Verksamhetsberättelse

Transkript

1 2013 Verksamhetsberättelse Barn- och ungdomsnämnden Samhällsuppdraget

2 Innehåll SAMMANFATTNING SAMHÄLLSUPPDRAGET VERKSAMHETSBERÄTTELSE Ansvarsområde Årets resultat Årets resultat per programområde Kostnadsstruktur Finansiering Kvalitetsredovisning Viktiga händelser Framtiden POLITISK LEDNING Ekonomiskt utfall Viktiga händelser Framtiden NÄMNDKANSLI Ekonomiskt utfall Väsentliga personalförhållanden Viktiga händelser Miljöredovisning Framtiden FÖRSKOLA OCH PEDAGOGISK OMSORG 0-5 ÅR Ansvarsområde Ekonomiskt utfall Måluppfyllelse Inriktningsmål god välfärd Inriktningsmål hållbar utveckling Kvalitetsredovisning Viktiga händelser Framtiden Produktionsvolymer och Nyckeltal Produktionsvolymer Nyckeltal Nyttjandegrad Vad kostar verksamheten i din kommun? FRITIDSHEM OCH FRITIDSKLUBB Ansvarsområde Ekonomiskt utfall Måluppfyllelse Inriktningsmål god välfärd Kvalitetsredovisning Viktiga händelser Framtiden Produktionsvolymer och Nyckeltal... 30

3 (50) Produktionsvolymer Nyckeltal Nyttjandegrader Vad kostar verksamheten i din kommun? UTBILDNING Ansvarsområde Ekonomiskt utfall Förskoleklass Grundskola Grundsärskola KomTek Programområdet utbildning totalt Måluppfyllelse Inriktningsmål god välfärd Inriktningsmål hållbar utveckling Kvalitetsredovisning Viktiga händelser Framtiden Produktionsvolymer och Nyckeltal Produktionsvolymer förskoleklass Produktionsvolymer grundskola Produktionsvolymer grundsärskola Nyckeltal förskoleklass Vad kostar verksamheten i din kommun? Nyckeltal grundskola Vad kostar verksamheten i din kommun? Nyckeltal grundsärskola inkl. grundskoleelever i samundervisning.. 47 BILAGA 1. BUN, VERKSAMHETSVOLYMER (ANTAL PLATSBIDRAG)... 48

4 (50) SAMMANFATTNING Nämnden har under 2013 haft sex sammanträden. Sammanträdena har varit öppna för allmänheten. Under punkt 2.2 i verksamhetsberättelsen redogörs mer ingående för vilka viktigare ärenden som behandlats. Sammanfattningsvis kan konstateras att nämnden har full kontroll över alla viktiga delar av ansvarsområdet: ekonomin, verksamheternas utformning och resultat, verksamheternas utvecklingsfrågor, myndighetshantering och behov av kapacitetsökning i samband med kommunens tillväxt. Det IT-baserade beslutsstöd som har beskrivits tidigare, har nu börjat tas i bruk. Systemet förenklar hanteringen av bl. a kvalitetsredovisningar och verksamhetsplaner. Ansvariga chefer ska kunna lägga mer tid på analys och åtgärder, och få mer stöd med enklare administration. Ett nytt verktyg för att arbeta med budget och utfallsprognoser kommer också att tas i bruk, vilket ökar säkerheten och enkelheten i den ekonomiska hanteringen. Kapacitetsfrågor, lokalernas standard och investeringsplanering fortsätter att vara stora frågor. Kapacitetsplanen är redan sedan tidigare tillräckligt stabil och genomarbetad för att kunna ligga till grund för investeringsplaneringen, och prognoser kommer efter årets revidering av planen att sträcka sig fram till Förskolor och skolors studiemiljöer har fortsatt att förbättras inom ramen för konceptet Attraktiva och moderna studiemiljöer som siktar mot en upprustning av miljöerna genom att samordna inre underhåll och tekniskt underhåll av fastigheterna med ett pedagogiskt och miljömässigt tänkande. Arbetet med att förbättra alla studiemiljöer fortsätter under de närmaste åren. Eftersom de enheter som nu blir aktuella, är i ganska gott skick, blir insatsen per enhet mindre vartefter, och fler enheter hinns med per år. Kapacitetsfrågorna, med stora behov av nya platser i både förskola och grundskola, är den enskilt största riskfaktorn inom nämndens ansvarsområde. Nya befolkningsprognoser i maj 2013, som beskrivs i den kapacitetsplan som presenterades för nämnden i oktober 2013, visar befolkningsprognoser som fortsätter uppåt. Över 3000 platser i förskola och grundskola behöver skapas till Kommunen som helhet behöver konsolidera sin förmåga att skapa dessa platser, och en utveckling av de interna processerna och rutinerna behöver ske. Med nuvarande hantering finns risk för att kommunen inte kommer att kunna erbjuda de platser som måste finnas för att kommunen ska kunna ta sitt ansvar gentemot barnen. I nämndens investeringsäskanden för kommande budgetperiod kommer fortsatta satsningar på att utveckla befintliga anläggningar att föreslås, eftersom det har visat sig vara ett kostnadseffektivt och snabbt sätt att öka antalet platser, samtidigt som verksamheterna upplever att de får en viktig uppsnyggning och bättre funktionalitet i sina lokaler. Det finns dock naturligtvis en bortre gräns för hur många nya platser som kan skapas på detta sätt. Nybyggnationer kommer snart att bli nödvändiga och i den investeringsplanering som nu finns fram till 2022 är flera nybyggnationer beskrivna och såvitt möjligt också tids- och kostnadssatta.

5 (50) I augusti 2012 startade den nya Mälarskolan i samarbete med gymnasieskolan, med de två första klasserna i åk 6, med sammanlagt 60 elever. Till hösten 2013 startade ytterligare tre klasser, och skolan ser ut att behöva expandera. Det första året för elever och personal har avlöpt mycket väl elever och föräldrar förefaller mycket, och alla inblandade har på kort tid gjort ett mycket gott arbete. I augusti 2013 öppnade den nya Karlslunds för- och grundskola på Barkarbyfältet, med 150 platser i förskola, förskoleklass och åk 1, i en första etapp. Planering pågår för en andra etapp med 100 platser, och för den helt nya Herrestaskolan, som ska öppna hösten I syfte att skapa ett tydligt och sammanhållet kommunövergripande arbete kring forsknings- och utvecklingsfrågor, antog nämnden en samlad strategi för FoU och internationalisering. Kommunen kommer att ha stort behov av att rekrytera kompetent personal under ett antal år framöver. Vår attraktivitet som arbetsgivare behöver stärkas. Under hösten har förvaltningen färdigställt en plan för långsiktig personalförsörjning som dels kartlägger vilka kompetenser och vilka volymer som behövs fram till ca 2022, dels beskriver möjliga åtgärder som höjer attraktiviteten hos kommunen som arbetsgivare. I detta kan ingå sådant som lönebilden, en tydlig kultur med utvecklingsmöjligheter och koppling till universitet och högskolor och att lärare avlastas administrativt arbete. Planen togs upp i nämnden i december.

6 (50) 1. SAMHÄLLSUPPDRAGET VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Nämnd: Barn- och ungdomsnämnden Ordförande: Bo Winander (fp) Barn- och ungdomsdirektör: Kah Slenning Carlstam Antal anställda: 23,5 (19,5) årsarbetare 1.1. Ansvarsområde Nämnden fullgör kommunens uppgifter inom de delar av skolväsendet som utgörs av förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Nämnden ansvarar också för förskola, familjedaghem, fritidshem och fritidsklubb. Denna verksamhetsberättelse omfattar nämndens uppdrag som offentligt samhällsorgan. Uppdraget som utförare redovisas i verksamhetsberättelsen för För- och Grundskolor Årets resultat Mnkr Budget Utfall Externa intäkter 108,8 113,9 112,8 108,9 Interna intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa Intäkter 108,8 113,9 112,8 108, , , , ,7 Kostnader exkl kapitalkostnad Kapitalkostnad 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa kostnader 1 360, , , ,7 Nettokostnad 1 251, , , ,8 Kommunbidrag 1 251, , , ,4 Årets resultat 0 9,2 1,7-8,5 Nettoinvestering Eget kapital *) 9,1 *) Bokfört eget kapital per 31 dec exkl årets resultat Barn- och ungdomsnämnden redovisar för samhällsuppdraget ett överskott om 9,2 mnkr. Från år 2012 har nämnden med sig ett eget kapital om 9,1 mnkr. Helårsprognosen per augusti pekade mot ett överskott på 10,6 mnkr. Skillnaden mellan prognos och utfall motsvarar knappt 0,1 procent av de totala kostnaderna.

7 (50) Årets resultat per programområde Mnkr Politisk Kansli Förskola/ Fritidshem/ Utbildning Totalt ledning Familjedaghem Fritidsklubb Intäkter 0 2,2 69,2 34,6 7,8 113,8 Peng/platsbidrag ,9 129,1 423,5 934,5 Lokaler 0 1,0 63,7 12,5 90,2 167,4 Övriga kostnader 1,2 19,4 41,4 29,6 163,7 255,3 Kommunbidrag 1,2 18,3 413,1 142,2 677, ,6 Resultat 0 0,1-4,7 5,6 8,2 9,2 Politisk ledning redovisar ett nollresultat. Kansliet redovisar ett överskott på 0,1 mnkr för perioden. Det är 0,1 mnkr större än prognosen i delårsbokslutet per augusti. Kostnader för införandet av beslutsstöd på 1,1 mnkr har påverkat resultatet men har kompenserats av lägre kostnader för IT och FoU (forskning och utveckling) än budgeterat samt ett tillskott från anslaget på oförutsedda utgifter på 0,3 mnkr. Personalkostnaderna är 0,6 mnkr högre än budgeterat men är en följd av att personal från IT-avdelningen flyttat över till kansliet vilket i sin tur ger lägre IT-kostnader. Förskola och familjedaghem redovisar ett underskott på 4,7 mnkr vilket är 1,4 mnkr mindre jämfört med prognosen i delårsbokslutet per augusti. Intäkterna är 0,2 mnkr högre än budgeterat vilket beror på momsbidraget är högre jämfört med budget. På kostnadssidan finns ett underskott på 5,1 mnkr som till stor del är volymrelaterat. Underskottet beror främst på högre kostnader för platsbidrag, lokalkostnader, moms och administrationsbidrag än budgeterat pga fler barn än budgeterat. Antal barn inom förskola och pedagogisk omsorg är 21 fler än budgeterat till en merkostnad om 2,6 mnkr. Fritidshem och fritidsklubb redovisar ett överskott på 5,6 mnkr vilket är 1,2 mnkr lägre jämfört med prognosen per augusti. Intäkterna är 1,8 mnkr högre än budgeterat. På kostnadssidan finns ett underskott om 2,0 mnkr för platsbidrag. Antalet barn på fritidshem är 39 färre än budgeterat och lokalkostnaderna var i nivå med budget. Externa placeringar, som är mycket dyrare än interna, har minskat och med det även kostnader för skolskjutsar. Tillsammans genererar dessa poster ett överskott på 3,6 mnkr. Utbildning redovisar ett överskott på 8,2 mnkr vilket är 4,0 mnkr lägre jämfört med prognosen per augusti. Årets intäkter är 0,6 mnkr lägre än budgeterat beroende på indraget statsbidrag för sommarskola och lägre bidrag från migrationsverket än budgeterat. Antalet elever har varit 3 färre i förskoleklass, 86 färre i grundskolan och 3 färre i grundsärskolan än budgeterat. De lägre volymer motsvara en lägre kostnad för elevpeng på totalt 7,4 mnkr. Lokalkostnaden var 1,0 kr högre än budget pga tomställningskostnader i samband med kommunen expansion.

8 (50) Kostnadsstruktur % Mnkr Peng/Platsbidrag 934,1 68,8 69,4 69,4 Lokaler 166,3 12,3 11,2 12,4 Barn i behov av särskilt stöd 150,9 11,1 11,1 11,6 Administration 21,6 1,6 1,6 1,4 Övrigt 84,4 6,2 6,7 5,3 Summa 1 357, Finansiering % Mnkr Avgifter 59,4 4,3 4,5 4,5 Statsbidrag 35,6 2,6 2,8 2,9 Övriga intäkter 28,1 2,1 1,5 1,9 Kommunbidrag 1 252,6 91,7 91,3 90,6 Över/underskott 9,2-0,7-0,1 0,1 Summa 1 366, Kvalitetsredovisning Utvecklingen av arbetet med uppföljning av lärandet i förskolan har fortsatt. Lärandet i förskolan är en central faktor för att nå en högre måluppfyllelse. Enheterna visar på en hög nivå av pedagogiskt tänkande och medvetenhet kring barnens lärande. Det finns dock ännu en osäkerhet kring hur man ska följa upp och dokumentera enskilda barns utveckling och förändrat kunnande. Enhetskonsultationerna är en viktig del i kvalitetssystematiken. Syftet är att skapa en dialog med enheterna kring kvalitet och utveckling. Dessa ger en bild av aktuellt läge på enheterna och dessutom kan intresse och utmanande frågor bidra till ännu mer utveckling. Samtalet vid enhetskonsultationerna har handlat om förskolans kvalitet, fritidshemmens kompletterande uppdrag, förväntningar på elever, inkludering, vad som hänt sen sist och utvecklingsbehov med mera. Tillsynen av fristående förskolor och pedagogisk omsorg har fortsatt enligt det system som utarbetats. Under året har tillsyn genomförts på sex enheter. Fortfarande handlar de vanligaste anmärkningarna om likabehandlingsplanerna. SKL, Sveriges kommuner och landsting gör årligen öppna jämförelser med andra kommuner, i dagsläget ingår 220 av landets 290 kommuner, Kommunens kvalitet i korthet, KKiK. För förskolans del redovisas bland annat uppgifter om till exempel tillgänglighet, hur stor andel av de som erbjudits plats inom förskoleverksamheten har fått plats på önskat placeringsdatum och hur lång väntetiden är för dem som inte fått plats för sitt barn på önskat placeringsdatum. Det redovisas också uppgifter om trygghetsaspekter i kommunen, här redovisas uppgifter om hur många barn per personal det är i kommunens förskolor.

9 (50) 2013 års rapport visar att när det gäller tillgänglighet och hur stor andel som erbjudits plats i förskoleverksamhet så ligger Järfälla långt ner, endast 31 procent erbjuds plats på önskat datum. Detta beror bland annat på ersättningssystemet och utbetalning av peng som sker till enheterna. Från och med 2014 ändras det systemet. Under området trygghet så handlar det om antal barn per personal i förskoleverksamheterna. Här ligger Järfälla något under medelvärdet i redovisningen som är 5,4 barn per personal. I Järfälla är värdet 5,9 när det gäller den planerade bemanningen och 5,1 i den faktiska. Lässcreening görs varje år i kommunens skolor i årskurs 2, 4 och 7. Syftet med screeningen är att tillsammans med lärarens bedömning hitta de elever som ligger i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter och som behöver vidare uppföljning. Med hjälp av resultaten går det att få en bild av den enskilde elevens utveckling, en allmän uppfattning om klassen, att utvärdera den undervisning som bedrivits och att få en grund för fortsatt planering av undervisningen. Resultaten i årskurs 2 är att 16 procent av eleverna har resultat som bör uppmärksammas. Motsvarande uppgifter för årskurs 4 och 7 är 16 respektive 18 procent. Matematikscreening görs varje hösttermin i årskurs 3 i alla skolor i kommunen. 859 elever har genomfört screeningen och av dessa har 81 identifierats som elever med risk för att inte nå målen i matematik årskurs 3. Andelen elever som behöver extra insatser för att nå målen har varierat mellan nio och tio procent de senaste åren Viktiga händelser Under våren 2013 har nämnden hanterat budget Kommunens hela ekonomiska situation har normaliserats. För Barn- och ungdomsnämndens del innebär det bl. a att det har varit möjligt att planera ekonomin enligt vanliga rutiner. För 2014 sticker några kostnader ut: Lärarlönerna kommer att kräva fortsatta satsningar, lokalkostnaderna kommer att öka och digitaliseringen av hela skolan och delvis förskolan accelererar. Kapacitetsfrågor fortsätter att kräva stor uppmärksamhet, eftersom kommunens befolkning fortsätter att öka. Förskolor och skolors studiemiljöer har fortsatt att förbättras inom ramen för konceptet Attraktiva och moderna studiemiljöer som siktar mot en upprustning av miljöerna genom att samordna inre underhåll och tekniskt underhåll av fastigheterna med ett pedagogiskt och miljömässigt tänkande. En ny satsning, denna gång med siktet mer specifikt inställt på utemiljöer, har planerats under Rapporter har lämnats till nämnden om genomförda enhetskonsultationer, om kollegial konsultation och tillsyn av fristående förskolor och fritidshem. Alla verksamheters likabehandlingsplaner har granskats och en sammanfattande rapport tagits fram. Allt kvalitets- och uppföljningsarbete har också utgjort underlag för den fjärde revideringen av nämndens resultatförbättringsprogram. Garantitiden för en plats i förskolan har under året varit tillgodosedd trots brist på plats under senare delen av våren Maxkapaciteten på förskolorna nyttjades och antalet placerade barn var i slutet av maj 35 barn över. Föräldrarnas möjlighet till kundval minskade varefter antalet platser blev begränsat.

10 (50) Vid årsskiftet 2012/2013 togs beslut om att låta barn till föräldralediga ha rätt till 30 timmar per vecka i förskolan, mot det som lagen föreskriver om 15 timmar per vecka. I översynen som gjordes av Avgifter och regler i slutet av 2012 blev ett av besluten att det skulle införas en minimitid för plats i förskolan. Den blev fastställd till 15 timmar per vecka. I arbetet inför 2014 års budget fastslogs att den öppna förskolan i Viksjö skulle läggas ner vid årsskiftet 2013/2014. Efter en sammanställning av besöksfrekvens under våren beslutades det om en snabbare nedläggning. Öppna förskolan i Viksjö lades ner den 30 juni. Arbetet med att på ett medvetet sätt minska antalet specialplaceringar har fortsatt. I och med starten av den språkpedagogiska avdelningen på Vattmyra förskola har konsekvensen blivit att Järfälla i egen regi kan ge möjlighet till plats i förskolan till barn med tal- och språksvårigheter. Kapacitetsfrågorna i förskolan har haft fortsatt aktualitet. Orions förskola har blivit invigd och Karlslund förskola hade invigning i samband med skolstart. Utbyggnad av Allmogens förskola, Kastanjens förskola och Fröhuset, blev klar under hösten. Förvaltningen initierade uppdraget om att revidera riktlinjerna för godkännande och rätt till bidrag för fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg. Riktlinjerna beskriver de villkor och rutiner som gäller för godkännande och rätt till bidrag för fristående verksamheter i Järfälla. Från höstterminen 2013 finns Karlslundskolan för förskoleklass, årskurs 1 och årskurs 2 i Barkarbystaden. Skolan har plats för 50 elever och cirka 20 elever började höstterminen där. Riksdagen har beslutat att matematikundervisningen i grundskolan ska utökas med 120 timmar. Syftet är att öka elevernas kunskap i matematik. Timplanen utökas för årskurs 1-3 med 40 timmar per läsår. I samarbete med Södertörns högskola har Järfälla för andra året i rad genomfört en satsning på sommarhögskola. Andra deltagande kommuner är Botkyrka, Huddinge och Södertälje. Syftet är att motivera elever från studieovana miljöer till vidare studier på gymnasiet och universitet/högskola. Antalet elever ökar och en översyn har gjorts under hösten som resulterat i ett förslag på framtida 6-9-organisation. Syftet är att motverka segregering och bidra till förbättrade studieresultat Framtiden Kommunens expansion och kapacitetsplanering kommer att vara en stor fråga även under resten av 2014, och åren framöver. En scenarioplanering har satts igång tillsammans med Utbildningsförvaltningen som framför allt rör Jakobsbergs kommundel. Gymnasieskolans volymer krymper fram till cirka 2016, vilket frigör lokaler som borde kunna ställas iordning för grundskolan. Nya bostadsområden, både i Jakobs-

11 (50) berg och på Barkarbyfältet, kommer att kräva ständig uppmärksamhet för att rätt förskole- och grundskolekapacitet ska kunna skapas till rimliga kostnader. Ett annat starkt tema under resten av 2014, och framgent, är kvalitetsfrågor. Nu finns system för kvalitetsuppföljning uppbyggda, och mer kraft kommer att läggas på resultatanalys för att nå förbättringar. Kvalitet ska vara för alla barn och elever mycket arbete kommer att läggas på de barn som har de mest speciella behoven. Ett sextiotal barn och ungdomar får för närvarande sin undervisning utanför kommunen. Under hösten kommer utredningar att göras för att skapa bra verksamhet för eleverna på hemmaplan. Med rätt kompetens bör vi kunna nå högre studieresultat för eleverna, en bättre uppföljning av deras resultat, och en effektivare resursanvändning. Kommunen kommer att ha stort behov av att rekrytera kompetent personal under ett antal år framöver. Vår attraktivitet som arbetsgivare behöver stärkas. Under hösten har förvaltningen färdigställt en plan för långsiktig personalförsörjning som dels kartlägger vilka kompetenser och vilka volymer som behövs fram till ca 2022, dels beskriver möjliga åtgärder som höjer attraktiviteten hos kommunen som arbetsgivare. I detta kan ingå sådant som lönebilden, en tydlig kultur med utvecklingsmöjligheter och koppling till universitet och högskolor och att lärare avlastas administrativt arbete.

12 (50) 2. POLITISK LEDNING Barn- och ungdomsnämnden har nio ledamöter och nio ersättare. Majoriteten utgörs av tre representanter för moderaterna samt vardera en representant för folkpartiet och centerpartiet. Minoriteten består av tre representanter för socialdemokraterna samt en representant för miljöpartiet. Ett arbetsutskott bestående av fyra ledamöter och fyra ersättare bereder nämndens ärenden Ekonomiskt utfall mnkr Budget Intäkter 0, Kostnader 1,0 1,2 1,0 1,0 Nettokostnader 1,0 1,2 1,0 1,0 Kommunbidrag 1,0 1,2 1,0 0,9 Resultat 0,0 0,0 0,0-0,1 Nämnden har haft sex ordinarie sammanträden. Resultatet för 2013 är ett nollresultat. Arvoden, personalkostnader, sociala avgifter och administrativa kostnader uppgår till 1,0 mnkr vilket är i nivå med budget. Nämnden har, enligt beslut, fått 0,2 mnkr från anslaget för oförutsedda utgifter för att täcka kostnader för inköp av Ipads och vårens budgetkonferens Viktiga händelser Nämnden har hanterat ett antal större frågor. Februarimötet upptogs huvudsakligen av rapportering av det ekonomiska utfallet från Liksom under de senaste åren finns tydliga mönster i ekonomin: i) Nämnden har full kontroll över alla delar av ekonomin, och kan planera med god framförhållning. ii) de ekonomiska förändringar som sker i utfallet hänger i huvudsak samman med ökande volymer i verksamheterna. Under 2013 har det blivit mer märkbart att volymerna inte bara handlar om ökat barn- och elevantal kostnader för omställning och utökning av lokalytor får också ett större genomslag. En diskussion om de ekonomiska förutsättningarna för att hantera expansionen har tagits upp med Kommunstyrelseförvaltningen, eftersom stora expansionskostnader kan behöva hanteras i särskild ordning. Under våren 2013 har nämnden hanterat budget Kommunens hela ekonomiska situation har normaliserats. För Barn- och ungdomsnämndens del innebär det bl. a att det har varit möjligt att planera ekonomin enligt vanliga rutiner. För 2014 sticker några kostnader ut: Lärarlönerna kommer att kräva fortsatta satsningar för att Järfälla ska klara konkurrensen med grannkommunerna. Lokalkostnaderna kommer att öka, varefter en ökande del av lokalbeståndet kommer att vara nybyggt/nyrenoverat. Till sist börjar digitaliseringen av hela skolan, och delvis förskolan, accelererar; nämndens datorgaranti på 1:4 passeras snabbt av enskilda skolor som på egen bekostnad gör 1:1-satsningar, fr. a med paddor.

13 (50) Till höstterminsstarten i augusti 2013 öppnade Karlslund för- och grundskola på Barkarbyfältet. I sin första etapp har skolan plats för 100 förskolebarn och 50 barn i f-klass och årskurs 1-2. Ca 40 barn fanns inskrivna vid starten. Vid årsskiftet 2013/14 blev det också klart att Herrestaskolan på Barkarbyfältet kan börja byggas, med kontrakterat tillträde för verksamheten i slutet av augusti Mälarskolan startade höstterminen 2012 med två klasser i åk 6, och en slutrapport av starten gavs till nämndens februarimöte. Starten har fungerat bra, och redan vid valet av skola i början av 2013 stod det klart att Mälarskolan blir översökt till hösten Tre nya klasser startade ht 2013, och om ökningen fortsätter under kommande år behöver Mälarskolan ytterligare lokaler redan till hösten 2015, eftersom de nuvarande lokalerna bara är planerade för åtta klasser. Under hösten har förvaltningen planerat för att kunna ta till sig det tidigare Kvarngymnasiet, vars verksamhet nu ingår i det nyskapade Mälargymnasiet, och har flyttat till andra lokaler. En start i nyrenoverade lokaler beräknas kunna ske till ht 2015, med ca 480 nya platser. Mälarskolan disponerar då totalt 720 platser. Kapacitetsfrågor fortsätter att kräva stor uppmärksamhet, eftersom kommunens befolkning fortsätter att öka. Nämnden hanterade i april 2013 tillkommande ytor på Allmogens förskola, Aspnässkolan, Olovslundskolan och Ulvsättraskolan. Förskolor och skolors studiemiljöer har fortsatt att förbättras inom ramen för konceptet Attraktiva och moderna studiemiljöer som siktar mot en upprustning av miljöerna genom att samordna inre underhåll och tekniskt underhåll av fastigheterna med ett pedagogiskt och miljömässigt tänkande. Arbetet med att förbättra alla studiemiljöer fortsätter under de närmsta åren. Eftersom de enheter som nu blir aktuella, är i ganska gott skick, blir insatsen per enhet mindre vartefter, och fler enheter hinns med per år. En ny satsning, denna gång med siktet mer specifikt inställt på utemiljöer, har planerats under 2013, med ungefär samma utgångspunkter som det tidigare projektet. Vid aprilmötet presenterades ett antal rapporter som rör kvalitet och uppföljning. Rapporter har givits om genomförda enhetskonsultationer, om kollegial konsultation och tillsyn av fristående förskolor och fritidshem. Alla verksamheters likabehandlingsplaner har granskats och en sammanfattande rapport tagits fram. Allt kvalitetsoch uppföljningsarbete har också utgjort underlag för den fjärde revideringen av nämndens resultatförbättringsprogram. Programmet är nu i sin reviderade form ytterligare mer förenklat och mer koncentrerat, med tydliga uppdrag till egenregiverksamheten. Nytt i denna revidering är ett tydligare fokus på analys av resultat för att åstadkomma förbättringar, utveckling av metoder för att beskriva barnens lärande i förskolan, och förbättring av samarbetet kring studie- och yrkesvägledning mellan grundskola och gymnasium. Enheterna arbetade under 2013 för första gången med sina kvalitetsredovisningar i förvaltningens samlade beslutsstödsystem. Systemet ska förenkla arbetet för enhetscheferna, minska administrationen och lämna mer tid till analys av resultaten och diskussion om förbättringar. Vid junimötet beslutades om revidering av nämndens och förvaltningens systematiska kvalitetsarbete revidering ska ske årligen. Modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag ändrades vid juni-nämnden, för att systemet ska bli stabilare och ge en bättre framförhållning för enheterna. Det

14 (50) tidigare systemet kunde orsaka ganska tvära kast i de ekonomiska förutsättningarna för några enheter. I syfte att skapa ett tydligt och sammanhållet kommunövergripande arbete kring forsknings- och utvecklingsfrågor, antog nämnden en samlad strategi för FoU och internationalisering. Till strategin kopplar förvaltningen en mer detaljerad handlingsplan som börjar sättas i verket under hösten Strategin ska revideras vartannat år. En planerad uppföljning av förändrad skolorganisation, som genomfördes för några år sedan då åk 6 flyttades över till dåvarande 7-9-skolor, redovisades vid oktobermötet. Resultaten visar, i korthet, att de största farhågorna som fanns i förväg om att elever i åk skulle vara för små för högstadieskolorna har i stort sett inte infriats. Det går å andra sidan inte heller att se några direkta pedagogiska fördelar, och det beskrivs som en nackdel med ett brott mellan åk fem och sex med det nya betygsystemet, där betyg ska sättas i åk 6. I kapacitetsplanen, som togs upp vid novembermötet men återremitterades till decembermötet, beslutades till sist att avveckla åk 6-9 vid Tallbohovskolan med start hösten 2015, då inga nya elever i åk 6 tas in. Inför kommande skolval har reglerna setts över. Tidigare års erfarenheter och andra kommuners regler har tagits tillvara. Bland annat förtydligas vad som avses med närhetsprincipen. En rapport om externt placerade elever, (placerade av många olika skäl), presenterades för nämnden. Rapporten ger bl. a underlag för förvaltningen att planera fler lösningar för olika elever inom kommunens gränser bl. a särskild undervisning för elever med språkstörningar, och äldre elever med tillstånd inom autismspektrumet. Hemma-lösningar antas vara bättre och bekvämare för eleverna, och gör att mer pengar kan användas direkt till verksamheten när bl. a reskostnader och externa arrangörers höga avgifter bortfaller Framtiden Kommunens expansion och kapacitetsplanering kommer naturligtvis att vara en stor fråga även under resten av 2014, och åren framöver. En scenarioplanering har satts igång tillsammans med Utbildningsförvaltningen som framför allt rör Jakobsbergs kommundel. Gymnasieskolans volymer krymper fram till cirka 2016, vilket frigör lokaler som borde kunna ställas iordning för grundskolan. Nya bostadsområden, både i Jakobsberg och på Barkarbyfältet, kommer att kräva ständig uppmärksamhet för att rätt förskole- och grundskolekapacitet ska kunna skapas till rimliga kostnader. Ett annat starkt tema under resten av 2014, och framgent, är kvalitetsfrågor. Nu finns system för kvalitetsuppföljning uppbyggda, och mer kraft kommer att läggas på resultatanalys för att nå förbättringar. Kvalitet ska vara för alla barn och elever mycket arbete kommer att läggas på de barn som har de mest speciella behoven. Ett sextiotal barn och ungdomar får för närvarande sin undervisning utanför kommunen. Under hösten kommer utredningar att göras för att skapa bra verksamhet för eleverna

15 (50) på hemmaplan. Med rätt kompetens bör vi kunna nå högre studieresultat för eleverna, en bättre uppföljning av deras resultat, och en effektivare resursanvändning. Kommunen kommer att ha stort behov av att rekrytera kompetent personal under ett antal år framöver. Vår attraktivitet som arbetsgivare behöver stärkas. Under hösten har förvaltningen färdigställt en plan för långsiktig personalförsörjning som dels kartlägger vilka kompetenser och vilka volymer som behövs fram till ca 2022, dels beskriver möjliga åtgärder som höjer attraktiviteten hos kommunen som arbetsgivare. I detta kan ingå sådant som lönebilden, en tydlig kultur med utvecklingsmöjligheter och koppling till universitet och högskolor och att lärare avlastas administrativt arbete. Planen togs upp i nämnden i december.

16 (50) 3. NÄMNDKANSLI Nämndens tjänstemannakansli bereder, verkställer, informerar om och följer upp nämndens beslut. I kansliets uppdrag ingår systemansvar för den administration av placeringar i förskola, familjedaghem och fritidshem som hanteras av kundtjänsten. I personalens uppgifter ingår många kontakter med och service till medborgarna, samt samarbete med andra förvaltningar Ekonomiskt utfall mnkr Budget Intäkter 0 2,2 1,5 0,3 Kostnader 17,9 20,4 23,3 18,9 Nettokostnader 17,9 18,2 21,7 18,6 Kommunbidrag 17,9 18,3 17,0 13,9 Resultat 0 0,1-4,7-4,6 Kansliet redovisar ett överskott på 0,1 mnkr för perioden. Det är 0,1 mnkr större än prognosen i delårsbokslutet per augusti. Under 2011 och 2012 använde nämnden eget kapital till projektet Attraktiva och moderna studiemiljöer. Kostnader för införandet av beslutsstöd på 1,1 mnkr (0,6 mnkr 2012) har påverkat resultatet men har kompenserats av lägre kostnader för IT och FoU (forskning och utveckling) än budgeterat samt ett tillskott från anslaget på oförutsedda utgifter på 0,3 mnkr. Personalkostnaderna är 0,6 mnkr högre än budgeterat men är en följd av att personal från IT-avdelningen flyttat över till kansliet vilket i sin tur ger lägre ITkostnader. Kostnader för kundtjänst är 0,4 mnkr högre än budgeterat. Årets intäkter på 2,2 mnkr motsvaras av lika stora kostnader. Intäkterna kommer i huvudsak ifrån VFU (verksamhetsförlagt utbildning), Kammarkollegiet (ersättning för forskarskolan) och projektet Hållbar Jämställdhet Väsentliga personalförhållanden % Antal % Antal % Antal Personer Årsarbetare 23,5 19,5 18,5 Kvinnor Män Medelålder

17 (50) Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid (%) Antal sjukdagar per anställd Andel anställda utan sjukfrånvaro Andel av total sjukfrånvaro som varit frånvarande i minst 60 dagar (%) Sjukfrånvaro på en så liten arbetsplats som kansliet är vansklig att jämföra mellan åren, eftersom totalsiffrorna påverkas starkt av enstaka händelser. Frånvaron är relativt låg, vilket den också har varit under ett antal år Viktiga händelser Några enskilda, viktiga händelser under årets första del är knappast möjliga att peka ut arbetet har flutit på enligt planeringen. Några pensionsavgångar är dock i antågande och i samband med avslut diskuteras alltid vilket behov av nyrekrytering som finns. Varje vakans som uppstår ger tillfälle att se över den samlade arbetsfördelningen och kompetensbehovet. Under sista delen av 2013 har vi börjat planera för flera förändringar som kommer att inträffa under Utifrån vad som nu är känt, står vi inför tre pensionsavgångar och två karriärförflyttningar till högre tjänster. Till detta kommer en föräldraledighet totalt alltså nästan en tredjedel av kansliets medarbetare. Trots den stora förändringen, räknar vi med att kunna hantera alla arbetsuppgifter kansliet har haft liknande situationer tidigare flera gånger under det senaste året. Lyckade rekryteringar byggda på god framförhållning, och stor flexibilitet hos kansliets medarbetare har bidragit till resultatet. Utöver detta har två av kansliets medarbetare blivit antagna till ledarutbildningar på Master s-nivå, som startar under våren Miljöredovisning Kansliet deltar i det arbete för miljödiplomering som bedrivs i kommunalhuset. Den kommungemensamma miljöplanen fungerar nu som utgångspunkt för arbetet Framtiden Samordning av kvalitetsarbetet och kansliets roll som beställare för samhällsuppdragets räkning i arbetet med resultatförbättring kommer även fortsättningsvis att vara kärnan i kansliets arbete. Barn- och ungdomsnämndens mål ställer krav på tydlig uppföljning och snabba åtgärder för att nå ytterligare resultatförbättring, vilket ska realiseras genom ett mer systematiserat kvalitetsarbete inom förvaltningen. I detta arbete behöver kansliets tekniska kompetens öka, bl. a för att kunna hantera programmering i beslutsstödsystemet Hypergene, och minimera beroendet av externa konsulter. En rekrytering för att motsvara dessa behov har genomförts, och ytterligare en kommer att göras.

18 (50) Arbetet med att ta fram nya typer av kvalitetsparametrar fortsätter. Kansliet kommer också att fortsätta ta ett ökande ansvar för förvaltningsgemensam samordning av övergripande planeringsprocesser kring kapacitetsutveckling, administrativ effektivitet, personalförsörjning och en god totalekonomi. Under 2013 har det förvaltningsgemensamma arbetet utvecklats starkt. Hanteringen av karriärtjänster har börjat finna sina former, och den första omgången förstelärare är på plats. Till hösten 2014 ökar volymen kraftigt, till maximalt ca 70 lärare. Några av dessa planeras som lektorstjänster, vilket är närmast unikt för en kommun, på förskole- och grundskolenivå. Under slutet av 2012 har kansliet sammanställt en investeringsplan som sträcker sig ända fram till 2021, alltså två planperioder längre än vad som krävs, efter Planen knyter ihop kapacitetsplaneringen, som i sig väger ihop befolkningsutveckling och platsbehov, med nämndens hela budgetplanering. Skälet till att ha en så lång plan är de långa ledtiderna för att faktiskt få helt nybyggda objekt på plats; fem år är ingen ovanlig tidshorisont, och erfarenheten säger att vi behöver bli mycket konkreta i planeringen på ett tidigt stadium. Planen hanteras nu i det kommungemensamma budgetarbetet inför En reviderad kapacitetsplan, fram till 2022, presenterades för nämnden i oktober. Siffrorna för kommunen som helhet stämmer väl överens med tidigare års tendens för befolkningsökning, men fördelningen mellan kommundelarna Jakobsberg och Barkarby, (fr. a vad gäller delen Barkarbyfältet), ser delvis annorlunda ut än föregående år. Det är osäkert om det faktisk har skett en förändring mellan områdena, eller om skillnaden beror på ändrade beräkningsmetoder. När detta bokslut skrivs, har tunnelbaneutbyggnaden till Barkarby just blivit känd, och det bostadsbyggande som hänger samman med tunnelbanan förändrar alla planeringsförutsättningar radikalt. Utbildningskvalitet kommer alltid att vara en framtidsfråga. Betygsstatistik från juni 2013 för åk 9 visar en mindre nedgång i resultaten för tre av de kommunala skolorna, medan två andra förbättrar sina resultat alltså ingen entydig utvecklingstendens. Den offentliga statistiken för hela länet eller riket, som blivit tillgänglig i slutet av höstterminen från Skolverket, visar dock att Järfällas resultat står sig väl i jämförelsen.

19 (50) 4. FÖRSKOLA OCH PEDAGOGISK OMSORG 0-5 ÅR 4.1. Ansvarsområde Ansvarsområdet omfattar förskolor och pedagogisk omsorg i form av familjedaghem för barn 1-5 år samt öppen förskola. Det finns totalt 54 förskolor, 35 av dem i kommunal regi. Dessutom finns pedagogisk omsorg som drivs i både kommunal och enskild regi. Förskolan är väl utbyggd och erbjuder flera former av pedagogik, som till exempel Reggio Emiliainspirerad verksamhet, Waldorf och Montessori. 69 procent av barnen är inskrivna i förskolor eller pedagogisk omsorg som drivs i kommunal regi och 31 procent i enskild regi. Totalt är knappt barn inskrivna i förskolan och knappt 100 barn i pedagogisk omsorg. De fristående förskolorna drivs som aktiebolag, stiftelser, föräldrakooperativ eller personalkooperativ. För barn som av medicinska och/eller fysiska orsaker är i behov av särskilda insatser kan extra medel beviljas, så kallat tilläggsbelopp. De flesta av dessa barn finns inom den ordinarie förskolan. Några barn som är i ytterligare behov av särskilda insatser har sin placering i någon av kommunens två specialavdelningar, Pråmen eller Ugglan (språkpedagogisk avdelning på Vattmyra förskola). Ett fåtal barn med diagnos inom mer sällsynta funktionsnedsättningar är beviljade plats i annan kommun eller fristående verksamhet. I kommunen finns också en avdelning med inriktning och kompetens mot att arbeta med barn med allergier av olika slag. Den avdelningen drivs i enskild regi. För hemmavarande barn finns öppna förskolor där barnen kan delta i pedagogisk verksamhet tillsammans med föräldrar eller annan vuxen. Det finns öppna förskolor i tre av fyra kommundelar, Barkarby, Jakobsberg och Kallhäll Ekonomiskt utfall Tkr Budget Intäkter 67,9 68,3 67,9 66,8 Kostnader 480,9 486,3 464,2 450,2 Nettokostnader 413,1 418,0 396,3 383,4 Kommunbidrag 413,1 413,1 391,5 376,6 Resultat 0-4,9-4,8-6,8 Mnkr Budget Avvikelse Intäkter 68,1 69,2 1,1 Peng 380,6 381,9-1,3 Lokalkostnader 60,1 63,7-3,6 Övrigt 40,2 41,4-1,2 Kommunbidrag 413,1 413,1 0,0 Totalt 0,0-4,7-4,7

20 (50) Förskola och familjedaghem redovisar ett underskott på 4,7 mnkr vilket är 1,4 mnkr mindre jämfört med prognosen i delårsbokslutet per augusti. Intäkterna är 1,1 mnkr högre än budgeterat vilket beror på att avgifter och momsbidrag är högre jämfört med budget. På kostnadssidan finns ett underskott på 6,1 mnkr som till stor del är volymrelaterat. Underskottet beror främst på högre kostnader för platsbidrag, lokalkostnader, moms och administrationsbidrag än budgeterat pga fler barn än budgeterat. Antal barn inom förskola och pedagogisk är 21 fler än budgeterat till en merkostnad om 2,6 mnkr. I de lägre åldrarna 1-3 år som har en högre barnpeng var antalet barn 33 fler än budget och i åldrarna 4-5 år med lägre barnpeng var barnantalet 12 stycken färre än budgeterat. Lokalkostnaderna är 3,6 mnkr högre än budgeterat vilket beror på kommunens expansion är tredje året med lokalpeng Måluppfyllelse Inriktningsmål god välfärd Järfällaborna ska få ut bästa möjliga välfärdstjänster för sina skattepengar. Kommunalt finansierade verksamheter ska bedrivas effektivt med ständigt förbättrade resultat och hög brukarupplevd kvalitet avseende såväl verksamhetens innehåll som personalens bemötande ständigt förbättrade resultat Effektmål Andelen barn som ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål ska öka varje år. Resultatet av årets mätning (2013) Totalt är 88 procent Av flickornas föräldrar är 89 procent. Av pojkarnas föräldrar är 88 procent Föregående år (2012) Totalt är 90 procent Av flickornas föräldrar är 90 procent. Av pojkarnas föräldrar är 89 procent Målet uppnått? Målet är inte uppnått. I skolundersökningen angav 88 procent av föräldrarna att de är helt eller delvis med verksamheten, vilket är två procent sämre än föregående år. Resultatförsämringen är marginell på ett redan relativt högt resultat och svarsfrekvensen på undersökningen låg. Några tydliga slutsatser är därför svåra att dra. Generellt kan man se att flickornas föräldrar är något mer än pojkarnas. Under kommande verksamhetsår behövs fortsatta diskussioner och samtal med föräldrar angående lärandet i förskolan och vad som menas med det. Där fyller utvecklingssamtalen en viktig roll.

21 (50) hög brukarupplevd kvalitet avseende verksamhetens innehåll Effektmål Resultatet av årets mätning (2013) Föregående år (2012) Andelen pojkar och flickor som ges samma förutsättningar ska öka varje år, lägst 86 procent Totalt är 82 procent Av flickornas föräldrar är 82 procent Av pojkarnas föräldrar är 83 procent Totalt är 84 procent Av flickornas föräldrar är 83 procent. Av pojkarnas föräldrar är 85 procent Målet uppnått? Andelen föräldrar som kan rekommendera sitt barns förskola ska öka varje år, lägst 93 procent Totalt är 88 procent Av flickornas föräldrar är 91 procent. Av pojkarnas föräldrar är 87 procent Totalt är 92 procent Av flickornas föräldrar är 93 procent. Av pojkarnas föräldrar är 90 procent Målet är inte uppnått. I skolundersökningen angav 82 procent av föräldrarna att de är helt eller delvis med verksamheten, vilket är två procent sämre än föregående år. Resultatförsämringen är marginell på ett redan relativt högt resultat och svarsfrekvensen på undersökningen låg. Några tydliga slutsatser är därför svåra att dra. I dessa resultat kan man se att i frågan om pojkar och flickor ges samma förutsättningar skiljer sig resultaten åt i jämförelse med de andra påståendena. Pojkarnas föräldrar är mer än flickornas i påståendet om pojkar och flickor ges samma förutsättningar. I påståendet om man kan rekommendera sin förskola så är det tvärtom, flickornas föräldrar är något mer än pojkarnas. Under kommande verksamhetsår behövs fortsatta diskussioner och samtal i både föräldra- som personalgrupp kring arbetet med normer och värden och vilken värdegrund verksamheten vilar på. hög brukarupplevd kvalitet avseende personalens bemötande Effektmål Resultatet av årets mätning (2013) Föregående år (2012) Andelen föräldrar som anser att personalen bemöter barnen på ett bra sätt ska öka varje år, lägst 93 procent Totalt är 87 procent Av flickornas föräldrar är 88 procent. Av pojkarnas föräldrar är 86 procent Totalt är 89 procent Av flickornas föräldrar är 88 procent. Av pojkarnas föräldrar är 90 procent Målet uppnått? Målet är inte uppnått. I skolundersökningen angav 87 procent av föräldrarna att de är helt eller delvis med verksamheten, vilket är två procent sämre än föregående år.

22 (50) Resultatförsämringen är marginell på ett redan relativt högt resultat och svarsfrekvensen på undersökningen låg. Några tydliga slutsatser är därför svåra att dra. Generellt kan man se att flickornas föräldrar är något mer än pojkarnas. Under kommande verksamhetsår behövs fortsatta diskussioner och samtal i både föräldra- som personalgrupp kring arbetet med normer och värden och vilken värdegrund verksamheten vilar på Inriktningsmål hållbar utveckling Järfälla ska vara en trygg och snygg kommun. Effektmål Resultatet av årets mätning (2013) Andelen barn som känner sig Totalt är 93 procent trygga ska öka varje år, lägst 98 procent Av flickornas föräldrar är 95 % Av pojkarnas föräldrar är 92 % Föregående år (2012) Totalt är 95 procent Av flickornas föräldrar är 96 % Av pojkarnas föräldrar är 95 % Målet uppnått? Målet är inte uppnått. I skolundersökningen angav 93 procent av föräldrarna att de är helt eller delvis med verksamheten, vilket är två procent sämre än föregående år. Resultatförsämringen är marginell på ett redan mycket högt resultat och svarsfrekvensen på undersökningen låg. Några tydliga slutsatser är därför svåra att dra. Generellt kan man se att flickornas föräldrar är något mer än pojkarnas. Under kommande verksamhetsår behövs ytterligare en fördjupad diskussion och samtal i både föräldra- som personalgrupp kring arbetet med likabehandling och vad det innebär Kvalitetsredovisning Utvecklingen av arbetet med uppföljning av lärandet i förskolan har fortsatt. I tredje omgången av enhetskonsultationerna har detta varit ett område som fokuserats än mer. Lärandet i förskolan är en central faktor för att nå en högre måluppfyllelse. Enheterna visar på en hög nivå av pedagogiskt tänkande och medvetenhet kring barnens lärande. Det finns dock ännu en osäkerhet kring hur man ska följa upp och dokumentera enskilda barns utveckling och förändrat kunnande. Enhetskonsultationerna är en viktig del i kvalitetssystematiken. Syftet är att skapa en dialog med enheterna kring kvalitet och utveckling. Dessa ger en bild av aktuellt läge på enheterna och dessutom kan intresse och utmanande frågor bidra till ännu mer utveckling. Samtalet vid enhetskonsultationerna har handlat om förskolans kvalitet, vad som hänt sen sist och utvecklingsbehov med mera. Tydligt är att andelen förskollärare är totalt sett för låg och behöver höjas.

23 (50) Järfälla fortsätter ansöka om statsbidrag från Skolverket så även för Statsbidraget ska gå till personalförstärkning och/eller medel för kompetensutveckling. För 2013 har pengen minskat från 820 kronor per barn till 800 kronor per barn. Statsbidragets totala summa är lika stor som tidigare men nu är fler barn inskrivna i verksamheterna än tidigare. Uppföljningen för 2013 visar att större delen av statsbidraget har använts till personalförstärkande åtgärder. Skolundersökningen som görs i samarbete med tre andra kommuner har genomförts även i år. Ny upphandling av leverantör har inneburit att det är Markör AB som ansvarat för denna. Svarsfrekvensen totalt för Järfälla låg på cirka 70 procent. 68 procent av föräldrarna med barn i förskolan har svarat. Motsvarande för föräldrar med barn i pedagogisk omsorg var 88 procent. Samtliga föräldrar med barn i förskolan eller i pedagogisk omsorg har möjlighet att delta i undersökningen. Årets undersökning visar att samtliga fyra mål, som redovisas i kvalitetsredovisningen, fått ett sämre resultat än förra året. Resultatskillnaderna har blivit något större, de som inte varit har blivit några fler. Trots detta ligger nöjdhetsgraden totalt sett mycket högt. Tillsynen av fristående förskolor och pedagogisk omsorg har fortsatt enligt det system som utarbetats. Under året har tillsyn på genomförts på sex enheter. Fortfarande handlar de vanligaste anmärkningarna om likabehandlingsplanerna. Det saknas delar i dessa för att de ska uppfylla lagens krav. Barn- och ungdomsförvaltningen har också inom ramen för tillsyn lämnat råd och vägledning för att stödja arbetet med att åtgärda eventuella brister men också för att stimulera en fortsatt utveckling. Modersmålsstödet i förskolan sker i samvaro, i samtal och lek och är en del av verksamheten. Det kan ske genom tvåspråkig personal eller genom ambulerande modersmålslärare. Modersmålsstöd med ambulerande modersmålslärare ges i 15 språk och till cirka 12 procent av samtliga barn inskrivna i förskola eller pedagogisk omsorg. Knappt 1400 barn önskar modersmålsstöd och knappt 500 får, 34 procent. SKL, Sveriges kommuner och landsting gör årligen öppna jämförelser med andra kommuner, i dagsläget ingår 220 av landets 290 kommuner, Kommunens kvalitet i korthet, KKiK. Kommunens kvalitet i korthet består av ett antal viktiga kunskapsområden för kommuninnevånarna, som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. För förskolans del redovisas bland annat uppgifter om till exempel tillgänglighet, hur stor andel av de som erbjudits plats inom förskoleverksamheten har fått plats på önskat placeringsdatum och hur lång väntetiden är för dem som inte fått plats för sitt barn på önskat placeringsdatum. Det redovisas också uppgifter om trygghetsaspekter i kommunen, här redovisas uppgifter om hur många barn per personal det är i kommunens förskolor års rapport visar att när det gäller tillgänglighet och hur stor andel som erbjudits plats i förskoleverksamhet så ligger Järfälla långt ner, endast 31 procent erbjuds plats på önskat datum. Detta beror bland annat på ersättningssystemet och utbetalning av peng som sker till enheterna. Från och med 2014 ändras det systemet. Under området trygghet så handlar det om antal barn per personal i förskoleverksamheterna. Här ligger Järfälla något under medelvärdet i redovisningen som är 5,4 barn per personal. I Järfälla är värdet 5,9 när det gäller den planerade bemanningen och 5,1 i den faktiska.

24 (50) 4.5. Viktiga händelser Garantitiden för en plats i förskolan har under året varit tillgodosedd trots brist på plats under senare delen av våren Maxkapaciteten på förskolorna nyttjades och antalet placerade barn var i slutet av maj 35 barn över. Föräldrarnas möjlighet till kundval minskade varefter antalet platser blev begränsat. Vid årsskiftet 2012/2013 togs beslut om att låta barn till föräldralediga ha rätt till 30 timmar per vecka i förskolan, mot det som lagen föreskriver om 15 timmar per vecka. I översynen som gjordes av Avgifter och regler i slutet av 2012 blev ett av besluten att det skulle införas en minimitid för plats i förskolan. Den blev fastställd till 15 timmar per vecka. Detta innebär för en del av barnen en större kontinuitet i vistelsen på förskolan. Samtidigt beslutades det om att Järfälla kommun kommer att göra en årlig inkomstjämförelse mellan hushållets uppgivna inkomst och taxerad inkomst från Skatteverket. Hushåll som har betalat för mycket avgift kommer att få pengar tillbaka och de som har betalat för lite kommer att få en extra faktura. I arbetet inför 2014 års budget fastslogs att den öppna förskolan i Viksjö skulle läggas ner vid årsskiftet 2013/2014. Efter en sammanställning av besöksfrekvens under våren beslutades det om en snabbare nedläggning. Öppna förskolan i Viksjö lades ner den 30 juni. Antalet besök under årets första fyra månader låg i snitt på under ett besök per dag. Arbetet med att på ett medvetet sätt minska antalet specialplaceringar har fortsatt. I och med starten av den språkpedagogiska avdelningen på Vattmyra förskola har konsekvensen blivit att Järfälla i egen regi kan ge möjlighet till plats i förskolan till barn med tal- och språksvårigheter. Det har inneburit att antalet nyplaceringar på språkförskolan i Rotebro i princip upphört gällande barn i åldern 1-5 år. Kapacitetsfrågorna i förskolan har haft fortsatt aktualitet. Orions förskola har blivit invigd och Karlslund förskola hade invigning i samband med skolstart. Utbyggnad av Allmogens förskola, Kastanjens förskola och Fröhuset, blev klar under hösten. Det har inneburit en utökning av cirka 140 platser i Jakobsbergs kommundel. I januari 2013 etablerades återigen placeringsfunktionen på barn- och ungdomsförvaltningen. Syftet med återflytten från kommunens kundtjänst var bland annat att hitta effektivare arbetssätt och en större helhetssyn kring frågor gällande placeringar inom förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem. Arbetet visar att det fungerat mycket bra och är mer effektivt. En översyn av modellen för kompletteringsresurser för förskolan och viktat bidrag för grundskolan har genomförts. För att göra modellen tydligare och mer effektiv har det beslutats om en ändring från nuvarande kriterier till att endast utgå från de två kriterier som enligt forskning har tyngst värde, föräldrarnas utbildningsnivå, som viktas till 70 procent, samt om barnet/eleven är född utomlands av utländska föräldrar, vilket vik-tas till 30 procent. Begreppet kompletteringsresurser byttes ut till viktad peng. Resurserna benämns nu för viktad peng i både förskola och skola. Den viktade pengen inom förskolan fördelas enligt förslag i två nivåer. Dessa resurser är tänkta att fördelas på cirka tio förskolor. Den nya tidplanen innebär beslut om fördelning på nämnd i april och att ersättningen utgår från årsskiftet därpå.

25 (50) Förvaltningen initierade uppdraget om att revidera riktlinjerna för godkännande och rätt till bidrag för fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg. Riktlinjerna beskriver de villkor och rutiner som gäller för godkännande och rätt till bidrag för fristående verksamheter i Järfälla. Med fristående verksamhet avses verksamhet som har annan huvudman än kommunen. I samband med detta så skapades också en rutin för hur Barn- och ungdomsnämnden ska kunna avgöra vem som ska tilldelas driftsansvaret för ny verksamhet i samband med start av nya förskolor. Rutinen gäller enbart för verksamheter i lokaler som kommunen råder över. För övrigt är etableringsrätten fri Framtiden Kapacitetsfrågorna i förskolan kommer ha fortsatt aktualitet. Behovet av fler förskoleplatser finns fortfarande. Utvecklingen av de administrativa rutinerna går vidare. Nya e-tjänster gällande val till förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem kommer att införas och dessutom ett mer automatiserat system när det gäller att beräkna och betala peng. Fortsatt arbete kommer att ske med att försöka hitta kvalitetsindikatorer för att mäta lärandet i förskolan. KSL, Kommunförbundet Stockholms län har påbörjat en förstudie kring länets kommuner med kvalitetsmått i förskolan. Järfälla kommun deltar i det nätverket. Syftet är att eventuellt hitta kvalitetsmått som kan användas i hela länet. Kvalitet i förskolan uttrycks på olika sätt beroende på om uppgifterna försöker fånga struktur-, process-, resultatkvalitet eller beskriva kundnöjdhet Produktionsvolymer och Nyckeltal Produktionsvolymer Antal platsbidrag Budget Avvikelse Förskola/pedagogisk omsorg 1-3 år Förskola/pedagogisk omsorg 4-5 år Summa

26 (50) Nyckeltal Andel platsbidrag Budget Egen regi Andel av kostnader som avser egen regi Enskild regi andel platser Andel av kostnader som avser enskild regi Andra kommuner andel platser Andel av kostnader som avser andra kommuner Antal barn som får modersmålsstöd Antal barn Andel av samtliga i förskola eller pedagogisk omsorg Antal språk Kostnad per barn Andel flickor Andel pojkar Uppgiften om antalet barn som får modersmålsstöd avser barn som får modersmålsstöd av modersmålslärare anställda inom Järfälla språkcentrum, JSC. Barn som får specialplaceringar Antal specialplaceringar Andel av samtliga i förskola eller pedagogisk omsorg Kostnad per barn Andel flickor Andel pojkar Barn med extra resurs Antal barn med extraresurs Andel av samtliga i förskola eller pedagogisk omsorg Kostnad per barn Andel flickor Andel pojkar Andel barn som får sitt förstahandsval av förskola

27 (50) Antal kvm/barn i förskolan Bruttokostnad per barn inklusive lokalkostnader, år (kr) Egen regi Enskild regi Annan kommuns regi Totalt alla Järfällabarn I annan kommuns regi ingår en stor andel specialplaceringar. Kostnaderna för dessa är höga och kan dessutom variera kraftigt mellan olika år. Bruttokostnad per barn exklusive lokalkostnader, år (kr) Egen regi Enskild regi Annan kommuns regi Totalt alla Järfällabarn Närvarotider i förskolan (%) tim/v tim/v tim/v tim/v Familjers avgiftsgrundande inkomst Kronor per månad (%) * Gäller både förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem Finansiering % Avgifter i förskola eller pedagogisk omsorg Statsbidrag Övriga intäkter Kommunbidrag Summa

28 (50) Nyttjandegrad Vad kostar verksamheten i din kommun? * Liknade kommuner: Mölndal, Haninge, Södertälje, Sigtuna, Partille, Upplands-Väsby och Gislaved.