Socialsekreterares arbetsvillkor - hur har de utvecklats, hur kan de förbättras och vad karaktäriserar friska arbetsgrupper?

Transkript

1 Socialsekreterares arbetsvillkor - hur har de utvecklats, hur kan de förbättras och vad karaktäriserar friska arbetsgrupper? Pia Tham, docent i socialt arbete Akademin för hälsa och arbetsliv Högskolan i Gävle

2 Innehåll a) Socialsekreterares arbetsvillkor 2003, 2014 och 2018 b) Vad bidrar till arbetstillfredsställelse och stabilitet? c) Hur kan arbetsvillkoren för socialsekreterare förbättras? d) Vad karaktäriserar friska arbetsgrupper? 2

3 Del A BAKGRUND: TRE ENKÄTUNDERSÖKNINGAR AV SOCIALSEKRETERARES ARBETSVILLKOR 3

4 Urval Alla socialsekreterare som arbetade med utredningar av barn och /eller ungdomar (2003, 2014 och 2018) i hälften av stadsdelarna och hälften av kommunerna i Stockholms län. 4

5 Genomförande Personligt besök i alla arbetsgrupper vid ett tillfälle då grupperna var samlade till ett ordinarie möte 309 enkäter besvarades 2002/2003 (bortfall 3%) 349 enkäter besvarades 2013/2014 (bortfall 19%) 313 arbetade m utredning 458 enkäter besvarades 2017/2018 (bortfall 15%) 333 arbetade m utredning Hälsa, Högskolan i Gävle 5

6 QPS Nordic Mätinstrument utarbetat av arbetslivsforskare i Norden (Dallner et al., 2000) Framtaget för att mäta psykologiska, sociala och organisatoriska förhållanden i arbetslivet Består av ca 160 frågor Hälsa, Högskolan i Gävle 6

7 Innehåll QPS Nordic Skalor: Arbetskrav och kontroll i arbetet Rolltydlighet/rollkonflikter Skicklighet i arbetet Stöd från arbetsledare och kollegor Ledarskap Organisationsklimat (flera skalor) + ett flertal enskilda frågor Hälsa, Högskolan i Gävle 7

8 Resultat 8

9 Två övergripande mönster 1. Arbetsvillkoren hade försämrats i flera avseenden mellan 2003 och 2014 men resultaten 2018 pekar på en förbättring 2. Arbetet har blivit mer specialiserat och tydligt avgränsat Hälsa, Högskolan i Gävle 9

10 a) Bakgrundsdata

11 Ålder Ålder % 32% 44% % 36% 33% % 19% 13% % 9% 7% 60+ 1% 4% 3% Hälsa, Högskolan i Gävle 11

12 Kön, utbildning, familjeförhållanden Män 14% 10% 12% Socionomexamen 78% 84% 95% Sambo/gift 65% 66% 64% Har barn under 18 år 50% 52% 49% Hälsa, Högskolan i Gävle 12

13 b) Hur beskrivs arbetets innehåll 2003, 2014 och 2018?

14 Arbetsuppgifter Arbetar (utöver med att utreda) även med: Råd och stöd 84% 24% 15% Förebyggande 39% 9% 6% Med uppföljning 93% 82% 73% Med behandling 21% 2% 0% Uppsökande 7% 2% 1% Hälsa, Högskolan i Gävle 14

15 Arbetskrav Har ofta för mycket att göra 64% 67% 46% Måste ofta arbeta övertid 33% 45% 26% Arbetet hopar sig ofta 50% 60% 36% 1= Mycket sällan eller aldrig 2= Ganska sällan 3=Ibland 4= Ganska ofta 5= Mycket ofta eller alltid 15

16 Akutstyrt arbete Måste ofta ändra planeringen av arbetsdagen pga. akuta situationer i klientarbetet 34% 51% 32% Måste ofta ändra planeringen av arbetsdagen pga. personalbrist 14% 25% 20% Hälsa, Högskolan i Gävle 16

17 Möjlighet att påverka beslut i arbetet Kan ofta påverka val av arbetsmetoder 64% 48% 57% Kan ofta påverka mängden arbete man får 20% 13% 19% Kan ofta påverka vilka man ska arbeta tillsammans med 55% 32% 29% 1= mycket sällan eller aldrig 2= ganska sällan 3=Ibland 4= ganska ofta 5= mycket ofta eller alltid Hälsa, Högskolan i Gävle 17

18 Negativ påverkan på hem och familjeliv Arbetet påverkar ofta hem och familjeliv på ett negativt sätt 28% 40% 31% 18

19 Hot och våld Är ibland utsatt för hot och våld 12% 18% 13% Hälsa, Högskolan i Gävle 19

20 Avsikt att söka nytt arbete Troligt söka nytt arbete under det närmaste året 48% 54% 43% Hälsa, Högskolan i Gävle 20

21 Övervägt byta yrke Har ofta övervägt att byta yrke under det senaste året % 32% 30% 21

22 c) Självskattad hälsa 22

23 Emotionell utmattning Känner mig någon gång eller flera gånger per vecka känslomässigt tömd av mitt arbete Känner mig någon eller flera gånger per vecka utbränd av mitt arbete % 34% 25% 8% 14% 12% 0=Aldrig 1=Några ggr/år 2=Någon gång/månad 3=Flera ggr/månad 4=Någon gång/vecka 5=Flera ggr/vecka 6=Varje dag Hälsa, Högskolan i Gävle 23

24 GHQ Stämmer bra eller helt att jag känner mig väldigt pressad 28% 37% 21% Stämmer bra eller helt att jag har haft svårt att sova på grund av problem och svårigheter 12% 19% 17% 1= stämmer helt 2= stämmer bra 3= stämmer delvis 4= stämmer inte alls Hälsa, Högskolan i Gävle 24

25 Vad hade kontinuerligt förbättrats?

26 Fler nöjda med lönen! Mycket nöjd 1% 4% 6% Nöjd 12% 30% 37% Varken nöjd eller missnöjd 27% 29% 33% Missnöjd 36% 27% 18% Mycket missnöjd 24% 10% 5% 26 Hälsa, Högskolan i Gävle

27 Vad kan ha bidragit till förbättringarna? - Arbetsvillkoren för socialsekreterare har under senare år (äntligen) uppmärksammats! - Satsningar på den sociala barn- och ungdomsvården genomfördes från regeringshåll under Åsa Regnérs ledning - I Stockholms stad har man sedan hösten 2016 arbetat med en handlingsplan (13 punkter) för att förbättra socialsekreterares arbetsvillkor - möjligt att även andra kommuner genomfört liknande satsningar 27

28 Men.. Vi får inte glömma: att i den jämförelse som gjordes 2007 (Tham & Meagher, 2009) mellan hur socialsekreterare och andra högutbildade i kommuner och landsting beskrev sina arbetsvillkor, utmärkte sig socialsekreterare - och då särskilt de som arbetade med utredningar av barn och unga genom att beskriva signifikant mer ansträngande arbetsvillkor. Att arbetsvillkoren nu har förbättrats behöver inte betyda att de är bra! 28

29 Resultat ur Tham & Meagher (2009) Soc.sekr BOU (n=309) Soc kontor (n=276) Sjukhus (n=3186) Förskola (n=377) Grundskola (n=502) Medelålder Andel kvinnor 86 % 86 % 83 % 96% 80% Anställd på nuv. arbplats/år Kvantitativa krav (1-5) Inlärningskrav (1-5) Kontroll av beslut (1-5) Rollklarhet (1-5) Rollkonflikter (1-5) ** 2.98*** 2.60*** 3.04*** *** 2.62*** 2.28*** 2.67*** *** 2.84*** 2.95*** 3.03*** * 4.32*** 4.43*** 4.24*** *** 2.53*** 2.82 Upplevelse av skicklighet (1-5) *** 4.01*** 4.03*** - Ojämlikhet (1-5) *** 1.54*** 1.25*** 1.44*** 29

30 Del 2. Gruppintervjuer på temat: Vad bidrar till att man trivs och vill stanna kvar inom socialtjänsten?

31 Gruppintervjuer med socialsekreterare i mer stabila och nöjda grupper Hur kommer det sig att ni stannat kvar så länge i den här gruppen? Vad skiljer den här arbetsgruppen från andra grupper där det varit/är mer turbulent? Hälsa, Högskolan i Gävle 31

32 Vad gör att man trivs och stannar kvar? 2 teman som svaren kretsade kring: Arbetsgruppen (klimat, sammanhållning) Arbetsledningen (stabil, tillgänglig) Hälsa, Högskolan i Gävle 32

33 1. Arbetsgruppen Den absolut största anledningen till att jag är kvar här är att vi fungerar så bra ihop i den här gruppen Det som håller en kvar - det är gruppen! Det är väl lika mycket att göra här som på andra ställen och då tänker jag att det är den här supergruppen som gör att man stannar kvar Så länge det inte händer nåt dramatiskt med den här gruppen så kommer jag inte att byta jobb till något annat! Hälsa, Högskolan i Gävle 33

34 Vad beskrevs som så speciellt med just den här arbetsgruppen? Vi har lätt att prata med varandra Vi ställer alltid upp för varandra och stöttar när det behövs Man behöver aldrig känna sig ensam i den här gruppen Det är inga tydliga subgrupper i den här gruppen Vi hade en inhyrd chef här i sommar som sa att det är så fantastiskt att vi hjälper varann så bra i den här gruppen Hälsa, Högskolan i Gävle 34

35 2. Arbetsledningen Chefen beskrivs som stabil Chefen fördelar ut ärenden varje måndag och hon har koll på dem, hon har tänkt ut vem som ska ha just det ärendet Vi har inga ångestdrivna chefer här Viktigt att chefen har en ambition att det ska bli bra för gruppen Viktigt med tillit från chefen och att man resonerar sig fram till ett beslut Man har så höga krav på sig själv och då är det viktigt att ha en chef som tar ner en lite Hälsa, Högskolan i Gävle 35

36 forts. arbetsledningen Viktigt att chefen visar uppskattning för medarbetarnas insatser (åka iväg på roliga saker, små presenter) Man vill höra att man gör ett bra jobb! Man ska inte känna sig utbytbar Vår chef går alltid hem halv fem och då går hon igenom hela korridoren och säger till att nu går vi hem! Hälsa, Högskolan i Gävle 36

37 Del 3. Hur kan arbetsvillkoren förbättras? Ett exempel från projektet Ett hållbart arbetsliv inom socialtjänsten jan dec 2018

38 Implementationsprojekt -samfinansierat av Högskolan i Gävle och Gävle kommun. Pågick jan-17 - dec-18 Förstärkt introduktion för nya Nybörjarhandledning 1 g/vecka i smågrupper (indelade i två grupper utifrån yrkeserfarenhet : 0-1 år och 1-2 år). Teamstärkande aktiviteter 1 halvdag var 5:e fredag eftermiddag (rullande schema) vecka/team; olika teman med fokus på kommunikation, samtalsövningar, stresshantering. Arbetsledarutveckling De 5 teamledarna har deltagit i ett ledarutvecklingsprogram. 38

39 NÅGRA RESULTAT 39

40 Kommentarer ur utvärdering om de teamstärkande insatserna Bidragit till bättre klimat-möjlighet att umgås med kollegor på ett annat roligare och mer avslappnat sätt Ökat känslan av att vara ett team Skett en positiv förändring av gruppklimatet Blivit bra stämning lärt känna varandra bättre Vi lär oss om varandra- kommer närmare varandra-tajtare team Vi får en förstärkt sammanhållning 40

41 Forts. kommentarer om de teamstärkande aktiviteterna: Man har fått med sig tankar, funderat och reflekterat Vi har lärt känna varandra bättre och det har lett till mer skratt på jobbet Att få lära känna sig själv, kunna sätta ord på vem jag är och att förstå hur de andra i mitt team fungerar Bidragit till bättre klimat 41

42 Forts. om de teamstärkande aktiviteterna Bra att träffas utanför jobbet och reflektera över våra relationer utan prat om jobbet Ökad förståelse för varandra Hjälp i att förstå olikheter Varit mycket positivt, mycket bättre stämning! 42

43 Några citat om nybörjarhandledningen Mycket stor betydelse-nästan avgörande för att vilja och klara av att vara kvar Fått hjälp med egna och klienters reaktioner och känslor En tydlig processhandledning som följt och fångat upp våra behov i stunden Möjlighet att lyfta känslor av att vara ny i yrkesrollen Det har varit viktigt att ha ett forum att dela känslor som uppkommer i rollen som nybliven socialsekreterare Att dela känslor, bli bekräftad, stärkt 43

44 Forts. citat om nybörjarhandledningen Har haft stor betydelse för min yrkesroll, för att känna mig tryggare och säkrare men även för att ventilera känslor Bra att bli utmanad i sitt sätt att tänka och få nya perspektiv och att bli bekräftad, tryggad i sin roll Bra att kunna säga sådant som inte känns bekvämt att ta upp i andra forum Bra när handledaren fångar upp alla tankar som kommer upp- lär känna mina styrkor och svagheter 44

45 Forts. citat om nybörjarhandledningen Man har vågat ställa frågor man inte vågat ställa som ny på den vanliga handledningen Inneburit en personlig utveckling för mig, blivit säkrare i mig själv Bra att kunna prata om process, egna känslor En frizon att kunna prata öppet om det jag upplever som jobbigt Otroligt givande, att kunna känna oss trygga i att dela alla möjliga tankar, frågor och känslor 45

46 Sammanfattningsvis

47 Mer positiv syn på arbetets innehåll och kvalitet Socialsekreterarna tycker oftare att arbetet är meningsfullt är oftare nöjda med kvaliteten i det arbete man utför 47

48 Arbetets innehåll Jan 2017 Dec 2018 Positiva utmaningar i arbetet (1-5) Arbetet innehåller ofta positiva utmaningar 77% 94% Arbetet ofta meningsfullt 93% 100% Skicklighet i arbetet (1-5) Ofta nöjd med kvaliteten i mitt arbete 39% 66% Ofta nöjd med min förmåga att lösa problem i arbetet 76% 88% 48

49 Organisationsklimat Socialsekreterarna Fler beskriver klimatet på arbetsplatsen som mycket uppmuntrande och stödjande respektive avslappnat och trivsamt Fler beskriver att de ofta får uppskattning för ett väl utfört arbete och att anställda tas väl omhand i organisationen Fler beskriver att de anställda på arbetsplatsen ofta blir uppmuntrande att föreslå förbättringar 49

50 Organisationsklimat Jan 2017 (n=30) Dec 2018 (n= 32) Socialt klimat (1-5) Klimatet på arbetsplatsen är väldigt mkt uppmuntrande och stödjande Klimatet på arbetsplatsen är väldigt mycket avslappnat och trivsamt Personalinriktning (1-5) Får ofta uppskattning för ett väl utfört arbete Anställda tas väl omhand i organisationen Innovativt klimat (1-5) Anställda på min arbetsplats blir ofta uppmuntrande att föreslå förbättringar % 94% 72% 91% % 53% 21% 50% % 75%

51 Avsikt att söka nytt arbete Färre har ofta övervägt att byta arbetsplats Färre avser att söka nytt arbete 51

52 Avsikt att söka nytt arbete Avsikt att söka nytt arbete Har ofta under det senaste året övervägt att byta arbetsuppgifter inom organisationen Har ofta under det senaste året övervägt att byta arbetsplats Inte alls troligt att jag kommer att söka nytt arbete under det närmaste året Jan 2017 Dec % 6% 41% 31% 17% 41% 52

53 Hälsa och välbefinnande Emotionell utmattning (0-6) Känner mig flera ggr i veckan el. varje dag Förbrukad när arbetsdagen är slut Att arbeta en hel dag är väldigt påfrestande Utbränd av mitt arbete GHQ 12 (1-4) Har svårt att sova pga. problem och svårigheter Känner mig väldigt stressad Jan 2017 (n=30) Dec 2018 (n= 32) % 25% 21% 9% 10% 0% % 3% 3% 13%

54 SIFFROR FRÅN ENHETSCHEFERNA 54

55 Barnenheten (3 team, idag 23 medarbetare) I barnenheten har man nu för första gången på de 3 år enhetschefen varit anställd full bemanning. Det har varit lättare att rekrytera gott rykte! (Under 2016 svårt att rekryteravakanta tjänster) Endast två medarbetare har slutat under 2017 varav en på grund av flytt till annan ort 55

56 Ungdomsenheten (2 team, idag 19 medarbetare) Under 2017 lyckades man rekrytera 4 nya för vakanser man haft Under 2017 slutade 1 person som flyttade till en annan stad. 56

57 Avslutningsvis- tillbaka till den studie vi började med och frågan: VAD SKILJER FRISKA ARBETSGRUPPER FRÅN ANDRA? 57

58 Om vi utgår ifrån ett av hälsomåtten: Emotionell utmattning (ur MBI) Av de 47 grupper år 2018 som enbart arbetar med utredningar av barn och unga återfinns 6 grupper där merparten av socialsekreterarna har ett medelvärde under genomsnittet för hela gruppen på skalan för emotionell utmattning 58

59 Grupperna Grupp A (3 av 4 socialsekreterare skattar lägre avs. emotionell utmattning än genomsnittet) Grupp B (4 av 7) Grupp C (4 av 6) Grupp D (8 av 9) Grupp E (6 av 7) Grupp F (8 av 11) 59

60 Om grupperna: En mix av kommuner och stadsdelar v.g. geografiskt läge och socioekonomiska förhållanden Några av arbetsgrupperna ingår i kommuner/sdf där det skiljer sig väldigt mycket mellan olika arbetsgrupper inom samma enhet v.g. hur man svarat på frågorna om emotionell utmattning 60

61 Bakgrundsdata Andel män Andel över 40 Friska arbetsgrupper (n=45) Övriga (n=288) 7% 14% 35% 19% Arbetat mer än 5 år som socialsekreterare 36% 23% Arbetar heltid 94% 79% Arbetar med barnärenden 63% 73% Arbetar med ungdomsärenden 93% 70% 61

62 Förberedd för yrkeslivet? Friska arbetsgrupper (n=45) Övriga (n=288) Nöjd med socionomutbildningens förmåga att förbereda för yrket 55% 30% 62

63 Akutstyrt arbete Friska arbetsgrupper (n=45) Övriga (n=288) Måste ofta ändra planeringen av arbetsdagen till följd av personalbrist 9% 18% Måste ofta ändra planeringen av arbetsdagen till följd av akuta situationer i klientarbetet 15% 33% 63

64 Arbetskrav, rolltydlighet, rollkonflikter Friska (n=45) Övriga (n=288) Har ofta för mycket att göra 27% 46% Målen för arbetet oklara 11% 24% Får ofta arbetsuppgifter utan att få resurser för att utföra dem 2% 22% Ställs ofta oförenliga krav från två eller flera personer 4% 17% 64

65 Förutsägbarhet, skicklighet i arbetet Vet oftast 1 månad i förväg ungefär vilken arbetsbelastning man kommer att ha Går ofta rykten om förändringar på arbetsplatsen Friska arbetsgrupper (n=45) Övriga (n= 288) 31% 8% 27% 40% Ofta nöjd med kvaliteten i sitt arbete 85% 56% 65

66 Feedback från arbetsledare Friska arbetsgrupper (n=45) Övriga (n=288) Får ofta information om kvaliteten i arbetet från arbetsledningen 53% 35% Får ofta uppskattning för arbetsprestationer från min närmaste chef 64% 46% 66

67 Mer om arbetsledaren Friska arbetsgrupper (n=45) Övriga (n=288) Närmaste chef uppmuntrar mig ofta att säga ifrån när jag har en annan åsikt 78% 54% Närmaste chef hjälper mig ofta att utveckla mina färdigheter 62% 48% 67

68 Om arbetsgruppen Friska (n=45) Övriga (n=288) Får ofta information om kvaliteten i mitt arbete från arbetskamrater 53% 33% Ofta lagt märke till störande konflikter mellan arbetskamrater 0% 13% 68

69 Samarbete Friska arbetsgrupper (n=45) Övriga (n=261) Samarbetet mellan olika arbetsgrupper inom organisationen fungerar bra 84% 63% 69

70 Handledning Friska arbetsgrupper (n=45) Övriga (n=261) Är ofta nöjd med hur handledningen fungerar 85% 52% Viktiga frågor berörs ofta i handledningen 87% 59% Innehållet i handledningen ofta anpassat till behoven 69% 47% 70

71 Arbetets påverkan på privatlivet Friska arbetsgrupper (n=45) Övriga (n=288) Kraven i arbetet påverkar ofta hem och familjeliv på ett negativt sätt 13% 34% 71

72 Hälsa och välbefinnande Stämmer inte alls att jag har svårt att sova pga. problem och svårigheter den senaste månaden Inte alls haft insomningssvårigheter den senaste månaden Besväras aldrig eller mycket sällan av huvudvärk Friska arbetsgrupper (n=45) Övriga (n=288) 64% 38% 51% 30% 49% 31% 72

73 Byta yrke eller söka nytt arbete Friska arbetsgrupper (n=45) Övriga (n=288) Har sällan eller aldrig under det senaste året övervägt att byta yrke 65% 43% Troligt att jag aktivt kommer att söka nytt arbete under det närmaste året 21% 34% 73

74 Några avslutande förtydliganden

75 En cliffhanger Resultaten från 2018 års datainsamling är preliminära och vi kommer att under den närmaste tiden att fortsätta analysarbetet med mer robusta analyser på gruppnivå och senare med gruppintervjuer för en fördjupad bild Den spännande fortsättningen följer! 75

76 Tack för att ni lyssnade! 76

77 Publikationer Tham, P. (2018) A professional role in transition? Child welfare social workers descriptions of their work 2003 and 2014, British Journal of Social Work, 48 (2), Tham, P., Lynch, D. (2017) Lost in transition? Newly educated social workers reflections on their first years in practice, European Journal of Social Work,, publicerad online 16 augusti Tham, P. (2017) Where the need is greatest: A comparison of the perceived working conditions of social workers in Swedish metropolitan low- and high-income areas in 2003 and Nordic Social Work Research, 8(2) Tham, P. (2016) Mindre erfaren-mer utsatt? Nyexaminerade och mer erfarna socialsekreterares beskrivningar av sina arbetsvillkor 2003 och Socionomens forskningssupplement, 40(6), Tham, P., Lynch, D. (2014) Prepared for practice? Graduating social work students reflections on their education, competence and skills, Social Work Education, 13(6),

78 Forts. publikationer Tham, P., Meagher, G. (2009) Working in human services: How do experiences and working conditions in child welfare social work compare? British Journal of Social Work, 39(5), Tham, P (2008) Arbetsvillkor i den sociala barnavården. Förutsättningar för ett kvalificerat arbete. Doktorsavhandling, Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete. Tham, P. (2007) Why are they leaving? Factors affecting intention to leave among social workers in child welfare, British Journal of Social Work, 37(7), Tham, P. (2007) Ny i yrket men redan gammal i gården? Arbetsvillkor för nya och mer yrkeserfarna socialsekreterare i den sociala barnavården. Socionomens forskningssupplement, 22(6), Hälsa, Högskolan i Gävle 78

79 Kontaktuppgifter: