Säters kommun. Ledning och styrning av förskoleverksamheten Granskningsrapport. Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 17

Transkript

1 Ledning och styrning av förskoleverksamheten Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 17

2 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2 5. Revisionskriterier 3 6. Ansvarig nämnd 3 7. Metod 3 8. Projektorganisation 3 9. Kartläggning av kvalitet i förskolan Dokumentation Personalens utbildningsnivå Antal barn/årsarbetare Former för styrning, ledning och kontroll Organisation Styrdokument Barn- och utbildningsnämnden Förskoleområdena och arbetslagen Utvecklingsinsatser Registerkontroll Erbjudande av plats 16

3 1. Sammanfattning Förskolan i Sverige får inte arbeta med bedömning av enskilda barns prestationer. Istället ska förskolan arbeta med kvaliteten utifrån sin egen inre organisation för att skapa bästa möjliga förutsättningar för de enskilda barnens utveckling och lärande. Det innebär att förskolan idag inte har några resultatmått att förhålla sig till eller jämföra. Kvalitet i förskolan måste därför mätas genom vilka förutsättningar och vilket arbetssätt man har i verksamheten. I denna granskning har vi valt att titta på dokumentation, utvecklingssamtal, personalens pedagogiska utbildning samt antal barn per årsarbetare. I bedömer vi att man arbetar strukturerat med dokumentation både kring verksamheten och kring det enskilda barnet. Utvecklingssamtal som stödjer föräldrar och barns inflytande används i samtliga förskolor i. Personalsammansättningen med andelen förskollärare i verksamheten i kommunen totalt bedömer vi vara rimlig för att klara av det pedagogiska uppdraget. Vi noterar dock att det finns en sned fördelning av förskollärarna i de olika förskoleområdena i kommunen. Vi ser därmed en risk för att det kan finnas avdelningar inom förskolorna i Gustafs och Stora Skedvi som helt saknar förskollärarresurs. Enligt vår bedömning innebär detta en risk för att verksamhetens kvalitet inte är likvärdig över hela kommunen. I kommunens egna kvalitetsmätningar kan man också utläsa skillnader i kvalitet för dessa områden jämfört med Säters förskoleområde. Vi anser att nämnden bör verka aktivt för att öka andelen förskollärare i förskoleområdena Gustafs och Stora Skedvi. Under den ekonomiska krisen 2009 skedde en ökning av antalet barn per årsarbetare i förskolorna. Idag är antalet barn per årsarbetare 5,5 i kommunen vilket är detsamma som rikssnittet men över länssnittet. Vi ser positivt på att nämnden söker återställa till tidigare nivå som rådde före den ekonomiska krisen, då ett större antal barn per årsarbetare alltid innebär en risk för att den pedagogiska delen av verksamheten får stå åt sidan och kvaliteten på verksamheten blir lägre. Vi ser idag ingenting att anmärka på styrning, ledning och kontroll av nämndens arbete med mål och resultat för en god kvalitet i förskolan. Vår bedömning är att formerna för styrning, ledning och kontroll av förskolans verksamhet stödjer ett effektivt utvecklingsarbete och bidrar på ett adekvat sätt till uppfyllandet av nationella och kommunala mål. Vi ser positivt på att förskolan tydligt anses vara en del i arbetet för målsättningen om Dalarnas bästa skola, samtidigt som verksamhetens särart tas tillvara genom organiseringen i särskilda förskoleområden och särskilda chefer med kunskap och tid för förskolans kvalitetsutveckling. Vi bedömer att samordningen inom ledningsgruppen och i utvecklingsgruppen ger goda förutsättningar för att uppnå en likvärdig förskola i kommunen. Utvecklingsinsatserna är tydligt kopplade till såväl de kommunala som de nationella målen och har arbetats fram utifrån en helhetssyn på verksamheten. Vi noterar att förskolorna i kommunen inte idag är helt likvärdiga men bedömer att arbetssätt, organisering och strategiska styrning ger alla förutsättningar att komma framåt i detta arbete. 1

4 Vår bedömning är att rutinerna för registerkontroll är tillfredsställande och kända i organisationen. Vidare är vår bedömning att rutinerna efterlevs. Vår bedömning är att nämnden klarar att erbjuda barn plats i förskolan i den omfattning och på det sätt som skollagen föreskriver. 2. Bakgrund 3. Syfte Vi har av s revisorer fått i uppdrag att granska kommunens ledning och styrning av förskoleverksamheten. s revisorer önskar bredda sin bild av förskoleverksamhet till att omfatta styrning och ledning av verksamheten samt dess mål, måluppfyllelse och planering av verksamheten. s revisorer bedömer att det finns en risk att kvaliteten i kommunens förskolor brister till följd av bristande politisk styrning. Revisorerna bedömer vidare att det är väsentligt att en så stor del av kommunens verksamhet och ansvar bedrivs på ett ändamålsenligt sätt. Syftet med granskningen är att bedöma om formerna för styrning, ledning och kontroll av förskolans verksamhet stödjer god kvalitet och god planering av verksamheten. Vi kommer därför att Kartlägga kvalitetsnyckeltal för s förskolor i jämförelse med andra kommuner i länet Granska vilka utvecklingsinsatser som sker för att öka kvalitet och måluppfyllelse i förskolan Granska om formerna för styrning, ledning och kontroll av förskolans verksamhet stödjer ett effektivt utvecklingsarbete avseende måluppfyllelse. Granska om nämnden arbetar på ett effektivt och ändamålsenligt sätt med planering av verksamheten Granska om nämnden uppfyller lagstiftningens krav på erbjudande om plats inom fyra månader från anmält behov av barnomsorg Granska om finns ändamålsenliga system och rutiner för registerkontroll av personal som omfattas av lagstiftning om registerkontroll 4. Avgränsning Granskningen omfattar endast förskola i kommunens egen regi. 2

5 5. Revisionskriterier Vi kommer att bedöma om verksamheten uppfyller Skollagen och förarbeten Skolverkets allmänna råd för kvalitet i förskolan Läroplan för förskolan, Lpfö Ansvarig nämnd Granskningen har avsett Barn- och utbildningsnämnden. 7. Metod Granskningen har genomförts genom: Dokumentstudie av relevanta dokument Intervjuer med berörda tjänstemän Benchmarking 8. Projektorganisation Granskningen har genomförts av Sara Linge, Konsult, under ledning av Mats Lundberg, certifierad kommunal revisor. 3

6 9. Kartläggning av kvalitet i förskolan Förskolans läroplan innehåller mål att sträva mot som anger inriktningen på den pedagogiska verksamheten och därmed den önskade kvalitetsutvecklingen. Kvaliteten på den pedagogiska verksamheten bedöms utifrån måluppfyllelsen och verksamhetens förutsättningar. Att förskolan endast ska ha strävansmål innebär i sig att det inte finns några officiella resultatnyckeltal för förskoleverksamheten. Hur kvalitet mäts och följs upp i förskoleverksamheten uttrycks bäst i förskolans egen läroplan. Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan. Det är analyserna av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv. Barn och föräldrar ska vara delaktiga i utvärdering och deras röster ska lyftas fram. Ur Lpfö 98 På grund av detta speciella sätt att följa upp kvalitet i förskolan är det svårt att jämföra olika kommuners kvalitetsnivå i förskolan. Bland annat kan nämnas att SKL inte genomför några öppna jämförelser inom verksamhetsområdet. Det genomförs dock insamlingar av vissa mått som bedöms bidra till god kvalitet i förskolan och mått som anses vara en förutsättning för att kunna följa och arbeta med kvalitetsutveckling i den egna verksamheten. Detta gäller bland annat just den strukturerade dokumentationen av barnens utveckling och insamlingen av barns och föräldrars synpunkter och behov. Eftersom nyckeltalen i sig själv inte visar på några resultat är det viktigt att bedöma nyckeltalen i relation till system för styrning och kvalitetsledning. 4

7 9.1 Dokumentation Figur 1 Andel förskoleplatser där dokumentation sker av barnens individuella utveckling 2012 Källa: Kolada Dokumentation sker enligt uppgift i samtliga kommunens förskolor för samtliga barn. Ovanstående statistik visar att dokumentation kring de barnens individuella utveckling inte sker i för samtliga barn. Vid en närmare kontroll av ovanstående statistik har uppdagats att Gustafs förskoleområde lämnat felaktiga uppgifter i den enkät som ligger till grund för ovanstående. Enligt uppgift från förskolechefer och personal sker dokumentation i samtliga kommunens förskoleområden, dels på den individuella nivån genom t ex arbete med portfolio, dels sker dokumentationen genom daglig dokumentation av aktiviteter och vardag. I Säters förskoleområde utvärderas aktiviteterna genom en s k Lotus-matris som tydligt visar vilka delar av läroplanen som uppfyllts med aktiviteten. Efter dokumentation och utvärdering i Lotus redovisas allt tillgängligt för barn och föräldrar. Dokumentationen används sedan för samtal med barnen. Detta är en viktig del i dokumentationsprocessen och åskådliggör och skapar förståelse för barnets egen lärprocess samt möjlighet till inflytande och bekräftelse. Dokumentationen kring aktiviteter som utvärderas i Lotus skapar också en tydlighet kring arbetet med läroplanens mål och vilka delar som måste kompletteras med i det fortsatta arbetet på förskolan. Dokumentationen bidrar därmed till analys och eftertanke samt blir ett underlag för planering av kommande verksamhet. Kommentar I och med att förskolan använder sig av dokumentation på ovanstående sätt så bedömer vi att målet med förskolans dokumentation som det uttrycks i läroplanen uppfylls. Dokumentationen blir både en grund för utvärdering och planering av verksamheten såväl som ett sätt att synliggöra verksamheten och lärprocessen för barn och föräldrar. 5

8 Figur 2 Andel förskoleplatser där utvecklingssamtal erbjuds vårdnadshavare minst en gång per termin 2012 Källa: Kolada I erbjuds samtliga vårdnadshavare utvecklingssamtal en gång per termin. Utvecklingssamtalen förläggs i början av varje termin för att kunna använda barnens och föräldrarnas synpunkter i samtalen för planering av verksamheten framåt. Så långt som möjligt är barnen med i delar av samtalet, även de mindre barnen försöker man involvera. Kommentar Vi ser positivt på att utvecklingssamtalen förläggs till början av terminen och därmed används som ett sätt att främja inflytande och delaktighet för såväl barn som föräldrar. 9.2 Personalens utbildningsnivå I läroplanen anges mål för verksamheten. För varje mål anges riktlinjer. Det är i första hand förskolläraren, d v s den högskoleutbildade pedagogen, i verksamheten som har ansvaret för dessa riktlinjer. Även arbetslaget har ett ansvar för riktlinjerna liksom förskolechefen. I och med förskollärarens tydligt uttalade ansvar för måluppfyllelsen har många förskolor idag valt att ha förskollärare som arbetslagsledare. Det vanliga är också att man organiserar sig med minst en förskollärare på varje avdelning för att garantera kvaliteten i det pedagogiska uppdraget. 6

9 Figur 3 Andel årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen 2012 Källa: Kolada I jämförelse med genomsnittet i länet har en något lägre andel årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen i förskolan. Det finns sedan tidigare ett beslut i nämnden att andelen förskollärare:barnskötare ska förhålla sig som 2:1. En reglering av andelen årsarbetare i förskolan till detta förhållande sker vid nyrekryteringar i möjligaste mån. Andelen förskollärare i kommunen har minskat stadigt mellan 2007 (58,1 %) och 2011 (53 %). Från 2011 syns en tydlig ökning till 2012 (54,8 %). Det har dock blivit allt svårare att rekrytera förskollärare på grund av kompetensbrist. Inom ett av förskoleområdena, Säter, är förhållandet enligt beslutat. Det ser dock betydligt sämre ut i förskoleområdena Gustafs och Stora Skedvi. I Gustafs är andelen förskollärare 50 % och i Stora Skedvi 53 %. Observera att siffrorna i Stora Skedvi är förskolläraretjänster där 3 av 8 tjänster är vikariebesatta med vikarier utan förskollärareexamen. Men hänsyn taget till detta är andelen faktiska förskollärare i Stora Skedvi 33 %. Några kompetenshöjande åtgärder barnskötare till förskollärare erbjuds inte i nuläget. Kommentar I och med utformningen av förskolans läroplan vilar ett stort ansvar för den pedagogiska delen av verksamheten på förskollärarna. Detta innebär i praktiken att det bör finnas minst en förskollärare på varje avdelning. Med den andel årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen som idag har bör man klara detta. Det är däremot oroväckande att fördelningen av förskollärarna inom kommunen idag är så ojämn. Här i finns en risk för att verksamhetens kvalitet inte är lika över hela kommunen då det finns risk för att det helt kan saknas förskollärarresurser på avdelningar i områdena Gustafs och Stora Skedvi. 7

10 9.3 Antal barn/årsarbetare Figur 4 Antal inskrivna barn/årsarbetare kommunal förskola 2012 Källa: Kolada Målet som uttrycks i Skolverkets allmänna råd för kvalitet i förskola är 5 barn per årsarbetare. Den genomsnittliga siffran för riket är 5,5 barn Det bör dock påpekas att det inte finns någon bestämmelse om ett tak för antal barn/årsarbetare i Sverige. Detta motiveras ofta med att det inte finns någon optimal gruppstorlek eller personaltäthet och att man istället bör anpassa sig till de förutsättningar som råder. I jämförelse med länet (5,3) ligger något högt (5,5) när det avser antal barn/årsarbetare. ligger däremot på samma nivå som genomsnittet i riket. 8

11 Figur 5 Antal inskrivna barn/årsarbetare kommunal förskola utveckling I kommunens besparingsåtgärder under den ekonomiska krisen syns den minskning av resurser som förskolan fick hantera i ovanstående diagram. Där kan ses en ökning av antal barn/årsarbetare i den kommunala förskolan i Säter och barngrupperna blev följaktligen också större. Nämnden arbetar aktivt för att återställa nivån till den som rådde före krisen och har beskrivit kostnaderna och konsekvenserna av barngruppernas storlek i samband med budgetarbetet. Barngruppernas storlek och arbetsbelastningen för personalen bedöms av tjänstemännen fortfarande vara allt för hög. Kommentarer En ökning av antalet barn per årsarbetare såsom skett under den ekonomiska krisen innebär alltid en risk för att den pedagogiska delen av verksamheten får stå åt sidan och omvårdnadsdelen prioriteras. Detta blir ofta effekten av att större barngrupper innebär mindre tid för personalen till planering och dokumentation av verksamheten. Vi ser därför positivt på att nämnden arbetar medvetet och aktivt för att sänka antalet barn per årsarbetare och därmed också minska barngruppernas storlek till rekommenderad nivå. 10. Former för styrning, ledning och kontroll Vid utövande av ledarskap är det viktigt att det finns former för styrning, ledning och kontroll. Formerna för styrningen bör vara tydliga och transparenta så att var och en i organisationen vet sin roll och kan agera utifrån denna. I läroplanen för förskolan samt i Skolverkets allmänna råd för kvalitet i förskolan anges att kommunen tydligt bör ange hur ansvaret för förskolan är fördelat samt se till att förskolans chef är väl förtrogen med det dagliga arbetet i förskolan. Vidare ska förskolechefen se till att det finns system och rutiner för kontinuerlig planering, uppföljning och utvärdering av förskolans verksamhet och för hur resultaten tas tillvara så att de leder till förbättringar av kvaliteten. 9

12 Kommunen bör också ha system för resursfördelning som tar hänsyn till att olika förskolor behöver olika mycket resurser för att genomföra sitt uppdrag. Förskolan har genom skollagstiftningen och läroplanen för förskolan ett kvalitetsuppdrag. Detta fördelas i de nationella styrdokumenten på förskolechef och förskollärare. Det innebär att förskolechef och förskollärarna är uppdragstagare och målstyrda både från nationell nivå och från kommunal nivå. Detta förhållande är något som den kommunala styrningen måste förhålla sig till för att klara att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och effektivt. Det nationella uppdraget till Barn- och utbildningsnämnden innebär att resursfördelningen ska vara sådan att den tar hänsyn till de lokala förutsättningarna. Det nationella uppdraget till förskolechefen innebär i praktiken att förskolechefen organisatoriskt måste ha tillräckligt nära till verksamheten för att kunna leda arbetet både dagligen och strategiskt genom kvalitetssystem. Det nationella uppdraget till förskollärarna innebär i praktiken att de måste ha mandat och tid att planera det pedagogiska innehållet i verksamheten för att uppnå god kvalitet. 10

13 Kraven på dokumentation och uppföljning innebär även det att arbetslaget måste ha tillräcklig tid för planering och föräldrakontakt för att kraven ska kunna uppfyllas Organisation I är förskoleverksamheten organiserad i tre förskoleområden, Säter, Gustafs och Stora Skedvi. Varje förskoleområde har en förskolechef. Förskolechefen har inga andra uppdrag inom annan verksamhet. Förskolechefen organiserar sedan arbetet själv inom förskoleområdet och har mandat och ansvar att själv driva verksamheten i enlighet med kommunens mål och de nationella målen. Under förskolechefen finns arbetslag. Arbetslagen är i regel ett arbetslag per avdelning och leds av arbetslagsledaren som har hela ansvaret att se till att arbetslaget planerar och utför det dagliga arbetet på avdelningen. Inom förskoleområde Säter träffas arbetslagsledarna regelbundet tillsammans med områdeschefen. Inom arbetslagen fördelas ansvaret för barn och olika frågor. Alla som behöver får tid för planering. Planeringstiden fördelas inom arbetslaget och utifrån behov. Det finns inget centralt beslut vare sig i kommunen eller i förskoleområdet om antal timmar för planering eller vem/vilka som har rätt till planeringstid. Arbetslagen planerar avdelningens verksamhet grovt utifrån läroplanens mål och de kommunala målen/prioriterade områdena i sin verksamhetsplan. Den mesta av planeringen sker därefter tillsammans med barnen. Kommentar Vår bedömning är att genom förskolans organisation med en förskolechef per område som endast ansvarar för förskolan, så uppfyller nämnden kravet på närhet och kunskap om verksamheten för att förskolechefen ska kunna uppfylla sitt uppdrag enligt läroplanen. Avseende förskollärarnas möjlighet att uppfylla sitt uppdrag enligt läroplanen så bedömer vi att detta ges möjlighet till idag. Däremot bedömer vi att det kan finnas en sårbarhet inom förskoleområdena Gustafs och Stora Skedvi då andelen förskollärare där är lägre än i förskoleområdet Säter. Vi anser därför att nämnden bör verka aktivt för att öka andelen förskollärare i dessa områden Styrdokument I Reglemente för Barn- och utbildningsnämnden framgår att nämnden fullgör kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Nämndens uppgifter omfattar förskoleverksamhet (förskola och familjedaghem), förskoleklass, grundskola, grundsärskola, skolbarnomsorg, gymnasieskola, gymnasiesärskola, särvux och kommunal vuxenutbildning. Nämnden svarar också för Kulturskolan och fritidsverksamhet för ungdomar. 11

14 Det är Barn- och utbildningsnämnden som fattar beslut om de kommunala målen för verksamheten. Målen beslutas i nämndens verksamhetsplan årligen och utgår från fullmäktiges övergripande mål. Målet Dalarnas bästa skola gäller för även för förskoleverksamheten vilket förtydligas genom rubriken En förskola och skola att längta till. Kommunfullmäktige och nämnden har i politisk enighet arbetat fram och antagit det övergripande målet om Dalarnas bästa skola 2014 och därtill en handlingsplan för detta. Nämndens verksamhetsplan anknyter till och syftar till att uppnå dels de kommunala övergripande målen och det allmänna målet för verksamheten om Dalarnas bästa skola Rollerna mellan politiker och tjänstemän är enligt uppgift tydliga och målsättningarnas form på de olika nivåerna bekräftar denna tydlighet. Arbetet för Dalarnas bästa skola genomsyrar enligt uppgift arbetet med budget och mål på alla nivåer. Målet har bidragit till en stabilitet och något för alla att samlas kring. Målet om Dalarnas bästa skola i kombination med styrsystemet och integrationen med budget och övriga mål för verksamheten har enligt uppgift bidragit till en stabilitet och en tydlighet i hela organisationen Barn- och utbildningsnämnden Nämnden målsätter sin verksamhet i sin verksamhetsplan årligen. Utgångspunkten för nämndens målsättningar är analys av föregående års insatser och resultat som samlas in från förskolorna och den nationella statistiken. Utifrån detta förs sedan en diskussion kring utvecklingsområden i relation till målet om Dalarnas bästa skola. Nämndens mål sätts sedan i harmoni med de nationella målen i läroplanen. Nämndens målsättningar förhåller sig till kommunens övergripande mål samt det allmänna övergripande målet för skolverksamheten Dalarnas bästa skola. Målsättningarna är satta för att harmoniera med skollagen och läroplanen så att dessa inte konkurrerar med varandra i förskolechefens uppdrag. Nämndens målsättningar är strategiska och följs upp löpande genom förskolans kvalitetsarbete. Resultatet från kvalitetsarbetet i relation till nämndens målsättningar ligger till grund för nämndens budget och verksamhetsplan med prioriterade områden. Det finns ett nära samarbetet mellan nämnd och verksamhet men upplevelsen i organisationen är att styrningen ändå behålls på en strategisk nivå och rollerna i organisationen upplevs vara tydliga Förskoleområdena och arbetslagen Förskolecheferna ingår i förvaltningens ledningsgrupp och är med och arbetar fram förslag till nämndsmål utifrån uppföljning och analys av verksamheten föregående år. Därutöver bildar de tre förskolecheferna tillsammans med förvaltningschef en utvecklingsgrupp för förskolan. Där 12

15 diskuteras specifika utvecklingsfrågor för förskolan och där drivs också ett pågående arbete för en likvärdig förskola i hela kommunen. Förskoleområdet tar fram en verksamhetsplan utifrån sina resultat och analyser i kvalitetsarbetet. Verksamhetsplanen utgår från läroplanen, nämndens verksamhetsplan och ledningsgruppens beslut om prioriterade områden samt från den diskussion som förs i utvecklingsgruppen för förskolan. Verksamhetsplanen arbetas fram tillsammans med arbetslagsledarna. Arbetslagen utgår från områdets verksamhetsplan i sitt arbete med planering av verksamheten på avdelningsnivå. Arbetslaget utvärderar sig själva och sitt arbete löpande under hela året (se även 9.1 Dokumentation). Områdets målsättningar resulterar i lönekriterier för den individuella lönesättningen. Kvalitetsarbetet följer på olika sätt upp att man arbetar med rätt saker. Nationell statistik samlas in centralt och ges som input i områdets och arbetslagens uppföljning. Utöver detta följs verksamheten upp genom föräldraenkäter och personalens självskattningar. Kommentar Styrningen inom Barn- och utbildningsnämnden är tydlig till sin form och upplevs även som tydlig av intervjuade tjänstemän i granskningen. Den teoretiska styrningen kompletteras av ett tydligt förhållningssätt och tydlig fördelning av uppgifter och ansvar på de olika nivåerna i styrkedjan. Vi ser positivt på utvecklingen att ta ner den strategiska styrningen på medarbetarnivå och integrera styrningen i den individuella lönesättningen. Vi rekommenderar nämnden att noga följa utvecklingen och att utvärdera arbetssättet årligen för att ytterligare kunna stärka organisationen i positiv riktning. Styrning handlar om processer och det är därför viktigt att kontinuerligt och aktivt stödja processerna så att de fortsätter vara väl fungerande. Vi ser idag ingenting att anmärka på styrning, ledning och kontroll av nämndens arbete med mål och resultat för en god kvalitet i förskolan. Vår bedömning är att formerna för styrning, ledning och kontroll av förskolans verksamhet stödjer ett effektivt utvecklingsarbete och bidrar på ett adekvat sätt till uppfyllandet av nationella och kommunala mål. Vi ser positivt på att förskolan tydligt anses vara en del i arbetet för målsättningen om Dalarnas bästa skola, samtidigt som verksamhetens särart tas tillvara genom organiseringen i särskilda förskoleområden och särskilda chefer med kunskap och tid för förskolans kvalitetsutveckling. 13

16 11. Utvecklingsinsatser Samordning av utvecklingsinsatser sker enligt uppgift för att nyttja resurserna på effektivast sätt och få ut så mycket som möjligt av insatserna. Centrala utvecklingsinsatser är till del för samtliga förskolor men fokuseras till där behovet för närvarande anses vara som störst. En bedömning av detta görs genom de kontinuerliga uppföljningarna av verksamheten. Utvecklingsinsatserna bygger på nämndens målsättningar och prioriterade områden. Förskolan har inom ramen för sitt systematiska kvalitetsarbete identifierat tre övergripande utvecklingsområden: Det systematiska kvalitetsarbetet, Förhållningssättet och arbetet med den Mångkulturella förskolan. Inom ramen för dessa tre områden pågår utvecklingsinsatser. Arbetet med Den Goda Förskolan (som syftar till att utveckla förskolans arbete i enlighet med läroplanen) fortsätter under 2013 med att Gustafs förskoleområde och Stora Skedvi förskoleområde inleder kompletterande och ny utbildning för personal. I syfte att stärka samspelet mellan vuxna och barn, arbetar förskolorna i med stöd av ett program kallat ICDP 1, Vägledande Samspel. För att stärka barns språkutveckling arbetar man med en metod kallad TRAS (Tidig Registrering Av Språkutveckling). Under läsåret vidareutvecklar förskolan arbetet med matematik. Man kommer också i enlighet med förskolans reviderade läroplan att utveckla arbetet med naturvetenskap och teknik, 2 där bl.a. NTA ingår. Förskolans reviderade läroplan innehåller bl.a. mål för barnens språkliga och kommunikativa utveckling, matematiska utveckling, samt naturvetenskap och teknik. På så sätt höjs ambitionerna för lärandet och det blir tydligare vad varje barn har rätt att få med sig av förskolans verksamhet. Den reviderade läroplanen lyfter fram att multimedia och informationsteknik kan användas såväl i skapande processer som i tillämpning. Läroplanen lyfter också fram betydelsen av att barn utvecklar förmågan att kunna kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta i ett samhälle präglat av ett stort informationsflöde. Mot den bakgrunden har s.k. surfplattor införts i förskolan. Syftet är att stimulera barnens språk, sociala kompetens och ge kunskaper om den nya tekniken. Ett av målen inför 2013 är att öka andelen surfplattor. Barn- och utbildningsnämnden vill också att barnen ska lära sig att äta rätt, att äta hälsosamt. Nämnden menar att det är en förutsättning för kunskapsinhämtning och ett livslångt lärande. God hälsa ger bättre förutsättningar för ett långt och lyckligt liv. På förskolorna serveras därför näringsriktig mat, från grunden tillagad på plats, ofta med ekologiska och närproducerade råvaror. 1 ICDP:s mål: Vägledande samspel har som mål att stimulera och utveckla ett positivt samspel mellan vuxna och barn, barn sinsemellan och mellan vuxna. Det är ett samspelsprogram som grundar sig på vad som gynnar barns växande och lärande. ICDP, International Child Development Programme, kan sammanfattas som ett relations- och resursorienterat förhållningssätt. Det innebär att barnet - precis som vuxna - är helt beroende av sin omgivning för att de egna resurserna ska komma fram och kunna användas. 2 Naturvetenskap och teknik för alla, är ett skolutvecklingsprogram med syfte att stimulera nyfikenhet och öka intresset för naturvetenskap och teknik hos både barn, elever och lärare. NTA-arbetet bedrivs från förskolan till år 9. 14

17 Säters satsning på skolmaten omfattar all verksamhet inom förskola och grundskola. Inspirationen har hämtats från konceptet Stjärnrestaurang, utvecklat under det nationella projektet Bättre Skolmat. Tanken är att servera god och näringsriktig mat i en bra miljö, men också att matgästerna, det vill säga barnen, ska vara nöjda. Barn- och utbildningsnämnden har i budget 2010, 2011, 2012 och 2013 avsatt medel för att möjliggöra för personal att delta i den statliga kompetensutvecklingssatsningen Förskolelyftet. Förskolelyftet erbjuder kurser till förskolechefer, förskollärare, barnskötare och annan pedagogisk personal. Ambitionen är att förskolans måluppfyllelse ska bli högre. Tanken är att fortbildningen ska öka förskolepersonalens kunskap på områden där kraven skärpts i läroplanen. Fokus ligger på dokumentation, uppföljning och utvärdering, samt på att leda kvalitetsarbete men även det centrala arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Från höstterminen 2013 erbjuds också kurser med inriktning mot naturvetenskap och teknik samt flerspråkighet och interkulturell kompetens. Exempel på kurser som kommunens förskollärare deltagit i är: Kursen Det språkande och matematiska barnet, Kursen Förskoledidaktiska perspektiv på språk och matematik i förskolan, Kursen Barns språkliga och matematiska utveckling - förskolepraktik och forskningsperspektiv, Kursen Språk- och matematikutveckling med utgångspunkt i barns iakttagelser och upplevelser Kursen, Pedagogisk dokumentation i förskolan med fokus på barns språkliga och matematiska lärprocesser, Att utveckla och dokumentera barns språkliga utveckling, upptäcktsresa bland bokstäver, siffror och andra symboler. Samtliga kurser har omfattat 15 högskolepoäng. Exempel på kurser barnskötare deltagit i är: Kursen Barns matematiska och kommunikativa lärande i förskolan - Lpfö i praktiken, Kursen Matematik och språkträning i förskolan med hjälp av utomhuspedagogiska metoder samt Kursen Språk och matematik i barns lärande. Kommentar Vi bedömer att samordningen inom ledningsgruppen och i utvecklingsgruppen ger goda förutsättningar för att uppnå en likvärdig förskola i kommunen. Utvecklingsinsatserna är tydligt kopplade till såväl de kommunala som de nationella målen och har arbetats fram utifrån en helhetssyn på verksamheten. Vi noterar att förskolorna i kommunen inte idag är helt likvärdiga men bedömer att arbetssätt, organisering och strategiska styrning ger alla förutsättningar att komma framåt i detta arbete. Vi ser positivt på att vid planering av utvecklingsinsatser hänsyn tas till såväl ett effektivt resursutnyttjande och likvärdigheten i kommunen genom samordning. Vår bedömning är att nämndens strategiska styrning möjliggör detta arbetssätt med utvecklingsinsatser på ett tillfredsställande sätt. 12. Registerkontroll Inom förskolan i Säter finns rutiner och regler för registerkontroll av all personal i förskoleverksamheten. Vid samtliga nyanställningar tas registerutdrag in av rekryterande förskolechef. Chefen noterar på särskild plats i kommunens personalsystem att registerutdrag finns. Därefter förvaras registerutdragen hos rekryterande förskolechef. 15

18 Samtliga timvikarier får lämna in registerutdrag årligen. Ingen anställning får påbörjas innan registerutdrag kontrollerats och godkänts. Detta gäller även vikarier. I nämndens internkontrollplan ingår kontrollpunkten: Registerkontroll, anställda av andra arbetsgivare än huvudmannen (BUN) Kontrollmoment: Att registerkontrollen efterlevs Kontrollpunkten är nämndens sätt att söka kontrollera att registerkontrollen även efterlevs av externa entreprenörer och andra nämnder med personal inne i verksamheten. Exempel på sådan personal är bl a städpersonal och vaktmästare. Efter genomförd skriftlig förfrågan till externa entreprenörer rapporteras följande resultat av internkontrollpunkten till nämnden i januari 2013: Registerkontroll genomförd för följande enheter: Städenheten, två nyanställningar, båda lämnat registerutdrag. Kostenheten fyra nyanställningar, samtliga lämnat registerutdrag. Skönvikshallen en nyanställning som lämnat registerutdrag. Fastighetsförvaltningen, inga nyanställningar har skett sedan föregående uppföljning. Kommentar Vår bedömning är att rutinerna för registerkontroll är tillfredsställande och kända i organisationen. Vidare är vår bedömning att rutinerna efterlevs. Vi ser positivt på att nämnden i sin internkontroll söker ta ansvar för att extern personal i verksamheten också kontrolleras på ett tillfredsställande sätt utifrån lagstiftningen för registerkontroll av personal i förskoleverksamheten. 13. Erbjudande av plats Enligt skollagen ska kommunen erbjuda barn till föräldrar som anmält behov av barnomsorg plats inom fyra månader. Skollagen anger numer tydligt att det är de fyra månaderna som gäller och Skolinspektionen ges också numer möjlighet att i sin tillsyn av kommunen ge föreläggande som förenas med vite om inte kommunen uppfyller kravet. I skollagen finns också krav på att barn ska erbjudas plats vid en förskoleenhet så nära barnets eget hem som möjligt. Skälig hänsyn ska tas till barnets vårdnadshavares önskemål. I förarbetena 16

19 till lagen framgår dock tydligt att kommunen vid erbjudande av plats vid en förskoleenhet beakta vad som krävs för ett effektivt resursutnyttjande. I erbjuds alla barn till föräldrar som anmält behov av barnomsorg en plats inom fyra månader. Plats erbjuds numer inom det förskoleområde där man ansökt om plats. Det är dock inte säkert att plats erbjuds på den förskola man ansökt till men så långt det är möjligt försöker nämnden tillgodose allas önskemål. Med ett ökande antal barn har man dock ibland tillfälligt fått överinskriva för att kunna tillgodose behoven. Det har vid enstaka tillfällen även hänt att verksamhetsformen pedagogisk omsorg erbjudits istället för förskola men då med erbjudande att stå kvar i kö för omplacering när plats finns tillgänglig inom förskoleområdet. Vid något enstaka tillfälle har i dialog med föräldrar nödplats erbjudits i annat förskoleområde än önskat på grund av att det helt varit fullt inom önskat förskoleområde. Kommentar Vår bedömning är att nämnden klarar att erbjuda plats i den omfattning och på det sätt som skollagen föreskriver. KPMG, dag som ovan Mats Lundberg Kundansvarig Sara Linge Konsult 17