KOMMUNPLAN BUDGET 2012 INVESTERINGSPLAN

Transkript

1 KOMMUNPLAN BUDGET 2012 INVESTERINGSPLAN Antagen av kommunfullmäktige den 5 mars 2012 (kf 2/2012)

2 BRÄCKE KOMMUNS ORGANISATION Politisk organisation Kommunfullmäktige Revision Bygg- och miljönämnd Kommunstyrelse Överförmyndarnämnd Valnämnd Näringslivsutskott Socialutskott Bräcke kommun är bland annat delägare i nedanstående förbund och företag: - Jämtlands Gymnasium - Jämtlands Räddningstjänstförbund - Samordningsförbundet Jämtlands län - Vattenbrukscentrum i Norr AB - Förenade småkommuners försäkringsaktiebolag (FSF) Förvaltningsorganisation Kommunchef Stab Bygg-/miljöavdelning Social-/Utbildningsavdelning Tillväxtavdelning Teknik/Infrastrukturavdelning 2

3 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Bäste kommuninnevånare Vi lämnade en preliminär kommunplan för och investeringsplan , med ekonomiska ramar för verksamheterna i juni månad. Detta medför att avdelningarna har god tid att arbeta med förändringar innan kommunplanen fastställs i december månad, samt att några av förändringarna som föreslås i budgeten kan planeras under året och få tidigare genomslag under budgetåret. Slutgiltig budget för 2012 baseras på oktober månads prognos för skatteintäkter och statsbidrag. Prognosen för Bräcke kommun när det gäller generella bidrag innebär en minskning med cirka sex miljoner kronor. Skatteintäkterna i stort sett oförändrade i jämförelse med Löneökningarna för 2012 beräknas till 2,9 procent medan övriga kostnadsökningar beräknas till 2,0 procent. Förutsättningarna är att skatten skall vara oförändrad frånsett eventuella skatteväxlingar. I den preliminära planen för 2012 var ekonomiska målet att kommunen skall redovisa ett resultat på 8,7 miljoner kronor, vilket motsvarar att 98 % av skatte- och statsbidrag används i verksamheterna. När vi nu lägger fram förslag till slutgiltig plan för 2012 har detta mål ändrats till 2 miljoner kronor. Det resultatet innebär att vi förbrukar cirka 99,5 % av skatte- och statsbidragsintäkter till verksamheterna. Tumregeln för God ekonomisk hushållning är att 98 % av kommunens skatte- och statsbidrag används till verksamheterna. Vi ser idag att det målet inte kan uppnås för 2012, men att kommunen under året ska arbeta för att förbättra resultatet, och att i så fall använda dessa pengar till struktur och utveckling i Bräcke kommun. Ett annat ekonomiskt mål är att kommunens långfristiga låneskuld ska minska med minst 4,5 miljoner kronor under Osäkerhetsfaktor av betydelse är befolkningsutvecklingen i kommunen. I budgetförutsättningarna har vi räknat med att befolkningstalet i kommunen minskar med 70 personer inför 2012, vilket motsvarar en minskning i skatteintäkter och statsbidrag på drygt 3 miljoner kronor. Det finns också anledning till att följa utvecklingen av kostnaderna för ekonomiskt bistånd i kommunen. Dessa ersättningar har ökat avsevärt under de senaste åren. De kostnadsökningar kommunen drabbats av har ett klart samband med de förändringar i a-kasse och sjukförsäkringssystemet som sittande regering infört. Bräcke kommun har med anledning av de höga kostnaderna för de personer som befinner sig utanför arbetsmarknaden samt för personer som behöver integreras i vårt samhälle, gjort en omfattande projektansökan till ESF- fonden. Om vi får ett positivt besked i december, ger det Bräcke kommun stora möjligheter att arbeta med dessa områden. Mål som vi har i planen förutom finansiella målen är, fortsatt minskade ohälsotal, och minskat antal långa sjukfall, och att kommunens totala elförbrukning ska minska. Ett annat mål är att den negativa trenden i befolkningsutvecklingen ska vändas. Nya investeringar under året får maximalt uppgå till 15,5 miljoner kronor. Några av de större posterna är åtgärder biodammar, utvändig ombyggnation bostäder, åtgärder gator och vägar samt yttre miljö i tätorterna. Trots minskningar på intäktssidan är det viktigt att se framåt och arbeta med utveckling av kommunen. Landsbygdsutveckling, befolkningsutveckling, service i glesbygd och näringslivsfrågor är några av de områden som är av stor betydelse. Tillägget till översiktsplanen gällande Landsbygdsutveckling i strandnära områden i Bräcke kommun som i dagsläget antagits som ett policydokument, kan bidra till bättre underlag för befintlig service, skapa inflyttning, medföra ökad sysselsättning för småföretagare och vara positivt för landsbygdsutvecklingen i Bräcke kommun. Vi har också framför oss utbyggnaden av vindkraften i kommunen, som kommit igång vid Mörttjärnberget i Albacken. Bräcke kommun är en kommun med positiv framtidstro, vi har duktiga företagare i kommunen, bra kvalitet i skola, vård och omsorg. Det har vi tack vare kompetenta och duktiga medarbetare och företagare i kommunen. 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BRÄCKE KOMMUNS ORGANISATION... 1 BRÄCKE KOMMUNS ORGANISATION... 2 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE... 3 KOMMUNENS VISION... 5 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR BUDGETPROCESSEN... 6 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 6 EKONOMISK ÖVERSIKT... 8 PERSONAL...15 MILJÖ...16 DRIFTBUDGET...17 RESULTATBUDGET...18 BALANSBUDGET...19 FINANSIERINGSBUDGET...20 NOTER...21 INVESTERINGSPLAN...22 INVESTERINGSPLAN PER PROJEKT...23 INVESTERINGSPLAN PER PROJEKT, FORTSÄTTNING...24 KOMMUNALA BOLAG OCH FÖRBUND...25 JÄMTLANDS RÄDDNINGSTJÄNST-FÖRBUND...25 SAMORDNINGSFÖRBUNDET I JÄMTLANDS LÄN...26 JÄMTLANDS GYMNASIUM...26 VATTENBRUKSCENTRUM I NORR AB...26 FÖRENADE SMÅKOMMUNERS FÖRSÄKRINGSAKTIEBOLAG (FSF)...27 KOMMUNFULLMÄKTIGE...28 REVISION...29 KOMMUNSTYRELSEN...30 POLITISK ORGANISATION...30 GEMENSAMMA ANSLAG...31 KOMMUNLEDNINGEN...32 TILLVÄXTAVDELNINGEN...33 TEKNIK- OCH INFRASTRUKTURAVDELNINGEN...36 STABEN...39 SOCIAL- OCH UTBILDNINGSAVDELNINGEN...42 BYGG- OCH MILJÖNÄMND...52 POLITISK ORGANISATION...52 BYGG- OCH MILJÖAVDELNINGEN...53 VALNÄMND...56 ÖVERFÖRMYNDARNÄMND...57 NÅGRA FAKTA OM BRÄCKE KOMMUN

5 KOMMUNENS VISION Kommunfullmäktige har, i oktober 2011, antagit en vision för Bräcke kommun (kf 55/2011). Bräcke kommuns vision; - I Bräcke kommun lever alla ett rikt, jämställt och bra liv och är delaktiga i utformningen av en god kommunal service. - Den starka framtidstron gör att vi tar de initiativ som krävs för att alla ska få en bra tillvaro. Samverkan är ett honnörsord. - Läget mellan Östersund och Sundsvall med goda kommunikationer bland annat, gör våra bygder attraktiva att bosätta sig i. - Vi hälsar alla välkomna till oss och att delta i det rika fritids- och kulturlivet. Sammanfattning I framtidens Bräcke kommun: - ökar befolkningen - ökar näringslivet - ökar välbefinnandet 5

6 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR Kommunfullmäktiges beslut (kf 7/2011) 1. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utarbeta förslag på kommunplan och investeringsplan med följande riktlinjer: Kommunplanen ska innehålla förslag till driftbudget för perioden och förslag till investeringsplan för perioden Budget i balans år 2012, 2013 och Skatten ska vara oförändrad frånsett eventuella skatteväxlingar. Avsättning till deponier i Bräcke med tkr. Avsättning till utveckling-/strukturmedel, förvaltade av kommunstyrelsen, med tkr. Personalkostnadsökningarna bedöms uppgå till 3,1 procent, i de fall avtal saknas. Övriga kostnadsökningar bedöms uppgå till 2,2 procent för lokaler och bostäder och i övrigt 1,5 procent, i de fall de faktiska kostnadsökningarna är osäkra. Befolkningsprognosen för kommunplan innebär att antalet invånare minskar med 60 personer per år. Investeringar som sänker driftkostnader ska prioriteras. 2. Kommunens resultat, för 2012, ska uppgå till minst 8,7 miljoner kronor. (Det resultatet motsvarar ett finansiellt mål på 98 procent). 3. Kommunens långfristiga låneskuld ska under 2012 minska med minst 4,5 miljoner kronor. 4. Förslag på preliminär kommunplan omfattande nettoramar till nämnder och avdelningar, målstyrningskedja samt femårig investeringsplan utarbetas och föredras för kommunfullmäktige i juni. Slutlig kommunplan fastställs i december. 5. Kommunstyrelsen får i övrigt ge de direktiv som anses nödvändiga. Budgetprocessen Kommunens budgetprocess är uppdelad i två tydliga delar. En preliminär kommunplan utarbetas och föreläggs för kommunfullmäktige i juni. I denna kommunplan tilldelas nämnder och avdelningar en budgetram där deras verksamheter ska inrymmas. Kommunplanen omfattar budgetförutsättningar för arbetet, budgetramar, målsättningar samt nämnd- och avdelningsvisa verksamhetsbeskrivningar och en femårig investeringsplan. Under hösten genomförs eventuella justeringar. Den slutliga kommunplanen kompletteras med en ekonomisk översikt avseende omvärld och kommun och avdelningarna utarbetar årsbudget i detalj. Den slutliga kommunplanen fastställs av kommunfullmäktige i december. Kommunfullmäktiges beslut ( 27/2011) 1. Kommunfullmäktige beslutar att punkten Avsättning till deponier i Bräcke med tkr (kf 7/2011) utgår. 2. Förslag till kommunplan med ramfördelning för 2012 antas. 3. Förslag till investeringsplan antas. 4. Resultat, balans, och finansieringsbudget för 2012 antas. 5. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utföra de investeringar som är beslutade inom ramen för investeringsbudget Beslut om användning av medel för utveckling/- struktur delegeras till kommunstyrelsen. 7. Partistödet ska vara förändrat för 2012, 447 tkr. Kommunfullmäktiges beslut ( 68/2011) Kommunalskatten för år 2012 ska vara oförändrad 23,32 kronor. God ekonomisk hushållning I Lagen om god ekonomisk hushållning framgår det att kommuner ska ange mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Kommunen har två mål som är av betydelse för att uppfylla kriterierna för god ekonomisk hushållning. Ambitionen med det finansiella resultatmålet är att det ska motsvara minst två procent av kommunens skatteoch statsbidragsintäkter där den kommunala fastighetsavgiften är inkluderad. Under 2012 gör kommunen avsteg från ovanstående ambition. Utöver de två finansiella målen har det utarbetats verksamhetsmål av kommunövergripande karaktär som har betydelse för god ekonomisk hushållning. 6

7 Mål med betydelse för god ekonomisk hushållning 1. Kommunens resultat för 2012 ska uppgå till minst två miljoner kronor. Vid uppföljning ska poster som hanteras utanför balanskravet exkluderas. Syftet är att uppföljningen årligen genomförs på samma sätt. 2. Kommunens långfristiga låneskuld ska under 2012 minska med minst 4,5 miljoner kronor. Syftet med målet är att minska kommunens långfristiga låneskuld för att frigöra medel som är bundna i räntekostnader. Verksamhetsmål Sammanställning kommunövergripande mål Inom områdena personal och miljö har kommunen följande inriktningsmål med tillhörande kommunövergripande effektmål: Inriktningsmål Personal Personalens hälsa och trivsel är god. Miljö Energianvändningen minskar. Kommunövergripande effektmål med nyckeltal/volymtal 1. Sjukfrånvaron ska inte överstiga 5,0 % av tillgänglig ordinarie arbetstid. (6,33 % 2010) 2. Antalet långa sjukfall (60 dagar eller mer) ska minska med 10 % jämfört med (31 st 2010) Kommunens totala elförbrukning, exklusive industrilokaler och bostäder, ska minska med 2 % per år 1. Mätmetod Sjukfrånvarons andel av tillgänglig ordinarie arbetstid Redovisas per den 31/8 och 31/12. Antalet långa sjukfall per den 31/8 och 31/12. Total elförbrukning per den 31/12 exklusive industrihus och bostäder. Jämförelse med Det kommunövergripande effektmålet avser den totala elförbrukningen inom ramen för kommunens verksamhet. 7

8 Ekonomisk översikt Samhällsekonomin Konjunkturläget Världsekonomin präglas för närvarande av en alltmer samstämd pessimism. Internationella valutafonden (IMF), OECD och Europeiska centralbanken har alla uttalat att läget i världsekonomin är mycket allvarlig. Framförallt i Europa och USA finns det en latent risk för skuldkris, finansiell kris, efterfrågekris och en politisk förtroendekris. I USA orsakas problemen av en dålig ekonomi hos såväl hushåll som offentlig sektor. Den amerikanska centralbanken har beslutat att styrräntan ska behållas på en nollräntenivå till 2013 ett mycket oortodoxt beslut. Skatteuttaget är förhållandevis lågt, men det bedöms som mycket svårt att få till beslut om skattehöjningar. I Europa är skuldkrisen hos framförallt Grekland, Portugal och Irland det stora problemet. Även Italien och Spanien har betydande problem. För att komma till rätta med skuldkrisen krävs ett stort ansvar från övriga länder inom euroområdet samtidigt som eventuella bankförluster måste hanteras. Problemen ställer ovanligt höga krav på politiska beslut. Sveriges Kommuners och Landstings (SKL) oktoberprognos bygger på ett antagande att problemen kan lösas under ordnade former, vilket innebär att skuldkriserna kan lösas utan att det resulterar i stora bankförluster. Skuldkrisen i omvärlden påverkar främst den svenska ekonomin genom en svag internationell efterfrågan och stärkt kronkurs. Under 2012 innebär det att tillväxten (BNP) endast ökar med 1,8 procent, att exporten halveras och att arbetsmarknaden försämras. Arbetslösheten förväntas stiga något under 2012 för att därefter vända nedåt och nå sex procent Den stora anledningen att svensk ekonomi trots allt står sig är att de offentliga finanserna är i relativt gott skick, att den offentliga sektorn är i balans och att den privata sektorn visar betydande överskott. Det skapar i sin tur förutsättningar för investeringar och konsumtion. Pris- och löneökningar Inför 2012 ska nya avtal tecknas för huvuddelen av kommunsektorn. Mot bakgrund av det nu rådande arbetsmarknadsgapet (skillnaden mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft) bedöms löneökningarna hållas tillbaka ytterligare en tid. Det är enligt SKL bedömning nödvändigt för att arbetslösheten ska kunna börja röra sig mot sin jämvikt. Den underliggande inflationen (KPIX) var under 2009 och 2010 högre än den totala inflationen (KPI), vilket är ovanligt. Det berodde på en svag kronkurs och höga elpriser. Under senare delen av 2010 och 2011 har kronans återhämtning i kombination med mer normala elpriser resulterat i en normalisering av förhållandet. Uppbromsningen i ekonomin under 2012 innebär att inflationstrycket hålls tillbaka under 2013 och En konsekvens av detta är att Riksbankens styrränta förväntas ligga kvar på nuvarande nivå under hela Bedömda nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring Timlöner (KL)* 2,6 2,3 2,7 2,9 3,4 Inflation (KPI) 1,2 2,9 1,4 1,7 2,1 Underliggande 1,8 1,2 1,3 1,4 1,6 inflation (KPIX) Arbetsmarknadsgap -3,1-1,9-2,1-2,2-1,3 *Konjunkturlönestatistiken Källa: Sveriges Kommuner och Landsting Kommunernas ekonomi Kommunsektorn kommer som helhet få ett antal tuffare år efter en finanskris som resulterade i rekordresultat. Åren 2009 och 2010 präglades av en krismedvetenhet och höga besparingsbeting som en följd av finanskrisen. Staten valde, utifrån de ekonomiska prognoserna, att totalt skjuta till 17 miljarder kronor i konjunkturstöd till kommunerna och landstingen. Eftersom effekterna på svensk arbetsmarknad inte blev så stora som prognostiserat blev resultaten rekordhöga. Kommunsektorns resultat för 2011 bedöms totalt nedgå från 18 miljarder till 2 miljarder kronor, varav landstingens underkott bedöms bli tre miljarder medan kommunerna når ett överskott med 5 miljarder kronor. Orsaken till den dramatiska resultatförsämringen består av två olika delar. Den ena delen är avvecklingen av konjunkturstödet och den andra delen beror på en engångskostnad som uppstår för ökad pensionsskuld med anledning av den historiskt låga räntan. Pensionsskulden bedöms totalt öka med åtta miljarder kronor, varav kommunernas del uppgår till två miljarder. Under kommande år fram till 2015 bedöms sektorn som helhet få ett mindre överskott, främst tack vare återhållsam volymökning, ökade statsbidrag samt skattehöjningar i landstingen. Bedömningen, som SKL har gjort, förutsätter att statsbidragen ökar realt med två procent per år och att riktade statsbidrag ökar i takt med kostnaderna. Orsaken är att kommunerna i ett historiskt perspektiv får ökade kostnader, utöver demografiska förändringar, med i genomsnitt 0,7 procent. 8

9 I landstingen är kostnadsökningen, framförallt på grund av ökade krav, utöver demografiska förändringar ännu högre, vilket medför ett antagande om skattehöjningar på totalt 19 öre fram till Utveckling av skatteunderlaget Årlig procentuell förändring Skatteunderlag 2,1 2,6 3,5 3,2 4,1 Real förändring 0,6 2,1 1,5 1,2 1,7 Källa: SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) Anledningen att skattunderlaget förväntas öka mer under 2012 och 2013 jämfört med tidigare år är att pensionsbromsen släpper och inga ytterligare grundavdragshöjningar är föreslagna. En förväntad ökad sysselsättning och större löneökningar från 2014 bidrar till att skatteunderlagstillväxten blir mer normal, det vill säga fyra procent eller mer. Regeringen bedömer i budgetpropositionen att skatteunderlagstillväxten uppgår till 3,3 respektive 3,8 procent för 2012 och Bräcke kommun Det ekonomiska läget inför 2012 är ansträngt. Det är flera faktorer som har påverkat kommunens ekonomiska förutsättningar. Den största enskilda negativa faktorn är den reviderade befolkningsprognosen för åren , som Statistiska centralbyrån (SCB) presenterade den 15 april Befolkningsprognosen innebär en försämring för Bräcke, i förhållande till övriga riket. Bräcke kommun har en mindre andel personer i de kategorier som omfattas av kostnads- och LSS-utjämning. Prognosen innebär att Bräcke kommun mister ungefär sju miljoner kronor (1 178 kronor/ invånare) i minskade statsbidrag inför Befolkningsutvecklingen är en annan faktor som negativt påverkar kommunens förutsättningar. Konsekvensen är att det finansiella målet för 2012 endast uppgår till två miljoner kronor. Det innebär att kommunen budgeterar ett resultat på knappt 0,5 procent av kommunens samlade skatte- och statsbidragsintäkter. Anledningen till det svaga budgeterade resultatet är att kostnadsökningarna under 2011 varit dramatiskt högre än budgeterat. Det är främst kostnader för hemtjänst, ekonomiskt bistånd, barn med behov av särskilt stöd inom skolan samt integration av nyanlända som är högre än budget. Bedömningen, som förslaget bygger på, är att det är nödvändigt att under 2012 ta höjd för ovanstående merkostnader. I budgetförslaget ingår en planerad avveckling av äldreboendet i Hunge. Enligt kommunens beräkningar innebär avvecklingen och den medföljande omstruktureringen att kommunen årligen kan minska kostnaderna med cirka två miljoner kronor. En försvårande omständighet är att kommunen har ett borgensåtagande på drygt sju miljoner kronor gentemot kooperativet som äger lokalen där äldreboendet är beläget. Bedömningen är, mot bakgrund av den årliga kostnadsminskningen, att det i ett långsiktigt perspektiv är förenligt med god ekonomisk hushållning att fullfölja avvecklingen av äldreboendet - även i ett scenario som innebär att kommunen tvingas infria sitt borgensåtagande. Med anledning av ovanstående föreslås därför att ett eventuellt infriande av borgensåtagandet bör hanteras utanför balanskravet med beaktande av synnerliga skäl. Kommunen har under 2011 lämnat in en projektansökan till ESF-rådet. Beslut i ärendet kommer att ske i mitten av december Om projektet (Solaris) som omfattar Socialt företagande Lärande Arbete Rehabilitering Integration i Samverkan beviljas kommer det att förbättra både kommunens resultat och likvida medel under året. I liggande budgetförslag har inte hänsyn tagits till projektet. Inför 2012 genomförs en organisationsförändring. En ny avdelning tillväxtavdelningen bildas. I avdelningen ingår den gamla näringslivs- och utvecklingsavdelningen, kultur- och fritidsenheten samt kulturskolan. De två sistnämnda flyttas vid årsskiftet från social- och utbildningsavdelningen. Avdelningen tar även över informationsansvaret från staben. Syftet med förändringen är att samordna ovanstående verksamheter så att effekten för medborgare och andra intressenter förbättras. Demografi Befolkningsutvecklingen är vikande i Bräcke kommun. I snitt har kommunen tappat knappt 90 invånare per år sedan De senaste 10 åren uppgår befolkningsminskningen i snitt till 50 personer per år. Mellan åren 2001 och 2010 har medelåldern i kommunen ökat från 44,0 år till 45,6 år. Antalet utrikes födda har under samma tidsperiod ökat från 310 till 554 personer, vilket motsvarar åtta procent av den totala befolkningen i kommunen. Folkmängdens förändring är summan av ut- och inflyttning, antalet födda och antalet döda. År 2009 minskade befolkningen med 144 personer medan befolkningen ökade med 20 personer år Under det senaste året (november 2010 till november 2011) har befolkningen preliminärt minskat med 70 personer. Förändringen består av en nettoutflyttning med 31 personer och ett födelseunderskott med 39 personer. 9

10 Kommunens planeringstal i budgetprocessen inför 2012 var personer (-60) per den 1 november Den faktiska siffran är preliminärt personer (-70). De demografiska förändringarna sedan 2001 har inneburit att kommunen årligen har gått miste om cirka 2,5 miljoner kronor i enbart skatteintäkter. I flerårsplanen har ett antagande gjorts att befolkningsminskningen uppgår till 60 personer per år. Arbetsmarknad och sysselsättning Arbetsförmedlingens redovisning av arbetsmarknadsläget har förändrats, såtillvida att andelen öppet arbetslösa och/eller deltagare i program med aktivitetsstöd anges i förhållande till en registerbaserad arbetskraft. Tidigare har andelen angetts i förhållande till befolkningen år. Enligt Arbetsförmedlingens statistik, per den 30 september 2011, var andelen inskrivna på Arbetsförmedlingen i Jämtland, som arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, 8,9 procent av befolkningen mellan 16 och 64 år (motsvarande siffra för 2010 var 10,6 procent). I riket uppgick andelen inskrivna till 8,1 procent. Andelen inskrivna (18-24 år) uppgick till 23,1 procent. Motsvarande siffror för ungdomar i riket var 18,6 procent. Totalt under 2011 har 375 personer varslats om uppsägning vilket är 215 färre än motsvarande period under förra året. I Bräcke kommun uppgick andelen arbetslösa och arbetssökande i program till 13 procent (415 personer), vilket är en minskning med 5,3 procent jämfört med i fjol. Antalet inskrivna (18-24 år) var i september 117 stycken (2010: 139 stycken). Det motsvarar 35,2 procent av andelen av befolkningen i åldern 18 till 24 år inskrivna på Arbetsförmedlingen som arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd. I Arbetsförmedlingens månadsstatistik för september 2011 har Bräcke högsta andelen arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd både gällande åldern 16 till 64 år och i åldern 18 till 24 år, jämfört med övriga kommuner i länet. Ekonomiska förutsättningar Skatteintäkter Hur stora skatteintäkterna blir i kommunen varje år beror på skatteunderlagets utveckling i riket, kommunens befolkningsunderlag, skattesats och det kommunalekonomiska utjämningssystemet. Hur skatteunderlaget i riket utvecklas är av avgörande betydelse för kommunernas ekonomiska möjligheter. Skatteunderlagets utveckling påverkas av lön, beskattade förmåner och bidrag, pensioner, enskild näringsverksamhet samt ett antal avdrag. Dessutom påverkas utvecklingen av nya skatteregler. Om regeringen beslutar om nya eller ändrade regler som påverkar de kommunala skatteintäkterna i positiv eller negativ riktning, ska en ekonomisk reglering göras mellan staten och kommunsektorn enligt den så kallade finansieringsprincipen. Förändringarna regleras genom att den kommunalekonomiska utjämningen ökas eller minskas i motsvarande utsträckning. I kommunens skatteintäktsberäkning används SKL:s prognos över skatteunderlagsutvecklingen. Skatteutbetalningen till kommunerna grundas emellertid på den av Regeringen årligen fastställda uppräkningsfaktorn för skatteunderlaget. Skillnaderna i skatteunderlagsökning mellan fastställd uppräkningsfaktor, prognos och faktiskt utfall enligt slutlig taxering regleras senare genom slutavräkningar, med en likvidmässig eftersläpning på två år. Kommunens budgeterade skatteintäkter för , utgår från SKL:s prognos i oktober som grundar sig på regeringens budgetproposition. I skatteintäktsberäkningen ingår skatteintäkterna från kommunens eget skatteunderlag inklusive eventuella slutavräkningar. Budgeterade skatteintäkter (mkr) Skatteintäkter eget underlag 242,4 242,9 247,4 256,6 267,1 Preliminär slutavräkning 3,3 5,2 1,3 Summa 245,7 248,1 248,7 256,6 267,1 Statsbidrag och utjämning Det kommunala utjämningssystemet syftar till att ge kommuner och landsting likvärdiga ekonomiska förutsättningar för att tillhandahålla sina invånare service, trots olika förutsättningar i fråga om skattekraft och kostnadsläge. Några av de regleringar som tillkommer inför 2012 enligt finansieringsprincipen är bland annat införandet av lärarlegitimation och införande av betyg från årskurs sex. Enligt SKL resulterar statens reglering vad avser effektiviseringar i nya gymnasieskolan i att finansieringsprincipen inte efterlevs. SKL är inte överens med utbildningsdepartementet om att effektiviseringarna kommer att leda till så stora besparingar som regeringen har beslutat. 10

11 I april i år överlämnades betänkandet Likvärdiga förutsättningar Översyn av den kommunala utjämningen (SOU 2011:39) till regeringen. Föreslagna förändringar syftar till att utjämningen bättre ska spegla nuvarande behovs- och kostnadsskillnader mellan kommunerna. Införandet planeras med start från Om förändringarna fastställs enligt förslaget kommer det att innebära att Bräcke kommun mister kronor per invånare och år när införandet är klart. Kommunens budgeterade statsbidrag och utjämning för , utgår från SKL:s prognos i oktober som grundar sig på regeringens budgetproposition. balansräkningen. Förmånsbestämd ålderspension tjänas in av anställda med en inkomst över 7,5 inkomstbasbelopp, på den lön som ligger över 7,5 inkomstbasbelopp. Värdeuppräkning och förändring av skulden kostnadsförs i resultaträkningen. Avgiftsbestämd ålderspension redovisas som en kortfristig skuld i balansräkningen per den 31 december och betalas sen ut i mars året därpå till de förvaltare som den anställde valt. Det belopp som kommunen betalar ut motsvarar 4,5 procent av den anställdes årslönesumma. Sociala avgifter I de sammantagna sociala avgifterna (PO-pålägget) ingår lagstadgade arbetsgivaravgifter samt kollektivavtalade avtalsförsäkringar och pension. I budgetpropositionen föreslår regeringen att de lagstadgade arbetsgivaravgifterna för 2012 ska vara oförändrade 31,42 procent. För anställda som ännu inte fyllt 26 år utgår en lägre arbetsgivaravgift på 15,49 procent, för anställda som är födda betalar kommunen enbart ålderspensionsavgiften på 10,21 procent och för anställda som är födda 1937 eller tidigare utgår varken sociala avgifter eller särskild löneskatt. Sammantaget uppgår de preliminära premierna för avtalsförsäkringar till 0,83 procent år I denna siffra har det tillkommit en omställningsförsäkring (KOM-KL) som preliminärt bedöms uppgå till 0,1 procent. För de kollektivavtalade tjänstepensionerna kvarstår det rekommenderade pensionspålägget inklusive löneskatt på 6,83 procent år Kommunens pensionsåtagande Pensionsskulden är den sammanlagda skuld för pensioner som arbetsgivaren har till sina anställda. Enligt kommunal redovisningslag ska pensionsskulden redovisas enligt blandmodellen: Intjänad pensionsrätt före 1998, redovisas som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Den värdeuppräkning som sker av ansvarsförbindelsen påverkar inte resultaträkningen. Däremot redovisas utbetalningar av pensioner intjänade före 1998 som en kostnad i resultaträkningen. Förpliktelsen enligt ansvarsförbindelsen ökar normalt varje år i och med att uppräkningen är högre än utbetalningarna. Förmånsbestämd ålderspension (intjänad pensionsrätt efter 1998), redovisas som en avsättning i Nedan visas en sammanställning över den beräknade pensionsskulden inklusive särskild löneskatt (källa: KPA ) (mkr) Intjänad pension < 1998 (ansvarsförbindelsen) 226,2 228,5 227,2 225,4 Förmånsbestämd pension (avsättning i balansräkn) 18,3 19,0 19,4 20,0 Avgiftsbestämd ålderspension (kortfr skuld i balansräkn) 10,8 11,1 11,5 11,9 Total pensionsskuld 255,3 258,6 258,1 257,3 Det allmänna pensionssystemets regelverk innebär att om tillgångarna är lägre än skulderna utlöses en automatisk balansering, en inbyggd broms. Den ska se till att det finns pengar till de framtida pensionerna. Kommuner och landsting garanterar också att de bruttosamordnade pensionerna ska öka i takt med prisbasbeloppet. När den allmänna pensionen (inkomstpensionen) inte gör det får kommunerna fylla på kompletteringspensionen. Bruttosamordningsreglerna tillämpas för dem som gick i pension t.o.m. år 2002 enligt PA-KL-avtalet (i allmänhet födda 1937 och tidigare). Arbetstagare som gått i pension enligt detta avtal är garanterade en bruttopension som värdesäkras med utvecklingen av prisbasbeloppet alltsedan år Efter att den så kallade bromsen slog till 2010 och de allmänna pensionerna sänktes blev konsekvensen för kommunerna att utbetalningar av de bruttosamordnade pensionerna ökade. Jämfört med 2010 beräknas pensionskostnaderna för 2012 öka med elva procentenheter. Kommunens pensionsförpliktelser redovisas inklusive löneskatt och värderas enligt regelverket "riktlinjer för beräkning av pensionsskuld" RIPS 07. Enligt RIPS 07 definieras pensionsskulden som nuvärdet av framtida utfästa pensionsutbetalningar. Eftersom utbetalningar sker långt fram i tiden ska skulden nuvärdesberäknas. 11

12 En nuvärdesberäknad skuld blir högre ju lägre räntan är och vice versa. En ändring av diskonteringsräntan har stor betydelse för pensionsskuldens storlek. Räntan i pensionsskuldsberäkningen har varit oförändrad sedan RIPS infördes år Arbetsgruppen träffades i september 2011 och fann det nödvändigt att sänka diskonteringsräntan i pensionsskuldsberäkningen. Diskonteringsräntan sänks med 0,75 procentenheter från år Den sänkta diskonteringsräntan innebär att pensionsskulden sammantaget uppskattas öka med cirka miljarder kronor i kommuner och landsting sammantaget, vilket motsvarar en ökning med 8-10 procent. Enligt Rådet för kommunal redovisning (RKR) ska effekterna av den förändrade diskonteringsräntan beaktas i bokslut 2011 såväl i ansvarsförbindelse, balansräkning och resultaträkning. Den resultateffekt som uppkommer på grund av förändringen i balansräkningen ska redovisas i resultaträkningen som en finansiell post. Kommunen kommer att beställa en ny beräkning för pensionsskulden inför bokslutet 2011 men ett antagande redan nu är att den förändrade diskonteringsräntan kommer att innebära en balans- och resultatpåverkan på cirka två miljoner kronor. Eftersom det rör sig om ett mycket långsiktigt åtagande, kan det innebära att förändringen av pensionsskulden beroende på diskonteringsräntan kommer att bedömas utanför balanskravet. Nedan visas en sammanställning över kommunens beräknade pensionskostnader inklusive särskild löneskatt (källa KPA ). (mkr) Premie KAP-KL 0,2 0,2 0,2 0,2 Avg.bestämd ålderspension 10,8 11,1 11,5 11,9 Skuldförändr exkl ÖK-SAP* -0,3-0,3-0,3-0,4 Skuldförändring ÖK-SAP* 0,1-0,1-0,1-0,1 Finansiell kostnad 0,7 1,1 0,9 1,0 Nya utbetalningar 0,9 1,2 1,4 1,5 Gamla utbetalningar 9,7 9,9 10,0 10,5 Utbetalningar ÖK-SAP* 0,1 0,1 0,1 0,1 Totala pensionskostnader 22,2 23,2 23,7 24,7 * ÖK-SAP (överenskommelse särskild avtalspension). Kommunen har för 2012 budgeterat 10,8 miljoner kronor till pensionsutbetalningar. Då är den finansiella kostnaden för pensionsskulden inte medräknad eftersom den budgeteras under finansiella poster. Den avgiftsbestämda ålderspensionen och skuldförändringen ingår i kommunens budgeterade PO-pålägg. Någon reservering av likvida medel har hittills inte gjorts. Av den skuld som finns upptagen i balansräkningen och den reservering som gjorts under eget kapital återlånas allt i verksamheten. Investeringar och kapitalkostnader I den slutliga kommunplanen har investeringsplanen förändrats. Det beror till stor del på att tidigare förutsättningar ändrats. Bland annat har det gjorts en genomlysning av behovet för IT-investeringar och nya investeringsbehov i industrihuset Pilgrimstad, vilket genererat en ökning av investeringsplanen. Total investeringsplan för perioden uppgår i den slutliga kommunplanen till 68,1 miljoner kronor, en ökning med 3,5 miljoner kronor. Investeringsbudgeten för 2012 uppgår till 15,4 miljoner kronor. Det är en ökning jämfört med den preliminära kommunplanen med 1,9 miljoner kronor. Beslut om och genomförande av investeringar innebär att driftkostnadskonsekvenser uppstår under en lång tid. Kostnaderna för själva investeringarna avser kapitalkostnader (avskrivningar och internränta). Ökade avskrivningskostnader innebär att det blir mindre över till avdelningarnas verksamheter. Avskrivningarna beräknas på anskaffningsvärdet av anläggningstillgångar och motsvarar värdeminskningen under den ekonomiska livslängden. Internränta beräknas på det oavskrivna bokförda värdet på anläggningstillgångarna. Internränta debiteras verksamheterna och krediteras finansieringen och är därmed budgetneutral. För 2012 är internräntan beräknad till 4,2 procent, enligt SKL:s rekommendation. För 2012 har kommunen budgeterat avskrivningskostnader på 22,3 miljoner kronor och internränta på 18,0 miljoner kronor. Långfristig låneskuld Låneskulden bedöms vid ingången till 2012 att uppgå till cirka 238,9 miljoner kronor. Under året planeras 4,5 miljoner kronor att amorteras. Under året förfaller 26,5 miljoner kronor till betalning. De lånen planeras att omsättas, det vill säga lånas upp med motsvarande belopp som förfaller till betalning. Borgensåtaganden Ett borgensåtagande innebär en kreditrisk för kommunen eftersom kommunen åtar sig att fullfölja betalningsförpliktelser för gäldenärens räkning om denne inte i utsatt tid kan reglera sin skuld. 12

13 Inför 2012 har kommunen följande borgensåtaganden: Kategori Borgensbelopp (mkr) Kommunala bolag 0,0 Folkets hus föreningar 0,9 Kooperativ 7,2 Egna hem 1,4 Summa borgensåtaganden: 9,5 Likviditet Kommunens kortfristiga betalningsberedskap bestäms av den likviditet kommunen har. Enkelt uttryckt ska kommunen vid varje tidpunkt ha likvida medel att betala sina kortfristiga skulder. Kommunen har en checkkredit på 20 miljoner kronor för att under kortare tid hantera större ansamlingar av utbetalningar. Inriktningen är att ha en så god likviditet; att investeringar kan genomföras utan att kommunen behöver uppta nya lån. att klara de pensionsutbetalningar som kommer de närmaste åren med beaktande av att pensionsskulden i ansvarsförbindelsen inte är finansierad. att minska låneskulderna för att på så sätt få lägre räntekostnader och därmed också minska riskerna i förändring av ränteläget. De senaste åren har kommunen hanterat en rad likvidmässigt ansträngda åtgärder. Stora investeringsvolymer samt hanterandet av borgensåtaganden har tärt på kommunens likvida medel och under 2010 och 2011 har det krävts ny upplåning med totalt 20 miljoner kronor. För 2012 bedöms kommunen ha likvida medel för att med egna medel finansiera investeringar, amortera låneskulden med minst 4,5 miljoner kronor, finansiera sluttäckningen av deponin i Kälarne samt ha beredskap att med egna medel hantera ett eventuellt infriande av borgensåtagande på cirka sju miljoner kronor. Nedan visas budgeterad utveckling av likvida medel. En stark likviditet innebär att kommunen kan hantera verksamheternas utbetalningar, investeringar och amorteringar utan att behöva nyttja checkkrediten eller uppta nya lån. Prognos Budget Plan Plan Likvida medel (mkr) 18,9 20,2 32,0 44,6 Kassalikviditet 24% 25% 40% 56% Känslighetsanalys Kommunens intäkter och kostnader påverkas av olika faktorer. Bland annat innebär en befolkningsförändring med 100 invånare att kommunen får cirka 5,7 miljoner kronor i ökade eller minskade skatte- och statsbidragsintäkter och att varje procents löneökning innebär ökade kostnader för kommunen med cirka 2,5 miljoner kronor. En skattehöjning med en krona skulle ge 10,4 miljoner kronor mer i intäkter för kommunen. Sammanställningen nedan visar några av de faktorerna som påverkar kommunens ekonomi. Händelser mkr Förändring av kommunalskatten med 1 kr +/- 10,4 Befolkningsförändring (100 invånare) +/- 5,7 Förändring av löner med 1 % inkl PO-pålägg +/- 2,5 Kostnadsförändring med 1 % +/- 2,5 Avgiftsförändring med 1 % +/- 0,3 Ränteförändring med 1 % på låneskulden +/- 0,4 (förfaller inom ett år) Förändring 10 heltidstjänster +/- 3,4 (Månadslön kr) inkl PO-pålägg Sammanfattande kommentar ur ett riskperspektiv Enligt kommunallagen ska kommunerna planera sin verksamhet så att den motsvarar kravet på god ekonomisk hushållning. Syftet med att budgetera ett resultat som innebär att kommunen använder 98 procent (tumregel för god ekonomisk hushållning), inklusive finansiella poster, av intäkterna är flera. Ett kortsiktigt motiv är att skapa en beredskap för att kunna möta förändringar av skatteintäkter. Det långsiktiga motivet, som är betydligt viktigare, är att kommunen klarar av att hantera sina åtaganden utifrån de förutsättningar som råder. Skatteintäkterna har haft en negativ utveckling, i reala termer, under många år på grund av den negativa befolkningsutvecklingen. Det medför att den procentuella kostnaden för pensionsutbetalningar, (som dessutom ökar) avskrivningar och räntor hela tiden blir allt högre. Följden av denna utveckling är ett ännu större behov att minska verksamheternas volym så att de inryms i de ekonomiska förutsättningarna. Kommunen har även ett krav på sig att ha en ekonomi i balans vilket återspeglas i balanskravet. Det innebär att kostnaderna inte får överstiga intäkterna ett enskilt år. Under ett antal år har kommunen valt att hantera ett antal frågor utanför balanskravet. Det har varit hanteringen av Bräcke Teknik i likvidation AB, hanteringen av kommunens borgensåtaganden samt 13

14 hanteringen av sluttäckningen av deponier. I samtliga fall har kommunfullmäktige bedömt att åtgärderna är förenliga med kravet på god ekonomisk hushållning, vilket innebär att de i ett långsiktigt perspektiv är kloka. Under 2011 har diskonteringsräntan i pensionsskuldsberäkningen sänkts, vilket innebär att kommunens pensionsskuld ökar. Kommunen har ännu inte beslutat om denna resultatmässiga engångseffekt som uppstår ska belasta balanskravsavstämningen eller inte. Avvägningen handlar om att engångseffekten återspeglar ett mycket långsiktigt åtagande (40-50 år) och balanskravets regelverk har ett 1-3 års perspektiv. Alldeles oavsett val av hantering i ovanstående frågor så är det av stor vikt att vara medveten om att kommunens ekonomiska ställning försämras av vidtagna åtgärder. I ett långsiktigt perspektiv är det viktigt att stärka kommunens ekonomiska ställning. Vikten av att nå årliga, positiva resultat för att stärka kommunens likvida situation går inte att undervärdera. Tillgången på likvida medel är direkt avgörande för att kommunen ska kunna möta de ökande pensionsutbetalningarna samtidigt som investeringar finansieras med egna medel och kommunen upprätthåller en god amorteringstakt på skuldportföljen. I förslaget till driftbudget för 2012 budgeteras ett resultat på två miljoner kronor. Resultatet motsvarar inte kravet på god ekonomisk hushållning och innebär en risk att kommunen kan få svårt att klara balanskravsavstämningen. Det påverkar även kommunens likvida situation, med påföljden att det finns en risk att det krävs nyupplåning under året. Det är därför av mycket stor betydelse att kommunens verksamheter har en budgetdisciplin som innebär att tilldelade ramar inte överskrids. Om projektet SOLARIS godkänns kommer kommunens resultat och tillgång på likvida medel stärkas. I ett längre perspektiv är det önskvärt att kommunen fortsätter att: identifiera och genomföra projekt som kan bromsa, hejda eller vända befolkningsutvecklingen, minska vakansgraden i egna lokaler och bostäder, minska kommunens långfristiga skulder genom amorteringar, samt prioritera investeringsbehoven så att de kan finansieras med egna medel. Med nuvarande planeringsförutsättningar krävs det besparingar på tolv miljoner kronor för 2013 och fyra miljoner kronor för Den prognostiserade befolkningsminskningen utgör ungefär sju miljoner kronor av ovanstående 16 miljoner kronor. Resterande del beror på försämrade skatte- och statsbidragsintäkter. 14

15 PERSONAL Grundvärderingar Allt personalarbete ska utgå från kommunens grundvärderingar. Dessa bygger på delaktighet, jämställdhet, ledarskap, medarbetarskap, mångfald, välbefinnande och hälsa. Grundvärderingarna ska säkerställas genom ständigt fokus på koncernnyttan, en öppen organisation och samverkan mellan medarbetare, chefer och fackliga företrädare. Ledarskap, kompetens och kompetensutveckling De regelbundet återkommande chefsträffarna är ett forum för kompetensutveckling för kommunens chefer. Genom att ta upp frågor som utvecklar chefer och deras ledarskap skapas förutsättning för personlig utveckling hos kommunens chefer. Inom skolan pågår nu ett stort arbete kring skärpta behörighetskrav och lärarlegitimationer. De nya kraven innebär att alla lärare i framtiden ska vara legitimerade i de ämnen de undervisar. Uppstarten på denna process sker år 2011 och ska vara genomförd till år Det kommer att innebära krav på vidareutbildning för ett flertal lärare. Lärarnas kompetens i alternativa tekniska verktyg för att främja inlärning hos elever är en fråga som är fortsatt prioriterad. Implementeringen av flera nya statliga styrdokument däribland skollag, lärarauktorisation, Gy 11, nytt betygsystem, nya kursplaner och nya läroplaner kommer fortsatta under år Ansökan till integrationsprojektet Solaris för Socialt företagande Lärande Arbete Rehabilitering Integration i samverkan är inlämnad. Om EFS-projektet beviljas kommer det att starta under år Delaktighet och inflytande Materialet FAS Arbetsliv har avslutats. Syftet var att använda materialet som ett instrument för att förbättra och utveckla dialogen mellan arbetsgivare, arbetstagare och fackliga organisationer. Resultatet har behandlats i samverkan mellan arbetsgivare och fackliga organisationer och utgör idag grunden i ett kommande samverkansavtal. Arbetet med ett samverkansavtal pågår och förväntas träda i kraft under år Ett utbildnings- och informationsarbete kommer, vid avtalets ikraftträdande, att genomföras för att implementera avtalet i verksamheten. Personalförsörjning och personalrörlighet Inom vård- och omsorgsenheten fortskrider arbetet med att hitta en långsiktig lösning som medger att all personal kan välja sin sysselsättningsgrad. Målet är att det ska kunna påbörjas under år Kommunens resursenheter har även centraliserats för att kunna effektivisera personalförsörjningen i verksamheten. Bemanningsenheten arbetar med att centralisera personer med korta tidsbegränsade anställningar vilket beräknas vara slutfört i mitten av år Under 2012 och 2013 bedöms 21 anställda att gå i pension varje år. Arbetsmiljö En kommunövergripande arbetsmiljöenkät har genomförts av alla medarbetare under september månad år Bräcke kommun kommer under år 2012 arbeta med de resultat som framkommer i nära samarbete med företagshälsovården. Därefter är ambition att utveckla ytterligare kommunövergripande effektmål som mäter personalens hälsa och trivsel samt att ta fram handlingsplaner för att hantera eventuella brister som framkommer i enkätundersökningen. Ett arbete kring att tydliggöra kommunens arbetsmiljöorganisation pågår. I detta arbete ingår att på ett förenklat sätt tillhandahålla kunskap och information kring arbetsmiljöfrågor. Detta arbete ska vara vägledande för alla medarbetare i Bräcke kommun. En revidering av kommunens arbetsmiljöpolicy ska genomföras under år Lönebildning Under 2011 genomfördes stora förändringar i den lönemodell som används av kommunen. Syftet var att tydliggöra lönebildningsprocessen. Förändringarna har utvärderats under Översynen av kommunens lönepolicy har slutförts och en reviderad lönepolicy lämnas till kommunfullmäktige för beslut i december Arbetet kring lönebildning kommer att fortsätta under Lönekartläggningen färdigställdes under 2010, baserad på 2009 års löneläge. Den utgör ett viktigt instrument i det framtida lönebildningsarbetet, dels genom att den ger vägledning för lönesättning vid nyrekrytering, dels genom att utgöra ett stöd för att identifiera eventuella lönediskrimineringar. En ny lönekartläggning, avseende 2011 års löneläge, kommer att slutföras i början av Mål I arbetet med målstyrning för kommunens avdelningar har det beslutats om ett inriktningsmål med två tillhörande kommunövergripande effektmål inom området personal: 1. Sjukfrånvaron ska inte överstiga 5,0 % av tillgänglig ordinarie arbetstid 2. Antalet långa sjukfall (60 dagar eller mer) ska minska med 10 % jämfört med

16 MILJÖ Beskrivning av lokala mål Kommunens miljömål är valda utifrån de lokala förutsättningar och behov som finns. Bräcke kommuns miljömål är: Dricksvattnet ska vara av god kvalitet. Dricksvattentäkter i kommunen ska skyddas mot negativ påverkan. Det ska säkerställas att hanteringen av farligt avfall i kommunen sker på ett tillfredsställande sätt. Elenergianvändningen i kommunens lokaler och anläggningar ska minska med 2 % per år. Uppvärmning av kommunala fastigheter ska senast 2015 uteslutande baseras på förnybara energikällor. Utsläppen av koldioxid ska minska med 15 % fram till 2015 jämfört med Ungefär halva kommunens befolkning får sitt dricksvatten genom det kommunala VA-nätet. Kontroll och provtagning sker på såväl dricksvatten som avloppsvatten samt på alla sjöar och vattendrag som tar emot avloppsvatten. När det gäller skyddsområden för kommunala vattentäkter ska skyddsområden upprättas för en till två vattentäkter per år. Samtliga vattentäkter tar grundvatten vilket kraftigt minskar risken för bakterier och parasiter. I fyra vattenverk finns UV-ljus installerat som ytterligare skydd. UV-ljus kommer efterhand att installeras på fler verk. Möjligheten för kommuninvånarna att lämna farligt avfall ska ökas genom årliga insamlingsturer på ett flertal orter i kommunen. Mängden avfall till deponi förväntas minska eftersom bättre utsortering gör att avfallet återvinns på andra sätt. Energi- och klimatstrategiplan I kommunens Målsättningar för energi- och klimatstrategi (kf 118/2007) har antagits ett mål att utsläppen av koldioxid ska minska med 15 % fram till år 2015 jämfört med 2004 ( ton CO ). Utvärdering görs av Energikontoret utifrån statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB). Statistiken finns tillgänglig först efter den 30 september året efter och det innebär att redovisning av målet sker med ett års eftersläpning. För att minska kommunens utsläpp av koldioxid är ett delmål att all användning av fossila bränslen i uppvärmning ska upphöra senast Vid byte av leasingbilar så ska de nya fordonen vara miljöbilar med alternativa drivmedel. Kommunövergripande effektmål Ett inriktningsmål med tillhörande effektmål inom området miljö är framtaget. I effektmålet exkluderas industrilokaler och bostäder. Att inte industrilokaler räknas in beror på att kommunen inte har några möjligheter att påverka industriernas elförbrukning. För bostäder är det svårt att jämföra då lägenheter ibland kan stå tomma och inte ha någon förbrukning. Vakanta lägenheter skulle medföra lägre energiförbrukning. På lite längre sikt ska energibesparande åtgärder fortsätta för såväl värmeåtervinning som ren besparing av elektricitet. Bland annat ska gatubelysningen bytas ut till mer energisnål teknik. Inriktningsmål Energianvändningen minskar Kommunövergripande effektmål med nyckeltal/volymtal Kommunens totala elförbrukning, exklusive industrilokaler och bostäder, ska minska med 2 % per år. Mätmetod Total elförbrukning per den 31/ , exklusive industrilokaler och bostäder i jämförelse med Verksamhetsmått/Nyckeltal Insamlad mängd farligt avfall 4,0 kg/inv 4,1 kg/inv 4,1 kg/inv 4,2 kg/inv 4,2 kg/inv Mängd avfall till deponi 80 ton 50 ton 40 ton 35 ton 30 ton Skyddsområden för vattentäkter Elförbrukning exkl industrilokaler och bostäder MWh MWh MWh MWh MWh 16

17 DRIFTBUDGET Driftbudgeten omfattar intäkter och kostnader för den löpande verksamheten i kommunen. Sammanställning av kommunens budget , netto (jämförelse med bokslut 2010 och prognos för 2011). NÄMND Not Bokslut Prognos Budget Plan Plan (tkr) Kommunfullmäktige pol. org Revision Valnämnd Överförmyndarnämnd Politisk organisation Verksamhet Summa överförmyndarnämnd Kommunstyrelse Politisk organisation Kommunledning Tillväxtavdelning Social/Utbildning Teknik/Infrastruktur Stab Summa kommunstyrelsen Gemensamma anslag, förvaltade av Ks Utveckling/struktur Delade resurser Pensioner, löneskatt Strukturella åtgärder Summa gemensamma anslag Bygg- och miljönämnd Politisk organisation Bygg- och miljöavdelning Summa bygg- och miljönämnd Summa nämndernas verksamhet: Centrala poster Kommunens totala avskrivningar Justering verksamhetens avskrivningar Justering interna poster Förändring av avsättning till deponi Borgensinfriande Realisationsvinst/realisationsförlust Övriga centrala poster Strategiska åtgärder Summa centrala poster NETTOKOSTNAD: Skatteintäkter Fastighetsavgift Generella bidrag Summa skatte- och statsbidragsintäkter: Finansiella poster RESULTAT: