Verksamheter. Förskola & Grundskola. Gymnasie- & Vuxenutbildning. Kultur & Fritid. Äldre- & Handikappsomsorg. Individ- & Familjeomsorg

Transkript

1 Årsredovisning 2008

2 Valnämnd Kommunfullmäktige Revision Kommunstyrelse Arbetsutskott Kommunchef Personalutskott Förvaltning för ledning & administration Strategi och omvärldsbevakning Näringsliv/turism Civil beredskap Kommunkansli Arbetsmarknad Överförmyndare Information/säkerhet Flyktingmottagning Kost Verksamheter Förskola & Grundskola Gymnasie- & Vuxenutbildning Kultur & Fritid Äldre- & Handikappsomsorg Nämnder/Förvaltningar Bildningsnämnd Bildningsförvaltning Bildningsnämnd Bildningsförvaltning Bildningsnämnd Bildningsförvaltning Socialnämnd Socialförvaltning Administrativa stödenheter Personal Individ- & Familjeomsorg Samhällsbyggnad Socialnämnd Socialförvaltning Bygg- och miljönämnd Samhällsbyggnadsförvaltning Ekonomi Miljö- & Hälsoskydd Bygg- och miljönämnd Samhällsbyggnadsförvaltning IT Vatten Teknisk nämnd Samhällsbyggnadsförvaltning Gator/Park Teknisk nämnd Samhällsbyggnadsförvaltning Trafik Teknisk nämnd Samhällsbyggnadsförvaltning Kommunala förbund Kalmarsunds gymnasieförbund Kommunala bolag Torsås Bostads AB (TBAB) Torsås Fastighets AB (TFAB) Kalmarsundsregionens Renhållare (KSRR) Bergkvara Hamn & Stuveri AB Räddningstjänstförbundet Emmaboda - Torsås (RFET) Torsås Fjärrvärmenät AB Torsås kommuns organisationsskiss upprättad

3 Innehållsförteckning 3 Femårsöversikt 4 Kommunstyrelsens ordförande har ordet 5 Ekonomichefens sammanfattande bedömning 6 Förvaltningsberättelse 7 Omvärldsanalys 8 Kommunövergripande styrkort med måluppfyllelser 10 Nämndernas styrkort med måluppfyllelser 12 Finansiell analys 14 Väsentliga personalförhållanden 21 Driftredovisning per verksamhet 24 Driftredovisning verksamhetens nettokostnader 25 Investeringsredovisning 26 Framtidsbedömning 27 Verksamhetsberättelse 28 Kommunstyrelsen 29 Kommunrevisionen 30 Byggnadsnämnden 31 Tekniska nämnden/kommunalteknik 33 Kultur- och Fritidsnämnden 36 Socialnämnden 38 Barn- och Utbildningsnämnden 43 Miljönämnden 46 Överförmyndarnämnden 50 Torsås Bostads AB (TBAB) 51 Torsås Fastighets AB (TFAB) 52 Bergkvara Hamn & Stuveri AB 53 Torsås Fjärrvärmenät AB 54 Kalmarsunds Gymnasieförbund 55 Räddningstjänstförbundet Emmaboda Torsås (RFET) 56 Kalmarsundsregionens Renhållare (KSRR) 57 Finansiella rapporter 58 Resultaträkning, kommunen 59 Finansieringsanalys, kommunen 60 Balansräkning, kommunen 61 Nothänvisningar, kommunen 62 Resultaträkning, koncernen 65 Finansieringsanalys, koncernen 66 Balansräkning, koncernen 67 Nothänvisningar, koncernen 68 Redovisningsprinciper 70 Ordlista 71

4 4 Femårsöversikt Viktiga händelser 2008 Mörebyggen AB börjar uppföra ett nytt bostadsområde i Torsås som fått namnet Valfridsbo. I området anläggs en sjö om cirka m 2. Runt sjön anläggs tio stycken sjötomter samt ytterligare ett antal tomter med sjöutsikt. I området kommer även 14 marklägenheter (hyresrätter) att uppföras. Flyktingmottagning utvecklades under året. Lågkonjunkturen närmade sig. Ny telefonväxel. T1. Femårsöversikt Torsås kommun Bokslut 2004 Bokslut 2005 Bokslut 2006 Bokslut 2007 Bokslut 2008 Allmänt Antal invånare respektive år Kommunal utdebitering, kr 32,05 32,05 32,05 32,05 32,05 - Varav kommunen 21,58 21,58 21,58 21,58 21,84 Budgetomslutning Verksamhetens nettokostnader, Mkr 282,6 280,3 285,2 301,3 321,5 Nettoinvesteringar, Mkr 16,1 5,0 9,7 10,2 11,5 Resultat Årets resultat, Mkr -3,2 +9,2 +13,0 +2,7 +0,8 Finansiering Kommunalskatteintäkter, Mkr 188,3 201,5 213,8 222,2 234,1 Generella statsbidrag och utjämning, Mkr 87,2 86,5 81,4 78,6 84,8 Tillgångar och skulder Tillgångar, Mkr 241,9 250,1 266,4 252,8 251,7 Per invånare, Tkr 33,3 34,5 37,2 35,4 35,6 Avsättningar och skulder, Mkr 148,8 147,8 151,1 134,8 132,9 Per invånare, Tkr 20,5 20,4 21,1 18,9 18,8 Eget kapital, Mkr 93,1 102,3 115,3 118,0 118,8 Per invånare, Tkr 12,8 14,1 16,1 16,5 16,8 Långfristig låneskuld, Mkr 73,7 68,7 63,7 58,7 63,7 Per invånare, Tkr 10,1 9,5 8,9 8,2 9,0 Nyckeltal Nettokostnadsandel, % 101,2 96,8 95,6 99,1 99,7 Soliditet exkl. pensionsskuld, % 38,5 40,9 43,3 46,7 47,2

5 Kommunstyrelsens ordförande har ordet 5 Kommunens flyktingmottagning har kommit igång under året där vi också på ett bra sätt klarat av vårt åtagande. Roland Swedestam, kommunstyrelsens ordförande Året inleddes med fortsatt högkonjunktur och god sysselsättning inom näringslivet i kommunen. Kommunfullmäktige beslutade att sälja Adolfssonska tomten till Mörebyggen AB för bostadsbyggnation och anläggande av sjö. Exploateringsavtal tecknades samtidigt med Mörebyggen för hela området som också ger kommunen fyllnadsmassor till sluttäckning av Hallagärde deponi. För att ge möjlighet till bostadsbyggnation i attraktiva och centrala lägen har planläggning genomförts i område vid Dalskär i Bergkvara och Badhusgatan i Torsås. Dessa ljusa framtidsutsikter under första halvåret förbyttes snabbt under hösten när den globala finanskrisen slog till med efterföljande lågkonjunktur, som drabbar tillverkningsindustrin hårt i Torsås med stora personalminskningar som följd. En lågkonjunktur som ingen ännu vet botten på, men som klart kommer att påverka både arbetsmarknaden och den kommunala ekonomin åren framöver. Under året har beslut tagits att Torsås kommun medverkar i uthållig kommun, och att ingå i Kalmarsundskommissionen tillsammans med länets kustkommuner i arbetet för en bättre kustmiljö. Projektering av VA-utbyggnad söder Bergkvara har också genomförts. Satsning på offentlig miljö och badstränder har gjorts för allas trevnad. Årets kvalitetspris tilldelades förskolan Kråkan Kometen i Bergkvara för dess arbete och inriktning på hälsa, miljö och motion med barnen för vilket de tilldelats utmärkelsen grön flagg två år i följd. Kommunens flyktingmottagning har kommit igång under året där vi också på ett bra sätt klarat av vårt åtagande. Beslut om förändrad nämnds- och förvaltningsorganisation togs i november att genomföras från årsskiftet innebärande sammanslagning av Barn- och utbildning och Kultur- och fritid till Bildningsförvaltning samt Bygg, Miljö och Tekniska till en Samhällsbyggnadsförvaltning. Budgetföljsamheten har under året inte varit tillfylles så att kommunen kunnat uppnå budgeterat resultat på 5 Mkr. Negativ avvikelse på socialnämnden inom äldreomsorg samt individ- och familjeomsorg, på kommunstyrelsen inom kostenheten, vägs till viss del upp av rejält överskott inom barnoch utbildningsförvaltningen. Trots allt klarar kommunen ett resultat på 0,8 Mkr och balanskravet. Avslutningsvis riktas ett stort tack till alla medarbetare i Torsås kommun för era arbetsinsatser att tillhandahålla en bra verksamhet och service åt kommuninvånarna. Roland Swedestam Kommunstyrelsens ordförande

6 6 Ekonomichefens sammanfattande bedömning En viktig del för att nå och bibehålla en god ekonomisk hushållning är att det finns en god budgetföljsamhet i kommunen. Kent Frost, ekonomichef Positivt resultat tuffare tider väntar framöver Bokslutet 2008 för Torsås kommun visar på ett överskott om 0,8 Mkr vilket är 4,2 Mkr sämre än budget. Koncernen Torsås kommun lämnar 2008 ett överskott på totalt 2,7 Mkr. Kravet på ekonomisk balans, d.v.s. att intäkterna ska överstiga kostnaderna är således tillgodosett. Resultatet når däremot inte upp till Torsås kommuns finansiella mål på 6 Mkr för god ekonomisk hushållning. Recessionen i världsekonomin har redan lett till en försämrad konjunktur som minskat tillväxten i Sverige och därmed även det kommunala skatteunderlaget. Detta innebär i sin tur en svårare ekonomisk situation för Torsås kommun framöver. Det är därför än viktigare för kommunens verksamheter att snabbt nå balans i ekonomin för att möta framtiden. En av de större utmaningarna under 2009 och de kommande åren är således att anpassa Torsås kommuns kostnader till de nya förutsättningarna som gäller för våra intäkter utan att ge avkall på kvaliteten eller tillgängligheten till kommunens olika verksamheter. Budgetföljsamhet En viktig del för att nå och bibehålla en god ekonomisk hushållning är att det finns en god budgetföljsamhet i kommunen. Nämnderna lämnar 2008 ett totalt budgetunderskott på 3,7 Mkr. Som framgår av driftredovisning lämnar kommunstyrelsen 2 Mkr i underskott och socialnämnden 3,7 Mkr i underskott. Barn- och utbildningsnämnden lämnar 2,2 Mkr i överskott. Att nämnderna fortsättningsvis kan bedriva sina verksamheter inom givna budgetramar är således av stor betydelse för att kommunen ska klara uppställt finansiellt resultatmål. Kent Frost Ekonomichef

7 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys... 8 Kommunövergripande styrkort Nämndernas styrkort Finansiell analys Väsentliga personalförhållanden Driftredovisning per verksamhet Driftred. verksamhetens nettokostnader Investeringsredovisning Framtidsbedömning... 27

8 8 Omvärldsanalys Omvärldsanalysen speglar hur yttre omständigheter påverkar eller kan påverka Torsås kommun. Faktorer som påverkar är bland annat reformer beslutade av riksdagen och andra statliga beslut, demografiska förändringar, inflations- och löneutveckling, utveckling på arbetsmarknaden samt ränteläget. Samhällsekonomin Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) räknar med en betydande försvagning av världskonjunkturen det närmaste året. Efterfrågan försvagas snabbt även i Sverige och tillväxten väntas bli lägre än på länge. Utvecklingen på finansmarknaderna är ytterst osäker och de reala effekterna på den globala ekonomin är fortfarande oklara. Den globala finans- och konjunkturoron har hittills sänkt tillförsikten både i näringslivet och hos konsumenterna. Den svenska samhällsekonomin Enligt Sveriges Kommuner och Landsting går den svenska ekonomin nu in i en konjunktur som förstärks av finanskrisen. Tillväxten saktar in och tar fart igen först i slutet av Det påverkar arbetsmarknaden och därmed skatteunderlaget. Befolkning Kommunens befolkning minskade under 2008 med 57 personer och uppgick vid årsskiftet till personer. T2. Åldersfördelning Folkmängd Kvinnor 48,8 % 48,6 % Män 51,2 % 51,4 % 0-17 år 20,4 % 19,6 % år 56,7 % 57,5 % 65- år 22,9 % 22,9 % D1. Befolkningsutveckling

9 Styrkort 9 Ett grundläggande syfte med styrning är en medveten samordning och inriktning av verksamhetens delar mot gemensamma mål. Helhetssynen är nödvändig för att nämnder och bolag i sin planering ska ta ansvar för den samlade kommunala verksamhetens utveckling utöver den egna kärnverksamhetens behov och intressen. Om det kommunövergripande styrkortet Kommunstyrelsen har fastställt ett övergripande styrkort för kommunkoncernen. Styrkortet presenteras i fyra olika perspektiv; ekonomi, medborgare, medarbetare, utvecklings och miljö. Till varje perspektiv finns övergripande mål och mätbara mål. Nämnderna har framtagit egna styrkort anpassade till det kommunövergripande styrkortet och måluppfyllelse av dessa har redovisats vid bokslutsdag På sidan 10 och 11 finns styrkortet presenterat. Om nämndernas styrkort Vid bokslutsdag har nämnderna inför kommunstyrelsen redovisat måluppfyllelse av sina styrkort. På sidan 12 och 13 följer ett axblock av måluppfyllelser som inlämnats från nämnderna.

10 10 Kommunövergripande styrkort med måluppfyllelser Övergripande mål Ekonomiperspektiv Kommunen ska ha god ekonomisk hushållning. Medborgareperspektiv Kommunens invånare ska ha tillgång till god kommunal service som bygger på en väl förankrad värdegrund. Kommunen saknar idag en övergripande värdegrund, dock finns en för Socialnämnden. Mätbara mål Nettokostnader ska vara högst 98 procent av skatte- och bidragsintäkterna. För att klara detta krävs ett resultat på 6 Mkr. I bokslut 2008 redovisas ett positivt resultat på 0,8 Mkr, d.v.s. målet uppfylls ej Alla skattefinansierade investeringar ska vara självfinansierade senast år Uppfylls ej 2008 eftersom nyupplåning 10 Mkr ingår i bokslutet. På minst fem ytterligare kommunala områden ska kommunen inom tre år ha en verksamhetssamverkan med kommuner och företag. Redan uppfyllt. På en 5-årsperiod ska kommunen öka befolkningen med fem procent. Befolkningsminskning 2008 med totalt 57 personer. Kommunens invånare ska två gånger per år få skriftlig kommunövergripande information. Uppfylls Varje verksamhet ska mäta nöjdhetsgraden vartannat år och målet är minst 80 procent nöjda brukare i all kommunal verksamhet. Nöjdhetsgraden bland våra medborgare som utnyttjar vara tjänster ligger på de allra flesta områden över 80 procent nöjda brukare. Kommunen ska årligen en gång per år genomföra analys om behovet av bostäder. Vid genomgång av vårt bostadsbestånd kan konstateras tillsammans med Torsås Bostads AB (TBAB) att kommunen under 2008 haft en bra uthyrning och flera nya projekt planeras som kan höja kvalitén på kommunens bostadsbestånd. Inom två år ska varje verksamhet ha tydliggjorda service- och kvalitetsnivåer med servicegarantier för brukarna. Uppfylls ej Diskussioner har påbörjats på tjänstemannanivå. Text i orange = Måluppfyllelse

11 Medarbetareperspektiv Utvecklingsperspektiv Miljöperspektiv Kommunen ska ha en hög delaktighet samt friska och nöjda medarbetare. Kommunen ska ha ett attraktivt näringslivsklimat och en kommunal verksamhet i utveckling. Kommunens verksamhet ska präglas av ekologisk hållbarhet och bidra till god livsmiljö. Kommunen ska tillhöra de 30 främsta kommunerna vad gäller låga sjuktal. Den senaste tillgängliga statistiken visar att vi ligger på plats 34. Medarbetarundersökningar ska genomföras vart tredje år och kommunen ska ha en 90 procent nöjdhetsgrad. Medarbetarundersökning förbereds för procent av alla medarbetare ska frekvent besöka kommunens intranät. Uppfylls ej Alla enheter ska vid den årliga kvalitetstävlingen skicka in minst ett eget förslag på idéer eller förbättringar inom verksamheten. Målet att alla enheter skall skicka in ett förslag till kvalitetstävlingen har inte uppnåtts även om många förslag har skickats in. Under de kommande tre åren ska nyföretagandet i kommunen öka med sju procent. Uppfylls ej Inom två år ska kommunen ha tillgång till ett industrihotell som kan erbjudas företagen. Vi har idag via gamla Samhall tillgång till ett industrihotell färdigt att använda för eventuella företagare som behöver lokaler. Kommunledningen ska regelbundet ha kontakter med näringslivet. Kommunledningen och Möre resurscentrum har en bred dialog och kontakt med näringslivet. Medverka till nya samverkansformer mellan kommunen och näringslivet. Kommunen arbetar tillsammans med Möre resurscentrum för att skapa former för ny samverkan mellan näringslivet och den kommunala verksamheten. På en 3-års period ska kommunens verksamheter totalt ha besökt minst tio andra kommuner som lyckats i sitt utvecklingsarbete. Detta planeras att uppfyllas i förtid. Kommunen ska vara fossilbränslefri år Arbete pågår. Någon av kommunens verksamheter ska vara miljöcertifierad inom två år. Ingen av kommunens verksamheter är idag miljöcertifierad. Kommunen ska öka användningen av ekologiskt och lokalt producerade varor med 20 procent inom två år. Uppfylls ej Inom två år ska kommunen genomföra tre olika projekt som syftar till ökad livskvalitet. Kommunen har under 2008 genomfört några projekt som syftar till ökad livskvalitet bl.a. cykelprojekt. Kommunen ska inom två år till årsbokslut även redovisa förenklat miljöbokslut. Kommunen har idag inget förenklat miljöbokslut.

12 12 Nämndernas styrkort med måluppfyllelser Övergripande mål Ekonomiperspektiv Kommunen ska ha god ekonomisk hushållning. Medborgareperspektiv Kommunens invånare ska ha tillgång till god kommunal service som bygger på en väl förankrad värdegrund. Mätbara mål Tekniska nämnden mål om fortlöpande budgetuppföljningar samt att följa uppgjorda rutiner gällande avtalstrohet och servicerutiner av förvaltningens utrustningar och maskiner har uppfyllts. Socialnämndens har uppställt mål att redovisa effekter av ny ekonomistyrningsmodell för äldreomsorgen. Resursfördelningssystem för hemtjänsten har prioriterats och är i sin slutfas. Arbete pågår om att uppfylla socialnämndens mål om att verksamheternas ekonomiska månadsuppföljningar till nämnden och skall även kompletteras med verksamhetsmått. Tekniska nämnden har fortsatt arbetet med att byta gamla vattenledningar för att uppnå målet om att hålla hög dricksvattenkvalitet. Socialnämndens mål om nyttjandegrad i respektive verksamhet skall vara i enlighet med beslut i socialnämnden 2007 har uppnåtts i socialpsykiatrin, Sophiagården och inom LSS-verksamheten. Socialnämndens mål om att socialtjänstens målgrupper skall erbjudas tidigt stöd så att deras behov av senare insatser förebyggs har uppfyllts genom införande av Träffpunkter inom äldreomsorgen. Barn- och utbildningsnämnden mål om att verka för ökat föräldraengagemang samt utbyggnad av familjecentralens verksamhet har uppfyllts. Text i orange = Måluppfyllelse

13 Medarbetareperspektiv Utvecklingsperspektiv Miljöperspektiv Kommunen ska ha en hög delaktighet samt friska och nöjda medarbetare. Kommunen ska ha ett attraktivt näringslivsklimat och en kommunal verksamhet i utveckling. Kommunens verksamhet ska präglas av ekologisk hållbarhet och bidra till god livsmiljö. Socialnämndens mål om att nämndens värdegrund ska förankras i respektive arbetslag så att den är välkänd och att medarbetarna arbetar efter den har uppfyllts. Socialnämndens mål om att införa årsarbetstid inom samtliga enheter har genomförts inom LSS-verksamheten och halva Mariahemmet och genomförandet kommer att pågå under hela Barn- och utbildningsnämndens mål om utbildning i värdegrundsfrågor och att alla enheter uppmuntras att skicka in förslag till den årliga kvalitetstävlingen har uppnåtts. Målsättning finns att inom två år ska kommunen ha tillgång till ett industrihotell som kan erbjudas företagen. Kommunen har redan idag via gamla Samhall tillgång till ett industrihotell färdigt att använda för eventuella företagare som behöver lokaler. Internt samarbete har utvecklats under året mellan skola och individ- och familjeomsorgen som ett led i att uppfylla socialnämndens mål om att vidareutveckla former för samverkan mellan socialtjänsten och andra aktörer, externt och internt. Tekniska nämnden har mål om att verka för att energiförbrukning minskas, att fastställda reningsbehov vid reningsverken följs, att inläckage i spillvattennätet minskas, att kemikaliehantering minskas alternativt att övergå till andra miljöalternativ. Nämnden konstaterar att reningsverket fungerat tillfredsställande, arbetet med att söka inläckage av ovidkommande vatten till spillvattennätet har påbörjats samt att miljöhänsyn har tagits vid inköp och upphandlingar. Kommunen har redan under 2008 genomfört några projekt som syftar till ökad livskvalitet bl.a. cykelprojekt.

14 14 Finansiell analys Årets resultat, kommunen För fjärde året i rad uppvisar Torsås kommun ett positivt resultat. (Se Diagram 2) Bokslutet för 2008 visar ett resultat på 0,8 Mkr. Socialnämndens underskott på 3,7 Mkr samt aktieägartillskott 1,4 Mkr till Torsås Fastighets AB (TFAB) bidrar till att resultatmål 5 Mkr för 2008 ej kan uppnås. T3. Avstämning mot balanskravet (Mkr) Bokslut 2004 Bokslut 2005 Bokslut 2006 Bokslut 2007 Bokslut 2008 Årets resultat -3,2 +9,2 +13,0 +2,7 +0,8 Synnerliga skäl, ny städorg. 3,2 Justerat resultat 0 +9,2 +13,0 +2,7 +0,8 Ackumulerat resultat -18,6-9,4 +3,6 +6,3 +6,8 Sammanställd redovisning Delar av kommunens verksamhet bedrivs i bolagsform. Kommunen har tre helägda bolag Torsås Bostads AB (TBAB), Torsås Fastighets AB (TFAB) och Bergkvara Hamn & Stuveri AB samt ett delägt Torsås Fjärrvärmenät AB 75 %. Vidare är Torsås kommun delägare i Räddningstjänstförbundet Emmaboda Torsås (RET) 38,8 %, Kalmarsundsregionens Renhållare (KSRR) 7 % samt Kalmarsunds gymnasieförbund 8,3 %. Koncernens resultat blev 2,7 Mkr för år Jämfört med 2007 har resultatet försämrats med 2,8 Mkr. T4. Koncernens resultat (Mkr) Bokslut 2008 Kommunen 0,8 Kalmarsundsregionens Renhållare (KSRR) 1,7 Räddningstjänstförbundet (RET) 0,2 Summa 2,7 För åren har kommunen till Torsås Bostads AB (TBAB), Torsås Fastighets AB(TFAB) och Bergkvara Hamn & Stuveri AB bidragit med aktieägartillskott med totalt 25,2 Mkr. Torsås Fastighets AB erhöll 2008 ett aktieägartillskott på 1,4 Mkr. I Tabell 5 framgår aktieägartillskott för åren God ekonomisk hushållning I kommunallagen anges att kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Vad god ekonomisk hushållning innebär varierar. Ett resonemang kan föras utifrån följande parametrar under perioden : o Resultatet i förhållande till skatteintäkter och kommunal utjämning har förbättrats under perioden, från -3,2 Mkr år 2004 till +0,8 Mkr år o Verksamhetens nettokostnaders andel av skatteintäkterna har minskat från 101,2 % till 99,7 % under perioden. D2. Resultatutveckling (Mkr) T5. Aktieägartillskott (Mkr) 15 Bergkvara Hamn och Stuveri AB TFAB TBAB , , ,2 0 4, , ,4 0 1, ,2 0 2, , , , , ,4 0 Summa 4,1 5,6 15,5

15 Finansiell analys 15 o Soliditeten exkl. pensionsförpliktelser som redovisats som ansvarsförbindelse har ökat från 38,5 % till 47,2 % över perioden. o Investeringarna har under femårsperioden ökat med 52,5 Mkr och nya lån har upptagits med 10 Mkr, d.v.s. investeringarna har finansierats till 81 % med egna medel. o Den långfristiga låneskulden har minskat med 10 Mkr under samma period, d.v.s. från 73,7 Mkr till 63,7 Mkr. o Det egna kapitalet har under femårsperioden ökat från 93,1 Mkr till 118,8 Mkr. o Finansiell målsättning 2008 med resultatmål 6 Mkr har ej uppnåtts. Mål Resultatmål 6 Mkr. Soliditeten får inte minska, nyinvesteringar finansieras med 50 % egna medel. Utdebitering 21,84, d.v.s. oförändrad utdebitering. Måluppfyllelse Uppfylls ej. Uppfylls ej. Uppfylls. Nettokostnadsutveckling Nettokostnadernas andel av skatteintäkter visar hur stor del av skatteintäkterna som går åt till den löpande verksamheten. Förhållandet mellan verksamheternas nettokostnader och skatteintäkter och kommunal utjämning är därför ett av de viktigaste måtten för att bedöma vart ekonomin är på väg. En rimlig nivå bör ligga på högst 98 % i genomsnitt, eftersom räntekostnader och en stor del av investeringarna bör finansieras med skatteintäkterna. (Se D3) Skatte- och nettokostnadsutveckling I en sund ekonomi finns följsamhet mellan nettokostnadsutvecklingen jämfört med ökningen av skatteintäkter och kommunal utjämning. Mellan åren 2007 och 2008 har nettokostnaderna ökat med 20,2 Mkr och skatteintäkter samt kommunal utjämning ökade med 18,1 Mkr. Sett över en femårsperiod har nettokostnaderna ökat med 38,9 Mkr och skatteintäkter samt kommunal utjämning har ökat med 43,4 Mkr. Investeringar Årets investeringar uppgår till 11,5 Mkr, vilket är 16,7 Mkr mindre än planerat. (Se D4) Planerad ny väg Faurecia till Norra Tångvägen budgeterat till 10 Mkr genomfördes ej under året. Nettoinvesteringar är kommunens totala investeringsutgifter minus investeringsinkomster. Kommunens investeringsverksamhet bör präglas av god planering och framförhållning och hålla en ganska jämn nivå över tiden. Genomsnittligt har investeringarna under de senaste fem åren varit cirka 10 Mkr per år. Kommunen finansierar investeringarna genom egna medel, som består av överskott i resultaträkningen och genom externa lån från Kommuninvest. D3. Nettokostnadernas andel (%) D4. Nettoinvesteringarnas utv (Mkr) Nettokostnadsandel av skatteintäkter, % Nettokostnadsandel av skatt och finansnetto, %

16 16 Finansiell analys T6. Nettoinvesteringar (Mkr) Budget 2008 Bokslut 2008 Bokslut 2007 Skattefinansierad verksamhet 18,4 6,7 9,5 Affärsdrivande verksamhet VA 9,8 4,8 0,7 Totalt 28,2 11,5 10,2 T7. Nettoinvesteringar per nämnd (Mkr) Budget 2008 Bokslut 2008 Bokslut 2007 Kommunstyrelsen 1,1 0,3 3,5 Tekniska nämnden 24,4 9,0 5,2 Kultur- och Fritidsnämnden 0,1 0,1 0,1 Socialnämnden 0,6 0,6 0,4 Barn- och Utbildningsnämnden 0,6 0,7 0,6 Miljönämnden 1,4 0,8 0,4 Totalt 28,2 11,5 10,2 T8. Årets investeringar (Mkr) Ledningsnät västra industrigatan 2,7 VA söder om Bergkvara 1,5 Anpassning busshållplatser 0,7 Lastmaskin 1,1 Totalt 6,0 Under året har inte all planerad investering genomförts enligt plan och budget. Kvarvarande investeringsmedel förväntas överföras till Avsatta 10 Mkr till ny väg Faurecia till Norra Tångvägen har ej utnyttjats under året. Soliditet Soliditeten är det viktigaste måttet på kommunens styrka på lång sikt. Det anger hur stor del av tillgångarna som vi själva finansierar, det vill säga det egna kapitalet i förhållande till de totala tillgångarna. De faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen och tillgångarnas förändringar. Soliditeten 2008 uppgår till 47,2 % exklusive ansvarsförbindelse för pensionsförpliktelser, vilket är 0,5 % högre jämfört med föregående år. Soliditet 2008 inklusive pensionsförpliktelse som ansvarsförbindelse uppgår till -17,48 %. (Se D5) Likviditet och låneskuld De likvida medlen uppgick vid årsskiftet till 25,5 Mkr, vilket är 4,9 Mkr bättre jämfört med föregående år. Förklaras med nyupplåning 10 Mkr och att inlösen av avsättningar för pensionsförpliktelser för åren ej verkställts fullt ut under året. (Se D6) D5. Soliditetsutveckling (%) D6. Likviditetsutveckling (Mkr)

17 Finansiell analys 17 Checkkredit Koncernens checkkredit på 20 Mkr har under året fördelats inom koncernen enligt Tabell 9. T9. Fördelning checkkredit (Mkr) Kommunen 1,0 Bergkvara Hamn & Stuveri AB 2,0 Torsås Bostads AB (TBAB) 16,0 Torsås Fastighets AB (TFAB) 1,0 Medelräntan har under året varit för inlåning 4,167 % och för utlåning 4,351 %. Kommunens checkkredit har ej utnyttjats under året. T10. Låneskuld (Mkr) Ingående balans 77,6 73,7 68,7 63,7 58,7 Amorteringar -3,9-5,0-5,0-5,0-5,0 Nya lån 10,0 Utgående balans 73,7 68,7 63,7 58,7 63,7 Kommunens låneskuld uppgår till 63,7 Mkr vid årets slut, vilket är en ökning med 5 Mkr jämfört med föregående år. Lånen omfattar fyra stycken och finns hos Kommuninvest med fördelning 43,2 Mkr (67,81 %) fast ränta och 20,5 Mkr (32,19 %) rörlig ränta. Den genomsnittliga låneräntan 2008 var 4,77 %. (Se T10) Finansnetto Finansnettot anger skillnaden mellan finansiella intäkter och finansiella kostnader. Ett negativt finansnetto minskar utrymmet för kommunens verksamheter. Kommunens riskexponering för ränteförändringar blir större vid hög upplåning. Som framgår av Diagram 8 här nedan har kommunen sedan 2004 haft större finansiella intäkter än kostnader och således ett positivt finansnetto. För 2008 redovisas ett positivt finansnetto på 1,4 Mkr. De finansiella intäkterna uppgår till 7,5 Mkr och består av reversränta på lån tillhörande Torsås Fastighets AB (TFAB), utdelning gällande pensionsförvaltning, återbetalning av arbetsgivaravgift och ränta på likvida medel. De finansiella kostnaderna uppgår till 4,1 Mkr och består av räntekostnader på upptagna lån samt ränta gällande pensionsförpliktelser. D7. Låneskuld (Mkr) D8. Finansnetto (Mkr) 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,

18 18 Finansiell analys Att nämnderna fortsättningsvis kan hålla sina budgetramar är av stor betydelse för kommunens strävan mot en starkare finansiell ställning. Budgetföljsamhet En viktig del för att nå och bibehålla en god ekonomisk hushållning är att det finns en bra budgetföljsamhet i kommunen. T11. Budgetföljsamhet (Mkr) Budgetavvikelse enligt bokslut -2,7 +4,8 +6,9-1,5-4,2 Budgetavvikelse enligt prognos -7,3 +0,6 +0,9-5,0-4,2 Nämndernas budgetavvikelser +3,7 +1,2 +1,3 0-3,7 Som framgår ovan har budgetföljsamheten försämrats 2008 jämfört med året innan. Prognossäkerheten för kommunen som helhet har förbättrats. Att nämnderna fortsättningsvis kan hålla sina budgetramar är av stor betydelse för kommunens strävan mot en starkare finansiell ställning. I budget 2008 finns angivit Vid konflikt mellan anslag och verksamhetsvolym gäller anslag, d.v.s. ekonomin utgör gräns för verksamhetens omfattning. Konstateras att ekonomistyrningen för år 2008 ej fungerat eftersom nämndernas totala negativa budgetavvikelse uppgår till 3,7 Mkr. T12. Nämndernas budgetavvikelse (Mkr) Kommunstyrelsen 3,5 0,4 0,1 2,4-2,0 Byggnadsnämnden 0 0,6 1,1 0,5 0,4 Tekniska nämnden 0,1-0,2-0,8 0,5-0,6 Kultur- och Fritidsnämnden ,2 0 Socialnämnden -0,7 0-0,7-6,0-3,7 Barn- och Utbildningsnämnden 0,7 0,4 1,6 2,4 2,2 Miljönämnden 0, Summa 3,7 1,2 1,3 0-3,7 Känslighetsanalys Kommunens ekonomi påverkas av olika faktorer. Vissa kan påverkas genom egna kommunala beslut, medan andra ligger utanför kommunens egen kontroll. Som exempel på faktorer som ligger utanför är lagstiftning, utjämningssystem och konjunktursvängningar. Ett sätt att beskriva kommunens beroende är att upprätta en känslighetsanalys. T13. Tänkta händelser, förändring (Mkr) Löneförändring med 1 %, inkl. PO-pålägg 2,0 Bruttokostnadsförändring med 1 % 1,5 Förändring utdebitering med 10 öre 1,1 Förändring upplåning med 10 Mkr 0,4 Pensionsskulden I kommunal redovisningslag (1997:614) regleras hur pensionskostnad/skuld ska redovisas enligt den så kallade blandmodellen. Enligt denna modell ska pensionsförpliktelser intjänade från och med 1998 redovisas som skuld i balansräkningen och pensionsförpliktelser intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. Sedan 1998 redovisas kommunens pensionsskuld enligt den så kallade blandade modellen, vilket innebär att större delen tas upp som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Pensionsförpliktelser i balansräkningen Under år 2007 beslutades att utbetala till de anställda pensionsförpliktelserna gällande åren Som framgår av balansräkningen kvarstår fortfarande avsättningar för pensionsförpliktelser i balansräkningen. Vad som skett i detta ärende och vad som kvarstår beskrivs på nästa sida.

19 Finansiell analys 19 I slutet av oktober 2007 tecknade Torsås kommun ett försäkringsavtal gällande KAP-KL. Vid tecknandet av försäkringsavtalet var överenskommelsen att kommunen skulle försäkra alla personer som har en s.k. förmånsbestämd ålderspension, FÅP fr.o.m och framåt i tiden. Redan intjänad FÅP mellan skulle också försäkras för samma personer. Kommunen betalade in kronor den 21 december 2007 på ett kundkonto hos SPP. Samtidigt fick de personer som hade en FÅP fylla i en ansökan till försäkring. När försäkringsanmälningar började droppa in till SPP registrerades försäkringarna, med löpande premier fr.o.m , för dessa personer. Det skedde under början av Då placerades delar av de 5,4 Mkr som kommunen betalat in. Det är fortfarande kronor som inte är placerade i försäkringar. Detta beror dels på att SPP inte fått in alla uppgifter från kommunens anställda och dels på att SPP inte fått alla anställningstider/lön för de personer som någon gång haft sin tjänstepension hos någon annan pensionsadministratör under tiden Vid kontroll har SPP sett att flertalet av de 17 personer som har FÅP:en försäkrade är det bara två som är helt klara med tider och löner. Nu under 2009 kommer SPP återigen att påminna berörda pensionsadministratörer för att få in slutgiltiga besked rörande resterande 15 personer. När det är klart kommer SPP att registrera deras intjänade livränta per Då kommer SPP att placera större delen av de kronor som är kvar. Vid en utsökning har SPP hittat 8 personer som slutat sin anställning före och som har tjänat in s.k. FÅP/ KÅP. Även dessa kan kommunen troligen få bort från balansräkningen genom att lösa dem i försäkring. Samma sak gäller för dessa åtta, har de tider intjänade i andra kommuner måste en s.k. samordningsförfrågan ske. Försäkringslösning kan bli aktuellt först när detta är klart. Tyvärr kan det ta väldigt långt tid innan SPP får svar från andra pensionsadministratörer. T14. Pensionsskuld inkl löneskatt (Mkr) Avsättning för pensioner 16,9 19,5 20,3 16,7 6,7 Pensionsförpliktelser äldre än ,8 114,7 138,4 161,4 162,8 Summa 131,7 134,2 158,7 178,1 169,5 Dessutom betalade kommunen in premier för pensionsavgiften avseende åren 1998 och 1999 till Electum. Detta har gjort att skulden i balansräkningen, under KAP-KL aktiva/ avslutade varav pensionsavgift, minskat från kr till kronor De kronor avser 5 personer som har gjort ett partiellt uttag av sitt individuella val. Electum undantar alla personer som har någon form av utbetalning vid pensionsavsättning. Ädelpersonalens avtalspensioner Styrelsen för Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet har beslutat rekommendera kommuner respektive landsting att träffa avtal om kostnadsfördelningen för avtalspensioner till personal som i samband med Ädelreformen 1992 och senare huvudmannaskapsförändringar överförts från landsting till kommun. Under hösten 2007 träffades avtal mellan landstinget i Kalmar och länets kommuner om fördelning av betalningsansvar för ädelpersonalens avtalspensioner enligt följande: o Betalningsansvaret för den berörda personalens intjänade pensionsrätt per fördelas mellan landsting och kommun i förhållande till pensionsgrundande tid hos respektive arbetsgivare till och med o Individuell del och kompletterande ålderspension intjänad efter 1998 betalas fullt ut av kommunen. o Kostnadsfördelningen tillämpas på pensioner utbetalda 2000 och senare. o Landstingets betalningsansvar avgränsas till kommunanställda inom det egna länet. Vid byte till kommun i annat län övertas hela betalningsansvaret av den mottagande kommunen. o För pensioner som redan betalts ut och där landstinget inte debiterats något kostnadsbidrag fastställs ett engångsbelopp (inklusive en ränteschablon på 5%) som betalats av landstingen under o Överenskommelsen börjar tillämpas från och med T15. Ansvarsförbindelse för pensionsförpliktelser exkl. löneskatt (Tkr) År Exkl. ädelbidrag Ädelbidrag Totalt

20 20 Finansiell analys Faktorer som påverkar både ansvarsförbindelsen som balansräkningen Aktualisering - Aktualisering som innebär att SPP får in kompletta tjänstetider och löner som leder till att såväl skuldförda livräntor förändras, men även eventuella förmånsbestämda förmåner (eftersom samordningsfribrev och tid förändras). Dödsfall - Vid ett dödsfall minskar den totala pensionsskulden med individens motsvarande pensionsskuld. Individen kan förvisso ha rätt till en familje- eller efterlevandepension till närmast anhöriga som höjer upp pensionsskulden (eftersom den latenta efterlevandepensionsrätten inte skuldförs), men den motsvarande ökningen är i regel mycket mindre än minskningen av egenpension. Nya riskpensionärer - Nya pensionärer (familjepensioner, efterlevandepensioner, visstidspensioner, garantipensioner, särskild avtalspension enligt överenskommelse). Eftersom dessa inte skuldförs förrän de är under utbetalning dyker hela pensionsskulden upp omgående. Avtalstolkning - Även fast avtalet nu är några år gammalt sker det fortfarande löpande nya tolkningar p.g.a. avtalets komplexitet. Det är ett arbete som sker i samråd med SKL och övriga administratörer på marknaden. Inlösen av åtaganden - Om en förmån löses in i försäkring försvinner motsvarande pensionsskuld. Faktorer som i första hand påverkar ansvarsförbindelsen Hantering av Ädel - Beroende på avtal mellan Torsås och SPP samt eventuella förändringar av ädelfaktorer på individnivå (fördelning mellan kommun och landsting). Bruttosamordning - Samordning med allmän pension alternativt inkomstsamordning. När SPP får in förändrade samordningsuppgifter, exempelvis nya inkomster eller förändrat civiltillstånd kan en individs pensionsskuld förändras rätt mycket. Retroaktivitet - Som avtalet är konstruerat och rutiner kring inrapportering av årliga anställningsuppgifter finns en viss eftersläpning. En individ som exempelvis avgår från sin anställning (ej i pensioneringssyfte) 1:a feb 2007 beräknas som om individen är aktiv under hela 2007 eftersom SPP inte får in 2007 års anställning förrän vid årlig överföring under 2008 och räknar därmed under 2007 med att en FÅP ska tjänas in under ett helt år. När SPP sedan räknar under 2008 visar det sig att individen bara har rätt till 1 månads intjänande och därmed minskar skulden med motsvarande elva månaders intjänande. D9. Pensionsskuldsutveckling (Mkr) KLP Kommunens placerade medel avsatta för framtida pensionsutbetalningar hade vid årsskiftet ett marknadsvärde på 5,7 Mkr, vilket är 7,4 Mkr mindre än bokslut Under 2008 gjordes ett uttag från KLP på 6 Mkr för att delfinansiera utbetalningar till de anställda gällande pensionsförpliktelser i balansräkningen för åren Det ursprungliga avsatta värdet var 8,5 Mkr. Medlen förvaltas sedan 1998 av Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB (KLP). Borgensåtagande och övriga ansvarsförbindelser Borgensåtaganden och ägande av bolag innebär ett risktagande. När det gäller borgensåtagande för de kommunala bolagen ser situationen ut enligt följande: o o Torsås Bostads AB (TBAB) 117,6 Mkr Torsås Fastighets AB (TFAB) 16 Mkr Torsås kommun har i juni 2001, KF ingått en solidarisk borgen för egen skuld gällande Kommuninvest i Sveriges AB:s samtliga förpliktelser. Dessa borgensåtaganden är i underavtal begränsad till den låneskuld som kommunkoncernen har i Kommuninvest. Vid årsskiftet 2008 uppgick detta belopp till 173,1 Mkr.

21 Väsentliga personalförhållanden 21 Personalpolitik Det övergripande målet med kommunens personalpolitik är att den ska främja verksamheten och bidra till dess effektivisering och förnyelse. Grundläggande för personalpolitiken är utveckling och engagemang. Kommunstyrelsen är det organ som ansvarar för kommunens personalpolitik. Utvecklingen med ett allt högre uttag av övertidsarbete förefaller ha brutits. Uttaget av såväl enkel som kvalificerad övertid har minskat medan uttaget av den mer kostnadsneutrala fyllnadstiden har ökat. (Se T18) T16. Personalstrukturen Antal anställda Medelålder Genomsnitt anst. tid Kommunstyrelsen ,8 49,7 13,0 11,8 Kommunal teknik , ,4 15,3 Kultur och fritid ,1 41,9 7,8 7,9 Barn och utbildning ,1 45,4 13,7 12,9 Socialförvaltning ,2 41,9 10,1 10,3 Övrig verksamhet ,4 46,2 8,0 9 Hela kommunen ,6 44,2 11,5 11,3 T17. Personalkostnader, netto (Mkr) Redovisn. Bidrag Nettokostn. Budget Redovisn. Bidrag Nettokostn. Kommunstyrelsen 18,2 2,7 15,6 27,6 30,0-2,1 27,8 Byggnadsnämnden 0,7 0 0,7 0,9 0,8 0 0,8 Kommunal teknik 5,0 0,1 4,9 4,3 4,9-0,1 4,8 Kultur och fritid 3,7 0,5 3,2 3,2 3,6-0,1 3,5 Socialförvaltning 103,7 0,6 103,1 106,4 108,0-0,2 107,8 Barn och utbildning 84,7 1,1 83,6 80,9 80,7-0,8 80,0 Miljö 2,0 0,1 2,0 1,9 2,1 0 2,1 T18. Uttag av fyllnadstid och övertid i genomsnitt per månad Fyllnadstid Enkel övertid Kval. övertid Totalt Fyllnadstid Enkel övertid Kval. övertid Totalt Kommunstyrelsen 16,4 3,4 4,8 24,7 123,5 6,8 9,9 140,1 Kommunalteknik 1,4 5,9 22,9 30,3 0,1 5,2 25,6 30,9 Kultur och Fritid 71,5 2,0 6,0 79,5 87,2 3,3 10,7 101,2 Barn och utbildning 480,8 95,2 22,0 598,0 330,3 76,9 19,6 426,8 Social verksamhet 1 105,0 47,3 179, , ,2 39,0 130, ,7 Övriga 9,3 1,3 2,8 13,4 2,0 0,2 1,1 3,3 Hela kommunen 1 684,4 155,1 238, , ,3 131,4 197, ,0

22 22 Väsentliga personalförhållanden Jämställdhet T19. Kvinno-manslöner, medellön per Kvinnor Män Alla Kommunstyrelsen Kommunalteknik Kultur och fritid Barn och utbildning Socialförvaltning Övrig verksamhet Hela kommunen Den genomsnittliga lönen för män var den 31 december ,7 % högre än de genomsnittliga kvinnolönerna. För ett år sedan var motsvarande siffra 14,1 %. En förklaring till att skillnaden ökat något är att det under 2008 inte genomfördes någon löneöversyn inom Kommunal-arbetarförbundets område. Arbetsmiljö Förvaltningarna arbetade och arbetar systematiskt med att förbättra arbetsmiljön. Genom riskinventering/skyddsronder, samverkansgrupper, arbetsplatsträffar och medarbetarsamtal har den anställde möjlighet att vara delaktig i och påverka utvecklingen av sin arbetsmiljö. Rekryteringsbehov/Pensionsavgångar Kommunens behov av att rekrytera kommer successivt att öka under de kommande åren. Tidpunkten för pensionsavgång är numera rörlig. Den anställde kan välja att gå vid 61 års ålder men har rätt att stanna kvar i tjänst till fyllda 67. Detta gör att det är svårt att prognostisera pensionsavgångarna år för år. Om man antar att de flesta ändå väljer att avgå med pension det år man fyller 65 ser en prognos för de kommande sex åren ut enligt Tabell 20. D10. Sjukfrånvaro i procent per förvaltning, Kommunstyrelsen Kommunalteknik Kultur och fritid Barn och utbildning Social verksamhet Övrig verksamhet Hela kommunen

23 Väsentliga personalförhållanden 23 T20. Fyller 65 under året Antal anställda Ohälsa 37,6 % av personalen hade inte någon sjukfrånvaro under Den totala sjukfrånvaron var ,8 % av den sammanlagda tillgängliga arbetstiden. Detta innebär en minskning med 1,0 procentenhet jämfört med T21. Redovisning av sjukfrånvaron 1 januari - 31 december enligt lagen om kommunal redovisning Total sjukfrånvaro i procent av sammanlagd arbetstid 5,8 4,8 Långtidssjukfrånvaro sjuk mer än 60 dagar i procent av den totala sjukfrånvaron 75,5 70,9 Total sjukfrånvaro för kvinnor i procent av sammanlagd arbetstid 6,2 5,2 Total sjukfrånvaro för män i procent av sammanlagd arbetstid 3,3 2,2 Total sjukfrånvaro i åldersgruppen 29 år och yngre i procent av den sammanlagda ordinarie arbetstiden 1,3 1,3 Total sjukfrånvaro i åldersgruppen år i procent av den sammanlagda ordinarie arbetstiden 4,9 4,0 Total sjukfrånvaro i åldersgruppen 50 år och äldre i procent av den sammanlagda ordinarie arbetstiden 8,5 7,1 Slutanmärkning Den 1 april 2009 byter Torsås kommun löne- personalsystem. Bytet av system kommer att medföra en förenklad lönehantering med en ökad grad av service till användarna. En annan positiv nytta av det nya systemet är att personalavdelningen kommer att kunna ta fram bättre underlag till årsredovisningen. I samband med årsredovisningen för 2009 kommer en bättre och mer genomlysande personalekonomisk redovisning att tas fram.

24 24 Driftredovisning T22. Driftredovisning per verksamhet (Mkr) Budget 2008 Bokslut 2008 Budget 2008 Bokslut 2008 Budget 2008 Bokslut 2008 Bokslut 2007 intäkter intäkter kostnader kostnader netto netto netto Nämnds- och styrelseverksamhet -0,4 0 2,4 2,3 2,0 2,3-2,3 Stöd politiska partier 0 0 0,1 0,1 0,1 0,1-0,1 Revision 0 0 0,5 0,5 0,5 0,5-0,5 Övrig verksamhet 0 0 0,8 0,9 0,8 0,9-0,8 Politisk verksamhet -0,4 0 3,8 3,8 3,4 3,8-3,7 Fysisk och teknisk planering -0,3-0,9 1,1 1,4 0,8 0,5 0,2 Näringslivsbef åtg/turism 0-0,4 2,0 2,4 2,0 2,0-1,6 Gator och vägar -1,6-1,8 6,7 6,7 5,1 4,9-4,6 Parkering 0 0 0,1 0,1 0,1 0,1-1,1 Parker -0,1-0,1 1,5 1,5 1,4 1,4 0 Miljöskydd -0,5-0,7 2,5 2,7 2,0 2-1,6 Räddningstjänst 0 0 5,7 5,7 5,7 5,7-5,4 Totalförsvar och samhällsskydd -0,3-0,4 0,5 0,5 0,2 0,1 0,4 Infrastruktur, skydd m.m. -2,8-4,3 20,1 21,0 17,3 16,7-13,7 Allmän fritidsverksamhet 0 0 1,2 1,1 1,2 1,1-1,1 Allmän kulturverksamhet -0,2-0,3 0,8 0,9 0,6 0,6-0,7 Bibliotek -0,1-0,1 3,4 3,2 3,3 3,1-3,2 Idrotts- och fritidsanläggning -0,4-0,4 3,6 3,6 3,2 3,2-2,9 Fritidsgårdar -0,2-0,6 1,3 1,8 1,1 1,2-1,1 Fritid och kultur -0,9-1,4 10,3 10,6 9,4 9,2-9,0 Barnomsorg -5,6-5,9 35,6 35,7 30,0 29,8-27,4 Grundskola -2,0-2,2 57,6 57,3 55,6 55,1-55,4 Gymnasieskola -25,0-24,0 58,4 57,0 33, ,3 Vuxenutbildning 0 0 3,3 3,3 3,3 3,3-3,3 Särskola 0 0 5,9 5,2 5,9 5,2-3,8 Pedagogisk verksamhet -32,6-32,1 160,8 158,5 128,2 126,4-120,2 Vård och omsorg äldre och förståndshandikappade -19,2-20,0 125,4 129,3 106,2 109,3-97,8 Individ och familjeomsorg -0,5-0,8 8,0 10,9 7,5 10,1-9,5 Vård och omsorg -19,7-20,8 133,4 140,2 113,7 119,4-107,3 Flyktingmottagning 0-1,6 0 1,5 0-0,1 0 Arbetsmarknadsåtgärder -2,3-2,2 3,7 3,6 1,4 1,4-1,1 Särskilt riktade insatser -2,3-3,8 3,7 5,1 1,4 1,3-1,1

25 Driftredovisning 25 T22. Driftredovisning per verksamhet (Mkr) Fortsättning... Budget 2008 Bokslut 2008 Budget 2008 Bokslut 2008 Budget 2008 Bokslut 2008 Bokslut 2007 intäkter intäkter kostnader kostnader netto netto netto Näringsliv och bostäder -1,8-1,9 1,3 1,5-0,5-0,4 0,4 Kommunikationer 0 0 7,6 7,7 7,6 7,7-7,5 Energi, vatten, avfall -10,7-10,6 10,2 10,5-0,5-0,1 2,7 Affärsdrivande verksamhet -12,5-12,5 19,1 19,7 6,6 7,2-4,4 Fördelad verksamhet -0,3-1,6 27,5 27,0 27,2 25,4-23,2 Särskilda servicefunktioner -0,2-0,4 3,5 3,8 3,3 3,4-3,6 Förvaltningslokaler -0,3-0,6 1,5 2,0 1,2 1,4-1,4 Företagshälsovård 0 0 0,5 0,4 0,5 0,4-0,5 Facklig verksamhet -0,8-1,2 0,8 1,0 0-0,2-0,9 Kostenheten -15,9-16,0 15,5 18,2-0,4 2,2 0 Servicefunktion tekn nämnden -0,1-0,4 1,0 1,3 0,9 0,9-1,1 Fördelad verksamhet -17,6-20,2 50,3 53,7 32,7 33,5-30,7 Finansiering -326,8-323,7 9,1 7,0-317,7-316,7 292,8 Finansiering -326,8-323,7 9,1 7,0-317,7-316,7 292,8 Totalt -415,6-418,8 410,6 419,6-5,0 0,8 2,7 T23. Driftredovisning verksamhetens nettokostnader (Mkr) Budget Bokslut Avvikelse Bokslut Kommunstyrelsen -74,3-76,3-2,0-69,4 Revisionen -0,5-0,5 0-0,5 Byggnadsnämnden -1,1-0,7 0,4-0,7 Tekniska nämnden -4,5-5,1-0,6-3,4 Kultur- och Fritidsnämnden -6,9-6,9 0-6,5 Socialnämnden -121,8-125,5-3,7-114,2 Barn- och Utbildningsnämnden -92,8-90,6 2,2-87,9 Miljönämnden -1,8-1,8 0-1,8 Centrala poster (pensioner m m) -8,1-7,0 1,1-7,9 Aktieägartillskott Torsås Fastighets AB (TFAB) 0-1,4-1,4-2,8 Framtida återställning, Hallagärde soptipp -0,6-0,6 0-0,6 Avskrivningar -5,7-5,1 0,6-5,6 Verksamhetens nettokostnader -318,1-321,5-3,4-301,3

26 26 Investeringsredovisning T24. Investeringsredovisning, nettokostnader (Mkr) Budget Bokslut Avvikelse Bokslut Nämnder Kommunstyrelsen 1,1 0,3 0,8 3,5 Tekniska nämnden 24,4 9,0 15,4 5,2 Kultur- och Fritidsnämnden 0,1 0,1 0 0,1 Socialnämnden 0,6 0,6 0 0,4 Barn- och Utbildningsnämnden 0,6 0,7-0,1 0,6 Miljönämnden 1,4 0,8 0,6 0,4 Summa 28,2 11,5 16,7 10,2 Verksamheter Näringslivsbefrämjande åtgärder ,5 Gator och vägar 12,2 2,2 10,0 4,5 Parker 0,2 0,2 0 0 Miljöskydd 1,4 0,8 0,6 0,4 Pedagogisk verksamhet 0,5 0,6-0,1 0,5 Vård och omsorg 0,6 0,6 0,0 0,4 Affärsdrivande verksamhet 9,8 4,8 5,0 0,7 Övriga verksamheter 3,5 2,3 1,2 1,2 Summa 28,2 11,5 16,7 10,2 Större investeringar Lastmaskin 1,1 Ledningsnät västra industrigatan 2,7 Projekt VA söder om Bergkvara 1,5 Industriområde Torsåsverken 1,3 Nettoinvesteringar 6,6

27 Framtidsbedömning 27 Kommunen Recessionen i världsekonomin har redan lett till en försämrad konjunktur som minskat tillväxten i Sverige och därmed även det kommunala skatteunderlaget. Den 19 februari presenterade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) sin nya prognos för ekonomin inom den offentliga sektorn. Prognosen för skatteunderlaget räknas ner för de kommande åren som en följd av den allt djupare lågkonjunkturen. Torsås kommun, måste, i likhet med andra kommuner, räkna med väsentligt lägre skatteintäkter. Detta innebär i förhållande till hittillsvarande planer minskade skatteintäkter för Torsås kommun för åren Redan i budget 2009 finns uppdrag att framtaga konsekvensbeskrivningar för minskning av nettokostnaderna med 3 % motsvarande cirka 10 Mkr. En av de större utmaningarna de kommande åren är att anpassa våra kostnader till de nya förutsättningar som gäller för våra intäkter utan att ge avkall på kvaliteten eller tillgäng- ligheten till kommunens verksamheter. Arbetet med att skapa god ekonomisk hushållning måste ha en fortsatt hög prioritet. Koncernen Torsås Bostads AB (TBAB) Fokus för bolaget de närmaste åren blir att förbättra i det befintliga beståndet genom ökat underhåll. Även ombyggnader som leder till förbättrad tillgänglighet kommer att vara av intresse. Torsås Fastighets AB (TFAB) Långsiktigt krävs fortsatt försiktighet med kostnaderna i kombination med en hög uthyrningsgrad för att på så sätt skapa ytterligare resurser för nödvändigt underhåll av fastigheterna. Torsås Fjärrvärmenät AB Planering pågår för utbyggnad av fjärrvärmenätet under 2009 för Valfridsbo. En av de större utmaningarna under 2009 och de kommande åren är att anpassa kommunens kostnader till de nya förutsättningar som gäller för våra intäkter utan att ge avkall på kvaliteten eller tillgängligheten till kommunens verksamheter.

28 Verksamhetsberättelse Kommunstyrelsen Kommunrevisionen Byggnadsnämnden Tekniska nämnden/kommunalteknik Kultur- och Fritidsnämnden Socialnämnden Barn- och Utbildningsnämnden Miljönämnden Överförmyndarnämnden Torsås Bostads AB Torsås Fastighets AB Bergkvara Hamn & Stuveri AB Torsås Fjärrvärmenät AB Kalmarsunds Gymnasieförbund Räddningstjänstförbundet Kalmarsundsregionens Renhållare... 57

29 Kommunstyrelsens verksamhetsberättelse 29 Mål och uppgifter Kommunstyrelsens mål är de kommunövergripande mål som kommunfullmäktige fastställt för Torsås kommuns utveckling för åren Förvaltningen för ledning och administrations huvuduppgifter är... o att stödja och ge service till kommunfullmäktige, till kommunstyrelsen med dess arbetsutskott och personalutskott, till nämnder, styrelser, bolag och övriga förvaltningar. o att samordna kommunens verksamhetsplanering och verksamhetsuppföljning. Kontoret är indelat i ett antal enheter som i huvudsak arbetar med frågor som rör kansli, ekonomi, personal, kost, IT, förebyggande hälsovård, arbetsmarknad, internationella kontakter, näringsliv, turism, utveckling, flyktingmottagning samt säkerhet och information. Viktiga händelser o Många arbeten har under året försvunnit från vår industri. o Flera vindkraftbolag har börjat projektera framför allt i skogarna runt Gullabo. o Flyktingverksamheten har fortskridit och ett stort arbete har lagts ner för att introducera våra nya kommuninvånare. o Beslut fattades att företrädare för kommunen ska åka till Holland för att se om det går att ragga nya kommuninvånare. o Förändringsarbete får ett mer tidsenligt arbetssätt. o Övergång till Telias Centrex för telefoni i syfte att bl.a. få en ännu bättre tillgänglighet. Ekonomisk utvärdering Kommunstyrelsen redovisar ett budgetunderskott på 2 Mkr. Förklaras med underskott för kostverksamheten 1,5 Mkr och ej verkställt sparbeting på 0,4 Mkr. Framtiden o Satsning på PR och befolkningshöjande åtgärder. - att ta fram ett gediget informationsunderlag om kommunen som kan användas i kontakter med presumtiva inflyttare. - att efter framtagande av ett gediget informationsunderlag göra en offensiv satsning mot de sommarstugeägare som finns i kommunen med syftet att informera om möjligheter med Torsås kommun. - att vissa delar av kommunens hemsida översätts till i första hand engelska, tyska och holländska. - att under 2009 anordna ett ungdomsting för att ta reda på vad våra ungdomar prioriterar och tycker är viktigt för Torsås kommun. o Framtagande av en central resursfördelningsmodell. Resursfördelningen har en central roll i styrningen av en kommun. Den innebär att lagstiftningens krav, olika målgruppers behov och politiska prioriteringar ställs mot tillgången på ekonomiska resurser. Förtroendevalda väger samman och prioriterar hur ekonomiska medel ska fördelas mellan nämnder/ verksamheter. T25. Resultat inkl. interna poster (Mkr) T26. Verksamhetsmått Intäkter 14,9 8,6 26,1 Antal löneutbetalningar Antal leverantörsfakturor Kostnader -86,1-80,1-102,9 Varav personalkostnader -21,6-18,2-29,9 Antal kundfakturor Antal datorer i nätverken Varav avskrivningar -1,4-1,6-1,2 Nettokostnad -71,2-71,5-76,8 Kommunbidrag 71,3 73,9 74,8 Årets resultat 0,1 2,4-2,0 Nettoinvesteringar 4,3 3,5 0,3