Socialsekreterares arbetsvillkor 2003 och Pia Tham, Akademin för Arbetsliv och Hälsa, Högskolan i Gävle 1

Transkript

1 Socialsekreterares arbetsvillkor 2003 och 2014 Pia Tham, fil dr Akademin för Arbetsliv och Hälsa, Högskolan i Gävle 1

2 Innehåll 1. Socialsekreterares arbetsvillkor 2003 och hur har de förändrats? Resultat av en uppföljande studie bland socialsekreterare som arbetar med utredningar av barn 0ch unga. 2. Vad bidrar till arbetstillfredsställelse och stabilitet? Socialsekreterares reflektioner. 3. Diskussion 2

3 Del 1. Enkätundersökningarna 2003 och

4 Enkätundersökningarna Arbetsvillkor i den sociala barnavården 2002/2003 (FAS/FORTE) Hur upplever socialsekreterare som arbetar med utredningar av barn och ungdomar sina arbetsvillkor? 309 socialsekreterare i 42 arbetsgrupper (nio stadsdelar och tolv kommuner) i Stockholms län 4 Socialsekreterares arbetsvillkor 2013/2014 (Afa försäkring) * Hur upplevs arbetsvillkoren idag jmf. med för elva år sedan? Vad bidrar till arbetstillfredsställelse och stabilitet? 349 socialsekreterare (i samma kommuner och stadsdelar som 2003) Intervjuer med 42 arbetsledare Intervjuer med 6 arbetsgrupper

5 Genomförande Personligt besök i alla arbetsgrupper vid ett tillfälle då grupperna var samlade till ett ordinarie möte 309 enkäter besvarades 2002/2003 (bortfall 3%) 349 enkäter besvarades 2013/2014 (bortfall 19%) 5

6 QPS Nordic Mätinstrument utarbetat av arbetslivsforskare i nordiska länder (Dallner et al., 2000) Framtaget för att mäta psykologiska, sociala och organisatoriska förhållanden i arbetslivet Består av ca 160 frågor 6

7 Innehåll QPS Nordic Skalor: Arbetskrav och kontroll i arbetet Rolltydlighet/rollkonflikter Skicklighet i arbetet Stöd från arbetsledare och kollegor Ledarskap Organisationsklimat + ett flertal enskilda frågor 7

8 Självskattad hälsa GHQ 12 (psykiskt välbefinnande) Emotionell utmattning (ur MBI) Egen bedömning av det allmänna hälsotillståndet Fysiska symtom 8

9 Resultat 9

10 Två övergripande mönster 1. Arbetsvillkoren har försämrats i flera avseenden och mest för socialsekreterare med kort yrkeserfarenhet. 2. Arbetet har blivit mer specialiserat och tydligt avgränsat - man utreder. 10

11 a) Bakgrundsdata 11

12 Ålder Ålder % (30% av de nyexaminerade) % 35% % 21% % 9% 60+ 1% 4% 31% (71% av de nyexaminerade) 12

13 Yrkeserfarenhet Antal år år 15% 17% 1-3 år 23% 19% 3-5 år 12% 15% 5-10 år 22% 23% % 25% 13

14 Kön, anställningsform, utbildning, familjeförhållanden Män 14% 10% (6% män bland de som arbetat mer än 3 år) Fast anställda 87% 89% Socionomexamen 78% 83% Ensamstående 35% 33% Har barn 50% 52% 14

15 b) Arbetets innehåll och villkor 2003 och

16 Arbetets innehåll Arbetar (utöver utredningar) även med: Råd och stöd 84% (bland minst erfarna 80%) 26% (bland minst erfarna 14%) Förebyggande 39% (35%) 9% (2%) Med uppföljning 93% (91%) 74% (81%) Med behandling 21% (15%) 2% (2%) Uppsökande 8% (7%) 2% (0%) 16

17 Arbetskrav Har mycket ofta /alltid för mycket att göra Måste ofta arbeta övertid % (15% av de nya) 33% (22% av de nya) Arbetet hopar sig ofta 50% (31% av de nya) 35% (31% av de nya) 43% (51 % av de nya) 60% (54% av de nya) a)1= Mycket sällan eller aldrig 2= Ganska sällan 3=Ibland 4= Ganska ofta 5= Mycket ofta eller alltid 17

18 Negativ påverkan på hem och familjeliv Arbetet påverkar ofta hem och familjeliv på ett negativt sätt 28% (15% av de nya) 40% (40% av de nya) 18

19 Akutstyrt arbete Måste ofta ändra planeringen av arbetsdagen pga. akuta situationer i klientarbetet % (bland minst erfarna 26%) 51% (bland minst erfarna 54%) Måste ofta ändra planeringen av arbetsdagen pga. personalbrist 14% (bland minst erfarna 31%) 1= Mycket sällan eller aldrig 2= Ganska sällan 3=Ibland 4= Ganska ofta 5= Mycket ofta eller alltid 25% (bland minst erfarna 54%) 19

20 Möjlighet att påverka beslut i arbetet Kan ofta påverka val av arbetsmetoder 64% (52%) 48% (34%) Kan ofta påverka mängden arbete man får 20% (37%) 13% (21%) Kan ofta påverka vilka man ska arbeta tillsammans med 55% (52%) 32% (26%) a) 1= mycket sällan eller aldrig 2= ganska sällan 3=Ibland 4= ganska ofta 5= mycket ofta eller alltid 20

21 Rollkonflikter Utför ofta arbetsuppgifter man tycker skulle göras annorlunda 17% (13% av de nyexaminerade) Utsätts ofta för oförenliga krav från två eller flera personer 19% (13% av de nyexaminerade) % (38% av de nyexaminerade) 24% (20% av de nyexaminerade) 1= mycket sällan eller aldrig 2= ganska sällan 3=Ibland 4= ganska ofta 5= mycket ofta eller alltid 21

22 Antal utredningar huvudansvarig för Antal utredningar upp till 5 25% 21% % 34% % 26% % 15% % 5% 26 eller fler 4% 0 22

23 Hot och våld Är ibland utsatt för hot och våld % (9% av de nyexaminerade) 17% (23% av de nyexaminerade) 23

24 Bevittnat mobbing/trakasserier Har bevittnat mobbing/trakasserier på arbetsplatsen 15% (9% av de nyexaminerade) 17% (22% av de nyexaminerade) 24

25 Hur stor del av din arbetstid består av klientkontakter? Nästan all arbetstid Ungefär 75% Ungefär hälften Ungefär 25% % 3% 24% 14% 56% 51% 18% 30% Hur stor del av din arbetstid skulle du vilja ägna åt klientkontakter? Nästan all arbetstid Ungefär 75% Ungefär hälften Ungefär 25% % 11% 46% 51% 45% 34% 1% 4% 25

26 Handledning (av extern handledare) Hur ofta handledning? Varannan vecka 88% 54% Var tredje vecka 6% 25% 1 gång/månad 5% 18% Mer sällan än 1/g månad 26 1% 2%

27 Övervägt byta yrke Har ibland, ganska ofta eller mycket ofta övervägt att byta yrke under det senaste året % (10% av de minst erfarna) 60% (23% av de minst erfarna) 1=Mycket sällan eller aldrig 2= Ganska sällan 3= Ibland 4= Ganska ofta 5=Mycket ofta eller alltid 27

28 Avsikt att söka nytt arbete Troligt söka nytt arbete under det närmaste året % (48% av de minst erfarna) 1=Inte alls troligt 2= Inte särskilt troligt 3=Ganska troligt 4= Mycket troligt 53% (58% av de minst erfarna) 28

29 Emotionell utmattning Känner mig någon eller flera gånger per vecka känslomässigt tömd av mitt arbete Känner mig någon eller flera gånger per vecka utbränd av mitt arbete % (30%) 39% (43%) 9% (7%) 17% (22%) 0=Aldrig 1=Några ggr/år 2=Någon gång/månad 3=Flera ggr/månad 4=Någon gång/vecka 5=Flera ggr/vecka 6=Varje dag 29

30 GHQ 12 Stämmer bra eller helt att jag känner mig väldigt pressad Stämmer bra eller helt att jag har haft svårt att sova på grund av problem och svårigheter % (13%) 37% (39%) 12% (13%) 19% (38%) 1= Stämmer inte alls 2= Stämmer delvis 3= Stämmer bra 4= Stämmer helt 30

31 Vad hade blivit bättre? 31

32 Mer nöjda med lönen! Mycket nöjd 1% (0%) 4% (10%) Nöjd 12% (15%) 30% (24%) Varken nöjd eller missnöjd 27% (33%) 29% (38%) Missnöjd 36% (46%) 27% (24%) Mycket missnöjd 24% (7%) 10% (3%) 32

33 Sammanfattningsvis-vad har förändrats mellan * Högre krav Arbetet blivit mer akutstyrt Arbetet blivit mer specialiserat Minskat handlingsutrymme Något ökade rollkonflikter Fler utredningar Mindre tid till kontakter med klienter Mer sällan handledning Fler funderar på att byta yrke Sämre hälsa och välbefinnande De minst erfarna mest utsatta Mer nöjda med lönen! 2003 och 2014? 33

34 Del 2. Vad bidrar till att man trivs och vill stanna kvar? 34

35 Gruppintervjuer med socialsekreterare i mer stabila grupper Hur kommer det sig att man stannat kvar så länge i den här gruppen? Vad skiljer den här arbetsgruppen från andra grupper där det varit/är mer turbulent? 35

36 Vad gör att man trivs och stannar kvar? 2 teman som svaren kretsade kring: Arbetsgruppen (klimat, sammanhållning) Arbetsledningen (stabil, tillgänglig) 36

37 1. Arbetsgruppen Den absolut största anledningen är att vi fungerar så bra ihop i den här gruppen Det som håller en kvar - det är gruppen! Det är väl lika mycket att göra här som på andra ställen och då tänker jag att det är den här supergruppen som gör att man stannar kvar Så länge det inte händer nåt dramatiskt med den här gruppen så kommer jag inte att byta jobb till något annat 37

38 Vad beskrevs som så speciellt med just den här arbetsgruppen? Vi har lätt att prata med varandra Vi ställer alltid upp för varandra och stöttar när det behövs Man behöver aldrig känna sig ensam i den här gruppen Det är inga tydliga subgrupper i den här gruppen Vi hade en inhyrd chef här i sommar som sa att det är så fantastiskt att vi hjälper varann så bra i den här gruppen 38

39 2. Arbetsledningen Chefen beskrivs som stabil Chefen fördelar ut ärenden varje måndag och hon har koll på dem, hon har tänkt ut vem som ska ha just det ärendet Vi har inga ångestdrivna chefer här Viktigt att chefen har en ambition att det ska bli bra för gruppen Viktigt med tillit från chefen och att man resonerar sig fram till ett beslut Man har så höga krav på sig själv och då är det viktigt att ha en chef som tar ner en lite 39

40 forts. arbetsledningen Viktigt att chefen visar uppskattning för medarbetarnas insatser (åka iväg på roliga saker, små presenter) Man vill höra att man gör ett bra jobb! Man ska inte känna sig utbytbar Vår chef går alltid hem halv fem och då går hon igenom hela korridoren och säger till att nu går vi hem! 40

41 Del 3. Diskussion Vad kan göras för att förbättra arbetsvillkoren och öka stabiliteten? 41

42 Insatser på många nivåer och från flera håll behövs! Vad kan arbetsgivarna göra? Vad kan departementet /Socialstyrelsen göra? Vad kan SKL göra? Vad kan socionomutbildarna göra? Vad kan socionomerna själva göra? 42

43 1. Bättre förberedelse för yrket och bättre introduktion till yrket Fler praktikplatser inom IFO, fler kontaktytor mellan fält och universitet (ex.vis traineeplatser) behövs. Dagens socionomutbildning utgår ifrån att en god introduktion till yrket - och de specialistkunskaper som krävs- kan ges på arbetsplatserna, vilket långt ifrån alltid är möjligt idag Introduktionen till yrket behöver förbättras - en första skyddad tid bör vara lagstadgad. Att de minst erfarna är mest utsatta och även beskriver de största försämringarna av sina villkor är ett resultat som ytterligare understryker detta behov. 43

44 2. Snabba åtgärder för att bryta onda cirklar av hög personalomsättning Mer resurser till grupper med hög personalomsättning (fler tjänster, olika stödfunktioner) För att få stabilitet krävs stabilitet- en ond cirkel uppstår lätt och kan vara svår att bryta Karriärvägar för erfarna socialsekreterare som innebär möjlighet att stanna kvar i gruppen men ändå avancera 44

45 3. Ge socialsekreterare möjlighet att ägna tiden till det arbete man utbildat sig för: Mindre tid framför datorn, mer tid till klientkontakter Förenklat dokumentationssystem Bättre och mer användarvänligt datastöd Administrativt stöd 45

46 Publikationer Tham, P. (2007) Why are they leaving? Factors affecting intention to leave among social workers in child welfare, British Journal of Social Work, 37(7), pp Tham, P. (2007) Ny i yrket men redan gammal i gården? Arbetsvillkor för nya och mer yrkeserfarna socialsekreterare i den sociala barnavården. Socionomens forskningssupplement, 22(6), pp Tham, P (2008) Arbetsvillkor i den sociala barnavården. Förutsättningar för ett kvalificerat arbete. Doktorsavhandling, Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete. Tham, P., Meagher, G. (2009) Working in human services: How do experiences and working conditions in child welfare social work compare? British Journal of Social Work, 39(5), pp Piasliv och Hälsa, Högskolan i Gävle spridas OBS Opublicerat material ej 46

47 forts. publikationer Tham, P., Lynch, D. (2014) Prepared for practice? Graduating social work students reflections on their education, competence and skills, 13(6), pp Tham, P., Lynch, D. (2015) Lost in transition? Newly educated social workers reflections on their first years in practice (inskickad oktober-15) Tham, P. (2015) Mindre erfaren-mer utsatt? Socialsekreterares arbetsvillkor 2003 och (inskickad oktober-15) Tham, P. (kommande) A professional role undergoing change? Child welfare social workers descriptions of their work 2003 and

48 Kontaktuppgifter: