Strategisk plan med Budget 2019 och flerårsplan

Transkript

1 Strategisk plan med Budget 2019 och flerårsplan

2 Sverigedemokraternas förslag till Strategisk plan med budget 2019 och flerårsplan Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar följande: 1. Sverigedemokraternas förslag till Strategisk plan med budget 2019 och flerårsplan antas. 2. Den kommunala skattesatsen fastställs till 20,96 kronor för år Årshjulet för planering och uppföljning i Hässleholms kommun beslutat av kommunfullmäktige den 25 februari 2013, 21, ersätts av avsnittet med Mål- och resultatstyrning i Strategisk plan Kommunstyrelsen får under 2019 låna 248 miljoner kronor, internt eller externt, till investeringar inklusive fastighetsköp. 5. Revidera ägardirektivet för Hässlehem AB med följande tillägg; Hässlehem AB ska överta samtlig hyresadministration från omsorgsnämn-den för de boenden som Hässlehem AB äger. 6. Uppdra åt tekniska nämnden att överta hyresadministrationen från omsorgsnämnden för resterande boenden. 7. Uppdra åt kommunstyrelsen att förlänga stadsbuss linje 2 till Finja 8. Uppdra åt omsorgsnämnden att återgå till den varma maten med kyld mat som ett valbart alternativ. 9. Uppdra åt kommundirektören att undersöka möjligheterna för att låta en stiftelse som kommunen bildar överta och driva Magnarpskolonin alternativt att sälja Magnarpskolonin till HIBAB för drift i bolagets regi. 10. Politikerarvodena skall vara frysta under mandatperioden på nuvarande nivå. 11. Uppdra åt kommunstyrelsen att avveckla det interna hyressystemet för kommunens fastigheter och införa en rak kostnadsfördelning till förvaltningarna. 2

3 Strategisk plan Mål- och resultatstyrning Mål- och resultatstyrning handlar om att planera och genomföra verksamheten utifrån mål för att därefter analysera och utvärdera både resultatet och målen i sig. Genom att synliggöra resultatet och göra jämförelser skapar kommunen en grogrund för ständiga förbättringar och en lärande organisation. Målstyrningsmodellen I mars 2011 fattade kommunfullmäktige beslut om en målstyrningsmodell i syfte att förstärka det strategiska perspektivet och skapa en röd tråd i styrningen för att därigenom öka transparensen och effektiviteten i kommunens verksamhet. Årshjulet I årshjulet klargörs arbetet med planering och uppföljning. Året inleds med att nämnder och styrelser följer upp och analyserar föregående års resultat och måluppfyllelse i sina verksamhetsberättelser. Utvärderingen tillsammans med nämndernas omvärldsanalyser ligger till grund för dialogen om den strategiska inriktningen och budgettilldelningen. Vid budgetberedningen under våren görs en sammanställning kring behovet av fysiska, finansiella, personella och organisatoriska resurser, på både kort och lång sikt. Strategidiskussionerna och budgetdialogen mynnar sedan ut i beslut om strategisk plan med budget i juni månad. Planering Utifrån kommunfullmäktiges strategiska plan fattar nämnden beslut om strategisk inriktning genom nämndspecifika mål. Förvaltningarna har sedan till uppgift att i sina planer och internbudgetar tydliggöra hur målen ska uppnås och hur resurserna ska fördelas. Målhierarki Arbetet med att formulera mål inleds med att nämnder och förvaltningar gör en omvärldsanalys. Denna analys innehåller en beskrivning och bedömning av framtida utmaningar och möjligheter för Hässleholms kommun. Utifrån omvärldsanalysen och utvärderingen i årsuppföljningen utformar kommunfullmäktige en strategisk plan, som beskriver den framtida ambitionsnivån i form av övergripande mål och inriktningsmål. Nämnderna har därefter till uppgift att ta emot dessa stafettpinnar och formulera egna mål. Uppföljning Under året ska nämnderna redovisa sin uppföljning till kommunstyrelsen vid fem olika tillfällen i form av tre månadsrapporter, en delårsrapport samt verksamhetsberättelsen i årsredovisningen. Varje nämnd ska även årligen godkänna en intern kontrollplan som bygger på en risk- och väsentlighetsanalys av de huvudsakliga arbetsmomenten. Kontrollplanen ska lämnas samtidigt som granskningsrapporten, det vill säga senast i samband med inlämnandet av verksamhetsrättelsen. 3

4 Omvärldsanalys En av grundpelarna i kommunens målstyrningsmodell är bevakning och analys av omvärlden. Med en god kunskap om vår omvärld kan vi öka vår förmåga att förstå framtidens utmaningar. Vi får lättare att navigera mot visionen och hitta rätt målsättningar och agerande under resans gång. Det finns ett antal drivkrafter som styr samhället och ger utvecklingen olika riktningar. Utifrån dessa förändringar utkristalliserar sig ett antal trender som påverkar det kommunala uppdraget. Nya och ökade krav på välfärd I takt med att allt fler kan ta del av nya idéer, kunskaper och trender ökar förväntningarna på välfärden. Önskan om valfrihet och individanpassade lösningar växer sig allt starkare hos människor och tillgängligheten och mångfalden, som följer av digitaliseringen, förstärker förändringstrycket. Samtidigt som missnöjesyttringarna sprids via sociala media finns det individer som inte förmår göra sin röst hörd och ställa krav på service, vård och omsorg. Ökad detaljstyrning och minskat handlingsutrymme Den statliga styrningen i form av föreskrifter, allmänna råd och riktade bidrag påverkar i högsta grad kommunernas handlingsutrymme. Under de senaste åren har styrningen både från staten och EU blivit med detaljerad och allt mer tid och kraft har lagts på administrativa åtgärder och kortsiktiga insatser. Det finns dock en självinsikt både hos staten och kommunerna att styrningen måste omdanas. Förändringens vindar blåser för att skapa en mer tillitsbaserad styrning som får alla aktörer att tänka och agera vidare. Tuffare konkurrens om kompetens Enligt SCB:s senaste befolkningsframskrivning kommer Sveriges folkmängd att uppgå till över 11 miljoner år Den äldsta befolkningsgruppen kommer att stå för den största procentuella ökningen och år 2028 kommer antalet personer som är 80 år och äldre att vara fler än idag, en ökning med 50 procent. Samtidigt förväntas stora pensionsavgångar i kommunerna. Det kommer således att finnas ett stort rekryteringsbehov inte bara inom vård och omsorg men även inom skolan och andra kommunala verksamheter. Ökad polarisering De senaste årens utveckling med en tudelad arbetsmarknad och ökade skillnader mellan storstad och landsbygd, mellan låg- och högutbildade och mellan inrikes födda och utrikes födda har skapat klyftor i samhället. Den ojämna fördelningen av finansiellt, socialt och kulturellt kapital bland människor leder till segregation och ökad risk för social oro och våldsbejakande extremism. Minskad tillit Den enskilde individens behov och vilja växer sig allt starkare i förhållande till kollektivets samlade röst. Tilltron till traditionella maktstrukturer, i form av politiska partier och kyrkan, minskar samtidigt som trycket på individuella lösningar ökar. Det är inte bara tilliten till samhällsinstitutioner som har minskat, utan även människors tillit till varandra. Det finns en stor risk att det allt hätskare politiska klimatet både i Sverige och omvärlden leder till att samarbetsviljan och nyanserna går förlorade i den allmänna samhällsdebatten. Ökat fokus på resiliens och cirkulär ekonomi Klimatförändringarna sätter sitt avtryck i vårt samhälle och faran med en fortsatt temperaturhöjning blir allt tydligare. Resiliens, samhällets förmåga att stå emot eller anpassa sig till förändringar, har hamnat i fokus och krismedvetenheten har ökat. Välmående samhällen förutsätter en tillförlitlig tillgång till energi, dricksvatten och livsmedel och för att minska sårbarheten och samtidigt skapa konkurrenskraft behöver självförsörjningen i livsmedels-, energi- och dricksvattenförsörjningssystemen öka. 4

5 Nya kommunikationsmönster och aktörer Framväxten av informationssamhället har inneburit nya sätt att kommunicera och skapa gemenskap. Den digitala världen skapar nya kommunikationsmönster och de traditionella medierna får allt svårare att hävda sig mot det snabba och personligt anpassade informationsflödet på sociala medier. Samtidigt har förekomsten av nättroll och möjligheten att sprida desinformation ökat medvetenheten och behovet av ett källkritiskt förhållningssätt. Tekniken som möjliggörare och hot Innovationstakten har ökat märkbart under de senaste femtio åren. Det innebär att de tekniska genombrotten och införandet av ny teknik går betydligt snabbare idag. Den snabba teknikutvecklingen påverkar hela vårt samhälle och digitaliseringen ger möjlighet till effektivare processer och ökad kontroll och självservice för den enskilde men det innebär även risker såsom digitalt utanförskap. Ökad osäkerhet och fler konflikthärdar Världen sammanflätas alltmer i takt med att varor, människor, kapital och idéer flödar över gränserna. Samtidigt som gränser suddas ut visar stormakter, såsom USA och Ryssland prov på ökad nationalchauvinism och protektionism. Ökade politiska spänningar och våldskonflikter i vår omvärld har satt kommunernas beredskap på prov, inte minst under den senaste flyktingvågen, och behovet av förebyggande och säkerhetshöjande insatser kommer att fortsätta öka. Låg tillit blir som ett grus i maskineriet. Verksamhet som involverar de låglitande grupperna riskerar att ta längre tid, bli mer kostsamma och mindre effektiva. Detta kan i sin tur utvecklas till en negativ spiral som leder till en fortsatt sänkning av den mellanmänskliga tilliten. Sören Holmberg och Bo Rothstein 5

6 Ekonomi Konjunkturläget Enligt Konjunkturinstitutets senaste prognos når högkonjunkturen i den svenska ekonomin sin topp i år och för kommande år förväntas BNP-tillväxten mattas av något som en följd av att investeringstillväxten i både industri och bostäder minskar markant. Det fortsatt gynnsamma konjunkturläget i omvärlden förväntas dock ge draghjälp åt den svenska ekonomin. Ökad protektionism och eskalerande handelskrig, riskerar dock att påverka den exportberoende svenska ekonomin i negativ riktning, i synnerhet eftersom den inhemska efterfrågan förväntas minska när byggandet saktar in och hushållens konsumtion dämpas. Sysselsättning Trots högkonjunktur och en fortsatt positiv utveckling av sysselsättningen kvarstår problemet med matchning på arbetsmarknaden. Arbetslösheten bland utrikes födda är fortsatt mycket hög samtidigt som det råder stor brist på arbetskraft med efterfrågad kompetens. Det medför i sin tur att löneökningstakten fortsätter att öka framöver. Efter en relativt hög tillväxt under 2018 förväntas BNP växa i långsammare takt nästa år. Arbetslösheten väntas hamna på 6,4 procent 2018 och vara oförändrad under Regeringens budgetproposition BNP (kalenderkorrigerad, procentuell förändring) 2,4 2,6 2,1 1,4 1,5 Arbetslöshet (procent av arbetskraften år) 6,7 6,4 6,4 6,4 6,5 KPIF (årsgenomsnitt) 2,0 2,1 2,0 1,9 2,0 Tabell: Regeringens prognos i budgetpropositionen Regeringens budgetproposition Den 15 november överlämnade övergångsregeringen sin budgetpropositionen för år 2019 till riksdagen. Till följd av det oklara politiska läget var det en övergångsbudget utan tydliga partipolitiska inslag som presenterades. Övergångsregeringen har i budgetarbetet utgått från den beslutade budgeten för 2018 och sedan justerat anslagen till följd av ändrade priser och löner, beslutade lagar och bindande avtal liksom politiskt okontroversiella lagförslag som det råder samsyn om och som inte kan genomföras i en ändringsbudget. Det innebär att de generella statsbidragen till kommuner, landsting och regioner inte ökar med de tidigare utlovade fem miljarder kronorna, utan de förblir på 2018 års nivå. Samtidigt ligger andra satsningar och statsbidrag, som skulle ha fasats ut, kvar på samma nivå som i år och satsningen på likvärdig skola ökar. Om övergångsbudgeten röstas igenom i riksdagen kommer kommuner, landsting och regioner att gå miste om någon satsning men å andra sidan få fortsatta medel till andra satsningar som skulle ha avslutats. Nettoeffekten blir dock negativ. Tillsammans med det faktum att de riktade statsbidragen inte kan användas generellt, kommer många att få det betydligt mer besvärligt än de visste om när de började arbeta med nästa års budget. Kommuner, landsting och regioner vet helt enkelt inte vilka förutsättningar som man ska planera utifrån. Annika Wallenskog, chefsekonom SKL. 6

7 Strategisk plan Hässleholms kommun ska sätta medborgaren i centrum Det är en komplex kravbild som kommunen möter. Medborgarens krav på tillgänglighet, flexibilitet och service ska mötas av en informativ och tillgänglig hemsida som möjliggör dialog. Samtidigt måste det finnas en god beredskap för att ge en personlig och anpassad service både på telefon, e-post och vid fysiska möten. Utmaningen består i att skapa en verksamhet som är tillgänglig för alla. Genom att föra en dialog kring kommunens utmaningar på kort och lång sikt ökar medborgarens kunskap om det kommunala uppdraget och behovet av prioriteringar. De förtroendevalda får ta del av medborgarnas synpunkter och kunskaper och beslutsunderlaget tillförs värdefulla nyanser. Politikerna stärks i sin roll som förtroendevalda samtidigt som medborgarna ges ökad möjlighet att vara delaktiga i kommunens utveckling. Mål för perioden Hässleholms kommun ska ha en hög tillgänglighet Kompetensen i tillgänglighetsarbetet ska höjas Hässleholms kommun ska ha en god medborgardialog Medborgarens möjlighet till insyn och delaktighet ska öka Förtroendet för kommunens politiker och den kommunala beslutsprocessen ska öka Kommunens förtroendevalda ska se medborgardialog och folkomröstning som en naturlig del i sin styrning Hässleholms kommun ska särskilt stödja socialt utsatta Färre i utanförskap 7

8 Hässleholms kommun ska ge en omsorg och service av hög kvalitet Kvalitetsarbete handlar om att skapa en verksamhet som ger största möjliga värde för medborgaren, brukaren och samhället i stort. För att lyckas med detta krävs en ständig bevakning och analys både av de stora samhällstrenderna och av metodutvecklingen inom kommunens olika verksamhetsområden. Med hjälp av brukarundersökningar och kvalitetsindikatorer synliggörs verksamheten. Transparensen och framväxten av jämförelsenätverk möjliggör ett ökat erfarenhetsutbyte och en bredare diskussion om innehållet och värdet av de produkter och tjänster som kommunen levererar. Den enskildes behov och önskemål om stöd, omsorg, vård och service är i fokus. Genom att arbeta utifrån ett individperspektiv och samordna insatserna kan kommunen värna om den enskildes integritet och stärka egenmakten. Mål för perioden Hässleholm ska vara en kommun där det känns tryggt att leva och åldras i Den enskildes inflytande över vård, omsorg och service ska öka Människor med funktionsnedsättning ska garanteras individuellt anpassat boende och verksamhet Hässleholms kommun ska ha ett systematiskt kvalitetsarbete 8

9 Hässleholms kommun ska ge barn och unga en bra start i livet Det finns en mycket stark koppling mellan barns uppväxtvillkor och folkhälsan på lång sikt. Tidiga och samordnade insatser för att möta varje barns behov är sålunda den viktigaste investeringen för framtiden. För att kunna ge alla barn en bra skolgång, stimulerande livs- och lekmiljöer och en trygg ekonomisk och social situation måste kommunen jobba över funktions- och organisationsgränserna och ha ett proaktivt förhållningssätt. Mål för perioden Alla barn och unga ska få bli sitt bästa Kommunens förskolor ska ha färre barn i grupperna Hässleholms kommun ska upptäcka, främja och erbjuda tidiga insatser till barn och elever i behov av särskilt stöd Elevernas skolresultat ska förbättras Hässleholms kommun ska ha goda lek- och lärmiljöer En plan för säkra skolvägar ska utarbetas Tillgängligheten till och vid kommunens lekplatser ska öka 9

10 Hässleholms kommun ska vara ett nav i regionen för boende, kultur, kommunikation och lärande Skåneregionen upplever en stark tillväxt och det är viktigt för Hässleholms kommun att ta del av den, både för sin egen del och som del av regionen. Hässleholms kommuns främsta fördelar är närheten till en stor arbetsmarknad och tillgången till mark i attraktiva lägen. Det finns goda förutsättningar att skapa tillväxt genom att konsekvent nyttja dessa konkurrensfördelar. Med korta restider till storstadsregionen är kommunen ett attraktivt etableringsområde, för både företag och människor. Det är således viktigt att kommunen kan erbjuda goda boendemiljöer med en variation i bostadstyp och upplåtelseform. Mål för perioden Hässleholms kommun ska ha en väl utbyggd digital infrastruktur Andel hushåll och kommunala verksamheter som erbjuds en god digital infrastruktur ska öka Hässleholms stad ska vara en regional kärna Hässleholms kommunikationsläge ska stärkas Hässleholms kommun ska erbjuda attraktiva och varierande boendemiljöer Tillgången på detaljplanelagd mark för bostäder, verksamheter och handel ska öka Hässleholms kommunska vara en vindkraftsfri kommun för en god levnadsmiljö 10

11 Hässleholms kommun ska ha en hållbar ekonomi med en effektiv resursanvändning Hushållning handlar om att skapa en balans mellan kort- och långsiktiga mål samt mellan mål och resurser. Grunden till en god ekonomisk hushållning är ett tydligt och väldefinierat ramverk, i form av ekonomiska målsättningar. Inom detta ramverk finns kommunens verksamhet och för att kunna uppnå en god ekonomisk hushållning måste största möjliga värde av varje skattekrona uppnås. De finansiella målen väger tungt vid bedömningen av god ekonomisk hushållning. För att kartlägga och analysera resultat, utveckling och ställning för kommunen används en finansiell analysmodell som utgår från resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. Det handlar om att ha en hållbar investeringsnivå som inte tar resurser från kärnverksamheten och det gäller även att synliggöra, jämföra och utvärdera verksamheten för att nå produktivitets- och kvalitetskraven inom de givna ekonomiska ramarna. Mål för perioden Hässleholms kommun ska ha en god kostnadskontroll Nämndernas samlade budgetföljsamhet ska öka Nettokostnadsandelen får inte överstiga 99 procent över en rullande femårsperiod Investeringarna ska vara självfinansierade över en rullande femårsperiod Soliditeten, exklusive pensionsförpliktelsen, ska förbättras under planperioden Årets resultat av skatteintäkter och generella statsbidrag ska vara en procent över en rullande femårsperiod 11

12 Hässleholms kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med tillåtande och kreativa arbetsplatser Kompetenta och engagerade medarbetare är en förutsättning för att kommunen ska kunna fullgöra sitt uppdrag. I takt med växande pensionsavgångar och ökad konkurrens om arbetskraft blir kommunens personalpolitik allt viktigare. Fram till år 2022 beräknas drygt anställda att gå i pension, främst vårdpersonal, lärare, barnskötare, och förskolelärare. Nuvarande medarbetare är de främsta marknadsförarna av den goda arbetsplatsen och medarbetarundersökningen som genomförs vartannat år ska ses som en viktig värdemätare. Om kommunen ska lyckas att rekrytera, behålla och utveckla kompetent personal måste det ske fortsatta insatser för att skapa en god arbetsmiljö. Medarbetarnas möjlighet till inflytande och delaktighet måste förbättras samtidigt som ledarskap, arbetssätt och arbetsvillkor måste utvecklas i takt och i linje med krav från omvärlden och invärlden. Mål för perioden Alla medarbetare ska erbjudas en god arbetsmiljö Den arbetsrelaterade ohälsan bland kommunens medarbetare ska minska Medarbetarsamtal och individuell utvecklingsplan ska erbjudas alla medarbetare årligen Fler medarbetare ska erbjudas önskad sysselsättningsgrad Andelen medarbetare som erbjuds önskad sysselsättningsgrad ska öka 12

13 Hässleholms kommun ska skapa goda förutsättningar för ett växande och dynamiskt näringsliv Näringslivet i Hässleholm har en god branschmix, vilket är en av förklaringarna till Hässleholms goda sysselsättningstillväxt. Mätningar av företagsklimatet i kommunen visar att det finns en förbättringspotential och kommunen kommer att fortsätta utveckla sin företagsservice för att kunna erbjuda goda förutsättningar för näringslivet att växa, nyanställa och utvecklas. Det finns två typer av företagande: ett entreprenörsdrivet som är innovativt och riskfyllt och ett allmänt företagande. Båda är viktiga men det är det entreprenörsdrivna företagandet som på lång sikt påverkar den ekonomiska tillväxten mest. Utmaningen för kommunen är att stödja den entreprenörsdrivna tillväxten genom dialog och samverkan kring innovationer, ökat nyföretagande och kunskapsutveckling. Mål för perioden Hässleholm ska vara en företagsvänlig kommun Hässleholms kommun ska ha en god företagsservice Kommunens kontakter med näringslivet ska kännetecknas av servicefokus, förståelse och lyhördhet Hässleholms kommun ska uppmuntra och främja innovativt entreprenörskap och nyföretagande Hässleholms kommun ska ha ökad innovationskraft och ett ökat nyföretagande 13

14 Hässleholms kommun ska ha en socialt och ekologiskt hållbar utveckling En ekologiskt hållbar utveckling innebär att Hässleholms kommun tar ansvar för att miljön inte försämras på grund av de beslut som fattas och de aktiviteter som bedrivs av kommunen. Hållbarhetsfrågan är tvärsektoriell, vilket innebär att vi måste arbeta för en socialt och ekologiskt hållbar utveckling inom alla verksamhetsområden parallellt. Detta förutsätter att anställda och förtroendevalda har de kunskaper som krävs för att, i både stora och små beslut, visa en långsiktig hänsyn till människa och miljö. I strävan efter en hållbar utveckling är konsumtionen en nyckelfaktor, vilket gör den offentliga upphandlingen till ett viktigt redskap i hållbarhetsarbetet. Kommunen kommer även fortsättningsvis att lägga fokus på en ansvarsfull konsumtion av livsmedel. Även konsumtionen av energi behöver minska. Målsättningen är att skapa bättre förutsättningar även för gång- och cykeltrafik i kommunen, vilket ger positiva effekter både för ekonomin, miljön och folkhälsan. Mål för perioden Hässleholms kommuns energiförbrukning ska minska Hässleholms kommun ska ha en effektiv lokalförsörjning Utanförskapet i kommunen ska minska Andelen hushåll i långvarigt beroende av försörjningsstöd ska minska Socialt hållbart invandringsmottagande Nollavtal med Migrationsverket tills en lägre andel än 12 procent av den registerbaserade arbetskraften är registrerade som arbetslösa i gruppen utrikes födda 14

15 Ekonomistyrningsprinciper 2019 Internbudget Nämnderna/styrelsen ska inom ramen för anvisade medel fastställa internbudget på detaljnivå senast den 28 februari Omdisponering Driftbudget Omdisponering mellan kommunstyrelsen (gäller även finansförvaltningen) och annan nämnd eller mellan nämnder beslutas av kommunstyrelsen upp till 5 mnkr. Omdisponering inom kommunstyrelsens ram beslutas av kommunstyrelsen eller enligt av kommunstyrelsen beslutade delegationsregler. Omdisponering inom nämndens ram beslutas av nämnd eller enligt av nämnden beslutade delegationsregler. Omdisponering från driftbudget till investeringsbudget beslutas av kommunstyrelsen upp till 5 mnkr. Investeringsbudget Omdisponering mellan investeringsprojekt mellan kommunstyrelsen och annan nämnd eller mellan nämnder beslutas av kommunstyrelsen upp till 5 mnkr. Kommunstyrelsen beslutar även om anslagstyp i samband med beslut om omdisponeringen. Omdisponering mellan investeringsprojekt inom kommunstyrelsens ram beslutas av kommunstyrelsen upp till 5 mnkr. Kommunstyrelsen beslutar även om anslagstyp i samband med beslut om omdisponeringen. Omdisponering mellan investeringsprojekt inom nämndens ram beslutas av kommunstyrelsen upp till 5 mnkr. För de investeringsanslag som beslutats av kommunfullmäktige som ospecificerade får nämnden omdisponera fritt mellan investeringsprojekt. Kommunstyrelsen beslutar även om anslagstyp i samband med beslut om omdisponeringen. Omdisponering från investeringsbudget till driftbudget beslutas av kommunfullmäktige. Tilläggsanslag Grundprincipen är att tilläggsanslag inte beviljas under löpande år. Skulle nämnden under budgetåret anse sig behöva ytterligare ekonomiska resurser för att uppnå uppsatta mål och/- eller lagstadgade krav kan kommunfullmäktige i undantagsfall besluta om tilläggsanslag. Nämnd ska innan tilläggsanslag begärs pröva frågan om det ökade behovet av ekonomiska resurser kan finansieras inom nämndens ram genom omdisponering av medel. Finansiering av eventuella tilläggsanslag på driften genom minskning av budgeterat årets resultat beslutas av kommunstyrelsen upp till 1 mnkr. Finansiering av eventuella tilläggsanslag för investeringar genom ökad upplåning beslutas av kommunstyrelsen upp till 5 mnkr. Kommunstyrelsen beslutar även om anslagstyp i samband med beslut om finansieringen. Uppföljning Nämnderna ska till kommunstyrelsen årligen redovisa fem ekonomiska uppföljningar. Dessa består av, förutom årsredovisningen, en delårsrapport per siste augusti och tre månadsuppföljningar per siste mars, april och oktober. Till uppföljningen den siste april och till delårsrapporten ska de kommunala bolagen lämna in en verksamhetsberättelse samt en resultaträkning. Nämnder/förvaltningar som prognostiserar underskott ska även redovisa vilka åtgärder som nämnden kommer att vidta för att hålla den av kommunfullmäktige beslutade budgeten för Nämnderna ska även redogöra för de verksamhetsmässiga och ekonomiska effekterna av dessa åtgärder. 15

16 Överskott/underskott Huvudprincipen är att över- och underskott gentemot budget motiveras noggrant. Motivering ska ges liksom beskrivning av hur överskottet ska användas. Överskott som överförs till efterföljande års driftbudget får inte användas till permanent nivåhöjning. För överskott i investeringsbudgeten gäller principen att påbörjade men inte avslutade projekt förs över till nästkommande år. Intern kontroll För den interna kontrollen finns det särskilda regler antagna. Inventarier Inköp av inventarier för permanent bruk räknas som en investering. I Hässleholms kommun gäller att anskaffningsvärdet ska överstiga ett värde om minst ett ½ prisbasbelopp (exklusive moms) samt ha en nyttjandeperiod om minst tre år. Beloppsgränsen gäller även vid: Samlade och samtida inköp av flera likartade inventarier. Ett exempel på detta kan vara ett samtida inköp av ett antal likartade cyklar till flera olika förskolor. Likartade kan ses som olika modeller på cyklar. Samlade och samtida inköp av inventarier med ett naturligt samband. Ett exempel på detta kan vara inköp av klassrumsmöbler till ett antal klassrum inom grundskolan. Se även Riktlinjer för investeringar, antagna av kommunfullmäktige den 26 mars 2018, 39. Övriga budgetregler 2019 Internränta och avskrivningar Som ersättning för använt kapital belastas verksamheterna med internränta på bokförda värden för investeringar. Internränta beräknas på anskaffningsvärdet reducerat med avskrivningar. Internräntan ska följa SKL:s rekommendation, vilken enligt nuvarande prognos blir 1,50 procent för Planmässig avskrivning tillämpas med av Rådet för kommunal redovisning och SKL:s rekommenderade avskrivningstider. Kapitalkostnaderna påförs från och med månaden efter ianspråktagandet av investeringen. Kommunstyrelsen genom kommunledningskontorets ekonomiavdelning har rätt att till nämnderna fördela medel avseende kapitalkostnader (anslagstyp 1) för investeringar slutförda från och med Anslagstyper I samband med beslut om investering tas också beslut om huruvida budgetkompensation för framtida kapitalkostnader och övriga driftkostnader ska utgå eller inte. Beslutet tas med olika anslagstyper. Investeringar med anslagstyp 1 innebär att nämnderna och förvaltningarna under kommunstyrelsen får budgetkompensation för framtida kapitalkostnader samt för övriga driftkostnader. För investeringar med anslagstyp 2 utgår ingen budgetkompensation för framtida kapitalkostnader och övriga driftkostnader. 16

17 Driftbudget NÄMND/FÖRVALTNING KOMMUNSTYRELSEN KOMMUNLEDNINGSKONTOR exkl. fiberutbyggnadsprojekt och överförmyndarverksamhet FIBERUTBYGGNADSPROJEKT ÖVERFÖRMYNDARVERKSAMHET KOMMUNREVISION TEKNISK NÄMND MILJÖ - OCH STADSBYGGNADSNÄMND KULTUR- OCH FRITIDSNÄMND BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND SOCIALNÄMND OMSORGSNÄMND SUMMA NÄMNDER FINANSFÖRVALTNING ÅRETS RESULTAT

18 Förändringar i förhållande till fastställd plan KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNING exkl. fiberutbyggnadsprojekt och överförmyndarverksamhet KF-plan, totalt för kommunledningsförvaltning exkl. fiberutbyggnadsprojekt och överförmyndarverksamhet KF-plan tidigare kommunledningskontor Budgetposter Lönerevision år 2018 på 2019 Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år Interna hyreskostnader år Interna lokalvårdskostnader år IT-tjänster år 2017 på Superanvändare för Medvind, omdisp fr ON till KLK (2018=245, 2019=245) 490 Sponsor- och marknadsföringsbidrag, Vittsjö GIK, beslut i KS , Markan, ungdomens hus, utredn av framtida vht, kf Stöd för utveckling av en mer kunskapsbaserd och jämlik socialtjänst -18 RKL-val Europaparlamentsval Sverigeförhandlingen E-arkiv -200 Tillköp Läreda/Stoby Linje 3 (Beslut i KS 240, , totalt 960 tkr) 60 Ökat aktieägartillskott Krstd Airport (från 500 till 750 tkr) Samhällsvägledare, 1,0 tjänst from Systemstöd för adm av friskvårdsersättning (Beslut i KS 228, ) 0 Färdtjänst Utredningsmedel för att genomföra uppdrag 500 Avveckla referensgrupperna på servicekontoren -100 Förändrat antal ledamöter i KS AU och KS Sänkning av arvoden till förtroendevalda med 5 procent -275 Personalkostnadsreducering Enhet strategisk integration (2 tj) Tillköp busstrafik helger (kvällsturer) till Tormestorp, Finja och Sjörröd 500 Neddragning vaktbolag KF -10 Europaforum Dra in Europasmedjan -150 Neddragning av partistöd 15 procent -382 Neddragning av arvoden ytterligare 5 procent -275 Återvändarcentrum 600 Samordning servicekontoren med biblioteken Flytt av fastighetsstrateg (inkl. utredningsmedel) från TN till klk Budget kommunledningsförvaltning exkl. AK, rtj, fiber och överförmyndare KF-plan tidigare arbetsmarknad och kompetensutveckling Budgetposter Lönerevision år 2018 på 2019 Interna hyreskostnader år Interna lokalvårdskostnader år IT-tjänster år 2017 på Personalkostnadsreducering Minskning av sfi-verksamhet Budget för arbetsmarknad och kompetensutveckling KF-plan tidigare räddningstjänst Budgetposter Lönerevision år 2018 på 2019 Interna hyreskostnader år Interna lokalvårdskostnader år IT-tjänster år 2017 på Budget för räddningstjänst Budget kommunledningsförvaltning exkl. fiberutbyggnadsprojekt och överförmyndarverksamhet FIBERUTBYGGNADSPROJEKT KF-plan Fiberetablering (underskott år ) Budget fiberutbyggnadsprojekt (kommunlån) ÖVERFÖRMYNDARVERKSAMHET KF-plan Lönerevision år 2018 på 2019 Sänkning av arvoden till förtroendevalda med 5 procent -5 Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år Budget överförmyndarverksamhet

19 KOMMUNREVISION KF-plan Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år Interna hyreskostnader år Interna lokalvårdskostnader år Sänkning av arvoden till förtroendevalda med 5 procent -40 Neddragning av arvoden ytterligare 5 procent -40 Dubbel revision under tre månader, utbildning av nya Budget kommunrevision TEKNISK NÄMND KF-plan Lönerevision år 2018 på 2019 Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år Interna hyreskostnader år Interna lokalvårdskostnader år IT-tjänster år 2017 på Kompensation anslagstyp 1, enl Ö/U Central fordonsenhet, uppstartskostnader, beslut i KF 92, Personalkostnadsreducering 0 0 Förändrad nämndsorganisation -50 Sänkning av arvoden till förtroendevalda med 5 procent -30 Underhållsplanerare, 1 tj (motsvarande "K3") 600 Generell neddragning exploateringsverksamhet -750 Neddragning av arvoden ytterligare 5 procent -30 Flytt av fastighetsstrateg (inkl. utredningsmedel) från TN till klk Byggbonus, exploateringsingenjör Ombyggnad av kök, Vittsjö skola, kf Stolpburna elledningar Minskade kapitalkostnader anslagstyp Budget teknisk nämnd MILJÖ- OCH STADSBYGGNADSNÄMND KF-plan Poster från tidigare byggnadsnämnd Lönerevision år 2018 på 2019 Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år Interna hyreskostnader år Interna lokalvårdskostnader år IT-tjänster år 2017 på ,0 tj (trafikplanerare, statistik/gis, VA-planering) samt specialistutredn Förlängning av projekt ovårdade fastigheter -600 Poster från tidigare miljönämnd Lönerevision år 2018 på 2019 Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år Interna hyreskostnader år Interna lokalvårdskostnader år IT-tjänster år 2017 på Uppgradering till digitalt ärendehanteringssystem Nya poster Byggbonus Personalkostnadsreducering Neddragning 1,0 tj (samordna miljöstrateg med kommunekolog) -600 Sammanslagning av byggnadsnämnd och miljönämnd -610 Sänkning av arvoden till förtroendevalda med 5 procent -45 Neddragning av arvoden ytterligare 5 procent -45 Budget miljö- och stadsbyggnadsnämnd

20 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMND KF-plan Poster från tidigare kulturnämnd Lönerevision år 2018 på 2019 Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år Interna hyreskostnader år Interna lokalvårdskostnader år IT-tjänster år 2017 på Bidrag till föreningen Norden, konstutställning Nationalmusem, utställning -180 Poster från tidigare fritidsnämnd Lönerevision år 2018 på 2019 Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år Interna hyreskostnader år Interna lokalvårdskostnader år IT-tjänster år 2017 på Nya poster Personalkostnadsreducering Generell intäktsökning -250 Sammanslagning av kulturnämnd och fritidsnämnd -510 Sänkning av arvoden till förtroendevalda med 5 procent -30 Neddragning av arvoden ytterligare 5 procent -30 Generell neddragning Summercamp 400 Sommarverksamhet Trafiklekskola Djupadal 75 Servicekontorsfunktion på samtliga filialbibliotek 650 Avveckling av Trädhuset i kommunal regi -700 Processledare, Markan Ungdomens Hus, beslut i KF, Budget kultur- och fritidsnämnd BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND KF-plan Nytt tillskott Resursfördelning skola och förskola baserat på befolkningsprognos Resursfördelning skola och förskola baserat på befolkningsprognos Resursfördelning skola och förskola baserat på befolkningsprognos Lönerevision år 2018 på 2019 Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år Interna hyreskostnader år Interna lokalvårdskostnader år IT-tjänster år 2017 på Samarbete tre förvaltningar, omdisp fr SN till BUN och ON 200 Teknikcollegesamordnare samt aktiviteter inom SSA 666 Stängning av Vanneberga skola (behåll) 0 0 Förändrad nämndsorganisation -50 Sänkning av arvoden till förtroendevalda med 5 procent -70 Teknikcollege (industritekn/el- o energiprogr), renovering/inköp av utrustn Läsa skriva räkna garanti enligt budgetpropositionen 2017 och Lärarlyftet II (pågår t o m 2019) Skolstart vid sex års ålder enligt budgetpropositionen Nyanlända elever i grundskolan enligt budgetpropositionen Förslag från Skolkostnadsutredningen enligt budgetpropositionen Offentlighetsprincipen enligt budgetpropositionen Försöksverksamhet med branschskolor enligt budgetpropositionen Prao i årskurs 8 och 9 enligt budgetpropositionen Betygsättning i moderna språk enligt budgetpropositionen Magnarp (koloni- och lägerskoleverksamhet) Studiebesök koncentrationsläger Extra satsning på maten i förskola och grundskola, riktig mat Neddragning av arvoden ytterligare 5 procent -70 Generell indragning invandringens kostnader Effektivare nyttjande av lokaler Nytt tillskott Budget barn- och utbildningsnämnd

21 SOCIALNÄMND KF-plan Nytt tillskott 0 Lönerevision år 2018 på 2019 Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år Interna hyreskostnader år Interna lokalvårdskostnader år IT-tjänster år 2017 på Samarbete tre förvaltningar, omdisp fr SN till BUN och ON -400 Förändrad nämndsorganisation -100 Sänkning av arvoden till förtroendevalda med 5 procent -65 Personalkostnadsreducering Generell indragning invandringens kostnader Neddragning av arvoden ytterligare 5 procent -65 Brottsofferjouren 100 Frida kvinnojour 250 Budget socialnämnd OMSORGSNÄMND KF-plan Nytt tillskott Resursfördelning äldreomsorg baserat på befolkningsprognos Resursfördelning äldreomsorg baserat på befolkningsprognos Resursfördelning äldreomsorg baserat på befolkningsprognos Resursfördelning LSS Personalförstärkande åtgärder Lönerevision år 2018 på 2019 Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år Interna hyreskostnader år Interna lokalvårdskostnader år IT-tjänster år 2017 på Superanvändare för Medvind, omdisp fr ON till KLK (2018=245, 2019=245) -490 Samarbete tre förvaltningar, omdisp fr SN till ON och BUN 200 Förändrad nämndsorganisation -50 Sänkning av arvoden till förtroendevalda med 5 procent -65 Översyn taxor och avgifter -100 Resor daglig verksamhet Ökad bemanning särskilt boende Ökad bemanning hemtjänst Extra satsning på maten Generell indragning invandringens kostnader Effektivare nyttjande av lokaler Neddragning av arvoden ytterligare 5 procent -65 Budget omsorgsnämnd Summa nämnder

22 Specifikation till finansförvaltningen tkr Egna skatteintäkter Kommunalekonomisk utjämning Egna skatteintäkter och kommunal ekonomisk utjämning Kommunal fastighetsavgift Skuldförändring inklusive löneskatt Pensionsutbetalningar inklusive löneskatt Avgiftsbestämd ÅP inklusive löneskatt Försäkringspremie inklusive löneskatt Förvaltningsavgifter KPA Avtalspension (kommunalt avtal) Löneskatt (kommunalt avtal) Pensioner Avkastning pensionsmedel Ränta på likvida medel Övriga finansiella intäkter Återbetalning av aktieägartillskott Borgensavgifter från bolagen Översskottsutdelning från Kommuninvest Utdelning från Hässlehem AB Aktieutdelning från Hässleholm Miljö AB Finansiella intäkter Ränta på lån Ränta på skuldförändring (avsättning) inkl löneskatt Förvaltararvode Finansiella kostnader Internränta Oförutsett Över- och underskottshantering (fd kompletteringsbudget) Ersättning från Hässleholm Miljö AB Kompensation för ökade kapital- och driftkostnader i samband med investeringar Omstrukturerings- och effektiviseringsarbete Sammanslagning av kostchef/kostsamordnare Minskade konsultkostnader Uppsägning Magasinet Stänga Sösdala simhall Sälja Magnarpskolonin (drift) Sem-, övertid-, ferie- och uppehållslöneskuld Kostnadsökningar Kostnadsökningar Kostnadsökningar Kostnadsökningar Kostnadsökningar Övriga kostnader och intäkter Summa finansförvaltning

23 Investeringsbudget NÄMND/FÖRVALTNING KOMMUNSTYRELSEN KOMMUNLEDNINGSKONTOR exkl. fiberutbyggnadsprojekt FIBERUTBYGGNADSPROJEKT TEKNISK NÄMND MILJÖ - OCH STADSBYGGNADSNÄMND KULTUR- OCH FRITIDSNÄMND BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND SOCIALNÄMND OMSORGSNÄMND TOTALT

24 Specifikation investeringsbudget tkr KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNING exkl. fiberutbyggnadsprojekt och överförmyndarverksamhet A-TYP Budgetposter kommunledningsförvaltning exkl. AK, rtj och fiber Säkerhetsåtgärder (brandlarm, kameraövervakning, värdeskåp mm) Säkerhetsåtgärder i skolor och förskolor (PDV) Upphandling ekonomisystem Förstudie Markan Ungdomens Hus, (KF 105, ) Ks oförutsedda investeringar * Klientarbetsplats, chromebooks och ipads till skolan Uppdatering av IT-utrustning, arbetsmarknad och kompetens Server och lagring WiFi till omsorgen WiFi till skolan Accesspunkter utökning Accesspunkter reinvestering Switchar utökning Switchar reinvestering Fastighetsnät Ospecificerat Budget kommunledningsförvaltning exkl. AK, rtj och fiber *) Anslagstyp bestäms i samband med beslut om investering Budgetposter arbetsmarknad och kompetensutveckling Verksamhetsinventarier Tågteknikerutbildning (YHS) Budget arbetsmarknad och kompetensutveckling Budgetposter räddningstjänst Räddningsfordon Räddningsutrustning Inventarier till brandstation i Sösdala Budget räddningstjänst Budget kommunledningsförvaltning exkl. fiberutbyggnadsprojekt FIBERUTBYGGNADSPROJEKT A-TYP Fiberetablering, nettoinvestering Budget fiberutbyggnadsprojekt MILJÖ- OCH STADSBYGGNADSNÄMND A-TYP Anskaffning och utbyte av mätinstrument (fd MN) Anskaffning och utbyte av mätinstrument (fd BN) Snedbildsfotografering Budget miljö- och stadsbyggnadsnämnd KULTUR- OCH FRITIDSNÄMND A-TYP Ospecificerat Fordons- och maskinförnyelse (Österås idrottsplatsområde) Budget kultur- och fritidsnämnd BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND A-TYP Ospecificerat Teknikcollege (industritekniskt progr och el- o energiprogr) Inventarier ombyggnad Röinge g:a skola Inventarier ny förskola Hässleholm Inventarier ny förskola Sösdala Inventarier ombyggnad Jacobskolan Inventarier till Familjens hus Budget barn- och utbildningsnämnd SOCIALNÄMND A-TYP Ospecificerat Inventarier till Familjens hus Budget socialnämnd OMSORGSNÄMND A-TYP Ospecificerat Boendelås säbo Inventarier Mindre gruppbostad om 2 lgh Inventarier Gruppbostad LSS, 6+6 lgh Budget omsorgsnämnd

25 TEKNISK NÄMND A-TYP Gata, park och fordon Omasfaltering infarter Hässleholm Grön och trygg livsmiljö Gatunät, toppbeläggning Utveckling Pågatågsorter Tillgänglighetsanpassning Gata Trygghetsbelysning Pumpstation Förstudie, centrumutveckling Parkinvesteringsprogram/Lekplatsförnyelse Skolgårdsmiljöer Parkanläggning, upplevelseträdgårdar för äldre Fordons- och maskinförnyelse Central fordonsenhet, tekniska hjälpmedel (KF 92, ) Järnvägsviadukten, Norra Kringelvägen Utbyte av parkeringsautomater Ospecificerat Fastighet Fastighetsinventarier Smärre lokalförändringar Mindre ombyggnad och reinvesteringar kök Elsäkerhet, fastigheter Energibesparing Ny belysningständning i Hässleholms stad Myndighetskrav från Arbetsmiljöverket OVK-åtgärder Reinvestering i fastigheter, fd planerat underhåll Tillgänglighetsanpassning fastighet Säkerhet och trygghet Fastighetsprojekt Anpassningar Jacobskolan 1 Ombyggnation av ventilation i Jacobsskolan (KF 80, ) 1 Ombyggnad ventilation och renovering HTS 1 Ombyggnad Röinge g:a skola 1 Lokal- och verksamhetsförändringar för Syrsans hörselförskola och Silviaskolans lokalsituation, nybyggnation av förskola och gymnastikhall vid Grönängsskolan 1 Ny förskola Hässleholm (Ljungdala) 1 Ny förskola Sösdala 1 Ny förskola västra Hässleholm 1 Ny förskola Björklunda 1 Ny förskola Bullerbyn 1 Ombyggnad tillagningskök 1 Ombyggnad Västerskolans kök 1 Renovering av Vanneberga skola 1 Mindre gruppbostad om 2 lgh (fördyrning med 1 170, KF xx, ) 1 Gruppbostad LSS, 6 lgh (Hässlehem) 1 Gruppbostad LSS, 6 lgh (Hässlehem) 1 Äldreboende SÄBO (byggs av extern part) 1 Räddningstjänsten Hlm exkl. RC90 1 Ny lokalisering av brandstation Sösdala inkl. logement 1 Brandstation Bjärnum 1 Familjens hus (Kyrkskolan) 1 Hyresgästanpassning Folktandvården (KF, xxx, ) 1 Ombyggnad och anpassning av ny lokalisering av tekniska förvaltningen 1 Kampsport/gymnastikcenter Qpoolen (projektering 2021) 1 Badhus (projektering 2020 med byggstart 2021) 1 Exploateringsverksamhet Exploateringsprogrammet 1 Ny regnpark Lille Mats, Gäddastorp 4:13 1 Björklunda etapp 2 1 Paradiset 1 Röinge 7:3, Skjutbanevägen 1 Turbinen 1, utbyggnad 1 Nytt industriområde, Belevägen 1 Nytt industriområde, Krossgatan 1 Nytt industriområde, Gena 1 Vankiva, nya villatomter 1 Kärråkra underhållsdepå, gc-väg o kompensationsåtg. 1 Kv. Fanjunkaren, cirkulationsplats 1 Budget teknisk nämnd SUMMA Nedanstående omsättningstillgångar har hanterats i kassaflödet A-TYP Exploateringsverksamhet Björklunda etapp 2 2 Paradiset 2 Röinge 7:3, Skjutbanevägen 2 Turbinen 1, utbyggnad 2 Nytt industriområde, Belevägen 2 Nytt industriområde, Krossgatan 2 25

26 Resultatbudget Noter Bokslut Delår Plan Plan Plan mnkr Verksamhetens intäkter 1 734,0 671,5 663,8 663,8 663,8 Verksamhetens kostnader , , , , ,4 Avskrivningar 3-130,8-146,4-166,1-181,6-188,8 Verksamhetens nettokostnader , , , , ,4 Skatteintäkter , , , , ,7 Generella statsbidrag och utjämning 5 802,9 855,9 890,3 900,0 887,1 Resultat efter skatteintäkter och generella -5,7-79,4-39,3 13,7 45,5 statsbidrag Finansiella intäkter 6 75,3 59,7 76,1 41,1 41,1 Finansiella kostnader 7-10,3-7,5-11,8-15,6-23,4 Resultat före extraordinära poster 59,3-27,2 25,0 39,2 63,1 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årests resultat: förändring av eget kapital 59,3-27,2 25,0 39,2 63,1 Nyckeltal, resultatbudget Andel av skatteintäkterna - att betala verksamhetens nettokostnader, % 100,2 102,7 101,3 99,6 98,6 Finansnetto, mnkr 65,0 52,2 64,3 25,5 17,6 Årets resultat/skatteintäkter och utjämning, % 2,1-0,9 0,8 1,2 1,9 Finansieringsbudget Noter Bokslut Delår Plan Plan Plan mnkr Den löpande verksamheten Årets resultat 59,3-27,2 25,0 39,2 63,1 Justering för av- och nedskrivningar 130,8 146,4 166,1 181,6 188,8 Justering för upplösning infrastrukt. bidrag 2,4 2,4 2,4 2,4 4,4 Justering för realisationsvinster -13,6 0,0 0,0 0,0 0,0 Justering för realisationsförluster 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Justering för värdereglering av finansiella tillgångar 1,7 0,0 0,0 0,0 0,0 Justering för avsättning till pensioner 5,1 5,7 0,7-0,1 0,3 Justering för avsättningar för övriga ändamål 3,6 0,0 0,0 0,0 0,0 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 189,4 127,2 194,3 223,1 256,5 Ökning(-)/minskning(+) av förvaltade pensionstillgångar -29,4-16,1 3,0 3,0 3,0 Ökning(-)/minskning(+) förråd och exploateringsfastigheter 9,0 11,8-10,8-16,5-21,6 Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar 8 48,1 15,7 25,8 20,0 0,0 Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder 8 64,3 11,2-9,1 7,2 7,5 Kassaflöde från den löpande verksamheten 281,5 149,9 203,2 236,9 245,4 Investeringsverksamheten Investering i immateriella anläggningstillgångar -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Investering i materiella anläggningstillgångar -368,6-410,6-405,1-349,0-363,8 Investeringar som ska överföras från föregående år 0,0 0,0-80,8 0,0 0,0 Omklassifisering periodisering anslutningsavgift (fiber) -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Investeringsinkomster, materiella anl.tillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 13,9 0,0 0,0 0,0 0,0 Förändring finansiella leasingavtal -1,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Förändring av finansiella tillgångar -0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -356,5-410,7-485,9-349,0-363,8 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 0,0 168,7 248,0 93,0 107,0 Amortering lån -18,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Förändring leasingskuld 1,6 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning (+) av övriga långfristiga skulder 63,8 27,0 38,1 22,3 11,4 Minskning (-) av övriga långfristiga skulder -0,3 0,0-2,3-3,3-3,9 Ökning (+) av övriga långfristiga skulder 63,8 0,0 0,0 0,8 4,2 Minskning (-) av övriga långfristiga skulder -0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning (-) långfristiga fordringar -9,3 0,0 0,0 0,0 0,0 Minskning (+) av långfristiga fordringar 5,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Minskning av avsättning pga utbetalning -0,9-2,7-1,0-1,0-0,9 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 105,6 193,0 282,7 111,8 117,8 Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur 0,0 0,000 0,0 0,0 0,0 Årets kassaflöde 30,6-67,8 0,0-0,4-0,5 Likvida medel vid årets början 106,6 73,7 5,9 5,9 5,5 Likvida medel vid årets slut 137,2 5,9 5,9 5,5 5,0 26