Verksamhetsberättelse. Barn- och ungdomsnämnden Samhällsuppdraget

Transkript

1 2009 Verksamhetsberättelse Barn- och ungdomsnämnden Samhällsuppdraget

2 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009 INNEHÅLL Sid. Verksamhetsberättelse 2009 nämnden totalt.. 1 Politisk ledning. 9 Nämndkansli. 10 Förskola och familjedaghem. 12 Skolbarnsomsorg.. 20 Utbildning.. 24 Verksamhetsvolymer.. 34 BILAGOR

3 (35) Verksamhetsberättelse nämnden totalt Ordförande: Bo Winander Barn- och ungdomsdirektör: Kah Slenning Antal anställda: 21 Ansvarsområde Nämnden fullgör kommunens uppgifter inom de delar av det offentliga skolväsendet som utgörs av förskoleklassen, grundskolan och särskolan. Nämnden ansvarar också för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Denna verksamhetsberättelse omfattar nämndens uppdrag som offentligt samhällsorgan. Uppdraget som utförare redovisas i verksamhetsberättelsen för Förskola och grundskola. Årets resultat Mnkr Budget 2009 Utfall Intäkter 98,4 111,6 107,7 105,1 Kostnader exkl kapitalkostnader 1 154, , , ,1 Kapitalkostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa kostnader 1 154, , , ,1 Nettokostnad 1 056, , ,3 973,0 Kommunbidrag 1 056, , ,7 967,7 Årets resultat 0,0 +2,7 +1,4-5,3 Eget kapital 16,0 7,1 Barn- och ungdomsnämnden redovisar för samhällsuppdraget ett överskott om 2,7 mnkr. Från år 2008 har nämnden med sig ett eget kapital om 16,0 mnkr. Kommunbidraget utgör den del av verksamhetens kostnader som finansieras med skatteintäkter. Utöver kommunbidraget kan verksamheten ha egna intäkter i form av barnomsorgsavgifter, försäljning av platser, statsbidrag med mera. Verksamhetens kostnader består av utbetalda ersättningar till interna och externa utförare i kommunen, köp av platser utanför kommunen samt lönekostnader, arvoden och driftkostnader för nämnd och kansli. Nettokostnadsökningen har, jämfört med föregående år, varit 40,0 mnkr (3,9 procent) medan budgetens nettoram ökat med 41,3 mnkr (4,1 %). Den reala nettokostnadsökningen, rensad från volymjusteringar och tekniska justeringar uppgår till 4,1 %. Nämnden har inte haft några leasingkostnader under året. Verksamhetsberättelse 2009.doc Barn- och ungdomsförvaltningen Besöksadress: Vasaplatsen 11 Kansliet Postadress: JÄRFÄLLA Lars Sammils, Ekonom Telefon växel: Telefon: (direkt) E-post: barn.ungdomsnamnden@jarfalla.se Webbplats: Fax: Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

4 (35) Under respektive verksamhetsområde presenteras totalt fyra stycken grafer som beskriver jämförelser med andra kommuner under perioden De kommuner som jämförs med Järfälla är de som har mest lika standardkostnad inom respektive verksamhetsområde. Standardkostnaden är den kostnad som kommunen skulle ha om man bedrev verksamheten på en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå och med hänsyn till de egna strukturella faktorerna enligt kostnadsutjämningen. (Vad kostar verksamheten i Din kommun? Bokslut Sveriges kommuner och landsting 2009). Det bör poängteras att de kostnader som redovisas innefattar såväl samhällsuppdraget som egenregiverksamheten liksom overheadkostnader för kommunledning med mera. Dessa nyckeltal är således inte jämförbara med övriga nyckeltal som redovisas i denna verksamhetsberättelse vilka enbart innefattar samhällsuppdragets kostnader. I bilaga 1 redovisas årets resultat fördelat på de programområden som kommunbidraget avser. Resultatet kommenteras i verksamhetsberättelsen i anslutning till respektive programområde. I bilaga 2 redovisas produktionsvolymer för nämndens olika verksamhetsområden. Kostnadsstruktur Mnkr Procent Peng/Platsbidrag 801,1 68,8 % Lokaler 139,5 12,0 % Barn i behov av särskilt stöd 144,4 12,4 % Administration 15,0 1,3 % Övrigt 64,9 5,5 % Summa 1 164,9 100 % Finansiering Mnkr Procent Barnomsorgsavgifter 58,5 5,0 % Statsbidrag 35,9 3,1 % Övriga intäkter 17,2 1,5 % Kommunbidrag 1 056,0 90,7 % Underskott -2,7-0,3 % Summa 1 164,9 100,0 % Tabellen nedan visar årets resultat i förhållande till budget. Bokslutet visar ett överskott om 2,7 mnkr. Mnkr Förskola/Fdh Skolbarnsomsorg Utbildning Övriga TOTALT Intäkter +7,6 +2,2 +3,4 0,0 +13,2 Peng/Platsbidrag -2,3-0,5-9,3 0,0-12,1 Lokaler +3,9 0,0-0,4 0,0 +3,5 Övr kostnader -1,2 +2,5-3,8 +0,6-1,9 NETTOKOSTNAD +8,0 +4,2-10,1 +0,6 +2,7 Årets intäkter är 13,2 mnkr högre än budgeterat. Överskottet avser barnomsorgsavgifter, statsbidrag, momsintäkter samt interkommunala ersättningar.

5 (35) Kostnader för utbetalda platsbidrag överstiger budget med 12,1 mnkr beroende på ökade produktionsvolymer inom samtliga verksamhetsområden. Lokalkostnaderna är 3,5 mnkr lägre än budgeterat. Överskottet återfinnes i sin helhet inom förskoleverksamheten. Övriga kostnader är 1,9 mnkr högre än budgeterat. En utförligare beskrivning av årets intäkter och kostnader ges under redovisning av respektive verksamhetsområde. NETTOKOSTNADER mnkr Budget Delårs- Delårs- Anvisat ur oförutsettanslag Bokslut Resultat PROGRAM 2009 prognos 1 prognos Politisk ledning och kansli 14,7 15,7 15,7 0,6 14,7 +0,6 Förskoleverksamhet 346,1 347,0 344,7 338,1 +8,0 Skolbarnsomsorg 116,0 114,7 114,8 111,8 +4,2 Utbildning 576,3 588,0 589,2 2,3 588,7-10,1 Anslag för oförutsedda utgifter 2,9-2,9 SUMMA NETTOKOSTNAD 1 056, , ,4 0, ,3 +2,7 Resultat -9,4-8,4 +2,7 I delårsbokslut per augusti månad redovisades en prognos med ett underskott om 8,4 mnkr. Bokslutets resultat avviker från prognosen med 11,1 mnkr vilket motsvarar en procent av budgetomslutningen. Avvikelsen från prognosen är specificerad i nedanstående tabell. Avvikelse bokslut 2009/delårsbokslut aug Mnkr Förskola/Fdh Skolbarnsomsorg Utbildning Övriga TOTALT Intäkter +1,1 +1,2 +0,6 0,0 +2,9 Peng/Platsbidrag +4,7 0,0 0,0 0,0 +4,7 Lokaler +0,2 0,0 +0,2 0,0 +0,4 Övr kostnader +0,6 +1,8-0,3 +1,0 +3,1 TOTALT +6,6 +3,0 +0,5 +1,0 +11,1 Ökade barnomsorgsavgifter och momsintäkter inom förskolan respektive statsbidrag och interkommunala ersättningar inom grundskolan har givit ett överskott på intäkter om 2,9 mnkr jämfört med prognos. Avvikelsen på 4,7 mnkr på förskolepeng har två orsaker; ökningen av antalet barn i verksamheten blev inte så stor som förväntades och närvarotiderna per barn är kortare såtillvida att en lägre andel av barnen går inom den högsta nivån tim/vecka. Lokalkostnaderna är 400 tkr lägre än förväntat beroende på lägre kostnader för egna förskolor och för grundskolor i extern regi. Övriga kostnader är totalt 3,1 mnkr lägre än vad som förväntades vid prognostillfället. Avvikelsen består av en mängd små poster men värt att nämna är lägre kostnader för barn i behov av särskilt stöd på fritidshemmen samt lägre kostnader för fritidsklubbar. Även kansliets kostnader för e-tjänster blev lägre än förväntat.

6 (35) Måluppföljning och måluppfyllelse För förskolan mäts föräldrars uppfattning. För skolan mäts såväl elevers som föräldrars uppfattning. Inriktningsmål/effektmål/måluppfyllelse Inriktningsmål: Skolans viktigaste uppgift är att förmedla kunskap eleverna ska i grundskolan nå minst godkändnivå. Effektmål Andelen elever som i årskurs 9 når godkändnivån i alla ämnen ska öka varje år. Det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 ska förbättras varje år. Andelen elever som når godkända resultat på nationella prov i årskurs 5 ska öka varje år. År 2009 ska minst 90 procent av eleverna i årskurs 3 nå godkända resultat i de nationella proven i svenska och matematik. Måluppfyllelse Målet är uppfyllt. 76,8 procent av eleverna nådde målen i alla ämnen jämfört med 76,1 procent förra året. Målet är uppfyllt. Det genomsnittliga meritvärdet var 214,7 mot 213,8 förra året. Målet är uppfyllt. 82,4 procent av eleverna nådde godkända resultat jämfört med 79,8 procent förra året. Målet är inte uppfyllt. 89,3 procent hade godkända resultat. Inriktningsmål: Nolltolerans ska gälla mot mobbning, skadegörelse och skolk. FÖRSKOLA Effektmål Måluppfyllelse Andelen barn/ungdomar som känner sig mobbade eller kränkta ska minska varje år. Andelen barn/ungdomar som tycker att flickor och pojkar har lika rätt och möjligheter ska öka varje år. Uppgifterna inom parentes avser 2008 Målet är uppfyllt. Föräldraenkät: 96 (94) procent av föräldrarna anser att deras barn trivs bra eller ganska bra i förskolan. 70 (67) procent av föräldrarna anser att barnen trivs bra. Målet är inte uppfyllt. Föräldraenkät: 96 (96) procent av föräldrarna anser att pojkar och flickor ges lika rätt och möjligheter i förskolan. 70 (71) procent är helt övertygade att pojkar och flickor ges lika rätt och möjligheter. SKOLA Effektmål Andelen barn/ungdomar som känner sig mobbade eller kränkta ska minska varje år. Måluppfyllelse Uppgifterna inom parentes avser 2008 Målet är inte uppfyllt. Elevenkät: 92 (92) procent av eleverna känner sig

7 (35) Andelen barn/ungdomar som tycker att pojkar och flickor har lika rätt och möjligheter ska öka varje år. Andelen barn/ungdomar som skolkar ska minska varje år. Verksamheternas kostnader för skadegörelse ska minska varje år. helt eller ganska trygga i skolan. 61 (59) procent är helt trygga. 86 (87) procent blir bra eller ganska bra bemötta av andra elever. 43 (41) procent är helt nöjda. Föräldraenkät: 91 (91) procent anser att deras barn är trygga eller ganska trygga i skolan. 57 (56) procent är helt nöjda. Målet är uppfyllt. Elevenkät: 84 (82) procent anser att pojkar och flickor ges lika rätt och möjligheter i skolan, varav 56 (55) är helt övertygade. Föräldraenkät: 89 (87) procent anser att pojkar och flickor ges lika rätt och möjligheter, varav 55 (56) procent är helt övertygade. Redovisas i enheternas kvalitetsredovisningar. Redovisas i enheternas kvalitetsredovisningar. Inriktningsmål: Barn och ungdomar är medarbetare i skolan. De ska ha ett reellt inflytande över sin arbetssituation och ta ansvar för det egna lärandet. FÖRSKOLA Effektmål Måluppfyllelse Andelen barn/ungdomar som anser att de har inflytande över sin arbetssituation ska öka. Andelen barn/ungdomar som tar ett större ansvar för sitt eget lärande ska öka varje år. Uppgifterna inom parentes avser 2008 Målet är delvis uppfyllt. För förskolan mäts föräldrarnas uppfattning. Andelen föräldrar som är helt nöjda har ökat. Föräldraenkät: 89 (89) anser att deras barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar. 52 (51) procent är helt nöjda. Målet är delvis uppfyllt. Föräldraenkät: 89 (89) procent anser att deras barn lär sig att ta ansvar, helt eller ganska mycket. 47 (46) procent anser att barnen helt lär sig att ta ansvar. SKOLA Effektmål Andelen barn/ungdomar som anser att de har inflytande över sin arbetssituation ska öka. Måluppfyllelse Uppgifterna inom parentes avser 2008 Målet är uppfyllt. Elevenkät: 81 (80) procent anser att vuxna lyssnar

8 (35) Andelen barn/ungdomar som anser att de tar ett större ansvar för sitt eget lärande ska öka varje år. på elevernas åsikter, varav 39 (39) procent är helt nöjda. Föräldraenkät: 93 (91) procent är oftast nöjda eller ganska nöjda med överenskommelser som görs under utvecklingssamtalen för att stödja elevens utveckling. 68 (65) procent är oftast nöjda. Målet är uppfyllt. Elevenkät: 90 (89) procent är nöjda eller ganska nöjda med att de får lära sig att ta ansvar för sina studier. 53 (53) procent är helt nöjda. 86 (84) procent känner bra eller ganska bra till vad de behöver kunna för att nå målen. 44 (45) procent är helt säkra. Inriktningsmål: Föräldrars delaktighet och ansvar är av avgörande betydelse för barns utveckling, lärande och kunskapsinhämtning. Olika former för att stärka och utveckla samverkan mellan förskola/skola och föräldrar ska prövas. FÖRSKOLA Effektmål Måluppfyllelse Andelen föräldrar som anser att de har inflytande i verksamheten ska öka varje år. Antalet föräldrar vid förskolans/skolans träffar ska öka varje år. Uppgifterna inom parentes avser 2008 Målet är uppfyllt. Föräldraenkät: 83 (81) procent av föräldrarna är mycket eller ganska nöjda med det inflytande de har. 48 (49) procent är mycket nöjda. Redovisas i enheternas kvalitetsredovisningar. SKOLA Effektmål Andelen föräldrar som anser at de har inflytande i verksamheten ska öka varje år. Antalet föräldrar vid förskolans/skolans träffar ska öka varje år. Inriktningsmål: Verksamheterna ska miljödiplomeras. FÖRSKOLA Effektmål Antalet enheter som deltar i kommunens Måluppfyllelse Uppgifter inom parentes avser 2008 Målet är uppfyllt. Föräldraenkät: 82 (78) procent är helt eller ganska nöjda med det inflytande de har i verksamheten. 45 (39) procent är helt nöjda. Redovisas i enheternas kvalitetsredovisningar. Måluppfyllelse Målet är uppfyllt.

9 (35) miljödiplomering ska öka varje år. SKOLA Effektmål Antalet enheter som deltar i kommunens miljödiplomering ska öka varje år. Måluppfyllelse Målet är uppfyllt. En ny skola påbörjade sin miljödiplomering. Viktiga händelser I en stor förvaltning med bred verksamhet ställs stora krav på samordning och stabila grundsystem bl. a för ekonomisk planering, lokalförsörjning, personalförsörjning, kvalitetsuppföljning och verksamhetsutveckling. Året har präglats av revidering och uppbyggnad av olika grundsystem. Mycket återstår att göra, fr. a vad gäller personalplanering och personalförsörjning inom den kommunala egenregin. Samhällsuppdraget och egenregiverksamheten har olika delar av ansvaret för förskola och grundskola. För att helheten ska fungera har det administrativa sambandet mellan organisationens delar stärkts. Barn- och ungdomsnämndens dubbla ansvar samhällsuppdraget och styrelsefunktionen för egenregin förutsätter ett väl fungerande samband. I samband med att flera externa intressenter publicerat bedömningar av verksamheternas kvalitet och deras kostnader under slutet av 2008 blev det tydligt att Järfälla kommuns skolor borde kunna uppnå bättre resultat, både i relation till elevernas förutsättningar och till kostnaden för verksamheten. Det är väl känt att ambitionsnivå, anda och organisationskultur har stor betydelse för verksamhetens resultat. Höga och positiva förväntningar påverkar resultaten. Under året har vi betonat en höjd ambitionsnivå, höga förväntningar och snabbhet i reaktioner på förändringsbehov. Under våren 2009 togs ett program för resultatförbättring fram, som ett sätt att samla alla uppdämda behov av resultatförbättring. Programmet innehåller ett åttiotal förbättringspunkter inom sju huvudområden, bl. a Mål, förväntningar och uppföljning, Elevers hälsa och sociala utveckling, Pedagogiskt arbete och Organisation och ledarskap. Programmet är omfattande och krävande, men leder till en verksamhet på en helt annan kvalitetsnivå när det sätts i verket. Det återstår att få en rakare linje mellan nämndens mål och ambitioner och verksamheternas planering. Enskilda/fristående verksamheter bjuds alltid in på lika villkor i utvecklingsdiskussioner, men har naturligtvis ett större eget ansvar för sitt inre arbete. Resultatförbättringsprogrammet ska revideras årligen, närmast i slutet av våren En viktig del i arbetet med att förbättra resultaten är att ha ett effektivt uppföljningssystem. Förvaltningen har länge haft ett omfattande uppföljningsarbete. Under hösten 2009 har vi planerat för en tydligare samordning av alla insatser under namnet Kvalitetssystematik för utveckling, som ska vara färdigt att använda under slutet av våren Systemet innehåller fyra delar ett starkt IT-stöd för att hantera våra stora mängder kvalitetsdata, kollegialt stöd för utvecklingsarbete genom ett nätverk med kunniga pedagoger inom kommunen, enhetskonsultationer mellan förvaltningsledning och enhetschef för att gå igenom resultat och utvecklingsbehov, och en barnoch elevkonsulent med uppgift att fånga kvalitetsfrågor på individnivå som annars kan vara svåra att spåra i statistik.

10 (35) Platsgarantin för familjer med barn i förskolan har kunnat klaras. En långsiktigt hållbar plan för lokalförsörjning har skapats. Planen beskriver kapacitetsbehov, befolkningsutveckling, investeringsförutsättningar och lokalernas relation till behov av pedagogiska förändringar i verksamheten. Planen ska också ge förutsättningar för att i framtiden kunna skapa lokaler som är så flexibla att de med enkla medel går att ställa om mellan förskola och grundskola, och gärna också andra kommunala verksamheter, för att kunna möta de fluktuationer i befolkningens åldersstruktur som alltid finns över tid. Under 2009 har ett närmare samarbete med de tekniska förvaltningarna inletts, för att förbättra alla rutiner kring fysisk planering. Under större delen av hösten 2009 var befattningen som skolchef för de kommunala för- och grundskolorna vakant, vilket innebar en påfrestning för organisationen. Posten kunde tillsättas i december 2009, varpå arbetet med att förbättra strukturerna inom Förskola & grundskola kunde fortsätta. Förvaltningens arbete med information och kommunikation har professionaliserats under 2009, i o m att en medarbetare med specialistkunskaper kunnat anställas. Kommunikationsfrågor har under 2009 blivit en naturlig del av planeringen. Framtiden I en stor och komplex organisation ställs stora krav på att nå ut och att skapa dialog kring utveckling och framtidsfrågor. Resultatförbättringsprogrammet lyfter bland mycket annat fram att det behövs ett starkare samband mellan mål och praxis. Det är tydligt att det finns ett aktivt utvecklingsarbete på många förskolor och skolor, men kopplingen mellan övergripande mål och lokal utveckling behöver fortfarande stärkas. Under de närmaste åren är ambitionen att också koppla verksamheternas utveckling närmare till forskningsvärlden. Under 2010 kommer förvaltningens resurser inom detta område att samordnas och målinriktas. Förskola och skola kommer att möta ökande volymer, fr a i yngre åldrar, både på grund av generationsskiften bland befolkningen i flera kommundelar, och allmän expansion. Generationsväxlingen finns också inom organisationen stora rekryteringsbehov kommer att finnas under de närmaste åren, och för flera yrkesspecialitéer är rekryteringsläget bekymmersamt fr a förskollärare, fritidspedagoger och vissa specialpedagogiska kompetenser. Rekrytering av chefer kräver särskild uppmärksamhet här är generationsskiftet särskilt märkbart. Ändrade förväntningar från brukare, med allt större krav på höga resultat och individuellt inflytande, förändrar förutsättningarna för arbetet på alla nivåer i organisationen. Även statliga intressenter aviserar skärpt uppmärksamhet på resultat och rutiner, t ex vad gäller likabehandling. Det samordnade kavlitetssystem som påbörjats under 2009 ska tas i bruk till hösten 2010, och ska kunna fånga både faktiska resultat och utvecklingspotential, på systemnivå och på individnivå. Under 2009 har en planering för den kommungemensamma kundtjänsten genomförts. Delar av rutinerna kring barnomsorgsadministration och val av skola kommer från mars 2010 att skötas i samarbete med kundtjänsten.

11 (35) POLITISK LEDNING Barn- och ungdomsnämnden har nio ledamöter och nio ersättare. Majoriteten utgörs av tre representanter för moderaterna samt vardera en representant för folkpartiet och centerpartiet. Minoriteten består av tre representanter för socialdemokraterna samt en representant för vänsterpartiet. Ett arbetsutskott bestående av fyra ledamöter och fyra ersättare bereder nämndens ärenden. Ekonomiskt utfall Tkr Budget 2009 Bokslut 2009 Bokslut 2008 Bokslut 2007 Intäkter Kostnader Nettokostnader Kommunbidrag Resultat Nämnden har haft sex ordinarie sammanträden och ett budgetseminarium. I budgeten fanns utrymme för ytterligare aktiviteter vilket innebär ett överskott på arvoden, sociala avgifter och administrationskostnader om totalt 132 tkr. I samband med nedläggning av kommunens tryckeri år 2008 beviljades nämnden utökad budgetram med 300 tkr för externa tryckkostnader. Då faktiska tryckkostnader legat på en avsevärt lägre nivå redovisas ett överskott i denna del om 265 tkr. Totalt redovisas ett överskott om 397 tkr. År 2008 uppgick överskottet till 278 tkr. I budgeten för åren 2010 och 2011 har ramen för politisk ledning justerats ner något med hänsyn till de stora överskotten de två senaste åren. Viktiga händelser Barn- och ungdomsnämndens sammanträden har varit offentliga. Annonsering har skett på kommunens webbplats och i lokalpressen. Enheterna har informerats genom kommunens intranät, och genom sammanfattningar i brevform, för att förbättra informationen till alla berörda om nämndens frågor. Information om nämndens arbete, och diskussion i förväg med verksamhetsföreträdare om aktuella ärenden, ingår i resultatförbättringsprogrammet, med tanken att en levande diskussion och god information ökar effektiviteten i verksamheten. Under året har ett stort antal beslut fattats, och nämndens beslutsansvar är brett. Ekonomisk styrning och uppföljning upptar självklart en stor del av nämndens arbete, och här har bilden under 2009 varit tudelad: Samhällsuppdragets budget och förbrukning fungerar enligt plan. Ekonomistyrreglerna för de kommunala verksamheterna har under 2009 skärpts, i syfte att få god budgetkontroll och tydliga spelregler. Investeringsplaneringen har i något större utsträckning än tidigare kunnat kopplas till befolkningsutvecklingen genom att kapacitetsplanen för lokalförsörjning skapats. Nämnden följer noga verksamhetens resultat, genom redovisningar av utvärderingsrapporter, kvalitetsredovisningar och statistik kring bl. a nationella prov och betyg. Verksamhetens resultat har förbättrats något jämfört med tidigare år.

12 (35) Pedagogisk och organisatorisk utveckling genererar också ett antal ärenden bl. a i form av vissa förändringar av fritidsklubbarnas organisation, resonemang kring satsningar på förbättrade resultat och vissa förändringar i FoGs enhetsorganisation. Nämnden har under året noga följt platstillgång och personaltäthet inom förskolan, dels för att söktrycket i flera kommundelar varit högt, och dels för att väga av olika framtida investeringsbehov mot varandra. En viss minskning av kapacitetsbehovet i Viksjö har förberetts. Slutligen hanterar nämnden ett antal myndighetsärenden. Det största under 2009 rörde effekterna av Skolinspektionens regelbundna tillsyn, som innebar att vissa förbättringsåtgärder behövde vidtas. Framtiden Nämnden har aviserat ett stort intresse för den resultatförbättring vad gäller skolelevernas resultat som nämnts tidigare, och effektiviteten i resursanvändningen. I samband med att ett nytt kvalitetssystem tas i bruk, kommer nämnden att kunna få betydligt mer detaljerad information om verksamhetens utveckling. Lokalplaneringsfrågor kan bedömas ta åtskillig uppmärksamhet också i framtiden, med tanke på expansionsbehov, behovet av upprustningar och att skapa lokaler som kan fungera mer flexibelt. Investeringsfrågor kommer att hanteras utifrån kapacitetsplaneringen, och inriktas på smidiga lösningar med hög flexibilitet. Förvaltningen förser nämnden med en sammanhållen och långsiktig ärendeplanering. Många av de frågor som nämnden har att hantera går att förutse i god tid, och många ärenden hänger också samman. Med god planering kan många olika frågor samordnas, och en längre framförhållning åstadkommas. NÄMNDKANSLI Ansvarsområde Nämndens tjänstemannakansli bereder, verkställer, informerar om och följer upp nämndens beslut. I kansliets uppdrag ingår administration av erbjudande om plats inom barnomsorgen och av barnomsorgstaxan. I personalens uppgifter ingår många kontakter med och service till medborgarna, samt samarbete med andra förvaltningar. Ekonomiskt utfall Tkr Budget 2009 Bokslut 2009 Bokslut 2008 Bokslut 2007 Intäkter Kostnader Nettokostnader Kommunbidrag Resultat Intäkterna består av sålda tjänster till andra förvaltningar. Hela årets överskott, 171 tkr, kan härledas till lägre kostnader än budgeterat för e-tjänster. Budgeten för år

13 (35) 2010 och 2011 är, vad avser e-tjänster, anpassad till en nivå som avser drift och underhåll av befintliga e-tjänster. En medarbetare har från och med april månad övergått till den nybildade itorganisationen vilket inneburit lägre lönekostnader. Å andra sidan har förvaltningen belastats med kostnader i form av debiteringar för systemförvaltning med mera från it-enheten. Årets kostnader är lägre än föregående år beroende på minskade kostnader för e- tjänster. Samtliga beslutade e-tjänster är nu installerade och fortsättningsvis kommer nämndkansliet enbart att belastas med kostnader för drift och underhåll av dessa tjänster. Väsentliga personalförhållanden Antal anställda Antal årsarbetare Antal sjukdagar per anställd Total sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid 4 % 5 % 8 % Andel av den totala sjukfrånvaron som varit sammanhängande minst 60 dagar 0 % 0 % 74 % Andel anställda utan sjukfrånvaro 29 % 24 % 24 % Antalet sjukdagar per anställd har fortsatt minska sedan 2007 och Sedan 2007 har den totala sjukfrånvaron halverats, och antalet sjukdagar per anställd mer än halverats. Det förväntade generationsskiftet på kansliet har inletts med kraft under nästan en tredjedel av kansliets medarbetare är nytillträdda sedan hösten Med tanke på hur mycket tyst kunskap som finns hos medarbetare med lång erfarenhet, har det varit en utmaning att vidmakthålla och utveckla alla rutiner trots personskiften på flera befattningar. Vi arbetar medvetet med överväxling, vilket innebär att nya medarbetare under en tid får gå parallellt med avgående kollegor. Inom kansliet finns nu också ett antal småbarnsföräldrar, och vi arbetar aktivt med de särskilda förutsättningar som detta innebär. Inriktningen är att skapa flexibla arbetssätt som gör det möjligt att förena arbete och familjeliv. Miljöredovisning Kansliet deltar i det miljöarbete som bedrivs i kommunalhuset. Viktiga händelser Under året har vissa förändringar i kansliets arbetssätt befästs, och ytterligare nya initierats. Kansliets utredare arbetar som en sammanhållen grupp, som kan säkra kompetensbredd och en jämn arbetsfördelning. Utredarna arbetar regelbundet tillsammans med hela ledningsgruppen, för att förbereda kommande ärenden på ett tidigt stadium. I slutet av 2009 formaliserades den tidigare ledningsgruppen och utredargruppen som kansliets stora ledningsgrupp.

14 (35) Under 2009 har också sambandet mellan samhällsuppdraget och den kommunala driften utvecklats. Samhällsuppdragets kansli har något omdefinierat sina interna funktioner för att stärka sambandet. Tidigare har betonats en strikt åtskillnad mellan samhällsuppdragets kansli och den centrala ledningen inom Förskola och grundskola. Dock är det så att en del av kansliet är en gemensam funktion för hela förvaltningen: Förvaltningschef, nämndsekreterare, registrator och informatör. Den gruppen benämns i fortsättningen sekretariat, och svarar för gemensam planering mellan samhällsuppdraget och Förskola och grundskola i hanteringen av barn- och ungdomsnämndens angelägenheter. Framtiden Generationsskiftet, med många nyrekryteringar, kommer att fortsätta under 2010 och de närmaste åren framöver kommer också att föra med sig flera teknikskiften som kommer att ta tid och kraft i anspråk. Från kansliet har framförts att de olika kommungemensamma projekt som drivs för att skapa förnyelse, behöver samordnas, eftersom kansliets resurser är begränsade. I och med att flera nya enheter skapats inom Förskola och grundskola, kommer samhällsuppdraget också att precisera ett antal beställningar under Det nyskapade Järfälla språkcentrum, som initialt hanterar alla frågor som rör modersmål, kan eventuellt få ytterligare uppdrag som rör undervisningen i Svenska som andraspråk, och förberedelseklasser. Barn- och elevstödsenheten, med skolhälsovård, kuratorer och psykologer, förväntas kunna bidra till en bättre elevhälsa och en större likvärdighet inom kommunen. Slutligen återstår att revidera uppdraget till Järfälla resurscentrum. Forskning- och utveckling, FoU, saknar idag en sammanhållen målinriktning. En sådan ska arbetas fram under Samarbetet med Utbildnings- kultur- och fritidsförvaltningen kommer att fortsätta att utvecklas starkt under 2010, eftersom många sakfrågor är gemensamma. Ett breddat språkval i grundskolan, och ett eventuellt kommande samarbete mellan år 6-9 och gymnasiet i centrala Jakobsberg ska utredas. Vi hoppas också på en liknande utveckling i samarbetet med socialförvaltningen. FÖRSKOLA OCH FAMILJEDAGHEM 1-5 ÅR Ansvarsområde Ansvarsområdet omfattar förskolor och familjedaghem för barn 1-5 år samt öppen förskola. Det finns totalt 54 förskolor, 33 av dem är i kommunal regi och 21 är i enskild regi. Dessutom finns familjedaghem, både i kommunal och i enskild regi. Förskolan är väl utbyggd och erbjuder många valmöjligheter. Kommunen erbjuder flera former av pedagogik. 72 procent av barnen går i förskolor eller familjedaghem som drivs i kommunal regi och 28 procent går i förskolor som drivs i enskild regi. De enskilda förskolorna drivs av aktiebolag, stiftelser, föräldrakooperativ eller personalkooperativ. För barn som av medicinska och/eller fysiska orsaker är i behov av särskilt stöd kan extra medel beviljas. De flesta av dessa barn finns inom ordinarie förskoleverksamhet, i snitt under året 49 barn. Några barn som har omfattande vårdbehov har sin pla-

15 (35) cering i någon av kommunens två specialavdelningar. Ett fåtal barn med diagnos inom mer sällsynta handikappområden är beviljade plats i annan kommun eller enskild verksamhet. I och utanför kommunen har 43 barn specialplaceringar vilket inkluderar i snitt över året 25 barn i kommunens allergiförskola. För förskolebarn som inte är inskrivna i den vanliga förskolan eller i familjedaghem finns öppna förskolor där barnen kan delta i pedagogisk verksamhet tillsammans med förälder eller annan vuxen. Ekonomiskt utfall Tkr Budget 2009 Bokslut 2009 Bokslut 2008 Bokslut 2007 Intäkter Kostnader Nettokostnader Kommunbidrag Resultat Mnkr Budget Bokslut Avvikelse Intäkter 61,4 69,0 +7,6 Platsbidrag 327,0 329,3-2,3 Lokaler 50,6 46,7 +3,9 Övriga kostnader 29,9 31,1-1,2 NETTOKOSTNADER 346,1 338,1 +8,0 Årets intäkter är tkr högre än budgeterat. Barnomsorgsavgifterna redovisar ett överskott om tkr. Orsaken är dels ökat antal barn, men framför allt att en högre andel familjer betalar maxtaxa. Denna ökning i betalningsförmåga inträdde redan år 2008 men var inte känd under budgetarbetet (våren 2007). Statsbidrag avseende maxtaxa och kvalitetssäkrande åtgärder är 800 tkr högre än budgeterat och momsintäkterna ger ett överskott om tkr. Slutligen finns obudgeterade interkommunala ersättningar om 700 tkr. Dessa intäkter avser sålda platser på specialavdelning och motsvaras av ett underskott på kostnadssidan under rubriken övriga kostnader. Antalet barn i förskoleverksamhet är 40 fler än budgeterat till en merkostnad om tkr. Att underskottet inte blivit större beror på en förskjutning nedåt i närvarotiderna såtillvida att en avsevärt lägre andel av barnen går på det högsta intervallet som är mer än 30 timmar per vecka. Ökningen av antalet barn beror på att nyttjandegraden har ökat med cirka en procentenhet gentemot vad som beräknades i budgeten. Nyttjandegradens utveckling under de senaste åren beskrivs längre fram i detta avsnitt. Lokalkostnaderna är tkr lägre än budgeterat. Vissa ombyggnationer har senarelagts vilket inneburit att förväntade hyreshöjningar uteblivit. Ombyggnad av kök med anledning av ny livsmedelsförordning sker ej i den takt som beräknades vid budgettillfället. I budgeten hade avsatts medel för lokalkostnader för en öppen förskola i Viksjö. Då det ej gått att finna någon ledig lokal för detta ändamål har ej heller dessa medel förbrukats.

16 (35) Övriga kostnader överstiger budget med tkr varav 700 tkr avser specialplaceringar av barn från andra kommuner där motsvarande överskott redovisas på intäktssidan. Det reella underskottet begränsas till 500 tkr och avser barn i behov av särskilt stöd. Kvalitetsredovisning Kommunen har även i år ansökt om statsbidrag från Skolverket till personalförstärkningar och/eller medel till kompetenshöjande åtgärder. Förskolorna har fått 850 kronor per barn och år. Medlen har i första hand använts till personalförstärkning motsvarande ca 75 procent och 25 procent till kompetenshöjande åtgärder som t.ex. utvecklingsarbetet kring språkutvecklande arbetssätt. Skolundersökning 2009, ett samarbete med Upplands-Bro med gemensamma elevoch föräldraenkäter har under våren genomförts för fjärde året. Resultatet för förskoleföräldrarna ligger på ungefär samma nivåer som vid mätningarna 2007 och Föräldrarna är helt eller till stor del nöjda med sitt barns förskola. Andelen föräldrar som är helt nöjda har ökat jämfört med föregående år. Det har endast skett marginella förändringar av förskoleföräldrarnas helhetssyn på sitt barns förskola. Samtliga områden får höga betyg av förskoleföräldrarna. De frågor man är särskilt nöjd med är bland annat att personalen visar respekt för barnet, att barnet trivs på förskolan samt att pojkar och flickor ges lika rätt och möjligheter i förskolan. LJUS på kvalitet, ett samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro, Solna och Sigtuna kommuner med gemensamma kvalitetsgranskningar av förskolor och skolor har genomfört en granskning av tre förskolor under våren 2009; Solgläntans förskola, Berghems förskola och Lasse-Maja förskola. Under hösten 2009 lämnade barn- och ungdomsförvaltningen samarbetet med de andra kommunerna kring Ljus på kvalitet. Det gemensamma samarbetet kring enkäter fortsätter dock. Viktiga händelser Platsbehovet är under 2009 tillgodosett. Tre nya förskolor startade i början av året, I Ormbackaområdet i Barkarby/Skälby startade en ny förskola i tillfälliga lokaler i avvaktan på en permanent förskola. Lädersättraskolan är nu ombyggd till förskola och förskoleverksamhet flyttade in i lokalerna vid årsskiftet 2009/2010. Ny tillfällig förskola har byggts på Barkarbyfältet, invid IKEA, i avvaktan på en permanent förskola. Organisatoriskt hör Dalens förskola till Aspnässkolan. Skrattegi AB driver verksamheten i Ormbacka förskola. Stiftelsen för Sverige Finska Skolan i Kista startade verksamheten i Lädersättra förskola. Lädersättra förskolas namn har under året ändrats till Förskolan Piazzan. Föräldrakooperativet Axets huvudmannaskap har ändrats till Personalkooperativet Axet. E-tjänsterna för barnomsorgen har tagits i bruk. De e-tjänster som nu används för barnomsorgen är ansökan om barnomsorgsplats, uppsägning av plats, inkomstuppgift och schema.

17 (35) Barn- och ungdomsnämndens regler och tillämpning av skollagen, från , har reviderats och nytt system för fördelning av kompletteringsresurser har arbetas fram. Skolinspektionens regelbundna tillsyn av förskoleverksamheten genomfördes under hösten Under våren 2009 meddelade Skolinspektionen sitt resultat av inspektionerna. Kommunen redovisade i sin tur planerade åtgärder som ska vidtas. Program för resultatförbättring tillsammans med skolinspektionsrapporten kvalitetsredovisning och skolundersökningen är utgångspunkten i det fortsatta kvalitetsarbetet. Framtiden Allmän förskola från 3 år införs från och med 1 juli Den är avgiftsfri och gäller idag för barn från 4 års ålder. Skolhusgruppen, före detta framtidsgruppen, fortsätter sitt arbete med att utforma ett lokal- och funktionsprogram för utbyggnaden av förskola-skola i Barkarbystaden 1. Upphandling av ny skolundersökning i samarbete med fem andra kommuner har påbörjats. Dessa kommuner är Upplands-Bro, Sigtuna, Solna, Sundbyberg och Lidingö. En utredning ska göras för att ta reda på hur barn och elever med tal- och språkstörningar kan få stödet inom kommunens verksamheter. Kommunen köper idag platser utanför kommunen för dessa barn och elever. Idag rekommenderas barn och elever med tal- och språkstörningar plats i tal- och språkförskola/skola av landstingets logopeder. Förvaltningen ska också under våren göra en översyn av organisation och ekonomiska förutsättningar för att samordna verksamheter kring Järfälla språkcentrum där modersmålsstöd för barn 1-6 år är en del. Produktionsvolymer Antal platsbidrag Budget 2009 Bokslut 2009 Avvikelse Förskola/fdh 1-2 år Förskola/fdh 3-5 år Summa Varav egen regi 72 % 72 % 74 % 74 % Andel av kostnader som avser egen regi 71 % 73 % 73 % Enskild regi andel platser 27 % 25 % 25 % Andel av kostnader som avser enskild regi 28 % 26 % 26 % Andra kommuner andel platser 1 % 1 % 1 % Andel av kostnader som avser andra kommuner 1 % 1 % 1 %

18 (35) Nyttjandegrader 1-5 år 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% 86,2% 86,8% 86,9% 88,0% 87,2% 88,5% 89,4% Budget 2009 Bokslut 2009 Serie1 Nyckeltal Antal barn som får modersmålsstöd Antal barn Andel av samtliga i förskoleverksamhet 12 % 12 % 11 % Antal språk Kostnad per barn Antal barn som får särskilda individuella insatser Antal specialplaceringar Andel av samtliga i förskoleverksamhet 1 % 1 % 1 % Kostnad per barn Antal barn med extraresurs Andel av samtliga i förskoleverksamhet 1 % 2 % 2 % Kostnad per barn Andel barn som får sitt förstahandsval av förskola 66 % 60 % 58 % Antal kvm/barn i förskolan

19 (35) Bruttokostnad per barn inklusive lokalkostnader 1-5 år Egen regi Enskild regi Annan kommuns regi Totalt alla Järfällabarn I annan kommuns regi ingår en stor andel specialplaceringar. Kostnaderna för dessa är höga och kan dessutom variera kraftigt mellan olika år. Bruttokostnad per barn exklusive lokalkostnader 1-5 år Egen regi Enskild regi Annan kommuns regi Totalt alla Järfällabarn Närvarotider i förskolan 1 15 tim/v 11 % 12 % 2 % tim/v 12 % 11 % 22 % tim/v 55 % 57 % 60 % tim/v 22 % 20 % 16 % 100 % 100 % 100 % Den ökade andelen i intervallet 1-15 tim från och med år 2008 beror på nämndens beslut att begränsa omsorgstiden till 15 timmar per vecka för barn till föräldralediga. Familjers avgiftsgrundande inkomst Gäller både förskola och skolbarnsomsorg Kronor per månad 0 3 % 2 % 2 % % 34 % 41 % % 64 % 57 % 100 % 100 % 100 % Finansiering Barnomsorgsavgifter 9 % 9 % 10 % Statsbidrag 6 % 6 % 6 % Övriga intäkter 2 % 2 % 2 % Kommunalskatt 83 % 83 % 82 % Summa 100 % 100 % 100 % Personaltäthet förskola Jämförelsegrupp: De fem kommuner som låg närmast Järfälla i standardkostnad för barn- och skolbarnsomsorg 2008: Huddinge, Kävlinge, Nykvarn, Staffanstorp och Österåker, vilket är samma som i föregående årsredovisning.

20 (35) Figur 1 Antal inskrivna barn per årsarbetare, exklusive städ- och kökspersonal. Grafen visar personaltätheten i förskola, desto lägre tal desto högre personaltäthet. Observera omvänd skala. 4, ,5 5,0 5,5 6,0 6,5 Järfälla kommunala Jämförelsegrupp kommunala Järfälla enskilda Slutsatser: Den negativa trenden fortsätter Järfällas kommunala förskolor fortsätter att minska sin personaltäthet, i år med ytterligare 0,2 barn per årsarbetare, efter förra årets minskning av personaltätheten på 0,3 barn per årsarbetare. De enskilda friskolorna fortsätter nedåt i samma takt och löper jämsides med de kommunala enheterna. Också jämförelsegruppen försämrar sin personaltäthet men behåller en marginellt starkare position på området. I vissa förskolor är kökspersonalen delvis integrerad i verksamheten, såväl omsorgsmässigt som pedagogiskt. Det gör att den faktiska personaltätheten i vissa fall förmodligen är aningen högre än grafen visar. Förskolorna rapporterar om svårigheter att rekrytera personal, vilket tillsammans med en ökning av barnantalen förklarar den fortsatta minskningen. Kostnader familjedaghem 1-9 år Kostnader beräknas som bruttokostnader minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting. Dessutom ingår verksamhetens andel av gemensam administration och lokaler. Jämförelsegrupp: De fem kommuner som låg närmast Järfälla i standardkostnad för barn- och skolbarnsomsorg 2008: Huddinge, Kävlinge, Nykvarn, Staffanstorp och Österåker, vilket är samma som i föregående årsredovisning.

21 (35) Figur 2. Kostnad per inskrivet barn i kommunal regi. Total kostnad för familjedaghem i kommunal regi dividerat med genomsnittligt antal inskrivna barn i kommunala familjedaghem. Grafen visar kommunens nettokostnad (kronor) för familjedaghem för barn 1-9 år. Slutsatser: Jämförelsegruppens kostnader låg 2005 på nästan 8000 kronor mer än Järfällas. Gapet har successivt minskat, och 2008 gick Järfälla om med kostnader på drygt kronor mer än jämförelsekommunernas per inskrivet barn. I jämförelsegruppen ligger Nykvarn på betydligt lägre kostnader än övriga, medan Staffanstorp ligger betydligt högre. Dessa båda extremvärden tar ut varandra och påverkar därför inte analysen. I jämförelsegruppen är en högre andel av de inskrivna barnen i den yngsta åldersgruppen (0-3 år). Denna grupp är i allmänhet mer resurskrävande än äldre åldrar. Ingen i jämförelsegruppen har haft 6-9-åringar i familjedaghem under mätperioden, medan Järfälla har ett litet antal i den åldersgruppen, som dock minskar stadigt. Vidare har Järfälla en lägre personaltäthet i familjedaghemmen än vad jämförelsegruppen har, även om skillnaden har minskat. Allt detta tyder på att Järfälla borde ligga på en lägre kostnadsnivå än jämförelsegruppen, men det finns också kostnadsdrivande faktorer för kommunen. En är att personalens utbildningsnivå är högre, en annan att löneläget är högre. Huddinge, som lönemässigt kan jämföras med Järfälla, har högre kostnader. En annan kostnadsdrivande faktor är att Järfälla ger modersmålsstöd i familjedaghemmen, vilket ingen i jämförelsegruppen gör. Andelen barn med modersmålsstöd har dessutom ökat sedan föregående år.

22 (35) SKOLBARNSOMSORG Ansvarsområde Fritidshem för 6-9 åringar finns i 17 kommunala skolor och i tre fristående skolor. I ett fåtal familjedaghem finns också skolbarnsomsorg för 6-9-åringar. Fritidsklubbar med öppen verksamhet och verksamhet för inskrivna barn i åldern år finns i 14 kommunala F-5-skolor och två kommunala F-9-skolor. Familjer kan välja att skriva in sina barn och betala barnomsorgsavgift på samma sätt som för fritidshem. Två fristående skolor har fritidsklubb för inskrivna barn. På tre kommunala 6-9-skolor finns från höstterminen 2009 fritidsklubbar med öppen verksamhet. Ekonomiskt utfall Tkr Budget 2009 Bokslut 2009 Bokslut 2008 Bokslut 2007 Intäkter Kostnader Nettokostnader Kommunbidrag Resultat Mnkr Budget Bokslut Avvikelse Intäkter 30,8 33,0 +2,2 Platsbidrag 102,0 102,5-0,5 Lokaler 10,2 10,2 0,0 Övriga kostnader 34,6 32,1 +2,5 NETTOKOSTNADER 116,0 111,8 +4,2 Årets intäkter är tkr högre än budgeterat tkr av denna ökning avser barnomsorgsavgifter. Liksom inom förskolan beror detta dels på ökat barnantal men framför allt att en högre andel av familjerna betalar maxtaxa. Statsbidrag avseende maxtaxa och kvalitetssäkrande åtgärder är 600 tkr högre än budgeterat. Slutligen finns obudgeterade interkommunala ersättningar om 300 tkr. Dessa ersättningar avser sålda platser till barn från andra kommuner. Antalet barn är 14 fler än budgeterat vilket innebär ett överskridande avseende utbetalda platsbidrag om 500 tkr. Ökningen med 14 barn beror på att nyttjandegraden ökat. En beskrivning av nyttjandegradens utveckling återfinns längre fram i detta avsnitt. Övriga kostnader är tkr lägre än budgeterat varav tkr avser fritidsklubbar. Resterande avser främst kostnader för särskolebarn på fritidshem och barn i behov av särskilt stöd. Det bör poängteras att kostnaderna för barn i behov av särskilt stöd ökat jämfört med föregående år men att ökningen blivit mindre än budgeterat. Kvalitetsredovisning Kommunen har även i år ansökt om statsbidrag från Skolverket till personalförstärkningar och/eller medel till kompetenshöjande åtgärder. Fritidshemmen får 425 kr per barn och år. Underlaget för årets uppföljning visar att 80 procent av bidraget har använts till personalförstärkningar och 20 procent till kompetenshöjande åtgärder.

23 (35) Viktiga händelser Fem kommunala fritidshem har under hösten ingått i en kvalitetsgranskning som Skolinspektionen gjort. Järfälla är en av 17 kommuner som granskats. Syftet med kvalitetsgranskningen är att tydliggöra för de granskade fritidshemmen, dess ledning och de politiskt ansvariga de eventuella förbättringsbehov som finns, men granskningen kommer också att uppmärksamma verksamheternas förtjänster och framgångsfaktorer. Granskningen kommer att resultera i en nationell rapport och i ett beslut för varje granskad kommun. Beslutet kommer att innehålla bedömningar av de granskade verksamheternas kvalitet i förhållande till de nationella mål och krav som gäller för fritidshemmen. Rapport och beslut kommer våren Från 2010 finns öppen fritidsklubbsverksamhet på alla kommunala skolor som har elever i årskurs 4, 5 och 6. Montessoriskolan Växthuset och Vittra i Jakobsberg kommer också att ha öppen verksamhet. Familjer som vill ha sina barn i den öppna verksamheten betalar 500 kr per termin. Inga extra kostnader för mellanmål och materialkostnader tillkommer. Varje fritidsklubb får ett anslag för att bedriva öppen verksamhet i fritidsklubb. På Björkebyskolan, Fjällenskolan, Källtorpskolan och Viksjöskolan kan årskurs 6-elever gå till fritidsgården på eftermiddagen utan anmälan. Produktionsvolymer Antal platsbidrag Budget Bokslut Avvikelse Fritidshem/Fdh 6-9 år Sexåringar i förskola Resursgrupper 6-9 år Summa Varav egen regi 92 % 92 % 92 % 92 % Andel av kostnader som avser egen regi 91 % 91 % 91 % Enskild regi andel platser 7 % 7 % 7 % Andel av kostnader som avser enskild regi 7 % 7 % 7 % Andra kommuner andel platser 1 % 1 % 1 % Andel av kostnader som avser andra kommuner 2 % 2 % 2 %

24 (35) Nyttjandegrad skolbarnsomsorg 6-9 år 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% 92,3% 92,7% 94,2% 94,6% 94,2% 94,6% 95,0% Budget 2009 Bokslut 2009 Nyckeltal Antal barn som får särskilda individuella stödinsatser Antal barn med extraresurs Andel av samtliga i skolbarnsomsorg 6-9 år 2 % 2 % 2 % Kostnad per barn Fritidsklubbar Antal per månad Inskrivna i fritidsklubb Besökare öppen verksamhet/dag Bruttokostnad per barn 6-9 år Egen regi Enskild regi Annan kommuns regi Statliga skolor Totalt alla Järfällabarn I annan kommuns regi ingår en stor andel specialplaceringar. Kostnaderna för dessa är höga och kan dessutom variera kraftigt mellan olika år. Den minskade kostnaden år 2009 för elever i egen regi beror på att medel för personalförstärkningar lagts in i det viktade bidraget för grundskolan.

25 (35) Finansiering Barnomsorgsavgifter 15 % 14 % 15 % Statsbidrag 8 % 7 % 8 % Övriga intäkter 1 % 1 % 1 % Kommunalskatt 76 % 78 % 76 % Summa 100 % 100 % 100 % Kostnad fritidshem 6-12 år Kostnader beräknas som bruttokostnader minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting. Dessutom ingår verksamhetens andel av gemensam administration och lokaler. Jämförelsegrupp: De fem kommuner som låg närmast Järfälla i standardkostnad för barn- och skolbarnsomsorg 2008: Huddinge, Kävlinge, Nykvarn, Staffanstorp och Österåker, vilket är samma som i föregående årsredovisning. Figur 3 Kostnad för fritidshem (inklusive fritidsklubb) i kronor per invånare 6-12 år. Grafen visar de totala nettokostnaderna för fritidshem, dividerat med antalet barn 6-12 år, de åldrar verksamheten är avsedd för Järfälla Jämförelsegrupp Slutsatser: Grafen visar att Järfälla 2008 satsade nästan kronor per 6-12-åring på fritidshemsverksamhet. Det är avsevärt mycket mer än jämförbara kommuner men i år har skillnaden minskat något både genom att Järfällas kostnader har sänkts och att jämförelsegruppen har ökat marginellt. Till en del beror den fortsatta skillnaden på högre nyttjandegrad, Järfälla har alltså fler i åldersgruppen som går i fritidshem, vilket ger högre totala kostnader. Järfälla har också en avsevärt högre peng för fritidsverksamheten samt en något högre perso-

26 (35) naltäthet. Kostnader för fritidshem är svåra att jämföra mellan olika kommuner, eftersom kostnadsfördelningen mellan skola, förskoleklass och fritidshem ofta redovisas olika. Att Järfälla ligger så pass mycket högre kan alltså ha redovisningstekniska förklaringar. UTBILDNING Ansvarsområde Ansvarsområdet omfattar förskoleklass och grundskola årskurs 1-9 för åldersgruppen 6-16 år. Särskolan omfattar åldersgruppen 7-17 år. Förskoleklass finns i 17 kommunala skolor och i tre fristående skolor. Förskoleklass är inte obligatorisk men nästan alla barn går i förskoleklass. 93 procent av förskoleklassbarnen går i kommunala skolor och 6 procent går i fristående skolor i kommunen. Några få barn går i skola i annan kommun eller går kvar i förskolan. Alla skolpliktiga barn och ungdomar går i grundskola eller särskola. Undervisningen av grundskoleelever sker i 20 kommunala skolor och i fyra fristående skolor. 82 procent av eleverna går i kommunens skolor och 11 procent går i fristående skolor i kommunen. Tre procent går i andra kommuners skolor och fyra procent i fristående skolor utanför kommunen. Tre kommunala skolor har klasser med särskoleelever. Förutom Sandvikskolan och Kolarängskolan har nu Källtorpskolan en grupp särskoleelever. Samundervisningsklasser med både särskole- och grundskoleelever finns i Olovslundskolan och Björkebyskolan. Kommunens 11 förberedelseklasser för barn som nyligen flyttat till Sverige och inte har svenska som modersmål finns i Aspnässkolan, Berghemskolan, Källtorpskolan, Tallbohovsskolan och Ulvsättraskolan. Det finns nio kommungemensamma grupper för elever med behov av särskilt stöd under ledning av Järfälla Resurscentrum. På Sandvikskolan finns från höstterminen en förskoleklass för barn med autism och autismliknande tillstånd. Tanken är att nästa läsår bygga vidare med årskurs 1 också. Barnen i förskoleklassen fortsätter antingen i grundskola årskurs 1 eller går de vidare till särskolan med inriktning mot autism. Ekonomiskt utfall Tkr Budget 2009 Bokslut 2009 Bokslut 2008 Bokslut 2007 Intäkter Kostnader Nettokostnader Kommunbidrag Resultat