Antagen av kommunfullmäktige den 11 april 2012

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Antagen av kommunfullmäktige den 11 april 2012"

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING Antagen av kommunfullmäktige den 11 april 2012

2 BRÄCKE KOMMUNS ORGANISATION Politisk organisation BTAB Kommunfullmäktige Revision Bygg och miljönämnd Kommunstyrelse Överförmyndarnämnd Valnämnd Kommunens samlade verksamhet består förutom av kommunen; koncernföretag och uppdragsföretag. Ett koncernföretag definieras som en juridisk person där kommunen har ett bestämmande (minst 50 % ägarandel) eller betydande (minst 20 % ägarandel) inflytande. Uppdragsföretag definieras som juridiska personer där kommunen äger en mindre del (samägda) eller där verksamheten bedrivs på entreprenad av större omfattning. Näringslivsutskottt Socialutskott Koncernföretag Ägarandel Bräcke Teknik i likvidation AB (BTAB) 100 % Samägda företag och förbund Jämtlands Gymnasium Samordningsförbundet i Jämtlands län Vattenbrukscentrum i Norr Aktiebolag Jämtlands Räddningstjänstförbund Länstrafiken i Jämtlands län Förenade småkommuners försäkringsaktiebolag (FSF) Kommunala entreprenader Utlagd verksamhet Avtalstid och möjlig förlängning Revsunds Transport AB Renhållning och slamtömning , ett års förlängning NCC AB Yttre skötsel och vinterväghållning , ett års förlängning Sundsvall Energi AB Förbränning av sopor , två års förlängning E.on AB Drift fjärrvärmeanläggningar Bräcke och Kälarne , två års förlängning Sundfrakt AB Transport av hushållssopor till förbräningsanläggning , två års förlängning ISS Industriservice AB Ledningsspolningar , ett års förlängning Förvaltningsorganisation Kommunchef Stab Bygg/miljöavdelning Social/Utbildningsavdelning Näringsliv/ Utvecklingsavdelning Teknik/Infrastrukturavdelning 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BRÄCKE KOMMUNS ORGANISATION... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE:... 4 KOMMUNENS VISION... 5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE... 6 JÄMFÖRELSER ÅREN PERSONALEKONOMISK REDOVISNING MILJÖREDOVISNING BUDGETUTFALL RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING FINANSIERINGSANALYS NOTER INVESTERINGSREDOVISNING INVESTERINGSREDOVISNING PER PROJEKT KOMMUNALA BOLAG OCH FÖRBUND BRÄCKE TEKNIK I LIKVIDATION AB BIOKOMPOSITUTVECKLINGSCENTER I BRÄCKE AB JÄMTLANDS GYMNASIUM SAMORDNINGSFÖRBUNDET I JÄMTLANDS LÄN VATTENBRUKSCENTRUM NORR AB JÄMTLANDS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND KOMMUNFULLMÄKTIGE REVISION KOMMUNSTYRELSEN POLITISK ORGANISATION GEMENSAMMA ANSLAG KOMMUNLEDNING NÄRINGSLIVS OCH UTVECKLINGSAVDELNINGEN TEKNIK OCH INFRASTRUKTURAVDELNINGEN STABEN SOCIAL OCH UTBILDNINGSAVDELNINGEN BYGG OCH MILJÖNÄMND POLITISK ORGANISATION BYGG OCH MILJÖAVDELNINGEN VALNÄMND ÖVERFÖRMYNDARNÄMND REDOVISNINGSPRINCIPER ORD OCH BEGREPPSFÖRKLARINGAR NÅGRA FAKTA OM BRÄCKE KOMMUN

4 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE: Bäste kommuninnevånare. Nu är det dags att redovisa resultatet för års verksamhet i Bräcke Kommun. Bräcke kommun visar ett negativt resultat på 9,8 miljoner kronor. Vid avstämning mot balanskravet redovisar kommunen ett positivt resultat på 3,2 miljoner kronor. Det är åttonde året i rad som Bräcke kommun redovisar positivt resultat mot balanskravet. Poster som hanterats utanför balanskravet, med hänvisning till synnerliga skäl är, avsättning till deponier 11,8 mkr, förändrad ränta pensioner 1,9 mkr samt en intäkt +0,7 mkr från Bräcke Teknik i likvidation AB. Förutsättningarna i kommunplanen var att kommunens ekonomiska mål skulle visa ett resultat på 6,5 miljoner kronor, vilket inte uppnås. I procent var budgeterat resultat 98,5% och redovisat resultat 99,3%. Verksamheter som visar större avvikelser mot budget är social och utbildnings avdelningen samt engångskostnader för teknisk verksamhet. I resultatet finns även en nedskrivning av Hemgården i Kälarne med. Däremot har mycket glädjande andra mål uppnåtts. Sjukfrånvaron har minskat, målet var att sjukfrånvaron högst skulle vara 6,5 %, och resultatet blev 5,68 %. Målet för elförbrukningen var att den skulle minska med 2 %, resultatet blev en minskning med 7,7 %. Ett mål som inte uppfyllts under året är antalet långa sjukfall, målet var en minskning med 10 %, resultatet visar däremot att de ökat med 6,7 %. Befolkningsutvecklingen i kommunen visar på ett negativt resultat, 1231 var befolkningstalet personer, en minskning under året med 135 personer. Investeringar i kommunen uppgår till 18.2 mkr av budgeterat 23,8 mkr. Det är positivt att de planerade investeringarna genomförs inom verksamhetsåret, och att en mindre del då behöver ombudgeteras till nästa år. En större investering som blev färdigställd under var den efterlängtade planskilda korsningen i Bräcke. Jag vill rikta ett stort tack till alla anställda i Bräcke kommun som tillsammans bidragit till att kommunen även kan redovisa ett positivt ekonomiskt resultat. 4

5 KOMMUNENS VISION Kommunfullmäktige har, i oktober, antagit en vision för Bräcke kommun (kf 55/). Bräcke kommuns vision; I Bräcke kommun lever alla ett rikt, jämställt och bra liv och är delaktiga i utformningen av en god kommunal service. Den starka framtidstron gör att vi tar de initiativ som krävs för att alla ska få en bra tillvaro. Samverkan är ett honnörsord. Läget mellan Östersund och Sundsvall med goda kommunikationer bland annat, gör våra bygder attraktiva att bosätta sig i. Vi hälsar alla välkomna till oss och att delta i det rika fritids och kulturlivet. Sammanfattning I framtidens Bräcke kommun: ökar befolkningen ökar näringslivet ökar välbefinnandet 5

6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunstyrelsen i Bräcke kommun får härmed avge redovisning för. Kommunen Bräcke kommun redovisar för ett negativt resultat på 9,8 miljoner kronor. Årets resultat efter avstämning mot det lagstadgade balanskravet är 3,2 miljoner kronor. Hänsyn har då tagits till jämförelsestörande poster som beslutats bedömas utanför balanskravet med beaktande av synnerliga skäl omfattande en preliminär avstämning avseende likvidationen av Bräcke Teknik i likvidation AB (+ 0,7 miljoner kronor), en korrigering avseende avsättning till sluttäckning av deponier (11,8 miljoner kronor) samt en justering med anledning av förändringen av diskonteringsräntan i pensionsskuldsberäkningen RIPS07 (1,9 miljoner kronor). Årets resultat innebär att kommunen inte klarar det finansiella målet. Verksamheternas nettokostnad inklusive finansiella poster, när posterna som hanteras utanför balanskravet har exkluderats, har uppgått till 99,3 procent. Årets resultat blev 16,3 miljoner kronor lägre än det budgeterade resultatet, då jämförelsestörande poster är inkluderade. Kommunstyrelsens verksamheter redovisar totalt ett underskott på 12,2 miljoner kronor jämfört med budget. De stora avvikelserna finns främst inom teknik och infrastrukturavdelningen, social och utbildningsavdelningen samt staben. Gemensamma anslag som förvaltas av kommunstyrelsen redovisar ett överskott på 0,1 miljoner kronor. De största positiva avvikelserna är färdtjänsten och räddningstjänsten. Större negativa avvikelser är gymnasieförbundet och länstrafiken. Bygg och miljönämnden redovisar totalt ett överskott på 0,4 miljoner kronor. Finansieringen redovisar en positiv avvikelse på 8,4 miljoner kronor då jämförelsestörande poster exkluderats. De största avvikelserna utgörs av högre skatte och statsbidragsintäkter, justeringar av POpålägg, högre räntekostnader, högre pensionskostnader samt en nedskrivning av fastigheten Hemgården i Kälarne. Övriga verksamheter inom kommunen redovisar mindre avvikelser. Nedan visas fördelningen av avvikelsen mellan utfall och budget för verksamheterna (tkr): Kommunfullmäktige pol org 82,0 Revision 14,0 Valnämnd 4,0 Överförmyndarnämnd 98,0 Kommunstyrelsen ,0 Gemensamma anslag 101,0 Bygg och miljönämnden 443,0 Skatter, finans, centrala poster 4 614,0 Totalt ,0 Årets investeringsbudget inklusive ombudgeteringar från har uppgått till 23,8 miljoner kronor. Under året har 18,2 miljoner kronor upparbetats. På grund av att investeringar inte färdigställts kommer 5,9 miljoner kronor att begäras ombudgeterade till Budgeten har överskridits med 0,3 miljoner kronor. När det gäller kommunens övergripande verksamhetsmål inom området personal, har målet om sjukfrånvaron uppnåtts. Däremot har målet om att långa sjukfall ska minska med 10 procent, inte uppnåtts. Inom området miljö är måluppfyllnad avseende utsläppen av koldioxid osäker. Målet att elförbrukningen ska minska med två procent per år har uppnåtts. Utvärderingen av måluppfyllelsen avseende de 60 verksamhetsspecifika målen i kommunplanen är enligt följande: 31 mål har uppnåtts 19 mål inte har uppnåtts 10 mål har inte utvärderats God ekonomisk hushållning I Lagen om god ekonomisk hushållning framgår det att kommuner ska ange mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Kommunen har ett mål som är av betydelse för att uppfylla kriterierna för god ekonomisk hushållning. Därutöver har det utarbetats verksamhetsmål av kommunövergripande karaktär som syftar till att vara vägledande för verksamheternas arbete. Verksamhetsmålen har indirekt en positiv inverkan på kravet om god ekonomisk hushållning. 6

7 Finansiellt mål 1. Verksamheternas nettokostnad inklusive finansiella poster får uppgå till maximalt 98,5 procent av kommunens skatte och statsbidragsintäkter. Det innebär att kommunen budgeterar ett ekonomiskt resultat på 6,5 miljoner kronor för, vilket motsvarar 1,5 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Vid uppföljning av verksamheternas nettokostnad inklusive finansiella poster ska poster som hanteras utanför balanskravet exkluderas. I kommunens skatteoch statsbidragsintäkter inkluderas den kommunala fastighetsavgiften. Syftet är att uppföljningen årligen genomförs på samma sätt. Verksamheternas nettokostnad inklusive finansiella poster har uppgått till 99,3 procent. Målet är ej uppnått. Verksamhetsmål Sammanställning kommunövergripande mål Inom områdena personal och miljö har kommunen följande inriktningsmål med tillhörande kommunövergripande effektmål: Inriktningsmål Kommunövergripande effektmål med nyckeltal/volymtal Mätmetod Utfall Personal Personalens hälsa och trivsel är god 1. Sjukfrånvaron ska minska och inte överstiga 6,5 % av tillgänglig ordinarie arbetstid. (6,33 % ) 2. Antalet långa sjukfall (60 dagar eller mer) ska minska med 10 % jämfört med (31 stycken ). Sjukfrånvaro per den 31/8 och 31/12. Antalet långa sjukfall per den 31/8 och 31/12. Sjukfrånvaron i förhållande till ordinarie arbetstid den 31/12 uppgår till 5,68 %. Målet är uppnått Antalet långa sjukfall den 31/12 är 33 stycken. Det innebär en ökning med 6,7 % jämfört med. Miljö Kommunen ska bidra till att utsläpp av koldioxid minskar. 1 Energianvändningen minskar Utsläppen av koldioxid ska minska med 15 % fram till år 2015, jämfört med 2004 ( ton CO ). Kommunens totala elförbrukning, exklusive industrilokaler och bostäder, ska minska med 2 % per år. 2 Beräkningen av utsläppsmängder per den 31/12. Beräkningen görs av Energikontoret för Jämtlands län. Statistik finns tillgänglig först efter 30 september för året innan. Total elförbrukning per den 31/12 exklusive industrihus. Jämförelse med. Målet är ej uppnått. Beräknad utsläppsmängd per den 31 december var ton. Det är en minskning med 18,5 procent sen Förutsättningarna för att nå målet är goda. Elförbrukningen har under uppgått till MWh. Motsvarande elförbrukning var MWh. Elförbrukningen har minskat med drygt 7,7 %. Målet är uppnått. 1 Inriktningsmålet med tillhörande kommunövergripande effektmål avser de totala koldioxidutsläppen i hela Bräcke kommun. 2 Det kommunövergripande effektmålet avser den totala elförbrukningen inom ramen för kommunens verksamhet. 7

8 Balanskravet Det lagstadgade balanskravet är en miniminivå som innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna. Vid beräkning av balanskravet ska bland annat realisationsvinster frånräknas. I balanskravsutredningen visas om kravet är uppfyllt. Enligt balanskravet ska negativa resultat återställas senast tre år efter det att resultatet uppkommit. Kommunfullmäktige får dock besluta att inte reglera ett negativt resultat om det finns synnerliga skäl. Synnerliga skäl ska omfatta både budget och utfall. Exempel på synnerliga skäl kan vara större omstruktureringskostnader av engångskaraktär i syfte att uppnå god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktige har beslutat att hantera de underskott som uppstår i samband med likvidationen av bostadsbolaget utanför balanskravet. Under har en preliminär avstämning av likvidationen gjorts och likvidatorn har efter överenskommelse med kommunledning inbetalat 700 tusen kronor till kommunen. Kommunfullmäktige beslutade i juni att en ny beräkning, avseende sluttäckningen av deponierna i Kälarne och Bräcke, ska göras och att den bedömda utgiften för ska redovisas som en avsättning per Enligt beslutet ska avsättningen hanteras utanför balanskravet med beaktande av synnerliga skäl (kf 30/). I liggande förslag till årsredovisning föreslås att den förändrade diskonteringsräntan i pensionsskuldsberäkningen RIPS07 hanteras utanför balanskravet med beaktande av synnerliga skäl. Skälet till hanteringen är den stora skillnaden i tidshorisonter mellan åtagandet och balanskravets regelverk. En avstämning mot balanskravet per den 31 december visar ett överskott med 3,2 miljoner kronor. Det innebär att det inte finns något underskott som behöver återställas. Resultatutredning (mkr) 2009 Resultat enligt resultaträkning 11,1 0,1 9,8 Realisationsvinster 0,6 Kommunbidrag Bräcke Teknik i likv. AB 14,0 Nedskrivn aktieinnehav Bräcke Tekn i likv. AB 2,5 Prel avstämning Bräcke Teknik i likv. AB 0,7 Reglering av banklån Pilgrimstad FH 3,2 Förändrad diskonteringsränta pensionsskuld 1,9 Uppbyggnad av pensionsreserv 1,0 Korrigering avsättning till deponier 11,8 Resultat enligt balanskravet 5,1 2,0 3,2 Omvärldsbevakning Den ekonomiska utvecklingen har varit mycket svag under slutet av i stora delar av Europa. Det är alltjämt den stora skuldkrisen i södra Europa som är den främsta anledningen till den svaga ekonomin. Två aspekter av skuldkrisen är intressanta att nämna. Å ena sidan har krisen inneburit att ett stort antal länder har 8 fått sänkta kreditbetyg av ledande ratinginstitutioner. Å andra sidan innebär två års intensivt arbete att risken för spridningseffekter, vid en eventuell kollaps i något land, minskat. Konjunkturinstitutet bedömer att skuldkrisen kommer att klaras upp under ordnade former. Sveriges kommuner och landsting (SKL) gör samma bedömning när de konstaterar att oron för ett eurosammanbrott kvarstår, men att sannolikheten för och förväntningarna om en positiv lösning gradvis ökar. Trots ovanstående bedöms det svaga tillståndet i framförallt södra Europa bestå under lång tid framöver. Enligt SKL:s bedömning kommer utvecklingen i Sverige vara som svagast under vinterhalvåret /2012. De svenska förutsättningarna bedöms dock vara relativt goda från 2014, tack vare en successivt ökad draghjälp från exportindustrin i kombination med gynnsamma förutsättningar för inhemsk efterfrågan. Konsekvensen blir en ökad sysselsättning som bidrar till att arbetslösheten kan sjunka från 8 procent 2013 till 6 procent Utvecklingen på arbetsmarknaden medför att skatteunderlagstillväxten ökar i god takt. BNP bedöms falla från en ökning med 4,5 procent under till 1,3 procent under Därefter sker en successiv utveckling mot 4 procent till Riksbanken har sänkt räntebanan med i genomsnitt 30 punkter för perioden Det innebär att reporäntan som idag uppgår till 1,5 procent successivt ökar till 2,5 procent under slutet av Konjunkturläget får till följd att timlöneökningarna under förväntas ligga på strax över 3 procent för att därefter stiga mot 4 procent under Inflationen bedöms uppgå till cirka två procent eller lägre under hela perioden fram till Skatteunderlagstillväxten i riket steg under med 3 procent, vilket kan betecknas som måttligt. Konjunkturavmattningen minskar tillväxten, men motverkas av två faktorer pensionsinkomsterna ökar när den automatiska balanseringens broms för försvinner samtidigt som grundavdragen inte ökar i samma omfattning som under 2012 som då en höjning skedde. Innebörden av ovanstående faktorer är att skatteunderlagstillväxten förväntas att öka under kommande år, även 2012, och uppgå till 4,7 procent under 2015 och Bräcke kommuns utveckling Solaris Strukturfondspartnerskapet i Mellersta Norrland beslutade i december att fördela 30 miljoner kronor från Europeiska Socialfonden till utvecklingsprojektet Solaris. Bräcke kommun är projektägare.

9 Projektet tar i första hand sikte på tre utvecklingsområden: Utveckla en regional plattform som i sin tur kan bidra till att flera sociala företag utvecklas i regionen. Utveckla ett tidigt och lättillgängligt modersmålsstöd för att underlätta en snabbare etablering för utlandsfödda på arbetsmarknaden. Bidra med inspel och förslag till den pågående socialförsäkringsutredningen. Framförallt när det gäller hur stödet till nollplacerade/utförsäkrade kan förbättras i framtidens socialförsäkringssystem. Projektet inleds 2012, med en mobiliseringsfas under fyra månader, och ska vara avslutat den sista juni Vattenbrukscentrum i Norr AB Kommunfullmäktige har beslutat att kommunen ska sälja sina aktier i Vattenbrukscentrum Norr AB (kf 6/). Kommunen har spelat en viktig roll som projektägare i bolagiseringen, men nu är bedömningen att bolaget kan stå på egna ben. Försäljningen förväntas bli slutförd i början av Regionförbundet Jämtlands län Regionförbundet Jämtlands län är ett kommunalt samverkansorgan tillsammans med Jämtlands läns landsting och övriga kommuner i länet. Bildandet av förbundet skedde formellt den första januari. Under våren har förbundet tillstyrkts att uppta lån för att överta inventarier, varulager och djur från landstinget. I juni beslutade riksdagen om en ny kollektivtrafiklag. Enligt den nya kollektivtrafiklagen ska ett kommunalförbund eller en gemensam nämnd sköta myndighetsutövningen om landsting och kommuner bär ett gemensamt ansvar. Kommunfullmäktige har därför beslutat att tillstyrka ett förslag att Regionförbundet Jämtlands län ska vara Regional kollektivtrafikmyndighet i länet (kf 40/). Under hösten har kommunerna och landstinget utrett hur den praktiska överföringen av länstrafiken ska ske. Beslut kommer att ske i början av Mål och målstyrning Kommunens styrmodell för målstyrning beslutades av kommunfullmäktige år Under har styrmodellen varit föremål för diskussion och dialog i syfte att vidareutveckla och tydliggöra modellen. Vidareutvecklingen innebär att styrmodellen omfattar (uppifrån och ner) kommunens vision, tre stycken politiskt fastställda verksamhetsplaner som sträcker sig över en mandatperiod samt inriktnings och effektmål i den årliga kommunplanen. Ett första steg har varit en översyn av kommunens vision. Kommunfullmäktige antog i oktober en nyreviderad vision (kf 55/). Tidigare vision var tidsatt till år 2020, vilket har tagits bort i den reviderade visionen. De tre verksamhetsplanerna är: Barn och ungdomsplan Plan för äldre och funktionshindrade i Bräcke kommun Samhällsbyggnadsplan Syftet med planerna är tvådelat: dels att förbättra möjligheterna till en ändamålsenlig politisk styrning och dels att skapa återkommande möjlighet till verksamhetsdialog mellan politik, profession och medborgare. I planerna utarbetas inriktningsmål som ligger till grund för framtagande av effektmål i de årliga kommunplanerna. Under har kommunfullmäktige antagit Barn och ungdomsplan (kf 72/) och Plan för äldre och funktionshindrade i Bräcke kommun, (kf 73/). Arbete med att utarbeta en samhällsbyggnadsplan för perioden har påbörjats. I syfte att skapa en sammanhängande målstyrningskedja som är relevant ned till enskild medarbetare är ambitionsinriktningen att varje enhet/funktion ska utarbeta lokala arbetsplaner som ytterst beskriver målsättningar och förväntningar på enskild medarbetare Mot bakgrund av ovanstående, är nuvarande bedömning att tidigare strukturplan som gällde under åren 2006 inte är föremål för uppdatering eller revidering. Organisation En omorganisation inom social och utbildningsavdelningen genomfördes inför. Bistånds och LSShandläggare har organiserats direkt under avdelningschef. Två nya enheter har tillkommit; integrationsenhet och HSLenhet. Syftet med omorganisationen är att skapa kortare beslutsvägar inom avdelningen. Under våren beslutade kommunchefen, på delegation, att införa en centraliserad bemanningsenhet som organiseras vid staben. Syftet är att bemanningsenheten ska överta och samordna personalansvaret för timanställda och resursen som tidigare varit placerade vid vård och omsorgsenheten (ks 18/). Kommunchefen beslutade också att slå ihop enheten integration med Ung Integration och organisera den nya enheten inom social och utbildningsavdelningen (ks 18/). 9

10 Kommunfullmäktige beslutade, efter förfrågan från migrationsverket, om en utökning av mottagandet av ensamkommande asylsökande barn från 10 till 16 stycken (kf 47/). Utökningen kom till stånd under senare delen av. Kommunchefen beslutade i december, på delegation, att skapa en tillväxtavdelning (ks 146/). I tillväxtavdelningen ingår kultur och fritidsenheten, kulturskolan, före detta näringslivs och utvecklingsavdelningen samt informationsfunktionen. Avdelningen organiseras formellt från Bräcke Teknik i likvidation AB Enligt kommunfullmäktiges beslut (kf 66/2007, kf 122/2007 och kf 8/2008) skulle Bräcke Teknik i likvidation AB vara likviderat senast den 31 december Merparten av fastighetsbeståndet har övertagits av kommunen eller sålts. Den slutliga likvidationen har fördröjts, främst på grund av en planerad försäljning av Gamla Gellinergården i Gällö, Hemgården i Kälarne samt en fastighet i Sörbygden. Det har saknats köpare och kommunfullmäktige beslutade i december att köpa Gamla Gellinergården och Hemgården för att bedriva egen verksamhet (kf 90/). Kommunfullmäktige beslutade under om en nedskrivning av aktieinnehavet i Bräcke Teknik i likvidation AB med 2,5 miljoner kronor (kf 59/). I samband med årsskiftet /2012 har en preliminär avstämning av slutlikvidationen gjorts, vilket resulterat i en inbetalning till kommunen på 700 tkr. Nedskrivning och avstämning hanteras utanför balanskravet i enlighet med tidigare beslut om likvidationen. Kommunchefen har utsetts till ny likvidator från och med 2011 (ks 170/). Likvidationen förväntas bli formellt klar under Arbetsmarknad och sysselsättning Arbetsförmedlingens statistik över arbetsmarknadsåret i Jämtland, visar en arbetsmarknad som har utvecklats positivt. Den totala arbetslösheten minskade från i genomsnitt personer per månad under till under. Det motsvarar 9,4 procent av arbetskraften mellan 1664 år (: 10,7%). I riket var den totala arbetslösheten i genomsnitt 8,6 procent under. Antalet nyanmälda lediga platser ökade från stycken under till stycken. Den totala arbetslösheten kan delas in i öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd. Fördelningen i Jämtland under var 4,5 respektive 4,9 procent. Arbetslösheten i gruppen 1824 år uppgick under till 23,2 procent (öppet arbetslösa: 7,0 %; arbetssökande: 16,2 % ). För gruppen utlandsfödda var motsvarande siffror 29,0 procent (öppet arbetslösa: 17,7 %; arbetssökande: 11,3 %). Den totala arbetslösheten i Bräcke uppgick under i genomsnitt till 13,3 procent (öppet arbetslösa: 6,4 %, arbetssökande: 6,7 %), vilket är en minskning med 2,0 procent jämfört med. I gruppen år uppgick arbetslösheten till 33,4 procent (öppet arbetslösa: 10,8 %; arbetssökande: 22,6 %). Under var motsvarande siffra 45,7 procent. För gruppen utlandsfödda uppgick den totala arbetslösheten till 58,6 procent (öppet arbetslösa: 40,5 %, arbetssökande: 16,1 %). Ekonomisk utveckling Årets resultat efter avstämning mot balanskravet är å ena sidan positivt vilket är viktigt, men å andra sidan finns det ett flertal negativa poster i den egna verksamheten som är oroväckande. I den egna verksamheten har kostnaderna inom flera områden blivit väsentligt högre än budgeterat. De största negativa avvikelserna kan härledas till ett högre omsorgsbehov inom hemtjänsten i Bräcke, att insatserna för personlig assistens har ökat som en följd av försäkringskassans hårdare regler och att kostnaderna för ekonomiskt bistånd med anledning av en hög arbetslöshet har ökat. Bostadsverksamheten visar också ett kraftigt underskott, beroende på lägre intäkter och högre underhållsbehov. Inom skol och barnomsorgsverksamheten har kostnaderna för skolmåltider och skolskjutsar blivit högre än budgeterat. Kommunens ITkostnader har dessutom eskalerat, dels på grund av att kommunen gjort en genomlysning av och köpt licenser efter påstötning från Microsoft, dels till följd av ett ökat behov av IThjälpmedel. Det är av stor vikt att merkostnaderna tidigt fångas upp och beaktas för att minska avvikelserna och skapa förutsättningar för en fungerande budgetdisciplin. Det finns även ett antal positiva faktorer som är viktiga att lyfta fram. Investeringsplanen har varit föremål för diskussioner och ligger på en nivå som bedöms rimlig utifrån de ekonomiska förutsättningarna. Det är även glädjande att en allt större andel av planerade investeringar har slutförts enligt plan. Gymnasieverksamheten har under några år varit väsentligt dyrare än budgeterat, framförallt beroende på att fler elever valt att byta program och därmed genomfört sin utbildning under fyra år istället för tre år. Terminsstarten hösten indikerar en normalisering av nivåerna. Kommunfullmäktige har fattat beslut om försäljning av Hemgården i Kälarne (kf 94/). Beslutet har resulterat i en nedskrivning av det bokförda värdet med 850 tkr, vilket inryms i årets resultat. Kommunens ansökan till Europeiska socialfonden avseende projektet Solaris har fått klartecken att 10

11 igångsätta mobiliseringsfasen. Fasen ska pågå till sista april 2012 och därefter är förhoppningen att få ett klartecken att genomföra projektet. Ett positivt besked förväntas ge stor effekt på såväl verksamhet som ekonomi på både kort och lång sikt. Befolkningsutvecklingen är fortsatt den största utmaningen för kommunen att hantera. Under de tre senaste åren har det varit starka svängningar i befolkningsutvecklingen, vilket försvårar budgetarbetet och därmed påverkar resultatet. I ett längre tidsperspektiv är en rimlig bedömning en genomsnittlig minskning med ungefär personer per år. I resultatet ingår tre stycken jämförelsestörande poster som hanteras utanför balanskravet. I revisionsrapporten för års bokslut påtalades att kommunens avsättning till deponier inte skett i enlighet med god redovisningssed. Kommunen har utrett frågan och kommunfullmäktige beslutade i juni att en ny beräkning ska göras och att den bedömda utgiften för sluttäckningen av deponierna i Kälarne och Bräcke ska redovisas som en avsättning per Enligt beslutet ska avsättningen hanteras utanför balanskravet med beaktande av synnerliga skäl (kf 30/). I bokslutet har kostnaden, utöver tidigare avsättningar, bedömts till 11,8 miljoner kronor. I september beslutade Sveriges kommuner och landsting att från 2012 sänka diskonteringsräntan i pensionsskuldsberäkningen RIPS07. Sänkningen innebär att kommunens resultat för försämras med 1,9 miljoner kronor. Sänkningen påverkar även balansräkningen eftersom kommunens skuld ökar. SKL för ett resonemang (Cirkulär 11:38) kring den resultatmässiga engångseffekt som uppstår, och om den bör belasta balanskravsavstämningen eller inte. Bedömningen som SKL gör är att engångseffekten kan klassificeras som en jämförelsestörande post i resultaträkningen. Eftersom engångseffekten återspeglar ett mycket långsiktigt åtagande (ca 4050 år) och balanskravets regelverk har ett 13 års perspektiv bör det vara möjligt att inte räkna med dessa kostnader i en balanskravsavstämning. Rådet för kommunal redovisning har yttrat sig och konstaterar att det ligger utanför deras kompetens att uttala sig om tillämpning och tolkning av kommunallagens regler om balanskravet. I liggande förslag till årsredovisning har tjänstemännen bedömt att det är rimligt att följa SKL:s resonemang, vilket innebär att den förändrade diskonteringsräntan hanteras utanför balanskravet med beaktande av synnerliga skäl. Skälet till hanteringen är den stora skillnaden i tidshorisonter mellan åtagandet och balanskravets regelverk. Det har gjorts en preliminär avstämning avseende slutlikvidationen av Bräcke teknik i likvidation AB. Avstämningen visar att det finns ett överskott i bolaget och därför har det beslutats att överföra 0,7 miljoner kronor till kommunen. Befolkning Den 31 december hade Bräcke kommun invånare, vilket innebär att folkmängden minskat med 135 personer sedan den 31 december. År ökade befolkningen med 20 personer. Födelseunderskottet blev under 52 personer, vilket är fördelat på 45 födda och 97 avlidna personer. Nettoutflyttningen uppgår till 83 personer, där 351 personer har flyttat till kommunen och 434 personer har flyttat från kommunen. Befolkningen, fördelad på respektive församling, är HällesjöHåsjö personer ( 3,2 procent), Bräcke Nyhem (2,5 procent) och RevsundSundsjö Bodsjö (1,1 procent). I HällesjöHåsjö är födelseunderskottet oroväckande högt, med 5 nyfödda och 28 avlidna personer. I RevsundSundsjöBodsjö har huvuddelen av kommunens immigranter hamnat, vilket motverkar befolkningsminskningen. Om immigranterna undantas är utvecklingen i linje med BräckeNyhem. Andelen utlandsfödda är per den sista december 8,5 procent av den totala befolkningen. Motsvarande andel år var 8,0 procent. År 2006 var andelen 5,3 procent. Befolkningsutvecklingen är vid sidan av att leverera en god kommunal service den enskilt viktigaste frågan som kommunen måste hantera på såväl kort som lång sikt. Under de senaste fem åren har födelseunderskottet legat stabilt kring 50 personer. Trenden avseende in och utflyttning varierar däremot kraftigt. Framtiden Med utgångspunkt i Sammanfattande kommentarer ur ett riskperspektiv från kommunplan 2013 har arbetet med att bedriva verksamheten så att den motsvarar kravet på god ekonomisk hushållning fortsatt. Det finns en genomgripande samsyn hur viktigt det är att kommunen aktivt arbetar för att nå årliga, positiva resultat som stärker den likvida situationen och skapar förutsättningar för att bland annat minska kommunens långfristiga skulder. Allt större fokus har lagts på att se över kommunens investeringar, i syfte att samordna investeringsbudget och utfall samtidigt som investeringarna kan finansieras med egna medel. En försvårande omständighet i arbetet med att bedriva verksamheten så att den motsvarar kravet på god ekonomisk hushållning är att kommunens förutsättningar har förändrats. Den 15 april 11

12 presenterade Statistiska centralbyrån (SCB) en reviderad befolkningsprognos för åren En konsekvens av prognosen är att Bräcke kommun mister ungefär sju miljoner kronor (1 178 kronor/invånare) i minskade statsbidrag inför Orsaken till denna försämring är att Bräcke, i förhållande till övriga riket, har en mindre andel personer i de kategorier som omfattas av kostnads och LSSutjämning. En mycket viktig framgångsfaktor för att kommunen ska bedriva verksamheten i enlighet med kravet på god ekonomisk hushållning är dels att alla verksamheter har en realistisk budget, dels att alla verksamheter har en budgetdisciplin som resulterar i balans vid slutet av året. Under visar kommunens egna verksamheter en avvikelse med 11,8 miljoner kronor. Avvikelsen är oroande och innebär att kommunen som helhet står inför än större utmaningar. Dessutom är utjämningssystemet föremål för en översyn på uppdrag av regeringen. Det förslag som utredarna har utarbetat är både genomarbetat och välmotiverat. Om liggande förslag fastställs kommer det dock innebära att kommunen tappar ytterligare statsbidragsintäkter inför 2013 (totalt innebär förslaget minskade intäkter med kronor/invånare när det har fått full effekt). Statsbidragen i Sveriges kommuner uppgår i genomsnitt till en tredjedel av de totala intäkterna. I Bräcke utgör statsbidragen cirka 40 procent av de totala intäkterna. I kommunplanen för konstateras att befolkningsutvecklingen är den viktigaste och förmodligen den svåraste frågan att hantera. År hade Bräcke en positiv befolkningsutveckling. Under har det skett en befolkningsminskning på 135 personer i kommunen. Med dagens förutsättningar som utgångspunkt är en trolig utveckling att kommunen, under de kommande fem tio åren, fortsätter att minska i befolkning och att den årliga befolkningsminskningen i genomsnitt uppgår till personer. Arbetet med att minska vakansgraden i kommunens kommersiella lokaler och bostäder är angelägen. Vakansgraden avseende bostäder har under året sjunkit från elva till nio procent. Arbete pågår för att utreda om andra alternativa lösningar ytterligare kan bidra till en minskad vakansgrad. Kommunens tillgång till likvida medel har minskat från 19,3 miljoner kronor till 17,9 miljoner kronor. Under förutsättning att uppsatta finansiella mål nås är nuvarande bedömning att kommunen kan finansiera sina åtaganden utan ytterligare upplåning. Koncernen I koncernredovisningen ingår Bräcke Teknik i likvidation AB. Kommunkoncernen redovisar den 31 december ett resultat på minus 10,3 miljoner kronor. Kommunfullmäktige har beslutat att bolaget ska vara likviderat senast den 31 december Likvidationen har dragit ut på tiden, dels beroende på att fastighetsregleringar inte slutförts men också för att det har varit svårigheter att avyttra fastigheter. Vid årets utgång finns en fastighet kvar i bolaget (Karlsgård 1:82 i Sörbygden). Från och med den 1 februari 2012 kommer byte av likvidator att ske. Ny likvidator blir Bräckes kommunchef. Formellt ska likvidationen kunna avslutas under Kommunen gjorde under en nedskrivning av kommunens aktieinnehav för Bräcke Teknik i likvidation AB på 2,5 miljoner kronor. En preliminär återredovisning och utbetalning till kommunen har gjorts under med 0,7 miljoner kronor. Pensioner och förändring av pensionsskuld Kommunens totala pensionsskuld uppgår den 31 december till 278,5 miljoner kronor (KPA 1219). Sveriges Kommuner och Landsting beslutade, under hösten, att sänka diskonteringsräntan, som används i pensionsskuldsberäkningarna enligt RIPS, med 0,75 procentenheter. Räntan i pensionsskuldsberäkningen har stor betydelse för pensionsskuldens storlek. Ju lägre diskonteringsränta desto högre blir pensionsskulden. Effekten av sänkningen redovisas som en finansiell post och är också klassificerad som en jämförelsestörande sådan enligt RKRs (Rådet för Kommunal Redovisning) rekommendation. Effekten av sänkningen av diskonteringsräntan är en ökning av pensionsskulden på 1,8 miljoner kronor avseende den del som redovisas i balansräkningen som en avsättning och 17 miljoner kronor för den del som redovisas i ansvarsförbindelsen. Beloppen inkluderar löneskatt. I ansvarsförbindelsen finns bruttoutfästelser i vilka den allmänna pensionen från Pensionsmyndigheten räknas in. Detta har fått effekt på kommunens pensionskostnader nu när det allmänna pensionssystemet har varit underfinansierat, vilket har lett till att den så 12

13 kallade bromsen slog till och även. Effekten av bromsen under är 8,9 miljoner kronor på den del av pensionsskulden som redovisas i ansvarsförbindelsen. Pensionskostnaderna budgeteras dels i POpålägget som avgiftsbestämd ålderspension (individuell del) och förändring av avsättning, dels under gemensamma anslag för pensionsutbetalningar och förvaltningsavgifter. Under har pensionsutbetalningarna blivit cirka 0,2 miljoner kronor dyrare än budgeterat samtidigt som POpålägget varit cirka 1,1 miljoner kronor för högt budgeterat. Någon reservering av likvida medel har hittills inte gjorts. Av den skuld som finns upptagen i balansräkningen och den reservering som gjorts under eget kapital återlånas allt i verksamheten. Redovisning av kommunens totala pensionsskuld (mkr) Intjänad pension < ,9 225,9 229,4 222,0 245,3 (ansvarsförbindelsen) Förmånsbestämd pension 12,4 15,8 17,1 17,8 20,0 (avsättning i balansräkningen) Individuell del 10,9 9,8 12,4 12,5 13,2 (kortfristig skuld i balansräkningen) Total pensionsskuld 250,2 251,5 258,9 252,3 278,5 13

14 Borgensåtagande Borgensåtaganden innebär en kreditrisk för kommunen eftersom kommunen åtar sig att fullfölja betalningsförpliktelser för gäldenärens räkning om denne inte i utsatt tid kan reglera sin skuld. Under de senaste åren har flera borgensåtaganden hanterats och vid årsskiftet /2012 uppgick kommunens totala borgensåtagande till 9,3 miljoner kronor. Under har inget borgensåtagande behövt infrias. Kapitalkostnader Verksamheterna belastas med kapitalkostnader av två slag, dels internränta och dels avskrivning. Internräntan för har uppgått till 4,3 procent och beräknats på det oavskrivna bokförda värdet på anläggningstillgångarna. Internränta har belastat verksamheterna med 18,1 miljoner kronor, en positiv avvikelse mot budgeterad internränta på 0,5 miljoner kronor. Avskrivningar motsvarar värdeminskningen på anläggningstillgångarna och per den 31 december uppgår avskrivningskostnaderna till 21,5 miljoner kronor. Det är cirka 0,1 miljoner kronor lägre än budgeterat. Finansiering Kommunens finansiering består främst av skatter och statsbidrag samt finansiella poster. I prognosen för skatter och statsbidrag redovisas en avvikelse på totalt 4,5 miljoner kronor, vilket främst beror på positiva slutavräkningar. De finansiella posterna har blivit 2,3 miljoner kronor högre än budgeterat. Det förklaras med att räntekostnaderna för de rörliga lånen har blivit högre än budgeterat samt att räntekostnaden för pensionsskulden inte har varit budgeterad under finansiella poster. I avvikelsen ingår även den finansiella posten, beroende på sänkningen av diskonteringsräntan, vilken hanteras utanför balanskravet med 1,5 miljoner kronor. Övriga poster som belastar finansieringen, så kallade centrala poster, är bland annat avsättning till deponi, justering av internräntan och korrigeringar av POavgiften. Avvikelser för de centrala posterna redovisas i tabellen (tkr): Centrala poster Justering internränta mm 519 Avsättning till deponi Realisationsvinst/förlust 161 Lägre arbetsgivaravg unga och gamla För högt budgeterat PO, pensioner Sänkta avtalsförsäkringar Nedskrivning anläggningstillgång 854 Upplösning samordningsförbundet Bräcke 198 Prel avstämn Bräcke Teknik i likvidation AB 700 Övriga poster 34 Summa avvikelser: Resultatjämförelse med tidigare år Efter avstämning mot balanskravet redovisar kommunen även i år ett positivt resultat, 3,2 miljoner kronor. Föregående års resultat efter avstämning mot balanskravet var 2 miljoner kronor. Resultatutredning (mkr) Resultat enligt resultaträkning 0,1 9,8 Realisationsvinster 0,6 Nedskrivn aktieinnehav Bräcke Teknik i likv. AB 2,5 Prel avstämning Bräcke Teknik i likv. AB 0,7 Förändrad diskonteringsränta pensionsskuld 1,9 Korrigering avsättning till deponier 11,8 Resultat enligt balanskravet 2,0 3,2 Jämfört med det budgeterade resultatet på 6,5 miljoner kronor är årets resultat en negativ avvikelse med 16,3 miljoner kronor. Föregående år redovisades ett underskott mot budgeterat resultat med 4,1 miljoner kronor. Budgeterat resultat 4,2 6,5 Redovisat resultat 0,1 9,8 Avvikelse 4,1 16,3 Kommunens redovisade resultat jämfört med föregående år är 9,7 miljoner sämre. Den största avvikelsen mellan åren är den avsättning till deponier som rättats till under året och belastat resultat med 11,8 miljoner kronor. En jämförelse med föregående år, om samtliga jämförelsestörande poster exkluderas, visar att årets ekonomiska resultat är 3,2 miljoner kronor lägre. Årets resultat enligt resultaträkningen 0,1 9,8 Jämförelsestörande poster 7,1 13,8 Resultat exklusive jämförelsestörande poster 7,2 4,0 14

15 Känslighetsanalys I nedanstående sammanställning redovisas hur ett antal faktorer påverkar kommunens ekonomi: Förändring av befolkning, skatte och statsbidragsintäkter (100 personer) Löneökningar med en procent Övriga verksamhetskostnader, ökning med en procent Förändrad kommunalskatt med en krona Ränteförändring med en procent (på lån som förfaller inom ett år) Höjda avgifter och taxor med en procent Fördelning av kommunens intäkter och kostnader +/ 5,8 mkr +1,9 mkr +2,5 mkr +/10,6 mkr +/0,5 mkr +0,3 mkr Skatteintäkter och generella statsbidrag finansierar cirka 80 procent av verksamheterna. Resten av intäkterna utgörs bland annat av riktade statsbidrag, avgifter och hyror. Statsbidrag 34% Övriga intäkter 2% Avgifter, hyror 11% Driftbidrag 6% Nettokostnadsandel Enligt riktlinjer för god ekonomisk hushållning ska nivån för verksamheternas nettokostnader inklusive finansiella poster i förhållande till skatte och statbidragsintäkter ligga på högst 98 procent. Utfallet 99,3 procent för visar att kommunen inte uppnår god ekonomisk hushållning. De poster som hanteras utanför balanskravet har exkluderats i beräkningen av kommunens nettokostnader. mkr 500,0 400,0 300,0 200,0 100,0 0,0 96,6% 98,3% Skatteintäkter Nettokostnader 99,4% 98,8% 99,5% 99,3% Tittar man på de senaste fem åren har nettokostnaderna ökat mer än skatteintäkter och statsbidrag. 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% 1,0% 2,7% 4,4% 4,7% 4,8% År 1,7% 0,7% 0,6% 2,9% ,1% 2,6% Ökning skatteintäkter inkl generella statsbidrag Nettokostnadsökning Skatteintäkter 46% Kommunens kärnverksamheter vård och omsorg samt utbildning utgör en betydande del av kommunens kostnader, drygt 65 procent. Övriga verksamheter 24% Affärsverksamhet och bostadsverksamhet 15% Individ och familjeomsorg (exkl ek. bistånd och LSS) 3% Ekonomiskt bistånd 1% Förskoleverksamhet 5% Funktionshindrade (LSS) 7% Grundskola 15% Gymnasieutbildning 8% Övrig utb (vux, SFI mm) 1% Äldreomsorg, hemsjukvård mm (SOL, HSL) 20% Investeringar För att avskrivningskostnaderna inte ska öka, bör de årliga nettoinvesteringarna under lång tid ligga på samma nivå eller lägre än avskrivningskostnaderna. Nedan visas kommunens kostnader för avskrivningar i förhållande till nettoinvesteringar under åren Mkr 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Nettoinvesteringar och avskrivningar År Nettoinvesteringar Avskrivningar 15

16 Lån och räntor Kommunens låneskuld uppgår den 31 december till 243,4 miljoner kronor. Under året har ett nytt lån upptagits i Kommuninvest i Sverige AB med 10 miljoner kronor och amorteringar har gjorts med knappt 4,5 miljoner kronor. Kostnaden för låneräntor har per den 31 december uppgått till 9,3 miljoner kronor. Den totala finansiella kostnaden har uppgått till 11,4 miljoner kronor och inkluderar då även en finansiell post beroende på sänkning av diskonteringsräntan, räntekostnader på pensioner, dröjsmålsräntor och bankavgifter. Eget kapital Det egna kapitalet förändras med årets resultat. Per den 31 december uppgick det egna kapitalet till 129,9 miljoner kronor vilket är en sänkning med 9,8 miljoner kronor sen årets början. Det egna kapitalet delas in i anläggningskapital och rörelsekapital. Rörelsekapitalet är det kapital kommunen behöver för att finansiera den löpande verksamheten och beräknas som skillnaden mellan kommunens omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet uppgår den 31 december till minus 72,1 miljoner kronor. Likviditet % 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 Soliditet Kassalikviditet Soliditeten anger kommunens betalningsförmåga på lång sikt. Ju högre soliditet desto starkare långsiktig finansiell handlingsberedskap har kommunen. De faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen och tillgångarnas förändring. Soliditeten uppgår den 31 december till 26,2 procent. Sen årets början har soliditeten minskat med 2,5 procentenheter. Tar man hänsyn till de pensionsförpliktelser som redovisas som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen, uppgår soliditeten den 31 december till minus 23,3 procent, en minskning från årets början med 6,4 procentenheter. Den stora minskningen kan förklaras med att sänkningen av diskonteringsräntan inneburit en stor ökning av den del av pensionsskuld som redovisas som en ansvarsförbindelse. År Kassalikviditeten som anger kommunens betalningsförmåga på kort sikt uppgår den 31 december till 70,2 procent. Det är en ökning med drygt 15 procentenheter sen årets början. Den 31 december uppgår likvida medel till 17,9 miljoner kronor. Det innebär en liten minskning från årets början med 1,4 miljoner kronor. % 60,0 40,0 Soliditet Soliditet Soliditet inklusive pensionsförpliktelser En god likviditet innebär bland annat att kommunen kan finansiera beslutade investeringar utan att göra nya upplåningar. Det innebär också möjligheter att amortera ner låneskulden för att minska kommunens räntekostnader eller att avsätta medel för kommande pensionsutbetalningar. 20,0 0,0 20,0 40, År

17 Nyckeltal Tabellen nedan är en sammanställning över några av de nyckeltal kommunen anser är viktiga att mäta och följa upp. *De poster som hanteras utanför balanskravet har exkluderats i beräkning av kommunens nettokostnader. KOMMUNEN KONCERNEN Soliditet 26,2% 28,7% 25,6% 28,2% Soliditet inklusive pensionsförpliktelser 23,3% 16,9% 24,4% 17,7% Kassalikviditet 70,2% 55,1% 70,8% 56,0% Genomsnittlig räntekostnad 3,70% 3,63% 3,70% 3,63% Nettokostnadernas andel inkl finansiella poster av skatteintäkter och generella statsbidrag * 99,3% 99,5% 102,4% 99,5% 17

18 JÄMFÖRELSER ÅREN 2007 Resultaträkning, mkr Nettokostnad 390,0 408,8 428,0 416,9 436,6 Skatte och statsbidragsintäkter 400,3 419,1 426,1 425,7 437,9 Finansiella poster 3,4 7,9 9,2 8,7 11,1 Extraordinära poster 17,1 ÅRETS RESULTAT 6,9 14,7 11,1 0,1 9,8 Balansräkning, mkr Anläggningstillgångar 304,5 448,9 440,7 437,1 432,5 Omsättningstillgångar 47,2 29,1 62,0 50,0 63,2 SUMMA TILLGÅNGAR 351,7 478,0 502,7 487,1 495,7 Eget kapital 165,5 150,8 139,6 139,7 129,9 Avsättningar 13,2 17,6 20,8 23,2 36,9 Långfristiga och kortfristiga skulder 173,0 309,6 342,3 324,2 328,9 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 351,7 478,0 502,7 487,1 495,7 Finansieringsanalys, mkr LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS BÖRJAN 33,1 5,9 1,0 30,3 19,3 Verksamhetsnetto 20,5 40,9 33,5 3,4 10,9 Investeringsnetto 46,9 162,6 13,1 17,8 18,2 Finansieringsnetto 0,8 116,8 8,9 3,4 5,9 Förändring av likvida medel 27,2 4,9 29,3 11,0 1,4 LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT 5,9 1,0 30,3 19,3 17,9 Investeringsredovisning, mkr Kommunens nettoinvesteringar Nyckeltal Soliditet 47,1% 31,5% 27,8% 28,7% 26,2% Soliditet inklusive pensionsförpliktelser 17,5% 15,7% 17,9% 16,9% 23,3% Kassalikviditet 66,4% 32,1% 54,1% 55,1% 70,2% Genomsnittlig räntekostnad 3,6% 4,7% 3,7% 3,6% 3,7% Nettokostn andel inkl finansiella poster av skatteintäkter och generella statsbidrag. 98,3% 99,4% 98,8%* 99,5%* 99,3%* * De poster som hanteras utanför balanskravet har exkluderats i beräkning av kommunens nettokostnader. 18

19 PERSONALEKONOMISK REDOVISNING Grundvärderingar Kommunens grundvärderingar bygger på delaktighet, jämställdhet, ledarskap, medarbetarskap, mångfald samt välbefinnande och hälsa. Grundvärderingarna ska säkerställas genom ständigt fokus på koncernnyttan, en öppenhet i organisationen och samverkan mellan medarbetare, chefer och fackliga företrädare. Kommunfullmäktige antog 0413 (kf 13/) en ny jämställdhetsplan. Syftet är att aktivt arbeta med jämställdhetsfrågor i verksamheten. Implementeringsarbetet påbörjades vid jämställdhetsplanens antagande. Ledarskap, kompetens och kompetensutveckling De regelbundet återkommande chefsträffarna är ett forum för kompetensutveckling för kommunens chefer. Genom att ta upp frågor som utvecklar chefer och deras ledarskap skapas förutsättning för personlig utveckling hos kommunens chefer. Inom Vård och omsorgsenheten implementeras nationella demensriktlinjer. I samband med det utbildar demensteamet all personal i demensvård. Kommunens biståndshandläggare och rehabiliteringspersonal utbildas i Rehabiliterande förhållningssätt från dag 1. Det pågår ett nutritionsprojekt som heter Fokus Matglädje som skall lyfta den offentliga måltiden i både förskola, skola och äldreomsorg. Inom skolan ligger dels fokus på att implementera flera av de nya statliga styrdokumenten däribland skollag, lärarauktorisation, Gy 11, nytt betygsystem, nya kursplaner och nya läroplaner. Lärarlyftet ger några av kommunens medarbetare möjlighet att utvecklas utifrån lokala behov på skolan. Dessutom ligger fokus fortfarande på att använda den nya tekniken i lärandet. I höst påbörjas även en kulturanalys med handledning från Mittuniversitetet. Delaktighet och inflytande Materialet FAS Arbetsliv har avslutats. Syftet har varit att använda materialet som ett instrument för att förbättra och utveckla dialogen mellan arbetsgivare, arbetstagare och fackliga organisationer. Resultatet har behandlats i samverkan mellan arbetsgivare och fackliga organisationer och utgör idag grunden i ett kommande samverkansavtal. Arbetet med ett samverkansavtal pågår och förväntas träda i kraft under våren Personalförsörjning och personalrörlighet En rekryteringspolicy har antagits (kf 12/) som syftar till att främja intern rörlighet. Denna policy ger kommunen ytterligare verktyg att underlätta personalförsörjning och personalrekrytering. Inom Vård och omsorgsenheten fortskrider arbetet med att hitta en långsiktig lösning som medger att all personal kan välja sin sysselsättningsgrad. Kommunens resursenheter har centraliserats för att kunna effektivisera personalförsörjningen i verksamheten. Arbetet med att centralisera personer med korta tidsbegränsade anställningar har påbörjats. Under året har totalt 27 personer tillsvidareanställts och 9 personer har konverterats. Det är 49 personer som självmant avslutat sin anställning, av dessa är 22 pensionsavgångar. Det är två personer som omplacerats efter avslutad rehabiliteringsprocess. Arbetsmiljö Ett arbete kring att kartlägga ohälsa med syfte att förebygga sjukdom pågår inom hela kommunen. Under september uppmanades alla arbetstagare att fylla i en enkät framtagen av AFAförsäkringar. Svarsfrekvensen uppgick till 79,2 procent. Arbetstagare som visar tendenser till ohälsa har blivit erbjudna ett besök hos företagshälsovården. Under hösten påbörjades ett omfattande uppföljnings och utvärderingsarbete med anledning av enkätsvaren. Under våren 2012 ska det resultera i att samtliga enheter har utarbetat handlingsplaner för fortsatt arbete. Handlingsplanerna utarbetas mot bakgrund av vad varje arbetslag bedömer som mest angeläget för att förbättra sin arbetsmiljö. Under året har 22 arbetsskadeanmälningar och 18 tillbud inkommit. Antalet långa sjukfall per den 31 december var 33 stycken, jämfört med 31 stycken den 31 december Lönebildning En översyn av lönerevisionen har genomförts i samband med nya centrala kollektivavtal. En reviderad lönepolicy har under hösten antagits (kf 81/). Under 2012 ska en översyn av lönesättningsprinciperna genomföras. Lönekartläggning baserad på års lönerevision kommer att slutföras under våren

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

Delårsrapport tertial 1 2014

Delårsrapport tertial 1 2014 Delårsrapport tertial 1 Dals-Eds kommun Kommunstyrelsen -05-28 Innehållsförteckning 1 DRIFTBUDGET... 3 2 KOMMENTARER TILL PROGNOS TERTIAL 1... 4 3 KOMMUNCHEFSDIALOG... 5 4 INVESTERINGSBUDGET... 6 5 RESULTATBUDGET...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Pajala kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 17 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2

Läs mer

Revisionsrapport. Emmaboda kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe

Revisionsrapport. Emmaboda kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 11 april 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2009 Eva Lagbo Bergqvist Ing-Marie Englund Erika Svensson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...4 2.1 Bakgrund...4

Läs mer

Västernorrlands läns landsting. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 13

Västernorrlands läns landsting. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 13 Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 13 142168-15 Rapport beträffande delårsgranskning.docx Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Bedömning av mål med betydelse för

Läs mer

KOMMUNPLAN 2012-2014 BUDGET 2012 INVESTERINGSPLAN 2012-2016

KOMMUNPLAN 2012-2014 BUDGET 2012 INVESTERINGSPLAN 2012-2016 KOMMUNPLAN 2012-2014 BUDGET 2012 INVESTERINGSPLAN 2012-2016 Antagen av kommunfullmäktige den 5 mars 2012 (kf 2/2012) BRÄCKE KOMMUNS ORGANISATION Politisk organisation Kommunfullmäktige Revision Bygg- och

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Revisionsrapport Johan Lidström Lisbet Östberg Maj-Britt Åkerström 15 april 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Krokoms kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014 SIGNERAD 2014-03-27 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2014-03-27 Handläggare Mats Hansson Budgetchef mats.r.hansson@malmo.se Tjänsteskrivelse Utfallsprognos mars 2014 STK-2014-409 Sammanfattning Årets

Läs mer

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2015-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2015-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2016-03-16 Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående

Läs mer

Rapport avseende granskning av årsredovisning 2014.

Rapport avseende granskning av årsredovisning 2014. Rapport avseende granskning av årsredovisning 2014. Timrå kommun April 2015 Marianne Harr Godkänd revisor Certifierad kommunal revisor Jenny Eklund Auktoriserad revisor Emma Andersson Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Revisionsrapport Skurups kommun Building a better working world

Revisionsrapport Skurups kommun Building a better working world Revisionsrapport 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2014 Skurups kommun Granskning av årsredovisning 2013 EY Building a better working world Innehåll 1. Inledning 2 2. Resultatutfall mot budget

Läs mer

Budget 2011 Prognos 2011 Avvikelse

Budget 2011 Prognos 2011 Avvikelse Kommunstyrelsen Ekonomisk rapport per -05-31 Driftredovisning Tkr Budget Prognos Avvikelse Kommunstyrelsen 81690 81690 - HUL - - - Barn- och utbildningsnämnden 188865 188865 - Socialnämnden 184123 183623

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015 Kävlinge kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Sammanfattning...2 1. Inledning...3 2. Resultatutfall 2014...3 2.1 Utfall

Läs mer

JOKKMOKKS KOMMUN. Budget 2017. Styrprinciper. Ekonomisk treårsplan

JOKKMOKKS KOMMUN. Budget 2017. Styrprinciper. Ekonomisk treårsplan JOKKMOKKS KOMMUN Budget 2017 Styrprinciper Ekonomisk treårsplan 1 Jokkmokks kommuns styrmodell 1.1 Styrmodellens struktur och styrprinciper Visionsdokument Ett nytt visionsdokument för Jokkmokks kommun

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning

Granskning av bokslut och årsredovisning Revisionsrapport* Granskning av bokslut och årsredovisning 2007 Motala kommun April 2008 Karin Jäderbrink Stefan Knutsson Matti Leskelä *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Bakgrund...3

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Revisionsrapport Stina Björnram, Bert Hedberg Cert. kommunal revisor Granskning av årsredovisning 2012 Surahammars kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 Revisionsrapport April 2011 Erika Svensson Helen Samuelsson Dahlstrand Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...5 2.1 Bakgrund...5 2.2 Revisionsfråga och metod...5 3 Granskningsresultat...6

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31 Delårsrapport För perioden 2012-01-01 2012-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2012-01-01-2012-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2008

Granskning av årsredovisning 2008 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2008 Kalmar kommun Maj 2008 Elisabeth Rye Andersson Caroline Liljebjörn Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Revisionsfråga

Läs mer

Reviderad budget 2016 och ekonomisk flerårsplan 2016-2018

Reviderad budget 2016 och ekonomisk flerårsplan 2016-2018 Ärendebeskrivning 1 (9) Enheten för Ekonomistyrning Handläggare Datum Diarienummer Agneta Gustavsson Veronica Hedlund Lundgren 2015-11-30 LK/152610 Reviderad budget 2016 och ekonomisk flerårsplan 2016-2018

Läs mer

Jönköpings kommun. Granskning av delårsbokslut 2009. Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009

Jönköpings kommun. Granskning av delårsbokslut 2009. Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009 Jönköpings kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009 Helena Patrikson Inger Andersson Susanne Karlsson Jonas Leander Marcus Wernborg Carin Jesenicnik Innehållsförteckning

Läs mer

12:2 Kommunens verksamhetsredovisning 2003, mnkr

12:2 Kommunens verksamhetsredovisning 2003, mnkr Kommunens finanser 96 12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2001-2003 2001 2002 2003 Antal invånare, 31/12 117 896 118 581 119 340 Antal årsarbetare i kommunen enligt budget 8 625 9 111 9 100 Verksamhetens

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31 Delårsrapport För perioden 2015-01-01 2015-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2015-01-01-2015-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Rapport över granskning av bokslut 2004

Rapport över granskning av bokslut 2004 Rapport över granskning av bokslut 2004 KPMG 2005-06-28 Antal sidor: 13 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Syfte 2 3. Omfattning 2 4. Verksamheten 3 5. Resultaträkning 3 5.1 Nyckeltal (i mkr) 3 5.2 Utfall

Läs mer

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument 1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinjer Beslutad av Kommunfullmäktige 2013-12-18 195 Dokumentansvarig

Läs mer

1 (34) Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-30 101

1 (34) Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-30 101 1 (34) Budget 2015 samt Långtidsplan 2016 2018 i Ar rvidsjaurs kommun Om arbetet med attt omsätta resurser till mänskliga syften Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-30 101 2 (34) 3 (34) 4 (34) 5 (34)

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning per 2013-12-31

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning per 2013-12-31 Revisorerna Direktionen Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning, se bifogad rapport. Revisionen önskar att direktionen lämnar synpunkter på de

Läs mer

2010-06-17 FÖRSLAG TILL DRIFTBUDGET 2011-2013 OCH INVESTERINGS- OCH EXPLOATE- RINGSBUDGET 2011-2015

2010-06-17 FÖRSLAG TILL DRIFTBUDGET 2011-2013 OCH INVESTERINGS- OCH EXPLOATE- RINGSBUDGET 2011-2015 Dnr: 2009/797 042 1(10) Administrativa sektorn Bo Ekström 2010-06-17 Budgetberedningen FÖRSLAG TILL DRIFTBUDGET 2011-2013 OCH INVESTERINGS- OCH EXPLOATE- RINGSBUDGET 2011-2015 Förvaltningens arbetssätt

Läs mer

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 KOMMUNFAKTA ANTAL INVÅNARE 1 JANUARI (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 PERSONAL 1 JANUARI (antal) POLITISK STÄLLNING 2014 Parti Mandat 1200 1000 800 600 Antal

Läs mer

Revisionsrapport 2008 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Jönköping kommun. Granskning av årsredovisning 2008

Revisionsrapport 2008 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Jönköping kommun. Granskning av årsredovisning 2008 Revisionsrapport 2008 Genomförd på uppdrag av revisorerna Jönköping kommun Granskning av årsredovisning 2008 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och slutsatser...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3

Läs mer

Burlövs kommun. il/ ERNST & YOUNG. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2012. Qua/ity In Everything We Do

Burlövs kommun. il/ ERNST & YOUNG. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2012. Qua/ity In Everything We Do Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna April 2013 Burlövs kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2012 il/ ERNST & YOUNG il/ frnst & YOUNG Qua/ity In fverything We Do Innehåll

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2015

Granskning av årsredovisning 2015 www.pwc.se Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Malena Wiklund Auktoriserad revisor 19 april 2016 Granskning av årsredovisning Östra Smålands Kommunalteknikförbund Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Datum 2014-05-26 Datu 1400315 EKONOMIRAPPORT EFTER FÖRSTA TERTIALET 2014

Datum 2014-05-26 Datu 1400315 EKONOMIRAPPORT EFTER FÖRSTA TERTIALET 2014 Koncernkontoret Åke Andersson Chefcontroller 040-6753637 ake.andersson@skane.se Datum 2014-05-26 Datu 1400315 1 (13) EKONOMIRAPPORT EFTER FÖRSTA TERTIALET 2014 Sammanfattning Periodresultatet för första

Läs mer

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Finansplan 2014 2016 Tjänstemannaförslag 2013 10 21 Innehåll 1. Inledning 2 2. Ekonomi 2 3. Utdebitering 2 4. Balanskrav 2 5. Ekonomiska förutsättningar

Läs mer

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012 SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012 En sammanfattning av årsredovisningen DET EKONOMISKA RESULTATET För femtonde året i rad hade kommunen ett positivt resultat. Överskottet var 5,9 miljoner kronor och berodde

Läs mer

god ekonomisk hushållning - tillgängliga ekonomiska resurser är en ram för möjlig verksamhet och tilldelad ram ska hållas.

god ekonomisk hushållning - tillgängliga ekonomiska resurser är en ram för möjlig verksamhet och tilldelad ram ska hållas. 2015-11-05 1 Vision 2030 ska utgöra en övergripande och gemensam framtidsbild för Nybro kommun och de kommunala bolagen. Utifrån Nybros vision ska respektive verksamhet organisera sig och verka för att

Läs mer

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004 Kommunens finanser 96 12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004 2002 2003 2004 Antal invånare, 31/12 118 581 119 340 119 927 Antal årsarbetare i kommunen enligt budget 9 111 9 100 9 336 Verksamhetens

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31 Delårsrapport För perioden 2008-01-01 2008-08-31 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2008-01-01 2008-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte prognos för helåret.

Läs mer

Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2007. Jönköpings kommun R EVISIONSRAPPORT 2008. Genomförd på uppdrag av revisorerna 9 april 2008

Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2007. Jönköpings kommun R EVISIONSRAPPORT 2008. Genomförd på uppdrag av revisorerna 9 april 2008 R EVISIONSRAPPORT 2008 Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2007 Jönköpings kommun Genomförd på uppdrag av revisorerna 9 april 2008 Inger Andersson Susanne Karlsson Jonas Leander Helena Patrikson

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Revisionsrapport 11/2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2012. Haninge kommun. Granskning av årsredovisning 2011

Revisionsrapport 11/2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2012. Haninge kommun. Granskning av årsredovisning 2011 Revisionsrapport 11/2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2012 Haninge kommun Granskning av årsredovisning 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 3 3 Syftet med granskningen...

Läs mer

SAMMANFATTNING... 3 1. INLEDNING... 4 2. RESULTATRÄKNING... 4. 2.1 Resultatanalys... 4 2.2 Kommentarer... 6 3. BALANSRÄKNING... 7

SAMMANFATTNING... 3 1. INLEDNING... 4 2. RESULTATRÄKNING... 4. 2.1 Resultatanalys... 4 2.2 Kommentarer... 6 3. BALANSRÄKNING... 7 Revisionsrapport 10/2009 Åstorps kommun Granskning av årsbokslut 2009 Bengt Sebring, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf. Bengt Joehns, 2:e v ordf. Stig Andersson Nils Persson Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...

Läs mer

Budget 2015 med plan 2016 2017

Budget 2015 med plan 2016 2017 Budget 2015 med plan 2016 2017 Antagen vid möte 2014-11-24 Vi vill vara realistiska det finns inte förutsättningar att nå ett överskott på 3 % för 2015 Sammanfattning LP, MP och KD säger nej till ett överskott

Läs mer

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007 Finansiell profil Halmstads kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning i riket och i KKKVH-kommunerna 00 007 nyckeltal 007 i förhållande till riket och

Läs mer

Finansiell analys i budget och årsredovisning

Finansiell analys i budget och årsredovisning EN IDESKRIFT OM Finansiell analys i budget och årsredovisning FOKUS PÅ BALANSKRAVSUTREDNING OCH RESULTATUTJÄMNINGSRESERV Finansiell analys i budget och årsredovisning fokus på balanskravsutredning och

Läs mer

Bokslutskommuniké 2012

Bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommuniké 2012 Året i korthet Vårdval inom den specialiserade vården Under 2012 har tre vårdvalssystem enligt lagen om valfrihetssystem införts inom specialistvården. De tre vårdvalen gäller för

Läs mer

Revisionsrapport Kommunstyrelsens arbete för en ekonomi i balans

Revisionsrapport Kommunstyrelsens arbete för en ekonomi i balans s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Kommunstyrelsens arbete för en Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående område. Revisionen

Läs mer

Dnr: KS 2009/19. Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012

Dnr: KS 2009/19. Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012 Dnr: KS 2009/19 Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012 Förord Förutsättningarna för budget 2010 är svårare än någon gång tidigare. Finanskris och lågkonjunktur har medfört att prognoserna för kommunens

Läs mer

Finansplan 2016-2018. Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015. Styrande dokument Måldokument Plan. Sida 1 (13)

Finansplan 2016-2018. Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015. Styrande dokument Måldokument Plan. Sida 1 (13) Styrande dokument Måldokument Plan Sida 1 (13) Finansplan 2016-2018 Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015 Sida 2 (13) Inledning Landstingsfullmäktige fastställde i juni 2015 en strategisk plan

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2015

Granskning av årsredovisning 2015 www.pwc.se Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Kerstin Sikander Certifierad kommunal revisor Granskning av årsredovisning 2015 Växjö kommun Sophie Wigren Revisionskonsult 14 april 2016 Innehållsförteckning

Läs mer

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004 Finansiell profil Västra Götalandsregionen 00 00 Innehåll Varför en finansiell profil? Den finansiella utvecklingen i landstingssektorn 00 00 Finansiell profil över landstinget 00 00 nyckeltal 00 för samtliga

Läs mer

Budgetdirektiv fo r 2014 a rs budget samt plan 2015 och 2016

Budgetdirektiv fo r 2014 a rs budget samt plan 2015 och 2016 Budgetdirektiv fo r 2014 a rs budget samt plan 2015 och 2016 Fastställd av kommunstyrelsen 2013-09-24 96 Inledning Idag har Lycksele kommun för stor kostym i förhållande till vårt ekonomiska utrymme. Nu

Läs mer

Delårsrapport. Jan oktober 2012 Naturbruksgymnasiet

Delårsrapport. Jan oktober 2012 Naturbruksgymnasiet Delårsrapport Jan oktober 2012 Naturbruksgymnasiet Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse Produktionsenhetschefens reflektion 1 Fördjupad ekonomisk analys 3 Ekonomisk redovisning Helårsbedömning:

Läs mer

Månadsuppföljning. November 2012

Månadsuppföljning. November 2012 A Månadsuppföljning November 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 november 2012 Skatteunderlagsprognosen per oktober pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna

Läs mer

Lunds kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014. Building a better working world

Lunds kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014. Building a better working world Revisjonsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorevna April 2015 Lunds kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Building a better Biniding a better Innehåll 1. Inledning...2 2. Resultatutfa112014...2

Läs mer

Inledning Förvaltningsberättelse Räkenskaper Årsberättelse per nämnd Sammanställd redovisning Övrigt

Inledning Förvaltningsberättelse Räkenskaper Årsberättelse per nämnd Sammanställd redovisning Övrigt ÅRSREDOVISNING Innehållsförteckning Inledning Kommunstyrelsens ordförande har ordet 3 Sammanfattning 4 Fem år i sammandrag 5 Förvaltningsberättelse Avstämning av kommunens övergripande mål 6 Ekonomisk

Läs mer

Månadsrapport maj 2014

Månadsrapport maj 2014 Månadsrapport maj Ekonomiskt resultat -05-31 51,3 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med maj uppgår till 51,3 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Månadsrapport juli 2012

Månadsrapport juli 2012 Månadsrapport juli 2012 Tillgänglighet till specialiserad vård Vårdgaranti och kömiljard Under semestermånaderna har färre verksamheter nått målen för vårdgaranti och kömiljard. Flera förbättringsarbeten

Läs mer

Granskning av delårsrapport januari augusti 2006

Granskning av delårsrapport januari augusti 2006 Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport januari augusti 2006 Lomma kommun September 2006 NN NN NN *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Innehåll och information i delårsrapporten...3

Läs mer

SlösO. Utförsbacken. Oskarshamns ekonomi under 2000-talet. Nima Sanandaji. April 2010. Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar

SlösO. Utförsbacken. Oskarshamns ekonomi under 2000-talet. Nima Sanandaji. April 2010. Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar Utförsbacken Oskarshamns ekonomi under 2000-talet Nima Sanandaji April 2010 www.timbro.se/innehall/?isbn=9175667560&flik=4 SlösO Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar Författaren och Timbro 2010 ISBN

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årets resultat 25-års bokslut redovisar ett resultat (förändring av eget kapital) på ca + 3,8 mkr miljoner kronor. Detta innebär att resultatet blev ca 2,5 miljoner kronor bättre än vad som hade beräknats

Läs mer

Granskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland

Granskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland www.pwc.se Revisionsrapport Inger Andersson Christina Olsson Februari 2016 Granskning av budgetprocessen inom Budgetprocessen inom Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 5 1.1. Bakgrund... 5 1.2.

Läs mer

Tertialrapport 1/1 30/4. Fastställt av : Kommunfullmäktige Datum: 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042

Tertialrapport 1/1 30/4. Fastställt av : Kommunfullmäktige Datum: 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042 Tertialrapport 1/1 30/4 2015 Fastställt av : Kommunfullmäktige : 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042 TERTIALRAPPORT Sida 3(15) Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 5 Resultat och balans...

Läs mer

Cirkulärnr: 2007:4 Diarienr: 2007/0014 Nyckelord: Redovisning Handläggare: Anders Nilsson Avdelning: Avdelningen för ekonomi och styrning

Cirkulärnr: 2007:4 Diarienr: 2007/0014 Nyckelord: Redovisning Handläggare: Anders Nilsson Avdelning: Avdelningen för ekonomi och styrning Cirkulärnr: 2007:4 Diarienr: 2007/0014 Nyckelord: Redovisning Handläggare: Anders Nilsson Avdelning: Avdelningen för ekonomi och styrning Sektion/Enhet: Sektionen för demokrati och styrning Datum: 2007-01-03

Läs mer

Månadsuppföljning per den 30 april 2014

Månadsuppföljning per den 30 april 2014 20 maj 2014 KS-2014/284.182 1 (9) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 30 april 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Sundbybergs stad. Granskning av delårsbokslutet 2015

Sundbybergs stad. Granskning av delårsbokslutet 2015 Sundbybergs stad Granskning av delårsbokslutet 2015 Revisionsrapport 2015 Genomförd på uppdrag av revisorerna augusti/september 2015 Innehåll Inledning...2 Stadens resultat och balansräkning... Resultaträkning

Läs mer

kort- version Region Skånes budget och verksamhetsplan 2016 med plan för 2017 2018

kort- version Region Skånes budget och verksamhetsplan 2016 med plan för 2017 2018 kortversion Region Skånes budget och verksamhetsplan 2016 med plan för 2017 2018 Sammanfattning Allmänna förutsättningar Region Skåne är en permanent region med ett uppdrag att främja hållbarhet och tillväxt.

Läs mer

INLEDNING KOMMUNLEDNINGEN HAR ORDET... 1 EKONOMISK SAMMANFATTNING... 2 FEM ÅR I SAMMANDRAG... 3

INLEDNING KOMMUNLEDNINGEN HAR ORDET... 1 EKONOMISK SAMMANFATTNING... 2 FEM ÅR I SAMMANDRAG... 3 2014 DELÅRSRAPPORT INNEHÅLL INLEDNING KOMMUNLEDNINGEN HAR ORDET... 1 EKONOMISK SAMMANFATTNING... 2 FEM ÅR I SAMMANDRAG... 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER UTVÄRDERING AV KOMMUNENS ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 UTVÄRDERING

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2013

Granskning av årsredovisning 2013 www.pwc.se Sofia Nylund Linda Yacoub Hanna Holmberg Susanna Collijn Granskning av årsredovisning 2013 Vaxholms stad Mars 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund...

Läs mer

DALS-EDS KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE Ekonomikontoret Datum: 2016-05-09 Lars Hustoft D.nr: Budget 2017, plan 2018-2019 Driftbudget Generellt för samtliga nämnder gäller att löneökningar enligt ordinarie lönerevision

Läs mer

Delårsrapport T1 2013

Delårsrapport T1 2013 130605 Delårsrapport T1 2013 Resultatet för perioden 1 januari - 30 april uppgår till -11,3 (-4,1) Mkr, att jämföra med budget på -10,6 Mkr. Helårsprognosen för kommunens resultat bedöms till 4,1 Mkr,

Läs mer

Socialnämnden. Socialnämnden BUDGET 2011

Socialnämnden. Socialnämnden BUDGET 2011 Socialnämnden BUDGET 2011 Uppdrag Utifrån gällande lagstiftning och kommunala mål och riktlinjer ge vård, stöd och service till kommunens invånare inom områdena individ- och familjeomsorg, integration

Läs mer

Övergripande prognos. Verksamhet. Omvärldsanalys. 2013-06-20 LD13/00585 Periodrapport maj 2013

Övergripande prognos. Verksamhet. Omvärldsanalys. 2013-06-20 LD13/00585 Periodrapport maj 2013 2013-06-20 LD13/00585 Landstingets samlade prognos per maj pekar mot ett resultat på plus 50 mkr (+/- 20 mkr). Det är 89 mkr sämre än budgeterat. RIPS-ränta försämrar resultatet med ytterligare 230 mkr.

Läs mer

Några övergripande nyckeltal

Några övergripande nyckeltal www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal 2011-12-06 Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning och andra finansiella åtaganden 6. Verksamhet

Läs mer

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011 Utvecklingen i Tranemo kommun - indikatorer 2011 1 Indikatorer 2011 Syftet med Tranemo kommuns omvärldsanalys är att denna skall utgöra ett av underlagen för den strategiska planeringen. I denna bilaga

Läs mer

Preliminär budget 2015

Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminärt beslut i kommunfullmäktige 10 juni Definitivt beslut i kommunfullmäktige 18 november 2013-08-14 Budget 2015 Budget 2015 tar utgångspunkt i de strategiska

Läs mer

Kommunstyrelsens budgetberedning

Kommunstyrelsens budgetberedning 1 (13) Datum och tid 2013-10-03 kl. 09.00-16.15 2013-10-04 kl.09.00-14.45 Plats Beslutande Övriga närvarande A-salen, kommunhuset Enligt närvaro-/tjänstgöringslista Johnny Högberg, kommunchef Agneta Sundqvist

Läs mer

Foto: Caiaimage, Tymon H. Pigon / whiteboxstudios.se. Månadsrapport. Beslutas i landstingsstyrelsen 24 maj 2016

Foto: Caiaimage, Tymon H. Pigon / whiteboxstudios.se. Månadsrapport. Beslutas i landstingsstyrelsen 24 maj 2016 2016 Foto: Caiaimage, Tymon H. Pigon / whiteboxstudios.se Månadsrapport Februari 2016 Beslutas i landstingsstyrelsen 24 maj 2016 Stockholms läns landsting Månadsrapport per februari 2016 2 (9) Perioden

Läs mer

Cirkulärnr: 2005:120 Diarienr: 2005/2998 Handläggare: Anders Nilsson Avdelning: Avdelningen för ekonomi och styrning Sektion/Enhet: Sektionen för

Cirkulärnr: 2005:120 Diarienr: 2005/2998 Handläggare: Anders Nilsson Avdelning: Avdelningen för ekonomi och styrning Sektion/Enhet: Sektionen för Cirkulärnr: 2005:120 Diarienr: 2005/2998 Handläggare: Anders Nilsson Avdelning: Avdelningen för ekonomi och styrning Sektion/Enhet: Sektionen för demokrati och styrning Datum: 2005-12-29 Mottagare: Ekonomi/Finans

Läs mer

Nolato redovisar ett väsentligt förbättrat resultat jämfört med samma period förra året.

Nolato redovisar ett väsentligt förbättrat resultat jämfört med samma period förra året. N O L ATO D E L Å R S R A P P O R T N I O M Å N A D E R 1 J A N U A R I 3 S E P T E M B E R 2 2, S I D 1 AV 7 NOLATO AB (PUBL) DELÅRSRAPPORT NIO MÅNADER JANUARI SEPTEMBER Nolato redovisar ett väsentligt

Läs mer

8. KOMMUNTOTALT OCH PER NÄMND 2014-2016... 14

8. KOMMUNTOTALT OCH PER NÄMND 2014-2016... 14 Verksamhetsplan 2014-2016 8. KOMMUNTOTALT OCH PER NÄMND 2014-2016... 14 8.1. DRIFTBUDGET...14 8.2 RESULTATBUDGET...21 8.3 BALANSBUDGET...22 8.4. NOTER...23 Verksamhetsplan 2014-2016 14 8. Kommuntotalt

Läs mer

Åtgärder för en ekonomi i balans

Åtgärder för en ekonomi i balans Revisionsrapport Åtgärder för en ekonomi i balans Landstinget Gävleborg Bengt Andersson Hanna Franck Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Revisionsfråga och

Läs mer

Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2008 Uppvidinge kommun

Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2008 Uppvidinge kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2008 Uppvidinge kommun 18 september 2008 Eva Gustafsson Innehållsförteckning 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Revisionsfråga och metod...2

Läs mer

REDOVISNING 2011 VA-VERKSAMHET

REDOVISNING 2011 VA-VERKSAMHET REDOVISNING 2011 VA-VERKSAMHET Antagen av kommunfullmäktige den 11 april 1 2012 Förvaltningsberättelse Den första januari 2007 trädde Lagen om allmänna vattentjänster i kraft (LAV 07). Lagen reglerar bland

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Allmänna bidrag till. 25 kommuner

Allmänna bidrag till. 25 kommuner Allmänna bidrag till 25 kommuner Förslag till statens budget för 2014 Allmänna bidrag till kommuner Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 7 2 Lagförslag... 9 2.1 Förslag till lag om ändring

Läs mer

Månadsuppföljning per den 30 september 2013

Månadsuppföljning per den 30 september 2013 16 oktober 2013 KS-2013/254.182 1 (11) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 30 september 2013 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Månadsrapport maj 2015

Månadsrapport maj 2015 Månadsrapport maj Ekonomiskt resultat -05-31 136,2 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med maj uppgår till 136,2 miljoner. Resultatet för motsvarande period 2014 var

Läs mer

Utfallsprognos per 31 mars 2015

Utfallsprognos per 31 mars 2015 Kommunkontoret Ekonomiavdelningen Tjänsteskrivelse -04-23 1(6) Henrik Nilsson 046 35 55 21 henrik.nilsson3@lund.se Kommunstyrelsen Utfallsprognos per 31 mars 1 Sammanfattning Årets första utfallsprognos

Läs mer

Budget- och verksamhetsplan 2014

Budget- och verksamhetsplan 2014 Budget- och verksamhetsplan 2014 med mål och aktiviteter samt investeringsbudget 2014 Godkänd av direktionen 2014-01-31 2 Budget- och verksamhetsplan 2014 1 Förbundet Jämtlands Räddningstjänstförbund styrs

Läs mer

Mål och Budget för Avesta Kommun 2007-2009

Mål och Budget för Avesta Kommun 2007-2009 AVESTA KOMMUN Mål och Budget för Avesta Kommun 2007-2009 Kommunfullmäktiges beslut 2006-11-27 100 1 Innehållsförteckning Förord... 3 Mål... 4 Övergripande förutsättningar... 6 Budgetdirektiv/förutsättningar...

Läs mer

Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument

Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument Antagna av kommunfullmäktige 2011-11-10 (2011 201) Gäller för alla nämnder och all verksamhet i Kungälvs kommun Dokumentansvarig: Chef, kommunledningssektorn

Läs mer

Delårsrapport 1/1 31/8. Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-10-29, 105 Dnr: ATVKS 2014-00185 042

Delårsrapport 1/1 31/8. Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-10-29, 105 Dnr: ATVKS 2014-00185 042 Delårsrapport 1/1 31/8 2014 Fastställt av: Kommunfullmäktige : 2014-10-29, 105 Dnr: ATVKS 2014-00185 042 DELÅRSRAPPORT Sida 3(46) Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 5 Omvärldsekonomi... 5

Läs mer

Kommunfullmäktige. Ärende 23

Kommunfullmäktige. Ärende 23 Kommunfullmäktige Ärende 23 O Eda kommun Kommunrevisionen 2015-10-09 Till: Kommunfullmäktige För kännedom: Kommunstyrelsen Revisorernas utlåtande avseende delårsrapport 2015-08-31 Vi har granskat kommunens

Läs mer

Socialdemokraternas förslag till Kommunplan 2016 med utblick 2017-2018. Del 1 Driftbudget och särskilda prioriteringar

Socialdemokraternas förslag till Kommunplan 2016 med utblick 2017-2018. Del 1 Driftbudget och särskilda prioriteringar Socialdemokraternas förslag till Kommunplan 2016 med utblick 2017-2018 Del 1 Driftbudget och särskilda prioriteringar Socialdemokraternas förslag till Kommunplan 2016 Driftbudget och särskilda prioriteringar

Läs mer

foto: marie zetterlund Budget och verksamhetsplan 2014-2016 Fastställd av kommunfullmäktige 2013-11-25

foto: marie zetterlund Budget och verksamhetsplan 2014-2016 Fastställd av kommunfullmäktige 2013-11-25 foto: marie zetterlund Budget och verksamhetsplan 2014-2016 Fastställd av kommunfullmäktige 2013-11-25 2 Innehållsförteckning Politisk budgetskrivelse 3 Vision 2015 4 Omvärldsanalys 9 Finansiell analys

Läs mer