: Mer än 6,7 procent 4

5 Övergripande mål och inriktningsmål Hållbar produktion och konsumtion Hässleholms kommuns klimatpåverkan ska minska Mängden matsvinn i kommunala verksamheter Självförsörjningsgrad av förnybar energi i form av installerad effekt Utbetald ersättning för körning med privata fordon i tjänsten Omsättningen av inventarier i verksamheten Ge och Få Energianvändningen i kommunens fastigheter (kwh/m2 ) Andel fossilbränslefri och återvunnen energi för uppvärmning Andel förnybara drivmedel i kommunkoncernens fordonsflotta Grönt: Minskning med 30 procent eller mer Gult: Minskning med mindre än 30 procent Rött: Ökning Grönt: Ökning med 10 procent eller mer Gult: Ökning med mindre än 10 procent Rött: Minskning Grönt: Minskning med 20 procent eller mer Gult: Minskning med mindre än 20 procent Rött: Ökning Grönt: Ökning med 15 procent eller mer Gult: Ökning med mindre än 15 procent Rött: Minskning Grönt: Minskning Gult: Oförändrat Rött: Ökning Grönt: Mer än 98 procent Gult: procent Rött: Mindre än 85 procent Grönt: Mer än 49 procent Gult: procent Rött: Mindre än 40 procent 5

6 Ekonomistyrningsprinciper 2020 Internbudget Nämnderna/styrelsen ska inom ramen för anvisade medel fastställa internbudget på detaljnivå senast den 30 november Omdisponering Driftbudget Omdisponering mellan kommunstyrelsen (gäller även finansförvaltningen) och annan nämnd eller mellan nämnder beslutas av kommunstyrelsen upp till 5 mnkr. Omdisponering inom kommunstyrelsens ram beslutas av kommunstyrelsen eller enligt av kommunstyrelsen beslutade delegationsregler. Omdisponering inom nämndens ram beslutas av nämnd eller enligt av nämnden beslutade delegationsregler. Omdisponering från driftbudget till investeringsbudget beslutas av kommunstyrelsen upp till 5 mnkr. Investeringsbudget Omdisponering mellan investeringsprojekt mellan kommunstyrelsen och annan nämnd eller mellan nämnder beslutas av kommunstyrelsen upp till 5 mnkr. Kommunstyrelsen beslutar även om anslagstyp i samband med beslut om omdisponeringen. Omdisponering mellan investeringsprojekt inom kommunstyrelsens ram beslutas av kommunstyrelsen upp till 5 mnkr. Kommunstyrelsen beslutar även om anslagstyp i samband med beslut om omdisponeringen. Omdisponering mellan investeringsprojekt inom nämndens ram beslutas av kommunstyrelsen upp till 5 mnkr. För de investeringsanslag som beslutats av kommunfullmäktige som ospecificerade får nämnden omdisponera fritt mellan investeringsprojekt. Kommunstyrelsen beslutar även om anslagstyp i samband med beslut om omdisponeringen. Omdisponering från investeringsbudget till driftbudget beslutas av kommunfullmäktige. Tilläggsanslag Grundprincipen är att tilläggsanslag inte beviljas under löpande år. Skulle nämnden under budgetåret anse sig behöva ytterligare ekonomiska resurser för att uppnå uppsatta mål och/- eller lagstadgade krav kan kommunfullmäktige i undantagsfall besluta om tilläggsanslag. Nämnd ska innan tilläggsanslag begärs pröva frågan om det ökade behovet av ekonomiska resurser kan finansieras inom nämndens ram genom omdisponering av medel. Finansiering av eventuella tilläggsanslag på driften genom minskning av budgeterat årets resultat beslutas av kommunstyrelsen upp till 1 mnkr. Finansiering av eventuella tilläggsanslag för investeringar genom ökad upplåning beslutas av kommunstyrelsen upp till 5 mnkr. Kommunstyrelsen beslutar även om anslagstyp i samband med beslut om finansieringen. Uppföljning Nämnderna ska till kommunstyrelsen årligen redovisa fem ekonomiska uppföljningar. Dessa består av, förutom årsredovisningen, en delårsrapport per siste augusti och tre månadsuppföljningar per siste februari, april och oktober. Till uppföljningen den siste april och till delårsrapporten ska de kommunala bolagen lämna in en verksamhetsberättelse samt en resultaträkning. Nämnder/förvaltningar som prognostiserar underskott ska även redovisa vilka åtgärder som nämnden kommer att vidta för att hålla den av kommunfullmäktige beslutade budgeten för Nämnderna ska även redogöra för de verksamhetsmässiga och ekonomiska effekterna av dessa åtgärder. 6

7 Överskott/underskott Huvudprincipen är att över- och underskott gentemot budget motiveras noggrant. Motivering ska ges liksom beskrivning av hur överskottet ska användas. Överskott som överförs till efterföljande års driftbudget får inte användas till permanent nivåhöjning. För överskott i investeringsbudgeten gäller principen att påbörjade men inte avslutade projekt förs över till nästkommande år. Intern kontroll För den interna kontrollen finns det särskilda regler antagna. Inventarier Inköp av inventarier för permanent bruk räknas som en investering. I Hässleholms kommun gäller att anskaffningsvärdet ska överstiga ett värde om minst ett ½ prisbasbelopp (exklusive moms) samt ha en nyttjandeperiod om minst tre år. Beloppsgränsen gäller även vid: Samlade och samtida inköp av flera likartade inventarier. Ett exempel på detta kan vara ett samtida inköp av ett antal likartade cyklar till flera olika förskolor. Likartade kan ses som olika modeller på cyklar. Samlade och samtida inköp av inventarier med ett naturligt samband. Ett exempel på detta kan vara inköp av klassrumsmöbler till ett antal klassrum inom grundskolan. Se även Riktlinjer för investeringar, antagna av kommunfullmäktige den 26 mars 2018, 39. Övriga budgetregler 2020 Internränta och avskrivningar Som ersättning för använt kapital belastas verksamheterna med internränta på bokförda värden för investeringar. Internränta beräknas på anskaffningsvärdet reducerat med avskrivningar. Internräntan ska följa SKL:s rekommendation, vilken enligt nuvarande prognos blir 1,50 procent för Planmässig avskrivning tillämpas med av Rådet för kommunal redovisning och SKL:s rekommenderade avskrivningstider. Kapitalkostnaderna påförs från och med månaden efter ianspråktagandet av investeringen. Kommunstyrelsen genom kommunledningskontorets ekonomiavdelning har rätt att till nämnderna fördela medel avseende kapitalkostnader (anslagstyp 1) för investeringar slutförda från och med Anslagstyper I samband med beslut om investering tas också beslut om huruvida budgetkompensation för framtida kapitalkostnader och övriga driftkostnader ska utgå eller inte. Beslutet tas med olika anslagstyper. Investeringar med anslagstyp 1 innebär att nämnderna och förvaltningarna under kommunstyrelsen får budgetkompensation för framtida kapitalkostnader samt för övriga driftkostnader. För investeringar med anslagstyp 2 utgår ingen budgetkompensation för framtida kapitalkostnader och övriga driftkostnader. 7

8 Presentation av budget 2020 och flerårsplan Kostnadsreduceringar, rationaliseringar och en effektivisering av fastighetsbeståndet Budgetförslaget genomsyras i hög grad av kostnadsreduceringar, rationaliseringar och återhållsamhet samt en effektivisering av fastighetsbeståndet. Totalt har 35 mnkr i kostnadsreduceringar lagts ut i nämndernas budgetramar. Därutöver kvarstår 8,25 mnkr i personalkostnadsreduceringar enligt tidigare plan. Det föreslås en effektivisering av kommunens fastighetsbestånd på totalt 27 mnkr, varav 3,0 mnkr 2020, ytterligare 9 mnkr 2021 och ytterligare 15 mnkr Utgångspunkten har varit att ge medborgarna så mycket service och välfärd för varje skattekrona som möjligt. Samtidigt vill vi ta ansvar för att på lång sikt få en god balans i budgeten. Det kärva ekonomiska läget tvingar oss att avisera skattehöjning både 2020 och 2021, trots att flertalet förvaltningar måste minska sina kostnader. Budgeten innebär stora utmaningar för verksamheterna, men vi är ändå nöjda med att kunna presentera förslaget så här tidigt på året så att nämnder och förvaltningar får en ärlig chans att anpassa verksamheten efter budgeten, säger Lars Johnsson (M). Driftbudget Nedan följer ett kort sammandrag över några av de förändringar som budgeterats i nämndernas driftbudget. Kommunledningsförvaltningen exkl. fiberutbyggnadsprojekt och överförmyndarverksamhet Kommunledningsförvaltningen får ett tillskott för ökade kostnader avseende färdtjänst på 0,339 mnkr samt ett tillskott för utredningsmedel på 1,0 mnkr, varav 0,5 mnkr öronmärks för höghastighetsjärnväg och 0,5 mnkr till fastighetsprojekt. Personalkostnadsreducering på 2,0 mnkr enligt tidigare plan kvarstår. Neddragningen inom SFI-verksamheten på 1,3 mnkr år 2021 och ytterligare 1,3 mnkr år 2022 enligt tidigare plan kvarstår. För att kunna anställa reservbrandmän utökas räddningstjänsten ram med 0,120 mnkr. Från och med år 2020 får kommunledningsförvaltningen en kostnadsreducering på 10,0 mnkr. Fiberutbyggnadsprojektet Satsningen på fiberetablering innebär ett nettounderskott på driften för planperioden på totalt 3,9 mnkr, vilket finansieras med kommunlån. Överförmyndarverksamhet Ett tillskott på 0,7 mnkr för ökade arvodeskostnader till gode män. Tekniska nämnden Tekniska nämndens personalkostnadsreducering på 2,0 mnkr enligt tidigare plan kvarstår. Från och med år 2020 får nämnden en kostnadsreducering på 5,0 mnkr. Med anledning av om- och tillbyggnad av Bjärnums skola får nämnden ett tillfälligt tillskott på totalt 2,5 mnkr avseende rivningskostnader samt etablering/avetablering av skolmoduler. Nämnden får ett tillskott på 0,2 mnkr i utredningsmedel avseende fastighetsprojekt. Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämndens personalkostnadsreducering på 1,5 mnkr enligt tidigare plan kvarstår. Från och med år 2020 får nämnden en kostnadsreducering på 8,0 mnkr. Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden får ett nytt tillskott på 25,0 mnkr. Nämnden får även tillskott som är kopplat till befolkningsprognos och demografiska förändringar för förskola och skola med 4,5 mnkr år 2020, ytterligare 4,8 mnkr år 2021 och ytterligare 4,5 mnkr år Enligt tidigare plan låg en minskning av nämndens ram på 0,4 mnkr år 2020 och ytterligare 11,9 mnkr år 2021, dessa belopp har plockats bort. Socialnämnden Socialnämndens personalkostnadsreducering på 0,750 mnkr enligt tidigare plan kvarstår. Från och med år 2020 får nämnden en kostnadsreducering på 10,0 mnkr. Omsorgsnämnden Omsorgsnämndens tillskott enligt tidigare plan på 10,3 mnkr år 2020 och ytterligare 0,5 mnkr år 2021 har plockats bort. Även tillskott för personalförstärkande åtgärder på 2,3 mnkr enligt tidigare plan har plockas bort. Nämnden får tillskott som är kopplat till befolkningsprognos och demografiska förändringar för äldreomsorg samt till förändringar i LSSutjämningsbidraget med 5,8 mnkr år 2020, ytterligare 8,2 mnkr år 2021 och ytterligare 7,9 mnkr år Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Miljö- och stadsbyggnadsnämndens personalkostnadsreducering på 2,0 mnkr enligt tidigare plan kvarstår. Från och med år 2020 får nämnden en kostnadsredu- 8

9 cering på 2,0 mnkr. Riksdagen har, i samband med beslut om statens budget för 2019, beslutat att avveckla vissa av de bostadspolitiska stöden, däribland statsbidrag för ökat bostadsbyggande, så kallad Byggbonus. I avvaktan på höstpropositionen plockas totalt 5,0 mnkr bort, varav 4,7 mnkr från miljö- och stadsbyggnadsnämnden och 0,3 mnkr från tekniska nämnden. Borgensavgifter Borgensavgifter budgeteras på 9,3 mnkr år 2020, 10,4 år 2021 och 10,8 mnkr år 2022 och är grundat på skillnaden mellan bolagens räntevillkor med egen säkerhet jämfört med kommunal borgen. Avkastning pensionsmedel Avkastning från pensionsmedlen budgeteras till 22,0 mnkr årligen under planperioden Det innebär att aktie- och fondutdelningar samt kupongräntor inte reinvesteras i pensionskapitalet. Utdelning från bolag Aktieutdelning från Hässleholm Miljö AB budgeteras med 3,0 mnkr år 2020, 4,0 mnkr år 2021 och 5,0 mnkr år Utdelning från Hässlehem AB budgeteras med 3,0 mnkr årligen. Denna utdelning har för avsikt att användas för sådana ändamål som framgår av lag om allmännyttiga bostadsaktiebolag (SFS, 2010:879) 5, följaktligen åtgärder som främjar integration och social sammanhållning eller som tillgodoser bostadsbehovet för personer för vilka kommunen har ett särskilt ansvar. För överskottsutdelning från Kommuninvest budgeteras 2,5 mnkr per år. Oförutsedda kostnader samt över- och underskottshantering 5 mnkr har budgeterats per år för oförutsedda kostnader. Budgeten fördelas med 4 mnkr för kommunstyrelsens oförutsedda kostnader och 1 mnkr för kommunfullmäktiges oförutsedda kostnader. För överoch underskottshanteringen budgeteras 3 mnkr per år. Övriga förändringar på driftbudgeten Löneökningar, arvoden, internhyror, lokalvård och ökade driftkostnader Nämndernas anslag regleras för kommande löneökningar efter avslutade förhandlingar, internhyror, intern lokalvård samt för ökade driftkostnader för nyoch ombyggnation av fastigheter. Investeringsbudget Nedan följer ett kort sammandrag av budgetbesluten avseende investeringar. Investeringsutgifterna uppgår till cirka 409 mnkr år 2020 och totalt cirka 1,034 mdkr för planperioden Ett av de större projekten är fiberetablering där det avsätts cirka 116 mnkr under åren För fastighetsprojekt avsätts cirka 160 mnkr år 2020 och cirka 431 mnkr under planperioden Bland annat budgeteras det för tre nya förskolor, varav två i Hässleholm och en i Tormestorp. Det budgeteras även för om- och tillbyggnad av Bjärnums skola samt ombyggnation och anpassning av förskola och skollokaler i Ballingslöv. Utöver det budgeteras det för lokal- och verksamhetsförändringar för Syrsans hörselförskola och för Silviaskolans lokalsituation, samt för nybyggnation av gymnastikhall vid Grönängsskolan. Under år 2020 budgeteras det för nödvändiga underhållsåtgärder i köket på Västerskolan samt ombyggnation/renovering av idrottshallen på Linnéskolan. Under planperioden budgeteras det även för ett Ungdomens Hus. Ombyggnad och anpassningar på Jacobsskolan inklusive ventilationsarbete kommer att slutföras under Även ombyggnad av ventilation samt renovering av Hässleholms Tekniska Skola, HTS, kommer att genomföras under planperioden. Totalt budgeteras 109 mnkr under planperioden för exploateringsverksamhet. Det innefattar bland annat utbyggnad av ett nytt bostadsområde på Björklunda och Paradiset, cirkulationsplats vid korsningen Vankivavägen/Finjagatan, ett nytt industriområde vid Belevägen samt nya bostadsområden i Tyringe (Turbinen 1) och på Skjutbanevägen i Hässleholm (Röinge 7:3). Stora satsningar görs på IT-projekt i kommunen och totalt avsätts 86 mnkr för detta under planperioden. Det tillskjuts 27 mnkr för år 2020 och totalt 81 mnkr under planperioden för reinvesteringar i fastigheter. Det avsätts även 1,5 mnkr år 2021 för trygghetsspår med elljus på Galgbacken. Den politiska organisationen Förslaget innebär att arvoden för förtroendevalda inte kommer att räknas upp under år

10 Budgetantaganden Budgeten för planperioden bygger på följande antaganden: Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning Kommunens skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning bygger på SKL:s (Sveriges kommuner och landsting) cirkulär 19:6 som publicerades den 15 februari Antaganden om skatteintäkterna bygger på SKL:s prognos för skatteunderlagsutvecklingen för riket samt på följande befolkningsprognos: 2020: , 2021: och 2022: Skattesatsen föreslås beslutas i kommunstyrelsen i oktober med hänvisning till att man vill avvakta regeringens budgetproposition som presenteras i september. En skattehöjning på 50 öre kan bli aktuell både år 2020 och Kommunalskatten år 2019 är 20,96 kronor. Investeringar med anslagstyp 1 I samband med beslut om investering tas också beslut om huruvida budgetkompensation för framtida kapitalkostnader och övriga driftkostnader ska utgå eller inte. Beslutet tas med olika anslagstyper. Investeringar med anslagstyp 1 innebär att nämnderna och förvaltningarna under kommunstyrelsen får budgetkompensation för framtida kapitalkostnader samt för övriga driftkostnader. För investeringar med anslagstyp 2 utgår ingen budgetkompensation för framtida kapitalkostnader och övriga driftkostnader. Kompensation för ökade driftkostnader för investeringar som görs budgeteras centralt på finansförvaltningen. Reducering görs för minskade kapitalkostnader hos de nämnder/förvaltningar som tidigare kompenserats för investeringar med anslagstyp 1. Kapitalkostnader Internräntan följer SKL:s rekommendation och budgeteras till 1,50 procent för planperioden. Kapitalkostnaderna påförs från och med månaden efter ianspråktagandet av investeringen. Resursfördelning Resursfördelningsmodellen, som är kopplad till att de demografiska förändringarna utifrån kostnadsutjämningens à-prissystem, tillämpas för verksamheter som påverkas i stor utsträckning av befolkningsutvecklingen och som har ett starkt samband mellan kostnader och antal elever/brukare. Dessa verksamheter är; förskola, skola, förskoleklass, fritidshem, gymnasium samt äldreomsorg. Förändringar i LSS-utjämningsbidraget budgeteras på omsorgsnämnden budgetram. Löneökningar Kompensation till nämnder och förvaltningar för löneökningar ska i princip ske efter det verkliga utfallet. Medel för löneökningar budgeteras centralt och fördelas till respektive nämnd och förvaltning när avtalen är klara. Prisökningar Ingen generell kompensation har skett för prisökningar. Pensioner Pensionskostnaderna bygger på KPA:s prognos framtagen per den 31 december Pensionsskuldsberäkningen är gjord enligt RIPS17. Det är den beräkningsmodell som SKL fattade beslut om i juni 2016 och som ska användas vid värdering av den kommunala pensionsutfästelsen. 10

11 Ekonomisk analys Sammanfattning Med liggande budget kommer kommunens ekonomi under 2020 att utvecklas som följer: Verksamhetens nettokostnader tar 100,4 procent i anspråk av kommunens skatteintäkter och utjämningsbidrag. Årets resultat är budgeterat till 14,9 mnkr. Investeringsvolymen är under året hög och uppgår till 409,0 mnkr. Låneskulden ökar från mnkr 2019 till mnkr. Soliditeten kommer att sjunka från 56,1 procent 2019 till 53,4 procent under år Ekonomisk analys ur fyra aspekter För att kartlägga och analysera resultat, utveckling och ställning för kommunen används en finansiell analysmodell som utgår från fyra finansiella aspekter enligt nedan. Resultat Vilken balans har kommunen haft mellan intäkter och kostnader under året och över tiden? Kapacitet Vilken finansiell styrka har kommunen för att möta finansiella svårigheter på längre sikt? Risk Finns det risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Kontroll Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Nyckeltal - Årets resultat - Kostnads- och intäktsutveckling - Investeringar - Soliditet - Skuldsättningsgrad - Kommunalskatt - Likviditet - Låneskuld - Pensionsåtagande - Borgensförbindelser - Budgetföljsamhet - Prognossäkerhet - Känslighetsanalys Resultat och kapacitet Årets resultat För år 2020 uppgår det budgeterade resultatet för kommunen till 14,9 mnkr. För åren 2021 och 2022 är det budgeterade resultatet 25,8 mnkr respektive 0,4 mnkr. Balanskravsutredning Kommunallagens balanskrav innebär att kommunens intäkter måste överstiga kostnaderna varje enskilt år. Ett eventuellt underskott ska återställas så snart som möjligt, dock senast tredje året efter det negativa resultatets uppkomst. Enligt gällande regelverk ska realisationsvinster avseende försäljning av anläggningstillgångar samt orealiserade vinster och förluster i värdepapper inte inräknas när avstämning mot balanskravet görs, se tabell 1. Balanskravsutredning mnkr 2020 Årets resultat enligt resultaträkningen 14,9 -Realisationsvinster vid försäljning av anläggn.tillg. 0,0 +/- Orealiserade vinster och förluster i värdepapper 0,0 -Återföring av orealiserade vinster och förluster i värdepapper 0,0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 14,9 -reservering av medel till resultatutjämningsreserv 0,0 +användning av medel från resultatutjämningsreserv 0,0 Balanskravsresultat 14,9 Balanskravsunderskott från tidigare år 0,0 Summa 14,9 Balanskravsresultat att reglera 0,0 Tabell 1, Budgeterat balanskravsresultat för år Det budgeterade balanskravsresultatet för år 2020 uppgår till 14,9 mnkr. Det prognostiserade balanskravsresultatet för år 2019 beräknas till 0 mnkr, efter det att 44,3 mnkr disponerats från resultatutjämningsreserven (RUR) och uppfyller därmed kommunallagens balanskrav. Det finns inget underskott att återställa från tidigare år. Budgeten bygger på att ingen disponering ska ske ur ovan nämnda resultatutjämningsreserv. 11

12 Resultatutjämningsreserv Den 1 januari 2013 trädde ändringarna om att komplettera befintlig lagstiftning om God ekonomisk hushållning i kraft. Det ger nya möjligheter att utifrån reglerna om balanskravet öppna upp för möjligheten att utjämna intäkter över tid genom en resultatutjämningsreserv. Kommunerna ges därmed bättre chans att möta effekter av konjunktursvängningar. Kommunfullmäktige beslutade 2013 om att inrätta en resultatutjämningsreserv på 73,3 mnkr. År 2014 disponerades 1,4 mnkr ur resultatutjämningsreserven. Efter reserveringen 2016 uppgår resultatutjämningsreserven till 105,8 mnkr. Enligt helårsprognosen per den 30 april 2019 beräknas årets resultat efter balanskravsjustering till -44,3 mnkr. Om disponering från resultatutjämningen behöver ske med 44,3 mnkr innebär det att resultatutjämningsreserven kommer att uppgå till 61,5 mnkr per den 31 december Kostnads- och intäktsutveckling Nettokostnaderna och skatteintäkterna bör ha en följsam utveckling. Verksamhetens nettokostnader ökar år 2020 med 0,8 procent i förhållande till budget år 2019 medan skatteintäkterna och de generella bidragen ökar med 2,0 procent. Om kostnaderna ökar snabbare än intäkterna försämras naturligtvis resultatet. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna (inklusive det generella statsbidraget) visar hur stor del av skatteintäkterna som går åt till den löpande verksamheten. För år 2020 beräknas detta mått uppgå till 100,4 procent, vilket är 1,3 procentenheter lägre än budget år För år 2021 uppgår nettokostnadsandelen till 100,0 procent och för år 2022 till 100,3. Det generella statsbidraget beräknas till 896,7 mnkr för år Det motsvarar cirka 28,5 procent av kommunens totala skatteintäkter och generella statsbidrag. Storleken på detta bidrag innebär att kommunens ekonomi är känsligt för ändringar och försämringar i statligt beslutade regelverk. Finansnetto De finansiella intäkterna för år 2020 budgeteras till 43,2 mnkr och de finansiella kostnaderna till 15,3 mnkr, det vill säga ett positivt finansnetto på 27,8 mnkr. Finansnettot år 2021 beräknas till 24,4 mnkr och för år 2022 till 9,6 mnkr. I de finansiella intäkterna budgeteras det bland annat för borgensavgifter från bolagen på 9,3 mnkr år 2020, 10,4 mnkr år 2021 och 10,8 mnkr år 2022 och är grundat på skillnaden mellan bolagens räntevillkor med egen säkerhet jämfört med kommunal borgen. Aktieutdelning från Hässleholm Miljö AB budgeteras med 3,0 mnkr år 2020, 4,0 mnkr år 2021 och 5,0 mnkr år Utdelning från Hässlehem AB budgeteras med 3,0 mnkr årligen. För överskottsutdelning från Kommuninvest budgeteras 2,5 mnkr per år. I enlighet med gåvobrevet avseende Tyringe Multiarena efterskänker Sparbankstiftelsen 1,5 mnkr per år av sin fordran på kommunen vilket budgeteras som en finansiell intäkt. Avkastningen på pensionsmedlen budgeters till 22 mnkr vilket innebär att aktie- och fondutdelningar samt kupongräntor inte kommer att reinvesteras i pensionskapitalet. De senaste åren har finansnettot varit starkt positivt, vilket främst beror på avkastningen på pensionsmedlen i form av reavinster. I de finansiella kostnaderna år 2020 ingår 9,7 mnkr som räntekostnader på lån och 2,7 mnkr som ränta på pensionsavsättningen. Investeringar Investeringsverksamheten för planperioden är omfattande. Investeringsutgifterna uppgår under perioden till drygt 1,034 mdkr. Under planperioden budgeteras 60,3 mnkr i investeringsinkomster. Dessa kommer att skuldbokföras och avser förutbetalda anslutningsavgifter för fiber samt gatukostnadsersättningar. Det innebär att nettoinvesteringarna för perioden uppgår till totalt cirka 973 mnkr. En önskvärd nivå är att inte investera mer än avskrivningarna + årets resultat, vilka under perioden uppgår till cirka 600 mnkr. 12

13 Soliditeten påverkas av investeringsvolym, upplåning och resultatutveckling. En jämn och hög soliditet ger förutsättningar för låga finansiella kostnader och därmed ett större utrymme för att bedriva verksamhet. Om hänsyn tas till pensionsförpliktelser före 1998 på 905 mnkr, som på grund av den kommunala redovisningslagen redovisas bland ansvarsförbindelser, ligger den verkliga soliditeten på 33,7 procent, vilket är 1,0 procentenheter lägre jämfört med budget år Kommunens soliditet hävdar sig väl vid en jämförelse med de flesta kommuner. Det vägda riksgenomsnittet för 2017 låg på 45,3 procent (25,6 procent om pensionsförpliktelserna inräknas). Ett av de större projekten är fiberetablering där det avsätts cirka 116 mnkr under åren , varav 58 mnkr år Därutöver satsas det bland annat på nya förskolor, ombyggnation, renovering och ventilationsarbeten på gymnasieskolorna, om- och tillbyggnad av Bjärnums skola samt ombyggnation och anpassning av förskola och skollokaler i Ballingslöv. Nettoutgift Investering Fastighetsprojekt (mnkr) 160 Fiberetablering 58 Exploateringsverksamhet 48 IT-investeringar 45 Reinvesteringar i fastigheter (fd planerat underhåll) 27 Tabell 2, Kommunens större investeringsprojekt Soliditet Kommunalskatt Skatteintäkterna är kommunens dominerande intäktskälla och bestäms av skattesatsen och skatteunderlaget. Kommunalskatten år 2019 är 20,96. Skattesatsen föreslås beslutas i kommunstyrelsen i oktober med hänvisning till att man vill avvakta regeringens budgetproposition som presenteras i september. En skattehöjning på 50 öre kan bli aktuell både år 2020 och Medelskattesatsen i riket för år 2019 uppgår till 20,70 och i Skåne till 20,64. År 2019 har Hässleholm den tionde högsta skattesatsen av 33 kommuner i Skåne. Risk och kontroll Likviditet och upplåning Soliditeten (eget kapital/tillgångarna) mäter kommunens förmögenhet och visar hur stor del av tillgångarna som betalas genom driftöverskott. Enligt budgeten för år 2020 uppgår soliditeten exklusive pensionsförpliktelser till 53,4 procent, vilket innebär att den beräknas minska med 2,7 procentenheter i förhållande till budget år Under kommer likviditeten att hållas på en relativt låg nivå. Låneskulden kommer under samma period att öka med 437 mnkr. Vid periodens slut kommer låneskulden att uppgå till cirka 1,5 mdkr, vilket kan jämföras med mnkr år Låneskulden prognostiseras att öka under år 2020 med 209 mnkr, med 204 mnkr under år 2021 och med 24 mnkr år

14 Driftbudget NÄMND/FÖRVALTNING KOMMUNSTYRELSEN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNING exkl. fiberutbyggnadsprojekt och överförmyndarverksamhet FIBERUTBYGGNADSPROJEKT ÖVERFÖRMYNDARVERKSAMHET TEKNISK NÄMND KOMMUNREVISION KULTUR- OCH FRITIDSNÄMND BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND SOCIALNÄMND OMSORGSNÄMND MILJÖ - OCH STADSBYGGNADSNÄMND SUMMA NÄMNDER FINANSFÖRVALTNING ÅRETS RESULTAT

15 Specifikation driftbudget KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNING exkl. fiberutbyggnadsprojekt och överförmyndarverksamhet KF-plan, totalt för kommunledningsförvaltning exkl. fiberutbyggnadsprojekt och överförmyndarverksamhet KF-plan tidigare kommunledningskontor Budgetposter Interna hyreskostnader år 2019 Interna lokalvårdskostnader år 2019 Utredningsmedel Höghastighetsjärnväg Färdtjänst Utredningsmedel fastighetsstrateg (finns 300 tkr, 2020=800 tkr totalt) Inrättande av kommunstyrelsens utskott för arbetsmarknad och kompetensutveckling Lönerevision helårseffekt 2019 Europaparlamentsval 2019 Ökat aktieägartillskott Krstd Airport med 250 tkr upphör 2019 Personalkostnadsreducering RKL-val Budget kommunledningsförvaltning exkl. AK, rtj, fiber och överförmyndare KF-plan tidigare arbetsmarknad och kompetensutveckling Budgetposter Interna hyreskostnader år 2019 Interna lokalvårdskostnader år 2019 Lönerevision helårseffekt 2019 Minskning av sfi-verksamhet Budget för arbetsmarknad och kompetensutveckling KF-plan tidigare räddningstjänst Budgetposter Interna hyreskostnader år 2019 Interna lokalvårdskostnader år 2019 Kompensation anslagstyp 1, enl Ö/U 2019 Reservbrandmän (en på varje avdelning) Lönerevision helårseffekt 2019 Budget för räddningstjänst Kostnadsreducering för kommunledningsförvaltningen exkl. fiber och överförmyndare Budget kommunledningsförvaltning exkl. fiberutbyggnadsprojekt och överförmyndarverksamhet FIBERUTBYGGNADSPROJEKT KF-plan Fiberetablering (underskott år ) Budget fiberutbyggnadsprojekt (kommunlån) ÖVERFÖRMYNDARVERKSAMHET KF-plan Kostnadsökningar överförmyndare 700 Lönerevision helårseffekt Budget överförmyndarverksamhet KOMMUNREVISION KF-plan Interna hyreskostnader år Dubbel revision under tre månader, utbildning av nya -200 Budget kommunrevision TEKNISK NÄMND KF-plan Interna hyreskostnader år Interna lokalvårdskostnader år Kompensation anslagstyp 1, enl Ö/U Utredningsmedel fastighetsprojekt 200 Byggbonus, exploateringsingenjör upphör -300 Etablering/avetablering skolmoduler Bjärnums skola samt rivning av byggnad inkl. tillfällig bussfålla Avetablering av befintlig modulförskola i Tormestorp 500 Lönerevision helårseffekt Kostnadsreducering Central fordonsenhet, uppstartskostnader, beslut i KF 92, Personalkostnadsreducering Minskade kapitalkostnader anslagstyp Budget teknisk nämnd

16 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMND KF-plan Bidrag till föreningen Norden, konstutställning Processledare, Markan Ungdomens Hus, beslut i KF, Personalkostnadsreducering Interna hyreskostnader år Interna lokalvårdskostnader år Lönerevision helårseffekt Kostnadsreducering Budget kultur- och fritidsnämnd BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND KF-plan Nytt tillskott Resursfördelning skola och förskola baserat på befolkningsprognos Resursfördelning skola och förskola baserat på befolkningsprognos Resursfördelning skola och förskola baserat på befolkningsprognos Resursfördelning skola och förskola baserat på befolkningsprognos Stängning av Vanneberga skola Lärarlyftet II (pågår t o m 2019) Interna hyreskostnader år Interna lokalvårdskostnader år Lönerevision helårseffekt 2019 (exkl. vårdförbundet) Budget barn- och utbildningsnämnd SOCIALNÄMND KF-plan Interna hyreskostnader år Interna lokalvårdskostnader år Lönerevision helårseffekt Kostnadsreducering Personalkostnadsreducering -750 Budget socialnämnd OMSORGSNÄMND KF-plan Resursfördelning äldreomsorg baserat på befolkningsprognos Resursfördelning äldreomsorg baserat på befolkningsprognos Resursfördelning äldreomsorg baserat på befolkningsprognos Resursfördelning äldreomsorg baserat på befolkningsprognos Resursfördelning LSS Höjd aktivitetsersättning för daglig verksamhet med 2 kr/dag och brukare Interna hyreskostnader år Interna lokalvårdskostnader år Lönerevision helårseffekt 2019 (exkl. vårdförbundet) Budget omsorgsnämnd MILJÖ- OCH STADSBYGGNADSNÄMND KF-plan Interna hyreskostnader år Interna lokalvårdskostnader år Byggbonus upphör Lönerevision helårseffekt Kostnadsreducering Tillfällig förstärkning på totalt 3 tjänster upphör Uppgradering till digitalt ärendehanteringssystem -100 Personalkostnadsreducering Budget miljö- och stadsbyggnadsnämnd Summa nämnder

17 Specifikation finansförvaltning tkr Egna skatteintäkter Kommunalekonomisk utjämning Egna skatteintäkter och kommunal ekonomisk utjämning Kommunal fastighetsavgift Skuldförändring inklusive löneskatt Pensionsutbetalningar inklusive löneskatt Avgiftsbestämd ÅP inklusive löneskatt Försäkringspremie inklusive löneskatt Förvaltningsavgifter KPA Avtalspension (kommunalt avtal) Löneskatt (kommunalt avtal) Pensioner Avkastning pensionsmedel Ränta på likvida medel Övriga finansiella intäkter Efterskänkt skuld enligt gåvobrev Borgensavgifter från bolagen Översskottsutdelning från Kommuninvest Utdelning från Hässlehem AB Aktieutdelning från Hässleholm Miljö AB Finansiella intäkter Ränta på lån Ränta på skuldförändring (avsättning) inkl löneskatt Förvaltararvode Finansiella kostnader Internränta Oförutsett (KS och KF 1 000) Över- och underskottshantering (fd kompletteringsbudget) Ersättning från Hässleholm Miljö AB Kompensation för ökade kapital- och driftkostnader i samband med investeringar Omstrukturerings- och effektiviseringsarbete Ingen ökning av arvoden till förtroendevalda Uppsägning Magasinet Sälja Magnarpskolonin Effektivsera fastighetsbeståndet Skattehöjning/Intäktsökning Sem-, övertid-, ferie- och uppehållslöneskuld Kostnadsökningar Kostnadsökningar Kostnadsökningar Kostnadsökningar Kostnadsökningar Övriga kostnader och intäkter Summa finansförvaltning

18 Investeringsbudget NÄMND/FÖRVALTNING KOMMUNSTYRELSEN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNING exkl. fiberutbyggnadsprojekt FIBERUTBYGGNADSPROJEKT TEKNISK NÄMND KULTUR- OCH FRITIDSNÄMND BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND SOCIALNÄMND OMSORGSNÄMND MILJÖ - OCH STADSBYGGNADSNÄMND TOTALT

19 Specifikation investeringsbudget tkr KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNING exkl. fiberutbyggnadsprojekt och överförmyndarverksamhet A-TYP Budgetposter kommunledningsförvaltning exkl. AK, rtj och fiber Säkerhetsåtgärder (brandlarm, kameraövervakning, värdeskåp mm) Säkerhetsåtgärder i skolor och förskolor (PDV) Ks oförutsedda investeringar * Klientarbetsplats, chromebooks och ipads till skolan Uppdatering av IT-utrustning, arbetsmarknad och kompetens WiFi till omsorgen WiFi till skolan Server och lagring Accesspunkter utökning Accesspunkter reinvestering Switchar utökning Switchar reinvestering Fastighetsnät Ospecificerat Budget kommunledningsförvaltning exkl. AK, rtj och fiber *) Anslagstyp bestäms i samband med beslut om investering Budgetposter arbetsmarknad och kompetensutveckling Verksamhetsinventarier Budget arbetsmarknad och kompetensutveckling Budgetposter räddningstjänst Räddningsfordon Räddningsutrustning Inventarier till brandstation i Sösdala Budget räddningstjänst Budget kommunledningsförvaltning exkl. fiberutbyggnadsprojekt FIBERUTBYGGNADSPROJEKT A-TYP Fiberetablering, nettoinvestering Budget fiberutbyggnadsprojekt KULTUR- OCH FRITIDSNÄMND A-TYP Ospecificerat Trygghetsspår med elljus Galgbacken Fordons- och maskinförnyelse (Österås idrottsplatsområde) Budget kultur- och fritidsnämnd BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND A-TYP Ospecificerat Inventarier ombyggnad Jacobsskolan Budget barn- och utbildningsnämnd SOCIALNÄMND A-TYP Ospecificerat Lektriever Budget socialnämnd OMSORGSNÄMND A-TYP Ospecificerat Boendelås säbo Inventarier Nya gruppbostäder LSS, 6+6 lgh Inventarier Ny servicebostad (FSS) Ordinärt boende trygghetslarm Ordinärt boende phonirolås Budget omsorgsnämnd MILJÖ- OCH STADSBYGGNADSNÄMND A-TYP Anskaffning och utbyte av mätinstrument (fd MN) Anskaffning och utbyte av mätinstrument (fd BN) Snedbildsfotografering Budget miljö- och stadsbyggnadsnämnd

20 TEKNISK NÄMND A-TYP Gata, park och fordon Omasfaltering infarter Hässleholm (liggande plan+465 tkr enl. beslut Ö/U) Grön och trygg livsmiljö (avser park och fastighet) Gatunät, toppbeläggning Inventering och toppning av gatunät Utveckling Pågatågsorter Tillgänglighetsanpassning Gata Trygghetsbelysning Parkinvesteringsprogram/Lekplatsförnyelse Fordons- och maskinförnyelse Fastighet Fastighetsinventarier Smärre lokalförändringar Mindre ombyggnad och reinvesteringar kök Elsäkerhet, fastigheter Energibesparing Ny belysningständning i Hässleholms stad Myndighetskrav och arbetsmiljö OVK-åtgärder Reinvestering i fastigheter, fd planerat underhåll Tillgänglighetsanpassning fastighet Säkerhet och trygghet Fastighetsprojekt Anpassningar Jacobsskolan 1 Ombyggnation av ventilation i Jacobsskolan (KF 80, ) 1 Ombyggnad ventilation och renovering HTS 1 Lokal- och verksamhetsförändringar för Syrsans hörselförskola och Silviaskolans lokalsituation, nybyggnation av förskola och gymnastikhall vid Grönängsskolan 1 Ny förskola västra Hässleholm 1 Gruppbostad LSS, 6 lgh (Hässlehem) 1 Gruppbostad LSS, 6 lgh (Hässlehem) 1 Ny lokalisering av brandstation Sösdala inkl. logement och infartsväg 1 Familjens hus (separat beslut om budgetbelopp när plats och omfattning är klar) 1 Badhus (separat beslut om budgetbelopp när plats och omfattning är klar) 1 Av- och pålastning Kulturhuset (enligt beslut i Ö/U 2019) 1 Vinne Å (total budget =2 000 tkr) 1 Västerskolans kök, nödvändiga underhållsåtgärder 1 Om- och tillbyggnad av Bjärnums skola 1 Ny förskola Tormestorp inom skolområdet inkl. ombyggnad av kök/matsal i befintlig skola samt installation av hiss och nytt fläktrum 1 Ombyggnation/renovering idrottshall Linnéskolan 1 Ballingslöv, ombyggnation och anpassning av förskola och skollokaler 1 Ungdomens Hus 1 Exploateringsverksamhet Exploateringsprogrammet 1 Ny regnpark Lille Mats, Gäddastorp 4:13 1 Björklunda etapp 2 1 Paradiset 1 Röinge 7:3, Skjutbanevägen 1 Tyringe Turbinen 1, utbyggnad 1 Nytt industriområde, Belevägen 1 Kv. Fanjunkaren, cirkulationsplats 1 Budget teknisk nämnd SUMMA Nedanstående omsättningstillgångar har hanterats i kassaflödet A-TYP Exploateringsverksamhet Björklunda etapp 2 2 Paradiset 2 Röinge 7:3, Skjutbanevägen 2 Tyringe Turbinen 1, utbyggnad 2 Nytt industriområde, Belevägen 2 Nytt industriområde, Krossgatan 2 20

21 Resultatbudget Noter Bokslut Budget-Ö/U Budget Plan Plan mnkr Verksamhetens intäkter 1 749,1 743,9 743,9 743,9 743,9 Verksamhetens kostnader , , , , ,8 Avskrivningar 3-144,1-166,9-179,3-186,8-190,9 Verksamhetens nettokostnader , , , , ,7 Skatteintäkter , , , , ,1 Generella statsbidrag och utjämning 5 858,7 900,9 896,7 883,6 874,4 Verksamhetens resultat -57,8-51,3-13,0 1,4-9,2 Finansiella intäkter 6 105,9 76,1 43,2 45,3 46,7 Finansiella kostnader 7-6,2-10,1-15,3-20,8-37,1 Resultat före extraordinära poster 41,9 14,7 14,9 25,8 0,4 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årests resultat: förändring av eget kapital 41,9 14,7 14,9 25,8 0,4 Nyckeltal, resultatbudget Andel av skatteintäkterna - att betala verksamhetens nettokostnader, % 101,9 101,7 100,4 100,0 100,3 Finansnetto, mnkr 99,7 66,0 27,8 24,4 9,6 Årets resultat/skatteintäkter och utjämning, % 1,4 0,5 0,5 0,8 0,0 Kassaflödesbudget Noter Bokslut Budget-Ö/U Budget Plan Plan mnkr Den löpande verksamheten Årets resultat 41,9 14,7 14,9 25,8 0,4 Justering för av- och nedskrivningar 144,1 166,9 179,3 186,8 190,9 Justering för upplösning infrastrukt. bidrag 2,4 2,4 2,4 2,4 2,4 Justering för realisationsvinster -2,5 0,0 0,0 0,0 0,0 Justering för realisationsförluster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Justering för värdereglering av finansiella tillgångar 0,8 0,0 0,0 0,0 0,0 Justering för avsättning till pensioner 0,0 2,7 0,7 0,2-0,8 Justering för avsättningar för övriga ändamål -1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 185,8 186,6 197,3 215,2 192,8 Ökning(-)/minskning(+) av förvaltade pensionstillgångar -35,0 3,0 3,0 3,0 3,0 Ökning(-)/minskning(+) förråd och exploateringsfastigheter 11,6-21,1-26,2-30,2 7,5 Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar 8 9,4-10,9 0,0 0,0 0,0 Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder 8 12,4 20,8 3,4-26,6 7,0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 184,2 178,5 177,5 161,4 210,4 Investeringsverksamheten Investering i immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Investering i materiella anläggningstillgångar -379,1-496,2-409,0-377,5-247,1 Investeringar som ska överföras från föregående år 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Omklassificering omsättningstillgång/anläggningstillgång 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Omklassifisering periodisering anslutningsavgift (fiber) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Investeringsinkomster, materiella anl.tillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 1,3 0,0 0,0 0,0 0,0 Förändring finansiella leasingavtal -0,9 0,0 0,0 0,0 0,0 Förändring av finansiella tillgångar 11,3 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -367,4-496,2-409,0-377,5-247,1 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 157,4 221,0 209,0 204,0 24,0 Amortering lån 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Förändring leasingskuld 0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning (+) av övriga långfristiga skulder 18,4 38,1 22,3 11,4 11,1 Minskning (-) av övriga långfristiga skulder -2,0-2,3-3,3-3,9-4,3 Ökning (+) av övriga långfristiga skulder 0,0 4,0 4,7 5,4 5,4 Minskning (-) av övriga långfristiga skulder 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning (-) långfristiga fordringar 1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Minskning (+) av långfristiga fordringar 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Minskning av avsättning pga utbetalning -3,2-0,4 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 172,2 260,4 232,7 217,0 36,2 Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets kassaflöde -11,0-57,4 1,1 0,9-0,5 Likvida medel vid årets början 73,7 62,6 5,3 6,4 7,3 Likvida medel vid årets slut 62,6 5,3 6,4 7,3 6,8 21

22 Balansbudget UB BUDGET UB Budget UB PLAN UB PLAN UB mnkr TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar 9,5-0,7 8,8-0,7 8,1-0,7 7,5-0,7 6,8 Materiella anläggningstillgångar 2579,0 330,0 2909,1 230, ,5 191, ,8 56, ,7 Finansiella leasingavtal 6,2 0,0 6,2 0,0 6,2 0,0 6,2 0,0 6,2 Finansiella anläggningstillgångar 105,6 0,0 105,6 0,0 105,6 0,0 105,6 0,0 105,6 Summa anläggningstillgångar 2700,4 329,4 3029,8 229, ,5 190, ,2 56, ,4 Bidrag till statlig infrastruktur 40,8-2,4 38,4-2,4 36,0-2,4 33,6-2,4 31,2 Exploateringsfastigheter och förråd -7,5 21,1 13,6 26,2 39,8 30,2 70,0-7,5 62,4 Kortfristiga fordringar 226,3 10,9 237,1 0,0 237,1 0,0 237,1 0,0 237,1 Förvaltade pensionsmedel 1033,6-3,0 1030,6-3, ,6-3, ,6-3, ,6 Kassa och bank 62,6-57,4 5,3 1,1 6,4 0,9 7,3-0,5 6,8 Summa omsättningstillgångar 1315,0-28,4 1286,6 24, ,9 28, ,0-11, ,0 SUMMA TILLGÅNGAR 4056,2 298,6 4354,8 251, ,4 216, ,8 42, ,5 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Årets resultat 41,9 14,7 14,7 14,9 14,9 25,8 25,8 0,4 0,4 Resultatutjämningsreserv 105,8 0,0 105,8 0,0 105,8 0,0 105,8 0,0 105,8 Övrigt eget kapital 2281,7 0,0 2323,6 0, ,3 0, ,1 0, ,9 Summa eget kapital 2429,4 14,7 2444,1 14, ,9 25, ,7 0, ,1 Avsättningar för pensioner 86,2 2,7 88,9 0,7 89,6 0,2 89,8-0,8 88,9 Avsättningar för övriga ändamål 0,4-0,356 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa avsättningar 86,5 2,4 88,9 0,7 89,6 0,2 89,8-0,8 88,9 Långfristiga skulder 936,6 260,7 1197,3 232, ,0 217, ,0 36, ,1 Kortfristiga skulder 603,7 20,8 624,5 3,4 627,8-26,6 601,3 7,0 608,3 Summa skulder 1540,3 281,5 1821,8 236, ,9 190, ,3 43, ,4 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 4056,2 298,6 4354,8 251, ,4 216, ,8 42, ,5 Nyckeltal, balansbudget Soliditet (eget kapital/tillgångar), % 59,9 56,1 53,4 51,5 51,1 pensionsförpl./tillgångar), % 36,3 34,8 33,7 33,2 33,4 PensionsförplikteLse före

23 Noter 1. Verksamhetens intäkter Bokslut Budget-Ö/U Budget Plan Plan mnkr Verksamhetens intäkter, Ansvar , , , , ,5 avgår internhyror -337,2-337,3-337,3-337,3-337,3 avgår övriga interna poster -519,4-523,4-523,4-523,4-523,4 Finansförvaltningens poster Realisationsvinster 1,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Intäkter från dotterbolag 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Trygghetsboende 7,6 7,6 7,6 7,6 7,6 Övriga intäkter 1,6 1,5 1,5 1,5 1,5 Summa 749,1 743,9 743,9 743,9 743,9 2. Verksamhetens kostnader Bokslut Budget Budget Plan Plan mnkr Kostnader, ansvar , , , , ,6 avgår jämförelsestörande poster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 avgår internhyror 337,2 337,3 337,3 337,3 337,3 avgår övriga interna poster 519,4 523,4 523,4 523,4 523,4 Finansförvaltningens poster avgår kalkylerade personalomkostnader 105,6 108,8 113,1 116,5 120,0 avgår kalkylerad särskild löneskatt 25,1 25,9 26,6 27,4 28,2 avgår fördelade kapitalkostnader 182,9 209,1 217,9 226,9 233,4 Differens kalkylerade - verkliga arbetsgivaravgifter 0,9 0,0 0,0 0,0 0,0 Pensionsutbetalningar inkl löneskatt -97,2-101,0-110,2-130,3-130,2 Pensionsavgifter, individuell del, inkl löneskatt -99,6-103,3-107,4-111,7-116,2 Förändring avsättning för pensioner, inkl löneskatt 2,5 0,1 1,9 2,9 3,8 Förändr av sem./övertidsskuld mm -6,6-4,0-2,5-2,5-2,5 Realisationsförluster/Nedskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Vite och saneringsk Qpoolen 1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ks/KF Oförutsedda 0,0-5,0-5,0-5,0-5,0 Över- och underskottshantering 0,0 0,0-3,0-3,0-3,0 Kompensation för ökade kostnader i samband med investeringar 0,0-69,2-74,9-86,4-97,3 Trygghetsboendet Pärlan -7,8-7,6-7,6-7,6-7,6 Omstrukturerings- och effektiviseringsarbete 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ingen ökning av arvoden till förtroendevalda ,0 0,0 0,4 0,4 0,4 Uppsägning Magasinet 3 0,0 0,2 0,6 0,6 0,6 Stänga Sösdala simhall 0,0 1,5 0,0 0,0 0,0 Sälja Magnarpskolonin 0,0 0,0 0,1 0,1 0,1 Effektivsera fastighetsbeståndet 0,0 0,0 3,0 12,0 27,0 Skattehöjning/Intäktsökning 0,0 0,0 53,0 107,0 107,0 Kostnadsökningar ,0-2,2 0,0 0,0 0,0 Kostnadsökningar ,0-47,9-4,9-4,9-4,9 Kostnadsökningar ,0 0,0-57,5-80,2-80,2 Kostnadsökningar ,0 0,0 0,0-61,2-85,4 Kostnadsökningar ,0 0,0 0,0 0,0-65,1 Summa , , , , ,8 3. Avskrivningar Bokslut Budget Budget Plan Plan mnkr Fastigheter och anläggningar -0,7 Maskiner och inventarier -84,7 Immateriella anläggningstillgångar -58,6 Nedskrivningar -0,2 Summa -144,1-166,9-179,3-186,8-190,9 23

24 Noter 4. Skatteintäkter Bokslut Budget Budget Plan Plan mnkr Preliminär kommunalskatt 2 130, , , , ,1 Prognostiserad slutavräkning -3,2-33,4 0,0 0,0 0,0 Justering prognostiserad slutavräkning -7,6 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 2 120, , , , ,1 5. Generella statsbidrag och utjämning Bokslut Budget Budget Plan Plan mnkr Inkomstutjämning 632,3 646,7 636,4 640,5 646,4 Kostnadsutjämning 5,5 11,3 8,6 8,6 8,7 Regleringsbidrag/avgift 8,2 36,1 58,8 59,0 43,7 Övrigt generellt statsbidrag 47,2 35,0 17,6 0,0 0,0 LSS-utjämning 64,3 69,9 71,0 71,2 71,4 Kommunal fastighetsavgift 101,1 101,8 104,3 104,3 104,3 Summa 858,7 900,9 896,7 883,6 874,4 6. Finansiella intäkter Bokslut Budget Budget Plan Plan mnkr Räntor på likvida medel 0,0 0,2 0,2 0,2 0,2 Räntor på utlämnade lån till dotterbolag 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Utdelning från bolagen 6,0 6,0 6,0 7,0 8,0 Borgensavgifter 7,2 7,2 9,3 10,4 10,8 Översskottsutdelning från Kommuninvest 6,0 2,5 2,5 2,5 2,5 Reavinst förs HVAB 26,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga finansiell intäkt 1,5 0,2 0,2 0,2 0,2 Avkastning pensionskapitalförvaltning 56,6 25,0 25,0 25,0 25,0 Återbetalning av aktieägartillskott 0,0 35,0 0,0 0,0 0,0 Återföring pensionskapitalförvaltning 2,3 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 105,9 76,1 43,2 45,3 46,7 7. Finansiella kostnader Bokslut Budget Budget Plan Plan mnkr Räntor på banklån 0,0-4,3-9,7-14,7-31,1 Räntor på lån från dotterbolag -0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 Ränta på pensionsavsättningen -2,4-2,8-2,7-3,1-3,0 Övriga finansiella kostnader -1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Förvaltararvode pensionskapitalförvaltning 0,0-3,0-3,0-3,0-3,0 Nedskrivning aktier Hessleholm Network AB -2,4 0,0 0,0 0,0 0,0 Nedskrivning av pensionskapitalet 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa -6,2-10,1-15,3-20,8-37,1 8. Förändring av kapitalbindning (not endast till budget) Budget Budget Plan Plan mnkr Slutavräkning 2017 (ökad fordran/skuld 2017, minskad fordran/skuld 2-18,1 0,0 0,0 0,0 Slutavräkning 2018 (ökad fordran/skuld 2018, minskad fordran/skuld 2 0,0-3,2 0,0 0,0 Slutavräkning 2019 (ökad skuld/fordran 2019, minskad skuld/fordran 2 33,4 0,0-33,4 0,0 Individuell del året innan inkl löneskatt (minskad skuld) -91,3-103,3-107,4-111,7 Individuell del innevarande år inkl löneskatt (ökad skuld) 92,7 107,4 111,7 116,2 Kommunal fastighetsavgift (fordran) -10,9 0,0 0,0 0,0 Semesterlöneskuld (ökad skuld) 4,0 2,5 2,5 2,5 Summa 9,9 3,4-26,6 7,0 24

25 Ordlista Anläggningstillgångar Fast och lös egendom avsedda för permanent innehav. Avskrivningar Anläggningstillgångarnas anskaffningskostnad fördelas över nyttjandeperioden för att spegla den årliga värdeminskningen. Avskrivningarna belastar den verksamhet som använder tillgångarna. Avsättning Ekonomiska förpliktelser vars storlek eller betalningstidpunkt är osäkra. Balansbudget Är en budgeterad balansräkning där det framgår vilka summor tillgångar, skulder och eget kapital kommer att uppgå till vid slutet av respektive år i planperioden. Eget kapital Utgör skillnaden mellan tillgångar och avsättningar och skulder. Extraordinära intäkter och kostnader Saknar klart samband med kommunens ordinarie verksamhet och är av sådan art att den inte förväntas inträffa ofta eller regelbundet samt uppgår till väsentliga belopp. Finansiella leasingavtal Har en avtalstid på mer än tre år varigenom de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Dessa redovisas som tillgång och skuld. Finansnetto Skillnaden mellan finansiella intäkter (bland annat räntor på bankmedel) och kostnader (bland annat räntor på lån och pensionsskuld). Internränta Kalkylmässig räntekostnad (för närvarande 1,50 procent) för det kapital som är bundet i anläggnings- och omsättningstillgångar. Internräntan belastar den verksamhet som använder tillgångarna. Jämförelsestörande poster Händelser eller transaktioner som inte är extraordinära, men som är viktiga att uppmärksamma vid jämförelser med tidigare år. Kapitalkostnader Sammanfattande benämning på avskrivning och internränta. Likvida medel Kontanter eller tillgångar som kan omsättas på kort sikt, till exempel kassa- och banktillgångar samt kortfristiga placeringar i värdepapper. Likviditet Betalningsberedskap på kort sikt (förmåga att betala skulder i rätt tid). Långfristiga fordringar och skulder Fordringar och skulder som förfaller till betalning mer än ett år efter bokslutsdagen. Nettoinvesteringar Med nettoinvesteringar avses anskaffning av immateriella och materiella anläggningstillgångar med avdrag för förutbetalda investeringsinkomster (skuldbokförda). Nöjd kund-index (NKI) Det är ett index för kundnöjdhet, det vill säga hur nöjda kunderna är. Genom olika kundundersökningar vill kommunen ta reda på vad medborgaren tycker om kommunservicen. Omsättningstillgångar Fordringar, förråd och andra tillgångar som inte är avsedda för permanent innehav. Operationella leasingavtal Leasingavtal där de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt inte överförs på leasetagaren. Finansiella leasingavtal med en avtalstid om högst tre år redovisas dock även som operationella avtal. Operationella leasingavtal tas inte upp i balansräkningen, men framtida betalningsförpliktelser redovisas som ansvarsförbindelse. Resultatbudget Är en sammanställning av kommunens förväntade intäkter, kostnader och resultat för respektive år i planperioden Rörelsekapital Skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet avspeglar kommunens finansiella styrka på kort sikt. Soliditet Speglar hur mycket av tillgångarna som betalats med egna medel, det vill säga andelen eget kapital av de totala tillgångarna. Kassaflödesbudget Visar hur budgeten för drift-, investerings- och finansieringsverksamhet med mera bidrar till förändringen av likvida medel Kortfristiga fordringar och skulder Fordringar och skulder som förfaller till betalning inom ett år efter bokslutsdagen. 25

26 sida KOMMUNSTYRELSENS FÖRSLAG Hässleholms kommun Stadshuset Hässleholm vxl