Delårsrapport per augusti och prognos för helår Barn- och ungdomsnämnden, Samhällsuppdraget

Transkript

1 Delårsrapport per augusti och prognos för helår 2015 Barn- och ungdomsnämnden, Samhällsuppdraget Lars Tosteberg, Förvaltningsekonom Rapportnr: Dnr BUN 2015/228 September 2015

2 (41) Innehåll SAMMANFATTNING DELÅRSRAPPORT PER AUGUSTI OCH PROGNOS FÖR HELÅR 2015, SAMHÄLLSUPPDRAGET Ansvarsområde Ekonomiskt utfall Kommentar till bokslut Kommentar till prognos Prognossäkerhet/Riskanalys POLITISK LEDNING Ekonomiskt utfall Kommentar bokslut Kommentar prognos Viktiga händelser Utvecklingstendenser Anslag för oförutsedda utgifter NÄMNDKANSLI Ekonomiskt utfall Kommentar bokslut Kommentar prognos Väsentliga personalförhållanden Viktiga händelser Miljöredovisning Utvecklingstendenser FÖRSKOLA OCH PEDAGOGISK OMSORG 1-5 ÅR Ansvarsområde Ekonomiskt utfall Kommentar till bokslut Kommentar till prognos Måluppfyllelse Inriktningsmål framtida tillväxt Inriktningsmål kvalitativ välfärd Inriktningsmål Miljö och klimat Inriktningsmål Demokrati, öppenhet och trygghet Kvalitetsredovisning Viktiga händelser Utvecklingstendenser Volymer och nyckeltal Volymer Nyckeltal FRITIDSHEM OCH FRITIDSKLUBB Ansvarsområde Ekonomiskt utfall Kommentar till bokslut Kommentar till prognos... 23

3 (41) 5.3. Måluppfyllelse Inriktningsmål framtida tillväxt Inriktningsmål kvalitativ välfärd Kvalitetsredovisning Viktiga händelser Utvecklingstendenser Volymer och nyckeltal Volymer Nyckeltal UTBILDNING Ansvarsområde Ekonomiskt utfall Kommentar till bokslut Kommentar till prognos Måluppfyllelse Inriktningsmål framtida tillväxt Inriktningsmål kvalitativ välfärd Inriktningsmål Miljö och klimat Inriktningsmål Demokrati, öppenhet och trygghet Kvalitetsredovisning Viktiga händelser Utvecklingstendenser Volymer och nyckeltal Volymer Nyckeltal REDOVISNING AV VOLYMER... 39

4 (41) SAMMANFATTNING Nämnden har hittills under 2015 haft tre sammanträden. Sammanträdena har varit öppna för allmänheten. Under punkt 2.2 i verksamhetsberättelsen redogörs mer ingående för vilka viktigare ärenden som behandlats. Sammanfattningsvis kan konstateras att nämnden har full kontroll över alla viktiga delar av ansvarsområdet: ekonomin, verksamheternas utformning och resultat, verksamheternas utvecklingsfrågor, myndighetshantering och behov av kapacitetsökning i samband med kommunens tillväxt. Omorganisationen, utifrån beslutet att lämna beställar - och utförarmodellen, är nu fastställd och gäller från den 1 september Denna delårsrapport avser tiden fram till och med 31 augusti 2015 och följer därmed den gamla organisationsmodellen per augusti och prognos för helår 2015 omfattar nämndens uppdrag som offentligt samhällsorgan.

5 (41) 1. DELÅRSRAPPORT PER AUGUSTI OCH PROGNOS FÖR HELÅR 2015, SAMHÄLLSUPPDRAGET Nämnd: Barn- och ungdomsnämnden Ordförande: Eva Ullberg (s) Barn- och ungdomsdirektör: Minna Avrin Antal anställda: 20,6 (21,5) årsarbetare 1.1. Ansvarsområde Nämnden fullgör kommunens uppgifter inom de delar av det offentliga skolväsendet som utgörs av förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Nämnden ansvarar också för annan pedagogisk verksamhet, såsom öppen förskola, pedagogisk omsorg och öppen fritidsverksamhet. Delårsrapport per augusti och prognos för helår 2015 omfattar nämndens uppdrag som offentligt samhällsorgan. (tkr) 1.2. Ekonomiskt utfall Budget Prognos Intäkter Externa intäkter Interna intäkter Summa intäkter Kostnader exkl kapitalkostnad Kapitalkostnader Summa kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Resultat Eget kapital Kommentar till bokslut Samhällsuppdraget redovisar ett överskott för perioden på tkr. Politisk ledning redovisar ett överskott på 0,3 mnkr för perioden. Överskottet beror på lägre kostnader för löner/arvoden. Nämndkansliet redovisar ett underskott på 3,5 mnkr för perioden. Personalkostnaderna är lägre än budgeterat på grund av vakanser och en föräldraledighet samtidigt som kommunbidraget har varit 4 mnkr lägre än budgeterat för perioden på grund av omorganisationen.

6 (41) Verksamhetsområdet förskola och pedagogisk omsorg redovisar ett överskott för perioden på 7,3 mnkr. Intäkterna är 1,0 mnkr högre än budgeterat. Kostnaderna är 6,3 mnkr lägre än budget. Kostnad för barnpeng och övriga kostnader understiger budget medan lokalkostnaderna överstiger budget. Verksamhetsområdet fritidshem och fritidsklubb redovisar ett underskott för perioden på 5,6 mnkr. Intäkterna blev 0,6 mnkr högre än budget. Lokalkostnaderna är högre än budgeterat då fördelningen mellan verksamhetsområdena Fritidshem/fritidsklubb och Utbildning har förskjutits med 8,0 mnkr sedan nämnden införde lokalkostnadstäckning för kommunens egen regi. Kostnader för peng är lägre än budgeterat då antalet elever har varit färre än budgeterat. Verksamhetsområdet utbildning redovisar ett överskott på 7,1 mnkr för perioden. Förskoleklass redovisar ett mindre överskott för perioden. Kostnader för lokaler och skolskjutsar är lägre än budget. De lägre lokalkostnaderna beror på övergången från lokalpeng till ersättning för faktiska lokalkostnader för egen regi. Grundskola redovisar ett överskott för perioden. Antal grundskoleelever har inte ökat i den omfattning som prognostiserats vilket gör att kostnaderna för elevpeng är lägre än budgeterat. Lokalkostnaderna beräknas bli lägre än budget vilket beror på att egen regi får lokalkostnadskompensation från och med 2014 vilket inneburit att lokalkostnader överförts till verksamhetsområdet Fritidshem. Grundsärskola redovisar ett underskott. Intäkterna blev högre än budget beroende på sålda platser som inte budgeteras. Antal elever inom grundsärskolan är i nivå med budget. Däremot har kostnaden för de externt placerade eleverna ökat vilket gör att kostnaden för elevpengen inkl tilläggsbelopp är högre än budgeterat Kommentar till prognos mnkr Politisk ledning Kansli Förskola /ped. omsorg Fritidshem och -klubb Utbildning Totalt Intäkter 0 2,0 68,8 33,7 15,1 119,6 Peng 0 0,0 413,9 133,3 489, ,4 Lokalkostnader 0 0,8 72,8 21,5 96,3 191,4 Övrigt 0,9 16,0 45,2 27,6 182,9 272,6 Kommunbidrag 1,2 10,0 467,9 143,7 768, ,0 Oförutsett 1,1 0,0 0,0 0,0 0,0 1,1 Totalt 1,4-4,8 4,8-5,0 14,9 11,2 Samhällsuppdraget redovisar ett överskott i prognosen för 2015 på 11,2 mnkr. I prognosen ingår ett anslag för oförutsedda utgifter på 1,1 mnkr som beräknas användas till en del. Prognosen för Politisk ledning helår 2015 pekar mot ett överskott på 0,3 mnkr och beror på lägre personalkostnader än budgeterat.

7 (41) Prognosen för nämndens kansli helåret 2015 pekar mot ett underskott på 4,8 mnkr. Anledningen är ett minskat kommunbidrag på 6,0 mnkr på grund av omorganisationen. Prognostiserade besparingar inom administrationen 2015 hamnar på 1,8 mkr och är relaterat till personalminskningar. Besparingar görs också inom egen regis administration. Helårsprognosen för verksamhetsområdet Förskola och pedagogisk omsorg pekar mot ett överskott på 4,8 mnkr. Intäkterna i form av avgifter och momsbidrag beräknas bli 1,5 mnkr högre än budgeterat. Kostnaden för peng beräknas bli 6,8 mnkr lägre än budgeterat vilket motsvarar 40 barn färre än budgeterat. Lokalkostnaderna beräknas bli 2,5 mnkr högre än budgeterat vilket beror på ökade lokalkostnader pga av nybyggnationer. En osäkerhetsfaktor är den överklagan till förvaltningsrätten av lokalkostnadstäckning för fristående förskolor. Domen är i skrivande stund inte klar. Om domen går emot kommunen ökar lokalkostnaderna. Övriga kostnader beräknas understiga budget med 1,0 mnkr vilket, precis som pengen, är volymrelaterat. Helårsprognosen för verksamhetsområdet Fritidshem/fritidsklubb pekar mot ett överskott på 0,4 mnkr. Intäkterna beräknas bli 0,6 mnkr lägre än budget. Kostnaden för peng beräknas bli 0,3 mnkr högre jämfört med budget vilket motsvarar 10 elever. Lokalkostnaderna är högre än budgeterat då fördelningen mellan verksamhetsområdena Fritidshem/fritidsklubb och Utbildning har förskjutits med 8 mnkr sedan nämnden införde lokalkostnadstäckning för kommunens egen regi. Kostnader för barn i behov av särskilt stöd har under 2015 till del förskjutits till verksamhetsområdet Utbildning från verksamhetsområdet Fritidshem/fritidsklubb. Verksamhetsområdet Utbildning beräknas generera ett överskott på 14,9 mnkr. Förskoleklass beräknas generera ett överskott på 2,0 mnkr. Intäkterna beräknas bli i nivå med budget. Antalet elever beräknas att bli 4 fler än i budget vilket ger högre kostnader på 0,2 mnkr. Lokalkostnaderna beräknas bli 1,3 mnkr lägre än budgeterat och beror på övergången från lokalpeng till ersättning för faktiska lokalkostnader för egen regi. Resterande överskott härrör sig från skolskjutsar. Grundskola beräknas generera ett överskott på 13,7 mnkr. Intäkterna beräknas bli11,4 mnkr lägre då intäkterna från lågstadiesatsningen endast gäller på halvårsbasis 2015 och inte som i budget helår. Antalet elever beräknas bli 66 färre än i budget vilket innebär att kostnaden för utbetald peng blir 3,5 mnkr lägre jämför med budget. Lokalkostnaderna beräknas bli ca 8,0 mnkr lägre än budget vilket beror på att egen regi får lokalkostnadskompensation från och med Det innebär att lokalkostnaderna under 2015 till del fördelats om mellan verksamhetsområdena. Grundsärskola beräknas generera ett underskott på 4,2 mnkr. Intäkterna beräknas bli 0,5 mnkr högre än budget beroende på sålda platser som inte budgeterats. Antal elever inom grundsärskolan beräknas bli 2 färre än budgeterat vilket innebär att kostnaden för utbetald peng minskar med 0,6 mnkr jämfört med budget. Underskottet består av lokalkostnader på 0,8 mnkr, transportkostnader på 1,2 mnkr och beroende på att specialplacering av grundsärskolelever beräknas kosta 2,4 mnkr mer än kommunens elevpeng för grundsärskoleelever. Ansökan om statsbidrag till lågstadiesatsningen är inlämnad. Förvaltningen har ansökt om ett statsbidrag på drygt 12 mnkr för läsåret 2015/2016. Av detta kommer ca 6 mnkr att hamna på I budget för 2015 hade nämnden räknat med 18 mnkr för 2015.

8 (41) I ärendet om hantering av 2015 års resultat, där volymerna för året hanteras, som behandlas i samband med bokslutet kommer nämnden att få betala tillbaka pengar till kommunstyrelsen. Anledningen är, som det står i texten, att framförallt antalet förskolebarn och grundskoleelever är färre än budgeterat. Den prognostiserade återbetalningen hamnar på ca 10 mnkr. Nämndens resultat för samhällsuppdraget efter återbetalning beräknas då bli ett positiv resultat på 1-2 mnkr. Helårsprognos Mnkr 2015 Andel 2015 Andel 2014 Andel 2013 Peng/Platsbidrag 1 036,4 67,9 69,3 70,8 Lokaler 191,4 12,6 12,6 12,2 Barn i behov av särskilt 209,1 13,7 12,8 12,6 stöd Administration 17,7 1,2 1,2 1,6 Övrigt 71,2 4,6 4,1 2,9 Summa 1 525, Helårsprognos Mnkr Andel 2015 Andel 2014 Andel 2013 Avgifter 61,1 4,0 4,2 4,3 Statsbidrag 38,6 2,5 2,2 2,8 Övriga intäkter 29,8 1,9 1,4 0,7 Kommunbidrag 1 392,1 90,8 92,3 91,7 Över- och underskott 12,3 0,8-0,1 0,8 Summa 1 533, Prognossäkerhet/Riskanalys Det finns alltid en osäkerhet vad gäller volymerna. Antalet skolbarn blir klarlagt först i slutet av september och vad gäller fritidshem har skolorna på sig till oktober att rapportera in rätt antal barn och hur lång tid de ska vara där. Det sker även en kontinuerlig inflyttning av barn till kommunen. Utöver barn- och elevpeng genererar ett barn kostnader för bland annat lokalpeng och viktad peng. En extra elev i till exempel grundsärskolan kostar i genomsnitt drygt 300 tkr. Lokalkostnad för 2015 är fortfarande en osäkerhetsfaktor. BUN har dagsläget inte fått de slutliga lokalkostnaderna hösten för Från och med den 1 juli 2015 får även de fristående för- och grundskolorna i Järfälla lokalkostnadstäckning istället för lokalpeng. En överklagan är inlämnad till Förvaltningsrätten i början på året men domen har ännu inte kommit. Om domen går emot lokalkostnadstäckning kommer lokalkostnaderna bli ca 3 mnkr högre för året. En prognosavvikelse på en procent av bruttokostnaden innebär +/- 15,3 mnkr.

9 (41) 2. POLITISK LEDNING Barn- och ungdomsnämnden har nio ledamöter och nio ersättare. Majoriteten utgörs av 6 representanter för socialdemokraterna, en representant för centerpartiet, två för miljöpartiet. Minoriteten består av fem representanter för moderaterna, två för folkpartiet samt vardera en representant för kristdemokraterna och vänsterpartiet. Ett arbetsutskott bestående av fyra ledamöter och fyra ersättare bereder nämndens ärenden Ekonomiskt utfall mnkr Budget Prognos Intäkter 0 0 0,0 0 0 Kostnader 1,2 0,5 0,6 0,9 1,0 Nettokostnad 1,2 0,5 0,6 0,9 1,0 Kommunbidrag 1,2 0,8 0,7 1,2 1,0 Resultat 0 0,3 0,1 0, Kommentar bokslut Politisk ledning redovisar ett överskott på 0,3 mnkr för perioden. Överskottet beror på lägre kostnader för löner/arvoden då ordförandearvodet tas av kommunstyrelsen samt att stabschefen varit föräldraledig under perioden Kommentar prognos Prognosen för helår 2015 pekar mot ett överskott på 0,3 mnkr och beror på lägre personalkostnader än budgeterat. Det beror på att ordförandearvodet tas av kommunstyrelsen samt att stabschefen varit föräldraledig under perioden. Osäkerhetsfaktorn består i hur många ledamöter som deltar på nämndsammanträdena och därmed storleken på sammanträdesarvoden Viktiga händelser Nämnden har hanterat ett antal större frågor. Februarimötet upptogs huvudsakligen av rapportering av det ekonomiska utfallet från Liksom under de senaste åren finns tydliga mönster i ekonomin. Under 2013, 2014 och även under 2015 har det blivit mer märkbart att volymerna inte bara handlar om ökat barn- och elevantal kostnader för omställning och utökning av lokalytor får också ett större genomslag. Under våren 2015 har nämnden hanterat budget För Barn- och ungdomsnämnden och 2015 sticker några kostnader ut. Bland annat kommer lärarlönerna kräva fortsatta satsningar för att Järfälla ska klara konkurrensen med grannkommunerna. Lokal- och investeringskostnaderna kommer att öka för att kunna möta den stora expansion Järfälla kommun står inför. Det inkluderar både renoverat lokalbestånd som nybyggt. Regeringens satsning på att minska barngruppernas storlek medför också behov av ökat lokalbestånd samt rekryteringar.

10 (41) Andra större ärenden som hanterats under våren 2015 är Mottagande av nyanlända. Syftet är att anpassa ett mottagande till nya krav och skapa ett likvärdigt samt kvalitativt mottagande av nyanlända elever i Järfälla kommun. Järfälla språkcentrum (JSC) har i dagsläget ett uppdrag att svara för specialistkunskap som rör pedagogisk verksamhet och undervisning för nyanlända barn och elever. Beslutet som nu är fattat i barn- och ungdomsnämnden innebär att Järfälla språkcentrum kommer att utvidga sin verksamhet till att även omfatta ett centralt mottagande av nyanlända elever i förskoleklass och grundskolan. Mottagandet som sker inför skolplaceringen kommer bland annat omfatta pedagogisk kartläggning, psykosocial kartläggning samt hälsoundersökning. Ett annat beslut som fattades i nämnden handlar om omsorg på obekväm arbetstid. Järfälla kommer möjliggöra för ett mer flexibelt öppethållande i förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem, det under en försöksperiod under max två år med utvärdering efter ett år, januari 2016 december I den strategiska handlingsplanen för de kommunala för- och grundskolorna läggs en tydlig tonvikt vid digitala verktyg i syfte att uppnå en skola på ledande nivå: I Järfällas för- och grundskolor ska digitala verktyg ge bättre förutsättningar att nå en digital kompetens och att uppnå kunskapsmålen medverka till en utveckling som förbättrar och utvecklar lärande och höjer kvaliteten i utbildningsverksamheten bidra till öppenhet och mångfald, delaktighet och insyn vara en viktig källa för information, dialog och kommunikation mellan personal barn/elev föräldrar externa intressenter öka likvärdigheten i våra skolor bidra till ett effektivt hållbart resursutnyttjande. Under läsåret 2015/2016 kommer Mälarskolan att låna lokaler av gymnasieskolan, eftersom de nuvarande lokalerna bara är planerade för åtta klasser och behovet är för tio klasser. Arbetet med att bygga om det tidigare Kvarngymnasiet till årskurs 6-9 har börjat, och en start i nyrenoverade lokaler beräknas kunna ske till ht 2016, med cirka 480 nya platser. Mälarskolan disponerar då totalt 720 platser. Kapacitetsfrågor fortsätter att kräva stor uppmärksamhet, eftersom kommunens befolkning fortsätter att öka. Nämnden har från 2013 och framåt hanterat tillkommande ytor på Allmogens förskola, Aspnässkolan, Sandvikskolan, Skälbyskolan, Olovslundskolan och Ulvsättraskolan. Förskolor och skolors studiemiljöer har fortsatt att förbättras inom ramen för konceptet Attraktiva och moderna studiemiljöer. Konceptet siktar mot en upprustning av miljöerna genom att samordna inre underhåll och tekniskt underhåll av fastigheterna med ett pedagogiskt och miljömässigt tänkande. Arbetet med att förbättra alla studiemiljöer fortsätter under de närmsta åren. Eftersom de enheter som nu blir aktuella, är i ganska gott skick, blir insatsen per enhet mindre vartefter, och fler enheter hinns med per år. En ny satsning, denna gång med siktet mer specifikt inställt på utemiljöer, påbörjades under 2014, med ungefär samma utgångspunkter som det tidigare projektet. Genomförandet kommer att starta under Vid aprilmötet presenterades ett antal rapporter som rör kvalitet och uppföljning. Nämnden har fått rapporter om genomförda enhetskonsultationer, om kollegial konsultation, tillsyn av fristående förskolor och pedagogisk omsorg samt en rapport om

11 (41) enheternas likabehandlingsarbete. Allt kvalitets- och uppföljningsarbete har också utgjort underlag för den femte revideringen av nämndens resultatförbättringsprogram. Programmet är nu i sin reviderade form ytterligare mer förenklat och mer koncentrerat, med tydliga uppdrag till egenregiverksamheten. Prioriterade områden för är: Systematiskt kvalitetsarbete Effektiva och lärande organisationer Inkluderande arbetssätt Mångfald och integration Höga förväntningar Implementeringen av sociala kontraktet (ansvarsfördelning mellan barn/elev, för- och grundskola och hemmet) 2.3. Utvecklingstendenser Kommunens expansion och kapacitetsplanering kommer att vara en stor fråga under åren framöver. Nya bostadsområden, både i Jakobsberg och på Barkarbyfältet, kommer att kräva ständig uppmärksamhet för att rätt förskole- och grundskolekapacitet ska kunna skapas till rimliga kostnader. En viktig fråga att diskutera framöver är om kommunen själv ska bygga och äga lokaler eller om det finns andra sätt att hantera den stora expansionen och behov av investeringar. Kvalitetsfrågor, resultat och uppföljning är ett viktigt fokus framåt. System för kvalitetsuppföljning är uppbyggda, men nu behöver det läggas mer kraft på resultatanalys och åtgärder för förbättringar och utveckling. Kommunen kommer att ha stort behov av att rekrytera kompetent personal under ett antal år framöver. Attraktiviteten som arbetsgivare behöver stärkas. Under hösten kommer förvaltningen revidera den plan för långsiktig personalförsörjning som nämnden antog under hösten Den kartlägger dels vilka kompetenser och vilka volymer som behövs fram till ca 2022, dels beskrivs möjliga åtgärder som höjer attraktiviteten hos kommunen som arbetsgivare. I detta kan ingå sådant som lönebilden, en tydlig kultur med utvecklingsmöjligheter och koppling till universitet och högskolor och att lärare avlastas administrativt arbete. Personalförsörjningsplanen kommer att revideras under hösten Anslag för oförutsedda utgifter mnkr Budget Prognos 2015 Kostnad 0 0 0,2 Kommunbidrag 1,1 0,8 1,1 Återstår 1,1 0,8 0,9 Barn- och ungdomsnämnden kommer troligen att fördela ut 250 tkr från anslaget för oförutsedda utgifter under 2015.

12 (41) 3. NÄMNDKANSLI Nämndens tjänstemannakansli bereder, verkställer, informerar om och följer upp nämndens beslut. I kansliets uppdrag ingår systemansvar för den administration av placeringar i förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem som hanteras av placeringshandläggarna. I personalens uppgifter ingår många kontakter med och service till medborgarna, samt samarbete med andra förvaltningar Ekonomiskt utfall mnkr Budget Prognos Intäkter 1,5 1,1 1,2 2,0 2,1 Kostnader 17,5 11,3 12,2 16,8 18,2 Nettokostnad 16,0 10,2 11,0 14,8 16,1 Kommunbidrag 16,0 6,7 10,4 10,0 15,6 Resultat 0-3,5-0,6-4,8-0, Kommentar bokslut Nämndkansliet redovisar ett underskott på 3,5 mnkr för perioden. Personalkostnaderna är lägre än budgeterat på grund av vakanser och en föräldraledighet samtidigt som kommunbidraget har varit 4 mnkr lägre än budgeterat för perioden pga av omorganisationen Kommentar prognos Prognosen för helåret 2015 pekar mot ett underskott på 4,8 mnkr. Anledningen är ett minskat kommunbidrag på 6,0 mnkr på grund av omorganisationen. Prognostiserade besparingar inom administrationen 2015 hamnar på 1,8 mkr och är relaterat till personalminskningar. Besparingar görs också inom egen regis administration. Osäkerhetsfaktorer är IT, beslutsstöd och personalkostnader. I bokslutet för 2015 kommer nämndkansliet samt för- och grundskolors kansli att göra ett gemensamt bokslut Väsentliga personalförhållanden 2015, aug Andel Antal Andel Antal Andel Antal Personer Årsarbetare 20,6 21,5 23,5 Kvinnor Män

13 (41) Medelålder 2015, aug Sjukfrånvaro 2015, aug Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid Antal sjukdagar per anställd Andel anställda utan sjukfrånvaro Andel av total sjukfrånvaro som varit frånvarande i minst 60 dagar Sjukfrånvaro under del av ett år är svårt att kommentera i jämförelse med föregående helår. På en så liten arbetsplats som kansliet, påverkas också frånvarosiffrorna starkt av enstaka händelser. Sjukfrånvaron kan anses förhållandevis låg Viktiga händelser I den nya majoritetens budget för 2015 formulerades ett uppdrag om att styra om resurser från administration till verksamhet. Som ett led i arbetet beslutades det också att styrsystemet med beställare och utförare skulle avvecklas. Det preciserades också en effektivisering om 6 mkr för barn- och ungdomsnämnden. Ett uppdrag gavs till PWC, Price Waterhouse Coopers att bistå kommunen i arbetet med att utforma en ny organisation för barn- och ungdomsförvaltningen. Den nya styrmodellen ska åstadkomma en tydligare styrning och förbättrad uppföljning i syfte att öka den politiska delaktigheten och säkerställa att politiska beslut genomförs. En ny ledningsorganisation för barn- och ungdomsförvaltningen är nu beslutad och gäller från den 1 september. I slutet av vårterminen gick två medarbetare i pension och i samband med avslut diskuteras alltid vilket behov av nyrekrytering som finns. Varje vakans som uppstår ger tillfälle att se över den samlade arbetsfördelningen och kompetensbehovet. I samband med den nya organisationen har också bemanningen setts över och omfördelning av arbetsuppgifter har genomförts. Under våren påbörjades en rekrytering av ny barn- och ungdomsdirektör. Med hjälp av HRM-chefsrekrytering utarbetades en kravprofil. Ny barn- och ungdomsdirektör tillträdde tjänsten den 1 augusti Miljöredovisning Kansliet deltar i det arbete för miljödiplomering som bedrivs i kommunalhuset. Den kommungemensamma miljöplanen som nu ska revideras fungerar som utgångspunkt för arbetet. Framåt blir detta ett gemensamt utvecklingsområde för den centrala förvaltningen på barn- och ungdomsförvaltningen.

14 (41) 3.5. Utvecklingstendenser Kvalitetsarbetet, resultatförbättringsarbetet och nämndens ansvar för samhällsuppdrag och ägaruppdrag kommer även i fortsättningen att vara kärnan i förvaltningens arbete. Barn- och ungdomsnämndens mål ställer krav på tydlig uppföljning och snabba åtgärder för att nå ytterligare resultatförbättring, vilket ska synas genom ett mer systematiserat kvalitetsarbete inom förvaltningen. I detta arbete behöver förvaltningens tekniska kompetens öka, bland annat för att kunna hantera programmering i beslutsstödsystemet Hypergene, och minimera beroendet av externa konsulter. Under slutet av 2014 har en investeringsplan sammanställts. Den sträcker sig ända fram till 2022, alltså två planperioder längre än vad som krävs. Planen knyter ihop kapacitetsplaneringen, som i sig väger ihop befolkningsutveckling och platsbehov, med nämndens hela budgetplanering. Skälet till att ha en så lång plan är de långa ledtiderna för att faktiskt få helt nybyggda objekt på plats. I kommunen finns nu 65 förstelärare och under hösten rekryterades kommunens första lektor med specialinriktning mot betyg och bedömning. Skolinspektionen har fått i uppdrag från regeringen att under tre år granska förskolans kvalitet och måluppfyllelse. Granskningen ska inriktas mot olika aspekter av kvalitet i förskolans verksamhet och lyfta fram viktiga utvecklingsområden i de granskade verksamheterna. Granskningen ska äga rum med början från hösten 2015 och även granska frågor som rör platsgaranti i 19 kommuner. Järfälla kommun är en av de som ingår i granskningen. Under hösten 2015 ska resursfördelningssystemet till förskolor och skolor ses över. Barn- och ungdomsförvaltningen har av nämnden fått i uppdrag att se över och utreda systemet för resursfördelningen. Målet och syftet med utredningen är att försöka hitta system som är ändamålsenligt och som ger de bästa effekterna där de behövs. Viktad peng ska bidra till att kompensera för de skillnader som finns i förutsättningar mellan olika förskolor och skolor som följer av barn- och elevsammansättningen. Tilläggsbelopp ska bidra till att alla barn och elever med omfattande behov av särskilt stöd i undervisningssituationen ska lyckas. Både kommunala och fristående verksamheter kan söka ekonomiskt bidrag för barn och elever med omfattande behov av särskilt stöd.

15 (41) 4. FÖRSKOLA OCH PEDAGOGISK OMSORG 1-5 ÅR 4.1. Ansvarsområde Ansvarsområdet omfattar förskolor och pedagogisk omsorg i form av familjedaghem för barn 1-5 år samt öppen förskola. Det finns totalt 54 förskolor, 35 av dem i kommunal regi. Dessutom finns pedagogisk omsorg som drivs i både kommunal och enskild regi. Förskolan är väl utbyggd och erbjuder flera former av pedagogik, som till exempel Reggio Emiliainspirerad verksamhet, Waldorf och Montessori. 71 procent av barnen är inskrivna i förskolor eller pedagogisk omsorg som drivs i kommunal regi och 29 procent i enskild regi. Totalt är cirka barn inskrivna i förskolan och knappt 100 barn i pedagogisk omsorg. De fristående förskolorna drivs som aktiebolag, stiftelser, föräldrakooperativ eller personalkooperativ. Idag går cirka 50 barn folkbokförda i Järfälla i förskola eller pedagogisk omsorg i någon annan kommun. För barn som av medicinska och/eller fysiska orsaker är i behov av särskilda insatser kan extra medel beviljas, så kallat tilläggsbelopp. De flesta av dessa barn finns inom den ordinarie förskolan. Några barn som är i ytterligare behov av särskilda insatser har sin placering i någon av kommunens två specialavdelningar, Pråmen (multifunktionsnedsättningar) eller Ugglan (språkpedagogisk avdelning, barn med grav språkstörning, på Vattmyra förskola). Ett fåtal barn med diagnos inom mer sällsynta funktionsnedsättningar är beviljade plats i annan kommun eller fristående verksamhet. I kommunen finns också en avdelning med inriktning och kompetens mot att arbeta med barn med allergier av olika slag. Den avdelningen drivs i enskild regi. För hemmavarande barn finns öppna förskolor där barnen kan delta i pedagogisk verksamhet tillsammans med föräldrar eller annan vuxen. Det finns öppna förskolor i tre av fyra kommundelar, Barkarby, Jakobsberg och Kallhäll Ekonomiskt utfall mnkr Budget Prognos Intäkter 67,3 45,7 44,8 68,8 67,6 Kostnader 535,2 350,3 337,5 531,9 507,7 Nettokostnad 467,9 304,6 292,7 463,1 439,6 Kommunbidrag 467,9 311,9 283,9 467,9 425,9 Resultat 0 7,3-8,7 4,8-14, Kommentar till bokslut Förskola och pedagogisk omsorg redovisar ett överskott för perioden på 7,3 mnkr. Intäkterna är 1,0 mnkr högre än budgeterat. Kostnaderna är 6,3 mnkr lägre än budget. Kostnad för barnpeng och övriga kostnader understiger budget medan lokalkostnaderna överstiger budget.

16 (41) Kommentar till prognos mnkr Budget 2015 Prognos Differens Intäkter 67,3 68,8 1,5 Peng 420,7 413,9 6,8 Lokalkostnader 70,3 72,8-2,5 Övrigt 44,2 45,2-1,0 Kommunbidrag 467,9 467,9 0 Totalt 0 4,8 4,8 Helårsprognosen pekar mot ett överskott på 4,8 mnkr. Intäkterna i form av avgifter och momsbidrag beräknas bli 1,5 mnkr högre än budgeterat. Kostnaden för peng beräknas bli 6,8 mnkr lägre än budgeterat vilket motsvarar 40 barn färre än budgeterat. Lokalkostnaderna beräknas bli 2,5 mnkr högre än budgeterat vilket beror på ökade lokalkostnader pga av nybyggnationer. En osäkerhetsfaktor är den överklagan till förvaltningsrätten av lokalkostnadstäckning för fristående förskolor. Domen är i skrivande stund inte klar. Om domen går emot kommunen ökar lokalkostnaderna. Övriga kostnader beräknas understiga budget med 1,0 mnkr vilket, precis som pengen, är volymrelaterat. Finansiering (%) 2015, aug Avgifter Statsbidrag Övriga intäkter Kommunbidrag Summa Måluppfyllelse Inriktningsmål framtida tillväxt Effektmål Trend Målet uppnått? Andelen av de som erbjudits plats i förskolan som fått plats på önskat datum Andelen föräldrar som kan rekommendera sitt barns förskola ska öka varje år. iu *) 46 *) 31 *) 27 iu iu Totalt: Flickor: Pojkar: *) Mått hämtade från KKiK, Kommunens Kvalitet i korthet. Detta mått har tidigare inte redovisats i delårsrapporten utan redovisats i samband med kommunens resultatanalysdag, som äger rum i mars varje år.

17 (41) Analys/kommentar: Andelen av de som erbjudits plats i förskolan som fått plats på önskat datum har ökat men Järfälla ligger fortfarande under snittet bland de 220 kommuner som ingår i Kommunens Kvalitet i korthet. Ökningen mellan 2013 och 2014 ligger på 15 procentenheter vilket är en markant förbättring. Uppgifterna för 2015 finns inte tillgängliga än. För att nå ett ännu bättre resultat har en förändring av avräkning och utbetalning av ersättning till enheterna genomförts vilket innebär att avläsning sker varje dag. Detta kommer sannolikt leda till fortsatt förbättring. Vidare åtgärder kan vara att se över de administrativa rutinerna ytterligare. Ett ökat samarbete i kommundelarna kan också vara en väg till att nå högre resultat. Resultatet angående föräldrar som kan rekommendera sin förskola grundar sig på den kvalitetsundersökning (attitydundersökning) som genomförs varje år års svarsfrekvens ligger på 66 procent. Föräldrarnas uppfattning, i kopplingen till attitydundersökningen, är relativt stabil. Under hösten 2015 kommer både personalförsörjningsplanen och kapacitetsplanen att revideras. Förskollärartätheten behöver öka, idag ligger den på knappt 40 procent. För att nå ännu bättre resultat behöver fokus läggas på bemötande och kommunikation om förskolans uppdrag Inriktningsmål kvalitativ välfärd Effektmål Trend Målet uppnått? Andelen barn som ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål ska öka varje år. Andelen pojkar och flickor som ges samma förutsättningar ska öka varje år. Andelen föräldrar som anser att personalen bemöter barnen på ett bra sätt ska öka varje år. Analys/kommentar: Totalt: Flickor: Pojkar: Totalt: Flickor: Pojkar: Totalt: Flickor: Pojkar: Kopplingen till förskolans läroplan kan här göras till kapitlen utveckling och lärande samt förskola och hem. Värdena är hämtade från kommunens kvalitetsundersökning (attitydundersökning) som genomförs varje år på våren. Sett till helheten tyder de senaste årens värden på en relativ jämn utveckling i uppfattningen om kvalitativ välfärd. Analyseras varje enskilt mått kan det dock konstateras att andelen föräldrar som anser att personalen bemöter barnen på ett bra sätt ökar något jämfört med föregående år. Motsatt utveckling ses för måttet som rör pojkars och flickors förutsättningar. I jämförelse med

18 (41) 2014 års siffror sjunker andelen föräldrar som anser att pojkar och flickor ges samma förutsättningar. Föräldrasvaren i förskolan är i många områden positiva och relativt stabila över åren. Det område som får det högsta värdet i årets undersökning är personalens bemötande. Det finns andra påståenden med höga värden men där är också vet ej svaren höga. Föräldrasvaren i undersökningen visar också på utvecklingsområden inom dokumentation av barns lärande. För att komma längre i arbetet bör man arbeta vidare med föräldrars uppfattning om den upplevda kvaliteten på förskolan. Här är den pedagogiska dokumentationen ett verktyg. Utveckling av det kollegiala lärandet samt kompetensutveckling är åtgärder som kan bidra till bättre resultat. Vidare åtgärder är att arbeta med ytterligare projekt gällande jämställdhet. Personalens medvetenhet och kunskap är också ett utvecklingsområde samt att föräldrarnas information om förskolans arbete med genus och jämställdhet ska öka Inriktningsmål Miljö och klimat Effektmål Trend Målet uppnått? Inne- och utemiljön i kommunens förskolor är fria från gifter och verksamheten är miljö- och klimatanpassad. Analys/kommentar: Enligt läroplanen för förskolan ska förskolan lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet. Förskolan ska också bidra till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö i nutid och i framtid. Alla kommunens förskolor har ett pågående miljöarbete inom ramen för miljödiplomeringen där mål för att uppnå en giftfri inne- och utemiljö är satta. Även mål som rör energieffektivisering, inköp av ekologisk mat och avfallshantering finns. Flertalet arbetar med att fasa ut utrustning och material som inte uppfyller krav på giftfritt. 75 procent av kommunens förskolor har nått guldnivå inom miljödiplomeringen. Åtgärder enligt en framtagen handlingsplan för att säkerställa en giftfri inne- och utemiljö pågår och förskolorna har tagit fram mål som rör inköp av ekologisk mat, energieffektivisering och avfallshantering.

19 (41) Inriktningsmål Demokrati, öppenhet och trygghet Effektmål Trend Målet uppnått? Andelen barn som känner sig trygga ska öka varje år. Analys/kommentar: Totalt: Flickor: Pojkar: Målet kan kopplas till avsnittet kring normer och värden, barns inflytande samt förskola och hem i läroplanen för förskolan och mäts mot en fråga ur kommunens årliga kvalitetsredovisning. Siffrorna indikerar på en hög grad av nöjdhet bland barnens föräldrar. Jämfört med 2012 års siffror syns dock en något sjunkande trend bland flickorna. Föräldrar har i undersökningen visat på många positiva områden men också några utvecklingsområden, bland annat gällande möjlighet till inflytande, kunskap om förskolans arbete med likabehandling och dessutom kring information. Åtgärder för att förbättra resultaten är att se över på vilket sätt föräldrars inflytande möjliggörs, vilka former som används och hur kommunikationen mellan hem och förskola sker Kvalitetsredovisning Synpunkter/klagomål som inkommit inom verksamhetsområdet är följande: Kommunens servicecenter har under perioden januari-april tagit emot 91 synpunkter alternativt klagomål. Under perioden april till och med juli ändrade kommunens servicecenter sin rapportering från antal anmälningar till mer specificerat kring klagomålstyp där redovisningen är baserat på hela barn- och ungdomsförvaltningen. Klagomålstypen handlar främst om Tjänsten och då kring till exempel skolwebb, e-tjänst med mera, tjänster som medborgare blir erbjudna. Två klagomålsärenden skickades under våren till Skolinspektionen. I båda dessa ärenden har Skolinspektionen valt att inte utreda utan hänvisat ärendena till kommunens klagomålshantering. Klagomålen berör ledning och personal; hög omsättning av personal och bristande tillsyn. Lärandet i förskolan är allt mer uppmärksammat och arbetsmetoder som kan visa på vad barnen faktiskt lär sig i förskolan söks. Detta är ett fortsatt prioriterat utvecklingsområde. Enheterna visar på en hög nivå av pedagogiskt tänkande och medvetenhet kring barnens lärande men för att kunna påvisa lärandet hos förskolebarnen behövs nya metoder för uppföljning av barnens lärande och utveckling. Enhetskonsultationerna är en viktig del i kvalitetssystematiken, framåt benämns enhetskonsultationerna Kvalitetsuppföljning. Syftet är att skapa en dialog med enheterna kring kvalitet och utveckling. Dessa ger en bild av aktuellt läge på enheterna och dessutom kan intresse och utmanande frågor bidra till ännu mer utveckling. Samtalen vid dessa tillfällen, för förskolans del, har bland annat handlat om lärandet i förskolan och systematiskt kvalitetsarbete. Ny kvalitetsuppföljning startar under hösten och fortsätter in på vårterminen Fokus kommer att läggas på områden som redovisas i Program för resultatförbättring för Dessa är: fortsatt arbete kring

20 (41) enheternas systematiska kvalitetsarbete, inkluderande arbetssätt, höga förväntningar på barn och elever och implementering av det sociala kontraktet (ansvarsfördelning barn/elev, för- och grundskola och hemmet). Dessutom tillkommer ytterligare två områden och dessa är mångfald och integration samt effektiva och lärande organisationer. Järfälla fortsätter ansöka om statsbidrag från Skolverket så även för Statsbidraget ska gå till personalförstärkning och/eller medel för kompetensutveckling. För 2015 är pengen 690 kronor per barn mot 700 kr Större delen har använts till personalförstärkningar. Kvalitetsundersökningen (attitydundersökning) som görs i samarbete med fyra andra kommuner har genomförts, de andra kommunerna är Lidingö, Sigtuna, Solna och Upplands-Bro. Markör AB är leverantören som ansvarat för kvalitetundersökningen även i år. Svarsfrekvensen totalt för Järfälla låg på 69 procent jämfört med svarsfrekvensen för 2014 som låg på 75 procent. 66 procent av föräldrarna med barn i förskolan har svarat, vilket enligt undersökningsföretaget är en godkänd svarsfrekvens. Resultatet för Järfälla baseras på 1910 svar vilket enligt företaget borgar för god tillförlitlighet. Motsvarande för föräldrar med barn i pedagogisk omsorg var 55 procent, vilket i sin tur baseras på 30 svar varför resultaten bör tolkas med stor försiktighet. Samtliga föräldrar med barn i förskolan eller i pedagogisk omsorg har möjlighet att delta i undersökningen. Nöjdhetsgraden ligger totalt sett högt. Årets undersökning visar att resultatet blivit något sämre när det gäller andelen pojkar och flickor som ges samma förutsättningar ska öka varje år. För övrigt ligger övriga antingen kvar på samma nivå och eller förbättrats något. Tillsynen av fristående förskolor och pedagogisk omsorg har fortsatt enligt den modell som utarbetats. Anmälda besök görs med regelbundenhet vartannat till vart tredje år. Däremellan kan en tillsyn ske på förekommen anledning. Inget sådant besök har ägt rum under året. Under våren genomfördes anmäld tillsyn på fyra förskolor och en pedagogisk omsorg. Tillsynerna har i år resulterat endast i den mildaste form av sanktion, det vill säga anmärkning. Två av förskolorna fick ingen sanktion. De vanligast förekommande anmärkningarna rör likabehandlingsplanen som i vissa fall har saknat en kartläggning för att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Barn- och ungdomsförvaltningen har också inom ramen för tillsyn lämnat råd och vägledning för att stödja arbetet med att åtgärda eventuella brister men också för att stimulera en fortsatt utveckling. I varje förskola där det finns barn med ett annat modersmål än svenska eller som hör till någon av de nationella minoriteterna ska förskolan anpassa aktiviteter, arbetssätt och miljö till barnens behov både när det gäller modersmålet och svenska. Dessutom ska alla barnen få möjlighet att utveckla sin kulturella identitet. Därför använder all personal i förskolan språkutvecklande arbetssätt för att stärka både modersmålet och det svenska språket. Modersmålsstödet i förskolan sker i samvaro, i samtal och lek och är en del av den dagliga verksamheten. Det kan ske genom tvåspråkig personal eller genom ambulerande modersmålslärare. Modersmålsstöd med ambulerande modersmålslärare ges i 14 språk och drygt 11 procent av samtliga barn inskrivna i för-

21 (41) skola eller pedagogisk omsorg deltar. Uppgifterna som redovisas är de som får stöd genom en ambulerande modersmålslärare. Genom grundbeloppet som ligger i pengen förväntas varje förskola ge barnen det särskilda stöd som behövs för att varje barn ska kunna utvecklas. Det finns också möjlighet att ansöka om tilläggsbelopp. Tilläggsbeloppet kan hjälpa till att täcka extraordinära behov. Det är barnets behov i den pedagogiska verksamheten, och inte barnets diagnos som är avgörande för bedömning om tilläggsbelopp betalas ut eller inte. Diagnos är inte en förutsättning för tilläggsbelopp. Barn med likartade diagnioser kan ha olika behov och behöver således olika anpassningar av den pedagogiska miljön. Det handlar om att utgå från det enskilda barnets behov och situation. Synligt är att antalet ansökningar ökat markant under de senaste åren och några orsaker till detta kan vara att kompetensen ute på förskolorna ökat vilket i sin tur inneburit att barnens svårigheter uppmärksammas tidigare. Viss ökning har också sin grund i ökad inflyttning Viktiga händelser Garantitiden för en plats i förskolan som är fyra månader enligt lag, har under årets varit tillgodosett. Tillgången på platser har efter en utbyggnad som inleddes under 2013 och fortsatte under 2014 har inneburit att kapaciteten legat över behovet. Arbetet med att utveckla själva uppföljningen av barnens lärande i förskolan, har funnits med som ett utvecklingsområde under några år. Förskolans verksamhet har förflyttats från att vara en omsorgsverksamhet till att bli en fullvärdig del av utbildningssystemet. Detta har inneburit att uppföljningen av verksamheten blivit viktigare och det arbetet har tagit ett steg framåt. Pedagogisk dokumentation genomsyras i verksamheten. Metoder och arbetssätt finns framtagna för att dokumentera och kvalitetssäkra barnens lärande. Modellen av viktad peng (tidigare kompletteringsresurs) har använts. Kriterierna som ligger till grund för viktad peng är föräldrarnas utbildningsbakgrund som viktas till 70 procent och om barnet är fött utomlands av utländska föräldrar till 30 procent. Underlaget bygger på de barn som hade en placering på respektive förskola per den 15 februari Barn- och ungdomsförvaltningen har fått ett uppdrag från Barnoch ungdomsnämnden att se över hela resursfördelningssystemet vilket innefattar både viktad peng och tilläggsbelopp. Ett ärende kommer upp på sammanträdet i november gällande tilläggsbelopp och ett ärende om viktad peng i februari Handlingsplanen Trygghet och arbetsro, började gälla i juli 2006, har reviderats i juni 2015 och ny upplaga finns nu tillgänglig. Handlingsplanen har kompletterats med ett avsnitt Tillsammans tar vi ansvar vilket innebär ett förtydligande över hur roll- och ansvarsfördelningen ser ut mellan de som samverkar i förskolan och skolan. I förskolan bidrar alla, barn, föräldrar och personal. Beslut om en försöksverksamhet gällande omsorg på obekväm arbetstid har tagits av Barn- och ungdomsnämnden. Det innebär att Järfälla kommun möjliggör för ett mer flexibelt öppethållande i förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem, under en försöksperiod under max två år med utvärdering efter ett år, januari 2016-december 2017.

22 (41) 4.6. Utvecklingstendenser Screeningen i fonologisk medvetenhet, som genomförs i förskoleklass, kopplas allt tydligare tillbaka till den förskola barnet kommer ifrån och detta blir en del i modellen som kommer att prövas i uppföljningen av barnens lärande i förskolan. Arbetet med inkludering är en pågående process där förhållningssätt hela tiden bearbetas och tydliggörs. Utmaningen framåt är att möta och än mer ta tillvara de olikheter som barnen har och därigenom erbjuda ett sammanhang som möjliggör detta. I förskolan är ett inkluderat arbetssätt väletablerat eftersom förskolans tradition bygger på individens och gruppens utveckling och på att alla barn är en del av gruppen. En utvärdering av organisationen kring barn och elever i behov av särskilda insatser var ett ärende till Barn- och ungdomsnämndens sammanträde i oktober Det beslutades bland annat att nästa kapacitetsplan ska innehålla en översyn av lokalkapaciteten på förskolor i syfte att alla verksamheter ska ha ändamålsenliga lokaler för ett inkluderande arbete och det ska också ses över hur man ytterligare kan stärka tidigare insatser i förskolan. I budgeten för 2015 avsattes ytterligare medel för ytterligare en specialpedagog anställd på Järfälla barn- och elevhälsa, med inriktning mot förskolan. Skolinspektionen har fått i uppdrag från regeringen att under tre år granska förskolans kvalitet och måluppfyllelse. Granskningen ska inriktas mot olika aspekter av kvalitet i förskolans verksamhet och lyfta fram viktiga utvecklingsområden i de granskade verksamheterna. Granskningen ska äga rum med början från hösten 2015 och även granska frågor som rör platsgaranti i 19 kommuner. Järfälla kommun är en av de som ingår i granskningen. Utvecklingsarbete framåt är fortsatt satsning på språket och förskolans språkmiljö. Förskolans språkutvecklande arbetssätt, den sociala språkmiljön och de språkliga processerna är ett viktigt fokus i barnens utveckling och lärande Volymer och nyckeltal Volymer Antal platsbidrag Budget 2015 Prognos 2015 Avvikelse Förskola/pedagogisk omsorg 1-3 år Förskola/pedagogisk omsorg 4-5 år Summa

23 (41) Nyckeltal Antal barn som får modersmålsstöd Antal barn* Andel av samtliga i förskoleverksamhet Andel flickor Andel pojkar Antal språk Kostnad per barn (tkr) *Fler barn kommer att registreras under hösten varför antalet kommer att öka och kostnaden per barn att minska. Barn som får specialplaceringar Antal specialplaceringar Andel av samtliga i förskoleverksamhet Kostnad per barn (tkr) Andel flickor Andel pojkar Barn med tilläggsbelopp Antal barn med tilläggsbelopp Andel av samtliga i förskoleverksamhet Kostnad per barn (tkr) Andel flickor Andel pojkar Närvarotider i förskolan (%) Andel flickor 2015 Andel pojkar tim tim tim Familjers avgiftsgrundande inkomst/mån (%) ** * Gäller både förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem ** Inkomsttaket höjdes den 1 juli 2015 från kr till kr. Siffrorna för 2013 och 2014 är baserade på det gamla inkomsttaket.

24 (41) 5. FRITIDSHEM OCH FRITIDSKLUBB 5.1. Ansvarsområde Fritidshem för elever i förskoleklass och årskurs 1-3 finns i 18 kommunala skolor och i två fristående skolor. Ett fåtal barn har plats i pedagogisk omsorg. Fritidsklubbar med öppen verksamhet finns på alla kommunala skolor med elever i årskurs 4, 5 och/eller 6, totalt 18 skolor och på två fristående skolor Ekonomiskt utfall Mnkr Budget Prognos Intäkter 34,3 22,3 22,2 33,7 34,2 Kostnader 178,0 117,7 113,4 182,4 171,7 Nettokostnad 143,7 95,4 91,2 148,7 137,5 Kommunbidrag 143,7 95,8 94,4 143,7 141,6 Resultat 0 0,4 3,2-5,0 4, Kommentar till bokslut Fritidshem och fritidsklubb redovisar ett överskott för perioden på 0,4 mnkr Kommentar till prognos Intäkterna beräknas bli 0,6 mnkr budget. Kostnaderna är i nivå med budget. Lokalkostnaderna är högre än budgeterat då fördelningen mellan verksamhetsområdena Fritidshem/fritidsklubb och Utbildning har förskjutits med 8,0 mnkr sedan nämnden införde lokalkostnadstäckning för kommunens egen regi. Kostnader för peng är lägre än budgeterat då antalet elever är färre än budgeterat. Kostnaderna för barn i behov av särskilt stöd har tvärtom förskjutits till verksamhetsområdet Utbildning från Fritidshem/fritidsklubb. Mnkr Budget 2015 Prognos Differens Intäkter 34,3 33,7-0,6 Platsbidrag 133,0 133,3-0,3 Lokaler 13,3 21,5-8,2 Övrigt 31,7 27,6 4,1 Kommunbidrag 143,7 143,7 0,0 Totalt 0-5,0-5,0 Helårsprognosen pekar mot ett underskott på 5,0 mnkr. Intäkterna beräknas bli 0,6 mnkr lägre än budget. Kostnaden för peng beräknas bli 0,3 mnkr högre jämfört med budget vilket motsvarar 10 elever. Lokalkostnaderna är högre än budgeterat då fördelningen mellan verksamhetsområdena Fritidshem/fritidsklubb och Utbildning har förskjutits med 8 mnkr sedan nämnden införde lokalkostnadstäckning för kommunens egen regi. Kostnader för barn i behov av sär-