Verksamhetsberättelse

Transkript

1 Verksamhetsberättelse Barn- och ungdomsnämnden Samhällsuppdraget

2 Innehåll SAMMANFATTNING SAMHÄLLSUPPDRAGET VERKSAMHETSBERÄTTELSE Ansvarsområde Årets resultat Årets resultat per programområde Kostnadsstruktur Finansiering Kvalitetsredovisning Viktiga händelser Framtiden POLITISK LEDNING Ekonomiskt utfall Viktiga händelser Framtiden Anslag för oförutsedda utgifter NÄMNDKANSLI Ekonomiskt utfall Väsentliga personalförhållanden Viktiga händelser Miljöredovisning Framtiden FÖRSKOLA OCH PEDAGOGISK OMSORG 0-5 ÅR Ansvarsområde Ekonomiskt utfall Måluppfyllelse Inriktningsmål god välfärd Inriktningsmål hållbar utveckling Kvalitetsredovisning Viktiga händelser Framtiden Produktionsvolymer och Nyckeltal Produktionsvolymer Nyckeltal Nyttjandegrad Vad kostar verksamheten i din kommun? FRITIDSHEM OCH FRITIDSKLUBB Ansvarsområde Ekonomiskt utfall Måluppfyllelse Inriktningsmål god välfärd Kvalitetsredovisning Viktiga händelser Framtiden Produktionsvolymer och Nyckeltal Produktionsvolymer... 26

3 (46) Nyckeltal Nyttjandegrader Vad kostar verksamheten i din kommun? UTBILDNING Ansvarsområde Ekonomiskt utfall Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Programområdet utbildning totalt Måluppfyllelse Inriktningsmål god välfärd Inriktningsmål hållbar utveckling Kvalitetsredovisning Viktiga händelser Framtiden Produktionsvolymer och Nyckeltal Produktionsvolymer förskoleklass Produktionsvolymer grundskola Produktionsvolymer grundsärskola Nyckeltal förskoleklass Vad kostar verksamheten i din kommun? Nyckeltal grundskola Vad kostar verksamheten i din kommun? Nyckeltal grundsärskola inkl. grundskoleelever i samundervisning Finansering programområdet Utbildning BILAGA 1. BUN, VERKSAMHETSVOLYMER (ANTAL PLATSBIDRAG)... 44

4 (46) SAMMANFATTNING Nämnden har under haft sex sammanträden. Sammanträdena har varit öppna för allmänheten. Under punkt 2.2 i verksamhetsberättelsen redogörs mer ingående för vilka viktigare ärenden som behandlats. Sammanfattningsvis kan konstateras att nämnden har full kontroll över alla viktiga delar av ansvarsområdet: ekonomin, verksamheternas utformning och resultat, verksamheternas utvecklingsfrågor, myndighetshantering och behov av kapacitetsökning i samband med kommunens tillväxt. Det IT-baserade beslutsstöd som beskrivits tidigare, Hypergene, har nu börjat tas i bruk. Systemet förenklar hanteringen av bland annat kvalitetsredovisningar och verksamhetsplaner. Ansvariga chefer ska kunna lägga mer tid på analys och åtgärder, och få mer stöd med enklare administration. Ett verktyg för att arbeta med budget och utfallsprognoser har tagits i bruk, vilket ökar säkerheten och enkelheten i den ekonomiska hanteringen. Kapacitetsfrågor, lokalernas standard och investeringsplanering fortsätter att vara stora frågor. Kapacitetsplanen är redan sedan tidigare tillräckligt stabil och genomarbetad för att kunna ligga till grund för investeringsplaneringen, och prognoser kommer efter årets revidering av planen att sträcka sig fram till Förskolor och skolors studiemiljöer har fortsatt att förbättras inom ramen för konceptet Attraktiva och moderna studiemiljöer som siktar mot en upprustning av miljöerna genom att samordna inre underhåll och tekniskt underhåll av fastigheterna med ett pedagogiskt och miljömässigt tänkande. Arbetet med att förbättra alla studiemiljöer fortsätter under de närmaste åren. Eftersom de enheter som nu blir aktuella, är i ganska gott skick, blir insatsen per enhet mindre vartefter, och fler enheter hinns med per år. Kapacitetsfrågorna, med stora behov av nya platser i både förskola och grundskola, är den enskilt största riskfaktorn inom nämndens ansvarsområde. Nya befolkningsprognoser i maj, som beskrivits i den kapacitetsplan som presenterades för nämnden i oktober, visar befolkningsprognoser som fortsätter uppåt. Över platser i förskola och grundskola behöver skapas till Behovet av kapacitetsökning redovisas mycket tydligt från förvaltningen och nämnden, och kostnadsberäknas så långt det är möjligt. I nämndens investeringsäskanden för kommande budgetperiod kommer fortsatta satsningar på att utveckla befintliga anläggningar att föreslås, eftersom det har visat sig vara ett kostnadseffektivt och snabbt sätt att öka antalet platser, samtidigt som verksamheterna upplever att de får en viktig uppsnyggning och bättre funktionalitet i sina lokaler. Det finns dock en bortre gräns för hur många nya platser som kan skapas på detta sätt, och därför blir nybyggnationer nödvändiga. Arbete pågår nu med att utöka den nyligen startade Mälarskolan i gamla Kvarngymnasiets lokaler. I augusti 2013 öppnade Karlslunds för- och grundskola på Barkarbyfältet, med 150 platser i förskola, förskoleklass och årskurs 1, i en första etapp, och en andra etapp med 100 platser. Arbete pågår också med den helt nya Herrestaskolan, som ska

5 (46) öppna sent på hösten Båda anläggningarna behöver snabbt kompletteras med ytterligare förskolor och skolor. I syfte att skapa ett tydligt och sammanhållet kommunövergripande arbete kring forsknings- och utvecklingsfrågor, antog nämnden i juni 2013 en samlad strategi för FoU och internationalisering. Strategin gäller för två år framåt, både för 2013 och för. Kommunen kommer att ha stort behov av att rekrytera kompetent personal under ett antal år framöver. Attraktiviten som arbetsgivare behöver stärkas. Under hösten 2013 färdigställde förvaltningen en plan för långsiktig personalförsörjning som dels kartlägger vilka kompetenser och vilka volymer som behövs fram till cirka 2022, dels beskriver möjliga åtgärder som höjer attraktiviteten hos kommunen som arbetsgivare. I detta kan ingå sådant som lönebilden, en tydlig kultur med utvecklingsmöjligheter och koppling till universitet och högskolor och att lärare avlastas administrativt arbete. Planen reviderades och nämnden antog den i december. Hösten startade Södertörns högskola och kommunen ett femårigt (-2019) samarbetsprojekt om försöksverksamhet med övningsskolor/-förskolor. Syftet med försöksverksamheten är att få en kvalitetshöjning för lärarutbildningen med fokus på VFU. Universitetsämbetet ska sedan utarbeta en framtida modell för hur lärosätena och kommunerna ska samarbeta kring VFU. Ett Centrum för professionsutveckling i förskolan och skolan (CPU Järfälla) har skapats i Mälargymnasiets lokaler, som utgör ett nav för kommunens VFU-verksamhet.

6 (46) 1. SAMHÄLLSUPPDRAGET VERKSAMHETSBERÄTTELSE Nämnd: Barn- och ungdomsnämnden Ordförande: Bo Winander (fp) Tf Barn- och ungdomsdirektör: Yvonne Lagerhäll Antal anställda: 21,5 (23,5) årsarbetare 1.1. Ansvarsområde Nämnden fullgör kommunens uppgifter inom de delar av skolväsendet som utgörs av förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Nämnden ansvarar också för förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem och fritidsklubb. Denna verksamhetsberättelse omfattar nämndens uppdrag som offentligt samhällsorgan. Uppdraget som utförare redovisas i verksamhetsberättelsen för För- och Grundskolor Årets resultat Mnkr Budget Utfall Externa intäkter 110,8 112,4 113,8 112,8 Interna intäkter 0,0 0,8 0 0,0 Summa Intäkter 110,8 113,2 113,8 112, , , , ,9 Kostnader exkl kapitalkostnad Kapitalkostnad 0, ,0 Summa kostnader 1 414, , , ,9 Nettokostnad 1 303, , , ,1 Kommunbidrag 1 303, , , ,8 Årets resultat 0-11,8 9,2 1,7 Nettoinvestering Eget kapital *) 9,3 *) Bokfört eget kapital per 31 dec exkl årets resultat. Barn- och ungdomsnämnden redovisar för samhällsuppdraget ett underskott om 11,8 mnkr. Från år 2013 har nämnden med sig ett eget kapital om 9,3 mnkr. Helårsprognosen per augusti pekade mot ett underskott på 2,1 mnkr. Skillnaden mellan prognos och utfall motsvarar knappt 0,7 procent av de totala kostnaderna och beror på högre lokalkostnader än beräknat pga kommunens expansion och högre volymer inom förskola, fritidshem, grundskola och grundsärskola än beräknat.

7 (46) Årets resultat per programområde Mnkr Politisk Kansli Förskola/ Fritidshem/ Utbildning Totalt ledning Familjedaghem Fritidsklubb Intäkter 0,0 2,1 67,6 34,2 9,2 113,2 Peng/platsbidrag 0,0 0,0 393,4 131,8 453,2 978,4 Lokaler 0,0 0,9 70,4 11,9 97,0 180,3 Övriga kostnader 1,0 17,3 43,9 28,0 179,2 269,4 Kommunbidrag 2,1 15,6 425,9 141,6 718, ,3 Resultat 1,1-0,5-14,2 4,1-2,1-11,8 Politisk ledning inkl anslaget för oförutsedda utgifter redovisar ett överskott på 1,1 mnkr då anslaget för oförutsedda utgifter inte använts under året. Kansliet redovisar ett underskott på 0,5 mnkr för perioden vilket är detsamma som prognosen i delårsbokslutet per augusti. Underskottet beror på en engångskostnad för e-tjänster (0,3 mnkr), utveckling av verksamhetssystemet Procapita och högre kostnader för nyrekrytering av personal jämfört med budget. Förskola och pedagogisk omsorg redovisar ett underskott på 14,2 mnkr vilket är 2,3 mnkr mer jämfört med prognosen i delårsbokslutet per augusti. Intäkterna är i nivå med budget. Lägre statsbidrag på 2,3 mnkr jämfört med budget har motsvarats av högre intäkter från avgifter, moms och sålda platser. På kostnadssidan finns ett underskott på 3,4 mnkr för barnpeng som är volymrelaterat. Antal barn inom förskola och pedagogisk omsorg är 36 fler än budgeterat. Lokalkostnaderna är 10,8 mnkr högre än budgeterat vilket beror på kommunens expansion vilket gett en kostnad på 3,6 mnkr och omflyttningar av lokalkostnader mellan programområdena på 7,2 mnkr. Fritidshem och fritidsklubb redovisar ett överskott på 4,1 mnkr vilket är 0,2 mnkr högre jämfört med prognosen per augusti. Intäkterna är 0,2 mnkr högre än budgeterat. Lägre statsbidrag på 1,1 mnkr jämfört med budget har motsvarats av högre intäkter från avgifter, moms och sålda platser. På kostnadssidan finns ett underskott om 1,2 mnkr för platsbidrag. Antalet barn på fritidshem är 23 fler än budgeterat. Lokalkostnaderna 1,0 mnkr lägre budget vilket beror på att egen regi fått lokalkostnadstäckning istället för lokalpeng under året vilket omfördelat lokalkostnader mellan programområdena. Kostnader för barn i behov av särskilt stöd är lägre än budgeterat beroende på att dessa kostnader belastat på programområdet utbildning. Utbildning redovisar ett underskott på 2,1 mnkr. Årets intäkter är i nivå med budget. Antalet elever i förskoleklass var i nivå med budget, antalet elever i grundskolan var 38 fler än budget och i grundsärskolan 9 fler än budgeterat. De högre volymerna motsvarat en högre kostnad för elevpeng på totalt 5,3 mnkr. Lokalkostnaden var 6,2 mnkr lägre än budget vilket beror på omflyttningar av lokalkostnader från programområdet utbildning till programområdet förskola/pedagogisk omsorg med anledning av det nya systemet med lokalkostnadstäckning för egen regi.

8 (46) Kostnadsstruktur % Mnkr Peng/Platsbidrag 978,4 68,5 68,8 69,4 Lokaler 180,3 12,6 12,3 11,2 Barn i behov av särskilt stöd 178,0 12,4 11,1 11,1 Administration 19,1 1,3 1,6 1,6 Övrigt 72,6 5,1 6,2 6,7 Summa 1 428, Finansiering % Mnkr Avgifter 59,7 4,2 4,3 4,5 Statsbidrag 32,1 2,2 2,6 2,8 Övriga intäkter 21,4 1,5 2,1 1,5 Kommunbidrag 1 303,3 91,3 91,7 91,3 Underskott 11,8 0,8-0,7-0,1 Summa 1428, Kvalitetsredovisning Lärandet i förskolan är allt mer uppmärksammat och arbetsmetoder som kan visa på vad barnen faktiskt lär sig i förskolan söks. Detta är ett fortsatt prioriterat utvecklingsområde. Enheterna visar på en hög nivå av pedagogiskt tänkande och medvetenhet kring barnens lärande men för att kunna påvisa lärandet hos förskolebarnen behövs nya metoder för uppföljning av barnens kunskapsutveckling. Det arbetet har fortsatt och nu finns det en modell som kommer att förankras och prövas inför 2015 års kvalitetsredovisning. Enhetskonsultationerna är en viktig del i kvalitetssystematiken. Syftet är att skapa en dialog med enheterna kring kvalitet och utveckling. Samtalen vid enhetskonsultationerna för förskolans del har bland annat handlat om lärandet i förskolan och systematiskt kvalitetsarbete, för fritidshemmens del har de bland annat handlat om fritidshemmens kompletterande uppdrag och för skolans del enheternas systematiska kvalitetsarbete och begreppet inkludering. Kvalitetsundersökningen före detta Skolundersökningen som görs i samarbete med fyra andra kommuner har genomförts, de andra kommunerna är Lidingö, Sigtuna, Solna och Upplands-Bro. Svarsfrekvensen totalt för Järfälla låg på 75 procent jämfört med svarsfrekvensen för 2013 som låg på 69 procent. Nöjdhetsgraden ligger totalt sett mycket högt. Årets undersökning visar att samtliga mål som redovisas antingen ligger kvar på samma nivå och eller förbättrats något. Föräldrar med elever i grundskolan är med verksamheten. Vad gäller eleverna är det som tidigare år en utmaning att få eleverna nyfikna på skolarbetet. Frågan är viktig att arbeta med i och med att prestation hänger tätt samman med elevers motivation till skolarbetet.

9 (46) Tillsynen av fristående förskolor och pedagogisk omsorg har fortsatt enligt den modell som utarbetats. Anmälda besök görs med regelbundenhet vartannat till vart tredje år. Under genomfördes anmäld tillsyn på tre enheter. Den form av sanktion som tillsynerna resulterat i är den mildaste formen av sanktion, det vill säga anmärkning. De vanligast förekommande anmärkningarna rör det systematiska kvalitetsarbetet och modersmålsstödet. Övriga anmärkningar har bland annat handlat om Järfälla kommuns åtagande om öppethållande samt likabehandlingsplaner. I varje förskola där det finns barn med ett annat modersmål än svenska eller som hör till någon av de nationella minoriteterna ska förskolan anpassa aktiviteter, arbetssätt och miljö till barnens behov. Dessutom ska barnen få möjlighet att utveckla sin kulturella identitet. Därför använder all personal i förskolan språkutvecklande arbetssätt för att stärka modersmålet. Modersmålsstödet i förskolan sker i samvaro, i samtal och lek och är en del av verksamheten. Det kan ske genom tvåspråkig personal eller genom ambulerande modersmålslärare. Screening i fonologisk medvetenhet görs i förskoleklass varje år. Resultaten används för att identifiera barn som behöver extra stöd. Dessutom kommer resultaten på gruppnivå att användas för återkoppling till förskolorna på deras arbete. Lässcreening görs varje år i kommunens skolor i årskurs 2, 4 och 7. Resultaten samlas in och sammanställs av specialpedagog inom Järfälla Barn- och elevhälsa. Syftet med screeningen är att tillsammans med lärarens bedömning hitta de elever som ligger i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter och som behöver vidare uppföljning. Med hjälp av resultaten går det att få en bild av den enskilde elevens utveckling, en allmän uppfattning om klassen, att utvärdera den undervisning som bedrivits och att få en grund för fortsatt planering av undervisningen Viktiga händelser Garantitiden för en plats i förskolan som är fyra månader enligt lag, har under årets varit tillgodosett. Tillgången på platser har efter en utbyggnad legat över behovet. Under utökades antalet platser ytterligare. Arbetet med att utveckla själva uppföljningen av barnens lärande i förskolan, har funnits med som ett utvecklingsområde under några år. Förskolans verksamhet har förflyttats från att vara en omsorgsverksamhet till att bli en fullvärdig del av utbildningssystemet. Detta har inneburit att uppföljningen av verksamheten blivit viktigare och det arbetet har tagit ett steg framåt. Metoder och arbetssätt finns framtagna för att dokumentera och kvalitetssäkra barnens lärande. Dessa måste förfinas och kommer att systematiseras första gången i kvalitetsredovisningen för enheterna Från 2015 kommer en ny modell av viktad peng (tidigare kompletteringsresurs för förskolan och viktat bidrag för skolan) att användas. Kriterierna som ligger till grund för viktad peng är föräldrarnas utbildningsbakgrund som viktas till 70 procent och om barnet är fött utomlands av utländska föräldrar till 30 procent. Underlaget bygger på barn- och elevplaceringar per den 15/2. Underlaget som hämtas från SCB, Statistiska centralbyrån.

10 (46) Antalet anmälda elever på fritidsklubbarna fortsätter att vara relativt högt. 56 procent av eleverna i årskurs 4-6 är anmälda. I samarbete med Södertörns högskola har Järfälla för tredje året deltagit i sommarhögskola. Andra deltagande kommuner är Huddinge och Södertälje. Syftet är att motivera elever från studieovana miljöer till vidare studier på gymnasiet och universitet/högskola. Från höstterminen erbjuder Fjällenskolan en fortsättning från årskurs 6 för elever med autismspektrumtillstånd som nu går på Sandvikskolan. På Vattmyraskolan finns sedan höstterminen en språkpedagogisk inriktning. Tanken är att elever med språksvårigheter ska kunna gå i en skola i kommunen och få stöd där. Årets skolval genomfördes med en ny e-tjänst. När skolvalet var över hade 778 familjer med blivande förskoleklassbarn gjort ett aktivt val till en kommunal skola. 908 barn fanns registrerade Framtiden Screeningen i fonologisk medvetenhet, som genomförs i förskoleklass, kopplas allt tydligare tillbaka till den förskola barnet kommer ifrån och detta blir en del i modellen som kommer att prövas i uppföljningen av barnens lärande i förskolan. Redovisningen tillbaka till förskolan sker på gruppnivå. Arbetet med inkludering är en pågående process där förhållningssätt hela tiden bearbetas och tydliggörs. Utmaningen framåt är att möta och än mer ta tillvara de olikheter som barnen har och därigenom erbjuda ett sammanhang som möjliggör detta. I förskolan är ett inkluderat arbetssätt väletablerat eftersom förskolans tradition bygger på individens och gruppens utveckling och på att alla barn är en del av gruppen. En utvärdering av organisationen kring barn och elever i behov av särskilda insatser har varit ett ärende till Barn- och ungdomsnämndens sammanträde i oktober. Platserna för elever mottagna i grundsärskolan är begränsade. För närvarande går eleverna på Kolarängskolan och på Sandvikskolan upp till och med årskurs 6. Möjligheten att erbjuda en fortsatt skolgång i kommunen ska ses över och även en eventuell utökning för de yngre åldrarna. Kapacitetsfrågor i skolan kommer att ha fortsatt aktualitet. Behov finns av nya skolplatser under kommande år. Från vårterminen 2016 ska Herrestaskolan ersätta Karlslundskolan. Olovslundskolan och Ulvsättraskolan utökas också med nya skolplatser under 2015 och 2016.

11 (46) 2. POLITISK LEDNING Barn- och ungdomsnämnden har nio ledamöter och nio ersättare. Majoriteten utgörs av tre representanter för moderaterna samt vardera en representant för folkpartiet och centerpartiet. Minoriteten består av tre representanter för socialdemokraterna samt en representant för miljöpartiet. Ett arbetsutskott bestående av fyra ledamöter och fyra ersättare bereder nämndens ärenden Ekonomiskt utfall mnkr Budget Intäkter 0,0 0,0 0 0 Kostnader 1,0 1,0 1,2 1,0 Nettokostnader 1,0 1,0 1,2 1,0 Kommunbidrag 1,0 1,0 1,2 1,0 Resultat 0,0 0,0 0,0 0,0 Nämnden har haft sex ordinarie sammanträden. Resultatet för är ett nollresultat. Arvoden, personalkostnader, sociala avgifter och administrativa kostnader uppgår till 1,0 mnkr vilket är i nivå med budget Viktiga händelser Nämnden har hanterat ett antal större frågor. Februarimötet upptogs huvudsakligen av rapportering av det ekonomiska utfallet från Liksom under de senaste åren finns tydliga mönster i ekonomin: i) Nämnden har kontroll över alla delar av ekonomin, och kan planera med god framförhållning. ii) de ekonomiska förändringar som sker i utfallet hänger i huvudsak samman med ökande volymer i verksamheterna. Under 2013 och även under har det blivit mer märkbart att volymerna inte bara handlar om ökat barn- och elevantal kostnader för omställning och utökning av lokalytor får också ett större genomslag. En diskussion om de ekonomiska förutsättningarna för att hantera expansionen har tagits upp med Kommunstyrelseförvaltningen, eftersom stora expansionskostnader kan behöva hanteras i särskild ordning. Under våren har nämnden hanterat budget Kommunens hela ekonomiska situation har normaliserats. För Barn- och ungdomsnämndens del innebär det bland annat att det har varit möjligt att planera ekonomin enligt vanliga rutiner. För sticker några kostnader ut: Lärarlönerna kommer att kräva fortsatta satsningar för att Järfälla ska klara konkurrensen med grannkommunerna. Lokalkostnaderna kommer att öka, vartefter en ökande del av lokalbeståndet kommer att vara nybyggt alternativt nyrenoverat. Till sist börjar digitaliseringen av hela skolan, och delvis förskolan, accelerera. Nämndens datorgaranti på 1:4 passeras snabbt av enskilda skolor som på egen bekostnad gör 1:1-satsningar, framförallt med lärplattor.

12 (46) Under läsåret 2015/2016 kommer Mälarskolan att låna lokaler av gymnasieskolan, eftersom de nuvarande lokalerna bara är planerade för åtta klasser och behovet är för tio klasser. Arbetet med att bygga om det tidigare Kvarngymnasiet till årskurs 6-9 har börjat, och en start i nyrenoverade lokaler beräknas kunna ske till ht 2016, med cirka 480 nya platser. Mälarskolan disponerar då totalt 720 platser. Kapacitetsfrågor fortsätter att kräva stor uppmärksamhet, eftersom kommunens befolkning fortsätter att öka. Nämnden har under 2013 och även under hanterat tillkommande ytor på Allmogens förskola, Aspnässkolan, Olovslundskolan och Ulvsättraskolan. Förskolor och skolors studiemiljöer har fortsatt att förbättras inom ramen för konceptet Attraktiva och moderna studiemiljöer som siktar mot en upprustning av miljöerna genom att samordna inre underhåll och tekniskt underhåll av fastigheterna med ett pedagogiskt och miljömässigt tänkande. Arbetet med att förbättra alla studiemiljöer fortsätter under de närmsta åren. Eftersom de enheter som nu blir aktuella, är i ganska gott skick, blir insatsen per enhet mindre vartefter, och fler enheter hinns med per år. En ny satsning, denna gång med siktet mer specifikt inställt på utemiljöer, påbörjades under 2013, med ungefär samma utgångspunkter som det tidigare projektet. Genomförandet kommer att starta under Vid aprilmötet presenterades ett antal rapporter som rör kvalitet och uppföljning. Rapporter har givits om genomförda enhetskonsultationer, om kollegial konsultation och tillsyn av fristående förskolor och pedagogisk omsorg. Alla verksamheters likabehandlingsplaner har granskats och en sammanfattande rapport tagits fram. Allt kvalitets- och uppföljningsarbete har också utgjort underlag för den fjärde revideringen av nämndens resultatförbättringsprogram. Programmet är nu i sin reviderade form ytterligare mer förenklat och mer koncentrerat, med tydliga uppdrag till egenregiverksamheten. I års Program för resultatförbättring har fokus riktats mot det sociala kontraktet, höga förväntningar och det systematiska kvalitetsarbetet Framtiden Kommunens expansion och kapacitetsplanering kommer naturligtvis att vara en stor fråga under åren framöver. Nya bostadsområden, både i Jakobsberg och på Barkarbyfältet, kommer att kräva ständig uppmärksamhet för att rätt förskole- och grundskolekapacitet ska kunna skapas till rimliga kostnader. Ett annat starkt tema framåt, är kvalitetsfrågor. Nu finns system för kvalitetsuppföljning uppbyggda, och mer kraft kommer att läggas på resultatanalys för att nå förbättringar. Kommunen kommer att ha stort behov av att rekrytera kompetent personal under ett antal år framöver. Attraktiviteten som arbetsgivare behöver stärkas. Under hösten har förvaltningen reviderat den plan för långsiktig personalförsörjning som nämnden antog under hösten Dels kartlägger den vilka kompetenser och vilka volymer som behövs fram till ca 2022, dels beskrivs möjliga åtgärder som höjer attraktiviteten hos kommunen som arbetsgivare. I detta kan ingå sådant som lönebilden, en tydlig kultur med utvecklingsmöjligheter och koppling till universitet och högskolor och att lärare avlastas administrativt arbete.

13 (46) 2.4. Anslag för oförutsedda utgifter mnkr Budget Kostnad 1,1 0,0 1,1 1,1 Kommunbidrag 1,1 1,1 1,1 1,1 Resultat 0,0 1,1 0,0 0,0 Barn- och ungdomsnämnden har inte fördelat ut några resurser från anslaget oförutsett under året.

14 (46) 3. NÄMNDKANSLI Nämndens tjänstemannakansli bereder, verkställer, informerar om och följer upp nämndens beslut. I personalens uppgifter ingår många kontakter med och service till medborgarna, samt samarbete med andra förvaltningar Ekonomiskt utfall mnkr Budget Intäkter 1,5 2,1 2,2 1,5 Kostnader 17,1 18,2 20,4 23,3 Nettokostnader 15,6 16,1 18,2 21,7 Kommunbidrag 15,6 15,6 18,3 17,0 Resultat 0-0,5 0,1-4,7 Kansliet redovisar ett underskott på 0,5 mnkr för perioden vilket är detsamma som prognosen i delårsbokslutet per augusti. Underskottet beror på en engångskostnad för e-tjänster (0,3 mnkr), utveckling av verksamhetssystemet och högre kostnader för nyrekrytering av personal jämfört med budget. Årets intäkter på 2,1 mnkr motsvaras av lika stora kostnader. Intäkterna kommer i huvudsak ifrån VFU (verksamhetsförlagt utbildning), Kammarkollegiet (ersättning för forskarskola) och interndebitering Väsentliga personalförhållanden Antal % Antal % Antal % Personer Årsarbetare 21,5 23,5 19,5 Kvinnor Män Medelålder Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid (%) Antal sjukdagar per anställd Andel anställda utan sjukfrånvaro Andel av total sjukfrånvaro som varit frånvarande i minst 60 dagar (%)

15 (46) Sjukfrånvaro på en så liten arbetsplats som kansliet är vansklig att jämföra mellan åren, eftersom totalsiffrorna påverkas starkt av enstaka händelser. Frånvaron är relativt låg, vilket den också har varit under ett antal år Viktiga händelser Några pensionsavgångar är i antågande och i samband med avslut diskuteras alltid vilket behov av nyrekrytering som finns. Varje vakans som uppstår ger tillfälle att se över den samlade arbetsfördelningen och kompetensbehovet. Under gick en av kansliets personal i pension och tre gjorde karriärförflyttningar till högre tjänster. Till detta kom två föräldraledigheter totalt alltså nästan en tredjedel av kansliets medarbetare. Trots den stora förändringen har kansliet kunna hanterat alla arbetsuppgifter. Lyckade rekryteringar byggda på god framförhållning, och stor flexibilitet hos kansliets medarbetare har bidragit till resultatet Miljöredovisning Kansliet deltar i det arbete för miljödiplomering som bedrivs i kommunalhuset. Den kommungemensamma miljöplanen fungerar nu som utgångspunkt för arbetet Framtiden Samordning av kvalitetsarbetet och kansliets roll som beställare för samhällsuppdragets räkning i arbetet med resultatförbättring kommer även fortsättningsvis att vara kärnan i kansliets arbete. Barn- och ungdomsnämndens mål ställer krav på tydlig uppföljning och snabba åtgärder för att nå ytterligare resultatförbättring, vilket ska realiseras genom ett mer systematiserat kvalitetsarbete inom förvaltningen. I detta arbete behöver kansliets tekniska kompetens öka, bland annat för att kunna hantera programmering i beslutsstödsystemet Hypergene, och minimera beroendet av externa konsulter. Kansliet kommer också att fortsätta ta ett ökande ansvar för förvaltningsgemensam samordning av övergripande planeringsprocesser kring kapacitetsutveckling, administrativ effektivitet, personalförsörjning och en god totalekonomi. Under slutet av har kansliet sammanställt en investeringsplan som sträcker sig ända fram till 2022, alltså två planperioder längre än vad som krävs. Planen knyter ihop kapacitetsplaneringen, som i sig väger ihop befolkningsutveckling och platsbehov, med nämndens hela budgetplanering. Skälet till att ha en så lång plan är de långa ledtiderna för att faktiskt få helt nybyggda objekt på plats-. Utbildningskvalitet kommer alltid att vara en framtidsfråga. Den offentliga statistiken för hela länet eller riket visar att Järfällas resultat står sig väl i jämförelsen. I kommunen finns nu cirka 60 förstelärare och under hösten rekryterades kommunens första lektor med specialinriktning mot betyg och bedömning.

16 (46) 4. FÖRSKOLA OCH PEDAGOGISK OMSORG 0-5 ÅR 4.1. Ansvarsområde Ansvarsområdet omfattar förskolor och pedagogisk omsorg i form av familjedaghem för barn 1-5 år samt öppen förskola. Det finns totalt 54 förskolor, 35 av dem i kommunal regi. Dessutom finns pedagogisk omsorg som drivs i både kommunal och enskild regi. Förskolan är väl utbyggd och erbjuder flera former av pedagogik, som till exempel Reggio Emiliainspirerad verksamhet, Waldorf och Montessori. 72 procent av barnen är inskrivna i förskolor eller pedagogisk omsorg som drivs i kommunal regi och 28 procent i enskild regi. Totalt är drygt barn inskrivna i förskolan och cirka 85 barn i pedagogisk omsorg. De fristående förskolorna drivs som aktiebolag, stiftelser, föräldrakooperativ eller personalkooperativ. För barn som av medicinska och/eller fysiska orsaker är i behov av särskilda insatser kan extra medel beviljas, så kallat tilläggsbelopp. De flesta av dessa barn finns inom den ordinarie förskolan. Några barn som är i ytterligare behov av särskilda insatser kan ha sin placering i någon av kommunens två specialavdelningar, Pråmen eller Ugglan (språkpedagogisk avdelning på Vattmyra förskola). Ett fåtal barn med diagnos inom mer sällsynta funktionsnedsättningar är beviljade plats i annan kommun eller fristående verksamhet. I kommunen finns också en avdelning med inriktning och kompetens mot att arbeta med barn med allergier av olika slag. Den avdelningen drivs i enskild regi. För hemmavarande barn finns öppna förskolor där barnen kan delta i pedagogisk verksamhet tillsammans med föräldrar eller annan vuxen. Det finns öppna förskolor i tre av fyra kommundelar, Barkarby, Jakobsberg och Kallhäll Ekonomiskt utfall Tkr Budget Intäkter 67,6 67,6 68,3 67,9 Kostnader 493,5 507,7 486,3 464,2 Nettokostnader 425,9 439,6 418,0 396,3 Kommunbidrag 425,9 425,9 413,1 391,5 Resultat 0-14,2-4,9-4,8 Mnkr Budget Avvikelse Intäkter 67,6 67,6 0,0 Peng 390,0 393,4-3,4 Lokalkostnader 59,6 70,4-10,8 Övrigt 43,9 43,9 0,0 Kommunbidrag 425,9 425,9 0,0 Totalt 0,0-14,2-14,2

17 (46) Förskola och pedagogisk omsorg redovisar ett underskott på 14,2 mnkr vilket är 2,3 mnkr mer jämfört med prognosen i delårsbokslutet per augusti. Intäkterna är i nivå med budget. Lägre statsbidrag på 2,3 mnkr jämfört med budget har motsvarats av högre intäkter från avgifter, moms och sålda platser. På kostnadssidan finns ett underskott på 3,4 mnkr för barnpeng som är volymrelaterat. Antal barn inom förskola och pedagogisk omsorg är 36 fler än budgeterat. I de lägre åldrarna 1-3 år som har en högre barnpeng var antalet barn 27 fler än i budget och i åldrarna 4-5 år med lägre barnpeng var det 9 barn mer än budgeterat. Lokalkostnaderna är 10,8 mnkr högre än budgeterat vilket beror på kommunens expansion vilket gett en kostnad på 3,6 mnkr och omflyttningar av lokalkostnader mellan programområdena på 7,2 mnkr Måluppfyllelse Inriktningsmål god välfärd Järfällaborna ska få ut bästa möjliga välfärdstjänster för sina skattepengar. Kommunalt finansierade verksamheter ska bedrivas effektivt med ständigt förbättrade resultat och hög brukarupplevd kvalitet avseende såväl verksamhetens innehåll som personalens bemötande ständigt förbättrade resultat Effektmål Andelen barn som ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål ska öka varje år. Resultatet av årets mätning () Totalt är 88 procent Av flickornas föräldrar är 89 procent. Av pojkarnas föräldrar är 87 procent Föregående år (2013) Totalt är 88 procent Av flickornas föräldrar är 89 procent. Av pojkarnas föräldrar är 88 procent Målet uppnått? Målet är inte uppnått. I kvalitetsundersökningen angav 88 procent av föräldrarna att de är helt eller delvis med verksamheten. Resultatet i års kvalitetsundersökning ligger på samma nivå som föregående år. Flickornas föräldrar är även vid denna undersökning något mer än pojkarnas föräldrar. Under året fortsätter diskussionen och samtalen med föräldrar angående lärandet i förskolan och vad som menas med det. Där fyller utvecklingssamtalen en viktig roll.

18 (46) hög brukarupplevd kvalitet avseende verksamhetens innehåll Effektmål Resultatet av årets mätning () Föregående år (2013) Andelen pojkar och flickor som ges samma förutsättningar ska öka varje år, lägst 86 procent Totalt är 83 procent Av flickornas föräldrar är 84 procent Av pojkarnas föräldrar är 83 procent Totalt är 82 procent Av flickornas föräldrar är 82 procent Av pojkarnas föräldrar är 83 procent Målet uppnått? Andelen föräldrar som kan rekommendera sitt barns förskola ska öka varje år, lägst 93 procent Totalt är 88 procent Av flickornas föräldrar är 89 procent. Av pojkarnas föräldrar är 88 procent Totalt är 88 procent Av flickornas föräldrar är 91 procent. Av pojkarnas föräldrar är 87 procent Målet är inte uppnått. I års kvalitetsundersökning, när det handlar om andelen pojkar och flickor som ges samma förutsättningar angav 83 procent av föräldrarna att de är helt eller delvis. Resultatet ligger en procentenhet högre än föregående år. Andelen föräldrar som kan rekommendera sin förskola ligger kvar på samma resultat. I resultaten kan man se att flickornas föräldrar är något mer än pojkarnas i båda påståendena. Under året fortsätter diskussionen och samtalen i både föräldra- och personalgrupp kring arbetet med normer och värden och vilken värdegrund verksamheten vilar på. hög brukarupplevd kvalitet avseende personalens bemötande Effektmål Resultatet av årets mätning () Föregående år (2013) Andelen föräldrar som anser att personalen bemöter barnen på ett bra sätt ska öka varje år, lägst 93 procent Totalt är 88 procent Av flickornas föräldrar är 89 procent Av pojkarnas föräldrar är 87 procent Totalt är 87 procent Av flickornas föräldrar är 88 procent Av pojkarnas föräldrar är 86 procent Målet uppnått? Målet är inte uppnått. I kvalitetsundersökningen angav 88 procent av föräldrarna att de är helt eller delvis med att personalen bemöter barnen på ett bra sätt. Resultatet i års kvalitetsundersökning ligger en procentenhet högre än föregående år men kommer inte upp i lägsta nivå. Även i detta påstående är flickornas föräldrar något mer än pojkarnas. Under året fördjupas diskussionen och samtalen ytterligare i både föräldra- och personalgrupp kring arbetet med normer och värden och vilken värdegrund verksamheten vilar på.

19 (46) Inriktningsmål hållbar utveckling Järfälla ska vara en trygg och snygg kommun. Effektmål Resultatet av årets mätning () Andelen barn som känner sig Totalt är 93 procent trygga ska öka varje år, lägst 98 procent Av flickornas föräldrar är 95 procent Av pojkarnas föräldrar är 92 procent Föregående år (2013) Totalt är 93 procent Av flickornas föräldrar är 95 procent Av pojkarnas föräldrar är 92 procent Målet uppnått? Målet är inte uppnått. I kvalitetsundersökningen angav 93 procent av föräldrarna att de är helt eller delvis med verksamheten. Resultatet i års kvalitetsundersökning ligger på samma nivå som föregående år men kommer inte upp i lägsta nivå. Även i detta påstående är flickornas föräldrar något mer än pojkarnas. Under året fördjupas diskussionen och samtalen ytterligare i både föräldra- och personalgrupp kring arbetet med likabehandling och vad det innebär Kvalitetsredovisning Lärandet i förskolan är allt mer uppmärksammat och arbetsmetoder som kan visa på vad barnen faktiskt lär sig i förskolan söks. Detta är ett fortsatt prioriterat utvecklingsområde. Enheterna visar på en hög nivå av pedagogiskt tänkande och medvetenhet kring barnens lärande men för att kunna påvisa lärandet hos förskolebarnen behövs nya metoder för uppföljning av barnens kunskapsutveckling. Det arbetet har fortsatt och nu finns det en modell som kommer att förankras och prövas inför 2015 års kvalitetsredovisning. Enhetskonsultationerna är en viktig del i kvalitetssystematiken. Syftet är att skapa en dialog med enheterna kring kvalitet och utveckling. Dessa ger en bild av aktuellt läge på enheterna och dessutom kan intresse och utmanande frågor bidra till ännu mer utveckling. Samtalen vid enhetskonsultationerna för förskolans del har bland annat handlat om lärandet i förskolan och systematiskt kvalitetsarbete. Järfälla fortsätter ansöka om statsbidrag från Skolverket så även för. Statsbidraget ska gå till personalförstärkning och/eller medel för kompetensutveckling. För är pengen 700 kronor per barn och ansökningarna visar att 67 procent har använts till personalförstärkning och 33 procent till kompetenshöjande åtgärder. Kvalitetsundersökningen f.d. Skolundersökningen som görs i samarbete med fyra andra kommuner har genomförts, de andra kommunerna är Lidingö, Sigtuna, Solna och Upplands-Bro. Markör AB är leverantören som ansvarat för kvalitetundersökningen även i år. Svarsfrekvensen totalt för Järfälla låg på 75 procent jämfört med svarsfrekvensen för 2013 som låg på 69 procent. 71 procent av föräldrarna med barn

20 (46) i förskolan har svarat. Motsvarande för föräldrar med barn i pedagogisk omsorg var 77 procent. Samtliga föräldrar med barn i förskolan eller i pedagogisk omsorg har möjlighet att delta i undersökningen. Nöjdhetsgraden ligger totalt sett mycket högt. Årets undersökning visar att samtliga mål som redovisas antingen ligger kvar på samma nivå och eller förbättrats något. Tillsynen av fristående förskolor och pedagogisk omsorg har fortsatt enligt den modell som utarbetats. Anmälda besök görs med regelbundenhet vartannat till vart tredje år. Däremellan kan det ske på förekommen anledning. Inget sådant besök har ägt rum under året. Under våren genomfördes anmäld tillsyn på tre enheter. Inga tillsynsbesök har genomförts under hösten, detta på grund av avvaktan på tillsättning av ny Barn- och elevkonsulent. Den form av sanktion som tillsynerna resulterat i är den mildaste formen av sanktion, det vill säga anmärkning. De vanligast förekommande anmärkningarna rör det systematiska kvalitetsarbetet och modersmålsstödet. Övriga anmärkningar har bland annat handlat om Järfälla kommuns åtagande om öppethållande samt likabehandlingsplaner. Barn- och ungdomsförvaltningen har också inom ramen för tillsyn lämnat råd och vägledning för att stödja arbetet med att åtgärda eventuella brister men också för att stimulera en fortsatt utveckling. I varje förskola där det finns barn med ett annat modersmål än svenska eller som hör till någon av de nationella minoriteterna ska förskolan anpassa aktiviteter, arbetssätt och miljö till barnens behov. Dessutom ska barnen få möjlighet att utveckla sin kulturella identitet. Därför använder all personal i förskolan språkutvecklande arbetssätt för att stärka modersmålet. Modersmålsstödet i förskolan sker i samvaro, i samtal och lek och är en del av verksamheten. Det kan ske genom tvåspråkig personal eller genom ambulerande modersmålslärare. Modersmålsstöd med ambulerande modersmålslärare ges i 16 språk och drygt 12 procent av samtliga barn inskrivna i förskola eller pedagogisk omsorg deltar. Uppgifterna som redovisas är de som får stöd genom en ambulerande modersmålslärare. Genom grundbeloppet som ligger i pengen förväntas varje förskola ge barnen det särskilda stöd som behövs för att varje barn ska kunna utvecklas. Det finns också möjlighet att ansöka om tilläggsbelopp. Tilläggsbeloppet kan hjälpa till att täcka extraordinära behov. Tilläggsbelopp har blivit beviljat till barn med stora medicinska funktionshinder där det är fara för livet, barn med autism och utvecklingsstörning, barn med stora fysiska funktionshinder, barn med autism med intensivträning i samarbete med habiliteringen. Tilläggsbelopp har inte blivit beviljat till barn med språkstörning, koncentrations- och uppmärksamhetsstörning eller där utlåtande från till exempel psykolog talar om att svårigheterna i dagsläget inte är så tydliga att barnet uppfyller kriterier för diagnos och inte heller för pedagogiska insatser. Synligt är att antalet ansökningar ökat med 100 procent på två år och några orsaker till detta kan vara kompetensen ute på förskolorna har ökat vilket i sin tur inneburit att barnens svårigheter uppmärksammas tidigare. Viss ökning har också sin grund i ökad inflyttning.

21 (46) 4.5. Viktiga händelser Garantitiden för en plats i förskolan som är fyra månader enligt lag, har under årets varit tillgodosett. Tillgången på platser har efter en utbyggnad legat över behovet. Under utökades antalet platser ytterligare. Karlslund ökade sin kapacitet med 50 förskoleplatser och Allmogens förskola med 10. Inför hösten valde flera förskolor att göra vissa kapacitetsförändringar. Några avdelningar stängdes under hösten för att så snart behovet fanns öppna igen. Personalplanering kan då på ett enklare sätt lösas och man anpassar organisationen efter behov. Vid årsskiftet är alla avdelningar i princip öppnade igen. Arbetet med att utveckla själva uppföljningen av barnens lärande i förskolan, har funnits med som ett utvecklingsområde under några år. Förskolans verksamhet har förflyttats från att vara en omsorgsverksamhet till att bli en fullvärdig del av utbildningssystemet. Detta har inneburit att uppföljningen av verksamheten blivit viktigare och det arbetet har tagit ett steg framåt. Metoder och arbetssätt finns framtagna för att dokumentera och kvalitetssäkra barnens lärande. Dessa måste förfinas och kommer att systematiseras första gången i kvalitetsredovisningen för enheterna Från 2015 kommer en ny modell av viktad peng (tidigare kompletteringsresurs) att användas. Kriterierna som ligger till grund för viktad peng är föräldrarnas utbildningsbakgrund som viktas till 70 procent och om barnet är fött utomlands av utländska föräldrar till 30 procent. Underlaget bygger på de barn som hade plats på respektive antal placerade barn på respektive förskola per den 15/2. Handlingsplanen Trygghet och arbetsro, började gälla i juli 2006, har reviderats och ny upplaga finns tillgänglig från hösten Framtiden Screeningen i fonologisk medvetenhet, som genomförs i förskoleklass, kopplas allt tydligare tillbaka till den förskola barnet kommer ifrån och detta blir en del i modellen som kommer att prövas i uppföljningen av barnens lärande i förskolan. Redovisningen tillbaka till förskolan sker på gruppnivå. Det här kommer att ingår i 2015 års kvalitetsredovisning. Arbetet med inkludering är en pågående process där förhållningssätt hela tiden bearbetas och tydliggörs. Utmaningen framåt är att möta och än mer ta tillvara de olikheter som barnen har och därigenom erbjuda ett sammanhang som möjliggör detta. I förskolan är ett inkluderat arbetssätt väletablerat eftersom förskolans tradition bygger på individens och gruppens utveckling och på att alla barn är en del av gruppen. En utvärdering av organisationen kring barn och elever i behov av särskilda insatser har varit ett ärende till Barn- och ungdomsnämndens sammanträde i oktober. Det beslutades bland annat att nästa kapacitetsplan ska innehålla en översyn av lokalkapaciteten på förskolor i syfte att alla verksamheter ska ha ändamålsenliga lokaler för ett inkluderande arbete och det ska också ses över hur man ytterligare kan stärka tidigare insatser i förskolan.

22 (46) 4.7. Produktionsvolymer och Nyckeltal Produktionsvolymer Antal platsbidrag Budget Avvikelse Förskola/pedagogisk omsorg 1-3 år Förskola/pedagogisk omsorg 4-5 år Summa Nyckeltal Andel platsbidrag Egen regi andel platser Andel av kostnader som avser egen regi Enskild regi andel platser Andel av kostnader som avser enskild regi Andra kommuner andel platser Andel av kostnader som avser andra kommuner Budget Barn med modersmålsstöd Antal barn Andel av samtliga i förskola eller pedagogisk omsorg Antal språk Kostnad per barn (kr) Andel flickor Andel pojkar Uppgiften om antalet barn som får modersmålsstöd avser barn som får modersmålsstöd av modersmålslärare anställda inom Järfälla språkcentrum, JSC. Barn med specialplacering Antal specialplaceringar Andel av samtliga i förskola eller pedagogisk omsorg Kostnad per barn (kr) Andel flickor Andel pojkar

23 (46) Barn med tilläggsbelopp Antal barn med extraresurs Andel av samtliga i förskola eller pedagogisk omsorg Kostnad per barn (kr) Andel flickor Andel pojkar Andel barn som får sitt förstahandsval av förskola Antal kvm/barn i förskolan Bruttokostnad per barn inklusive lokalkostnader, år (kr) Egen regi Enskild regi Annan kommuns regi Totalt alla Järfällabarn I annan kommuns regi ingår en stor andel specialplaceringar. Kostnaderna för dessa är höga och kan dessutom variera kraftigt mellan olika år. Bruttokostnad per barn exklusive lokalkostnader, år (kr) Egen regi Enskild regi Annan kommuns regi Totalt alla Järfällabarn Närvarotider i förskolan (%) tim/v tim/v tim/v tim/v Familjers avgiftsgrundande inkomst Kronor per månad (%) * Gäller både förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem

24 (46) Finansiering % Avgifter i förskola eller pedagogisk omsorg Statsbidrag Övriga intäkter Kommunbidrag Summa Nyttjandegrad Vad kostar verksamheten i din kommun? * Liknade kommuner: Kungsbacka, Mölndal, Haninge, Täby, Tyresö, Lidingö och Solna.

25 (46) * Liknade kommuner: Kungsbacka, Mölndal, Haninge, Täby, Tyresö, Lidingö och Solna.

26 (46) 5. FRITIDSHEM OCH FRITIDSKLUBB 5.1. Ansvarsområde Fritidshem för elever i förskoleklass och årskurs 1-3 finns i 18 kommunala skolor och i två fristående skolor. Ett fåtal barn har plats i pedagogisk omsorg. Fritidsklubbar med öppen verksamhet finns på alla kommunala skolor med elever i årskurs 4, 5 och/eller 6, totalt 18 skolor och på två fristående skolor Ekonomiskt utfall Tkr Budget Intäkter 34,0 34,2 34,6 34,6 Kostnader 175,6 171,7 171,2 161,7 Nettokostnader 141,6 137,5 136,6 127,1 Kommunbidrag 141,6 141,6 142,2 134,8 Resultat 0 4,1 5,6 7,7 Mnkr Budget Avvikelse Intäkter 34,0 34,2 0,2 Peng 130,6 131,8-1,2 Lokalkostnader 12,9 11,9 1,0 Övrigt 32,1 28,0 4,1 Kommunbidrag 141,6 141,6 0,0 Totalt 0 4,1 4,1 Fritidshem och fritidsklubb redovisar ett överskott på 4,1 mnkr vilket är 0,2 mnkr högre jämfört med prognosen per augusti. Intäkterna är 0,2 mnkr högre än budgeterat. Lägre statsbidrag på 1,1 mnkr jämfört med budget har motsvarats av högre intäkter från avgifter, moms och sålda platser. På kostnadssidan finns ett underskott om 1,2 mnkr för platsbidrag. Antalet barn på fritidshem är 25 fler än budgeterat. Lokalkostnaderna 1,0 mnkr lägre budget vilket beror på att egen regi fått lokalkostnadstäckning istället för lokalpeng under året vilket till del omfördelat lokalkostnaderna mellan programområdena. Kostnader för barn i behov av särskilt stöd är lägre än budgeterat beroende på att dessa kostnader till del ligger på programområdet utbildning.

27 (46) 5.3. Måluppfyllelse Inriktningsmål god välfärd Järfällaborna ska få ut bästa möjliga välfärdstjänster för sina skattepengar. Kommunalt finansierade verksamheter ska bedrivas effektivt med ständigt förbättrade resultat och hög brukarupplevd kvalitet avseende såväl verksamhetens innehåll som personalens bemötande hög brukarupplevd kvalitet avseende verksamhetens innehåll Effektmål Resultatet av årets mätning () Andelen elever som kan rekommendera sitt fritidshem till en kompis ska öka varje år, lägst 85 procent Totalt är 81 procent Av flickorna är 83 procent Av pojkarna är 79 procent * Föregående år (2013) Målet uppnått? Andelen föräldrar som är med verksamheten i fritidshemmet ska öka varje år, lägst 85 procent *Ingen uppgift för 2013 Totalt är 77 procent Av flickornas föräldrar är 77 procent Av pojkarnas föräldrar är 77 procent * I 2013 års kvalitetsundersökning saknades de frågor som skulle mäta dessa två mål. Målet är inte uppnått. I kvalitetsundersökningen angav 81 procent av eleverna och 77 procent av föräldrarna att de kan rekommendera sitt fritidshem och att de är helt eller delvis med verksamheten i fritidshemmet Kvalitetsredovisning Enhetskonsultationerna är en viktig del i kvalitetssystematiken. Syftet är att skapa dialog med enheterna kring kvalitet och utveckling. Samtalet vid enhetskonsultationerna har bland annat handlat om fritidshemmens kompletterande uppdrag. Kommunen har även i år ansökt om statsbidrag från Skolverket till personalförstärkningar och/eller medel till kompetenshöjande åtgärder. I år har fritidshemmen fått 350 kr per elev jämfört med 400 kr förra året. Större delen av bidraget används till personalförstärkningar.

28 (46) 5.5. Viktiga händelser Antalet anmälda elever på fritidsklubbarna fortsätter att vara relativt högt. 56 procent av eleverna i årskurs 4-6 är anmälda. Skolverket har gett ut nya Allmänna råd för fritidshemmen Framtiden Under kommande enhetskonsultationer kommer frågan om fritidshemmens kompletterande uppdrag att lyftas igen. Fritidshemmet är ett viktigt komplement till skolan för att skapa mångsidighet, helhet och kontinuitet i elevers utveckling och lärande Produktionsvolymer och Nyckeltal Produktionsvolymer Antal platsbidrag Budget Avvikelse Fritidshem 6-9 år Sexåringar i förskola Särskilda undervisningsgrupper 6-9 år Summa Nyckeltal Andel platsbidrag Budget Avvikelse Egen regi, andel platser Andel av kostnader som avser egen regi Enskild regi andel platser Andel av kostnader som avser enskild regi Andra kommuner andel platser Andel av kostnader som avser andra kommuner Elever med specialplacering Antal specialplaceringar Andel av samtliga i fritidshem 6-9 år Kostnad per elev (kr) Andel flickor Andel pojkar

29 (46) Elever med tilläggsbelopp Antal barn med tilläggsbelopp Andel av samtliga i fritidshem 6-9 år Kostnad per elev (kr) * Andel flickor Andel pojkar * Delar av kostnaden finns under programområdet Utbildning, därav det lägre snittet. Bruttokostnad per barn inkl lokalkostnader 6-9 år (kr) Egen regi Enskild regi Annan kommuns regi Statliga skolor Totalt alla Järfällabarn Bruttokostnad per barn exkl lokalkostnader 6-9 år (kr) Egen regi Enskild regi Annan kommuns regi Statliga skolor Totalt alla Järfällabarn Fritidsklubbar Anmälda i fritidsklubb, genomsnitt vt/ht (%) Finansiering (%) Avgifter Statsbidrag Övriga intäkter Kommunbidrag Summa

30 (46) Nyttjandegrader Vad kostar verksamheten i din kommun? * Liknade kommuner: Kungsbacka, Mölndal, Haninge, Täby, Tyresö, Lidingö och Solna.

31 (46) 6. UTBILDNING 6.1. Ansvarsområde Ansvarsområdet omfattar förskoleklass, grundskola årskurs 1-9 och grundsärskola årskurs 1-9 för åldersgruppen 6-16 år. Förskoleklass finns i 18 kommunala skolor och i två fristående skolor. Förskoleklass är inte obligatorisk men nästan alla barn går i förskoleklass. 92 procent av förskoleklassbarnen går i kommunala skolor, 7 procent går i fristående skolor och några få barn går i skola i annan kommun eller går kvar i förskolan. Alla skolpliktiga barn och ungdomar går i grundskola eller grundsärskola. Undervisningen av grundskoleelever sker i 22 kommunala skolor och i tre fristående skolor. 84 procent av eleverna går i kommunala skolor och 15 procent går i fristående skolor i kommunen. 1 procent går i andra kommuners skolor. Två kommunala skolor har klasser med grundsärskoleelever, Sandvikskolan och Kolarängskolan. Samundervisningsklasser med både grundsärskole- och grundskoleelever finns i Olovslundskolan och Björkebyskolan. Kommunens förberedelseklasser för barn som nyligen flyttat till Sverige och inte har svenska som modersmål finns i Aspnässkolan, Berghemskolan, Källtorpskolan, Tallbohovskolan, Ulvsättraskolan och Viksjöskolan. Många elever integreras också direkt i sina ordinarie klasser och med hjälp av extra stöd. På Sandvikskolan finns en särskild undervisningsgrupp för elever med autismspektrumtillstånd. I gruppen finns förskoleklassbarn och elever i årskurs 1-3. På Källtorpskolan finns en särskild undervisningsgrupp för elever i årskurs 6-9 med autismspektrumtillstånd. Från hösttermimen finns en språkpedagogisk inriktning på Vattmyraskolan. Fjällenskolan tar från i höst emot elever med autismspektrumtillstånd från årskurs 6-9 som tidigare gått i Sandvikskolans undervisningsgrupp Ekonomiskt utfall Tkr Budget Intäkter 7,8 9,2 7,8 8,3 Kostnader 725,9 729,4 677,5 643,4 Nettokostnader 718,1 720,2 670,0 635,1 Kommunbidrag 718,1 718,1 677,8 638,6 Resultat 0-2,1 8,2 3,5 Årets resultat är ett underskott på 2,1 mnkr vilket är 8,4 mnkr lägre jämfört med prognosen per augusti. Resultatet fördelar sig på de fyra verksamhetsområdena enligt följande

32 (46) Förskoleklass Mnkr Budget Avvikelse Intäkter 0,2 0,2 0,0 Peng 39,1 38,3 0,8 Lokalkostnader 10,6 7,6 3,0 Övrigt 7,7 5,2 2,5 Nettokostnad 57,2 50,9 6,3 Antalet elever har varit i nivå med budget. Lokalkostnaderna blev 3,0 mnkr lägre än budgeterat vilket beror på att egen regi fått lokalkostnadstäckning istället för lokalpeng under året vilket till del omfördelat lokalkostnaderna mellan programområdena. Övriga kostnader understiger budget med 2,5 mnkr på av lägre kostnader för skolskjutsar och tilläggsbelopp än budgeterat Grundskola Mnkr Budget Avvikelse Intäkter 7,0 6,9-0,1 Peng 378,2 380,9-2,7 Lokalkostnader 91,4 88,1 3,3 Övrigt 153,8 159,5-5,7 Nettokostnad 616,4 621,6-5,2 Årets intäkter är 0,1 mnkr lägre än budgeterat. Bidrag från Migrationsverket är lägre och momsintäkter och övriga statsbidrag är högre än budgeterat. Antalet elever är 38 fler än budgeterat till en högre kostnad om 2,7 mnkr för elevpeng. I årskurserna 1-5 var antalet elever 11 fler än budgeterat och i årskurserna 6-9 elevantalet 27 fler än budgeterat. Lokalkostnaden var 3,3 mnkr lägre än budget vilket beror på omflyttningar av lokalkostnader från programområdet utbildning till programområdet förskola/pedagogisk omsorg med anledning av det nya systemet med lokalkostnadstäckning för egen regi. Övriga kostnader 5,7 mnkr är högre än budget vilket beror på högre kostnader för barn i behov av särskilt stöd. Anledningen är att kostnader från programområdet fritidshem har belastat programområdet utbildning.

33 (46) Grundsärskola Mnkr Budget Avvikelse Intäkter 0,6 2,2 1,6 Peng 33,5 37,7-4,2 Lokalkostnader 1,2 1,4-0,2 Övrigt 6,4 6,8-0,4 Nettokostnad 40,5 43,7-3,2 Årets intäkter är 1,6 mnkr högre än budget vilket beror på högre interkommunala intäkter. Antalet elever överstiger budget med 9 elever till en högre kostnad om 4,4 mnkr. Övriga kostnader är 0,4 mnkr högre än budgeterat och det är kostnader för transporter som utgör den högre kostnaden Programområdet utbildning totalt Mnkr Budget Avvikelse Intäkter 7,8 9,2 1,4 Peng 450,9 453,2-2,3 Lokalkostnader 103,2 97,0 6,2 Övrigt 171,8 179,2-7,4 Kommunbidrag 718,1 718,1 0,0 Totalt 0-2,1-2, Måluppfyllelse Inriktningsmål god välfärd Järfällaborna ska få ut bästa möjliga välfärdstjänster för sina skattepengar. Kommunalt finansierade verksamheter ska bedrivas effektivt med ständigt förbättrade resultat och hög brukarupplevd kvalitet avseende såväl verksamhetens innehåll som personalens bemötande. ständigt förbättrade resultat Effektmål Andelen elever som ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål ska öka varje år. Resultatet av årets mätning () Totalt är 88 procent Av flickornas föräldrar är 90 procent Av pojkarnas föräldrar är 87 procent Föregående år (2013) Totalt är 88 procent Av flickornas föräldrar är 89 procent Av pojkarnas föräldrar är 87 procent Målet uppnått?

34 (46) Andelen elever i årskurs 9 som når högre betygssteg (A, B, C) ska öka varje år, lägst 61 procent Andelen elever som når målen i de ämnen där kunskapskrav finns i årskurs 3 ska öka varje år, lägst 85 procent Andelen elever som når målen i de ämnen där kunskapskrav finns i årskurs 6 ska öka varje år, lägst 85 procent Andelen elever som når målen i alla ämnen i årskurs 9 ska öka varje år, lägst 81 procent Det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 ska förbättras varje år, lägst 219 poäng Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan ska öka varje år * Redovisas i varje skolas kvalitetsredovisning ** Betyg sattes inte år 2012 *** Uppgifter saknas *** *** * * Totalt har 76 procent av eleverna nått kunskapskraven. Totalt har 76 procent nått målet. Av flickorna har 78 procent nått målet. Av pojkarna har 75 procent nått målet. Det genomsnittliga meritvärdet är 218. Flickornas meritvärde är 230. Pojkarnas meritvärde är 207. Totalt har 89 procent nått målet. Av flickorna har 88 procent nått målet. Av pojkarna har 90 procent nått målet. *** Totalt har 79 procent nått målet Av flickorna har 81 procent nått målet Av pojkarna har 77 procent nått målet Det genomsnittliga meritvärdet är 221 Flickorna meritvärde är 231 Pojkarnas meritvärde är 212 Totalt har 91 procent nått målet Av flickorna har 92 procent nått målet Av pojkarna har 89 procent nått målet Målet är inte uppnått. I kvalitetsundersökningen angav 88 procent av föräldrarna att de är helt eller delvis med utvecklingen av lärandet, vilket är samma nivå som föregående år. Flickornas föräldrar är något mer än pojkarnas föräldrar.

35 (46) hög brukarupplevd kvalitet avseende verksamhetens innehåll Effektmål Resultatet av årets mätning () Andelen pojkar och flickor som ges samma förutsättningar ska öka varje år (elever), lägst 82 procent Totalt är 79 procent Av flickorna är 83 procent Av pojkarna är 76 procent Föregående år (2013) Totalt är 80 procent Av flickorna är 85 procent Av pojkarna är 76 procent Målet uppnått? Andelen pojkar och flickor som ges samma förutsättningar ska öka varje år (föräldrar), lägst 72 procent Andelen elever som kan rekommendera sin skola till en kompis ska öka varje år, lägst 78 procent Andelen föräldrar som kan rekommendera sitt barns skola ska öka varje år, lägst 88 procent Totalt är 68 procent Av flickornas föräldrar är 69 procent Av pojkarnas föräldrar är 67 procent Totalt är 73 procent Av flickorna är 75 procent Av pojkarna är 73 procent Totalt är 80 procent Av flickornas föräldrar är 80 procent Av pojkarnas föräldrar är 82 procent Totalt är 71 procent Av flickornas föräldrar är 73 procent Av pojkarnas föräldrar är 69 procent Totalt är 73 procent Av flickorna är 76 procent Av pojkarna är 72 procent Totalt är 82 procent Av flickornas föräldrar är 81 procent Av pojkarnas föräldrar är 83 procent Målet är inte uppnått. I kvalitetsundersökningen angav 73 procent av eleverna att de kan rekommendera sin skola till en kompis, vilket är samma resultat som förra året. Pojkarna är mer miss än flickorna. 83 procent av flickorna anser att flickor och pojkar ges samma förutsättningar medan bara 76 procent av pojkarna tycker så. Pojkar och deras föräldrar är ofta mindre. Någon förklaring till skillnaderna finns i nuläget inte. Under kommande år behövs fortsatta diskussioner och samtal kring arbetet med brukarupplevd kvalitet i verksamhetens innehåll.

36 (46) hög brukarupplevd kvalitet avseende personalens bemötande Effektmål Resultatet av årets mätning (2013) Andelen elever som anser att de blir väl bemötta av vuxna på skolan ska öka varje år, lägst 90 procent Totalt är 88 procent Av flickorna är 89 procent Av pojkarna är 88 procent Föregående år (2012) Totalt är 88 procent Av flickorna är 91 procent Av pojkarna är 86 procent Målet uppnått? Andelen föräldrar som anser att personalen bemöter barnen på ett bra sätt ska öka varje år, lägst 88 procent Totalt är 85 procent Av flickornas föräldrar är 85 procent Av pojkarnas föräldrar är 87 procent Totalt är 87 procent Av flickornas föräldrar är 87 procent Av pojkarnas föräldrar är 88 procent Målet är inte uppnått. I kvalitetsundersökningen angav 88 procent av eleverna att de är helt eller delvis med verksamheten, vilket är samma nivå som föregående år. Flickorna är mer än pojkarna. Varför pojkarna är mer miss är oklart. Skillnaden mellan flickors och pojkars nöjdhetsgrad har dock minskat. Under kommande år behövs fortsatta diskussioner om hur pojkar respektive flickor bemöts. Andelen föräldrar som är med personalens bemötande av barnen är relativt hög och det är inga stora skillnader mellan föräldrar till flickor eller pojkar Inriktningsmål hållbar utveckling Det sociala utanförskapet ska brytas. De som av olika anledningar hamnat utanför ska alltid erbjudas en väg in/tillbaka. Effektmål Resultatet av årets mätning () Föregående år (2013) Målet uppnått? Andelen elever som anser att de blir väl bemötta av andra elever på skolan ska öka varje år, lägst 90 procent Totalt är 86 procent Av flickorna är 84 procent Av pojkarna är 88 procent Totalt är 84 procent Av flickorna är 84 procent Av pojkarna är 84 procent Målet är inte uppnått. I kvalitetsundersökningen angav 86 procent av eleverna att de är helt eller delvis med bemötandet av andra elever, vilket är två procentenheter högre än föregående år. Pojkarna är mer än flickorna. Resultatet visar att 14 procent av eleverna anger att de inte får ett gott bemötande av andra elever, vilket är ett oroande resultat. Under kommande år behövs fortsatta diskussioner om orsakerna

37 (46) till varför eleverna svarar så. Ser det olika ut beroende på elevernas ålder? Varierar resultaten mellan skolor? Järfälla ska vara en trygg och snygg kommun. Effektmål Resultatet av årets mätning () Andelen elever som känner sig Totalt är 90 procent trygga ska öka varje år, lägst 93 procent Andelen föräldrar som anser att barnen känner sig trygga i skolan ska öka varje år, lägst 94 procent Av flickorna är 88 procent Av pojkarna är 92 procent Totalt är 89 procent Av flickornas föräldrar är 89 procent Av pojkarnas föräldrar är 89 procent Föregående år (2013) Totalt är 91 procent Av flickorna är 91 procent Av pojkarna är 92 procent Totalt är 89 procent Av flickornas föräldrar är 89 procent Av pojkarnas föräldrar är 89 procent Målet uppnått? Målet är inte uppnått. I kvalitetsundersökningen angav 90 procent av eleverna att de känner sig helt eller delvis trygga i skolan, vilket är en procentenhet lägre än föregående år. Pojkarna är något mer än flickorna. Föräldrar till flickor och pojkar är lika. Resultatet behöver dock bli bättre, för var tionde elev känner sig otrygg i skolan. För att nå hög måluppfyllelse i skolan är tryggheten en viktig faktor och resultatet borde vara att 100 procent känner sig trygga. Under året fortsätter arbetet med att ta reda på orsaker till varför elever känner sig otrygga. Detta ingår bland annat i skolornas kartläggning av otrygga platser. Kartläggningen är en del i likabehandlingsplanen Kvalitetsredovisning Enhetskonsultationer då företrädare för barn- och ungdomsförvaltningens kansli besöker samtliga skolor i kommunal regi är en viktig del i kvalitetssystematiken. Syftet med enhetskonsultationerna är att skapa en dialog kring kvalitet och utveckling samt ge en återkoppling på skolans kvalitetsredovisning. Den sammantagna uppfattningen från årets enhetskonsultationer är att de besökta enheterna bedriver en verksamhet av god kvalitet. Viktiga områden att fortsätta med är enheternas systematiska kvalitetsarbete och begreppet inkludering. Kvalitetsundersökningen (tidigare skolundersökningen) har genomförts i samarbete med Upplands-Bro, Sigtuna, Solna och Lidingö. Företaget Markör AB har haft ansvaret för undersökningen. Svarsfrekvensen totalt för Järfälla låg på 75 procent. 62 procent av föräldrarna har besvarat enkäten och 93 procent av eleverna. Svarsfrekvensen i Järfälla kommun var hög i jämförelse med övriga kommuner. Föräldrar med elever i grundskolan är med verksamheten. Vad gäller eleverna är det som tidigare år en utmaning att få eleverna nyfikna på skolarbetet. Frågan är viktig att arbeta med i och med att prestation hänger tätt samman med elevers motivation till skolarbetet.

38 (46) Screening i fonologisk medvetenhet görs i förskoleklass varje år. Resultaten används för att identifiera barn som behöver extra stöd. Dessutom kommer resultaten på gruppnivå att användas för återkoppling till förskolorna på deras arbete. Lässcreening görs varje år i kommunens skolor i årskurs 2, 4 och 7. Resultaten samlas in och sammanställs av specialpedagog inom Järfälla Barn- och elevhälsa. Syftet med screeningen är att tillsammans med lärarens bedömning hitta de elever som ligger i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter och som behöver vidare uppföljning. Med hjälp av resultaten går det att få en bild av den enskilde elevens utveckling, en allmän uppfattning om klassen, att utvärdera den undervisning som bedrivits och att få en grund för fortsatt planering av undervisningen. Resultaten för årskurs 2 är att 13 procent () mot 16 procent (2013) av eleverna har resultat som bör uppmärksammas. Motsvarande uppgifter för årskurs 4 och 7 är 18 respektive 17 procent. Resultaten varierar från år till år men screeningen visar att ett antal elever varje år behöver extra insatser inom läs- och skrivområdet Viktiga händelser Från 2015 kommer en ny modell av viktad peng (tidigare viktat bidrag) att användas. Den nya modellen innebär att föräldrarnas utbildningsbakgrund viktas till 70 procent och om eleven är född utomlands av utländska föräldrar till 30 procent. Underlaget som hämtas från SCB, Statistiska centralbyrån bygger på elevernas skolplacering per 15/2. I samarbete med Södertörns högskola har Järfälla för tredje året deltagit i sommarhögskola. Andra deltagande kommuner är Huddinge och Södertälje. Syftet är att motivera elever från studieovana miljöer till vidare studier på gymnasiet och universitet/högskola. Från Järfälla har elever i årskurs 7 och årskurs 8 från Källtorpskolan deltagit. Utvärderingen från cirka 80 elever från de kommuner som deltagit visar att studiemotivationen ökar. En av deltagarna säger: -Här känner man att man lär sig för att man vill! Skolverket erbjuder kommunerna att söka flera nya statsbidrag. Aktuella ansökningar och redovisningar avser bidrag till papperslösa, påsklovskola, sommarskola, höstskola och läxhjälp. I lärarutbildningen genomför lärarstudenterna verksamhetsförlagd utbildning (VFU) i samarbete med kommuner. VFU leder både till nyrekrytering av lärare, kompetensutveckling för alla som arbetar med lärarstudenter och till samverkan i lärarutbildningsfrågor mellan kommuner, högskolor och universitet. Under har kommunens förskolor och skolor (både kommunala och fristående enheter) tagit emot lärarstudenter. 90 procent av Järfällas handledare idag har en komplett handledarutbildning om 7,5 högskolepoäng. Utbildningen är högskolors och universitets krav för att kunna ta emot lärarstudenter. Hösten startade Södertörns högskola och kommunen ett femårigt (-2019) samarbetsprojekt om försöksverksamhet med övningsskolor/-förskolor. Syftet med försöksverksamheten är att få en kvalitetshöjning för lärarutbildningen med fokus på VFU. Universitetsämbetet ska sedan utarbeta en framtida modell för hur lärosätena och kommunerna ska samarbeta kring VFU. Ett Centrum för professionsutveckling i

39 (46) förskolan och skolan (CPU Järfälla) har skapats i Mälargymnasiets lokaler, som utgör ett nav för kommunens VFU-verksamhet. Skolinspektionen har avslagit en ansökan från ThorenGruppen AB om att starta en skola i Järfälla. Sökanden anses inte ha lämnat trovärdiga uppgifter om elevprognoser. Bedömningen är också att det inte är säkerställt att sökanden kommer att följa bestämmelserna avseende tillgång till ändamålsenliga lokaler och utrustning. Handlingsplanen Trygghet och arbetsro är reviderad och finns nu i ny upplaga på kommunens hemsida. Från höstterminen erbjuder Fjällenskolan en fortsättning från årskurs 6 för elever med autismspektrumtillstånd som nu går på Sandvikskolan. På Vattmyraskolan finns sedan höstterminen en språkpedagogisk inriktning. Tanken är att elever med språksvårigheter ska kunna gå i en skola i kommunen och få stöd där. Tidigare gick elever från Järfälla i en skola i Sollentuna som har en inriktning mot elever som har språksvårigheter. Några äldre elever går kvar och fullföljer sin utbildning där. Årets skolval genomfördes med en ny e-tjänst. När skolvalet var över hade 778 familjer med blivande förskoleklassbarn gjort ett aktivt val till en kommunal skola. 908 barn fanns registrerade. 737 barn fick sitt förstahandsval, 15 sitt andra och 3 sitt tredje. 23 barn fick erbjudande om en annan skola än de valt. Motsvarande uppgifter för valet till årskurs 6 är att 598 familjer med blivande årskurs 6-elever gjort ett aktivt val till en kommunal skola. 894 elever fanns registrerade. 463 elever fick sitt förstahandsval, 55 sitt andra och 19 sitt tredje. 61 elever fick erbjudande om annan skola än de valt. De som inte gjort ett aktivt val till en kommunal skola har antingen valt en fristående skola, en skola i annan kommun eller inte alls gjort ett val. Om inget val gjordes erbjöds familjen en skola i kommunen. Efter det att skolvalet avslutats skedde en hel del byten av skola vilket ledde till att många fler fick sina önskemål tillgodosedda Framtiden Platserna för elever mottagna i grundsärskolan är begränsade. För närvarande går eleverna på Kolarängskolan och i Sandvikskolan upp till och med årskurs 6. Möjligheten att erbjuda en fortsatt skolgång i kommunen ska ses över och även en eventuell utökning för de yngre åldrarna. Kapacitetsfrågor i skolan kommer att ha fortsatt aktualitet. Behov finns av nya skolplatser under kommande år. Från vårterminen 2016 ska Herrestaskolan ersätta Karlslundskolan. Olovslundskolan och Ulvsättraskolan utökas också med nya skolplatser under 2015 och 2016.

40 (46) 6.7. Produktionsvolymer och Nyckeltal Produktionsvolymer förskoleklass Antal helårsplatser (genomsnitt vår- och hösttermin) Antal Järfällaelever i undervisning Budget Avvikelse Egen regi Friskolor i kommunen Friskolor i andra kommuner Andra kommuners regi Internationella skolor Statliga skolor åringar i förskola Summa Produktionsvolymer grundskola Antal Järfällaelever i undervisning Budget Avvikelse Egen regi Friskolor i kommunen Friskolor i andra kommuner Andra kommuners regi Internationella skolor Statliga skolor Summa Produktionsvolymer grundsärskola Antal Järfällaelever i undervisning Budget Avvikelse Egen regi inkl samundervisningsklass Extern regi Summa

41 (46) Nyckeltal förskoleklass Järfällaelever i undervisning Budget Avvikelse Egen regi andel elever Andel av kostnader som avser elever i egen regi Enskild regi andel elever Andel av kostnader som avser enskild regi Andra kommuner andel elever Andel av kostnader som avser andra kommuner Summa Andel Järfällabarn som får sitt förstahandsval av skola* * Avser kommunala skolor Elever med modersmålsstöd Antal barn Andel av samtliga i förskoleklass Antal språk Kostnad per barn (kr) Andel flickor Andel pojkar Elever med specialplacering Antal specialplaceringar Andel av samtliga elever i förskoleklass Kostnad per barn (kr) Andel flickor Andel pojkar Elever med tilläggsbelopp Antal elever med tilläggsbelopp Andel av samtliga elever i förskoleklass Kostnad per elev (kr) Andel flickor Andel pojkar

42 (46) Bruttokostnad/elev inkl lokalpeng (kr) Egen regi, inkl lokalpeng/bidrag Enskild regi, inkl lokalpeng/bidrag Annan kommuns regi, inkl lokalpeng/bidrag Totalt alla Järfällaelever Bruttokostnad/elev (kr) Egen regi, exkl lokalpeng/bidrag Enskild regi, exkl lokalpeng/bidrag Annan kommuns regi, exkl lokalpeng/bidrag Totalt alla Järfällaelever Vad kostar verksamheten i din kommun? * Liknade kommuner: Haninge, Södertälje, Sigtuna, Mölndal, Partille, Kungsbacka och Botkyrka.

43 (46) Nyckeltal grundskola Andel Järfällaelever i undervisning Budget Avvikelse Andel elever i egen regi Andel av kostnader som avser elever i egen regi Enskild regi andel elever Andel av kostnader som avser enskild regi Andra kommuner andel elever Andel av kostnader som avser andra kommuner Andel Järfällabarn som får sitt förstahandsval av skola* * Avser kommunala skolor Elever med modersmålsundervisning Antal barn Andel av samtliga Järfällaelever Antal språk Kostnad per elev (kr) Andel flickor Andel pojkar Studiehandledning på modersmål Antal barn Andel av samtliga Järfällaelever Kostnad per barn (kr) Andel flickor Andel pojkar Elever med specialplacering Antal specialplaceringar Andel av samtliga elever Kostnad per barn (kr) Andel flickor Andel pojkar

44 (46) Elever med tilläggsbelopp Antal elever med tilläggsbelopp Andel av samtliga elever Kostnad per barn Andel flickor Andel pojkar Bruttokostnad/elev inkl lokalpeng/bidrag (kr) Egen regi, inkl lokalpeng/bidrag Enskild regi, inkl lokalpeng/bidrag Annan kommuns regi, inkl lokalpeng/bidrag Totalt alla Järfällaelever Bruttokostnad/elev exkl lokalpeng/bidrag (kr) Egen regi, exkl lokalpeng/bidrag Enskild regi, exkl lokalpeng/bidrag Annan kommuns regi, exkl lokalpeng/bidrag Totalt alla Järfällaelever Vad kostar verksamheten i din kommun? * Liknade kommuner: Haninge, Södertälje, Sigtuna, Mölndal, Partille, Kungsbacka och Botkyrka

45 (46) Nyckeltal grundsärskola inkl. grundskoleelever i samundervisning Andel Järfällaelever i undervisning Andel elever i egen regi Andel av kostnader som avser elever i egen regi Enskild regi andel elever Andel av kostnader som avser enskild regi Andra kommuner andel elever Andel av kostnader som avser andra kommuner Budget Avvikelse Bruttokostnad/elev inkl lokalpeng/bidrag (kr) Egen regi, inkl lokalpeng/bidrag Enskild regi, inkl lokalpeng/bidrag Annan kommuns regi, inkl lokalpeng/bidrag Totalt alla Järfällaelever Bruttokostnad/elev exkl lokalpeng/bidrag (kr) Egen regi, exkl lokalpeng/bidrag Enskild regi, exkl lokalpeng/bidrag Annan kommuns regi, exkl lokalpeng/bidrag Totalt alla Järfällaelever Finansering programområdet Utbildning Finansiering (%) Avgifter Statsbidrag Övriga intäkter Kommunbidrag Summa

46 (46) BILAGA 1. BUN, VERKSAMHETSVOLYMER (ANTAL PLATSBIDRAG) Förskola/Familjedaghem Egen regi Förskola 1-3 år Förskola 4-5 år Familjedaghem 1-3 år Familjedaghem 4-5 år Fritidshem 6-9 år Familjedaghem 6-9 år Summa barn Friståendeverksamhet Förskola 1-3 år Förskola 4-5 år Familjedaghem 1-3 år Familjedaghem 4-5 år Fritidshem 6-9 år Familjedaghem 6-9 år Summa barn Annan kommun Förskola 1-3 år Förskola 4-5 år Familjedaghem 1-3 år Familjedaghem 4-5 år Fritidshem 6-9 år Familjedaghem 6-9 år Summa barn Förskoleklass Antal Järfälla barn i undervisning varav i egen regi varav i friskolor varav i andra kommuner varav statliga skolor varav 6-åring i förskola Grundskola Antal Järfälla barn i undervisning varav i egen regi varav i friskolor varav i andra kommuner varav internationella skolor varav statliga skolor Grundsärskola Antal Järfällabarn i undervisning varav i egen regi varav i extern regi

47 (46) Antal barn från andra kommuner i Järfälla skolor