Utdebitering (exkl. kyrkoavgift) 32:72 32:72 32:82 32:92 33:02 varav kommunen* 22:12 22:12 21:96 22:06 22:16

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utdebitering (exkl. kyrkoavgift) 32:72 32:72 32:82 32:92 33:02 varav kommunen* 22:12 22:12 21:96 22:06 22:16"

Transkript

1

2 INLEDNING FEMÅRSÖVERSIKT Folkmängd, per den 31/ Antal årsarbetare Utdebitering (exkl. kyrkoavgift) 32:72 32:72 32:82 32:92 33:02 varav kommunen* 22:12 22:12 21:96 22:06 22:16 Skatteintäkter och statsbidrag (mkr) 287,8 287,3 277,3 279,5 263,6 Skatteintäkter och statsbidrag per kommuninvånare (kr) Nettokostnader, andel av skatteintäkter och statsbidrag 97% 101% 101% 93% 100% Nettokostnader per kommuninvånare (kr) Årets resultat (mkr) 14,7-10,0-4,8 20,7 1,3 Årets resultat per kommuninvånare (kr) Driftbudgetutfall (mkr) 1,8-1,5 0,6 0,9-8,9 Nettoinvesteringar (mkr) 8,6 8,5 9,8 9,8 6,8 Låneskuld (mkr) 139,5 139,5 139,6 139,8 146,8 Borgensåtagande (nkr) inom koncernen 97,5 80,5 80,5 81,8 61,8 pensionsskuld inklusive löneskatt 156,3 155,5 165,3 137,7 111,3 övrigt 0,8 0,9 0,9 3,8 5,4 Totala tillgångar (mkr) 390,2 345,4 359,6 365,3 328,9 Finansnetto (mkr) 5,0-7,6-1,2 0,9-0,8 varav pensionsförvaltning (mkr) 6,2-1,6 4,1 4,5 2,4 Eget kapital (mkr) 65,0 50,3 71,8 76,6 55,9 Soliditet** 17% 15% 20% 21% 17% Likviditet 94% 56% 66% 88% 79% * 2008 genomfördes en skatteväxling om 26 öre avseende övertagande av hemsjukvården från landstinget. ** På grund av förändrad redovisningsprincip är inte soliditetsmåtten för 2008 och 2009 jämförbara med föregående år. 2

3 INLEDNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING FEMÅRSÖVERSIKT 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 FÖRDELNING AV SKATTEPENGARNA 4 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE 5 OMVÄRLDSANALYS 6 HUSHÅLLNING OCH MÅLUPPFYLLELSE 8 EKONOMISK ÖVERSIKT OCH ANALYS 10 REDOVISNINGSPRINCIPER 13 DRIFTREDOVISNING 14 INVESTERINGSREDOVISNING 14 RESULTATRÄKNING 15 KASSAFLÖDESANALYS 16 BALANSRÄKNING 17 REDOVISNING AV AFFÄRSVERKSAMHET VA 19 PENSIONSREDOVISNING 20 PERSONALREDOVISNING 21 MILJÖREDOVISNING 23 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING 24 KOMMUNENS ORGANISATION 26 KOMMUNSTYRELSEN 27 KOMMUNLEDNINGSUTSKOTT 28 PERSONALUTSKOTT 31 TEKNISKT UTSKOTT 32 UTBILDNINGSUTSKOTT 37 SOCIALT UTSKOTT 41 ÖVERFÖRMYNDARNÄMND 47 MYNDIGHETSNÄMND 48 VALNÄMND 48 LÖNESAMVERKAN - HUL 49 REVISION 50 3

4 INLEDNING FÖRDELNING AV SKATTEPENGARNA Skatteintäkter och statsbidrag är kommunens viktigaste inkomst. Skattepengarna används för att kunna erbjuda god service till kommunens medborgare. Utöver skatteintäkter och statsbidrag får kommunen intäkter i form av avgifter som tas ut för bland annat äldreomsorg och barnomsorg, renhållning och vatten. Kommunens övriga inkomster är till exempel ersättningar från andra kommuner samt finansiella intäkter. HÄRIFRÅN FÅR KOMMUNEN SINA PENGAR 10% 2% Skatteintäkter Statsbidrag Ersättningar och övriga bidrag Avgifter från enskilda Finansiella intäkter 16% 48% 24% OCH SÅ HÄR ANVÄNDES PENGARNA UNDER % till vård och omsorg 24 % till förskole- och grundskoleverksamhet 12 % till gymnasieskola och vuxenutbildning 9 % till individ- och familjeomsorg 8 % till LSS-verksamhet 7 % till politisk och kommunövergripande verksamhet 4 % till teknisk verksamhet 3 % till kultur, fritid och turism 3 % till färdtjänst och kollektivtrafik 2 % till räddningstjänst 0,5 % till plan- och byggverksamhet 0,5 % till miljö- och hälsoskyddsverksamhet Ungefär 80 % av s totala budget går till skola och utbildning samt vård och omsorg. Det handlar bland annat om förskola, grundskola, gymnasieskola, komvux, äldreomsorg, omsorg om funktionshindrade, individoch familjeomsorg inklusive försörjningsstöd och flyktingverksamhet. Resterande 20 % används bland annat till politisk verksamhet, kollektivtrafik och färdtjänst, biblioteks- och kulturverksamhet, plan- och byggverksamhet, miljö- och hälsoskyddsverksamhet, vägunderhåll, snöröjning, halkbekämpning och renhållning samt till räddningstjänst och turistinformation. 4

5 INLEDNING KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE +14,7 MILJONER 2009 ETT VÄLKOMMET RESULTAT! Året inleddes med fallande skatteintäkter och nattsvarta prognoser som pekade på ett underskott för 2009 med dryga 7 miljoner. Majoriteten i kommunfullmäktige tog redan i mars beslut om en bättre anpassning av kommunens ekonomi till de demografiska förutsättningarna och ett åtgärdspaket på ca 20 miljoner kronor att genomföras under en 4-årsperiod. För att i någon mån påverka utfallet för 2009 infördes inköps- och anställningsstopp fr.o.m. mars månad. Först i december redovisade ekonomikontoret positiva siffror och detta har efter diverse avstämningar vuxit till ett totalt resultat för 2009 på hela 14,7 miljoner kronor. Glädjande är att verksamheternas resultat ligger på +1,8 miljoner, vilket får anses som mycket gott med tanke på det kärva ekonomiska läget i världen och den turbulens som arbetsmarknaden genomgått. Jag vill rikta en stor eloge till kommunens personal som gjort en stark insats för att hålla ekonomin inom givna ramar. Kärnverksamheterna har trots årets stora besparingar klarat av att ge en god service men det är nu viktig att ta fram en strategi för hur kvaliteten skall säkras i framtiden. Förklaringen till 2009 års överskott går till största delen att finna på den finansiella sidan där regeringens riktade anslag till kommunerna, lägre arbetsgivaravgifter, lägre ränta, lägre löneskatt, liksom minskning av semesterlöneskuld och personalförsäkringar samt högre avkastning på KLP m.m. givit ett resultat på +12,9 miljoner kronor. AXPLOCK 2009 Stor kraft har lagts på att balansera kommunens ekonomi Ett personalutskott har bildats HEAB har börjat producera värme till kund Pelletsvärme har installerats i bl.a. Ruda skola Medborgardialogen har stärkts genom bygderåd, kommunrundor och ungdomsenkäter Vårdnadsbidrag har införts Planer över vindkraft och strandskydd har arbetats fram Outnyttjade fastigheter har sålts av Framtida utmaningar för ligger nu i att lösa boendefrågan för äldre, trygga personalbehovet för verksamheterna samt att hitta samverkansparter i olika frågor så att kompetensen i kommunen upprätthålls på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Då Högsby är en pendelkommun både till arbete och till många fritidsaktiviteter är också goda kommunikationer en avgörande fråga för att locka fler att bosätta sig här. Ewa Engdahl (c) Kommunstyrelsens ordförande Med årets resultat på 14,7 miljoner kan vi återställa ca 75 % av kommunens underskott från 2000 och framåt, och då prognosen nu ser ljus ut räknar vi med att klara av de resterande 5,9 miljonerna under I och med det ska balanskravet vara uppfyllt. Kommunens tillgångar har ökat med 60 miljoner under den senaste 4-årsperioden och låneskulden har sjunkit med 7 miljoner kronor. Under denna period har skatten sänkts med 30 öre och det egna kapitalet har ökat med 9 miljoner kronor. Även soliditeten har ökat men ligger fortfarande på en alltför låg nivå. Andelen företag per invånare är nästan 50 % högre än rikssnittet och etableringsfrekvensen ligger också på en hög nivå. Arbetslösheten i kommunen har i flera år legat väldigt lågt och snittsiffran för 2009 är 3,8 % jämfört med länets 4,4 % och rikets 4,5 %. 5

6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE OMVÄRLDSANALYS FINANSKRIS Sverige tillsammans med stora delar av övriga världen är på väg upp ur den djupaste lågkonjunkturen på flera decennier. Sveriges BNP minskade med 4,4 % under 2009 och räntenivåerna har varit och är fortsatt rekordlåga. Under hösten 2009 har exporten ökat och konsumtionen stigit, vilket förbättrat situationen för Sverige. Konjunkturinstitutet beräknar att tillväxten blir 2,7 % under 2010 och 3,3 % Prognos indikatorer BNP -4,4% 2,7% 3,3% Sysselsättning -2,5% -1,7% 0,2% Arbetslöshet 8,5% 10,1% 10,4% KPI -0,3% 0,5% 1,7% Reporänta 0,25% 0,75% 1,75% Källa: Konjunkturinstitutet Hushållens disponibla inkomster ökar genom låga räntor och skattesänkningar. Detta tillsammans med att de svenska hushållen beräknas dra ner på sitt historiskt höga sparande skapar ökad konsumtion. Den ökade konsumtionen förväntas spela en större roll för den svenska återhämtningen än exporten, som vid tidigare konjunkturuppgångar varit av stor betydelse. Återhämtningen beräknas dock att dra ut på tiden och Konjunkturinstitutet gör bedömningen att den svenska ekonomin kommer att vara i balans först under Finanskrisen har främst minskat sysselsättningen inom industrin men även tjänstesektorn har drabbats hårt. Arbetsförmedlingens omfattande undersökning angående arbetsgivarnas syn på sysselsättningen den närmaste tiden visar dock på en mer optimistisk bild än tidigare. Fallet i sysselsättningen stannade av och var oförändrat under sista kvartalet 2009 och antalet personer som varslades om uppsägning sjönk till mer normala nivåer. Att fallet i sysselsättningen har avstannat betyder inte att sysselsättningen kommer att öka den närmaste tiden. Många företag har en överkapacitet på grund av att sysselsättningen inte minskat i samma utsträckning som produktionen. För att företagen ska nå balans i denna bristande jämvikt krävs ökad efterfrågan och produktion och det kommer således att dröja innan företagen börjar nyanställa igen. Inom offentlig sektor förväntas sysselsättningen att öka under kommande år främst med anledning av den expansiva finanspolitiken. LÅG INFLATION Under 2009 hade Sverige deflation, det vill säga en negativ inflation. Fallande kostnadstryck och ett lågt resursutnyttjande gör att inflationen blir låg även under de kommande åren. Konjunkturinstitutet bedömer att Riksbankens inflationsmål på 2 % per år inte kommer att uppnås under 2010 och Den låga inflationen och det låga resursutnyttjandet i ekonomin gör att Riksbanken beräknas fortsätta bedriva en expansiv penningpolitik. Konjunkturinstitutet bedömer att Riksbanken kommer att bibehålla reporäntan på 0,25 % fram till september 2010, då en period av räntehöjningar inleds. Sektionen för ekonomisk analys på Sveriges kommuner och landsting bedömer att reporäntan kommer att höjas successivt med början under andra halvåret 2010 för att i slutet av 2013 uppgå till 4,5 %. SKATTEUNDERLAG Det som har störst betydelse för skatteunderlaget är sysselsättningen. Det svaga arbetsmarknadsläget tillsammans med en låg real tillväxt och låg inflation gör att skatteunderlaget utvecklas svagare än normalt. Under 2009 har skatteunderlagets ökningstakt dämpats i stor omfattning och förväntas vara i princip lika svag under Därefter förväntas dock skatteunderlagstillväxten successivt att återhämta sig till följd av konjunkturåterhämtningen. Den låga inflationen och den svaga konjunkturen gör dock att kostnadsutvecklingen för den offentliga sektorn dämpas något, vilket innebär att den reala påverkan inte blir lika omfattande. En utmaning för kommuner och landsting de kommande åren är att skapa och upprätthålla balans mellan löpande intäkter och löpande kostnader, trots demografiska förändringar, för att uppnå god ekonomisk hushållning. KÄNSLIGHETSANALYS Den ekonomiska utvecklingen styrs av ett stort antal faktorer. Vissa faktorer kan den enskilda kommunen själv påverka medan andra faktorer ligger utanför kommunens kontroll. är en av de kommuner med den lägsta egna skattekraften i riket vilket gör att kommunen är helt beroende av de statliga utjämningssystemen. Ett sätt att beskriva kommunens beroende av omvärlden är att upprätta en känslighetsanalys. Nedan redovisas ekonomiska konsekvenser för i händelse av olika tänkbara förändringar. Känslighetsanalys Händelse Befolkningförändring Löneförändring Ränteförändring Prisförändring Förändrade skatteintäkter Förändrad kommunalskatt Påverkan +/- 1% 2,2 mkr 1% 2,2 mkr 1% 1,4 mkr 1% 4,1 mkr 1% 2,0 mkr 10 öre 0,9 mkr 6

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÅTGÄRDER HÖGSBY KOMMUN Under hösten 2008 presenterades nedreviderade skatteunderlagsprognoser som slog hårt mot Högsby kommuns budget. Med anledning av detta samt prognoser om framtida demografiska förändringar beslutade kommunstyrelsen att arbeta fram ett sparpaket på 20 mkr att redovisa för kommunfullmäktige. Detta ledde till att kommunfullmäktige i mars 2009 beslutade om ett åtgärdspaket för , i ett försök att komma tillrätta med den kommunala ekonomin. Åtgärdspaketet som omfattade både besparingsåtgärder och demografiska anpassningar beräknades ge effekt på 1,4 mkr under 2009 och 12,6 mkr under kommande år. Under 2009 har verksamheterna klarat av att genomföra de av kommunfullmäktige beslutade besparingar och åtgärdspaketet beräknas ge full effekt under de kommande åren, BEFOLKNING s befolkning har minskat med drygt 20 % sedan mitten av 1990-talet. Befolkningsantalet minskade med 57 personer under 2009, vilket innebär en befolkningsminskning med 1,0 %. Detta kan jämföras med 2008 då befolkningsminskningen uppgick till en person och 2007 då s befolkning minskade med 102 personer Befolkningsutveckling Under 2009 föddes 55 barn i medan 85 personer avled. Födelsenettot är därmed negativt med 30 personer. s födelsenetto har varit negativ samtliga år sedan 1968 (det år då Statistiska centralbyråns befolkningsstatistik börjar). Invandringsnettot, det vill säga skillnaden mellan antal invandrare och antal utvandrare i kommunen var positivt under 2009 medan inrikes flyttningsnettot var negativt. Den största invandringen till kommunen avser personer från Tyskland, Iran och Danmark medan den största utvandringen skett till Irak. Under de senaste fem åren har den största invandringen skett från Tyskland, Danmark och Irak medan de flesta som utvandrat har flyttat till Afghanistan. Den mest rörliga åldersgruppen är personer år. Det är flest i denna åldersgrupp som flyttar från kommunen men det är också denna åldersgrupp som i störst omfattning flyttar till kommunen Befolkningsfördelning Medelåldern i är 45,2 år, vilket är något högre än Kalmar län samt riket som helhet. Medelåldern för kvinnor i kommunen är 46,6 år och för män 43,9 år. De största åldersgrupperna i kommunen är år, år samt år. Åldersgruppen 0-4 år samt åldersgrupperna mellan 20 och 34 år är särskilt små. NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD Arbetsmarknaden i kännetecknas av ett stort antal småföretag samt stor utpendling. är den enskilt största arbetsgivaren med ungefär 600 anställda. Utpendlingen till andra kommuner för att arbeta är dubbelt så stor som inpendlingen till. De arbetstillfällen i som innehas av män finns främst inom tillverkningsindustrin medan de arbetstillfällen som innehas av kvinnor främst finns inom sjukvård och socialtjänst samt utbildning. En annan stor sektor i är handel och kommunikationer där könsfördelningen är jämn. Av s registrerade arbetsställen är 49 % verksamma inom jord- och skogsbruksnäringarna samt till dessa relaterade verksamheter. Näst störst när det gäller antalet registrerade arbetsställen är handelsnäringen. har inte i samma omfattning som många andra kommuner varit drabbade av stora varsel och uppsägningar. Detta kan delvis förklaras med att många företag är småföretag som kunnat anpassa sin verksamhet utifrån rådande förhållanden. Vidare finns det inga företag som fungerar som stora underleverantörer till bilindustrin, vilket är den bransch som drabbats hårdast av finanskrisen. har den fjärde lägsta arbetslösheten i länet efter Borgholm, Oskarshamn och Mörbylånga. s genomsnittliga arbetslöshet under 2009 uppgick till 3,8 %. Motsvarande siffra för Kalmar län är 4,4 % och för riket 4,5 %. 7

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HUSHÅLLNING OCH MÅLUPPFYLLELSE STYRNING OCH KONTROLL Grunden för den ekonomiska styrningen är lagstiftningen inom området, främst i form av kommunallag och kommunal redovisningslag. Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning rekommendationer för sektorns redovisning. Styrning av den kommunala verksamheten med dess omfattning och bredd är en stor utmaning. Det grundläggande syftet med styrningen är samordning och inriktning av verksamhetens delar mot gemensamma mål. De övergripande strategierna och målen för kommunkoncernens arbete är framtagna i syfte att förverkliga visionen Möjligheternas kommun s övergripande arbete med styrning och kontroll utgår från hörnstenarna; dialog, delaktighet och helhetssyn. Dialog syftar till att skapa en gemensam bild av nuläge och framtida önskat läge för att forma goda strategier. Delaktighet syftar till att åstadkomma en bred förankring inom politiker- och förvaltningsledningen. Helhetssynen är nödvändig för att förvaltningar och bolag ska ta ansvar för den samlande kommunala verksamhetens utveckling. tillämpar sedan våren 2009 principerna för målstyrning efter uppföljningsmodellen balanserad styrning. Modellens syfte är att åstadkomma en helhetssyn av kommunens respektive åtaganden och baseras på fem olika perspektiv. Perspektiven innefattar ekonomi, service/medborgare, processer, medarbetare samt framtid/utveckling. Uppföljningsmodellen består av inriktningsmål samt verksamhet/resultatmål. Inriktningsmålen är till sin karaktär helt politiska och mer allmänt hållna. De bestämmer prioriteringar, ambitioner, kvaliteter och kvantiteter. Verksamhet/resultatmålen är den konkretisering som verksamheterna gör i dialog med politiken över vad som ska uppnås. I bokslutet bedöms förutom måluppfyllelse för varje enskilt inriktningsmål även i vilken grad tillhörande verksamhet/resultatmål uppfylls. Nedanstående visare används i uppföljningen av målen för att åskådliggöra om respektive inriktningsmål respektive verksamhetsmål har uppnåtts eller inte under året. Visarna kan stå på fem olika lägen; Ej godkänt Varning OK Bra Utmärkt GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Årsredovisningen och den finansiella analysen syftar till att identifiera hur kommunen lever upp till god ekonomisk hushållning. En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och löpande kostnader. Verksamhetens nettokostnader bör därför inte öka i snabbare takt än skatteintäkter och statsbidrag. Om förbrukningen under ett år uppgår till mer än intäkterna innebär det att kommande år, eller kommande generationer, måste betala för denna överkonsumtion. God ekonomisk hushållning kan ses i två dimensioner; att hushålla i tiden samt att hushålla över tiden. Det vill säga att väga ekonomi mot verksamhet på kort sikt samt att väga verksamhetens behov nu mot verksamhetens behov på längre sikt. Vidare har begreppet god ekonomisk hushållning både ett finansiellt och ett verksamhetsperspektiv. Det finansiella perspektivet innebär bland annat att varje generation själv ska bära kostnaderna för den service som den konsumerar, det vill säga ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation har förbrukat. Verksamhetsperspektiv tar sikte på att kommunen måste bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt för att kunna skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning. FINANSIELLA MÅL I syfte att ge verksamheten förutsättningar att uppnå god ekonomisk hushållning har kommunfullmäktige beslutat om sex finansiella mål för ; Verksamhetens nettokostnader uppgår maximalt till 97,5 % av skatteintäkter och statsbidrag % Utfall Finansiellt mål Under 2009 har 96,6 % av totala skatteintäkter och statsbidrag använts för att finansiera kommunens löpande verksamhet. Det finansiella målet om att verksamhetens nettokostnader maximalt får uppgå till 97,5 % av skatteintäkter och statsbidrag uppnås därmed för

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Inflationssäkrad förmögenhet s resultat ska motsvara en inflationsuppräkning av det egna kapitalet. Enligt Statistiska centralbyrån uppgick inflationstakten i Sverige till -0,3 % under 2009 vilket innebär att även en mindre minskning av det egna kapitalet hade inneburit måluppfyllelse. Årets ökning av det egna kapitalet uppgår till 14,7 mkr vilket innebär att kommunen med god marginal uppnår det finansiella målet om inflationssäkrad förmögenhet för Pensionsplaceringarna genererar en förväntad avkastning på 6 % per år För att säkra de pensionsutfästelser som gjorts till de anställda har placerat medel i KLP, ett bolag för pensionskapitalförvaltning. Under 2009 har pensionsplaceringarna genererat en avkastning på 13,2 % vilket innebär att det finansiella målet om avkastning på pensionsplaceringar uppnås. nyupplåning Investeringar finansieras utan Under 2009 har genomfört både nyupplåning och amorteringar. Den långfristiga nettoupplåningen för 2009 uppgår till +/-0 mkr, vilket innebär att uppnår det finansiella målet om att investeringar ska finansieras utan långfristig nyupplåning. Skattefinansierade investeringar uppgår maximalt till 1,75 % av skatteintäkter och statsbidrag Avgiftsfinansierade investeringar uppgår maximalt till 0,9 % av skatteintäkter och statsbidrag s investeringsbudget för 2009 beräknades utifrån ovanstående mål om skatterespektive avgiftsfinansierade investeringar. Utöver detta antogs en tilläggsbudget avseende investeringar som inte genomförts under tidigare år. De skattefinansierade investeringarna uppgår till 1,86 % medan de avgiftsfinansierade investeringarna uppgår till 1,1 % av totala skatteintäkter och statsbidrag. Detta innebär att de finansiella målen avseende investeringsvolymerna inte uppnås för Differensen mellan mål och utfall avseende skattefinansierade investeringar uppgår till 335 tkr medan motsvarande belopp avseende avgiftsfinansierade investeringar uppgår till 600 tkr. Avvikelser mot mål avseende investeringsvolymer beror inte på att den totala investeringsbudgeten har överskridits utan på lägre skatteintäkter och statsbidrag än budgeterat. Investeringsbudgeten har under budgetåret inte justerats utifrån förändrade skatteunderlagsprognoser. Fyra av sex finansiella mål uppnås under 2009, vilket innebär 67 % måluppfyllelse. Utfallet när det gäller de finansiella målen är bättre jämfört med föregående år då två av fyra finansiella mål uppnåddes (50 %). VERKSAMHETSMÅL Verksamhetsperspektivet i god ekonomisk hushållning tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att säkerställa detta krävs det att det finns ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Verksamheterna ska bedrivas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt De finansiella målen är överordnade de verksamhetsmässiga målen Målen enligt verksamhetsperspektivet redovisas som kommunstyrelsens övergripande inriktningsmål och presenteras som inledning på årsredovisningens verksamhetsberättelse, sida 27. Tre av sex, eller 50 % av de övergripande verksamhetsmålen bedöms vara uppfyllda. Måluppfyllelse av verksamhetens inriktningsmål Målet är uppfyllt Målet är ej uppfyllt Kommunledningsutskottet 3 2 Personalutskottet 2 1 Tekniska utskottet 1 4 Utbildningsutskottet 4 1 Sociala utskottet 3 2 Överförmyndarnämnden 2 2 Myndighetsnämnden 0 1 Valnämnden 1 0 Revision 1 0 Utöver de finansiella och verksamhetsmässiga målen enligt perspektiven för god ekonomisk hushållning har kommunfullmäktiges övergripande inriktningsmål brutits ner till inriktningsmål för respektive utskott/verksamhet. I ovanstående tabell redovisas en sammanställning av måluppfyllelsen för verksamheternas antagna inriktningsmål. Av trettio antagna inriktningsmål har sjutton av målen eller 57 % uppfyllts under året. Under respektive verksamhetsberättelse (sida 28-50) presenteras målen och dess måluppfyllelse mer ingående. I nedanstående tabell sammanfattas samtliga mål. Sammanfattning av måluppfyllelse Måluppfyllelse Finansiella perspektivet 4 av 6 67% Verksamhetsperspektivet 3 av 6 50% Verksamhetsmål 17 av 30 57% Total måluppfyllelse 24 av 42 57% 9

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMISK ÖVERSIKT OCH ANALYS ÅRETS RESULTAT Årets verksamhet uppvisar ett positivt resultat på 14,7 mkr. Detta kan jämföras med årets budgeterade resultat på 1,2 mkr och innebär en positiv budgetavvikelse på 13,5 mkr. Av budgetöverskottet svarar verksamheterna för 1,5 mkr medan resterande 12,0 mkr kan härledas till finansbudgeten Årets resultat (mkr) Avvikelsen avseende skatteintäkter uppgår till -4,4 mkr medan utjämningar och statsbidrag uppvisar ett mindre överskott. Avkastningen på pensionsplaceringarna i Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning (KLP) har varit positiv under året och uppvisar en budgetavvikelse på +4,3 mkr. Semesterlöneskulden har minskat under 2009 och ger en positiv budgetavvikelse på 2,2 mkr. Även de finansiella kostnaderna uppvisar en positiv budgetavvikelse på grund av lägre räntekostnader är budgeterat. Det totala finansnettot uppgår till +7,3 mkr jämfört med budget. Sänkta arbetsgivaravgifter påverkar resultatet positivt medan ett par realisationsförluster har omvänd effekt. Driftsavvikelser (mkr) Kommunledningsutskottet Tekniska utskottet Utbildningsutskottet Sociala utskottet Överförmyndarnämnden Revision Valnämnden Summa ,4 1,7 3,5-4,2 0,0 0,0 0,1 1,5 Utskottens verksamheter uppvisar ett överskott på 1,5 mkr, enligt sammanställning ovan. Överskottet innebär en positiv budgetavvikelse på 0,5 %. Den största negativa budgetavvikelsen finns inom sociala utskottet medan största positiva budgetavvikelsen finns inom utbildningsutskottet. Samtliga utskott förutom sociala utskottet har klarat av att hantera de ofördelade sparbetingen som beslutades av kommunfullmäktige vid antagande av budget För mer ingående redovisning och analys av verksamheterna hänvisas till sidorna BALANSKRAV Motivet till att riksdagen beslutat om ett balanskrav är att kravet ska ses som ett instrument för att förhindra en fortlöpande urgröpning av kommunens ekonomi. Det skall ge grundförutsättningar för en långsiktig stabil finansiell utveckling. Balanskravet innebär att intäkterna varje år skall överstiga kostnaderna. Enligt balanskravets bestämmelser ska negativa resultat återställas senast tre år efter bokslutsåret. Avstämning mot balanskravet, mkr Resultat Kvar att återställa Bokslut ,2-12,2 Bokslut ,4-20,6 Bokslut ,7-5,9 Budget ,2-1,7 Plan ,4 0,7 Plan ,9 1,6 Plan ,7 3,3 har totalt under perioden byggt upp ett negativt kapital om 20,6 mkr som måste återställas. Av dessa avser 12,2 mkr perioden medan 8,4 mkr avser I och med 2009 års positiva resultat återställs hela balanskravet för perioden för samt delar av underskottet för Inför budgetåret 2010 återstår 5,9 mkr att återställa och eftersom dessa avser underskott för 2008 ska dessa återställas senast Med anledning av detta bedöms balanskravet vara uppfyllt och återstående del av underskottet för 2008 hanteras i budget 2010 samt plan SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Delar av den kommunala verksamheten bedrivs i bolagsform. Koncernen består förutom kommunen själv, av tre helägda kommunala bolag; Högsby Bostad AB, Högsby Invest AB och Högsby Energi AB samt ett delägt bolag, Högsby Nät AB. Årets resultat för koncernen uppgår till 14,7 mkr, vilket kan jämföras med föregående års resultat på -11,9 mkr. Bolagens verksamheter uppvisar följande resultat efter finansiella poster; Högsby Bostad AB Högsby Invest AB Högsby Energi AB Högsby Nät AB 0 tkr -36 tkr 142 tkr 163 tkr För en utförligare beskrivning av respektive bolags verksamhet och resultat, se sidorna

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSNETTO s finansnetto, det vill säga skillnaden mellan de totala finansiella intäkterna och totala finansiella kostnaderna uppgår till +5,0 mkr. Detta är betydligt bättre än budgeterat vilket främst beror på lägre räntekostnader samt högre avkastning på pensionsplaceringar än budgeterat. har inte något enskilt år under den senaste 10-årsperioden redovisat ett så högt positivt finansnetto Finansnetto (mkr) Finansiella intäkter Finansiella kostnader EGET KAPITAL s egna kapital har tidigare år minskat som följd av negativa resultat. Det egna kapitalet har också påverkats negativt av den avsättning för återställande av deponeringsanläggning som gjordes under Genom årets positiva resultat har det egna kapitalet förbättrats liksom utsikterna att uppnå målet om att återställa det egna kapitalet till 2000-års nivå senast Eget kapital (mkr) SOLIDITET Soliditeten visar kommunens långsiktiga betalningsförmåga genom att räkna fram hur stor andel av de totala tillgångarna som finansieras med eget kapital. Soliditetsmåttet visar hur kommunens ekonomi utvecklas på lång sikt. Vid bokslutet 2009 uppgick s soliditet till 16,7 %, vilket kan jämföras med soliditeten vid bokslutet 2008 som uppgick till 14,6 %. Utvecklingen av soliditeten bestäms dels av tillgångsökningen och dels av resultatutvecklingen. Den förbättrade soliditeten beror på att kommunens skulder inte ökat i samma takt som det egna kapitalet. s soliditet ligger långt under riksgenomsnittet för kommuner som uppgår till 53 %. SKULDSÄTTNINGSGRAD Kommunens skuldsättningsgrad, det vill säga skuldernas andel av de totala tillgångarna uppgår till 83,3 %. Jämfört med 2008 (85,4 %) har kommunens skuldsättningsgrad minskat genom att skulderna inte ökat i samma takt som de totala tillgångarna. LIKVIDITET Likviditet visar kommunens kortsiktiga betalningsförmåga genom att jämföra likvida medel och kortfristiga fordringar med kortfristiga skulder. s likviditet uppgår till 94 % vilket innebär en betydande förbättring sedan föregående år. Förbättringen beror framförallt på lägre kortfristiga skulder samt ökade likvida medel. LÅNESKULD/RÄNTA Vid årsskiftet uppgick s låneskuld till 139,5 mkr, vilket innebär samma låneskuld som vid föregående årsskifte. Detta trots att kommunen under året har skjutit till ett aktieägartillskott till HBAB på 10 mkr. Den genomsnittliga räntenivån under 2009 har varit 2,0 %, vilket är betydligt lägre än föregående års räntenivå. Per låg den genomsnittliga räntan för kommunens lån på 2,28 % Låneskuld (mkr) Enligt s finanspolicy får andelen kortfristig räntebindning (1 år) variera mellan %. Nuvarande andel lån med rörlig ränta är 67 % medan 33 % av låneskulden ligger med bunden ränta. INVESTERINGAR Investeringsbudgetens omslutning bestäms utifrån s finansiella mål. Som i sin tur baseras på omfattningen av skatteintäkter och statsbidrag. Detta innebar att investeringsbudgeten för 2009 uppgick till 9,3 mkr. Utöver ursprunglig investeringsbudget beslutade kommunstyrelsen om en tilläggsbudget på 8,6 mkr. Nettoinvesteringarna för 2009 uppgår till 8,6 mkr, vilket innebär att 48 % av beslutad investeringsbudget har förbrukats. De största investeringarna har genomförts inom VA-verksamheten, ombyggnation av vägar samt konvertering till miljöbränsle i kommunala fastigheter. En mer omfattande investeringsredovisning finns på sida

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BORGENSÅTAGANDEN Kommunens totala borgensåtaganden uppgår till 254,6 mkr, vilket är en ökning med 17,7 mkr jämfört med Borgensåtaganden innefattar lån till koncernbolag, pensionsskuld inklusive löneskatt, egna hem och statligt finansierade bostadslån samt leasingåtaganden. Ökningen beror främst på ökad upplåning för de kommunala bolagen, Högsby Energi AB och Högsby Bostad AB. RISKANALYS Enligt s finanspolicy får upplåning göras vid behov för långfristiga finansieringar samt för att trygga den kortfristiga betalningsförmågan. Upplåning skall ske med beaktande av kommunens likvida situation, den egna investeringstakten samt aktuellt penningmarknadsläge. Likviditetsplanering skall ligga till grund för bedömning av betalningsförmåga på kort och lång sikt samt vara underlag för beslut om placering av likvida medel och upplåning. Vid placering av likvida medel samt pensionsmedel skall placeringsformer väljas som förväntas ge bästa möjliga förräntning utan att krav på lågt risktagande åsidosätts. Risk och kontroll Budgetavvikelse, drift (mkr) 1,5-1,5 0,6 0,9 Borgensåtagande (mkr) inom koncernen 97,5 80,5 80,5 81,8 pensionsskuld inkl. löneskatt 156,3 155,5 165,3 137,7 övrigt 0,8 0,9 0,9 3,8 Låneskuld (mkr) 139,5 139,5 139,6 139,6 Soliditet 17% 15% 20% 21% Ytterligare nyckeltal finns på sid s stora låneskuld gör att kommunen påverkas kraftigt av förändringar på räntemarknaden. Med anledning av det låga ränteläget under 2009 har kommunens stora andel lån med rörlig ränta påverkat resultatet positivt. En ökning av räntenivån skulle dock få omvänd effekt för kommunens resultat. En ökning av den rörliga räntan med 1 % -enhet skulle innebära en ökad räntekostnad på 1,8 mkr per år. SAMMANFATTNING/FRAMTID har under 2009 haft en relativt god ekonomisk utveckling trots lågkonjunktur. Årets resultat är positivt och balanskravet för tidigare år har kunnat återställas under året. Del av underskottet för 2008 återstår att återställa, vilket ska göras senast Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag uppnår med marginal det finansiella målet. Flertalet av de övriga finansiella målen uppnås och måluppfyllelsen när det gäller verksamheterna är bättre än föregående år. Under året har kommunens soliditet och likviditet förbättrats. Låneskulden ligger kvar på samma nivå som föregående år men utsikterna för att kunna göra amorteringar under kommande år är goda. En viktig förutsättning för att skapa god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och löpande kostnader. Verksamhetens nettokostnader bör därför inte öka i snabbare takt än skatteintäkter och statsbidrag. Under 2009 har nettokostnaderna minskat med 4,2 % medan skatteintäkter och statsbidrag ökat med 0,2 %. Sedan 2005 har nettokostnaderna ökat med 6,1 % medan skatteintäkter och statsbidrag ökat med 9,2 %. Sett över tid har alltså s nettokostnader ökat i lägre takt än skatteintäkter och statsbidrag, vilket innebär goda förutsättningar för att uppnå balans mellan intäkter och kostnader. Verksamheterna har anpassats till rådande omständigheter. Sociala utskottets ekonomiska utveckling med årligen återkommande underskott är oroväckande. För kommunens långsiktiga ekonomiska utveckling är det viktigt att utskotten anpassar sina verksamheter i takt med demografiska förändringar för att skapa en ekonomi i balans. Befolkningen i minskade med 57 personer eller 1,0 % under Kommunens befolkningsutveckling har direkt påverkan på kommunens verksamhet genom att demografiska förändringar i olika åldersklasser föranleder resursförskjutningar mellan de kommunala verksamheterna. Resursbehovet inom grundskola och gymnasieskola kommer att minska de kommande åren medan det inte kommer att uppstå några större förändringar inom barnomsorgen. De äldre kommer att utgöra en allt större andel av den totala befolkningen i kommunen, vilket på sikt kommer att innebära ett större resursbehov inom äldreomsorgen. Ett omfattande åtgärdspaket innehållande både rena besparingsåtgärder och demografiska anpassningar arbetades fram under Åtgärderna beräknades ge viss effekt under 2009 och full effekt under åren Hittills har verksamheterna klarat av att genomföra beslutade besparingar och utsikterna inför kommande år ser positiva ut. Skatteunderlagsprognoserna har förbättrats sedan budget 2010, plan fastställdes samtidigt som beslutade besparingsåtgärder och demografiska anpassningar av verksamheterna har verkställts. Victoria Schön Månsson Ekonomiansvarig 12

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE REDOVISNINGSPRINCIPER Den kommunala redovisningen regleras av Kommunallagens åttonde kapitel samt av Lag om Kommunal redovisning. Dessutom lämnar Rådet för kommunal redovisning rekommendationer för kommunsektorns redovisning. s årsredovisning innehåller en resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys. För kommunens interna redovisning tillkommer driftoch investeringsredovisning. Enligt redovisningslagen ska kommunens årsredovisning även omfatta sådan kommunal verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer där kommunen har ett betydande inflytande. Den sammanställda redovisningen för koncernen omfattar de bolag i vilka har ett betydande inflytande. I enlighet med RKR:s rekommendation nr 4.1 Redovisning av skatteintäkter har kommunalskatten periodiserats. Detta innebär att i bokslutet för 2009 har bokfört den definitiva slutavräkningen för 2008 samt en preliminär slutavräkning för Slutavräkningen för 2008 uppgår till -206 kr per invånare Vid bokslutet 2008 bokfördes en preliminär slutavräkning på -242 kr per invånare, vilket innebär att en korrigering med 36 kr per invånare har påverkat resultatet för Den preliminära slutavräkningen för 2009 uppgår till kr per invånare Beräkningen utgår från Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) decemberprognos. I februari 2010 reviderade SKL prognosen för slutavräkning 2009 till kr per invånare, vilket innebär en korrigering med 72 kr per invånare. SKL:s rekommendation är dock att uppbokning ska ske utifrån den prognos som presenterades i december Semesterlöneskuld och okompenserad övertid för de anställda har redovisats som en kortfristig skuld. Årets minskning har belastat resultaträkningen. De intjänade förmånerna har belastats med lagenliga arbetsgivaravgifter på 39,08 %. Periodisering av lön i december för timanställda genomförs inte utan kontantprincipen gäller. Pensionsskulden redovisas som en avsättning. De individuella medlen redovisas som en kortfristig skuld. Beräkning av kommunens pensionsskuld bygger på SPP:s beräkningar samt de förutsättningar som anges i RIPS regelverk. Pensionsåtagandena inkluderar även löneskatt med 24,26 %. Sedan 1998 redovisas tidigare intjänad pensionsskuld som en ansvarsförbindelse. s finansiella placering i Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB (KLP) redovisas som omsättningstillgång och värderingen är gjord enligt lägsta värdets princip samt enligt portföljmetoden. Avskrivning görs som regel på tillgångens ursprungliga anskaffningsvärde och beräknas på den ekonomiska livslängden. Den ekonomiska livslängden är beräknad enligt RKR:s förslag. Kapitalkostnader beräknas enligt rak nominell metod. För år 2009 ingår avskrivningar tillsammans med 5 % intern ränta i kapitalkostnaderna. Investeringar aktiveras tertialvis. Kortfristiga fordringar har skrivits ner utifrån principen att ett år gamla fordringar tas upp till 75 % av ursprungligt värde, två år gamla fordringar till 50 % och tre år gamla fordringar till 25 %. Nya krav gällande deponeringsanläggningar innebär att all deponi i princip upphört efter år Under 2008 gjordes en avsättning för sluttäckning av deponeringsanläggning. En ny nuvärdesberäkning har gjorts per och avsättningen har justerats ner med 1,3 mkr. Eftersom avsättningen gjorts direkt mot det egna kapitalet och inte belastat den berörda verksamheten har återföringen inte heller gjorts mot verksamheten utan redovisas som en finansiell intäkt. Återföringen redovisas som en jämförelsestörande intäkt i resultaträkningen. har haft en fordran på Accelerated Wireless AB på grund av ett uppsagt avtal angående bredbandsutbyggnad i Kalmar län. En förlikning med företaget innebär att erhållit 770 tkr, vilket innebär en negativ resultateffekt på 312 tkr. Centralt avtal har träffats angående kompensation för pension för den så kallade ÄDEL-personalen som tidigare tagits över från landstinget. Beslut om reglering innebär att kommer att erhålla 292 tkr i kompensation och fordran har bokats upp på har en fordran på Sveriges kommuner och landsting på avseende återföring till medlemmarna i form av en engångsutbetalning. Fordran uppgår till 331 tkr. 13

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE DRIFTREDOVISNING Utskottens verksamheter uppvisar ett överskott på 1,5 mkr för Detta kan jämföras med utfallet för 2008 då verksamheterna presenterade ett resultat på -1,5 mkr. Under perioden redovisade verksamheterna stora underskott men åren 2006 och 2007 redovisades mindre överskott Driftbudgetutfall (mkr) Verksamheterna har till stora delar hanterat de ofördelade sparbeting uppgående till totalt 5,8 mkr som beslutades av kommunfullmäktige i samband med antagande av budget för Vidare har verksamheterna också klarat av att genomföra de besparingar som beslutades av kommunfullmäktige under budgetåret Driftsammandrag Budget Bokslut Diff Bokslut Diff (mkr) Kommunledningsutskott Tekniskt utskott Utbildningsutskott Socialt utskott Totalt Överförmyndarnämnd Revision Valnämnd Driftresultat ,0 26,6 0,4 39,9 3,4 18,5 16,7 1,7 15,4 0,2 114,6 111,2 3,5 107,3 1,1 122,7 126,9-4,2 127,8-6,1 282,8 281,4 1,4 290,5-1,3 0,5 0,5 0,0 0,6-0,2 0,4 0,3 0,0 0,4 0,0 0,2 0,1 0,1 0,0 0,0 283,8 282,4 1,5 291,4-1,5 De största budgetavvikelserna för verksamhetsåret 2009 kan sammanfattas i följande punkter; Försörjningsstöd, tkr Färdtjänst, -600 tkr Vägunderhåll, -600 tkr Lönesamverkan HUL, -350 tkr Interkommunala kostnader & intäkter, +800 tkr Måltid- och städverksamhet Kollektivtrafik, +500 tkr Parker & grönytor, +500 tkr Projektverksamhet, +300 tkr Generellt gäller att stor återhållsamhet har förelegat inom samtliga verksamheter med anledning av beslut om inköps- och anställningsstopp under större delen av verksamhetsåret. För ytterligare information om respektive utskotts verksamhet och utfall för 2009, se sidorna INVESTERINGSREDOVISNING Investeringsbudgetens omslutning bestäms utifrån s finansiella mål att de avgiftsfinansierade investeringarna maximalt får uppgå till 0,9 % av skatteintäkter och statsbidrag samt att de skattefinansierade investeringarna maximalt får uppgå till 1,75 % av skatteintäkter och statsbidrag. Omslutningen för 2009 uppgick därmed till totalt tkr. Utöver ursprunglig investeringsbudget beslutade kommunstyrelsen om tilläggsbudget för 2009 på totalt tkr, avseende ej genomförda investeringar under Total investeringsbudget för 2009 uppgick därmed till tkr. Investeringssammandrag (tkr) Budget Bokslut Bokslut Avgiftsfinansierade investeringar Skattefinansierade investeringar varav löpande investeringar varav byggnader & anläggningar Summa Budget 2009 inkluderar tilläggsbudget. Under 2009 genomfördes investeringar på tkr, vilket innebär att endast 48 % av den totala investeringsbudgeten förbrukades under året. De största investeringarna har genomförts inom VAverksamheten, byggnation av Rondell vid Tingebro samt konvertering till miljöbränsle i kommunala fastigheter. Den ursprungliga investeringsbudgeten för 2009 har inte förbrukats under året men trots detta uppnår inte de finansiella målen avseende investeringsvolymerna för Detta beror på att kommunen fått lägre skatteintäkter och statsbidrag än budgeterat och att investeringsbudgeten inte har justerats under året med anledning av de uppdaterade skatteunderlagsprognoserna Nettoinvesteringar Avskrivningar Innebörden av stora investeringsvolymer under 1990-talet och början av 2000-talet, i samband med svaga resultat, är att kommunen fått göra nyupplåning för att finansiera stora delar av investeringarna. Vidare har nettoinvesteringarna under ett flertal år varit större än avskrivningarna. Under 2008 och 2009 har dock avskrivningarna varit större än nettoinvesteringarna och investeringarna har finansierats utan nyupplåning. 14

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE RESULTATRÄKNING Kommunen Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen Budget Verksamhetens intäkter Not varav jämförelsestörande intäkt Not Verksamhetens kostnader Not Avskrivningar Not Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Not Generella statsbidrag Not Finansiella intäkter Not Finansiella kostnader Not Resultat efter finansnetto Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat Not Not 1. Verksamhetens intäkter Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen Verksamhetens intäkter är rensade från interna poster. Not 5. Generella statsbidrag Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen Fastighetsavgift Jämförelsestörande intäkt Inkomstutjämning Återställande av avfallsdeponi Kostnadsutjämning Utjämningsbidrag/avgift LSS Införandeavdrag Not 2. Verksamhetens kostnader Regleringsavgift Kostnader exkl. finansiella Interna kostnader Personalförsäkring & pension Not 6. Finansiella intäkter Kalkylerad kapitalkostnad Utdelning bostadsbolag, HBAB Kalkylerad personalomkostn Räntor på likvida medel inkl. oblig Räntor på utlämnade lån Räntor/inkasso på fordringar Not 3. Avskrivningar Ränta från koncernbolag Beloppen utgörs av planenliga avskrivningar, beräknade på anläggningstillgångarnas Värdeökning avsatta pensionsmedel anskaffningsvärden. Under 2009 har aktivering skett tertialsvis av gjorda investeringar. Övriga finansiella intäkter Not 4. Skatteintäkter Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen Not 7. Finansiella kostnader Kommunalskatt Räntor på långfristiga lån Slutavräkning Räntor på kortfrisitg upplåning Prognos Övriga finansiella kostnader Not 8. Årets resultat Finansiellt resultat Budgetmässig avvikelse

16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE KASSAFLÖDESANALYS Kommunen Kommunen Kommunen Löpande verksamhet Not Årets resultat efter finansnetto Justering av eget kapital Avskrivningar Nedskrivningar av anläggningstillgångar Förändring pensionsavsättn. & ränta på pensionsavsättn samt orealiserade valutakursvinster/förluster mm Realisationsförlust / realisationsvinst Ianspråktagna avsättningar (inkl. pens.avs.) Ökning (-) / minskning (+) kortfristiga fordringar Ökning (-) / minskning (+) förråd Ökning (+) / minskning (-) kortfristiga skulder Löpande verksamhet Investeringsverksamhet Bruttoinvesteringar Omföring exploateringsmark Försäljningspris anläggningstillgångar Erhållna investeringsbidrag/inkomster Investeringsverksamhet Finansieringsverksamhet Amortering, lån Amortering, skuld Övriga tillförda (+) / använda (-) medel Finansieringsverksamhet Summa årets kassaflöde Not 1. Långfristiga skulder Kommunen Kommunen Kommunen Kommunen Kommunen Kommunen Not. 6 Kortfristiga fordringar Nya lån kommunen/koncernen Kundfordringar Inlösen av lån kommunen/koncernen Kalmar Läns Kapitalförvaltn,. AB Amorteringar Interimsfordringar Semesterlöneskuld Mervärdesskatt Pensionskostnad, tex. garantipension Avräkning Södra Övrigt (avräkningskonton mm) Not 2. Bruttoinvesteringar Årets investeringar Not 7. Kortfristiga skulder Investeringsbidrag/inkomster Leverantörsskulder Investeringsomkostnader Anställdas skatter Arbetsgivaravgifter Semesterlöneskuld Not 3. Långfristiga fordringar Amorteringar nästkommande år HBAB koncernlån Interimsskulder (kto ) HIAB koncernlån Upplupen pensionskostnad HEAB koncernlån Upplupen särskild löneskatt Reversfordran mm Mervärdesskatt Värdepapper Fordran på koncernbolag Övrigt, schablonbidrag, flykting mm Not 4. Förråd, exploatering Exploateringsfastigheter, avyttras Gatukontoret Not 8. Sluttäckning Deponi Centralförrådet Ingående balans deponi Årets avsättning Årets ianspråktagande Not 5. Likvida medel Nuvärdesjustering Postgiro, kassa Handkassor Bank, koncernens tillgodohavande mm

17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BALANSRÄKNING TILLGÅNGAR Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter, fjärrvärmeutbyggnad Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader & anläggningar Not Maskiner & inventarier Not Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper mm Not Övriga långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd, exploateringsfastigheter mm Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar, Kalmar Läns Pensionsförvaltn Likvida medel Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL & SKULDER Eget kapital Not Avsättningar Avsättningar till pensioner Not Övriga avsättningar Not Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL & SKULDER Borgens- och ansvarsförbindelser Bokslut Bokslut Bokslut (tkr) Egna hem och statligt reglerade bostadslån Pensionsskuld intjänad före Löneskatt på pensionsskuld Leasingavtal ingick i januari 1997 en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 248 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga dessa kommuner har ingåtts ett avtal om hur ansvaret skall fördelas på varje medlemskommun vid ett eventuellt infriande av borgensansvaret. Principerna för denna fördelning sker efter en beräkningsmodell grundad på samtliga medlemskommuners respektive ägarandel i Kommuninvest. hade vid årsskiftet 2009/2010 en ägarandel i Kommuninvest som uppgick till 0,12 %. 17

18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Not 1 Kommunen Koncernen Kommunen Kommunen Kommunen Kommunen Kommunen Kommunen Koncernen Mark, byggnader & anläggningar Bokf v 31/12 Bokf v 31/12 Inköp Årets försäljn Avskrivn Inköpsvärde Ack.Avskrivn Bokf v 31/12 Bokf v 31/12 Skogsfastigheter Exploateringsmark Exploateringsmark, Allgunnen Övrig markreserv Markreserv UU fastigheter SU fastigheter Förvaltningsfastigheter MB fastigheter KFT fastigheter Verksamhetsfastigheter Sopstationer VA-anläggningar Värmecentral Fastigheter för affärsverksamhet Gator, vägar & parker Publika fastigheter Industrifastigheter Bostads/hyresfastigheter Fastigheter för annan verksamhet Högsby Bostadsbolag AB Högsby Invest AB Not 2 Maskiner & Inventarier KS Maskiner Kommunstyrelse Fastighetskontoret Tekniska kontoret Kultur- fritid och turism Barn- och utbildning Socialförvaltning Räddningstjänst Högsby Bostadsbolag AB Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen Not 3 Värdepapper mm Not 5, forts Högsby Bostad AB Avsättning deponi Kalmar Läns Trafik AB Ingående avsättning Kommuninvest ek.för Årets avsättning Högsbynät AB Årets ianspråktagande Högsby Invest AB Nuvärdesjustering Högsby Energi AB Summa Övrigt Plan för upplösning av deponianläggning innebär fyra utbetalningar på vardera 2,5 mkr under respektive år , för att avsättningen ska vara helt återställd år Not 4 Eget kapital Ingående eget kapital Avsättn. sluttäckn deponi Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen Förändr. uppskjuten skatt Not 5, forts Årets resultat Övriga avsättningar Ingående avsättning Not 5 Årets avsättning Avsättning för pensioner Årets ianspråktagande Ingående avsättning Summa Årets avsättning Ingående löneskatt Årets löneskatt Summa

19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE REDOVISNING AV AFFÄRSVERKSAMHET VA RESULTATRÄKNING AFFÄRSVERKSAMHET Verksamhetens intäkter VA-avgifter Övriga intäkter Verksamhetsbidrag Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personalkostnader Tjänster, försäkring Material Lokaler OH-kostnader Summa verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader Internränta Räntekostnader på likvidkonto Resultat efter finansnetto Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat BALANSRÄKNING AFFÄRSVERKSAMHET TILLGÅNGAR 2009 Förändring 2008 Förändring Materiella anläggningstillgångar Fastigheter och inventarier Övriga materiella anläggningstillg Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper mm Övriga långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd m.m Kortfristiga fordringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar SUMMA TILGÅNGAR EGET KAPITAL & SKULDER Eget kapital Avsättningar Avsättning till pensioner Övriga avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Utgiftsrester Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL och SKULDER

20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE PENSIONSREDOVISNING För att säkra de pensionsutfästelser som gjorts till de anställda har placerat medel i Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning (KLP). KLP är ett pensionskapitalförvaltningsbolag som bildades 1996 och har till uppgift att utföra kapitalförvaltningstjänster åt bolagets aktieägare. Bolagets placeringspolicy grundar sig på principerna långsiktighet, försiktighet samt balansering av risk och avkastning. Nio av Kalmar läns tolv kommuner samt Landstinget i Kalmar län är delägare i KLP. s andel i KLP uppgår till 4,3 % per Pensionsmedelsförvaltning Avsättning för pensioner Löneskatt på avsättning Pensionsskuld intjänad före Löneskatt på pensionsskuld Finansiell placering (bokfört värde) varav aktiedel varav räntebärande del Totala förpliktelser Finansiell placering (marknadsvärde) Marknadsvärde -Bokfört värde Återlåning i verksamheten KLP-placeringarna har stigit i värde under 2009 och avkastningen för året uppgår till 6,2 mkr (bokfört värde enligt lägsta värdets princip). Detta innebär att avkastningen för året uppgår till 13,2 %. Kommunens finansiella mål om att avkastningen på pensionsplaceringarna ska uppgå till 6 % per år uppnås för Återlåningen i verksamheten har minskat under året från 118,0 mkr till 108,2 mkr. s marknadsvärde på KLP-portföljen uppgick per till 58,1 mkr, vilket kan jämföras med föregående år då marknadsvärdet uppgick till 46,9 mkr. Detta innebär en värdeökning av marknadsvärdet på 11,2 mkr eller 24 %. (mkr) Marknadsvärde dec-08 jan feb mar apr maj jun Räntebärande del jul aug Aktiedel sep okt nov dec Per uppgick den räntebärande delen av s KLP-portfölj till 55 % medan aktiedelen uppgick till 45 %. Under året har den räntebärande delen av marknadsvärdet ökat med 0,9 %, vilket motsvarar 0,2 mkr medan aktiedelen ökat med 52 %, vilket motsvarar 11,0 mkr. Denna utveckling innebär att den räntebärande delen av s portfölj per uppgår till 45 % medan aktiedelen uppgår till 55 %. KLP:s totala portföljvärde uppgår per till mkr, vilket innebär en ökning med 259 mkr sedan Aktieandelen uppgår till 55 % av totala tillgångarna och följer bolagets placeringspolicy om att aktieandelen får variera mellan % av de totala tillgångarna. KLP-portföljstatistik Mål Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 20

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2009 Eva Lagbo Bergqvist Ing-Marie Englund Erika Svensson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...4 2.1 Bakgrund...4

Läs mer

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31 Delårsrapport För perioden 2008-01-01 2008-08-31 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2008-01-01 2008-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte prognos för helåret.

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 Revisionsrapport April 2011 Erika Svensson Helen Samuelsson Dahlstrand Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...5 2.1 Bakgrund...5 2.2 Revisionsfråga och metod...5 3 Granskningsresultat...6

Läs mer

Revisionsrapport. Emmaboda kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe

Revisionsrapport. Emmaboda kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 11 april 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga

Läs mer

Delårsrapport tertial 1 2014

Delårsrapport tertial 1 2014 Delårsrapport tertial 1 Dals-Eds kommun Kommunstyrelsen -05-28 Innehållsförteckning 1 DRIFTBUDGET... 3 2 KOMMENTARER TILL PROGNOS TERTIAL 1... 4 3 KOMMUNCHEFSDIALOG... 5 4 INVESTERINGSBUDGET... 6 5 RESULTATBUDGET...

Läs mer

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Finansplan 2014 2016 Tjänstemannaförslag 2013 10 21 Innehåll 1. Inledning 2 2. Ekonomi 2 3. Utdebitering 2 4. Balanskrav 2 5. Ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Budget 2011 Prognos 2011 Avvikelse

Budget 2011 Prognos 2011 Avvikelse Kommunstyrelsen Ekonomisk rapport per -05-31 Driftredovisning Tkr Budget Prognos Avvikelse Kommunstyrelsen 81690 81690 - HUL - - - Barn- och utbildningsnämnden 188865 188865 - Socialnämnden 184123 183623

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31 Delårsrapport För perioden 2015-01-01 2015-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2015-01-01-2015-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Rapport avseende granskning av årsredovisning 2014.

Rapport avseende granskning av årsredovisning 2014. Rapport avseende granskning av årsredovisning 2014. Timrå kommun April 2015 Marianne Harr Godkänd revisor Certifierad kommunal revisor Jenny Eklund Auktoriserad revisor Emma Andersson Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

SAMMANFATTNING... 3 1. INLEDNING... 4 2. RESULTATRÄKNING... 4. 2.1 Resultatanalys... 4 2.2 Kommentarer... 6 3. BALANSRÄKNING... 7

SAMMANFATTNING... 3 1. INLEDNING... 4 2. RESULTATRÄKNING... 4. 2.1 Resultatanalys... 4 2.2 Kommentarer... 6 3. BALANSRÄKNING... 7 Revisionsrapport 10/2009 Åstorps kommun Granskning av årsbokslut 2009 Bengt Sebring, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf. Bengt Joehns, 2:e v ordf. Stig Andersson Nils Persson Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31 Delårsrapport För perioden 2012-01-01 2012-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2012-01-01-2012-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Pajala kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 17 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2008

Granskning av årsredovisning 2008 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2008 Kalmar kommun Maj 2008 Elisabeth Rye Andersson Caroline Liljebjörn Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Revisionsfråga

Läs mer

Reviderad budget 2016 och ekonomisk flerårsplan 2016-2018

Reviderad budget 2016 och ekonomisk flerårsplan 2016-2018 Ärendebeskrivning 1 (9) Enheten för Ekonomistyrning Handläggare Datum Diarienummer Agneta Gustavsson Veronica Hedlund Lundgren 2015-11-30 LK/152610 Reviderad budget 2016 och ekonomisk flerårsplan 2016-2018

Läs mer

12:2 Kommunens verksamhetsredovisning 2003, mnkr

12:2 Kommunens verksamhetsredovisning 2003, mnkr Kommunens finanser 96 12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2001-2003 2001 2002 2003 Antal invånare, 31/12 117 896 118 581 119 340 Antal årsarbetare i kommunen enligt budget 8 625 9 111 9 100 Verksamhetens

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årets resultat 25-års bokslut redovisar ett resultat (förändring av eget kapital) på ca + 3,8 mkr miljoner kronor. Detta innebär att resultatet blev ca 2,5 miljoner kronor bättre än vad som hade beräknats

Läs mer

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 KOMMUNFAKTA ANTAL INVÅNARE 1 JANUARI (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 PERSONAL 1 JANUARI (antal) POLITISK STÄLLNING 2014 Parti Mandat 1200 1000 800 600 Antal

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Revisionsrapport Johan Lidström Lisbet Östberg Maj-Britt Åkerström 15 april 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Krokoms kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015 Kävlinge kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Sammanfattning...2 1. Inledning...3 2. Resultatutfall 2014...3 2.1 Utfall

Läs mer

JOKKMOKKS KOMMUN. Budget 2017. Styrprinciper. Ekonomisk treårsplan

JOKKMOKKS KOMMUN. Budget 2017. Styrprinciper. Ekonomisk treårsplan JOKKMOKKS KOMMUN Budget 2017 Styrprinciper Ekonomisk treårsplan 1 Jokkmokks kommuns styrmodell 1.1 Styrmodellens struktur och styrprinciper Visionsdokument Ett nytt visionsdokument för Jokkmokks kommun

Läs mer

Burlövs kommun. il/ ERNST & YOUNG. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2012. Qua/ity In Everything We Do

Burlövs kommun. il/ ERNST & YOUNG. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2012. Qua/ity In Everything We Do Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna April 2013 Burlövs kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2012 il/ ERNST & YOUNG il/ frnst & YOUNG Qua/ity In fverything We Do Innehåll

Läs mer

Revisionsrapport Skurups kommun Building a better working world

Revisionsrapport Skurups kommun Building a better working world Revisionsrapport 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2014 Skurups kommun Granskning av årsredovisning 2013 EY Building a better working world Innehåll 1. Inledning 2 2. Resultatutfall mot budget

Läs mer

Jönköpings kommun. Granskning av delårsbokslut 2009. Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009

Jönköpings kommun. Granskning av delårsbokslut 2009. Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009 Jönköpings kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009 Helena Patrikson Inger Andersson Susanne Karlsson Jonas Leander Marcus Wernborg Carin Jesenicnik Innehållsförteckning

Läs mer

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004 Kommunens finanser 96 12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004 2002 2003 2004 Antal invånare, 31/12 118 581 119 340 119 927 Antal årsarbetare i kommunen enligt budget 9 111 9 100 9 336 Verksamhetens

Läs mer

Tertialrapport 1/1 30/4. Fastställt av : Kommunfullmäktige Datum: 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042

Tertialrapport 1/1 30/4. Fastställt av : Kommunfullmäktige Datum: 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042 Tertialrapport 1/1 30/4 2015 Fastställt av : Kommunfullmäktige : 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042 TERTIALRAPPORT Sida 3(15) Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 5 Resultat och balans...

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Revisionsrapport Stina Björnram, Bert Hedberg Cert. kommunal revisor Granskning av årsredovisning 2012 Surahammars kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning

Granskning av bokslut och årsredovisning Revisionsrapport* Granskning av bokslut och årsredovisning 2007 Motala kommun April 2008 Karin Jäderbrink Stefan Knutsson Matti Leskelä *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Bakgrund...3

Läs mer

Dnr: KS 2009/19. Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012

Dnr: KS 2009/19. Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012 Dnr: KS 2009/19 Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012 Förord Förutsättningarna för budget 2010 är svårare än någon gång tidigare. Finanskris och lågkonjunktur har medfört att prognoserna för kommunens

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014 SIGNERAD 2014-03-27 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2014-03-27 Handläggare Mats Hansson Budgetchef mats.r.hansson@malmo.se Tjänsteskrivelse Utfallsprognos mars 2014 STK-2014-409 Sammanfattning Årets

Läs mer

Västernorrlands läns landsting. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 13

Västernorrlands läns landsting. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 13 Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 13 142168-15 Rapport beträffande delårsgranskning.docx Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Bedömning av mål med betydelse för

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2015-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2015-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2016-03-16 Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående

Läs mer

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument 1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinjer Beslutad av Kommunfullmäktige 2013-12-18 195 Dokumentansvarig

Läs mer

Månadsuppföljning. November 2012

Månadsuppföljning. November 2012 A Månadsuppföljning November 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 november 2012 Skatteunderlagsprognosen per oktober pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna

Läs mer

Datum 2014-05-26 Datu 1400315 EKONOMIRAPPORT EFTER FÖRSTA TERTIALET 2014

Datum 2014-05-26 Datu 1400315 EKONOMIRAPPORT EFTER FÖRSTA TERTIALET 2014 Koncernkontoret Åke Andersson Chefcontroller 040-6753637 ake.andersson@skane.se Datum 2014-05-26 Datu 1400315 1 (13) EKONOMIRAPPORT EFTER FÖRSTA TERTIALET 2014 Sammanfattning Periodresultatet för första

Läs mer

Revisionsrapport 11/2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2012. Haninge kommun. Granskning av årsredovisning 2011

Revisionsrapport 11/2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2012. Haninge kommun. Granskning av årsredovisning 2011 Revisionsrapport 11/2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2012 Haninge kommun Granskning av årsredovisning 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 3 3 Syftet med granskningen...

Läs mer

Revisionsrapport 2008 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Jönköping kommun. Granskning av årsredovisning 2008

Revisionsrapport 2008 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Jönköping kommun. Granskning av årsredovisning 2008 Revisionsrapport 2008 Genomförd på uppdrag av revisorerna Jönköping kommun Granskning av årsredovisning 2008 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och slutsatser...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3

Läs mer

2010-06-17 FÖRSLAG TILL DRIFTBUDGET 2011-2013 OCH INVESTERINGS- OCH EXPLOATE- RINGSBUDGET 2011-2015

2010-06-17 FÖRSLAG TILL DRIFTBUDGET 2011-2013 OCH INVESTERINGS- OCH EXPLOATE- RINGSBUDGET 2011-2015 Dnr: 2009/797 042 1(10) Administrativa sektorn Bo Ekström 2010-06-17 Budgetberedningen FÖRSLAG TILL DRIFTBUDGET 2011-2013 OCH INVESTERINGS- OCH EXPLOATE- RINGSBUDGET 2011-2015 Förvaltningens arbetssätt

Läs mer

Månadsuppföljning per den 30 april 2014

Månadsuppföljning per den 30 april 2014 20 maj 2014 KS-2014/284.182 1 (9) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 30 april 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2015

Granskning av årsredovisning 2015 www.pwc.se Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Kerstin Sikander Certifierad kommunal revisor Granskning av årsredovisning 2015 Växjö kommun Sophie Wigren Revisionskonsult 14 april 2016 Innehållsförteckning

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Rapport över granskning av bokslut 2004

Rapport över granskning av bokslut 2004 Rapport över granskning av bokslut 2004 KPMG 2005-06-28 Antal sidor: 13 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Syfte 2 3. Omfattning 2 4. Verksamheten 3 5. Resultaträkning 3 5.1 Nyckeltal (i mkr) 3 5.2 Utfall

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2015

Granskning av årsredovisning 2015 www.pwc.se Jenny Nyholm Richard Vahul (certifierad kommunal revisor) April 2016 Granskning av årsredovisning 2015 Nynäshamns kommun Innehållsförteckning p1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2

Läs mer

Delårsrapport. Jan oktober 2012 Naturbruksgymnasiet

Delårsrapport. Jan oktober 2012 Naturbruksgymnasiet Delårsrapport Jan oktober 2012 Naturbruksgymnasiet Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse Produktionsenhetschefens reflektion 1 Fördjupad ekonomisk analys 3 Ekonomisk redovisning Helårsbedömning:

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2013

Granskning av årsredovisning 2013 www.pwc.se Sofia Nylund Linda Yacoub Hanna Holmberg Susanna Collijn Granskning av årsredovisning 2013 Vaxholms stad Mars 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Preliminär budget 2015

Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminärt beslut i kommunfullmäktige 10 juni Definitivt beslut i kommunfullmäktige 18 november 2013-08-14 Budget 2015 Budget 2015 tar utgångspunkt i de strategiska

Läs mer

8. KOMMUNTOTALT OCH PER NÄMND 2014-2016... 14

8. KOMMUNTOTALT OCH PER NÄMND 2014-2016... 14 Verksamhetsplan 2014-2016 8. KOMMUNTOTALT OCH PER NÄMND 2014-2016... 14 8.1. DRIFTBUDGET...14 8.2 RESULTATBUDGET...21 8.3 BALANSBUDGET...22 8.4. NOTER...23 Verksamhetsplan 2014-2016 14 8. Kommuntotalt

Läs mer

Bokslutsdokument RR KF BR. Folkhälsokommittén

Bokslutsdokument RR KF BR. Folkhälsokommittén Bokslutsdokument RR KF BR 2016-04-14 13:35 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1603 1503 Verksamhetens intäkter 1 0 258 Verksamhetens kostnader 2,3-7 874-8 305 Avskrivningar och nedskrivningar 4-1 -1 Verksamhetens

Läs mer

INLEDNING KOMMUNLEDNINGEN HAR ORDET... 1 EKONOMISK SAMMANFATTNING... 2 FEM ÅR I SAMMANDRAG... 3

INLEDNING KOMMUNLEDNINGEN HAR ORDET... 1 EKONOMISK SAMMANFATTNING... 2 FEM ÅR I SAMMANDRAG... 3 2014 DELÅRSRAPPORT INNEHÅLL INLEDNING KOMMUNLEDNINGEN HAR ORDET... 1 EKONOMISK SAMMANFATTNING... 2 FEM ÅR I SAMMANDRAG... 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER UTVÄRDERING AV KOMMUNENS ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 UTVÄRDERING

Läs mer

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007 Finansiell profil Halmstads kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning i riket och i KKKVH-kommunerna 00 007 nyckeltal 007 i förhållande till riket och

Läs mer

Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408

Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Bokslutsdokument RR KF BR Närhälsan vårdvalsverksamhet Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Verksamhetens intäkter 1 2 827 724 2 546 597 Verksamhetens kostnader 2-2 753 537-2 514 775 Avskrivningar

Läs mer

1 (34) Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-30 101

1 (34) Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-30 101 1 (34) Budget 2015 samt Långtidsplan 2016 2018 i Ar rvidsjaurs kommun Om arbetet med attt omsätta resurser till mänskliga syften Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-30 101 2 (34) 3 (34) 4 (34) 5 (34)

Läs mer

Delårsrapport T1 2013

Delårsrapport T1 2013 130605 Delårsrapport T1 2013 Resultatet för perioden 1 januari - 30 april uppgår till -11,3 (-4,1) Mkr, att jämföra med budget på -10,6 Mkr. Helårsprognosen för kommunens resultat bedöms till 4,1 Mkr,

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Sanna Hellblom-Björn Granskning av årsredovisning 2014 Samordningsförbundet Västerås Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1 Inledning... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Revisionsfråga

Läs mer

Inledning Förvaltningsberättelse Räkenskaper Årsberättelse per nämnd Sammanställd redovisning Övrigt

Inledning Förvaltningsberättelse Räkenskaper Årsberättelse per nämnd Sammanställd redovisning Övrigt ÅRSREDOVISNING Innehållsförteckning Inledning Kommunstyrelsens ordförande har ordet 3 Sammanfattning 4 Fem år i sammandrag 5 Förvaltningsberättelse Avstämning av kommunens övergripande mål 6 Ekonomisk

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Nolato redovisar ett väsentligt förbättrat resultat jämfört med samma period förra året.

Nolato redovisar ett väsentligt förbättrat resultat jämfört med samma period förra året. N O L ATO D E L Å R S R A P P O R T N I O M Å N A D E R 1 J A N U A R I 3 S E P T E M B E R 2 2, S I D 1 AV 7 NOLATO AB (PUBL) DELÅRSRAPPORT NIO MÅNADER JANUARI SEPTEMBER Nolato redovisar ett väsentligt

Läs mer

GOTLAND Analysgruppens presentation 22 februari 2016

GOTLAND Analysgruppens presentation 22 februari 2016 GOTLAND Analysgruppens presentation 22 februari 2016 Anders Nilsson Jonas Eriksson Mona Fridell 2016-01-22 Vilka av Sveriges 290 kommuner är mest lika GOTLAND Det beror på om man vill göra en övergripande

Läs mer

Månadsuppföljning per den 30 september 2013

Månadsuppföljning per den 30 september 2013 16 oktober 2013 KS-2013/254.182 1 (11) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 30 september 2013 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning per 2013-12-31

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning per 2013-12-31 Revisorerna Direktionen Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning, se bifogad rapport. Revisionen önskar att direktionen lämnar synpunkter på de

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2015 IKANO BOSTAD STOCKHOLM HOLDING AB

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2015 IKANO BOSTAD STOCKHOLM HOLDING AB Q4 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2015 IKANO BOSTAD STOCKHOLM HOLDING AB 2 IKANO BOSTAD STOCKHOLM HOLDING AB BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2015 Bokslutskommuniké JANUARI-DECEMBER 2015 Hyresintäkterna ökade med 4,3 % (5,0 %) främst

Läs mer

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012 SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012 En sammanfattning av årsredovisningen DET EKONOMISKA RESULTATET För femtonde året i rad hade kommunen ett positivt resultat. Överskottet var 5,9 miljoner kronor och berodde

Läs mer

Finansplan 2016-2018. Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015. Styrande dokument Måldokument Plan. Sida 1 (13)

Finansplan 2016-2018. Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015. Styrande dokument Måldokument Plan. Sida 1 (13) Styrande dokument Måldokument Plan Sida 1 (13) Finansplan 2016-2018 Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015 Sida 2 (13) Inledning Landstingsfullmäktige fastställde i juni 2015 en strategisk plan

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Årets resultat budgeteras till 1, mkr och nettoinvesteringarna uppgår till 15,9 mkr varav ombudgetering 59,8 mkr. Årets resultat motsvarar 1,4 procent av skatteintäkter och generella

Läs mer

Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2007. Jönköpings kommun R EVISIONSRAPPORT 2008. Genomförd på uppdrag av revisorerna 9 april 2008

Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2007. Jönköpings kommun R EVISIONSRAPPORT 2008. Genomförd på uppdrag av revisorerna 9 april 2008 R EVISIONSRAPPORT 2008 Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2007 Jönköpings kommun Genomförd på uppdrag av revisorerna 9 april 2008 Inger Andersson Susanne Karlsson Jonas Leander Helena Patrikson

Läs mer

Delårsrapport januari - juni 2011 för Sparbanken Skaraborg AB

Delårsrapport januari - juni 2011 för Sparbanken Skaraborg AB Sida 1 (7) Delårsrapport januari - juni 2011 för Sparbanken Skaraborg AB Verksamheten Under första halvåret har efterfrågan på krediter minskat. De främsta orsakerna är stigande ränteläge, regler kring

Läs mer

Foto: Caiaimage, Tymon H. Pigon / whiteboxstudios.se. Månadsrapport. Beslutas i landstingsstyrelsen 24 maj 2016

Foto: Caiaimage, Tymon H. Pigon / whiteboxstudios.se. Månadsrapport. Beslutas i landstingsstyrelsen 24 maj 2016 2016 Foto: Caiaimage, Tymon H. Pigon / whiteboxstudios.se Månadsrapport Februari 2016 Beslutas i landstingsstyrelsen 24 maj 2016 Stockholms läns landsting Månadsrapport per februari 2016 2 (9) Perioden

Läs mer

Sundbybergs stad. Granskning av delårsbokslutet 2015

Sundbybergs stad. Granskning av delårsbokslutet 2015 Sundbybergs stad Granskning av delårsbokslutet 2015 Revisionsrapport 2015 Genomförd på uppdrag av revisorerna augusti/september 2015 Innehåll Inledning...2 Stadens resultat och balansräkning... Resultaträkning

Läs mer

Halvårsrapport 1 september, 2002 28 februari, 2003 för AB CF BERG & CO (publ)

Halvårsrapport 1 september, 2002 28 februari, 2003 för AB CF BERG & CO (publ) Sida 1(4) Halvårsrapport 1 september, 2002 28 februari, 2003 för AB CF BERG & CO (publ) Sammanfattning Nettoomsättningen uppgick till 153,7 (129,4) mkr, rörelseresultatet blev 2,4 (0,2) mkr vilket gav

Läs mer

Bokslutskommuniké för 2002

Bokslutskommuniké för 2002 1 (8) PRESSMEDDELANDE Stockholm 2003-02-13 Bokslutskommuniké för 2002 VD och koncernchef Alf Johansson kommenterar Proffices bokslutskommuniké - Proffice fortsätter att ta marknadsandelar i samtliga nordiska

Läs mer

Förvaltningsberättelse

Förvaltningsberättelse Årsredovisning 2011 Årsredovisning för BTH Bygg AB 556447-6140 Styrelsen och verkställande direktören för BTH BYGG AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2011. Förvaltningsberättelse Årsredovisningen

Läs mer

TMT One AB (publ) Delårsrapport. 1 januari 30 september 2001. Avanza det nya namnet på det sammanslagna bolaget HQ.SE Aktiespar och Avanza

TMT One AB (publ) Delårsrapport. 1 januari 30 september 2001. Avanza det nya namnet på det sammanslagna bolaget HQ.SE Aktiespar och Avanza TMT One AB (publ) Delårsrapport 1 januari 30 september 2001 Wihlborgs förvärvar Postfastigheter AB Avanza det nya namnet på det sammanslagna bolaget HQ.SE Aktiespar och Avanza Utvecklingen under tredje

Läs mer

Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012

Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012 2009-12-10 Dnr: KS 2009/19 Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012 Fastställd av kommunfullmäktige 2009-06-17 93, med ändringar och tillägg i enlighet med kommunfullmäktiges beslut 2009-11-19 142

Läs mer

Lunds kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014. Building a better working world

Lunds kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014. Building a better working world Revisjonsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorevna April 2015 Lunds kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Building a better Biniding a better Innehåll 1. Inledning...2 2. Resultatutfa112014...2

Läs mer

God ekonomisk hushållning och Gävle kommuns finansiella målsättning

God ekonomisk hushållning och Gävle kommuns finansiella målsättning REVISIONSRAPPORT 2007-06-07 Kommunstyrelsen Dnr God ekonomisk hushållning och Gävle kommuns finansiella målsättning Propositionen God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting ledde till förändringar

Läs mer

Finansiell analys i budget och årsredovisning

Finansiell analys i budget och årsredovisning EN IDESKRIFT OM Finansiell analys i budget och årsredovisning FOKUS PÅ BALANSKRAVSUTREDNING OCH RESULTATUTJÄMNINGSRESERV Finansiell analys i budget och årsredovisning fokus på balanskravsutredning och

Läs mer

Utfallsprognos per 31 mars 2015

Utfallsprognos per 31 mars 2015 Kommunkontoret Ekonomiavdelningen Tjänsteskrivelse -04-23 1(6) Henrik Nilsson 046 35 55 21 henrik.nilsson3@lund.se Kommunstyrelsen Utfallsprognos per 31 mars 1 Sammanfattning Årets första utfallsprognos

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2015

Granskning av årsredovisning 2015 www.pwc.se Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Malena Wiklund Auktoriserad revisor 19 april 2016 Granskning av årsredovisning Östra Smålands Kommunalteknikförbund Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

HÖGSKOLAN I BORÅS. EXTERNREDOVISNING I KOMMUNSEKTORN 7,5 Högskolepoäng

HÖGSKOLAN I BORÅS. EXTERNREDOVISNING I KOMMUNSEKTORN 7,5 Högskolepoäng HÖGSKOLAN I BORÅS EXTERNREDOVISNING I KOMMUNSEKTORN 7,5 Högskolepoäng Tentamen ges för: ADM12 Namn:.. Personnummer:.. Tentamensdatum: 2014-08-25 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Miniräknare och Kommunal redovisningslag

Läs mer

Granskning av delårsrapport januari augusti 2006

Granskning av delårsrapport januari augusti 2006 Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport januari augusti 2006 Lomma kommun September 2006 NN NN NN *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Innehåll och information i delårsrapporten...3

Läs mer

Övergripande prognos. Verksamhet. Omvärldsanalys. 2013-06-20 LD13/00585 Periodrapport maj 2013

Övergripande prognos. Verksamhet. Omvärldsanalys. 2013-06-20 LD13/00585 Periodrapport maj 2013 2013-06-20 LD13/00585 Landstingets samlade prognos per maj pekar mot ett resultat på plus 50 mkr (+/- 20 mkr). Det är 89 mkr sämre än budgeterat. RIPS-ränta försämrar resultatet med ytterligare 230 mkr.

Läs mer

Åtgärder för en ekonomi i balans

Åtgärder för en ekonomi i balans Revisionsrapport Åtgärder för en ekonomi i balans Landstinget Gävleborg Bengt Andersson Hanna Franck Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Revisionsfråga och

Läs mer

Budget 2016, plan 2017-2018

Budget 2016, plan 2017-2018 Kommunledningsförvaltningen Wibecke Björkelund Ivarsson, 0550-880 21 wibecke.bjorkelundivarsson@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Datum 2015-10-01 Ks/2015:185 041 Budget Sida 1(3) Budget 2016, plan 2017-2018

Läs mer

CIRKULÄR 10:82. Redovisningsfrågor 2010 och 2011. Rådet för kommunal redovisning (RKR) Ekonomi/finans

CIRKULÄR 10:82. Redovisningsfrågor 2010 och 2011. Rådet för kommunal redovisning (RKR) Ekonomi/finans 2010-12-21 1 (6) CIRKULÄR 10:82 Ekonomi och styrning Demokrati och styrning Anders Nilsson EJ Ekonomi/finans Redovisningsfrågor 2010 och 2011 Som ett stöd för arbetet med årsredovisningen 2010 och för

Läs mer

Bokslutskommuniké 2012

Bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommuniké 2012 Året i korthet Vårdval inom den specialiserade vården Under 2012 har tre vårdvalssystem enligt lagen om valfrihetssystem införts inom specialistvården. De tre vårdvalen gäller för

Läs mer

Finansiell analys - kommunen

Finansiell analys - kommunen Finansiell analys - kommunen Vara kommuns årsresultat budgeteras till 6,2 mkr år, 11,1 mkr år, 11,6 mkr år och 11,8 mkr år. Nettoinvesteringarna år uppgår till 80,5 mkr inklusive beräknad ombudgetering

Läs mer

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Verksamhetsområden Forshem är indelat i tre verksamhetsområden Projekt, Styckehus och Övrigt, vilka redovisas enligt IFRS 8, Rörelsesegment.

Verksamhetsområden Forshem är indelat i tre verksamhetsområden Projekt, Styckehus och Övrigt, vilka redovisas enligt IFRS 8, Rörelsesegment. Delårsrapport 1 januari 30 juni 2010 Styrelsen har beslutat att avyttra den verksamhet som koncernen bedriver i Tyskland. Den tyska verksamheten redovisas därför som verksamhet under avyttring. Nettoomsättningen

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004

DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004 DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004 KOMMUNSTYRELSE Intäkter -1 898-2 419-2 026 Kostnader 36 984 37 273 35 497 Nettokostnader 35 086 34 854 33 471 SERVICEAVDELNING Intäkter -7 945-8

Läs mer

SlösO. Utförsbacken. Oskarshamns ekonomi under 2000-talet. Nima Sanandaji. April 2010. Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar

SlösO. Utförsbacken. Oskarshamns ekonomi under 2000-talet. Nima Sanandaji. April 2010. Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar Utförsbacken Oskarshamns ekonomi under 2000-talet Nima Sanandaji April 2010 www.timbro.se/innehall/?isbn=9175667560&flik=4 SlösO Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar Författaren och Timbro 2010 ISBN

Läs mer

1 Budgetanvisningar 2017 KA 2016/195 Jörgen Karlsson. Kommunfullmäktige sammanträder i Kungshamns Folkets Hus kl 17.30 samma dag.

1 Budgetanvisningar 2017 KA 2016/195 Jörgen Karlsson. Kommunfullmäktige sammanträder i Kungshamns Folkets Hus kl 17.30 samma dag. Kallelse 2016-04-07 Kallelse till EXTRA kommunstyrelse Tid Torsdagen den 21 april 2016 kl. 17.15 Plats Ordförande Kungshamns Folkets Hus Mats Abrahamsson Ärende sammanträde Dnr Föredragande 1 Budgetanvisningar

Läs mer

Månadsrapport maj 2014

Månadsrapport maj 2014 Månadsrapport maj Ekonomiskt resultat -05-31 51,3 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med maj uppgår till 51,3 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Rapport avseende halvåret 1 januari 30 juni 2008 samt för perioden 1 april- 30 juni 2008

Rapport avseende halvåret 1 januari 30 juni 2008 samt för perioden 1 april- 30 juni 2008 Delårsrapport Rapport avseende halvåret 1 januari 30 juni samt för perioden 1 april- 30 juni SOS Alarm i sammandrag Alla belopp i KSEK om annat ej anges. Belopp inom parentes anger värdet för motsvarande

Läs mer

Årsredovisning 2013-09-01 2014-08-31

Årsredovisning 2013-09-01 2014-08-31 Årsredovisning 2013-09-01 2014-08-31 Innehåll Förvaltningsberättelse Sid 4 Flerårsöversikt Sid 5 Förslag till vinstdisposition Sid 5 Resultaträkning Sid 5 Balansräkning tillgångar Sid 6 Balansräkning

Läs mer

Månadsbokslut Landstinget Blekinge september 2015 1

Månadsbokslut Landstinget Blekinge september 2015 1 Månadsbokslut Landstinget Blekinge september 2015 1 Landstinget Blekinge Christer Rosenquist 2015-10-19 Dnr 2015/00756 Landstingsstyrelsen Månadsbokslut september 2015 Sammanfattning Ackumulerat resultat

Läs mer

TEKNISKA VERKEN D E L Å R S R A P P O R T J A N U A R I AUGUSTI 2 0 1 5

TEKNISKA VERKEN D E L Å R S R A P P O R T J A N U A R I AUGUSTI 2 0 1 5 TEKNISKA VERKEN D E L Å R S R A P P O R T J A N U A R I AUGUSTI 2 0 1 5 Tekniska verken-koncernen MILT VÄDER OCH LÅGA ELPRISER HÅLLER TILLBAKA INTÄKTERNA. BETYDANDE ENGÅNGSPOST (+66 MNKR) FÖR ELNÄTSANSLUTNING

Läs mer