Företagsamma Unga Fagersta entreprenörskapsinsatser i skolan

Transkript

1 Företagsamma Unga Fagersta entreprenörskapsinsatser i skolan Inledning Fagersta kommun har erhållit stöd ur EU:s strukturfonder för innovativa åtgärder avseende entreprenörskapsinsatser i skolan. Jag har på uppdrag av ansvariga för projektet Företagsamma Unga Fagersta fått i uppdrag att sammanställa slutrapporten för projektet. I kravbeskrivningen för slutrapporten som utbetalande myndighet, Länsstyrelsen i Örebro, har lämnat framgår vilka punkter man vill ha belyst. Punkterna har strikt följts. Dock vill jag redan i inledningen flagga för att projektet har varit mycket omfattande och ur projektet har många nya initiativ kommit som inneburit att projektet har både utvidgats och utvecklats. För att göra slutrapporten överskådlig har jag valt att i första hand koncentrera den till vad projektbeskrivningen anger. För att öka rapportens värde finns även utvärderande inslag. Alltså dels ren beskrivning av vad som har hänt och dels värdering av det som har hänt. Sammanfattning av projektet När jag har gått igenom all dokumentation och lyssnat på ett ganska stort antal medverkande i projektet blir slutsatsen. Till allra största delen har projektet fullföljts enligt projektplanen. Avvikelserna framgår av rapporten. En överväldigande majoritet av berörda har tyckt det varit roligt, intressant och viktigt att arbeta med projektet. Givetvis har det ibland knorrats, ska vi bara arbeta med det här projektet nu igen, har man kunnat höra. Jag vill även se detta som något positivt, eftersom det tyder på att projektet både har rört och berört de olika aktörernas arbete. Genom att projektet har var varit en del i en större satsning på utveckling av kontakterna med det lokala näringslivet har detta getts extra draghjälp. Givetvis finns det flera olika framgångsfaktorer. Grunden är givetvis engagemanget på golvet, dvs. i skolklassen och hos den enskilde företagaren, men hur skapas detta? Min bild är att detta engagemang har skapats genom koordinatorns aldrig sinande entusiasm för projektet och de lokala inspiratörerna. Även skolledarnas positiva inställning till projektet har varit viktigt. Här ligger givetvis också svagheten när projektet ska övergå i den vardagliga verksamheten. Min bedömning är att både koordinatorns arbete och inspiratörernas tjänstetilldelning behövs ytterligare ett antal år. Vi ska komma ihåg att projektet har bara verkat under fyra terminer, där termin ett inte var en hel termin. Nu ska det man lärt sig under de två läsåren utvärderas och läggas in i skolans vanliga arbete, även det kräver särskild uppmärksamhet. Det vore mycket olyckligt om man inte kunde fortsätta det påbörjade arbetet med full kraft eftersom vi ändå kan se bra resultat. Eftersom rapporten är så pass kort och innehållsrik ber jag läsaren att ta del av hela rapporten för där finns de olika resultaten vidimerade, så avstår jag från att i sammanfattningen ytterligare beskriva varför jag anser projektet lyckat. 1

2 Bakgrund Fagersta är en industrikommun med bland annat ett flertal stora företag inom stålbranschen. Arbetsmarknaden är därför dominerad av teknikbaserade arbeten. Våra elever har i allt mindre omfattning valt gymnasieutbildning med sikte på naturvetenskap etc. Anledningen till att det är så här kan säkert tillskrivas både den nationella samhällsbilden och den lokala. En viktig orsak är troligen att allt färre barn på ett naturligt sätt kommer i kontakt med ortens företag. Eleverna vet helt enkelt för lite om vad som finns på hemmaplan. Redan i början av 1990-talet påbörjades ett samarbete mellan skola och näringsliv där man bland annat försökte skapa gymnasieutbildning som tog sikte på våra industriers behov och eleverna skulle erbjudas praktik mm på företagen. Ur detta föddes tankar om att gå längre och resultatet blev att kommunen, länsstyrelsen och ett antal företag tillsammans beslutade sig för att finansiera en tjänst med syftet att hos våra barn öka kunskapen om och intresset för den lokala arbetsmarknaden. Inriktningen skulle ligga på att öka intresset för naturvetenskapliga ämnen. Befattningen tillträdes under år Ett intensivt utvecklingsarbete tog sin början där man spände över både grundskola och gymnasium. Allt efter hand som projektet utvecklades framkom nya möjligheter till utveckling och behov fanns om ytterligare insatser och ekonomisering av dessa. Behoven resulterade i projektet Företagsamma Unga Fagersta. Man kan säga att från basverksamheten att ge eleverna insikt i den lokala arbetsmarknadsmarknaden breddas det hela till att skapa ett intresse för företagsamhet, företagande och entreprenörskap. Syfte och mål Vad ska göras, dvs. syftet/målet? Projektet ska: Bidra till att eleverna i fem skolor Alfaskolan (F-6), Per Olsskolan (F-6), Mariaskolan (F-6), Risbroskolan (7-9) och Brinellskolan (gymnasium) får insikt i att eget företagande är ett fullgott alternativ till anställning, får och söker kunskap om eget företagande och ges stimulans i att tänka och agera kreativt, företagsamt och innovativt. Hur ska det göras? Genom att: utveckla metoder och arbetssätt för att stimulera arbetet med entreprenörskap i skolan från förskola, grundskola genom gymnasiet. Synliggöra kreativitet, entreprenörskap och innovativ förmåga i skolan för lärare, elever och företag. Finna former för långsiktigt arbete med dessa frågor i skolan, oberoende av projektfinansiering. Det innebär att arbetet dels måste bli ett naturligt arbets- och förhållningssätt i skolan och dels att arbetet utvecklas genom organisk tillväxt. Målgrupper! Lärare i grundskolan och gymnasiet (181 personer i grundskolan och 120 på gymnasiet) Elever i grundskolan (F-6, 7-9) och på gymnasiet 1600 på grundskolan och 750 på gymnasiet). 2

3 Företag (40-talet engagerade företag/arbetsplatser idag pågående projektet Skolanäringsliv i Fagersta). Engagera fler företag, framförallt mindre, där företagandet och dess villkor framträder tydligare. Måluppfyllelse Under det här avsnittet beskrivs syfte och mål, men även vilka målgrupperna är och hur projektet ska genomföras. Längre fram i rapporten beskrivs utfall av olika indikatorer och hur projektet har genomförts. Därför redovisas här endast Vad ska göras, dvs. syftet/målet. En reflektion är att vi vid projektets start borde det ha gjorts någon typ av mätning om vad eleverna visste om eget företagande och hur de såg på möjligheten att starta eget i framtiden. En sådan mätning skulle ha omfattat gymnasieeleverna, då jag tror att generellt är sådana funderingar alldeles för långt borta för en grundskoleelev. Behovet av projektet och lägesbedömningen gjordes genom besök i skolan och samtal med ledning och personal. Alla förklarade att det inte förekom särskilt mycket entreprenörskapsutbildning i skolan. Främsta orsaken var ledningens och personalens egna dåliga kunskaper i ämnet. Utifrån detta sattes de mål som projektet har arbetar efter. En del resultat av arbetet kan utläsas i utvärderingen. Det verkliga resultatet, om man utgår från modern forskning, får du efter en längre period. En insats av ledning med förväntat resultat inom exempelvis ett år har fått sitt genomslag i verksamheten efter sju år. Alltså ett förhållande 1:7. Vi får se om det stämmer även i detta fall. Vad beträffar gymnasieeleverna så är det främst de elever som varit engagerade i UF (Ung Företagsamhet), som har fått insikt i företagande. Målet var att bredda kunskapen genom mässan som för första gången hölls utanför Västerås och få fler program engagerade. Båda dessa saker har blivit en framgång. Dessutom bjöds kommunens inkubator (företagsrådgivare) in efter årets UF-mässa för information om hur man startar ett företag. Det blev en härlig dialog utifrån de erfarenheter som eleverna hade aktuella. Bland grundskolans elever har en påtaglig ökning av företagskontakter kunnat noteras. Vid dessa kontakter pratas det om produkter, utbildning, vilka som jobbar i ett företag och vad som krävs för att ett företag skall kunna fungera. Detta har skett genom gruppbesök och/eller enskilt samt besök av företag i skolan. Det är aktiviteter som växer och har blivit mera strukturerade. Exempel på olika teman utifrån entreprenöriellt lärande liksom ämnesanknutet entreprenörskaps i exempelvis matematik. Det finns en rad elevredovisningar av elever där man samtidigt lärt sig använda informationsteknik. Övriga faktorer i målbeskrivningen ges stimulans i att tänka och agera kreativt, företagsamt och innovativt hade varit betydligt svårare att mäta i förväg. Däremot vill jag efter att gått igenom en mängd dokument som visar hur man har arbetat och med vad, påstå att eleverna har getts goda möjligheter, både i grundskolan och på gymnasiet, i att tänka kreativt. De övriga faktorerna är svårare att bedöma. Helt klart är att metodarbetet har utvecklats när det gäller att ta tillvara och utveckla barn och ungdomars kreativa ådra. På gymnasiet har man också utvecklat nya metoder för att öka intresset för företagsamhet. Den metodutvecklingen riktar sig också mot grundskolan genom att gymnasieelever ska användas som företagsambassadörer gentemot grundskolan. En rimlig slutsats är att eleverna verkligen har getts stimulans i att tänka kreativt och företagsamhet och även innovativt. Vad som däremot är svårare att leda till bevis är om flera elever fått insikt i att eget företagande är ett fullgott alternativ till anställning, får och söker kunskap om eget företagande. Ser man till vilka aktiviteter som har genomförts på grundskolan torde 3

4 möjligheten till en sådan utveckling finnas, men genom att inga förstudier har gjorts kan man inte med säkerhet påstå detta. En reflektion som bör göras är att på gymnasiet har man redan innan det här projektet aktivt arbetat med Ung företagsamhet och upplever därför inte att detta projekt har tillfört så många nya dimensioner. Dock har man via projektet kunna genomföra UF-mässan, se under aktivitetsindikatorer, och fått möjlighet att få del av vissa föreläsningar och liknande. Utfall av indikatorerna I beslutet om stöd ur fonden för innovativa åtgärder anges ett antal indikatorer som ska genomföras, dels aktivititetsindikatorer och dels resultatindikatorer. Först redovisas vilka indikatorer det rör sig om och vilka resultat man skulle nå. Därefter redovisas måluppfyllelsen. Aktivitetsindikatorer: Möten i samrådsgrupperna - Varje samrådsgrupp ska bestå av lärare, elever och företagare - Varje grupp ska träffas 4 gånger per termin. Totalt 80 st Inslag av entreprenörskap - Olika metoder och arbetssätt ska prövas - Ca 15 aktiviteter ska prövas Anordnande av seminarier, workshops och konferenser - ca 4 gånger per termin - Totalt gånger Arrangemang av utvidgad UF-mässa - En UF-mässa ska genomföras Idéskrift för entreprenöriellt arbete - En idéskrift ska ges ut Resultatindikatorer Fem skolor driver inslag av entreprenörskap i skolan - ca 1500 elever ska delta Fadderföretag företag ska delta Engagerade lärare - Ca 100 lärare ska delta 4

5 Redovisning av resultat för de olika indikatorerna! Möten i samrådsgrupperna Längre fram i rapporten redovisas att antalet samrådsgrupper förändrades mot det ursprungliga förslaget och varför. Grupperna skulle träffas 4 gånger per termin, under 4 terminer. Sammanlagt skulle det bli 80 träffar. Nu blev det tre samrådsgrupper och då måste det istället bli 48 träffar. Brinellskolan (gymnasiet) har genomfört 7 träffar i samrådsgruppen under projekttiden. Det betyder att man i snitt har haft en träff varannan månad mot beskriven en per månad. Orsaken till att samrådsgruppen inte har haft flera träffar är att programråden övertog en del av arbetet vilket fick samma resultat i en redan befintlig organisation. Det kan ses som en optimal lösning. Sammansättningen av gruppen har överensstämt med projektbeskrivningen. Risbroskolan (7-9) har genomfört 19 träffar i samrådsgruppen under projekttiden. Man har genomfört det antal träffar som skulle genomföras enligt planen. Sammansättningen av gruppen har överensstämt med projektbeskrivningen. Våra tre F-6 skolor har genomfört 13 träffar i samrådsgruppen under projekttiden. Sammansättningen av gruppen har i stort överensstämt med projektbeskrivningen. Sammanlagt blev det 39 träffar med samrådsgrupperna. Målet 48 träffar uppnåddes alltså inte och det är då gymnasieskolan som har haft färre träffar än vad planen föreskrev. I gengäld har programråden på gymnasiumet tagit över en del av samrådsgruppens uppgifter. Inslag av entreprenörskap För att arbeta med entreprenörskap är inte målet att alla skall bli företagare utan det handlar om kunskap om företagande och samband mellan utbildning, samhälle, produktutveckling och produktion. Det handlar om att låta ungdomarna arbeta med vida ramar och aktiviteter som skapar kreativitet och nyfikenhet. Äggfallet var en introduktion till snilleblixtverksamhet som inleddes med en studiedag för skolpersonal, företagsföreträdare och politikerrepresentanter. Dagen leddes av snilleblixtarnas pappa Anders Rosén. Medverkan av grundskolan på UFmässan var ett annat sätt att visa den röda tråden i entreprenörskapsarbetet genom att visa vad man gör i de olika åldersgrupperna. Studiedagar tillsammans med företagsföreträdare där bland annat teman planerats och återträffar anordnats som uppföljning på dessa aktiviteter. Studiebesök på företag och företag på besök i skolan. Utökad PRAO för eleverna, exempelvis i skolår 2, 4 och 6 liksom 7-9 (ytterligare två praoveckor utifrån särskilda kriterier). Företags- och handledarträffar på gymnasiet med utökad praktik, vidgad UF-verksamhet, utökad samverkan skola - företag i yrkesförberedande programmen där bland annat första årets praktik ägnas företagande och företagsstrukturer. Gymnasieambassadörer samt att elever på TE-programmet medverkar vid snilleblixtverksamhet som handledare. Ekonomiska- och samhällsvetarprogrammen utökar sin samverkan med företag och planerar att eventuellt kunna erbjuda entreprenörskapsutbildning. Kommunen har även gjort en preliminär anmälan om utveckling av Teknikcollege i Mälardalen utifrån jämställdhet och entreprenörskap. 5

6 Anordnande av seminarier, workshops och konferenser. Allmänt Studiedagar med skolpersonal, företags- och politikerrepresentanter. Länskonferens. Studiebesök på företag där det alltid är minst ett tillfälle per termin för all personal i grundskolan. Skolledarträffar med företag. Koordinators träffar med personalen på skolorna utifrån ett entreprenöriellt lärande och nya arbetssätt och arbetsformer. Gymnasieskolan Studiebesök vid Tullängskolan i Örebro, Inspirationsbesök av skolpersonal, företags- och politikerrepresentanter. Studiebesök ger minst följande tre resultat. 1. Bekräftelse på det man redan gör. 2. Se vad man inte tänker göra. 3. Få tips och idéer till det egna utvecklingsarbetet. Risbro studiebesök i Örebro. Forskningsstationen på Grimsö. Forskare är en speciell grupp entreprenörer. Atlas Copco i Örebro som har ett utvecklat samarbete med skolan. Tullängsskolan som är ett exempel på detta en skola från Täby var hit på studiebesök. De hade hört talas om Fagerstas samarbete med näringslivet bland annat genom Svenskt Näringsliv och koordinators föredrag i Täby för skolledning, företagare och politiker åkte skolan på studiebesök till Hudiksvall. Gruppen bestod av elever, företagare och lärare. Man besökte både skolan, år 7-9, och ett företag för att se hur man i Hudiksvall arbetar med skola och näringslivsfrågor. Även vårt eget projekt presenterades vid besöket. F år 6 Alfaskolan utställning snilleblixtar. Alla tre(f-6) skolorna genomför minst en gång per år snilleblixtverksamhet. Utställningar har ägt rum på stadsbiblioteket och skolornas lokaler. Per Ols skolan Har läst om legoteknik, videofilm snilleblixtar. Videofilm för snilleblixtverksamhet är en inspirationsfilm om hur man utvecklar idéer. Legoteknik är ett arbetsmaterial för att förstå sammanhang, koppla skolan till vardagen livskunskap och skapa motivation för teknik och innovation. Projektet har även bidragit till inköp av temalådorna för NTA-projektet. Mariaskolan deltog på Skolforum. Skol Forum är en nationell skolmässa. Vi deltog tillsammans med Individanpassad Skola under tema Med omvärlden som lärokälla. Vi ville visa vad vi gjorde och varför. På så vis knyts nya kontakter och man behöver inte alltid uppfinna hjulet igen besöker lärarna olika företag. För grundskolan äger detta rum minst en gång per termin. Utöver detta sker besök utifrån egna behov enskilt eller i grupp (arbetslag/ämnesgrupp m.m.) genomförs en studieresa till Grimsö, Örebro och Karlskoga. Det är samrådsgrupperna i F-6 som besöker Grimsö forskningsstation, KomTec och Tullängsskolan i Örebro samt Karlskoga där man arbetar med snilleblixt, teknikfemma, Hoj- Tek m.m. 6

7 Arrangemang av utvidgad UF-mässa Kommunen tillsammans med Gymnasieskolan genomförde mars 2003 mässan Ung företagsamhet i Fagerstahallen. Mässan gällde för hela Västmanlands gymnasieskolor. 6 skolor deltog med tillsammans 40 utställare. Mässan besöktes av 1800 besökare. Förutom själva mässan genomfördes seminarier med föreläsare, grundskolans presentation av entreprenörskapsarbete, programmet bifogas. Bilaga nr 1. Risbroskolan, år 7 9, har också genomfört företagsmässor under projektiden mars 2003 ordnades en mässa på Risbroskolan. Mässan var av lokal karaktär och syftade till att ortens arbetsmarknad skulle visa upp sig för skolans elever och presentera företaget, kompetensbehov, sammansättning och produktion. Samtidigt anordnades seminarier med olika yrkesföreträdare/entreprenörer m.m. 24 företag var på plats. Mässan besöktes av alla elever i skolår 7,8 och 9 samt ett antal föräldrar mars ordnades åter en mässa på Risbroskolan på samma sätt och med samma syfte som företag deltog och mässan besöktes av alla elever i skolår 7, 8 och 9 samt elever från Norberg(8-or) och Skinnskatteberg (9-or). I seminarierna deltog alla elever utom år föräldrar besökte mässan på kvällen. Idéskrift för entreprenöriellt arbete Skola Näringsliv i Fagersta och Institutet för Individanpassa skola har tagit fram skriften Omvärlden en oändlig lärokälla. Skriften har tryckts i 2000 exemplar. I dagsläget har 1800 ex delats ut till myndigheter, politiker, bransch- och företagsföreträdare, skolledare, lärare, föräldrar m.fl. Skriften har fått stor uppmärksamhet och är/varit källa i många olika utvecklingsarbeten. Förordet lyder: Skolning i entreprenörskap och förnyelse är idag, utan tvekan, en bildningsfråga. Individers förmåga att vara företagsamma i framtiden handlar i högsta grad om förhållningssätt, arbetsmetoderna i dagens skola och dess lärprocesser. Den intressanta frågan är på vilket sätt skolan och närsamhället kan bidraga till att utveckla unga människors entreprenöriella drivkrafter och hur vi tar tillvara barn- och ungdomars företagsamma idéer och tankar. Strävan är inte att alla ska bli egna företagare, utan att de ska våga ta för sig i arbetslivet och livet. Det borde vara en självklarhet att använda verkligheten dvs. närsamhället som lärokälla. Initiativtagare till denna skrift är, Veine Eliasson, koordinator för Fagerstaprojektet och Helén Jangen VD på Institutet för Individanpassad skola. Man har haft en nära samarbete med varandra och båda har egna erfarenheter av samverkansprojekt. Veine beskriver framtagandet av skriften så här: I våra egna utvecklingsarbeten har vi mött många människor med en vilja att i sin kommun, skola mm., utveckla ett samarbete mellan skola och arbetsliv för att ge eleverna grunderna i entreprenörskap. Andra har redan börjat ett utvecklingsarbete, men söker goda exempel och andra tips för sitt projekt. Med denna skrift vill vi inspirera, uppmuntra och ge goda råd till det samhället så väl behöver samverkan mellan skola och omvärld. Ett exemplar av skriften bifogas. Fem skolor driver inslag av entreprenörskap i skolan Tanken är att skolan skall arbeta med det omgivande samhället som ett verktyg i det nationella uppdraget vilket i sin tur kräver nya arbetssätt och former. Det är ett mödosamt och tidskrävande arbete. Med de redovisningar som görs efter varje läsår kan Fagersta utan vidare säga att 1500 elever berörs mer eller mindre. Olika aktiviteter finns beskrivna tidigare. Ta till 7

8 exempel bara snilleblixtarna för skolår 4-6 med sammanlagt 20 klasser om ca 25 elever i varje klass ger 500 elever. Dessa elever har dessutom olika teman, besök på företag och besök av företag Lägg till tvåor och treor som arbetat med samverkan och hela Risbro som alla på något sätt varit engagerade så blir det 1500 berörda. Sedan till kommer gymnasiet. Fadderföretag Målet var att få med företag. I maj 2004 fanns 49 olika företag, myndigheter etc. med. De större företagen har flera olika kontaktytor som rör olika verksamheter inom företaget. Den största enskilda faktorn till att så många företag har deltagit är enligt Veine Eliasson Genom att tala med varandra och inte om varandra kan lätt förståelse och partsvinster ge samarbete. Engagerade lärare Målet var att ca 100 lärare skulle deltaga. Målet har uppnåtts med stor marginal. Bara det att F år 6 arbetar med snilleblixtar etc., år 7 9 arbetar med utvidgade prao etc., gymnasiet utvidgat UF-mässan kommer man upp i bra bit över 100 lärare. Sidoeffekter Det har helt klart hänt en hel del som kan beskrivas under rubriken sidoeffekter. En del har också redovisats på annan plats. Några exempel. Det visade sig att när eleverna frågade efter vad kommunen gör fanns det inget samlat material om detta. Därför tog Veine Eliasson fram en skrift Fagersta kommun som levande läromedel. Skriften bifogas. På Mariaskolan genomförde man en guideutbildning om världsarvet i Ängelsberg. Eleverna har genomfört ett antal guidningar. En intressant aspekt är att företagen upptäckt att de inte har något material som marknadsför företaget utan bara produkter. Ett ökat intresse från kommuner i hela landet för det arbete som pågår i Fagersta. Intresset märks av genom att man efterfrågar föredrag om projektet vid olika konferenser. Stigande antal elever som väljer NV- och TE-programmen vilket är tvärt emot rikssnittet och omgivande kommuner. Kommunens positiva attityd till samverkan med skolorna som är en påtaglig attitydförändring och anmärkningsvärt bra i län och rike vilket kommit fram vid Svenskt Näringslivs undersökning. Lokalpressens engagemang i utvecklingsarbetet. Horisontella mål Jämställdhet Olika möjligheter att påverka flickors resp. pojkars traditionella utbildnings- och yrkesval kommer att tas upp som en aspekt i bl a samverkansgruppernas och entreprenörsinspiratörernas arbete med att utforma olika aktiviteter inom entreprenörskap/ företagsamhet/kreativitet. Miljö Miljöaspekter avses tas upp när det gäller aktiviteter för grundskoleelever, tex när det gäller material, återvinning för Snilleblixten, miljöåtgärder på fadderföretagen m m. 8

9 Integration I arbetet med att engagera fler fadderföretag i projektet ska bearbetning göras för att få med företagare med invandrarbakgrund. I Fagersta finns relativt få barn och ungdomar med invandrar-/flyktingföräldrar, så speciella insatser för denna kategori planeras inte inledningsvis. Generella mål I beslutet om stöd ur fonden för innovativa åtgärder anges ges generella kriterier (lika med mål) och ur dessa kan följande mål utmejslas; Få in moment av entreprenörskap i ordinarie undervisning och som temaämne Entreprenörsinslagen i Fagerstas skolor ska få kontinuitet och långsiktighet Överföra Fagerstas erfarenheter av arbetet med entreprenörskap till en bredare krets Regional betydelse Framför allt genom NVU ses den regionala effekten. Veine Eliasson har haft en halv studiedag på Centralskolan i Norberg samt besök av studievägledare i Norberg, Avesta, Smedjebacken, Köping och Västerås. Föreläst på företagarföreningens möte i Smedjebacken, i Surahammar, Hallstahammar, Västerås och Köping. Haft besök av skolchefer, samordnare m.fl. Surahammar, Hallstahammar och Köping har kopierat vår modell Planer på Teknikcollege med basen i jämställdhet och entreprenörskap håller på att utvecklas. Genomförande av projektet metod organisation mm Projektorganisationen finns med i den beskrivning som gjorts för projektet. Här redovisar vi först för hur organisationen skulle byggas upp och därefter för hur den har byggts upp och fungerat. Så här skulle det se ut! Styrgrupp Fagersta kommuns utbildnings- och fritidsnämnd. Referensgrupp Består av representant från lokala företag, skolan, FR Västmanland, Institutet för individanpassat lärande, Ung Företagsamhet i Västmanland och projektkoordinator. Projektkoordinator Är projektledare och tar initiativ till nya inslag, samordna insatser, få fler lokala företag engagerade, svara för kompetensutveckling av entreprenörsinspiratörerna/grupperna, vara bollplank för dessa mm. Samrådsgrupper 5 st bildas för grundskolans skolår F - 6 (2 st), 7 9 (2 st) och gymnasieskolan med deltagare av skolpersonal- lärare, skolledning, SYV-konsulenter elever, företag och entreprenörsinspiratörer (se nedan). Dessa diskuterar och utformar entreprenörsaktiviteter för de olika skolstadierna. 9

10 Entreprenörsinspiratörer 5 st utses i samband med skolstarten ht Dessa ska frigöras från ordinarie lärararbete el. dyl. med 20 %, för att vara länk mot lokala företagare, sprida och inspirera till och förankra olika entreprenörsaktiviteter bland lärare och skolpersonal mm. Lokala företagare Fungerar som viktiga praktiska exempel på entreprenörskap/företagsamhet för elever och lärare utanför skolan. Så här har det sett ut! Styrgrupp Projektet har legat under Utbildnings- och Fritidsnämnden, men någon direkt styrning har inte skett från nämndens sida. Troligen beror detta på att projektet väl följt sin beskrivning och att förvaltningschefen haft nämndens uppdrag att följa projektet så att det fungerade enligt projektplanen. Vid några tillfällen har nämnden fått rapporter om projektet. Enskilda ledamöter har också deltagit i aktiviteter som de olika skolorna har genomfört inom ramen för projektet. Referensgrupp De organisationer etc. som enligt projektbeskrivningen skulle bilda en referensgrupp har ingått i de olika samrådsgrupperna. Därför har ingen särskild referensgrupp ansetts behövas. Projektkoordinator Den av kommunen anställde projektkoordinatorn Veine Eliasson har som en del i sin tjänst fungerat som projektledare. Hans insats har helt följt projektplanen. Ska man värdera så ska man väl säga att han lagt ner betydligt mera kraft på uppgiften än vad planen föreskrev. Hans insats som spindeln i nätet och pådrivaren syns väl i den övriga redovisningen. Samrådsgrupper Enligt projektbeskrivningen skulle det bildas en projektgrupp per skola, dvs 5 grupper. Brinellskolan, gymnasiumet, valde att låta sin industrigrupp fungera som samrådsgrupp. Gruppen omspänner de program på skolan som riktar sig direkt mot tillverkande företag, även olika företagsföreträdare finns med i gruppen. Risbroskolan, år 7-9, bildade en samrådsgrupp för hela skolan istället för två som det stod i projektbeskrivningen. Man ansåg detta vara bättre att samla projektet inom ramen för en grupp för skolan, eftersom man även tidigare har arbetat med en arbetsgrupp för kontakterna med arbetsmarknaden De tre F- år 6 skolorna bildade en samrådsgrupp i stället för de två som fanns angivet i projektbeskrivningen. I starten var Lennart Hjelm, rektor på Per Ols skolan, den som ledde gruppen. När han bytte arbetsuppgifter tog Lars Fallqvist, rektor Mariaskolan, över uppdraget. Varje skola hade med minst en lärarrepresentant per arbetsenhet, med uppgiften att föra ut samrådsgruppens beslut och även återföra arbetat från arbetsenheten till samrådsgruppen. Under läsåret 2003/2004 blev båda representanterna från Mariaskolan tjänstlediga och då fick man bara fram en representant som fick vara kontaktlänk med och för hela Mariaskolan. 10

11 Entreprenörsinspiratörer Av planen framgår att varje skola skulle ha en entreprenörsinspiratör på 20 %. Motivet för detta var att underlätta utvecklingsarbetet genom att ha någon som verkligen gavs tid att arbeta med att sälja idén på skolan och fungera som kontaktyta mot företag mm. Det visade sig vara svårt att få igång detta arbete vid starten, höstterminen 2002, eftersom beslutet om projektet dröjde ända in i september och tjänstefördelningarna för läsåret trätt i kraft. Vårterminen 2003 gick det bättre att få organisationen att fungera. På vissa skolor valde personalen att dela på de 20 procenten på två eller tre personer. Alla parter uttrycker att det varit bra för projektet att någon eller några har fått ägna sig åt utvecklingsarbetet inom detta område. Projektkoordinatorn anser att det vore önskvärt att få fortsätta med inspiratörer ett par läsår till för att arbeta med attitydförändringar och metodstöd. Lokala företagare Företagens medverkan har varit ett positivt och nödvändigt inslag i entreprenörskapsarbetet. Inte minst har betydelsen av begreppet entreprenörskap vidgats från synen om ett företagande till ta-sig-församhet. Företagens medverkan har bestått av besök i skolan, skolans besök i företaget, enskilt och i grupp samt deltagande i samrådsgrupper, tema- och fortbildningsdagar. Företagen är dessutom drivande i utformning av teknikcollege som baseras på två grundpelare, nämligen entreprenörskap och jämställdhet. Styrgrupp har bildats och utvecklingsarbete har nyligen påbörjats. Exempel på offentliggörande Här kommer ett antal exempel på offentliggörande. Radio ett flertal gånger. Pressen vid många tillfällen. Besök från Täby, Smedjebacken, ALMI-Blekinge, Smedjebacken, Köping, Skolverket, en busslast blivande lärare från Stockholms universitet. Föredragningar i styrelser, nämnder, näringslivsråd, skolor i Ånge, Hudiksvall, Smedjebacken, Västerås, Norberg, Köping, Täby Tanum, Örebro, Södertälje, Innovativa Åtgärder, Gotland, Sölvesborg, Gävle, Karlskoga, Borlänge, Falun. Rikskonferenser Minskad Ungdomsarbetslöshet (2 ggr), Stockholm. På spaning efter framtidens medarbetare, Teknikföretagen, Södertälje. Skolverket. Skol-Forum mässa. Vi bifogar också några referat etc. från offentliggöranden, se bilaga 2. Kommunen medverkar i två nationella nätverk med representanter från 15 olika kommuner och organisationer. Vad händer nu? Projektkoordinatorn sammanfattar sin syn på det framtida arbetet så här; Projektet har lärt os att tid, tålamod och taktik är viktiga ingredienser i utvecklingsarbetet. Tiden krävs för förankringsarbete och för att lära sig koppla undervisningen till det omgivande samhället och lära sig använda tillgängliga verktyg som exempelvis snilleblixtar, UF mm. Tålamodet krävs för att vänta ut de som inte genast kliver in ett utvecklingsarbete utan fortfarande känner sig trygg där man befinner sig för stunden. Taktik krävs för att locka företag, lärare, elever och föräldrar till samverkan och se samhället som en resurs. Elevens ta- sig- församhet präglas av att se sin egen roll kopplad till omgivningen. 11

12 För att inspiratörerna skall kunna verka på ett ännu bättre sätt krävs tidig rekrytering för koppling till tjänstefördelning och djupare instruktioner. Vad vi ändå tar med oss är ett fortsatt arbete i samrådsgrupper med utveckling av företagskontakter, utvecklad prao, utveckling av teknikcollege på basen av entreprenörskap och jämställdhet samt förvissning om att skolan och näringslivets samarbete får en allt större betydelse för eleven och tillväxten. För framtiden kommer utbildningsanordnares samverkan med näringslivet att bli en förutsättning för god utbildningskvalité. Det måste skapas utrymme i läroprocessen så att föreliggande proposition om förändringar i gymnasieskolan som föreskriver obligatorisk samverkan med arbetslivet. I det lokala samverkansarbetet måste det finnas någon som länkar ihop arbetsliv och skola till allt bättre och vidare partnerskap. Det krävs också ekonomiska resurser för studiebesök, utveckling av verktyg och implementering hos parterna. Just dessa resurser för att utveckla processen har varit en bra tillgång genom Innovativa Åtgärder. Förhoppningsvis kanske det fortsättningsvis kommer att finnas mera resurser tillgängliga. Rapportansvarig Bo Axelsson konsulent 12