INLEDNING KOMMUNLEDNINGEN HAR ORDET... 1 EKONOMISK SAMMANFATTNING... 2 FEM ÅR I SAMMANDRAG... 4

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2013

2 INNEHÅLL INLEDNING KOMMUNLEDNINGEN HAR ORDET... 1 EKONOMISK SAMMANFATTNING... 2 FEM ÅR I SAMMANDRAG... 4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE UTVÄRDERING AV KOMMUNENS ÖVERGRIPANDE MÅL... 5 UTVÄRDERING AV EKONOMISK STÄLLNING... 9 PERSONALREDOVISNING RÄKENSKAPER RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING KASSAFLÖDESANALYS NOTER DRIFTSREDOVISNING INVESTERINGSREDOVISNING RESULTATRÄKNING FULLFOND OCH BLANDMODELL BALANSBERÄKNING FULLFOND OCH BLANDMODELL SÄRSKILD REDOVISNING FÖR VATTEN- OCH AVLOPPSVERKSAMHET REDOVISNINGSPRINCIPER ÅRSBERÄTTELSE PER NÄMND KOMMUNSTYRELSE KOMMUNLEDNINGSKONTOR KOMMUNSTYRELSEN CAMPUS VÄRNAMO UPPHANDLINGSNÄMND TEKNISK NÄMND MILJÖ- OCH STADSBYGGNADSNÄMND Miljö- och stadsbyggnadskontoret MILJÖ- OCH STADSBYGGNADSNÄMND Miljö- och stadsbyggnadsnämnd - Räddningstjänst KULTURNÄMND BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND OMSORGSNÄMND MEDBORGARNÄMND ÖVERFÖRMYNDARE KOMMUNENS REVISORER FINANSIERING OCH ÖVRIG VERKSAMHET SAMMANSTÄLLD REDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SAMMANSTÄLLD RESULTATRÄKNING SAMMANSTÄLLD BALANSRÄKNING SAMMANSTÄLLD KASSAFLÖDESANALYS NOTER TILL SAMMANSTÄLLD REDOVISNING VÄRNAMO STADSHUS AB VÄRNAMO ENERGI AB (KONCERNEN) FINNVEDSBOSTÄDER AB STUDENTBOSTÄDER I VÄRNAMO AB VÄRNAMO KOMMUNALA INDUSTRIFASTIGHETER AB ÖVRIGT ORD- OCH BEGREPPSFÖRKLARING Årsredovisningen är kommunstyrelsens rapport till kommunfullmäktige över verksamhetsåret Frågor om innehållet besvaras av ekonomichefen Kjell Fransson eller ekonom Sofia Johansson, Värnamo kommun, Värnamo, telefon: , e-post: kommunen@varnamo.se, org.nr: Bilderna i årsredovisningen kommer från Smålandsbilder samt egna bilder.

3 INLEDNING KOMMUNLEDNINGEN HAR ORDET Läget i vår omvärld påverkar naturligtvis förutsättningarna för Värnamo kommun. Trots en stark kommunal ekonomi så pressas den kommunala budgeten av en alltför hög arbetslöshet och höga kostnader för sociala insatser. Trots detta kan vi i årsredovisningen för 2013 läsa om ett positivt resultat på 48 miljoner kronor, en ökad befolkning med 143 personer, en låneskuld på 0 kr samt investeringar på 214 miljoner kronor. Men det finns även en oroande uppgift att flera nämnder visar på relativt stora underskott i den löpande driften, underskott som kommer att påverka verksamheterna framöver. En särskild uppmärksamhet kommer därför att krävas under kommande år för att få driftverksamheten i budgetbalans. Återbetalning av försäkringspremier från AFA bidrar till det positiva resultatet för Några ytterligare återbetalningar inför kommande år kan vi inte räkna med. Det är därför av yttersta vikt att de rationaliseringar som pekas ut i samverkansutredningarna genomförs och att verksamheterna kan bedrivas än mer kostnadseffektivt. Av de 49 samverkansutredningar är nu 47 igång. Inför kommande budgetarbete görs bedömningar att aktuella utredningar kan innebära kalkylerade kostnadsminskningar på 20 miljoner kronor samt ytterligare utredningar har därutöver en besparingspotential på 10 miljoner kronor. Bredden av kommunal verksamhet framgår av nämndernas samlade verksamhetsberättelser. Bland 2013 års verksamhet vill vi framhålla inflyttningen i Gummifabriken av Värnamo Näringslivs AB med Företagsfabriken, kommunala tjänstemän och Campus Värnamo. Dessa verksamheter har ca kvm till sitt förfogande. Detta innebär att Campus fått bättre förutsättningar att bedriva viktigt tillväxtarbete i form av högskole- och yrkesutbildningar. Under 2013 har en ny högskoleutbildning Förskollärarutbildning samt en ny yrkeshögskoleutbildning Fastighetsingenjör startats. Söktrycket på Campus utbildningar har under 2013 fördubblats. En positiv effekt är också att 18 studenter under året har valt att skriva sig i Värnamo p g a sina studier. Dessutom har en dialog inletts med flera högskolor kring en sjuksköterskeutbildning och en yrkeshögskoleansökan inom produktionsutveckling har lämnats in. En ansökan om att få startbidrag och få starta ett KomTek 2014 i Gummifabrikens Teknikcenter har beviljats och uppbyggnaden har påbörjats. Bland våra nettoinvesteringar vill vi speciellt framhålla arbetet med ett nytt reningsverk och pumpstation med överföringsledningar. Ledningsarbetena mellan Värnamo och det nya reningsverket Pålslund är färdigbyggda och reningsverket beräknas kunna driftsättas under Slutligen ett stort tack till all personal och alla förtroendevalda för ert bidrag till bra utfört arbete under Hans-Göran Johansson Kommunstyrelsens ordförande Ulf Svensson Tf Kommunchef ~ 1 ~

4 INLEDNING EKONOMISK SAMMANFATTNING Årets resultat Årets resultat uppgår till +48,0 Mkr (+19,4 Mkr), vilket är 31 Mkr högre än budgeterat resultat. En av förklaringarna är att allmän kommunalskatt, kommunalekonomisk utjämning och fastighetsskatt blev 6,9 Mkr högre än budgeterat men den främsta orsaken är att kommunen erhållit en återbetalning av premier från AFA Försäkringar avseende AGS för åren 2005 och 2006 med 29,2 Mkr. Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar blev 5,2 Mkr lägre än budgeterat främst p g a tidsförskjutning av en del projekt. Med anledning av återbetalning av premien från AFA Försäkringar har kommunen under året gjort en frivillig inlösen av pensionsrätter som har tjänats in före 1998 med 9,9 Mkr inklusive särskild löneskatt. Detta har belastat årets resultat. Inlösen av pensionsrätt medför att motsvarande belopp har minskat kommunens ansvarsförbindelse. Per uppgår dessa ansvarsförbindelser till 687,0 Mkr (656,2 Mkr). Orsaken till att ansvarsförbindelsen ökar trots denna inlösen är en omräkning av den prognostiserade framtida räntan på pensionerna som gör att kommunens del i förpliktelsen ökar. Justerat resultat med hänsyn till reavinster vid försäljningar (-1,1 Mkr) och omräkning av räntan i pensionsavsättning (RIPS07) (+2,1 Mkr) uppgår till +49,0 Mkr. Detta innebär att Värnamo kommun uppfyller kommunallagens krav om en ekonomi i balans och god ekonomisk hushållning. Nämndernas resultat Nämnderna visar i förhållande till budget sammanlagt ett underskott på 16,0 Mkr. De största underskotten visar Medborgarnämnden (-18,5 Mkr) och Omsorgsnämnden (-12,5 Mkr). De största överskotten visar Kommunstyrelsen (kommunledningskontoret) (+2,6 Mkr) samt Miljöoch stadsbyggnadsnämnden (Miljö- och stadsbyggnadskontoret) (+7,1 Mkr). De största förklaringarna är följande: Medborgarnämnd -18,5 Mkr Kostnaderna för ekonomiskt bistånd uppgick till 28,7 Mkr och överstiger budget med 13,3 Mkr. Placeringskostnader för barn, ungdomar och vuxna blev 7,7 Mkr högre än budget. ~ 2 ~ Barn- och utbildningsnämnd -0,2 Mkr Nämnden och förvaltningen har jobbat intensivt med ett befarat underskott på 11,7 Mkr vid årets ingång. Olika åtgärder inom administration, organisation, personalutbildning och avgifter har inneburit att budget kunnat hållas. Även övertagande av elever från det nedlagda John Bauer-gymnasiet till det egna gymnasiet Figy har påverkat ekonomin positivt. Omsorgsnämnd -12,5 Mkr Den beslutade minskningen av antalet platser inom särskilt boende tar tid och den beräknade kostnadsminskningen genom detta dröjer därmed. Övertagandet av hemsjukvården från landstinget från 2013 har kostat 3,6 Mkr mer än budget. Kostnaderna för personlig assistans överstiger budget med 3,5 Mkr och antalet insatstimmar i hemtjänst innebär ett underskott på 3,5 Mkr. Särskilt boende inom LSS och olika avgifter för utförd verksamhet har gett överskott. Kommunstyrelse kommunledningskontor +2,6 Mkr Beror bl a på att en planerad attraktivitetsmässa inte har genomförts (+0,6 Mkr) och att anslaget för utredningar inte använts fullt ut (+1,1 Mkr). Miljö och stadsbyggnadsnämnd +7,1 Mkr Miljö- och stadsbyggnadskontoret visar ett överskott om 7,1 Mkr vilket bl a beror på att intäkter enligt den nya plan- och byggtaxan har blivit högre samt att vissa projektmedel inte har tagits i anspråk. Dessutom har några tjänster varit vakanta och personalkostnaderna har därmed blivit lägre. Räddningstjänsten visar ett underskott på 0,6 Mkr, vilket till stor del beror på ökade kostnaderna för utbildning av nyanställda deltidsbrandmän och lägre intäkter för externutbildningar. Nettoinvesteringar Årets nettoinvesteringar uppgår till 214,2 Mkr (114,6 Mkr). De största investeringarna avser det nya reningsverket vid Pålslund (60 Mkr) samt överföringsledningar till detta (30,8 Mkr). Andra stora investeringar är kommunens del i mittseparering av Rv27 (14,3 Mkr), renovering av Tingshuset (9 Mkr) samt VA-anslutning nordväst om sjön Hindsen (8,5 Mkr). De budgeterade nettoinvesteringar uppgick till 353,7 Mkr, vilket medför att årets utfall alltså är 139,5 Mkr lägre. Av de budgeterade investeringar

5 INLEDNING utgör 128,9 Mkr tilläggsbudgetering från 2012 av investeringar som inte ännu inte genomförts. Den främsta anledningen är att många beslutade investeringsprojekt av olika anledningar blivit försenade. Personalekonomisk redovisning Per har Värnamo kommun tillsvidareanställda årsarbetare, att jämföra med per Det innebär en ökning med 12 årsarbetare. Kommunens övertagande av hemsjukvården från landstinget påverkar antalet anställda. Den totala sjukfrånvaron har ökat med 0,73 procentenheter till 5,31 % Sjukfrånvaron för kvinnor uppgår till 5,82 % och för män till 3,38 %. Andelen sjukfrånvaro längre än 60 dagar har totalt ökat med 6,52 procentenheter till 53,26 %. ~ 3 ~

6 INLEDNING FEM ÅR I SAMMANDRAG Bokslut 2013 Bokslut 2012 Bokslut 2011 Bokslut 2010 Bokslut 2009 Antal invånare (per 12-31) Utdebitering allmän kommunalskatt, % * 21,09 20,75 21,08 21,08 21,08 Utbetalda löner inkl lönebikostnader, kkr Omsättning (intäkter, skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning), kkr Avskrivningar/nedskrivningar, kkr Verksamhetens nettokostnader, kkr Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning, kkr Finansnetto, kkr Årets resultat före extraordinära poster, kkr Årets resultat, kkr Årets resultat enligt lagen om ekonomisk balans, kkr Nettoinvesteringar, kkr Anläggningstillgångar, kkr Kortfristiga fordringar och placeringar samt förråd, kkr Likvida medel, kkr Eget kapital, kkr Avsättningar, kkr Långfristiga skulder, kkr Kortfristiga skulder, kkr Pensionsskuld inom linjen (inkl löneskatt), kkr Rörelsekapital, kkr Anläggningskapital, kkr Verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter och 97,0 98,8 96,1 95,6 97,7 kommunalekonomisk utjämning och finansnetto Balanslikviditet (oms.tillg/kortfr. skulder) 1,02 1,27 1,40 1,27 1,19 Soliditet (eget kapital/tillgångar), % 72,6 71,9 71,4 68,7 66,7 Soliditet inkl pensionsförpliktelser före 1998, % 33,4 33,3 30,9 31,5 24,5 Skuldbetalningsförmåga = teoretisk återbetalningstid 0,2 0,3 0,2 0,0 0,0 (långfr skulder/res2), år (ej avskrivningar) Kassaflöde (res/intäkter), % (ej avskrivningar) 6,5 5,3 7,5 7,7 6,0 Skuldflödesgrad (långfr. skulder/intäkter), % 1,5 1,5 1,3 0,0 0,1 Skuldbalansgrad (skulder/tillgångar),% 19,2 20,7 20,2 20,3 20,7 Berörda nyckeltal är inte omräknade med hänsyn till vissa ändrade redovisningsprinciper fr o m *) Skatteväxling har skett med Jönköpings läns Landsting med 0,34 procentenheter för överlämning av huvudmannaskap för hemsjukvården från landstinget till Jönköpings läns kommuner. ~ 4 ~

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER UTVÄRDERING AV KOMMUNENS ÖVERGRIPANDE MÅL Kommunens nya målstyrningsarbete Under 2013 har repetitionsutbildningar vad gäller målstyrningen genomförts. Under våren 2014 är målstyrningsmodulen och tekniken bakom redo och i behov av ett versionsbyte. Därefter behövs ytterligare utbildningar i nya versionen. Tyngdpunkten i målstyrningsmodellen ligger i att alla anställda ska känna till målen och vara kreativa och skapa verkliga aktiviteter kopplade till varje mål, för att målen ska uppnås. I dagsläget finns ca 2000 aktiviteter kopplade till målen. Alla anställda och politiker kan följa målstyrningen genom en titta-behörighet i Hypergene. = Målet är nästan uppfyllt/uppfyllt = Målet är inte uppfyllt = Mätning är inte gjord under året Medborgar-/Kundmål Invånarna i Värnamo kommun ska känna sig trygga Mätmetod: SCB:s medborgarundersökning. Egen tilläggsfråga: "Föreställ dig en kommun med ideal trygghet. Hur nära ett sådant ideal kommer tryggheten i Värnamo kommun?" (Max 100 p) Nulägesnivå: 58 p höst 2012 Målnivå: 65 p höst 2014 (Målet var uppnått, därför höjdes målnivån 2013.) Uppföljningsintervall: Vartannat år, nästa mätning hösten Medborgarna ska uppleva att Värnamo är en attraktiv kommun att leva och bo i Mätmetod: SCB:s medborgarundersökning, NRI (Nöjd Region Index, max 100 p). Helhetskänsla, rekommenderar andra att flytta hit, arbetsmöjligheter, utbildningsmöjligheter, bostäder, kommunikation, kommersiellt utbud, fritid och trygghet. Nulägesnivå: 61 p höst 2012 (snitt för alla kommuner i SCB-mätningen vår o höst 2012 var 60 p, bästa kommun 73 p) Målnivå: 68 p höst Uppföljningsintervall: Vartannat år, nästa mätning hösten ~ 5 ~

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER Resursmål Årets resultat bör för ett enskilt år inte understiga 2 % och för perioden* ska genomsnittet inte understiga 2,5 % * Perioden innebär tre år framåt respektive bakåt. Mätmetod: Årets resultat, med undantag för de poster som vid balansavstämning inte ska medräknas och genomförd inlösen av del av pensionsförpliktelse intjänad t o m 1997, ska för ett enskilt år inte understiga 2 % av summan av allmän kommunalskatt, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift. För perioden ska genomsnittet inte understiga 2,5 %. Nulägesnivå: Bokslut innebär 3,7 % för det enskilda året 2013 och 2,7 % för den aktuella perioden (uppdaterat ). Målnivå: Se målformulering. Uppföljningsintervall: Två gånger per år (delårsbokslut samt årsbokslut). Investeringar (exkl affärsverksamhet**) ska för perioden*** i sin helhet självfinansieras. ** Affärsverksamhet avser renhållning samt vatten- och avloppsverksamhet. *** Perioden innebär tre år framåt respektive fem år bakåt. Mätmetod: Den totala nettoinvesteringsvolymen (exkl affärsverksamhet**) ska för perioden*** inte överstiga summan av resultat (enligt balansavstämning och med justering för genomförd inlösen av del av pensionsförpliktelse intjänad t o m 1997) och under samma tidsperiod genomförda avskrivningar. Nulägesnivå: Bokslut innebär +147,0 Mkr (uppdaterad ) Målnivå: Se målformulering. Uppföljningsintervall: Två gånger per år (delårsbokslut samt årsbokslut). ~ 6 ~

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER Medarbetarna i Värnamo kommun ska vara nöjda med sin upplevda arbetssituation i frågor som delaktighet, respektfullt bemötande, ledarskap och personlig utveckling. Mätmetod: Medarbetarundersökningens Nöjd medarbetarindex, NMI. Nulägesnivå: 76 i medelbetyg på en skala från 0 till 100 år Målnivå: 77 i medelbetyg på en skala från 0 till 100 år Uppföljningsintervall: Vartannat år, nästa gång Miljömål Kommunens medborgare och kommunens egna anställda ska vara nöjda med kommunens miljöarbete i sin helhet. Mätmetod: SCB:s medborgarundersökning, NMI (Nöjd Medborgar Index) del B11:1 om vad medborgarna tror/tycker om kommunens insatser för att kommuninnevånarna ska kunna leva miljövänligt samt medarbetarundersökning. Nulägesnivå: 5,9 höst 2012 (snitt för alla kommuner i SCB-mätningarna vår o höst 2012 var 5,9, bästa kommun 7,0). Anställdas uppfattning 39 % nöjda år Målnivå: 7,0 höst 2014, samt 60 % nöjda anställda år Uppföljningsintervall: Vartannat år, nästa mätning SCB hösten Nästa medarbetarundersökning ~ 7 ~

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER Värnamo kommun som geografiskt område ska reducera utsläppen av växthusgaser med minst 40% till år 2020 jämfört med 1990 års nivå. Mätmetod: Svensk MiljöEmissionsData (SMED)(RUS). Utfallen justeras löpande i takt med att statistik och beräkningsmetoder förbättras. Man räknar då även om åren bakåt i tiden för att nya metoder inte ska medföra trendbrott. Nulägesnivå: Minskat med 21,8% mellan åren (Uppdaterad 1309). Målnivå: Minskning med minst 40% mellan åren Uppföljningsintervall: En gång per år. ~ 8 ~

11 Mkr FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER UTVÄRDERING AV EKONOMISK STÄLLNING Årets resultat Kommunen redovisar för 2013 ett positivt resultat på 48,0 Mkr. Den ursprungliga årsbudgeten var på +23,5 Mkr. Under året har revidering skett av årsbudgeten, främst genom att nämnderna använt delar av resultatfonder, till ett budgeterat helårsresultat på +17,1 Mkr ,1 66,7 60,4 19,4 48, Nämnderna visar i sina bokslut ett underskott mot reviderad budget på sammanlagt -16 Mkr. De största underskotten visar medborgarnämnden - 18,5 Mkr och omsorgsnämnden -12,5 Mkr. Kommunstyrelsen (kommunledningskontoret) visar däremot ett överskott på 2,6 Mkr, miljö- och stadsbyggnadsnämnden (miljö- och stadsbyggnadskontoret) +7,1 Mkr och tekniska nämnden +4,1 Mkr. Se vidare driftredovisningen och respektive nämnds verksamhetsberättelse. Avstämning mot balanskravet Balanskravet innebär att kommunens intäkter måste överstiga kostnaderna varje enskilt år. Ett eventuellt underskott mot balanskravet ska återställas inom de närmaste tre budgetåren. Realisationsvinster ska inte ingå i denna avstämning mot balanskravet. Årets resultat +48,0 Mkr blir, efter avdrag av realisationsvinsterna på - 1,1 Mkr och efter tillägg för omräkning av pensionsavsättningen enligt en lägre ränta (RIPS) med +2,1 Mkr, sammanlagt +49,0 Mkr. Det innebär att kommunen under 2013 har uppfyllt lagens krav om balans i ekonomin. Kommunen har inte några underskott från tidigare år som ska återställas. Belopp i Mkr Resultat enl lagen om ekonomisk balans +33,8 +60,4 +61,3 +18,9 +49,0 Soliditet 66,7 % 68,7 % 71,4 % 71,9 % 72,6 % Förändring av eget kapital +3,3 % +6,2 % +5,3 % +1,6 % +3,9 % Avstämning mot god ekonomisk hushållning I kommunallagen läggs fast att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Den kommunala verksamheten ska genomsyras av en god ekonomisk hushållning i ett både kort- och långsiktigt perspektiv. Kännetecknande för en god ekonomisk hushållning är bl a: att de löpande intäkterna täcker de löpande kostnaderna och att resultatet, sett över en längre period, är positivt Kommunerna ska också ange finansiella mål för ekonomin och mål och riktlinjer för verksamheten Målen skall vara av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Värnamo kommun jobbar sedan 2009 enligt en ny målstyrningsmodell. Avstämning av de övergripande målen sker i ett särskilt avsnitt i denna årsredovisning. Avstämningen av nämndernas verksamhetsmål för 2013 sker i respektive nämnds verksamhetsberättelse. Avstämning mot övergripande finansiella mål Kommunfullmäktige i Värnamo kommun har beslutat om följande övergripande finansiella mål för år 2013: 1. Årets resultat, med undantag för de poster som vid balansavstämning inte ska medräknas och genomförd inlösen av del av pensionsförpliktelse intjänad tom 1997, ska för ett enskilt år inte understiga 2 % av summan av allmän kommunalskatt, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift. För perioden ska genomsnittet inte understiga 2,5 %. Årets resultat för 2013, med avräkning för realisationsvinster och med tillägg för ändrad ränta i pensionsavsättningen, uppgår till 49,0 Mkr. Därtill kommer inlösen av en del av pensionsskulden med 9,9 Mkr som är frivillig och inte ska inräknas i avstämningen mot det ekonomiska målet. Summan av allmän kommunalskatt, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift uppgår till 1 611,8 Mkr. Resultatet ~ 9 ~

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER blir därmed +3,7 % av intäkterna och målet är därmed uppfyllt för det enskilda året Vid avstämning tre år bakåt och tre års budget framåt ( ) uppgår resultatet till +2,7 %. Även ur det tidsperspektivet är målet uppfyllt. 2. Investeringar: Den totala nettoinvesteringsvolymen (exkl. affärsverksamhet ska för perioden inte överstiga summan av resultat (enligt balansavstämning och med justering för genomförd inlösen av del av pensionsförpliktelse intjänad tom 1997) och under samma tidsperiod genomförda avskrivningar.) Årets investeringar (exkl. affärsverksamhet) uppgår till 102,7 Mkr. Resultat (exkl. pensionsinlösen, realisationsvinster och ändrad ränta i pensionsavsättningen) och avskrivningar uppgår till 142,4 Mkr. Årets resultat och avskrivningar överstiger därmed årets investeringar med 39,7 Mkr. För perioden fem år bakåt och tre års budget framåt ( ) överstiger resultat och avskrivningar investeringarna med 147,0 Mkr. Målet är därmed uppfyllt. Se vidare särskilt avsnitt om avstämning av kommunens övergripande mål. Utveckling av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning År 2001 genomförde kommunen en skattesänkning med 0,25 procentenheter. Därefter har utdebiteringen av allmän kommunalskatt varit oförändrad. Värnamo är den enda kommun i länet som, utöver skatteväxlingar med landstinget, inte har höjt skatten under den senaste 10- årsperioden. Från 2014 har dock en skattehöjning genomförts med 0,18 procentenheter. Även efter denna höjning har Värnamo kommun lägst skattesats bland kommunerna i Jönköpings län. Avvikelsen mot budget för år 2013 avseende skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning uppgår till +6,9 Mkr. Orsaken till de högre intäkterna är i första hand att den rådande lågkonjunkturen påverkat skatteunderlag någon mindre än beräknat. Från 2013 har huvudmannaskapet för hemsjukvården överförts från landstinget till länets kommuner. För att finansiera detta har en skatteväxling skett med 0,34 procentenheter. Utdebiteringen har under 2013 därmed varit 21,09 %. Utveckling av nettokostnader % ,0 1,2 2,4 2,9 2, % ,2 3, Den totala ökningen av skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift mellan år 2012 och 2013 blev hela 4,1 %. År 2012 var ökningen endast 0,2 % till följd av skatteväxling till landstinget för kollektivtrafiken. Orsaken till den extremt höga ökningen 2013 är att huvudmannaskapet för hemsjukvården har överförts till kommunerna i Jönköpings län från landstinget från För att finansiera detta har en skatteväxling skett med 0,34 procentenheter. Utan denna skatteväxling hade ökningen varit cirka +2,5 %. 2,4 0,2 4,1 Den totala ökningen av nettokostnaderna inklusive avskrivningar mellan år 2012 och 2013 uppgår till 2,0 %. Intäktsökningen av allmän kommunalskatt, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift är, delvis p g a skatteväxlingen 4,1 %. Under perioden ökade nettokostnaderna med 8,8 % medan skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift ökade med 10,3 %. ~ 10 ~

13 Mkr Mkr FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER Utveckling av nettokostnadsandelen Verksamhetsnetto av skatter+utjämning 93,5% 91,4% 91,2% 93,9% 92,0% Avskrivningar av skatter+utjämning 5,1% 5,2% 5,4% 5,3% 5,2% Verksamhetens nettokostnader (inkl avskrivningar) av skatter+utjämning 98,6% 96,6% 96,6% 99,2% 97,2% Finansnetto av skatter+utjämning -0,9% -1,0% -0,5% -0,5% -0,2% Verksamhetens nettokostnadsandel har under femårsperioden minskat med 1,5 procentenheter. Avskrivningsnivån har, trots ökad nivå med 9,6 Mkr under femårsperioden, inte ökat mer än 0,1 procentenheter i förhållande till skatteintäkter och utjämning. Investeringar Nettoinvesteringar/ nettokostnader 11,1% 9,7% 6,4% 7,5% 13,7% Nettoinvesteringar/resultat+ avskrivningar 147,4% 98,0% 66,4% 112,9% 162,9% Kommunen investerade 2013 för 214,2 Mkr. År 2012 var investeringarna lägre (114,2 Mkr). Om kommunen investerar för mer än årets resultat och årets avskrivningar innebär det att kapital måste tillföras antingen genom att befintliga likvida medel används eller att externa lån upptas. Fram till och med 2013 har kommunen kunnat finansiera samtliga investeringarna med egna medel. Med den höga investeringsnivå som finns i investeringsplan är det dock inte möjligt i framtiden utan lån kommer att behöva upptas för den avgiftsfinansierade verksamhetens investeringar. De flesta kommunala investeringar medför, till skillnad från investeringar i affärsdrivande verksamhet, oftast en utökad verksamhet med kostnadsökningar som följd. Det är angeläget att kommunen, efter den nuvarande perioden av stora investeringar, begränsar investeringarna till en lägre nivå för att inte belastningen på likviditet ska bli alltför stor. Räntekostnader för lån innebär att det ekonomiska utrymmet för verksamheterna minskar. Med anledning av att gummifabriken ägs av ett kommunalt bolag framgår inte investeringen i ombyggnaden av denna i kommunens redovisning och nyckeltal men är dock betydande i ett koncernperspektiv. Utveckling av tillgångarnas sammansättning Materiella tillgångar 73,4% 72,8% 72,5% 72,9% 78,3% Finansiella tillgångar 2,1% 1,4% 1,2% 3,1% 3,9% Summa anläggningstillgångar 75,4% 74,2% 73,7% 76,0% 82,2% Kortfristiga fordringar 4,8% 8,1% 10,4% 8,0% 6,4% Finansiella placeringar, kassa och 19,8% 17,7% 15,9% 16,0% 11,4% bank Summa omsättningstillgångar 24,6% 25,8% 26,3% 24,0% 17,8% Skuldsättning Total skuldsättning 33,3% 31,3% 28,6% 28,1% 27,4% varav avsättningar 12,6% 11,0% 8,4% 7,4% 8,1% varav långfr. skulder 0,1% 0,0% 1,5% 1,7% 1,8% varav kortfr. skulder 20,6% 20,3% 18,7% 19,0% 17,5% Pensionsskulden (inkl. löneskatt) ,5 681, Avsättning 619,9 682,7 656,2 32,8 29,1 26,3 28,6 Ansvarsförbindelse 687,0 I enligt med den kommunala redovisningslagen betraktas pensionsrätt intjänad före 1998 inte som en skuld utan som en ansvarsförbindelse. Kommunen återlånar de medel som avser de anställdas intjänade pensionsrätt före år 1998 till finansiering av genomförda investeringar. Några medel till framtida pensionsutbetalningar finns inte avsatta i pensionsstiftelser eller liknande. Kommunen har dock ambitionen att när ekonomin så tillåter förtidsinlösa (försäkra) delar av ansvarsförbindelsen. Under 2013 gjordes inlösen med 9,9 Mkr (inkl löneskatt). ~ 11 ~

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER Intjänad pensionsrätt för lön över 7,5 inkomstprisbasbelopp utbetalas i form av en löpande försäkringspremie. Därmed återstår endast några enstaka mindre särskilda pensionsförmåner i avsättningen för pensioner. Under den närmaste 15-årsperioden kommer också utbetalningarna av pensioner som intjänats före 1998 att öka kraftigt. Borgensåtagande och ansvarsförbindelser ,6 Mkr 665,4 Mkr 1 264,4 Mkr 1 473,7 Mkr 1 600,7 Mkr Kommunens borgensåtagande och ansvarsförbindelser (exkl pensionsförpliktelser) uppgår till 1 600,7 Mkr, vilket är avsevärt högre än för ett par år sedan. Orsaken är att en ny borgenspolicy har antagits av kommunfullmäktige 2011 som innebär att kommunen i större omfattning tillåter att de egna bolagen upptar lån med kommunal borgen som säkerhet. För detta betalar bolagen en avgift. Denna kommunala borgen ställs ut med en maximal nivå (limit). Vid årets slut har bolagen utnyttjat 1 032,2 Mkr (887,3 Mkr) av denna limit. Övrig kommunal borgen utgörs av lån till egna hem med 0,5 Mkr och övrig borgen på 1,1 Mkr. Prognossäkerhet nämndernas nettokostnad Nämndernas gemensamma avvikelse mot den helårsprognos som upprättades vid delårsbokslutet i juni är +17,4 Mkr. Motsvarande skillnad under 2012 var -5,5 Mkr. Det är viktigt att fortsätta arbetet med ekonomisk kontroll och träffsäkerheten i prognosarbetet. Prognoser har under de senaste åren blivit bättre men ytterligare förbättringar kan ske. Avvikelse prognos juni 2013 Avvikelse bokslut 2013 Skillnad belopp Belopp i tkr Kommunstyrelse - KLK Kommunstyrelse - Campus Upphandlingsnämnd Teknisk nämnd Msn Miljö-/stadsbyggnad Msn Räddningstjänst Kulturnämnd Barn/utbildningsnämnd Omsorgsnämnd Medborgarnämnd Överförmyndarnämnd Kommunens revisorer SUMMA NÄMNDER ~ 12 ~ Nämndernas gemensamma avvikelse mot den helårsprognos som upprättades vid delårsbokslutet i juni är +17,4 Mkr. Motsvarande skillnad under 2012 var -5,5 Mkr. Det är viktigt att fortsätta arbetet med ekonomisk kontroll och träffsäkerheten i prognosarbetet. Prognoser har under de senaste åren blivit bättre men ytterligare förbättringar kan ske. Befolkningsutveckling Efter en mellanperiod på två år ( ) då kommunens invånarantal sjönk har under åren befolkningsantalet åter ökat, detta år med +143 personer (+78 personer). De satsningar som kommunen nu genomför för att bl a stimulera attraktivitet, näringsliv, utbildning och boende kommer förhoppningsvis att innebära att befolkningsutvecklingen är stabilt positiv under flera år framöver. Antal Utfall invånare Förändring Avslutande kommentar och analys Den kraftiga lågkonjunkturen under de senaste åren påverkar också kommunens ekonomi. Betydligt lägre tillväxt i skatteunderlaget har medfört lägre intäkter. Högre arbetslöshet har ökat kommunens kostnader för bl a försörjningsstöd och arbetsmarknadsåtgärder för såväl unga som äldre. Det akuta läget innebar en kraftsamling under våren 2009 då beslut fattades om neddragning av kommunens kostnader i tre steg. Kostnaderna reducerades i verksamheterna och de äldsta anställda erbjöds särskild avtalspension. Erbjudandet antogs av 107 anställda och endast ett fåtal av dessa tjänster har återbesatts. Den beslutade förändringen av utjämningssystemet som gjorts medför att utjämningsavgiften från Värnamo kommun ökar med cirka 13 Mkr årligen. Under 2014 erhålls ett införandebidrag för att mildra effekterna men från 2015 slår förändringen igenom till fullo.

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER Att ett par av de största nämnderna har svårigheter att hålla sina nettokostnader inom den tilldelade budgetramen är oroväckande och innebär tillsammans med förändringarna i utjämningssystemet ett ansträngt budgetläge inför Ett arbete att kartlägga möjligheter till kostnadsreducering genom samordning/samverkan pågår. I detta arbete kommer också avgränsade verksamhetsgrenar som kan tas bort att analyseras och beskrivas. Utöver att bli mer kostnadseffektiv och om möjligt höga kvaliteten är syftet också att minska kommunens nettokostnader. Kommunen har, trots lågkonjunkturen, varit i ett expansivt investeringsläge. Det är ett medvetet val för att stå väl rustad vid nästa högkonjunktur. Flera stora ombyggnader av fastigheter genomförs och stora områden för nya industrietableringar finns nu klara. Efter denna period av stora investeringar är det angeläget att kommunens investeringar under en tid begränsas för att ge möjlighet att åter förbättra likviditeten ~ 13 ~

16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER PERSONALREDOVISNING För kompletta personalekonomiska nyckeltal hänvisas till den fullständiga personalekonomiska redovisningen Anställda Förvaltning Tillsvidareanställda * Tabell 1. Personalvolym per förvaltning per den 31 december respektive år. *Grundanställningen exkl. tillfälliga placeringar. **Aktuella anställningsbeslut. Tillsvidareanställda 2012 är justerade. Antal tillsvidareanställda årsarbetare har ökat med 12 och antal tidsbegränsat månadsanställda årsarbetare har minskat med 11 jämfört med 31 december Sammantaget en ökning motsvarande 1 årsarbetare. Lönekostnadsförändring Årsarbetare ** Tidsbegr månadsanställda Årsarbetare Antal kommuninvånare har under året ökat med 143 personer. Antal tillsvidareanställda har ökat vilket leder till att antal tillsvidareanställda per kommuninvånare har ökat men antal årsarbetare på kommuninvånare är oförändrat Tillsvidareanställda * Årsarbetare ** Tidsbegr månadsanställda Förändring Förändring 2013/ /2012 i kkr i % Lönekostnad månadsavl (kkr) ,0% Lönekostnad timavlönade (kkr) ,9% Totala lönekostn (kkr) ,0% I genomsnitt per månad (kkr) ,0% Per månad/årsarbetare (kkr) 25,4 26,1 0,7 2,8% Antal kommuninvånare ,4% Lönekostnad per kommuninvånare (kkr) 25,583 26,750 1,167 4,6% Årsarbetare Barn- och utbildningsförv Kommunledningskontoret Kulturförv Medborgarförv Miljö- och stadsbyggn Omsorgsförv Räddningstj Tekniska kontoret Upphandlingsförv Totalt Tabell 2. Totala lönekostnader exkl. PO-tillägg för tillsvidareanställda, tidsbegränsat månadsanställda samt timavlönade. I kostnaden ingår förutom månadslön och timlön även övriga skattepliktiga kostnader, t ex ob, jour, beredskap, övertid, fyllnadslön, sjuklön mm. Förtroendevalda, uppdragstagare samt anställda enligt PAN ingår inte. De totala lönekostnaderna för månadsavlönade och timavlönade har ökat med fem procent. Den totala lönekostnadsökningen per månad och årsarbetare uppgår till 700 kronor eller 2,8 procent. Lönekostnadsförändringen per kommuninvånare har ökat med cirka kronor eller 4,6 procent. ~ 14 ~

17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER Sjukfrånvaro Förvaltning Sjukfrånvarotid 2013 (%) Andel >=60 dagar 2013 (%) Sjukfrånvarotid förändring i procentenheter 2013/2012 Andel >=60 dagar förändring i procentenheter 2013/2012 Barn- och utbildningsförv. 4,16 49,84 0,40 2,51 Kommunledningskontoret 3,41 56,89 0,16 15,44 Kulturförv. 1,45 0 0,13-54,77 Medborgarförv. 7,34 48,50-0,13 2,51 Miljö- och stadsbyggn. 1,41 0 0,23 0 Omsorgsförv. 7,08 57,01 1,10 8,35 Räddningstj. 0,87 0 0,09 0 Tekniska kontoret 4,27 57,92 1,66 27,63 Upphandlingsförv. 1,91 0-1,14-72,79 Totalt 5,31 53,26 0,73 6,52 Tabell 3. Sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid per förvaltning. Urval: tillsvidareanställda och tidsbegränsat månadsanställda. Den totala sjukfrånvaron har ökat med 0,73 procentenheter från 4,58 procent 2012 till 5,31 procent Mellan 2010 och 2013 har sjukfrånvaron ökat med 0,81 procentenheter från 4,50 procent till 5,31 procent. Inom samtliga förvaltningar förutom inom upphandlings- och medborgarförvaltningen har den totala sjukfrånvaron ökat jämfört med Medborgarförvaltningen och omsorgsförvaltningen har högst andel sjukfrånvaro och räddningstjänsten har lägst andel sjukfrånvaro. Den långa sjukfrånvaron har totalt ökat med 6,52 procentenheter till 53,26 procent jämfört med Den långa sjukfrånvaron har ökat inom samtliga förvaltningar förutom inom upphandlingsoch kulturförvaltningen. Sjukfrånvaro kvinnor och män Kön och åldersintervall Sjukfrånvarotid 2013 (%) Andel >=60 dagar 2013 (%) Sjukfrånvarotid förändring i procentenheter 2013/2012 Andel >=60 dagar förändring i procentenheter 2013/2012 Kvinnor ,29 25,79 0,97 11,30 Män ,18 19,33-0,55 5,04 Totalt ,04 24,61 0,63 10,17 Kvinnor ,50 53,39 0,87 8,57 Män ,35 41,04 0,53 12,02 Totalt ,11 51,93 0,81 8,97 Kvinnor ,51 60,36 1,27 6,03 Män ,46 50,31-1,28-5,49 Totalt ,80 58,98 0,68 4,33 Totalt kvinnor 5,82 54,76 1,05 7,41 Totalt män 3,38 43,43-0,51-0,52 Totalt ,31 53,26 0,73 6,52 Tabell 4. Sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid utifrån åldersintervall och kön. Urval: tillsvidareanställda och tidsbegränsat anställda. Kolumnen andel >=60 dagar avser den andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. ~ 15 ~

18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER Den långa sjukfrånvaron har totalt ökat med 6,52 procentenheter. Männens långa sjukfrånvaro har minskat med 0,52 procentenheter och kvinnornas har ökat med 7,41 procentenheter. Den långa sjukfrånvaron för männen har minskat i intervallet 50 år och äldre men ökat inom övriga åldersintervall. Den långa sjukfrånvaron för kvinnor har ökat i samtliga åldersintervall. Den största ökningen bland kvinnorna uppgår till 11,3 procentenheter och avser den långa sjukfrånvaron för åldersgruppen 29 år och yngre. Antal anställda med sex eller fler sjukfrånvarotillfällen är cirka två procent lägre 2013 jämfört med Sjuklönekostnader Dag % 2013 (kkr) Jmf dag 2-14 (80 %) (kkr) Dag % 2013 (kkr) Jmf dag % (kkr) Total sjuklön inkl PO 38,7 % jmf (kkr) Barn- och utbildningsförv Kommunledningskontoret Kulturförv Medborgarförv Miljö- och stadsbyggn Omsorgsförv Räddningstj Tekniska kontoret Upphandlingsförv Totalt Tabell 5. Sjuklönekostnader i faktisk sjukfrånvaroperiod, kkr per förvaltning (kolumn 1-4 exkl. PO-tillägg). Kostnaden för dag 2-14 är cirka 11 procent högre 2013 jämfört med Kostnaden för dag är 25,6 procent högre. De totala sjuklönekostnaderna har ökat för samtliga förvaltningar förutom medborgarförvaltningen samt kommunledningskontoret. Övertid, fyllnadstid, timlön Övertid Förvaltning Kostnad (kkr) 2012 Kostnad (kkr) 2013 Förändring (kkr) Barn- och utbildningsförv Kommunledningskont Kulturförv Medborgarförv Miljö- och stadsbyggn Omsorgsförv Räddningstj Tekniska kontoret Upphandlingsförv Totalt Tabell 6. Kostnader övertid i kkr per förvaltning (resultaträkningen). Kostnaderna för övertid är 23,2 procent högre 2013 jämfört med ~ 16 ~

19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER Fyllnadstid Förvaltning Kostnad (kkr) 2012 Kostnad (kkr) 2013 Förändring (kkr) Barn- och utbildningsförv Kommunledningskontoret Kulturförv Medborgarförv Miljö- och stadsbyggn Omsorgsförv Räddningstj Tekniska kontoret Upphandlingsförv Totalt Tabell 7. Kostnader fyllnadstid i kkr per förvaltning (resultaträkningen). Kostnaderna för fyllnadstid är 1,9 procent högre 2013 jämfört med Timlön Förvaltning Kostnad (kkr) 2012 Kostnad (kkr) 2013 Förändring (kkr) Barn- och utbildningsförv Kommunledningskontoret Kulturförv Medborgarförv Miljö- och stadsbyggn Omsorgsförv Räddningstj Tekniska kontoret Upphandlingsförv Periodiseringpost dec, ej fördelad per förv Totalt Tabell 8. Kostnader timlön i kkr per förvaltning (resultaträkningen). Kostnaderna för timlöner är 19,7 procent högre 2013 jämfört med ~ 17 ~

20 RÄKENSKAPER RESULTATRÄKNING Bokslut Budget Bokslut Belopp i kkr Verksamhetens intäkter (Not 1) Verksamhetens kostnader (Not 2) Nettokostnader exkl avskrivningar Avskrivningar (Not 3) Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter (Not 4) Generella statsbidrag och utjämning (Not 5) Finansiella intäkter (Not 6) Finansiella kostnader (Not 7) Årets resultat Balanskravsutredning Årets resultat enligt resultaträkningen Avgår samtliga reavinster vid försäljning Förändrad diskonteringsränta avseende pensionsavsättning (RIPS07) Årets balanskravsresultat ~ 18 ~

21 RÄKENSKAPER BALANSRÄKNING Belopp i kkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar (Not 8) Maskiner och inventarier (Not 9) Finansiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar (Not 10) Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Kortfristiga fordringar (Not 11) Kassa och bank (Not 12) Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital (Not 13) Därav årets resultat Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser (Not 14) Andra avsättningar (Not 15) Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder (Not 16) Kortfristiga skulder (Not 17) Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Panter och därmed jämförliga säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser (Not 18) a) Pensionsförpliktelser som inte upptagits bland skulder eller avsättningar b) Övriga ansvarsförbindelser c) Medlemskap i Kommuninvest ~ 19 ~

22 RÄKENSKAPER KASSAFLÖDESANALYS Belopp i kkr Den löpande verksamheten Bokslut 2013 Bokslut 2012 Årets resultat Justering för ej likviditetspåverkande poster (Not 19) Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamhet Investeringsverksamheten Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar (Not 20) Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 0 0 Amortering av långfristiga skulder 0 0 Ökning/minskning av långfristiga fordringar (Not 21) Kassaflöde från finansieringsverksamhet Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut ~ 20 ~

23 RÄKENSKAPER NOTER Not 1 Verksamhetens intäkter Försäljning, taxor och avgifter Hyror och arrenden Bidrag Försäljning verksamhet och konsulttjänster Förändring skuld flyktingmottagning Förändring skogskonto Övrigt Jämförelsestörande post avseende återbetalning av premie till AFA Summa verksamhetens intäkter Not 2 Verksamhetens kostnader Löner och pensioner inkl sociala kostnader Förbrukningsmaterial och förbrukningsinventarier Lämnade bidrag Köp av huvudverksamhet Diverse köpta tjänster Hyra/leasing av lokaler, mark och anläggningstillgångar Bränsle, energi och vatten Kostnader för transportmedel, transporter och resor Övriga kostnader Realisationsförlust vid försäljning av byggnaderna Studentbostäder Förändring fastighetsunderhållsreserv Förändring deponireserv Förändring VA-investeringsfond Förändring fritidsanläggningar underhållsfond Summa verksamhetens kostnader Jämförelse mellan 2012 och 2013 försvåras p g a byte till ny kontoplan 2013 Not 3 Avskrivningar Avskrivning byggnader och anläggningar enl plan Avskrivning maskiner och inventarier enligt plan Summa avskrivningar Not 4 Skatteintäkter Preliminär allmän kommunalskatt Preliminär slutavräkning allmän kommunalskatt innevarande år Slutavräkningsdifferens allmän kommunalskatt föregående år Mellankommunal kostnadsutjämning inom Jönköpings län Summa skatteintäkter Not 5 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämningsbidrag Kostnadsutjämningsavgift/-bidrag Kostnadsutjämningsbidrag, LSS Regleringsbidrag Kommunal fastighetsavgift Summa generella statsbidrag och utjämning ~ 21 ~

24 RÄKENSKAPER Not 6 Finansiella intäkter Intäktsräntor Övriga utdelningar Erhållna borgensavgifter Övriga finansiella intäkter Intäktsförd skuld avseende skadeförebyggande åtgärder Summa finansiella intäkter Not 7 Finansiella kostnader Ränta pensionsavsättning Övriga räntekostnader och finansiella kostnader Summa finansiella kostnader Not 8 Mark, byggnader och anläggningar Redovisat värde vid årets ingång Årets investeringar Årets försäljningar Årets avskrivningar Pågående investeringar Redovisat värde vid årets slut Avskrivningstider 0-50 år 0-50 år Linjär avskrivning tillämpas för samtliga tillgångar. Not 9 Maskiner och inventarier Redovisat värde vid årets ingång Årets investeringar Årets försäljningar Årets avskrivningar Redovisat värde vid årets slut Avskrivningstider 3-50 år 3-50 år Linjär avskrivning tillämpas för samtliga maskiner och inventarier. Not 10 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar Aktier i koncernföretag - Värnamo Stadshus AB Utlämnade lån Långfristig fordran Bostadsrätter Summa finansiella anläggningstillgångar Not 11 Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar på staten Skattefordran Fordran mervärdeskatt (Ludvikamoms) Fordran mervärdesskatt Kortfristig del av långfristig fordran Övriga kortfristiga fordringar Summa kortfristiga fordringar ~ 22 ~

25 RÄKENSKAPER Not 12 Kassa och bank Kommunen inkl. de kommunägda bolagen har vid bokslutstillfället en outnyttjad checkräkningskredit på kkr ( kkr) Not 13 Eget kapital Anläggningskapital Rörelsekapital Summa eget kapital Not 14 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Specifikation Avsatt för pensioner Förmånsbestämd/kompl pension Efterlevande-/barnpension Särskild avtals-/ålderspension Visstidspension/SAPök Summa pensioner Särskild löneskatt Summa avsatt till pensioner Antal visstidsförordnanden Politiker 8 6 Tjänstemän 0 0 Avsatt till pensioner Ingående avsättning Nya förpliktelser Varav: Förmånsbelopp * Personalförändringar 148 * Ränte- och basbeloppsuppräkning 230 * Ändring av försäkringstekniska grunder (RIPS) Övrig post Årets utbetalningar Förändring av särskild löneskatt Summa avsatt visstidspensioner Aktualiseringsgrad 99% 98% * Uppgiften har ej kunnat fyllas i p g a byte av pensionsadministratör under Den förmånsbestämda ålderspensionen (FÅP) som avser intjänad pensionsrätt över 7,5 IBB har tryggats genom försäkring. Det försäkrade kapitalet uppgår till kkr ( kkr) och storleken på överskottsfonden uppgår till 0 kkr (0 kkr). Not 15 Andra avsättningar Underhållsreserv Fritidsanläggningar Återställning deponi Va-investeringsfond Summa andra avsättningar ~ 23 ~

26 RÄKENSKAPER Not 16 Långfristiga skulder VA-anläggningsavgifter Summa långfristiga skulder Av beloppet ovan kommer 676 kkr (628 kkr) att återföras som intäkt under Not 17 Kortfristiga skulder Skuld bolag, koncernkonto Leverantörsskulder Anställdas skatter Skulder till staten Upplupna löner Upplupna semesterlöner Upplupna sociala avgifter Upplupen löneskatt Upplupna pensioner individuell del, exkl. särskild löneskatt Förutbetalt statsbirdag till åtgärder för att begränsa översvämning Förutbetalda skogsintäkter Förutbetalda skatteintäkter Skuld flyktingmottagning Skuld bidrag konstgräsplan Övriga kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder Not 18 Ansvarsförbindelser a) Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna Ingående ansvarsförbindelse Förmånsbelopp * Aktualisering * Utbetalningar Ränte- och basbeloppsuppräkning 123 * Personalförändringar 520 * Försäkringssäkrat pensionsåtagande Ändrade försäkringstekniska grunder (RIPS) Övrig post Summa pensionsförpliktelser Särskild löneskatt Summa ansvarsförbindelse avsatt till pensioner ~ 24 ~

27 RÄKENSKAPER Genomförda inlösen av pensionsrätter intjänade före 1998, belopp inkl. särskild löneskatt (24,26%): År 2006: Pensionstagare födda År 2007: Pensionstagare födda År 2008: Pensionstagare födda År 2010: Pensionstagare födda År 2010: Pensionstagare födda År 2011: Pensionstagare födda År 2011: Pensionstagare födda År 2012: Pensionstagare födda År 2013: Pensionstagare födda År 2013: Pensionstagare födda Summa genomförda inlösen av pensionsrätter intjänade före Pensionsmedelsförvaltning (inkl särskild löneskatt) Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser Ansvarsförbindelse - pensionsförpliktelser som inte upptagits bland avsättningar Finansiella placeringar 0 0 Återlåning i verksamheten Kommunförbundet Jönköpings län avvecklades som organisation per den 31 december Kommunerna i Jönköpings län har ansvar för pensionsförpliktelserna för den tidigare anställda personalen. Administrationen sköts av Jönköpings kommun. Avsatta medel för pensionerna finns i en stiftelse. Dessa räcker förmodligen för att säkerställa finansieringen av framtida pensionsutbetalningar. Om så inte sker ska kostnaderna fördelas mellan länets samtliga kommuner. Vid årets utgång saknas 625 kkr (1.003 kkr) i förhållande till pensionsåtagandena. Värnamo kommuns andel av detta underskott utgör 62 kkr och har belastat kostnader b) Övriga ansvarsförbindelser Borgen Borgen gentemot Värnamo Stadshus AB, varav utnyttjat kkr ( kkr) Borgen gentemot Värnamo Kommunala Industrifastigheter AB, varav utnyttjat kkr ( kkr) Borgen gentemot Finnvedsbostäder AB, varav utnyttjat kkr ( kkr) Borgen gentemot Värnamo Energi AB, varav utnyttjat kkr ( kkr) Kommunalt borgensansvar egnahem Övriga borgensförbindelser Summa borgen Donationer att förvalta ~ 25 ~

28 RÄKENSKAPER c) Medlemskap i Kommuninvest Värnamo kommun har i april 2012 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sveriges AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 278 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Värnamo kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sveriges AB:s totala förpliktelser till 269,4 Mdkr och totala tillgångar till 271,3 Mdkr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 900,0 Mkr och andelen av de totala tillgångarna till 909,4 Mkr Summa övriga ansvarsförbindelser Not 19 Justering för ej likviditetspåverkande poster Justering för av- och nedskrivningar Pensionsavsättning Flyktingmottagning, redovisas fr o m 2012 som kortfristig skuld Underhållsreserv Återställning deponi Va-investeringsfond Va-anläggningsavgifter Reavinst(-)/reaförlust(+) vid försäljning av anläggningstillgångar Summa övriga ej likvidpåverkande poster Not 20 Investering i finansiella anläggningstillgångar Köp av andelskapital i Kommuninvest Övrig investering finansiell anläggningstillgång Summa investering i finansiella anläggningstillgångar Not 21 Ökning/minskning av långfristiga fordringar Långfristig fordran Trafikverket Övrig långfristig fordran Summa ökning/minskning av långfristiga fordringar ~ 26 ~

29 RÄKENSKAPER DRIFTSREDOVISNING Nämnd/styrelse (Belopp i kkr) Kommunstyrelse inkl kommunfullmäktige - Kommunledningskontor Budget 2013 inkl tilläggsbudget Intäkter 2013 Kostnader 2013 Nettokostnad 2013 Avvikelse nettokostnad mot budget Nettokostnad Kommunstyrelsen - Campus Upphandlingsnämnd Teknisk nämnd Miljö-och stadsbyggnadsnämnd - Miljö-och stadsbyggnadskontor Räddningstjänst Kulturnämnd Barn och utbildningsnämnd Omsorgsnämnd Medborgarnämnd Överförmyndare Kommunens revisorer Summa nämnder och styrelser Pension och övergripande kostnader Fördelade kapitaltjänstkostnader Summa nettodriftskostnader exkl. avskrivningar Avskrivningar (omvänt tecken) Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter, finansiering Finansiella kostnader, finansiering Årets resultat Driftredovisning innehåller även interna poster mellan nämnderna i form av kapitaltjänst,hyra och andra tjänster. Interna poster inom nämndens egen verksamhet ingår hos samtliga utom Omsorgsnämnden som eliminerat bort dessa ( kkr) ~ 27 ~

30 RÄKENSKAPER INVESTERINGSREDOVISNING Nämnd/styrelse (Belopp i kkr) Kommunstyrelse inkl kommunfullmäktige - Kommunledningskontor Inkomster 2013 Utgifter 2013 Budget 2013 inkl tilläggsbudget Nettoinvestering 2013 Avvikelse nettoutgift mot budget Nettoinvestering Kommunstyrelse - Campus Vmo Upphandlingsnämnd Teknisk nämnd Miljö- och samhällsbyggnadsnämnd - Miljö- och stadsbyggnadskontor Räddningstjänst Kulturnämnd Barn- och utbildningsnämnd Omsorgsnämnd Medborgarnämnd Finansiering Summa nettoinvesteringar Årets största investeringar Nämnd Inkomster 2013 Utgifter 2013 Nettoinvestering 2013 Total nettoinvestering tom 2013 Total budget tom 2013 Reningsverk Stomsjö Pålslund Teknisk nämnd Överföringsledningar AR Pålslund Teknisk nämnd Mittseparering, rondell m m RV27 Teknisk nämnd Tingshuset Teknisk nämnd VA NV Hindsen Teknisk nämnd IT elevnätet KS- kommunledningskontor Löpande Löpande GC-väg Ljussevekaleden Teknisk nämnd Lärararbetsplatser FIGY Teknisk nämnd Fördelning investeringar för perioden Investeringar i skattefinansierad verksamhet Investeringar i avgiftsfinansierad verksamhet Summa nettoinvesteringar ~ 28 ~

31 RÄKENSKAPER RESULTATRÄKNING FULLFOND OCH BLANDMODELL Enligt redovisningslagen för kommuner betraktas intjänad pensionsrätt t o m 1997 inte som en skuld utan som en ansvarsförbindelse. Denna del av pensionsskulden uppräknas med förändringen av basbeloppet. I Värnamo kommun upprättas ett alternativt bokslut där ovanstående pensionsrätt betraktas som en avsättning och där förändringen av denna belastar årets resultat. För 2012 har hela denna förändring redovisats bland verksamhetens kostnader då uppgift från pensionsadministratören inte har kunnat erhållas avseende fördelning mellan verksamhetens kostnader och finansiella kostnader. Belopp i kkr Fullfond Bokslut 2013 Blandmodell Bokslut 2013 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettokostnader exkl avskrivningar Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Balanskravsutredning Årets resultat enligt resultaträkningen Avgår samtliga reavinster vid försäljning Förändrad diskonteringsränta avseende pensionsavsättning (RIPS) Årets balanskravsresultat ~ 29 ~

32 RÄKENSKAPER BALANSBERÄKNING FULLFOND OCH BLANDMODELL Belopp i kkr Fullfond Bokslut 2013 Blandmodell Bokslut 2013 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital Därav årets resultat Avsättningar Avsättningar för pensioner Avsättning fr löneskatt på pensioner Andra avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Panter och därmed jämförliga säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser a) Pensionsförpliktelser som inte upptagits bland skulder eller avsättningar b) Övriga ansvarsförbindelser c) Medlemskap i Kommuninvest ~ 30 ~

33 RÄKENSKAPER SÄRSKILD REDOVISNING FÖR VATTEN- OCH AVLOPPSVERKSAMHET Kommunens allmänna VA-anläggning förser huvuddelen av kommuninvånarna och flertalet industrier och andra verksamheter med dricksvatten. I reningsverken behandlas avlopp från i stort sett samtliga hushåll i kommunen antingen som direktanslutet spillvatten eller genom behandling av slam från enskilda slamavskiljare. Dessutom tar VA-anläggningen hand om dagvatten, det vill säga regn- och dräneringsvatten från tätbebyggda områden. VA-anläggningen har ca anslutna abonnenter vilket motsvarar drygt 80 % av kommunens invånare. Ytterligare ca abonnenter med enskilt avlopp har kommunal slamtömning.. Verksamheten omsätter 56 miljoner kronor och finansieras i huvudsak via avgifter från brukarna. Avgifterna bestäms av en taxa som fastställs av kommunfullmäktige. Förutsättningarna för VA-verksamheten och möjligheterna till att ta ut avgifter regleras i lag. Som i övrig kommunal verksamhet gäller självkostnadsprincipen, det vill säga att kommunen inte får ta ut någon vinst från verksamheten. VA-verksamheten utgör en integrerad del av övrig verksamhet inom tekniska nämnden. Resultat- och balansräkning för VAverksamheten som redovisas här avser därför ett fiktivt företag inom nämnden. VAverksamheten har ingen egen personal utan köper i huvudsak interna tjänster från tekniska förvaltningen. Verksamheten har inte heller någon egen kassa eller finansförvaltning utan detta hanteras via kommunens ekonomiavdelning. Balansräkningen har därför förenklats och innehåller inga omsättningstillgångar eller kortfristiga skulder. Med nuvarande redovisningssystem är det inte möjligt att särskilja exempelvis vilka leverantörsskulder som avser VA-verksamheten. Byggnationen av ett nytt avloppsreningsverk, Pålslund pågår. Ledningsarbetet mellan Värnamo-Pålslund är färdigställt och har utförts i egen regi av produktionsavdelningen. Det nya reningsverket är beräknat att stå klart Utbyggnaden pågår av reservvatten och VA till området runt sjön Hindsen, Vattendom för reservvattentäkten har beviljats. Inloppspumpstationerna kommer då att projekteras och resterande ledningar för anslutning till vattenverket kommer att utföras. ~ 31 ~

34 RÄKENSKAPER Resultaträkning Budget Bokslut Bokslut Belopp i kkr Not Verksamhetens intäkter Externa intäkter Brukningsavgifter Anläggningsavgifter Periodisering av årets anläggningsavgifter Årlig periodisering av anläggningsavgifter Övriga intäkter Interna intäkter Brukningsavgifter Anläggningsavgifter Lakvatten Brunnsslam Summa intäkter Verksamhetens kostnader Externa kostnader Interna kostnader Personalkostnader Fordon, maskiner Slam, avfall Administrativa kostnader Övriga interna kostnader Summa kostnader Avskrivningar Finansiella kostnader Kommunbidrag Resultat före avsättning till fond Avsättning till investeringsfond Årets resultat Noter till resultaträkningen 1. Budgeterade brukningsavgifter avser både externa och interna avgifter. 2. Anläggningsavgifter, alltså till störstad delen den engångsavgift som betalas vid anslutning av en ny fastighet, och avser i huvudsak kostnader för att dra fram ledningar. Avgiften redovisas som en förutbetald intäkt i resultaträkningen. (se vidare i not 3) 3. Eftersom ledningarna har en ekonomisk livslängd på 50 år avsätts 49/50 av avgiften som förutbetald intäkt och återförs med 1/50 per år under de resterande 49 åren. (se not 2) 4. Interna brukningsavgifter och anläggningsavgifter avser kommunens egna fastigheter och beräknas enligt taxa på samma sätt som för externa abonnenter. 5. Lakvatten från Stomsjö avfallsdeponi behandlas i Värnamo avloppsreningsverk. Kostnaden debiteras avfallsverksamheten. 6. Slam från enskilda brunnar betraktas som avfall och debiteras via avfallstaxa. Kostnaden för att behandla slammet i avloppsrenings-verket debiteras avfallsverksamheten. ~ 32 ~

35 RÄKENSKAPER 7. VA-verksamheten har ingen egen personal utan köper personal från gemensamma produktionsresurser som är gemensam för samtliga verksamheter på tekniska kontorets produktionsavdelning. Kostnaderna fördelas per nyttjad timma. I timkostnaden ingår, förutom direkta lönekostnader, även kostnader för administration, arbetsledning, lokaler, personlig utrustning och utbildning. 8. VA-verksamheten nyttjar fordon och maskiner som redovisas på gemensamma produktionsresurser. Kostnaderna fördelas per nyttjad timma. 9. Huvuddelen av kostnaderna avser slam som tas om hand på Stomsjö avfallsdeponi. Kostnaden debiteras per ton och beräknas enligt taxa. 10. Avser VA-verksamhetens kostnader för tekniska kontorets gemensamma administration och beräknas som VA-verksamhetens andel i kontorets totala omsättning. 11. Anläggningar och inventarier skrivs planenligt av med rak linjär avskrivning över respektive tillgångs beräknade nyttjandeperiod. 12. Avser nettot av intern kostnadsränta för det kapital som är låst i verksamhetens anläggningstillgångar och intern intäktsränta för fonderade medel. För 2013 gäller räntesatsen 2,9 % som följer rekommendation från Sveriges kommuner och landsting. 13. Avser det tillskott av skattemedel till VAverksamheten. 14. Avsättningen som motsvarar årets överskott sker till investeringar i nytt avloppsreningsverk med kväverening enligt kommunens investeringsprogram. Balansräkning Bokslut Bokslut Belopp i kkr Not Tillgångar Anläggningstillgångar ingående balans årets investeringar årets avskrivningar Summa anläggningstillgångar därav pågående arbete ,6 kkr (15 740,6 kkr) Avsättningar och skulder Avsättningar Investeringsfond 18 Ingående värde investeringsfond Årets avsättning till investeringsfonden Utgående värde investeringsfond Summa avsättningar Skulder Förutbetalda anläggningsavgifter 20 Ingående värde anläggningsavgifter Årets avsättning Intäktsfört under året Utgående värde anläggningsavgifter Lån av kommunen Summa långfristiga skulder Summa avsättningar och skulder ~ 33 ~

36 RÄKENSKAPER Noter till balansräkningen 15. Avser bokförda värden på anläggningstillgångar, vattenverk, avloppsverk och ledningsnät, beräknade som nettoinvesteringen minus linjär avskrivning under nyttjandetiden. Dessutom ingår kostnader för nyttjande av mark för anläggningar och ledningar enligt särskild värdering. 16. De största investeringarna under året redovisas i tabellen nedan. Objekt Investering (Mkr) Entr Pålslund arv o pumpst 45,5 Överföringsledning Vmo P1 Pålslund 30,8 Reningsverk Stomsjö Pålslund 14,8 17. Se resultaträkningen not Fonden har bildats genom avsättningar av tidigare års driftöverskott. Medlen är avsedda att användas för planerad investering i nytt avloppsreningsverk. Upplösen av fonden sker i takt med avskrivningarna på det nya reningsverket. 19. Se resultaträkningens not Se resultaträkningens not 2 och Den del av anläggningstillgångarna som inte balanseras av avsättningar och anläggningsavgifter utgör en skuld till kommunens finansförvaltning. Redovisningsprinciper Redovisningen följer de grundläggande principer som finns i Lagen om allmänna vattentjänster (SFS 2006:412), Lagen om kommunal redovisning (1997:614) samt de rekommendationer som ges ut av råder för kommunal redovisning (RKR). Avskrivningstider på anläggningstillgångar följer rekommenderade tider från Sveriges Kommuner och Landsting och speglar den uppskattade nyttjandeperioden. Ränta på kassaflöden beräknas ej. Långfristiga lån motsvarar anläggningstillgångarna med avdrag för avsättningar och förutbetalda anläggningsavgifter. På lånet betalas en ränta på 2,9% (4,2%) som belastat årets driftsresultat. ~ 34 ~

37 RÄKENSKAPER REDOVISNINGSPRINCIPER Värnamo kommuns årsredovisning är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Förändrade redovisningsprinciper Intäkterna från VA-anläggningsavgifter periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod som är 50 år. Upplysning om kortfristig del görs i samband med detta. Jämförelsestörande poster Som jämförelsestörande betraktas poster som är sällan förekommande och överstiger 10 Mkr. I årets bokslut finns en jämförelsestörande post bland årets intäkter som avser återbetalning av premie för AFA för år 2005 och Posten har särredovisats i not 1. Under 2011 finns en motsvarande återbetalning för år 2007 och Intäkter Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR 4.2. Efter bokslutets upprättande har SKL publicerat en ny prognos i februari som pekar på ett utfall för 2013 som avviker från den i bokslutet använda prognosen med -1,3 Mkr. Investeringsbidrag och intäkter vid tomtförsäljning bokförs i investeringsredovisningen och reducerar därmed det bokförda värdet, vilket är ett avsteg från rekommendation 18 från Rådet för kommunal redovisning. Kostnader Löner för timanställda och kostnadsersättningar utbetalas månaden efter intjänandemånaden. Utbetalningar som sker i januari och som avser december belastar det år kostnaden avser. Lånekostnader I anskaffningsvärdet för tidigare års större investeringar som överstiger 1 Mkr och pågår under minst 6 månader ingår lånekostnader. Fr o m 2011 aktiveras ränta enbart om kommunen har externa lån, vilket inte har varit fallet under 2012 eller Övriga lånekostnader redovisas som kostnader i den period till vilken de hänför sig. ~ 35 ~ Tillgångar och skulder Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Materiella anläggningstillgångar Anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. Utgifter för förbättringar av tillgångars prestanda, utöver ursprunglig nivå, ökar tillgångens redovisade värde. Utgifter för reparation och underhåll redovisas som kostnader. Vissa lånekostnader aktiveras, se avsnitt om lånekostnader. Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedöma nyttjandeperiod. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av materiella tillgångar. Avskrivningstiderna följer rekommendationerna från Rådet för Kommunal Redovisning. Avskrivningar påbörjas enligt följande: Inventarier inköpta jan-maj påbörjas från 1/3 Inventarier inköpta jun-aug påbörjas från 1/7 Inventarier inköpta sep-dec påbörjas från 1/10 Investeringar i byggnader och anläggningar under det gångna året påbörjas 1/8 samma år. From 2011 redovisas ej färdigställda byggnader och anläggningar av större belopp som pågående investeringar över årsskiftet och några avskrivningar görs därför inte förrän färdigställandet skett. Anläggningstillgångarna redovisas som nettotillgång utan uppdelning på ackumulerade anskaffningar och avskrivningar. Följande avskrivningstider tillämpas i kommunen: 3, 5, 10, 15, 20, 25, 33 och 50 år. En samlad bedömning av nyttjandeperioden för respektive tillgångstyp görs. Omprövning av nyttjandeperioden sker om det finns omständigheter som pekar på att det är nödvändigt (t ex verksamhetsförändringar, teknikskiften, organisationsförändringar). Normalt omprövas dock inte tillgångars nyttjandeperiod. På tillgångar i form av mark och pågående arbeten görs inga avskrivningar.

38 RÄKENSKAPER Inventarier av mindre värde Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst 3 år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till hälften av ett prisbasbelopp. Omsättningstillgångar Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Värdering av kortfristiga placeringar har gjorts post för post till det lägsta av verkligt värde och anskaffningsvärdet. Obetalda kundfordringar med förfallodag före betraktas som osäkra och bokföringsmässigt skrivits av i bokslutet. Avsättningar Avsättningar för sluttäckning av deponi har tagits upp till det belopp som bedöms krävas för att reglera förpliktelsen på balansdagen (15 Mkr). Enligt beräkning uppskattas den totala kostnaden för detta till cirka 55 Mkr. Därutöver finns också avsättningar för fastighetsunderhåll som tidigare gjorts i den mån detta inte har genomförts enligt plan. De år underhållsåtgärder utförs utöver plan görs ianspråktas medel ur avsättningen. From 2011 görs inga nya avsättningar till underhållsreserven. Enligt beslut av kommunstyrelsen kommer resterande medel användas under Utöver ovanstående görs avsättningar för pensionsförpliktelser intjänade från år 1998 enligt gällande rekommendation. Under 2011 påbörjades byggnationen av ett nytt avloppsreningsverk med därtill hörande överföringsledningar. Under de senaste åren har överskotten från VA-verksamheten avsatts för denna investering. I december 2013 uppgår denna avsättning till sammanlagt 70 Mkr. Långfristiga skulder VA-anläggningsavgifter har tidigare redovisats som avsättning men from 2011 redovisas detta som en långfristig skuld. Upplysning om kortfristig del görs i not. Kortfristiga skulder Vid stormarna Gudrun och Per blåste en stor del av kommunens skogsinnehav ned. Dessa intäkter och extremt stora intäkter vissa andra år innebär stora svängningar i intäkterna mellan åren. Tidigare år har en periodisering skett så att nettoavkastningen blir lika varje år i takt med skogens tillväxt. Fr o m 2011 görs ingen ny skuldföring utan 25 % av befintliga medel intäktsförs varje år. Detta motsvarar 2 Mkr per år under Erhållna schablonersättningar för flyktingar används efter hand och redovisas som kortfristig skuld from Tidigare år är den redovisas som en avsättning. Pensioner Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. Visstidsförordnanden som ger rätt till särskild avtalspension redovisas som avsättning när det är troligt att de kommer att leda till utbetalningar. Avtal som inte lösts ut redovisas som ansvarsförbindelse. Leasingavtal Kommunen har 21 leasingavtal som har en längre total löptid än tre år. Dessa är beloppsmässigt förhållandevis små och har inte redovisats som finansiell leasing i enlighet med rekommendation 13.1 från Rådet för kommunal redovisning. Dessa redovisas istället som operationell leasing. ~ 36 ~

39 ÅRSBERÄTTELSE PER NÄMND KOMMUNSTYRELSE KOMMUNLEDNINGSKONTOR Avstämning förvaltningsmål Mål beslutade av nämnden Nuläges nivå Målnivå Uppföljningsintervall Kontakter med kommunledningskontorets personal ska kännetecknas av hög tillgänglighet, ett gott bemötande samt professionell service. Tillgänglighet (%) 70% En gång per år Bemötande (%) 77% En gång per år Professionalitet (%) 74% En gång per år Totalindex (%) 74% 75% En gång per år Övriga förvaltningar ska vara nöjda med KLK som den samordnande förvaltningen. (Nytt mål beslutat av KS fr o m 1306) Nöjdhet (%) 71% Ej beslutad En gång per år = Målet är uppfyllt = Målet är inte uppfyllt = Mätning är inte gjord Detta har hänt under 2013 Gummifabriken I november flyttade VNAB med Företagsfabriken, kommunala tjänstemän och Campus Värnamo in i Gummifabriken och har ca kvm till förfogande. Ett stort intresse att besöka Gummifabriken har visats från kommunala förvaltningar, företag och föreningsliv. Den 1 december hölls ett mycket enkelt öppet hus lucköppning. Ca personer passade på att under två timmar titta runt i lokalerna. Verksamhetsledningsgruppen för Gummifabriken (VLG) har tagit fram vision, koncept och värdegrund för Gummifabrikens verksamheter. Vidare har man arbetat fram en avsiktsförklaring med beskrivning av arbetsformer, roller och mandat för VLG som ska antas av respektive huvudman. Kommunkansli En näringslivsanalys från Grufman Reje har tagits fram, som kommer att leda fram till en aktivitetsplan för pro-aktivt arbete med att attrahera företag/ branscher. Under våren redovisade den nya Analysgruppen för första gången nyckeltal vad gäller både ekonomi och kvalitet för politikerna. Dessa nyckeltal ger politikerna ett bättre beslutsunderlag när kommunens resurser ska fördelas. Arbetet har påbörjats med en plan på hur vi kan gå tillväga med arbetet riktat mot extern finansiering samt landsbygdsutveckling. Värnamo kommun har fr o m januari en annonssida i Finnveden NU varje vecka. Syftet är att Värnamo kommun med alla våra verksamheter syns gemensamt, på samma plats varje vecka. Ett nytt intranät har under våren byggts upp, med ny struktur och ny layout. Riktlinjer har tagits fram för medborgardialog och medborgarförslag. Ekonomiavdelning En översyn av all kontanthantering har gjorts under hösten 2012 och våren Arbetet påkallades relativt akut i samband med att banken slutade att hantera kontanter. Syftet är att minska kontanthantering och finna säkra och enkla rutiner. Översynen har även berört de handkassor som finns. En uppföljning har skett under hösten 2013 och arbetet fortsätter. Kommunledningskontoret har haft ett uppdrag att göra en översyn av investeringsprocessen och lämna förslag på förändringar. Ett förslag har upprättats och antagits av kommunstyrelsen i slutet av Vissa av förändringarna i processen blir därmed användbara redan i budgetarbetet inför Arbetet i budgetberedningen, som genomförts under våren 2013, har till viss del utvecklats och budgetberedningen har erhållit ytterligare information och allt har skett genom elektroniska dokument. Inga handlingar har upprättats på papper. ~ 37 ~

40 ÅRSBERÄTTELSE PER NÄMND Personalavdelning Under sommaren 2013 utökades antalet ungdomar som fick feriearbete då det erbjöds feriearbete till föreningar. Totalt fick 172 ungdomar feriejobb via Värnamo kommun. Hälsoutbildningen, som ett åtgärdsprogram mot upprepad sjukfrånvaro, genomfördes för andra gången och utvärderingen gav så gott resultat att satsningen införs permanent. Medarbetarundersökningen genomfördes för andra gången. Nöjd MedarbetarIndex, NMI, har ökat. IT-avdelning Under 2013 har stort fokus lagts på två områden. Ny skolplattform samt förändringsarbete på ITavdelningen. Ny skolplattform innebärande utbyte av gamla datorer, utbyggda trådlösa nätverk, bärbar dator till pedagogisk personal samtidigt som de blev användare i det administrativa nätet, byte av officeversion till Office 365, leverans av program via en Citrixlösning för att vara plattformsoberoende samt byte av e-postsystem. Under 2013 har även ett leverantörsbyte skett från Telia till TDC och Alltele med stora problem på operatörssidan. Juridik och service Under året har en policy/riktlinjer mot otillbörliga förmåner upprättas och antagits av kommunen. Vidare har genomförts en verksamhetsövergripande utbildning även omfattande de kommunala bolagen. Nämndspecifika utbildningar pågår för närvarande. Den kommunövergripande verksamheten för överförmyndarna i GGVV börjar hitta sina former. De nya uppdrag som lagstiftaren 2014 kommer att överlämna till verksamheten samt det ökande antalet ärenden kräver ytterligare resurser till det gemensamma kansliet. Verksamheten med ensamkommande barn (EKB) är omfattande och kommer enligt Migrationsverkets prognoser att fortsätta att öka. Under året har GGVV-kansliet mottagit såväl ett omfattande antal förfrågningar samt studiebesök från kommuner som står i begrepp att påbörja en liknande samverkan. Ekonomi Kommunledningskontoret visar ett överskott i förhållande till budget på 2,5 Mkr. Överskottet beror bl a på - Ej genomförd attraktivitetsmässa 0,6 Mkr - Överskott på kommunövergripande utredningar med 1,1 Mkr Gällande investeringarna är det ett överskott på 2,5 Mkr, gäller förskjutning i vissa IT-investeringar och inventarier. Framtida utveckling Kommunkansli Under hösten 2014 kommer arbetet att starta med ny struktur och ny layout för kommunens hemsida. Vår/sommar 2014 kommer välkomstskyltarna vid E4:an att bytas ut. Upphandling av skyltar görs i april. Ekonomiavdelningen Ett större arbete att förbättra den ekonomiska uppföljningen och prognosarbetet är under genomförande. Månadsrapporterna ska under 2014 flyttas till Hypergene och vara ett bättre stöd i förvaltningarnas arbete. Under våren har en diskussion inletts om behov av förbättringar i uppföljningen av informationssäkerheten. Arbetet kommer framöver att samordnas i gruppen för internt skydd och fler insatser kommer att göras under de närmaste åren. Ett sammandrag av kommunens årsredovisning ska i en enkel version tillhandahållas för kommunens invånare. Eventuellt kommer detta att ske genom annonssida i pressen. Personalavdelning Utredningsplatser, i några av kommunens verksamheter, som har till syfte att underlätta för arbetstagare att så tidigt som möjligt kunna återgå i arbete har diskuterats. Målet är att med hjälp av fasta utredningsplatser med start under år 2014, utreda arbetsförmågan, få tillbaka sjukskrivna i ordinarie arbete eller annat arbete, samt minska långtidssjukfrånvaron. IT-avdelningen Ett samarbete mellan växelpersonalen i GGVkommunerna kommer att starta för att hjälpas åt att svara och på det sättet bli mindre sårbara. Ett samarbete kommer att inledas under 2014 kring helpdesk i GGV-kommunerna. ~ 38 ~

41 ÅRSBERÄTTELSE PER NÄMND Ekonomi i sammandrag Driftverksamhet Belopp i kkr Budget 2013 Bokslut 2013 Avvikelse Bokslut 2012 Intäkter Kostnader Nettokostnad Resultat per verksamhetsblock Budget 2013 Bokslut 2013 Avvikelse Bokslut 2012 Kf/ks Utredn Kommunledningskontor, exkl IT, växel och vaktm Personaladm-åtg, förvaltn.övergr Servicefunktioner (IT, växel och vaktmästeri) Kollektivtrafik Medlemsavg Lämnade bidrag Facklinga företrädare förvaltn.övegr Öveförmyndarorg GGVV Tillväxt-, info- och marknadsförintsvht Näringslivs- och turismåtgärder Övrig vht Nettokostnad Investeringar Belopp i kkr Budget 2013 Bokslut 2013 Avvikelse Bokslut 2012 Inkomster Utgifter Nettoinvesteringar Största investeringar: Gemensamt utdatasystem, beslutsstöd IT-utrustning elevnätet IT-utrustning centralt Programvara centralt ~ 39 ~

42 ÅRSBERÄTTELSE PER NÄMND Nyckeltal Televäxel Anknytningar Bruttokostnad per ank, kr Datordrift Antal användare i adm nät Kravärenden Antal Inbetalningar Antal Reprotryck Antal tusen Kostnad per tryck/öre Beräknade löner Genomsnitt per månad ~ 40 ~

43 ÅRSBERÄTTELSE PER NÄMND KOMMUNSTYRELSEN CAMPUS VÄRNAMO Detta har hänt under 2013 Verksamhetsutveckling Ny hemsida har lanserats Söktrycket på utbildningarna har fördubblats Uppskattad arbetslagsutveckling - fokus effektivitet Arbetslaget har kompletterats med ny kompetens (studie- och yrkesvägledare) Omfattande arbete för framtagning av en ny, detaljerad verksamhetsplan (enligt Gummifabrikens mall) Utredningsuppdrag kring Campus Värnamos organisatoriska tillhörighet Deltagande i Gummifabrikens verksamhetsledningsgrupp Flytt till nyrenoverade lokaler Medarbetarundersökning med mycket positivt utfall Utbildning Genomförande av två högskoleutbildningar och två yrkeshögskoleutbildningar En ny högskoleutbildning Förskollärarutbildning startats En ny yrkeshögskoleutbildning Fastighetsingenjör - beviljats och startats Entreprenöriellt lärande har införts som en ny pedagogisk metod i den nya yrkeshögskoleutbildningen En ny coachning- och vägledningsgrupp har inrättats för att öka genomströmningen i utbildningarna Under året har 18 studenter skrivit sig i Värnamo p g a sina studier Kompetensakademi Dialog med flera högskolor kring en sjuksköterskeutbildning har inletts Deltagande i utredningsuppdraget kring Campus Värnamos roll i kommunens planering och genomförande av gemensamma kompetensutvecklings- aktiviteter Genomförandet av kommunens första Ledarforum Skapandet av en utvecklingsgrupp (representanter från kommunens ledningsgrupp) för planering och beslut kring Kompetensakademin Samverkan med näringslivet Ny yrkeshögskoleansökan inom produktionsutveckling har lämnats in Inspirationseftermiddag för tillverkningsindustrin Utökat samarbete med FASTUN (Fastighetsbranschens utbildningsnämnd) De första uppdragsutbildningarna har genomförts Medverkat i projektgruppen om Industriteknisk grund, validerings- och utbildningsprojekt Arrangerat studiebesök i samverkan med Värnamo Industriexpo Övriga projekt Ett omfattande projekt med temat energieffektiv, god belysning har genomförts på uppdrag av Energimyndigheten Nya projektpengar har beviljats för genomförandet av en nyframtagen högskolekurs som pilot inom belysningsområdet Två mycket uppskattade TED (teknik, ekonomi och design)-projekt har genomförts i samarbete med KTH, JIBS och Linnéuniversitet. I ett fanns också ett samarbete med utländska lärosäten. För femte året genomfördes tillsammans med SVID (Svensk industridesign) ett sommardesignkontor. Inriktning - offentliga sektorn. Uppbyggnaden av Teknikcentret har påbörjats och 74 barn har genomfört pilotaktiviteter Ansökan om att få startbidrag och få starta ett KomTek 2014 i Gummifabrikens Teknikcenter har beviljats ~ 41 ~

44 ÅRSBERÄTTELSE PER NÄMND Projekt för ungdomar har startats Älska resan och utveckla din passion - i samarbete med Gummifabrikens övriga verksamheter. Lyckad kompetensutvecklingsresa till SETTmässan. - En kraftigt minskad kostnad för inköp av CRMsystem som hanterar projekt- och kontaktuppgifter. - Intäkterna ökade då ett bidrag för ett nystartsjobb betalades ut under hela året mot förväntade fyra månader. Ekonomi Campus Värnamos budget för 2013 uppgick 12,2 Mkr. Utfallet 2013 blev 11,0 Mkr. Överskottet beror till största del på en under året förskjuten flytt till Gummifabriken. - Aktiviteter och workshops för Campus Värnamos målgrupper som ersattes med arbete kring Gummifabriken. - Delinvigningen av Gummifabriken försköts till Kostnaden för lokalvården blev lägre i jämförelse med budget. Framtida utveckling Faktorer som till stor del påverkar Campus Värnamos utvecklingsmöjligheter: Utvecklingen av Gummifabriken (konceptet) Tydliga uppdrag från KS Samarbetsformer med VNAB, Kulturförvaltningen och Vandalorum Beviljande av nya yrkeshögskoleutbildningar Värnamos attraktivitet Ekonomi i sammandrag Driftverksamhet Belopp i kkr Budget 2013 Bokslut 2013 Avvikelse Bokslut 2012 Intäkter Kostnader Nettokostnad Resultat per verksamhetsblock Budget 2013 Bokslut 2013 Avvikelse Bokslut 2012 Campus Värnamo D Produktionsutv med 3D Energisamordnare Fastighetsingenjör Övriga utbildningar Nettokostnad Investeringar Belopp i kkr Budget 2013 Bokslut 2013 Avvikelse Bokslut 2012 Inkomster Utgifter Nettoinvesteringar Största investeringar: Teknisk utrustning Möbler o Inventarier ~ 42 ~

45 ÅRSBERÄTTELSE PER NÄMND Nyckeltal Andel studenter från GGVV/Jkpg-omr 59% 64% 57% Andel studenter som flyttat till Vmo 28% 33% 32% Andel studenter som fullföljt utbildn 47% 60% Andel studenter m arbete el studier 80% 70% ~ 43 ~

46 ÅRSBERÄTTELSE PER NÄMND UPPHANDLINGSNÄMND Avstämning förvaltningsmål Mål beslutade av nämnden Nuläges nivå Målnivå Uppföljningsintervall Öka effektiviteten i de offentliga utgifterna Utöka andelen beställare som är utbildade (i Inköp & 46% 50% Faktura) - Öka andelen leverantörer som skickar e-faktura Mäta nyttjandegraden av införandet: elektronisk handel-/fakturor. Nyttjandegraden skall öka till 65% % 65% Varje upphandling skall ske utifrån affärsmässiga grunder och principer - Utöka andelen elektroniska beställningar 69% 60% = Målet är uppfyllt = Målet är inte uppfyllt = Mätning är inte gjord Kommentar ej uppfyllda mål Andelen leverantörer som skickar e-faktura är väldigt nära målnivån. P g a att en stor leverantör haft problem med faktureringen har vi ej nått vårt uppsatta mål. När det gäller andelen utbildade beställare så kan vi tyvärr se att trenden håller i sig att andelen beställare ökar mer än vad vi hinner med att utbilda! I detta ligger också att medarbetare byter tjänst/anställning vilket leder till att de får eller tar bort beställaransvar. Med hjälp av en ny plattform i Inköp & faktura räknar vi med att utöka andelen elektroniska beställningar ytterligare under Detta har hänt under 2013 Utredningar Personalutskottet har gett Upphandlingsförvaltningen i uppdrag att utreda förutsättningarna för att erbjuda tillsvidareanställda personalbil. Utredning och upphandling har gjorts under våren och avtal och rutiner är upprättade. Logistikenheten har ansvar för den praktiska hanteringen. Många frågor och ett antal intressenter, hittills har två anmält sig. Värnamo kommuns upphandlingsförvaltning har ingått i kammarkollegiets projektgrupp för skapandet av en vägledning i arbetet med det s k In house undantaget. Vägledningen ska bl a skapa förståelse för hur upphandlande myndigheter ska förhålla sig till köp från egna bolag. Upphandlingsförvaltningens roll i detta projektarbete har varit att belysa en upphandlande myndighets frågeställningar samt ge synpunkter på det informationsmaterial som kammarkollegiet har skapat. Upphandlingsförvaltningen har fått i uppdrag att i nära samverkan med berörda förvaltningar och bolag redovisa utredning angående upphandlingsuppdrag. Upphandlings-/samrådsgrupp Ledningsgruppen har utsetts till kommunens upphandlingsgrupp. Upphandlingsfrågor av strategisk betydelse skall tas upp och diskuteras i denna grupp. Upphandlingsförvaltningens arbete med att skapa ett informationsmaterial till kommunens samrådsgrupper i olika upphandlingar har fortsatt. Utbildningsmaterialet syftar till att öka samrådsgruppens förståelse för arbetet i en samrådsgrupp samt tydligöra den rollfördelning som finns i upphandlingsarbetet. En särskilt viktig del i detta informationsmaterial är samrådsgruppens roll vid avtalsuppföljning, då gruppens medlemmar ska vara lyhörda för alla slags avvikelser i t ex priser, transporter, emballage och delge upphandlare för sammanställning och ev åtgärd. Materialet har redovisats i ledningsgruppen och godkänts för vidare spridning till samrådsgrupperna. Intern kontroll Upphandlingsförvaltningen har, utifrån kommunens nya reglemente för intern kontroll, skapat nya rutiner för hur förvaltningens internkontrollarbete ska genomföras. I internkontrollplanen för 2013 beslutades att förvaltningens logistikenhet, i ett första steg ska genomföra en risk- och väsentlighetsanalys för att sedan kontrollera regler och rutiner inom verksamheten. Förvaltningens nya rutiner bygger på COSO s ramverk för intern kontroll vilket ~ 44 ~

47 ÅRSBERÄTTELSE PER NÄMND innebär att man utifrån kontrollmiljön genomför en riskanalys över verksamhetens huvudprocesser. Resultatet från riskanalysen ger ett antal kontrollaktiviteter som genomförs under verksamhetsåret. Arbetet med den interna kontrollens nya rutiner har utökats till att omfatta förvaltningens samtliga verksamheter i internkontrollplanen för Miljöplan/Plan för hållbar upphandling Upphandlingsförvaltningen och miljöstrategen har sedan hösten 2012 arbetat med att titta på vilka upphandlingsområden som bör prioriteras att lyftas miljömässigt. Överväganden av var man kan ha som mest positiv miljöpåverkan och effekt av en satsning har gjorts. Arbetet har resulterat i ett förslag om att miljömässigt lyfta områdena fordon, transporter och livsmedel. Ett antal åtgärder och satsningar har föreslagits för vilka har behandlats i kommunstyrelsen under hösten. Logistik/Fordonshantering Upphandlingsförvaltningen har tillsammans med barn- och utbildningsförvaltningen anställt en logistik- och skolskjutssamordnare. Upphandling har även skett av ett skolskjutsprogram inför upphandlingen av skolskjutsar. Inventering och översyn av interna transporter har skett och ytterligare mattransporter har lagts in i Distributionscentralens turbilsschema. En utökning av bilpoolsflottan har skett under våren i Rydaholm. Förutsättningar för ytterligare bilpooler har undersökts. Hantering av tankkort och fordonsnycklar för Värnamo kommuns fordon har utretts och förslag till rutiner har utarbetats av logistikenheten. Ansökan av nya drivmedelskort görs t ex endast av Logistikenheten. En fordonsdag anordnades i november för bl a visning av miljöbilar och information om upplägget för Personalbil. Upphandling av däck och samordning av däckförvaring har genomförts under hösten. Fakturahantering Upphandlingsförvaltningen har under 2013 övergått till riktade workshops för förvaltningarna och dess enheter i Inköp & Faktura för beställare och attestanter. Under året har det genomförts 11 workshops. På förvaltningen finns fr o m december en utbildningsdator till användare som behöver extra vägledning. Andelen utbildade beställare har under året minskat, detta beror på inaktiva och nya användare i Inköp & Faktura. Värnamo kommun mottog under 2013, fakturor, andelen elektroniska fakturor har ökat till 64 %. Idag skickar 300 leverantörer elektroniska fakturor till kommunen. Vi arbetar för att få in ytterligare leverantörer. Värnamo kommun kan nu erbjuda leverantörer med begränsat sortiment Aditros leverantörsportal, vilket är ett steg i arbetet att utöka möjligheterna i vår e-handelslösning, Inköp & Faktura. En enkät har genomförts under hösten för att undersöka beställnings- och attestfunktionen i Inköp & Faktura. En sammanställning kommer att redovisas. Upphandling En utbildning för våra politiker och tjänstemän i LOU har anordnats under våren. Utbildningar i LOU och vårt upphandlingsstödsystem har även genomförts på ett antal förvaltningar. Resultatet av utbildningarna har gett ökad förståelse och ökat intresse för upphandlingar i verksamheterna och därigenom minskat risken för otillåtna direktupphandlingar. Samverkan mellan kommunen och de kommunala bolagen har ökat och en del gemensamma upphandlingar har gjorts, liksom även ett antal enskilda upphandlingar för Gummifabriken. Kompetensutveckling Upphandlingsförvaltningens personal har under våren genomgått en pedagogisk utbildning i bl a presentationsteknik och retorik. Två stycken upphandlare har genomgått utbildning till diplomerad upphandlare. En gemensam utbildning i avtalsrätt har anordnats och upphandlare i GGVV och ledamöter i UN var inbjudna. Ekonomi Upphandlingsnämnden ligger 425 kkr under budgeten, vilket till stor del beror på att fordonshanteringen gett ett plusresultat. Fordonshanteringen är fortfarande svår att prognostisera. Återbetalning (700 kkr) har gjorts till de förvaltningar som använder bilpool men också till förvaltningar som har förvaltningsfordon som hanteras av logistikenheten. Framtida utveckling Genom att inrätta en särskild förvaltning och nämnd för offentlig upphandling med det ~ 45 ~

48 ÅRSBERÄTTELSE PER NÄMND strategiska och övergripande ansvaret för utvecklingen av offentlig upphandling och konkurrensfrågorna tydliggörs såväl ansvar som den politiska tyngd som offentlig upphandling rätteligen borde ha. De upphandlingsstödjande insatserna behöver stärkas. Ett centralt placerat expert- och kunskapscentrum för offentlig upphandling med ansvar för alla viktiga stöd- och utvecklingsfunktioner blir då en viktig del. En annan viktig del är att fortsätta utveckla metoder och instrument för att mäta effektiviteten inom offentlig upphandling på mera övergripande nivåer, såsom inom upphandlande enheter och dess verksamheter. Det är också nödvändigt att bättre ta tillvara den kunskap och de erfarenheter som görs tillgängliga genom extern och intern revision. Ovanstående arbete sammanfattas i en strategi för den framtida offentliga upphandlingen med en konkret policy och handlingsplan för de åtgärder och insatser som ska genomföras under de närmaste åren. En sådan plan måste ha starkare fokus på det sökta slutresultatet den goda affären. Alla regler måste i grunden bygga på en bred insikt och acceptans inför vad som krävs för att realisera denna målsättning och uppnå en effektiv och sund offentlig upphandling. Då gäller det att skapa goda marknadsförutsättningar för offentliga affärer som är attraktiva för leverantörerna, små som stora. Det gäller också att återskapa förtroenden och goda betingelser för upphandlarna som sitter på nyckeln till den goda affären: Utveckling fortsätter av tekniska stödverktyg såsom kommunens upphandlingsstöd med funktioner som underlättar uppföljning. Upphandling ska användas som ett verktyg för att förbättra samhället på väldigt många plan. Ett sätt att möta förväntningarna kan vara att utnyttja innovationskraften hos leverantörerna. Inte minst när vi talar om upphandling av mjuka sektorer som vård och omsorg. På marknader under utveckling är det ofta mer framgångsrikt att fokusera på resultatet än på produkten. Inom vissa områden har tankarna på innovationsupphandling fått fäste framförallt inom teknikupphandling. Självklart måste man ha respekt för lagen om offentlig upphandling och andra krav som finns kring upphandlingen. Vi bör formulera behoven, så långt det är möjligt så att vi öppnar för smarta lösningar, flexibilitet. Upphandlande myndigheter står inför allt ökande kunskapskrav. Upphandlare skall inte bara ha kompetens inom sitt kunskapsområde utan även ha kunskap om verksamhetens behov, idag och inte minst imorgon. För att inte tala om kunskap om anbudsgivarens situation där mötet mellan kunden och leverantören är det intressanta. Ett annat fokusområde kommer att vara valfrihetsfrågor. På konkurrenslagssidan är det frågor om etableringshinder eller bristfällig konkurrens som kommer att belysas, med fortsatt satsning på konkurrensfrämjande åtgärder och internationellt samarbete. Det finns ett par områden inom offentlig upphandling som står i fokus. Närproducerat är ett sådant. Många upphandlare brottas med lösningar för att låta små, lokala leverantörer få delta i upphandlingen, inte minst inom livsmedelsområdet. Vi måste höja målsättningen för upphandling inom områden som miljö, etiska och sociala hänsyn. Det är troligt att ökade krav vid upphandling kommer att synas i ökade inköpskostnader. Hur förenas de med uppdraget att upphandla kostnadseffektivt? En viktig nyckel för att lyckas ligger i uppföljningen. ~ 46 ~

49 ÅRSBERÄTTELSE PER NÄMND Ekonomi i sammandrag Driftverksamhet Belopp i kkr Budget 2013 Bokslut 2013 Avvikelse Bokslut 2012 Intäkter Kostnader Nettokostnad Resultat per verksamhetsblock Budget 2013 Bokslut 2013 Avvikelse Bokslut 2012 Upphandlingsförvaltning Upphandlingsnämnd Fordonshantering Nettokostnad Investeringar Belopp i kkr Budget 2013 Bokslut 2013 Avvikelse Bokslut 2012 Inkomster Utgifter Nettoinvesteringar Största investeringar: Utköp av buss till OMS Möbler Nyckeltal I & F - Scanning I & F Scanning EDI- fakturor Svefakturor Raindance - manuella Total antal lev fakturor Upphandlingar: Antal upphandlingar Antal avtalsförlägningar Antal upphandlingar TK - i e-avrop ~ 47 ~

50 ÅRSBERÄTTELSE PER NÄMND TEKNISK NÄMND Avstämning förvaltningsmål Mål beslutade av nämnden Nuläges nivå Målnivå Uppföljningsintervall Tekniska kontoret ska upprätthålla god tillgänglighet och en säker trafik- och gatumiljö. 20 p, 2013 (24,3p 2011) 25 p SKL - kundenkät Undersökningen är genomförd och förväntas offentliggöras under våren. Tekniska kontoret tillhandahåller en tillförlitlig VAförsörjning. Att kvalitetsförbättra fritidsanläggningar med inriktning på säkerhet, miljö och driftsekonomi, samt ge en hög servicenivå. Någon kundenkät som styrker nivån har inte genomförts under Tekniska kontoret upprätthåller en påvisbar hög standard avseende kontorets serviceåtaganden och därigenom ökar kommunens attraktivitet. Tekniska kontoret ska hålla en hög kalkylsäkerhet vid anvisning av investeringsmedel och ges optimala möjligheter att nå nämnda mål. Förvaltningens medarbetare ska ha en god arbetsmiljö där de känner trygghet, delaktighet och får möjlighet till utveckling i sin yrkesroll. Upprätthålla en framsynt och kostnadseffektiv service avseende avfallshantering och återvinning. Förbrukning av köpt el för samtliga verksamhetslokaler ska minska med 5 % fram till 2016, jämfört med 2009 års förbrukning. (kwh/m 2 ) Andelen verksamhetslokaler uppvärmda med olja eller el som huvudvärmekälla ska 2014 utgöra max 3,5 % av den totala lokalytan mätt i m 2 BRA. 87 p 80 p SKL - kundenkät Undersökningen är genomförd och förväntas offentliggöras under våren. 1 % Kundenkät En gång årligen, Undersökningen 2012 genomfördes inte men en mätning kommer ske % Nästa mätning 2013 Extern analys 76 p, 2013 (74 p, 2011) 2013 börjar mätningen 3 % ökning Medarbetarenkät Vartannat år, nästa mätning % 83 % SKL -2,5 % - 5 % 1 gång årligen, nästa mätning hösten 2014 Statistik sammanställs våren ,0 % 3,5 % 1 gång årligen, nästa mätning hösten 2013 Statistik sammanställs våren 2015 Olja som huvuduppvärmningskälla ska vara borttaget i de kommunalt ägda verksamhetslokalerna senast st. 2 enh/år 1 gång årligen, nästa mätning hösten 2014 Statistik sammanställs våren 2015 = Målet är uppfyllt = Målet är inte uppfyllt = Mätning är inte gjord Kommentar ej uppfyllda mål Mätningen av målet för god tillgänglighet och säker trafik- och gatumiljö grundar sig till största delen på upplevda händelser och kontakter med kommunen som beror på individens uppfattning just vid detta tillfälle. Målet att upprätthålla en framsyn och kostnadseffektiv service avseende avfallshantering och återvinning skiljer sig 1 % mellan målnivå och nulägesnivå. Allmänheten upplever att vi inte har tillräckligt med återvinningsstationer i tätorten. Målet förbrukning av köpt el för samtliga verksamhetslokaler ska minska med 5 % fram till 2016 jämfört med 2009 års förbrukning. Detta är ett långsiktigt mål som vi jobbar med strategiskt. Målet att olja som huvuduppvärmningskälla ska vara borttaget i de kommunalt ägda verksamhetslokalerna senast 2015 är också ett mål som vi jobbar med långsiktigt och strategiskt. ~ 48 ~

51 ÅRSBERÄTTELSE PER NÄMND Detta har hänt under 2013 Fastighetsavdelningen Underhållsarbeten på kommunens fastigheter har kunnat utföras inom anslagen budget. Underhållsfondernas avveckling under 2014 har varit i fokus och vi har enligt uppdrag från kommunstyrelsen fokuserat på energisparåtgärder. Driftoptimering av vissa skolor har genomförts och vi ser ett positivt resultat vad gäller minskad energiförbrukning. Serviceenheten har uppgraderat förvaltningssystemet Pondus till en mer modern och lättskött version. Systemet är i drift och fungerar bra. Fler funktioner kommer att aktiveras i detta system under Ombyggnaden Tinghuset var det enskilt största investeringsprojektet som genomfördes under Större ombyggnader genomfördes också på Finnvedens Gymnasium. I Aplarinken har en ny sittplatsläktare byggts samtidigt som säkerheten kring isprepareringsmaskinens in- och utfart förbättrats. I Rydaholm har Talavidshallen och Sporthallen anslutits till fjärrvärmenätet. Lokalvårdsavdelningen erhåller fler uppdrag och det ser vi som ett tecken på att man levererar god kvalitet. Låg sjukfrånvaro ger utrymme för extra lokalvårdsuppdrag och detta medför vissa år ett ekonomiskt överskott för enheten. Produktionsavdelningen En omorganisation har genomförts mellan gata och avfallsservice. Service som består av verkstad och förråd har förts över till gata som därmed blir enheten gata-service. Nytt reningsverk och pumpstation med överföringsledningar är det dominerande projektet för produktionsavdelningen. Reningsverket beräknas driftsättas under Ledningsarbetena mellan Värnamo och nya reningsverket Pålslund är färdigbyggda. Vi har tvingats göra omfattande åtgärder på Värnamo gamla reningsverk på grund av att Sverige riskerade ett vitesföreläggande av EU då inte kraven i enlighet med avloppsdirektivet uppfylldes. Ny kväverening installerades och åtgärderna har resulterat i att kväveutsläppet från reningsverket minskat och förväntas uppfylla kraven från EU under Tekniska kontoret har under 2013 upphandlat och påbörjat ett utbyte av samtliga gatuljus bestående av kvicksilverarmaturer. Totalt kommer cirka kvicksilverarmaturer i kommunen att bytas ut. En gemensam utredning pågår mellan alla Jönköpingsläns kommuner vad det gäller samarbete inom avfallsverksamheten. Sanering av tomten Värnamotvätten pågår med bra resultat. För att öka saneringsgraden har ett biologiskt injekteringsmedel tillsatts i den förorenade marken. I nuläget är det inte möjligt att avgöra när åtgärderna kan slutföras. Fritid Park Året var det första för den nya avdelningen Fritid/Park. Vi har under året genomfört frekvensmätning av besökare på våra motionsspår och andra välfrekventerade vandringsstråk, resultaten kommer att ligga till grund för framtida investeringar och prioriteringar. Som ett led i att öka besöksfrekvensen i våra anläggningar inleddes till sommaren ett ettårigt test med gratis uthyrning under skollov, en klar ökning har kunnat noteras. Arbete med en behovsanalys inom området friluftsliv, rekreation och motion i kommunen har inletts genom intervjuer av föreningar och privatpersoner. Den vackra sommaren ledde till att vi hade stor beläggning på många av våra friluftsbad. Våra parker fick högt betyg i den jämförande studien Kritik på teknik. Skötseln av våra parker rankades på en 2:a plats bland 60 undersökta kommuner. Ett omfattande siktröjningsarbete längs Lagans stränder inleddes under hösten i samarbete med VAC. Ny GC belysning installerades i Apladalen mellan lekparken och ishallen. I simhallen installerades nya omklädningsskåp, vilket gett ökad komfort och säkerhet. Antalet besök i simhall och motionsanläggning var , vilket ligger i nivå med Verksamheten med Fysisk Aktivitet på Recept (FAR) utvärderades under året. Resultatet visade att de personer som genomgått behandlingen, genomsnittligt jobbat sig till signifikant bättre rörelsevanor och hälsa. Ekonomi Tekniska kontoret har ett totalt överskott på 4,1 Mkr. Fastighetsavdelningen har ett överskott som till största delen beror på hanteringen av den förändrade mediaregleringen. Under 2012 redovisades en fordran på de övriga ~ 49 ~

52 ÅRSBERÄTTELSE PER NÄMND förvaltningarna gällande värme, avfall och VA, 2013 har vi ett överskott. Lokalvården ger ett ekonomiskt överskott p g a låg sjukfrånvaro vilket ger utrymme för extra lokalvårdsuppdrag. Fastighetsavdelningen har haft två vakanta tjänster under senare delen av året. Gator och vägar ger ett överskott på 1 Mkr för minskade snöröjningskostnader. VA- och Avfallsverksamheterna redovisar ett överskott som avsätts till framtida byggnationer och sluttäckning av gamla tippen. Fritid Park har en avvikelse mot budget på 1,8 Mkr. 650 kkr är ökade kostnader för mediareglering och 350 kkr ändrade hyreskostnader för utemiljö sporthall och nya läktare i Aplarinken som inte kompenserats i budget. En omfattande service av reningsverket i simhallen har utförts för 100 kkr och reparation av kylsystem i Aplarinken för 100 kkr. Ökade kostnader för Superettanspel för IFK Värnamo på 300 kkr har inte kompenserats. Generellt är driften för idrottsanläggningar underfinansierad då avgiftshöjningar inte gjorts i paritet med ökade lokalkostnader. Simhallen är underfinansierad i förhållande till den service i form av öppettider och aktiviteter som erbjuds. Framtida utveckling Förvaltningen är involverad i ca 15 olika samverkansutredningar där samtliga bedöms vara av värde. Frågor som berör områden som information, arbetsmiljö och verksamhetskvalitet är för oss områden som vi bör arbeta med i större utsträckning än i dag. Vi måste också finna och utveckla arbets- och samarbetsformer med olika aktörer i framtiden. Som exempel kan nämnas vägföreningar, lokala samhällsföreningar, ideella föreningar, kommunens förvaltningar och bolag för att nå optimala ekonomiska och kvalitetsmässiga effekter på vår verksamhet. En helt avgörande del i denna utvecklingsprocess är att våra medarbetare känner delaktighet och ser sin roll i vår omfattande verksamhet. Ekonomi i sammandrag Driftverksamhet Belopp i kkr Budget 2013 Bokslut 2013 Avvikelse Bokslut 2012 Intäkter Kostnader Nettokostnad Resultat per verksamhetsblock Budget 2013 Bokslut 2013 Avvikelse Bokslut 2012 Tekniska administration Fastighetsförvaltning Övrig fastighetsverksamhet Gator och vägar Parker Vatten o avlopp Driftsbidrag Avfall Kalkning Skogsdrift Miljöprojekt Braxen Fritid/Anläggningar Turism Nettokostnad ~ 50 ~

53 ÅRSBERÄTTELSE PER NÄMND Investeringar Belopp i kkr Budget 2013 Bokslut 2013 Avvikelse Bokslut 2012 Inkomster Utgifter Nettoinvesteringar Totalt budget tom 2013 Totalt utfall tom 2013 Största investeringar: 0617 Entreprenad Pålslund arv o pumpst Överföring Vmo-P1-Pålslund Reningsverk Stomsjö Pålslund Avsiktsförklaring väg Tingshuset säkerhet VA nv Hindsen områdesledning Gc-väg Ljusseveka väg Figy, lärarbetsplats etapp Mosslesk ny VVS och matsal Aplarinken ny sittplats ~ 51 ~

54 ÅRSBERÄTTELSE PER NÄMND MILJÖ- OCH STADSBYGGNADSNÄMND Miljö- och stadsbyggnadskontoret Avstämning förvaltningsmål Mål beslutade av nämnden Nuläges nivå Målnivå Uppföljningsintervall Handläggningstid delegerade bygglov (Handläggningstiden för bygglov är nu sedan lagreglerad till max 10 veckor.) Hel- respektive halvår. Utifrån givna resurser genomföra verksamheten enligt tillsynsplaneringen inom områdena miljöoch hälsoskydd samt livsmedel. Detaljplanering för verksamhetsområden. Handläggningstiden för delegerade bygglov har från minskat från 24 dagar till 14 dagar. (För nämndsärenden har handläggningstiden under samma period minskat från 35-27dagar) handläggningstiden är nu 28 dagar. Tillsynsplanering och behovsbedömning för 2014 samt uppföljning för 2013 pågår ha ha ha ha Handläggningstid en ska maximalt vara på nuvarande nivå. Målsättningen har varit att minska handläggningstid en under perioden med ungefär 10 %. Enligt separat dokument tillsynsplanering respektive uppföljning av tillsynsplanering. Ska genomföras för minst 5 ha per år (medeltal inom perioden) Helår Hel- respektive halvår. = Målet är uppfyllt = Målet är inte uppfyllt = Mätning är inte gjord = Mätning pågår Detta har hänt under 2013 Allmänt En rad lagändringar och andra förändringar har skett, börjat tillämpas och funnit sina former. Ändringarna avser bl a strandskydd, livsmedelslokaler, miljöfarlig verksamhet, vindkraft, receptfria läkemedel, bygglov, taxor, lägenhetsregister. Projekt avslutning öppna byggärenden är avslutat och verksamheten ligger nu i huvudsak i fas. Projektet har inneburit en stor ökning av ärendetypen lägeskontroll. Ajourhållning av lägenhetsregister pågår kontinuerligt. Adressättning och namnsättning pågår kontinuerligt. Arbete har påbörjats med extern GIS-webb och 3D modell på extern webb. GIS-tillämpningar pågår tillsammans med Kulturförvaltningen (kulturföreteelser och industriminnen), Barn- och utbildningsförvaltningen (skolskjutsområden) samt Tekniska förvaltningen (ledningar, trädinventering och parker). Antal bygglov har ökat något jämfört med förra året. Den nya taxan för alkoholärenden har tillämpats på heltid. De nya tillämpningsföreskrifterna för alkoholärenden har börjat användas och utbildningar har genomförts. Strukturering av arbetet med trafikfrågor pågår. Upplägg för att kunna följa upp frågeställningar har etablerats. En mängd akuta ärenden har hanterats och klagomålshanteringen är omfattande. Konsultarbete för parkeringsutredning och förslag till ny parkeringsnorm har i huvudsak genomförts under Vissa justeringar återstår. En kommunövergripande trafikstrategi har påbörjats (strukturen). En hastighetsplan för kommunen har tagits fram, vilken ska processas under ~ 52 ~

55 ÅRSBERÄTTELSE PER NÄMND Försäljning har skett av ca 3,5 ha mark för industri och verksamhetsändamål, varav 2,5 ha inom Sydsvenska krysset. Ytterligare förhandlingar har påbörjats. Återköp av två tomter om sammanlagt 2,5 ha har genomförts inom Sydsvenska krysset. Tre skogsskiften om ca 20 ha har sålts. Fyra villatomter för bostäder har sålts. Ett nytt bostadsområde på Gröndal har påbörjats. Tomterna kommer att fördelas under första halvåret Avtalsdiskussioner avseende markupplåtelse för överföringsledning från Hindsen har varit omfattande. Avtalsdiskussioner samt värderingar rörande VAledning till Kärda och Forsheda har påbörjats och fortgår under Avtalsdiskussion gällande Sydvästlänken har fortgått. Markavtal har upprättats gällande exploatering för flerbostadshus inom kv Bautastenen samt kv Städet i Värnamo. Markavtal har upprättats för exploatering av mark för utökning av verksamhet inom kv Repslagaren i Värnamo. Cirka 50 servitutsavtal samt andra typer av markupplåtelser har upprättats. Köpekontrakt för försäljning av industrimark har omarbetats. Taxan för försäljning av kommunala tomter har omarbetats. Avslutning av arbetet med fördjupningar av översiktsplanerna för kranstätorterna pågår. Arbete med 9 detaljplaner har pågått, varav två har antagits. Arbete med utredningar och skisser pågår. Tre utredningar inför planbesked har genomförts. Program för ny översiktsplan har godkänts och underlagsmaterial har tagits fram. Särskilda utredningar för Hånger stationsområde, Apladalens entré samt skatepark i Värnamo, har genomförts. Upprättande av planeringsunderlag för LIS (Landsbygdsutveckling i strandnära lägen) pågår. Ett antal marksaneringar pågår och är i olika faser. Undersökning av inomhusmiljö i förskolor har genomförts och slutredovisats. Förhöjda nitrathalter i vattentäkten i Forsheda har föranlett vidare åtgärder. Ett projekt med klimatpiloter har genomförts. Incitament för energisnålt byggande har införts. Arbete med Hållbar stadsutveckling - Prostsjöområdet pågår. Externa medel från Delegationen för Hållbara Städer har beviljats. Under hösten har bl.a. en workshop för allmänheten genomförts. Deltagande i Sydvattens projekt angående nytt vattenskyddsområde kring Bolmen. Miljöprogram för byggnader har antagits av kommunfullmäktige. Arbete med att revidera miljöprogrammet har pågått. Miljöstrategiarbetet har omstrukturerats. Samordning har pågått. Ett LOVA-projekt pågår och ett har avslutats (lokala vattenvårdsprojekt). Två LONA-projekt pågår (lokala naturvårdsprojekt). Ärendeflödena redovisas i separat dokument till nämnden. Ekonomi Året har varit det första normala helåret med nya taxor och tillkommande arbetsuppgifter. Bokslutet redovisar ett överskott för helåret. Osäkerhet har dock under året rått beträffande det ekonomiska utfallet efter alla förändringar nya verksamheter, ekonomiska regleringar, utfallet av nya taxor med justeringsfaktorer, ärendeflödet varav en del är starkt konjunkturberoende, den nya Plan- och bygglagen med långt fler arbetsuppgifter än tidigare, annat kostnadsläge efter rekryteringar osv. Prognoserna som har gjorts kontinuerligt har visat på överskott för helåret men osäkerheten har ändå föranlett försiktighet med utgifter. Utfallet enligt denna redovisning visar på att strukturen på budget och redovisning behöver bearbetas vidare. Överskottet så som det nu redovisas i systemet ~ 53 ~

56 ÅRSBERÄTTELSE PER NÄMND beror dels på markersättning, att projektmedel förts som intäkt, att projekt för vilka medel beviljats i tid pågår över årsskiftet, att strukturen på bygglov medfört högre intäkter än förutsett, att utredningar och projekt avseende planering samt mark och exploatering för året inte tagit i anspråk budgeterade medel fullt ut samt vakanser i personalgruppen. Framtida utveckling Lagändringar har genomförts som innebär större omfattning på kommunens verksamhet. Ytterligare förändringar i lagstiftningen kommer avseende Plan- och bygglagen samt kapitlet i Miljöbalken angående strandskydd. Bestämmelserna om riksintressen ska också ses över. Lagkrav på sänkta effektbehov för byggnader samt resultat av processen att utforma ett lokalt miljöprogram för byggnader kommer att ställa ändrade krav på handläggning. Deltagande i LOVA-projekt kommer på olika sätt att leda vidare. Ansökan om ett LONA-projekt har lämnats in. Lagkrav på sänkta radonhalter inomhus innebär behov av utökad kontroll. Parkeringsutredning och ny parkeringsnorm kommer att genomföras under En hastighetsplan för kommunen ska processas och genomföras under Riktlinjerna för hantering av alkoholärenden inklusive tillämpningen av den nya taxan ska följas upp vidare. Arbetet med en ny översiktsplan är en stor och omfattande uppgift som har påbörjats. Ett nytt område för exploatering av villatomter behöver aktualiseras. Arbetet med att utveckla mark- och exploateringsfrågor ska fortsättas. En ny avfallsplan behöver upprättas. En VA-plan för kommunen kommer att upprättas under Implementeringen av miljöstrategifrågorna ska fortsättas i samarbete med övriga förvaltningar. Vattenskyddsområden behöver ses över. Arbetet med att utveckla GIS-verksamheten fortsätts. Målarbetet avseende planberedskap har nu gett resultat och tidigare målskrivning behöver bearbetas. Strukturen i personalgruppen innebär att rekrytering och kunskapsöverföring är angelägna frågor. Svårigheter föreligger att rekrytera kvalificerad personal inom vissa grupper. Kostnadsläget förändras vid nyrekryteringar. Förvaltningen står inför tillsättning av en nyckelfunktion. En översyn av formerna för samarbetet med andra förvaltningar med näraliggande verksamhet är pågår. De långsiktigt strategiska frågorna behöver diskuteras vidare. Arbetet med kvalitetssäkring ska fortsättas. ~ 54 ~

57 ÅRSBERÄTTELSE PER NÄMND Ekonomi i sammandrag Driftverksamhet Belopp i kkr Budget 2013 Bokslut 2013 Avvikelse Bokslut 2012 Intäkter Kostnader Nettokostnad Resultat per verksamhetsblock Budget 2013 Bokslut 2013 Avvikelse Bokslut politiker administration mbk- gis avd planavdelning bygglov mark- och exp kommunövergrip industriområde marknadsföring lantegendomar obebyggda fast bostadsområde iståndsättning energirådgivning bostadsanpassning hälsoskydd försurad vatten miljöskydd miljöprojekt luftmätningar m m Nettokostnad Investeringar Belopp i kkr Budget 2013 Bokslut 2013 Avvikelse Bokslut 2012 Inkomster Utgifter Nettoinvesteringar Största investeringar: ADB-utrustining Tomtlikvider Grovplanering Inventarieir Naturområde E Eibeck ~ 55 ~

58 ÅRSBERÄTTELSE PER NÄMND Nyckeltal Bygglov 305 st 294 st 324 st Pris per ärende kr kr kr Hälsoskydd 317 st 270 st 263 st Pris per ärnde kr kr Bostadsanpassning 116 st 116 st 122 st Pris per ärende kr kr kr Nybyggnadskartor 17 st 22 st 21 st Pris per ärende kr kr kr Lägeskontroll 113 st 75 st 82 st Pris per ärende kr kr kr Utstakning 19 st 44 st 43 st Pris per ärende kr kr kr ~ 56 ~

59 ÅRSBERÄTTELSE PER NÄMND MILJÖ- OCH STADSBYGGNADSNÄMND Miljö- och stadsbyggnadsnämnd - Räddningstjänst Avstämning förvaltningsmål Mål beslutade av nämnden Nuläges nivå Målnivå Uppföljningsintervall Att erbjuda fixaretjänst (under fokusområde Trygghet) Halv- och helårs uppföljning Deltidskårerna i Värnamo kommun ska ha full bemanning (under fokusområde Trygghet) Halv- och helårs uppföljning Den förebyggande avdelningen ska under kontorstid inom samma dag kunna kvalificerat besvara förebyggande frågor från allmänheten (under fokusområde attraktivitet). = Målet är uppfyllt = Målet är inte uppfyllt = Mätning är inte gjord Kommentar ej uppfyllda mål Fixartjänsten har visat en positiv trend och bedömningen är att vi under 2014 kommer att nå målnivån genom fortsatt marknadsföring av verksamheten. Detta har hänt under 2013 Allmänt Värdegrundsarbetet vid förvaltningen har under året fortsatt ett målinriktat arbetet med kultur och värderingar. Arbetet syftar inledningsvis att lyfta frågeställningen upp på bordet hos medarbetare för att öka medvetenhet och kunskap inom förvaltningen. Under 2013 och med fortsättning 2014 pågår arbetet med att väva samman målstyrningsarbetet med den dagliga verksamheten så att målstyrning blir en naturlig del av arbetet. Bland annat läggs en del av avvikelserapporteringen in i Hypergene. Som konkret exempel på åtgärder i miljöarbetet har förvaltningen investerat i både El-cykel och Elbil för att minska koldioxidutsläppen framför allt i tätorten. Uppföljningen av användande görs årligen. Operativt Insatsstatistik visar att Räddningstjänsten under 2013 har larmats ut vid totalt 583 tillfällen. Detta är en ökning med 7 % jämfört med Vid 61 av dessa larm har räddningstjänsten biträtt grannkommunerna inom ramen för samverkan RäddSamF 1. Vid hjärtstoppslarm i kommunen så har räddningstjänstens personal vid ett tillfälle lyckats få i gång ett stillastående hjärta. De operativa målen som antagits av nämnden har till stor del uppfyllts eller är på väg att uppfyllas. Under 2014 kommer en satsning att ske gällande övning för att få bättre övningsstruktur med högre kvalitet med samma tidsåtgång. Under året har ett nytt handlingsprogram antagits med tydligare målsättning gällande räddningstjänstens operativa förmåga. Bemanningen på deltidskårerna i kommunen har stabiliserats och ligger nu på en godkänd nivå med någon brandman anställd utöver miniminivån. Stor satsning på kompetenshöjande utbildning har skett under året. Arbetsmiljö Under året har förvaltningen slutfört ett projekt för Friska brandmän, vilket omfattat ombyggnation för hantering av kontaminerade skyddskläder. Under året har ombyggnation av damernas omklädningsrum slutförts. Syftet med ombyggnationen är att erbjuda samma nivå på faciliteter för damer och herrar vid förvaltningen. Förebyggande verksamhet Under 2013 har Värnamo kommun genomfört en upphandling av sotningsentreprenör tillsammans med åtta andra kommuner i Jönköpings län. Detta har resulterat i att från har Värnamo kommun tecknat ett avtal med en ny entreprenör för sotning/ rengöring och brandskyddskontroll. Motivet till val av entreprenör, Skorstensfejarmästaren Syd AB, var att företaget erbjuder samma kompetens och kvalitet till kund som tidigare entreprenör men till ett lägre pris per timme. 1 Räddningstjänst samverkan Jönköpings län ~ 57 ~

60 ÅRSBERÄTTELSE PER NÄMND Externutbildning Utbildningsverksamheten har inte nått upp till uppsatta mål varken avseende mängden utbildade invånare eller avseende ekonomiska intäkter. Orsaken är främst att marknadsföring av räddningstjänstens utbildningstjänster till kunder utanför kommunens organisation inte har gjorts. Krisberedskap Ett ökat tryck och behov av krisberedskapshandläggning i kommunen har inneburit att räddningstjänsten genomfört ett projekt med fokus på handläggning samt risk- och sårbarhetsarbetet i kommunen. En brandman i organisationen har projektanställts för denna uppgift till september 2014 och eventuellt kommer projektet att förlängas. En förnyad överenskommelse för länsgemensam krisberedskapssamverkan (F-samverkan 2 ) har undertecknats av kommunalrådet i samband med ett regionalt råd vid residenset i Jönköping. Förvaltningen har under hösten genomfört en lokal samverkan med frivilligaktörer i kommunen. Syftet har varit att inventera frivilligresurser inom Värnamo kommun och få en bild av verksamheten. Ytterligare syfte med samverkan har varit knyta kontakt med verksamhetsföreträdarna. Denna samverkan är beslutad att genomföras årligen. Övrigt Folkhälsorådet har under 2013 haft fyra protokollförda rådsmöten. Rådet har bidragit till samverkan, dialog och delaktighet i olika folkhälsoperspektiv. Några av dessa perspektiv är: - FAR Fysisk aktivitet på recept. - Cykla Cykla En insats för att motivera fysiskaktivitet. - Barn som anhöriga Ett Landstingsprojekt med fokus på barn. - Länsdialog Gör jämlikt gör skillnad ett Landstingsprojekt med fokus på folkhälsa. Brottsofferjouren Ansvar för samverkan och det kommunala bidraget ligger organisatoriskt under Räddningstjänsten. Under året har följande aktiviteter genomförts: - Brottsofferjouren har erhållit kommunbidrag motsvarande 2 kronor per kommuninvånare. - Under 2013 har ett samverkansmöte genomförts i syfte att diskutera samverkan och informationsspridning om Brottsofferjourens verksamhet. Ekonomi Personal Den positiva rekryteringen av deltidspersonal till förvaltningen har medfört en merkostnad. Kostnaden kan härledas till utbildning, utrustning och övning för att nå operativ behörighet. Övningsanläggning En oavsiktlig brand vid förvaltningens övningsanläggning 2012, har medfört ett omfattande behov av återställning som i huvudsak har genomförts med egen personal. Dock har åtgärderna medfört en merkostnad. Externutbildning och tillsynsverksamhet Förvaltningens målsättning för externutbildning har ej nåtts. Detta har medfört ett intäktsbortfall på -518 kkr Sammanfattning Förvaltningens sammanlagda underskott för 2013 är -605 kkr. Förvaltningen har erhållit 871 kkr som avser Trygghetssatsningar. Av dessa medel har 441 kkr använts till trygghetssatsningar och 430 kkr har inte använts till dessa satsningar. De främsta orsakerna till förvaltningens underskott är satsningar på nyanställningar av deltidsbrandmän för preparandutbildning, utrustning och övning. Andra orsaker är lägre intäkter för externutbildning samt kostnader för återställning av skadat övningsfält. Framtida utveckling Allmänt En satsning som pågår är att anta styrdokument som förtydligar mål för våra medarbetare, samt att genomföra ett stort arbete med att kvalitetssäkra vår operativa verksamhet. Detta genomförs framförallt avseende kompetens hos våra anställda, men även att kvalitetssäkra operativa materiel och fordon. Arbetet genomförs gemensamt inom RäddSamF. Krishantering internt samt för drabbade medborgare är också ett viktigt område som satsas på under Även kommunens verksamhet med POSOM kommer att ses över. 2 Regional krissamverkan Jönköpings län ~ 58 ~

61 ÅRSBERÄTTELSE PER NÄMND Krisberedskap Handläggningsprojektet kommer att fortgå under 2014 för att uppnå tre syften: - Upprätthålla kommunens krisberedskapshandläggning. - Leda risk- och sårbarhetsarbetet samt utformning av ett nytt handlingsprogram för beslut i KF Identifiera kommunens behov av krisberedskapshandläggning och utforma arbetsbeskrivning och arbetsomfattning för en handläggaretjänst. Förebyggande Externutbildning kommer att marknadsföra vårt utbud av utbildningar/kurser med hög kvalitet och med stöd av Brandskyddsföreningen Jönköpings Län. Målet är att hitta nya kunder utanför kommunens organisation. Samarbetet påbörjas under våren. Målet är att fler personer utbildas per år och att tryggheten och säkerheten ökar i Kommunen. Under 2014 kommer stort fokus ligga på kommunens risk- och sårbarhetsarbete med målet att nytt handlingsprogram skall ligga för beslut i KF under Ekonomi i sammandrag Driftverksamhet Belopp i kkr Budget 2013 Bokslut 2013 Avvikelse Bokslut 2012 Intäkter Kostnader Nettokostnad Resultat per verksamhetsblock Budget 2013 Bokslut 2013 Avvikelse Bokslut RÄDDNINGSTJÄNST HELTID RÄDDNINGSTJÄNST DELTID FÖREBYGGANDE AMBULANSVERKSAMHET UPPDRAGSVERKSAMHET KRISBEREDSKAP Nettokostnad Investeringar Belopp i kkr Budget 2013 Bokslut 2013 Avvikelse Bokslut 2012 Inkomster Utgifter Nettoinvesteringar Största investeringar: Transportbil Värnamo Räddningsbåtar till Bredaryd och Rydaholm ~ 59 ~

62 ÅRSBERÄTTELSE PER NÄMND Nyckeltal Tills yn Externutbildning Information Fixaretjäns t Flytväs tar Elbil (km) ~ 60 ~

63 ÅRSBERÄTTELSE PER NÄMND KULTURNÄMND Avstämning förvaltningsmål Mål beslutade av nämnden Nuläges nivå Målnivå Uppföljningsintervall 1. Att främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till NMI 71 NMI 74 Vartannat år att utveckla sina skapande förmågor. (NMI Nöjd MedborgarIndex) (SCB 2012) 2. Att främja kvalitet och konstnärlig förnyelse. 82% 50% Varje år (Antal arr i samverkan med andra/totala antalet arr) 3. Att främja ett levande kulturarv som bevaras, används och 3% 3% Varje år utvecklas. (Antal arr med kulturarvsinriktning/totala antalet arr) 4. Att främja internationellt och interkulturellt utbyte och 11% 9% Varje år samverkan. (Antal arr med internationellt och interkulturellt innehåll/totala antalet arr) 5. Att särskilt uppmärksamma barn och ungas rätt till kultur. (Antal arr riktade till unga i åldern 13-19/totala antalet arr) 7,3% 10% Varje år = Målet är uppfyllt = Målet är inte uppfyllt = Mätning är inte gjord Detta har hänt under 2013 Mål för möjlighet till kulturupplevelse Ett stort antal föreläsningar och arrangemang har genomförts under året. Antalet aktiviteter är fortsatt högt, 906 under Besöksantalet på stadsbiblioteket var Tendensen hos besökarna är att stanna längre tid på biblioteket. Programmet har medvetet planerats för att locka nya målgrupper. Exempel på teman är miljö, släktforskning, viltvård och entreprenörskap. Fortsatt satsning på besök av aktuella författare som Patrik Lundberg, Sara Beischer, Gunnar Wetterberg och Göran Rosenberg som lockade storpublik. Johan Theorin gästade kulturdagen i Bredaryd. Skrivarkurs för vuxna har efterfrågats och genomförts under året i samverkan med studieförbund. Filosofiska caféer med olika teman har ägt rum vid sex tillfällen. Konsumentvägledarna har handlagt 258 ärenden under året samt 56 ärenden för Gnosjö. Samverkansprojektet Träffpunkt Vråen (meröppet bibliotek) har utvecklats och tagit fart under Det går att se en förskjutning av bibliotekslån från tryckta till digitala medier. Värnamo bibliotek har en hög utlåning av e-böcker jämfört med andra kommuner. Samtlig personal har utbildats i hantering av e-medier och en digital hörna har utformats i biblioteket. ~ 61 ~ Intresset för att samtala om litteratur är stort och avspeglas i kulturförvaltningens satsning på bokcirklar, bokklubbar och i projektet Pojkar läser. Omklassificering av samtliga medier till det internationella klassifikationssystemet Dewey pågår. Mål för kvalitet och konstnärlig förnyelse Ljusföreläsningen Wake up everybody! med Jöran Linder och Erik Olsson (ljusdesigners) och efterföljande ljusvandring i centrala Värnamo uppskattades av många. Mari Kretz ljudinstallation Ta Kymatika och Foto på plåt av Leif O Pehrson är exempel på välbesökta utställningar i Blickfånget. Färgglad en lekfull utställning om färg lockade skolklasser till besök och workshop med eget skapande. Mål för ett levande kulturarv Möbelprojektets bok Från pinnar till Concrete författad av Magnus Engberg presenterades i maj på Vandalorum. Upplevelsedagarna i Nydala (år 4) och i Åminne (år 8) genomfördes i samarbete med Barn- och utbildningsförvaltningen. Värnamo kommun har fått Leader Linné-medel för att i förstudien Möbelvägen undersöka förutsättningarna för ett kulturarvssamarbete Tibro- Värnamo-Älmhult. En exkursion till Store Mosse på temat kulturarv gjordes i början av sommaren. Insamling av berättelser om Gummifabriken tillsammans med före detta anställda har bland

64 ÅRSBERÄTTELSE PER NÄMND annat resulterat i en utställning som presenterades vid Gummifabrikens lucköppning i december. Mål för internationellt och interkulturellt utbyte Formen för språkcaféerna har utvecklats och fortsatt i Värnamo och Rydaholm. Jorunn Hellman föreläste om volontärarbete i Costa Rica. Bibliotekets roll som mötesplats och ingång i det svenska samhället blir tydlig genom väl utnyttjade funktioner som LibraryPressDisplay, lärcentrum, SFI-samarbete och en uttalad satsning på livslångt lärande. Värnamo bibliotek med Träffpunkt Vråen blev Årets Lättlästa Bibliotek Mål för barn och ungas rätt till kultur Sportkväll på biblioteket med författarbesök i samverkan med tiotalet idrottsföreningar genomfördes i maj. Pojkar läser-projektet har fått stor medial uppmärksamhet. Vid en familjelördag kombinerades en föreläsning om barnpsykologi för föräldrar med kulturaktiviteter för barn. Kalaset med 1400 besökare, onsdagar på bibblan, spelutvecklingsdagar, bokprat, teater, lovaktiviteter, sagostunder och BVC-träffar är andra exempel på aktiviteter för barn och unga.ekonomi Kulturnämndens budget för 2013 uppgick till kkr. Bokslutet visade ett överskott på 245 kkr. Överskottet beror till största delen på förändringar i organisationen som medfört minskade personalkostnader. Förvaltningen har även i större utsträckning än tidigare erhållit arrangemangsbidrag från landstinget. Framtida utveckling Kulturförvaltningen i Värnamo står inför stora utmaningar och möjligheter. Under året har den strategiska verksamhetsplanen färdigställts. I den tydliggörs Kulturförvaltningens mål och fokusområden för samverkan med övriga aktörer i Gummifabriken. Ett spännande område är att utforska sambandet mellan konst/ litteratur och teknik/ innovation. Kulturförvaltningen vill fortsätta att utforma verksamheten så att den är lockande, opretentiös med låga trösklar och högt i tak och tillgänglig för alla. Kulturförvaltningen vill stimulera språkutveckling och läslust. Biblioteken värnar det öppna demokratiska rummet till exempel genom att tillhandahålla litteratur och information gratis. De kulturupplevelser som erbjuds skall inte bara vara de som passar alla utan även sådant som utmanar och ifrågasätter. I den Leader Linné-finansierade förstudien Möbelvägen undersöks förutsättningarna för ett kulturarvssamarbete Tibro-Värnamo-Älmhult. Konkreta utmaningar inför 2014: 1. Att etablera och fördjupa samproduktionen med övriga aktörer i Gummifabriken. 2. Att planera, analysera och eventuellt genomföra Kulturförvaltningens flytt till provisoriska lokaler i Gummifabriken parallellt med planering av etapp Att synliggöra Värnamo kommun i den regionala kulturplanen. Paus Konstnär Kajsa Mattas Placerad vid Gummifabriken Sportkväll 2013 på Kulturhuset Cupolen ~ 62 ~