Strategisk plan med Budget 2018 och flerårsplan

Transkript

1 Strategisk plan med Budget 208 och flerårsplan moderaterna Kristdemokraterna I Liberalerna

2 Strategisk plan Mål- och resultatstyrning handlar om att planera och genomföra verksamheten utifrån mål för att därefter analysera och utvärdera både resultatet och målen i sig. Genom att synliggöra resultatet och göra jämförelser skapar kommunen en grogrund för ständiga förbättringar och en lärande organisation. Målstyrningsmodellen I mars 20 fattade kommunfullmäktige beslut om en målstyrningsmodell i syfte att förstärka det strategiska perspektivet och skapa en röd tråd i styrningen för att därigenom öka transparensen och effektiviteten i kommunens verksamhet. Arbetet med att formulera mål inleds med att nämnder och förvaltningar gör en omvärldsanalys. Denna analys innehåller en beskrivning och bedömning av framtida utmaningar och möjligheter för Hässleholms kommun. Utifrån omvärldsanalysen och utvärderingen i årsuppföljningen utformar kommunfullmäktige en strategisk plan, som beskriver den framtida ambitionsnivån i form av utvecklingsmål. Nämnderna har därefter till uppgift att ta emot dessa stafettpinnar och formulera egna utvecklingsmål för den närmaste fyraårsperioden. Dessa långsiktiga mål ska sedan brytas ned till årsmål. Syftet är att skapa en röd tråd i styrningen från visionen genom de övergripande målen och utvecklingsinsatserna till den dagliga operativa verksamheten. Årshjulet I årshjulet klargörs arbetet med planering och uppföljning. Året inleds med att nämnder och styrelser följer upp och analyserar föregående års resultat och måluppfyllelse i sina verksamhetsberättelser. Uppföljningen tillsammans med nämndernas omvärldsanalyser ligger till grund för dialogen om den strategiska inriktningen och budgettilldelningen. Denna diskussion mynnar sedan ut i beslut om strategisk plan med budget. Under året ska nämnderna redovisa sin uppföljning till kommunstyrelsen vid sju olika tillfällen i form av fem månadsrapporter, en delårsrapport samt verksamhetsberättelsen i årsredovisningen. Varje nämnd ska även årligen godkänna en intern kontrollplan som bygger på en risk- och väsentlighetsanalys av de huvudsakliga arbetsmomenten. Kontrollplanen ska lämnas samtidigt som granskningsrapporten, d v s senast i samband med inlämnandet av verksamhetsberättelsen. 2

3 Omvärldsanalys En av grundpelarna i kommunens målstyrningsmodell är bevakning och analys av omvärlden. Med en god kunskap om vår omvärld kan vi öka vår förmåga att förstå framtidens utmaningar. Vi får lättare att navigera mot visionen och hitta rätt målsättningar och agerande under resans gång. Det finns ett antal drivkrafter som styr samhället och ger utvecklingen olika riktningar. Utifrån dessa förändringar eller megatrender utkristalliserar sig ett antal trender som påverkar det kommunala uppdraget. Gränser suddas ut samtidigt som andra gränser skapas Världen sammanflätas alltmer i takt med att varor, människor, kapital och idéer flödar över gränserna. Den globala utvecklingen ger företag möjlighet att etablera sig på nya marknader samtidigt som konkurrensen och kraven på flexibilitet ökar. Kultur och religion påverkas när livsstilar och värderingar möts och stöts i globala nätverk och samverkansforum. Samtidigt som gränser suddas ut visar stormakter, såsom USA och Ryssland prov på ökad nationalchauvinism och protektionism. Staden lockar allt fler Städernas attraktionskraft ökar alltmer och närmare hälften av jordens befolkning lever numera i städer. Enligt FN:s prognoser kommer den globala stadsbefolkningen att uppgå till cirka 5 miljarder år 2030 och passera 6 miljarder år Urbaniseringstakten är högst i mindre utvecklade områden, främst i Asien och Afrika. I Sverige bor mer än hälften av befolkningen i de tre storstadsregionerna och under de närmaste 20 åren spås 70 procent av alla tillkommande lönesummor att hamna i dessa regioner. Allt färre unga ska försörja allt fler äldre Världens befolkning blir allt äldre och i Sverige ökar den äldre befolkningen både till antal och andel. I SCB:s riksprognos till år 20 beräknas medellivslängden öka till närmare 90 år för både kvinnor och män. I takt med att allt fler lever allt längre ökar försörjningsbördan för befolkningen i arbetsför ålder. Klimatförändringar Under de senaste 00 åren har medeltemperaturen ökat med drygt 0,7 grader. FN:s klimatorgan pekar på faran med en fortsatt temperaturhöjning och allt fler länder arbetar med energieffektiviseringar och omställning till förnybara energikällor. Utsläppen av fossila bränslen fortsätter dock att öka till följd av en ökad efterfrågan på energi. Det krävs således att den snabba ökningen av transporter och varukonsumtion bryts i den industrialiserade delen av världen och att utvecklingsländerna hittar nya vägar för en hållbar tillväxt. Teknikskiften sker allt snabbare Innovationstakten har ökat märkbart under de senaste femtio åren. Det innebär att de tekniska genombrotten och införandet av ny teknik går betydligt snabbare idag. Den snabba teknikutvecklingen påverkar hela vårt samhälle och digitaliseringen innebär både möjligheter och utmaningar för kommunen. Individualisering möter samhällsengagemang Den enskilde individens behov och vilja växer sig allt starkare i förhållande till kollektivets samlade röst. Tilltron till traditionella maktstrukturer, i form av politiska partier och kyrkan, har minskat samtidigt som trycket på valfrihet och individanpassade lösningar har ökat. I takt med att allt fler kan ta del av nya idéer, kunskaper och trender ökar variationen i värderingar och beteendemönster. 3

4 Ekonomi Konjunkturläget Under 207 har den globala konjunkturuppgången fortsatt med en snabbare ökning av industriproduktionen och världshandeln. En starkare BNP-tillväxt i de länder som är viktiga för Sveriges utrikeshandel beräknas bidra till en ökad svensk export under kommande år. Under de senaste åren har aktivitetsnivån i den svenska ekonomin varit hög framförallt till följd av den inhemska efterfrågan. Den offentliga konsumtionen ökade kraftigt i samband med den stora flyktingkrisen och investeringarnas andel av BNP är på den högsta nivån sedan början av 990-talet. För kommande år bedömer dock regeringen att investeringarna växer i en långsammare takt. Sysselsättning Den starka utvecklingen på arbetsmarknaden förväntas hålla i sig och arbetslösheten bedöms falla till 5,9 procent år 208. Trots en positiv utveckling av sysselsättningen blir det en allt tydligare tudelning av arbetsmarknaden. Arbetslösheten minskar stadigt i grupper med en starkare ställning på arbetsmarknaden samtidigt som grupper med en svagare position får fortsatt svårt att hitta ett arbete. Regeringen bedömer att skatteunderlaget fortsätter att öka kraftigt under 207. Den höga ökningstakten förklaras främst av en hög tillväxt av lönesumman. Under förutser regeringen att sysselsättningen mattas av, vilket leder till en dämpning av ökningstakten. SKL:s cirkulär 7: BNP 2,9 3,4 2,6 2,0 2,0 Arbetslöshet 6,9 6,6 5,9 5,9 5,9 KPIF,4,8,7,9 2,0 Tabell: Regeringens prognos i budgetpropositionen (SKL:s cirkulär 7:46) Regeringens budgetproposition Den 20 september presenterade regeringen budgetpropositionen för år 208. SKL sammanfattar några av de större satsningarna i regeringens förslag: Ökade resurser till välfärden tillförs de generella statsbidragen med 3,5 miljarder år 209 och 7 miljarder från år Bidrag till arbete mot långtidsarbetslöshet via så kallade extratjänster kommer att uppgå till 425 miljoner per år. En miljard riktas till skolområdet för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling år 208. Året därefter riktas 3,5 miljarder och år miljarder. 500 miljoner kronor öronmärks som en jämlikhetspeng till skolan år 208. Ytterligare 250 miljoner satsas på förstärkt bemanning inom den sociala barn- och ungdomsvården. Satsning på att få fler att delta i daglig verksamheten genom stimulansmedel om 350 miljoner kronor. Klimatklivet ökas med 800 miljoner år 208,,3 miljarder år 209 och 2,3 miljarder år

5 Övergripande mål och utvecklingsmål HÄSSLEHOLMS KOMMUN SKA HA EN SAMHÄLLSSERVICE AV HÖG KVALITET Hässleholms kommun ska ha en hög tillgänglighet Den enskildes inflytande över vård, omsorg och service ska öka Hässleholms kommuns kontakter med näringslivet ska kännetecknas av fokus på service, förståelse och lyhördhet HÄSSLEHOLMS KOMMUN SKA GE BARN OCH UNGA EN BRA START I LIVET Kunskapsuppdraget är skolans huvuduppgift HÄSSLEHOLMS KOMMUN SKA VARA EN HÅLLBAR TILLVÄXTMOTOR Hässleholms kommun ska ha en hög grad av trygghet och säkerhet Hässleholm ska vara en attraktiv boendekommun Utanförskapet ska minska HÄSSLEHOLMS KOMMUN SKA HA EN GOD EKONOMI Hässleholms kommun ska ha en god kostnadskontroll Hässleholms kommun ska ha en hållbar investeringstakt HÄSSLEHOLMS KOMMUN SKA VARA EN ATTRAKTIV ARBETSGIVARE Hässleholms kommun ska ha ett närvarande ledarskap Hässleholms kommun ska erbjuda ett hållbart arbetsliv HÄSSLEHOLMS KOMMUN SKA HA EN HÅLLBAR KONSUMTION Hässleholms kommun ska ha en hållbar måltidsförsörjning Hässleholms kommun ska ha en effektiv och fossilbränslefri energianvändning 5

6 Övergripande mål Utvecklingsmål Hur mäter vi detta? Målvärde Resultatmått i KKiK Samhällsservice av hög kvalitet Ge barn och unga en bra start i livet Hässleholms kommun ska ha en hög tillgänglighet Den enskildes inflytande över vård, omsorg och service ska öka Hässleholms kommuns kontakter med näringslivet ska kännetecknas av fokus på service, förståelse och lyhördhet Kunskapsuppdraget är skolans huvuduppgift Myndigheten för delaktighets kommunuppföljning, poängantal inom respektive frågeområde Kommungemensam e-tjänsteplattform Frågeområdet påverkan och inflytande i Socialstyrelsens brukarundersökningar SKL:s servicemätning av kommunernas myndighetsutövning, Insikt. NKI samt värdena för bygglov, miljö- och hälsoskydd, livsmedelskontroll samt markupplåtelse Genomsnittligt meritvärde för avgångselever i åk 9 Andel som når målen i alla ämnen i åk 9 Andel gymnasieelever med examen inom tre år Grönt: Ökning Gult: Oförändrat Rött: Minskning En kommungemensam e- tjänsteplattform ska vara implementerad senast Grönt: Högre värde än rikssnittet Gult: Rikssnittet Rött: Under rikssnittet Grönt: Ökning Gult: Oförändrat Rött: Minskning Grönt: Mer än 25 poäng Gult: poäng Rött: Mindre än 200 poäng Grönt: Mer än 75 % Gult: % Rött: Mindre än 70 % Grönt: Mer än 72 % Gult: Rött: Mindre än 62 % Mått -3, bemötande och tillgänglighet på telefon och e-post Mått 3, kommunens webbinformation till medborgarna? Mått 25, andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende Mått 28, andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst Mått 34, Insikt, företagarnas omdömen om kommunens service Mått 7, vilket resultat når elever i åk 3 respektive 6 i nationella prov? Mått 8, andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet Mått 9, elevers syn på skolan och undervisningen Hållbar tillväxtmotor God ekonomi Attraktiv arbetsgivare Hållbar konsumtion Hässleholms kommun ska ha en hög grad av trygghet och säkerhet Hässleholm ska vara en attraktiv boendekommun Utanförskapet ska minska Hässleholms kommun ska ha en god kostnadskontroll Hässleholms kommun ska ha en hållbar investeringstakt Hässleholms kommun ska ha ett närvarande ledarskap Hässleholms kommun ska erbjuda ett hållbart arbetsliv Hässleholms kommun ska ha en hållbar måltidsförsörjning Hässleholms kommun ska ha en effektiv och fossilbränslefri energianvändning Andel elever och barn som går i fristående skolor respektive fristående förskolor Genomförandegraden av åtgärderna i handlingsplanen som upprättats efter kommunens och polisens gemensamma dialogmöten Antal färdigställda bostäder Andel unga som varken studerar eller arbetar Nettokostnadsavvikelsen, dvs verksamheternas nettokostnader i förhållande till referenskostnader Självfinansierade investeringar över en rullande femårsperiod Antal chefer som har mer än 30 medarbetare Genomsnittlig sysselsättningsgrad för månadsavlönade Arbetad tid utfört av tidsbegränsat anställda med timlön i förhållande till den totala arbetade tiden Den totala sjukfrånvaron bland tillsvidareanställda och tidsbegränsat anställda med månadslön Andel inköpta ekologiska livsmedel Energianvändningen i kommunens fastigheter (kwh/m2 ) Andel fossilbränslefri energi för uppvärmning Andel förnybara drivmedel i kommunkoncernens fordonsflotta Grönt: Ökning Gult: Oförändrat Rött: Minskning Grönt: Åtgärderna är genomförda helt enligt plan Gult: Åtgärderna är påbörjade men ännu inte helt genomförda Rött: Mindre än hälften av åtgärderna är genomförda Grönt: Mer än 250 bostäder årligen Gult: bostäder årligen Rött: Mindre än 50 bostäder årligen Grönt: Minskning Gult: Oförändrat Rött: Ökning Grönt: Mindre än 0 % Gult: 0-5 % Rött: Mer än 5 % Grönt: 00 % Gult: % Rött: Mindre än 80 % Grönt: Minskning Gult: Oförändrat Rött: Ökning Grönt: Mer än 89 % Gult: % Rött: Mindre än 80 % Grönt: Minskning Gult: Oförändrat Rött: Ökning Grönt: Mindre än 6 % Gult: 6-6,7 % Rött: Mer än 6,7 % Grönt: Ökning Gult: Oförändrat Rött: Minskning Grönt: Minskning Gult: Oförändrat Rött: Ökning Grönt: Mer än 89 % Gult: % Rött: Mindre än 83 % Grönt: Mer än 49 % Gult: % Rött: Mindre än 39 % Mått 2, andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen Mått 9, hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? Mått 39, hur ser medborgarna på sin kommun som en plats att bo och leva i? Mått 3, andelen förvärvsarbetande i kommunen Mått 20, kostnad per betygspoäng Mått 24, vad kostar en plats i kommunens särskilda boende? Mått 38, andel inköpta ekologiska livsmedel Mått 36, återvinning av hushållsavfall Mått 37, andel miljöbilar 6

7 Ekonomistyrningsprinciper 208 Internbudget Nämnderna/styrelsen ska inom ramen för anvisade medel fastställa internbudget på detaljnivå senast den 28 februari 208. Omdisponering Driftbudget Omdisponering mellan kommunstyrelsen (gäller även finansförvaltningen) och annan nämnd eller mellan nämnder beslutas av kommunstyrelsen upp till mnkr. Omdisponering inom kommunstyrelsens ram beslutas av kommunstyrelsen eller enligt av kommunstyrelsen beslutade delegationsregler. Omdisponering inom nämndens ram beslutas av nämnd eller enligt av nämnden beslutade delegationsregler. Omdisponering från driftbudget till investeringsbudget beslutas av kommunstyrelsen upp till 5 mnkr. Investeringsbudget Omdisponering mellan investeringsprojekt mellan kommunstyrelsen och annan nämnd eller mellan nämnder beslutas av kommunstyrelsen upp till 5 mnkr. Kommunstyrelsen beslutar även om anslagstyp i samband med beslut om omdisponeringen. Omdisponering mellan investeringsprojekt inom kommunstyrelsens ram beslutas av kommunstyrelsen upp till 5 mnkr. För de investeringsanslag som beslutats av kommunfullmäktige som ospecificerade får kommunstyrelsen omdisponera fritt mellan investeringsprojekt. Kommunstyrelsen beslutar även om anslagstyp i samband med beslut om omdisponeringen. Omdisponering mellan investeringsprojekt inom nämndens ram beslutas av kommunstyrelsen upp till 5 mnkr. För de investeringsanslag som beslutats av kommunfullmäktige som ospecificerade får nämnden omdisponera fritt mellan investeringsprojekt. Kommunstyrelsen beslutar även om anslagstyp i samband med beslut om omdisponeringen. Omdisponering från investeringsbudget till driftbudget beslutas av kommunfullmäktige. Tilläggsanslag Grundprincipen är att tilläggsanslag inte beviljas under löpande år. Skulle nämnden under budgetåret anse sig behöva ytterligare ekonomiska resurser för att uppnå uppsatta mål och/- eller lagstadgade krav kan kommunfullmäktige i undantagsfall besluta om tilläggsanslag. Nämnd ska innan tilläggsanslag begärs pröva frågan om det ökade behovet av ekonomiska resurser kan finansieras inom nämndens ram genom omdisponering av medel. Finansiering av eventuella tilläggsanslag på driften genom minskning av budgeterat årets resultat beslutas av kommunstyrelsen upp till mnkr. Finansiering av eventuella tilläggsanslag för investeringar genom ökad upplåning beslutas av kommunstyrelsen upp till 5 mnkr. Kommunstyrelsen beslutar även om anslagstyp i samband med beslut om finansieringen. Uppföljning Nämnderna ska till kommunstyrelsen årligen redovisa sju ekonomiska uppföljningar. Dessa består av (förutom årsredovisningen) en delårsrapport per siste augusti och fem månadsuppföljningar per siste mars, april, maj, september och oktober. Till uppföljningen den siste april och till delårsrapporten ska de kommunala bolagen lämna in en verksamhetsberättelse samt en resultaträkning. Nämnder/förvaltningar som prognostiserar underskott ska även redovisa vilka åtgärder som nämnden kommer att vidta för att hålla den av kommunfullmäktige 7

8 beslutade budgeten för 208. Nämnderna ska även redogöra för de verksamhetsmässiga och ekonomiska effekterna av dessa åtgärder. Uppföljningen i samband med delårsrapporten och årsredovisningen ska innehålla en analys av nämndens förmåga att inom tilldelad ram uppfylla lagstadgade krav och fastställda mål. I årsuppföljningen ska det även finnas en mål- och resultatanalys med jämförelser med andra kommuner. Varje nämnd ska presentera jämförelsetal för sitt verksamhetsområde. Överskott/underskott Huvudprincipen är att över- och underskott gentemot budget motiveras noggrant. Motivering ska ges liksom beskrivning av hur överskottet ska användas. Överskott som överförs till efterföljande års driftbudget får inte användas till permanent nivåhöjning. För överskott i investeringsbudgeten gäller principen att påbörjade men inte avslutade projekt förs över till nästkommande år. Intern kontroll För den interna kontrollen finns det särskilda regler antagna. Inventarier Inköp av inventarier för permanent bruk räknas som en investering om nyttjandeperiod är minst 3 år och inköpsvärdet är minst ½ basbelopp (exklusive moms). Beloppsgränsen gäller även vid samlade inköp av flera likartade inventarier med ett naturligt samband (samma arbetsplats/institution och levererans under samma budgetår). Observera att samma arbetsplats/institution inte innebär geografiskt område såsom rektorsområde. Övriga budgetregler 208 Internränta och avskrivningar Som ersättning för använt kapital belastas verksamheterna med internränta på bokförda värden för investeringar. Internränta beräknas på anskaffningsvärdet reducerat med avskrivningar. Internräntan ska följa SKL:s rekommendation, vilken enligt nuvarande prognos blir,75 procent för 208. Planmässig avskrivning tillämpas med av Rådet för kommunal redovisning och SKL:s rekommenderade avskrivningstider. Kapitalkostnaderna påförs från och med månaden efter ianspråktagandet av investeringen. Kommunstyrelsen genom kommunledningskontorets ekonomiavdelning har rätt att till nämnderna fördela medel avseende kapitalkostnader (anslagstyp ) för investeringar slutförda från och med Anslagstyper I samband med beslut om investering tas också beslut om huruvida budgetkompensation för framtida kapitalkostnader och övriga driftkostnader ska utgå eller inte. Beslutet tas med olika anslagstyper. Investeringar med anslagstyp innebär att nämnderna och förvaltningarna under kommunstyrelsen får budgetkompensation för framtida kapitalkostnader samt för övriga driftkostnader. För investeringar med anslagstyp 2 utgår ingen budgetkompensation för framtida kapitalkostnader och övriga driftkostnader. 8

9 Driftbudget NÄMND/FÖRVALTNING KOMMUNSTYRELSEN KOMMUNLEDNINGSKONTOR exkl. fiberutbyggnadsprojekt FIBERUTBYGGNADSPROJEKT ARBETSMARKNAD OCH KOMPETENSUTVECKLING RÄDDNINGSTJÄNSTEN KOMMUNREVISION TEKNISK NÄMND BYGGNADSNÄMND FRITIDSNÄMND KULTURNÄMND BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND SOCIALNÄMND OMSORGSNÄMND MILJÖNÄMND SUMMA NÄMNDER FINANSFÖRVALTNING ÅRETS RESULTAT

10 Förändringar i förhållande till fastställd plan KOMMUNLEDNINGSKONTOR exkl. fiberutbyggnadsprojekt KF-plan Lönerevision år 206 på Lönerevision år 207 på Höjd arbetsgivaravgift 459 Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år Interna hyreskostnader år Interna lokalvårdskostnader år IT-tjänster år 206 på Posthantering genom PostNord (resurser till kommunikationsavd) 200 Posthantering genom PostNord -306 Företagshälsovård och rehabilitering (budgetmedel från personalavd) 45 Företagshälsovård och rehabilitering (budgetmedel till nämnderna) Hesslecity verksamhetsstöd, 7025, ks au Ung företagsamhet Skåne verksamhetsstöd, 708, ks au 5 47 Markan, ungdomens hus, utredn av framtida vht, kf Tillköp kvälls/helgturer linje 532 Hlm-Markaryd, ksau Stöd för utveckling av en mer kunskapsbaserd och jämlik socialtjänst -8 Centralisering av kommunens löneadm (resurser till personalavd) 37 Centralisering av kommunens löneadministration -50 Val Europaparlamentsval Sverigeförhandlingen (utredningar mm, totalt mnkr ) Sverigeförhandlingen (förstärkning av projektorganisationen) -650 Medarbetare Integration (3 åa tom 70630) -900 E-arkiv Tillköp Regionbuss år till Läreda/Stoby (tot 900 tkr) Färdtjänst Europaforum 350 Ökat aktieägartillskott Krstd Airport (från 500 till 750 tkr) Leader (Hlm-andelen är sänkts från 95 till 90 procent) -494 Informationssäkerhet/Dataskyddsombud 700 ÖF, Arvodes- och tolkkostnader EKB utan PUT ÖF, Handläggare 0,5 tjänst 300 ÖF, Uppräkning av arvoden till gode män (höjning av prisbasbelopp) 00 Medlemsavgifter SKL, Kf Skåne och SKNO 38 Samhällsvägledare,,0 tjänst from Flytt av ansvarsförsäkring till KLK 000 Kostnadsreducering Budget kommunledningskontor exkl. fiberutbyggnadsprojekt FIBERUTBYGGNADSPROJEKT KF-plan Fiberetablering 4 79 Fiberetablering (underskott år , överskott ) Budget fiberutbyggnadsprojekt ARBETSMARKNAD OCH KOMPETENSUTVECKLING KF-plan Lönerevision år 206 på Lönerevision år 207 på Höjd arbetsgivaravgift 468 Interna hyreskostnader år Interna lokalvårdskostnader år IT-tjänster år 206 på Företagshälsovård och rehabilitering (budgetmedel från personalavd) 38 SärVux, utökad vht (beslut fån skolinspektion) 800 Centralisering av kommunens löneadministration -74 Kostnadsreducering -600 Budget arbetsmarknad och kompetensutveckling

11 RÄDDNINGSTJÄNSTEN KF-plan Lönerevision år 206 på Lönerevision år 207 på Höjd arbetsgivaravgift 87 Interna hyreskostnader år Interna lokalvårdskostnader år IT-tjänster år 206 på Företagshälsovård och rehabilitering (budgetmedel från personalavd) 203 Minskade kapitalkostnader anslagstyp -0 Stationschefer och C-körkort (RiB) 200 Centralisering av kommunens löneadministration -37 Budget räddningstjänst KOMMUNREVISION KF-plan Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år Interna hyreskostnader år Budget kommunrevision TEKNISK NÄMND KF-plan Lönerevision år 206 på Lönerevision år 207 på Höjd arbetsgivaravgift 662 Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år Interna hyreskostnader år Interna lokalvårdskostnader år IT-tjänster år 206 på Kompensation anslagstyp, enl Ö/U Ombyggnad av kök, Vittsjö skola, kf Kompensation för utbetalda vägbidrag, 70925, kf Företagshälsovård och rehabilitering (budgetmedel från personalavd) 98 Nytt tillskott Flytt av ansvarsförsäkring till KLK Stolpburna elledningar Centralisering av kommunens löneadministration -340 Skyddstäckning av nedlagda kommunala deponier -2 9 Minskade kapitalkostnader anslagstyp Budget teknisk nämnd BYGGNADSNÄMND KF-plan Lönerevision år 206 på Lönerevision år 207 på Höjd arbetsgivaravgift 53 Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år Interna hyreskostnader år Interna lokalvårdskostnader år IT-tjänster år 206 på Företagshälsovård och rehabilitering (budgetmedel från personalavd) 6 Drift av lederna Gullspira, Genvägen, Hovdalaleden 50 Centralisering av kommunens löneadministration -2 3,0 tj (trafikplanerare, statistik/gis, VA-planering) samt specialistutredn Förlängning av projekt ovårdade fastigheter Budget byggnadsnämnd

12 FRITIDSNÄMND KF-plan Lönerevision år 206 på Lönerevision år 207 på Höjd arbetsgivaravgift 26 Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år Interna hyreskostnader år Interna lokalvårdskostnader år IT-tjänster år 206 på Kompensation anslagstyp, enl Ö/U Företagshälsovård och rehabilitering (budgetmedel från personalavd) 4 Centralisering av kommunens löneadministration -4 Överflytt av pesonal till BUN (med anledning av flytt till Havremag) -38 Driftbidrag avs ny idrottsanläggning kf 6083, Kostnadsreducering Budget fritidsnämnd KULTURNÄMND KF-plan Lönerevision år 206 på Lönerevision år 207 på Höjd arbetsgivaravgift 60 Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år Interna hyreskostnader år Interna lokalvårdskostnader år IT-tjänster år 206 på Posthantering genom PostNord -2 Företagshälsovård och rehabilitering (budgetmedel från personalavd) 9 Nytt tillskott 000 Nationalmusem, utställning Lokalhistoriska arkivet 73 Centralisering av kommunens löneadministration -3 Budget kulturnämnd BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND KF-plan Nytt tillskott Lönerevision år 206 på Lönerevision år 207 på Höjd arbetsgivaravgift Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år Interna hyreskostnader år Interna lokalvårdskostnader år IT-tjänster år 206 på Posthantering genom PostNord -465 Företagshälsovård och rehabilitering (budgetmedel från personalavd) 740 Överflytt av pesonal till BUN (med anledning av flytt till Havremag) 38 Teknikcollege (industritekn/el- o energiprogr), renovering/inköp av utrustn Centralisering av kommunens löneadministration Betygsättning i moderna språk enligt budgetpropositionen Lovskola enligt budgetpropositionen Läsa skriva räkna garanti enligt budgetpropositionen 207 och Nationella prov enligt budgetpropositionen Samarbetsavtal mellan Malmö MFFs fotbollsakademi och Hlm kommun 50 Lärarlyftet II (pågår t o m 209) Skolstart vid sex års ålder enligt budgetpropositionen Nyanlända elever i grundskolan enligt budgetpropositionen Förslag från Skolkommissionen enligt budgetpropositionen Genomströmning gymnasieskolan enligt budgetpropositionen Förslag från Skolkostnadsutredningen enligt budgetpropositionen Offentlighetsprincipen enligt budgetpropositionen Försöksverksamhet med branschskolor enligt budgetpropositionen Prao i årskurs 8 och 9 enligt budgetpropositionen Utveckling nationella prov enligt budgetpropositionen Betygsättning i moderna språk enligt budgetpropositionen Budget barn- och utbildningsnämnd

13 SOCIALNÄMND KF-plan Nytt tillskott Lönerevision år 206 på Lönerevision år 207 på Höjd arbetsgivaravgift 836 Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år Interna hyreskostnader år Interna lokalvårdskostnader år IT-tjänster år 206 på Posthantering genom PostNord -92 Företagshälsovård och rehabilitering (budgetmedel från personalavd) 0 Samarbete tre förvaltningar 955 Centralisering av kommunens löneadministration -566 Missbruk av spel om pengar enligt budgetpropositionen Budget socialnämnd OMSORGSNÄMND KF-plan Nytt tillskott Personalförstärkande åtgärder Lönerevision år 206 på Lönerevision år 207 på Höjd arbetsgivaravgift 4 44 Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år Interna hyreskostnader år Interna lokalvårdskostnader år IT-tjänster år 206 på Posthantering genom PostNord -225 Företagshälsovård och rehabilitering (budgetmedel från personalavd) 686 Centralisering av kommunens löneadministration Budget omsorgsnämnd MILJÖNÄMND KF-plan Lönerevision år 206 på Lönerevision år 207 på Höjd arbetsgivaravgift 85 Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år Interna hyreskostnader år Interna lokalvårdskostnader år IT-tjänster år 206 på Företagshälsovård och rehabilitering (budgetmedel från personalavd) 0 Uppgradering till digitalt ärendehanteringssystem Centralisering av kommunens löneadministration - Kostnadsreducering -00 Budget miljönämnd Summa nämnder

14 Specifikation till finansförvaltningen tkr Egna skatteintäkter Kommunalekonomisk utjämning Egna skatteintäkter och kommunal ekonomisk utjämning Kommunal fastighetsavgift Skuldförändring inklusive löneskatt Pensionsutbetalningar inklusive löneskatt Avgiftsbestämd ÅP inklusive löneskatt Försäkringspremie inklusive löneskatt Förvaltningsavgifter KPA Avtalspension (kommunalt avtal) Löneskatt (kommunalt avtal) Pensioner Avkastning pensionsmedel Ränta på likvida medel Ränteintäkter fiber Övriga finansiella intäkter Borgensavgifter från bolagen Vinstutdelning från Kommuninvest Utdelning från Hässlehem AB Aktieutdelning från Hässleholm Miljö AB Finansiella intäkter Ränta på lån Ränta på skuldförändring (avsättning) inkl löneskatt Förvaltararvode Finansiella kostnader Internränta Oförutsett (KF och KS 000) Över- och underskottshantering (fd kompletteringsbudget) Ersättning från Hässleholm Miljö AB Kompensation för ökade kapital- och driftkostnader i samband med investeringar Omstrukturerings- och effektiviseringsarbete inkl. förändrad politisk organisation Sem-, övertid-, ferie- och uppehållslöneskuld Kostnadsökningar Kostnadsökningar Kostnadsökningar Kostnadsökningar Kostnadsökningar Kostnadsökningar Övriga kostnader och intäkter Summa finansförvaltning

15 Investeringsbudget NÄMND/FÖRVALTNING KOMMUNSTYRELSEN KOMMUNLEDNINGSKONTOR exkl. fiberutbyggnadsprojekt FIBERUTBYGGNADSPROJEKT ARBETSMARKNAD OCH KOMPETENSUTVECKLING RÄDDNINGSTJÄNSTEN TEKNISK NÄMND BYGGNADSNÄMND FRITIDSNÄMND KULTURNÄMND BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND SOCIALNÄMND OMSORGSNÄMND MILJÖNÄMND TOTALT

16 Specifikation investeringsbudget tkr KOMMUNLEDNINGSKONTOR exkl. fiberutbyggnadsprojekt A-TYP Investeringar kommunledningskontor Säkerhetsåtgärder i skolor och förskolor Ks oförutsedda investeringar * IT-projekt, anslagstyp inkl. trådlös täckning Säbo IT-projekt, anslagstyp Budget kommunledningskontor exkl. fiberutbyggnadsprojekt *) Anslagstyp bestäms i samband med beslut om investering FIBERUTBYGGNADSPROJEKT A-TYP Fiberetablering, nettoinvestering Budget fiberutbyggnadsprojekt ARBETSMARKNAD OCH KOMPETENSUTVECKLING A-TYP Ospecificerat Uppdatering av IT-utrustning Budget arbetsmarknad och kompetensutveckling RÄDDNINGSTJÄNSTEN A-TYP Räddningsfordon Slangtvätt Räddningsutrustning Verksamhetsinventarier Inventarier till brandstation i Sösdala Budget räddningstjänst BYGGNADSNÄMND A-TYP Verksamhetsinventarier Snedbildsfotografering Nya mätinstrument Budget byggnadsnämnd FRITIDSNÄMND A-TYP Ospecificerat Utbyte av utegym Hässleholmsgården Utegym i tätorter Ljus och ljud T4-matsalen Ljudanläggning Hästveda Hantverksgård Fast brygga Björkviken Budget fritidsnämnd KULTURNÄMND A-TYP Ospecificerat Hovdala Dragning av vatten, avlopp o fiber till Hovdala slott och orangeriet Belysning till filialbiblioteken i Tyringe o Vinslöv Budget kulturnämnd BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND A-TYP Ospecificerat Teknikcollege (industritekniskt progr och el- o energiprogr) Inventarier ombyggnad Röinge g:a skola Inventarier nya lokaler fritidshem Hörja Inventarier nya lokaler för tillbyggnad förskola V Torup Inventarier nya lokaler för skola och fritidshem Röke Inventarier ny förskola Hässleholm Inventarier ny förskola Sösdala Inventarier ombyggnad Jacobskolan Inventarier till Familjens hus Budget barn- och utbildningsnämnd

17 SOCIALNÄMND A-TYP Ospecificerat Inventarier till Familjens hus Budget socialnämnd OMSORGSNÄMND A-TYP Ospecificerat Boendelås säbo Inventarier Mindre gruppbostad om 2 lgh Inventarier Gruppbostad LSS, 6 lgh Inventarier Gruppbostad LSS, 6 lgh Budget omsorgsnämnd MILJÖNÄMND A-TYP Ospecificerat Budget miljönämnd TEKNISK NÄMND A-TYP Exploateringsprogrammet Ny regnpark Lille Mats, Gäddastorp 4: Kärråkra underhållsdepå, gc-väg o kompensationsåtg Björklunda etapp 2, utbyggnad och massbalansering Paradiset, utbyggnad park, parkeringshus Röinge 7:3, Skjutbanevägen Hässleholm Nord exkl. trafikplats Omasfaltering infarter Hässleholm Grön och trygg livsmiljö Gatunät, toppbeläggning Utveckling Pågatågsorter Tillgänglighetsanpassning Fordons- och maskinförnyelse Lursjöbaden Ospecificerat till tekniska nämnden Fastigheter Fastighetsinventarier Smärre lokalförändringar Ombyggnad tillagningskök Elsäkerhet, fastigheter Energibesparing Ny belysningständning i Hässleholms stad Myndighetskrav från Arbetsmiljöverket OVK-åtgärder Reinvestering i fastigheter, fd planerat underhåll Fastighetsprojekt Anpassningar Jacobsskolan Ny förskola Hässleholm Ny förskola Sösdala Ny förskola västra Hässleholm Ombyggnad Röinge g:a skola Äldreboende SÄBO (byggs av extern part) Bostad brukare mkt särskilda behov Mindre gruppbostad om 2 lgh Gruppbostad LSS, 6 lgh (Hässlehem) Gruppbostad LSS, 6 lgh (Hässlehem) Familjens hus Badhus Ombyggnad Vittsjö skolkök Ombyggnad ventilation och renovering HTS Räddningstjänsten Hlm exkl. RC90 Ny lokalisering av brandstation Sösdala inkl. logement Hyresgästanpassning Folktandvården Stadsutveckling, etapp 2 Budget teknisk nämnd SUMMA

18 Resultatbudget Noter Bokslut Prognos Plan Plan Plan Plan mnkr Verksamhetens intäkter 738,5 676,0 663,7 663,7 663,7 663,7 Verksamhetens kostnader ,5-3 40, , , , ,9 Avskrivningar 3-23,6-24,0-5,2-65,7-79,4-95,2 Verksamhetens nettokostnader -2 73, , , ,0-3 92,0-3 26,5 Skatteintäkter 4 966, ,9 2 20,5 2 95, , , Generella statsbidrag och utjämning 5 797,2 795,4 854, 884,7 905,9 898,4 Resultat efter skatteintäkter och generella 32, -8,7-2, -5,5-6,8 5,0 statsbidrag Finansiella intäkter 6 67,4 62,0 40,4 40,4 40,4 40,4 Finansiella kostnader 7-9,6-9,9 -,3-3,7-23,0-34,8 Resultat före extraordinära poster 89,9 43,4 8,0,2 0,5 0,6 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årests resultat: förändring av eget kapital 89,9 43,4 8,0,2 0,5 0,6 Nyckeltal, resultatbudget Andel av skatteintäkterna - att betala verksamhetens nettokostnader, % 98,8 00,3 00,7 00,5 00,2 99,8 Finansnetto, mnkr 57,8 52,0 29, 26,7 7,3 5,5 Årets resultat/skatteintäkter och utjämning, % 3,3,5 0,3 0,4 0,3 0,3 Finansieringsbudget Noter Bokslut Prognos Plan Plan Plan Plan mnkr Den löpande verksamheten Årets resultat 89,9 43,4 8,0,2 0,5 0,6 Justering för av- och nedskrivningar 23,6 24,0 5,2 65,7 79,4 95,2 Justering för upplösning infrastrukt. bidrag 2,4 2,4 2,4 2,4 2,4 4,4 Justering för realisationsvinster -4,6-2,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Justering för realisationsförluster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Justering för värdereglering av finansiella tillgångar 3, 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Justering för avsättning till pensioner,0 3,4 3,6 3,9 4, 4,0 Justering för avsättningar för övriga ändamål,9,9 0,0 0,0 0,0 0,0 Medel från verksamheten före förändring av 27,3 63,0 65, 83,2 96,5 24, rörelsekapital Ökning(-)/minskning(+) av förvaltade pensionstillgångar -20,0-8,6 3,0 3,0 3,0 3,0 Ökning(-)/minskning(+) förråd och exploateringsfastigheter 2,7 3,3 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar 8-92,4 47,5 25,8 20,0 0,0 0,0 Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder 8,7 28,4 9,7-2,8 -,7 7,5 Kassaflöde från den löpande verksamheten 29,3 223,5 203,6 93,3 97,8 224,7 Investeringsverksamheten Investering i immateriella anläggningstillgångar -, 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Investering i materiella anläggningstillgångar -32, -338,2-393,9-389,8-468,9-28,9 Omklassifisering periodisering anslutningsavgift (fiber) -0, 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Investeringsinkomster, materiella anl.tillgångar 0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 5,8 3,4 0,0 0,0 0,0 0,0 Förändring finansiella leasingavtal -0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Förändring av finansiella tillgångar -5,4-0,9 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -322,5-325,7-393,9-389,8-468,9-28,9 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 208,0 0,0 48,0 8,0 305,0 4,0 Amortering lån 0,0-28,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Förändring leasingskuld -,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning (+) av övriga långfristiga skulder 8,8 22,4 45,5 20,7 23,3 22,0 Minskning (-) av övriga långfristiga skulder 0,0 0,0-2,8-4,4-5,5-6,6 Ökning (-) långfristiga fordringar -5,0 8,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Minskning (+) av långfristiga fordringar 8,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Minskning av avsättning pga utbetalning 0,0-0,9 -,0 -,0-0,9 0,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 29,3,4 89,7 96,3 32,9 56,4 Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur 0,0 0,0 0,0 0,0-50,0 0,0 Årets kassaflöde 26, -00,7-0,6-0, 0,7-0,8 Likvida medel vid årets början 80,5 06,6 5,8 5,3 5, 5,8 Likvida medel vid årets slut 06,6 5,8 5,3 5, 5,8 5,0 8

19 Balansbudget UB PROGN UB PLAN UB PLAN UB PLAN UB PLAN UB mnkr TILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar 0,7-0,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Materiella anläggningstillgångar 2 05,4 22, ,9 242, ,7 224, 2 793,7 289, ,2 86,7 3 69,9 Finansiella leasingavtal 4,2 0,0 4,2 0,0 4,2 0,0 4,2 0,0 4,2 0,0 4,2 Bidrag till statlig infrastruktur 45,6-2,4 43,2-2,4 40,8-2,4 38,4 47,6 86,0-4,4 8,6 Finansiella anläggningstillgångar 4,7-5,0 99,7 0,0 99,7 0,0 99,7 0,0 99,7 0,0 99,7 Summa anläggningstillgångar 2 280,6 203, , 240, ,4 22, , 337, 3 283,2 82, ,5 Exploateringsfastigheter och förråd 3,2-3,3 9,9 0,0 9,9 0,0 9,9 0,0 9,9 0,0 9,9 Kortfristiga fordringar 283,8-47,5 236,3-25,8 20,5-20,0 90,5 0,0 90,5 0,0 90,5 Förvaltade pensionsmedel 969,2 8,6 987,8-3,0 984,8-3,0 98,8-3,0 978,8-3,0 975,8 Kassa och bank 06,6-00,7 5,9-0,6 5,3-0, 5, 0,7 5,8-0,8 5,0 Summa omsättningstillgångar 372,8-32,9 239,9-29,4 20,5-23, 87,3-2,3 85,0-3,8 8,2 SUMMA TILLGÅNGAR 3 653,4 70, ,9 2, ,9 98,5 4 33,4 334, ,2 78, ,7 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Årets resultat 89,9 43,4 43,4 8,0 8,0,2,2 0,5 0,5 0,6 0,6 Resultatutjämningsreserv 05,8 0,0 05,8 0,0 05,8 0,0 05,8 0,0 05,8 0,0 05,8 Övrigt eget kapital 2 32,4 0, ,3 0, ,7 0, ,7 0, ,9 0, ,4 Summa eget kapital 2 328, 43,4 2 37,5 8, ,5, ,7 0,5 2 40,2 0,6 2 4,8 Avsättningar för pensioner 8, 3,4 84,5 3,6 88, 3,9 92,0 4, 96, 4,0 00, Avsättningar för övriga ändamål,9,0 2,9 -,0,9 -,0 0,9-0,9 0,0 0,0 0,0 Summa avsättningar 83,0 4,4 87,4 2,6 90,0 2,9 92,8 3,3 96, 4,0 00,0 Långfristiga skulder 74,4-5,6 708,8 90,7 899,5 97,3 096,8 322,8 49,6 56,4 475,9 Kortfristiga skulder 527,8 28,4 556,2 9,7 565,8-2,8 553,0 -,7 55,3 7,5 558,8 Förvaltade pensionsmedel, ej likviderade värdepap 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa skulder 242,2 22,7 264,9 200,4 465,3 84,5 649,8 32,0 970,8 63, ,8 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 3 653,4 70, ,9 2, ,9 98,5 4 33,4 334, ,2 78, ,7 Nyckeltal, balansbudget Soliditet (eget kapital/tillgångar), % pensionsförpl./tillgångar), % Pensionsförpliktekse före

20 Noter. Verksamhetens intäkter Bokslut Prognos delår Budget Plan Plan Plan mnkr Verksamhetens intäkter, Ansvar ,9 405,8 405,8 405,8 405,8 405,8 avgår internhyror -30,7-309, -309, -309, -309, -309, avgår övriga interna poster -392,8-433, -433, -433, -433, -433, Finansförvaltningens poster Realisationsvinster 4,6 2,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Intäkter från dotterbolag 0, 0,2 0, 0, 0, 0, Trygghetsboende 7,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 738,5 676,0 663,7 663,7 663,7 663,7 2. Verksamhetens kostnader Bokslut Prognos delår Budget Plan Plan Plan mnkr Kostnader, ansvar ,4-4 90, , , , ,6 avgår jämförelsestörande poster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 avgår internhyror 30,7 309, 309, 309, 309, 309, avgår övriga interna poster 392,8 433, 433, 433, 433, 433, Finansförvaltningens poster avgår kalkylerade personalomkostnader 84,5 9,3 03,8 06,9 0, 3,5 avgår kalkylerad särskild löneskatt 20, 20,5 24,8 25,6 26,4 27,2 avgår fördelade kapitalkostnader 62,6 64,9 9,5 207,2 222,8 24,3 Differens kalkylerade - verkliga arbetsgivaravgifter,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Pensionsutbetalningar inkl löneskatt -76,8-78,5-9,5-86,8-00,2-9,2 Pensionsavgifter, individuell del, inkl löneskatt -89,3-99,3-03,5-08,3-3,2-8,3 Förändring avsättning för pensioner, inkl löneskatt -0, -,3 -,3 -,5 -,3-0,7 Förändr av sem./övertidsskuld mm -6,6-3,5-2,5-2,5-2,5-2,5 Realisationsförluster/Nedskrivningar 0,0-0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 Saneringsutgifter Multiarenan Tyringe -6,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ks/KF Oförutsedda 0,0-3,8-5,0-5,0-5,0-5,0 Över- och underskottshantering 0,0 0,0-3,0-3,0-3,0-3,0 Kompensation för ökade kostnader i samband med investeringar 0,0-8,4-69,6-84,5-95,4-06,6 Trygghetsboendet Pärlan -7,7-0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Omstrukturerings- och effektiviseringsarbete 0,0 0,0 9,0 42,0 77,0 22,0 Kostnadsökningar 206 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kostnadsökningar 207 0,0-43, -3,0-3,0-3,0-3,0 Kostnadsökningar 208 0,0 0,0-49,9-69,7-69,7-69,7 Kostnadsökningar 209 0,0 0,0 0,0-56,5-78,8-78,8 Kostnadsökningar ,0 0,0 0,0 0,0-58,4-8,5 Kostnadsökningar 202 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-60,4 Summa ,5-3 40, , , , ,9 3. Avskrivningar Bokslut Prognos delår Budget Plan Plan Plan mnkr Fastigheter och anläggningar -73,6 Maskiner och inventarier -43,2 Immateriella anläggningstillgångar -0,3 Nedskrivningar -6,5 Summa -23,6-24,0-5,2-65,7-79,4-95,2 20

21 Noter 4. Skatteintäkter Bokslut Prognos delår Budget Plan Plan Plan mnkr Preliminär kommunalskatt 974, ,7 2 29,7 2 95, , , Prognostiserad slutavräkning -0,5-20,0-9,2 0,0 0,0 0,0 Justering prognostiserad slutavräkning 2, 4,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 966, ,9 2 20,5 2 95, , , 5. Generella statsbidrag och utjämning Bokslut Prognos delår Budget Plan Plan Plan mnkr Inkomstutjämning 608,9 620,3 634,5 646,7 656,4 668,8 Kostnadsutjämning -8,5-6, 8,5 8,6 8,6 8,7 Regleringsbidrag/avgift -,6-0,5 7,8 23,5 35, 3,2 Övrigt generellt statsbidrag 64,3 37,4 38,4 27,4 6,4 0,0 Strukturbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 LSS-utjämning 44,0 53,0 63,5 77, 87,9 88,2 Kommunal fastighetsavgift 89,9 9,3 0,4 0,4 0,4 0,4 Summa 797,2 795,4 854, 884,7 905,9 898,4 6. Finansiella intäkter Bokslut Prognos delår Budget Plan Plan Plan mnkr Räntor på likvida medel 0,0 0, 0,2 0,2 0,2 0,2 Räntor på utlämnade lån till dotterbolag 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ränteintäkter Fiber 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Utdelning från bolagen 3,5 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 Borgensavgifter 6,5 6,5 7,0 7,0 7,0 7,0 Vinstutdelning Kommuninvest 4,2 2,7 2,0 2,0 2,0 2,0 Dröjsmålsräntor och inkassoersättningar mm -, 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 Avkastning pensionskapitalförvaltning 40,2 46,4 25,0 25,0 25,0 25,0 Återföring pensionskapitalförvaltning 3,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 67,4 62,0 40,4 40,4 40,4 40,4 7. Finansiella kostnader Bokslut Prognos delår Budget Plan Plan Plan mnkr Räntor på banklån -2,7-4,0-6, -8,3-7,2-28,6 Räntor på lån från dotterbolag 0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ränta på pensionsavsättningen -0,9-2, -2,2-2,4-2,8-3,3 Övriga finansiella kostnader -0,3-0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 Förvaltararvode pensionskapitalförvaltning -2,8-2,4-3,0-3,0-3,0-3,0 Nedskrivning aktier Hessleholm Network AB -3, 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Nedskrivning av pensionskapitalet 0,0 -,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa -9,6-9,9 -,3-3,7-23,0-34,8 8. Förändring av kapitalbindning (not endast till bud Bokslut Prognos delår Budget Plan Plan Plan mnkr Slutavräkning 206 (ökad fordran/skuld 206, minskad fordran/skuld 208) -6,3 0,0 0,0 0,0 Slutavräkning 207 (ökad fordran/skuld 207, minskad fordran/skuld 209) 0,0-20,0 0,0 0,0 Slutavräkning 208 (ökad fordran/skuld 208, minskad fordran/skuld 2020) 9,2 0,0-9,2 0,0 Individuell del året innan inkl löneskatt (minskad skuld) -99,3-03,5-08,3-3,2 Individuell del innevarande år inkl löneskatt (ökad skuld) 03,5 08,3 3,2 8,3 Semesterlöneskuld (ökad skuld) 2,5 2,5 2,5 2,5 Summa 9,7-2,8 -,7 7,5 2