Inledning Förvaltningsberättelse Räkenskaper Årsberättelse per nämnd Sammanställd redovisning Övrigt

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING

2 Innehållsförteckning Inledning Kommunstyrelsens ordförande har ordet 3 Sammanfattning 4 Fem år i sammandrag 5 Förvaltningsberättelse Avstämning av kommunens övergripande mål 6 Ekonomisk översikt och analys 8 Personalredovisning 13 Räkenskaper Resultaträkning 18 Balansräkning 19 Kassaflödesanalys 20 Noter 21 Driftredovisning 28 Investeringsredovisning 29 Resultaträkning fullfond och blandmodell 30 Balansräkning fullfond och blandmodell 31 Särskild redovisning för vatten- och avloppsverksamhet 32 Redovisningsprinciper 35 Årsberättelse per nämnd Kommunstyrelse kommunledningskontor 38 Kommunstyrelse Campus Värnamo 41 Teknisk nämnd 43 Medborgarnämnd 45 Miljö- och stadsbyggnadsnämnd Miljö- och stadsbyggnadskontor 52 Miljö- och stadsbyggnadsnämnd Räddningstjänst 55 Fritidsnämnd 59 Kulturnämnd 61 Barn- och utbildningsnämnd 64 Omsorgsnämnd 69 Överförmyndare 73 Kommunens revisorer 75 Finansiering och övrig verksamhet 76 Sammanställd redovisning Förvaltningsberättelse 78 Sammanställd resultaträkning 79 Sammanställd balansräkning 80 Noter till sammanställd redovisning 81 Värnamo Stadshus AB 82 Värnamo Energi AB 83 Finnvedsbostäder AB 84 Värnamo Kommunala Industrifastigeter AB 86 Övrigt Ord- och begreppsförklaringar 87 Årsredovisningen är kommunstyrelsens rapport till kommunfullmäktige över verksamhetsåret. Årsredovisningen är producerad av Värnamo kommuns ekonomiavdelning. Frågor om innehållet besvaras av ekonomichef Kjell Fransson eller ekonomicontroller Emma Svensson. Värnamo kommun, Värnamo, telefon: , fax: , e-post: kommunen@varnamo.se, org.nr: Bilder: Bilderna i årsredovisningen kommer från Smålandsbilder. Framsidan föreställer skulpturen Dans, som står vid Kulturskolan, av Britt-Ingrid Persson.

3 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Nu är bokslutet för klart och vi kan alla som skattebetalare, anställda eller politiker konstatera att det gick bättre än väntat ekonomiskt. Till en del beror detta på oförutsedda intäkter av tillfällig karaktär, men det mesta handlar om att i hela kommunen vrider och vänder man på slantarna och håller igen. Men det gångna året har inte bara varit ett år av återhållsamhet utan också ett år som har präglats av stora satsningar för att öka Värnamos tillväxt och attraktivitet: Gummifabrikens ombyggnad har dragit i gång enligt plan och Sydsvenska krysset lockar allt fler intressenter. Konjunkturen har vänt men vi har fortfarande en för vår region mycket hög arbetslöshet, som innebär stora påfrestningar i kommunala åtaganden och mindre skatteintäkter än vid låg arbetslöshet. Nyckelorden i detta är att så långt det är möjligt säkra behovet av kompetenta och anställningsbara medarbetare för arbetsgivare i privat och offentlig verksamhet och att underlätta företagsetableringar. Slutligen: ett stort tack till alla medarbetare och chefer för år ni har gjort ett strålande jobb! Hans-Göran Johansson Unga Vuxna är den stora kommunala satsningen för att ungdomar ska få jobb, praktik, utbildning och fotfäste i tillvaron. Under har verksamheten blivit ännu mer offensiv med 26 tillfälliga anställningar på sex månader i kommunen, en extra lärarresurs för att säkra bra resultat inom vuxenutbildningen och många praktikanter inom både näringslivet och offentliga sektorn. Bara under hade Unga Vuxna besök av 226 nya ungdomar utöver de som kommit tidigare. På Vux har ca 50 elever fått extra lärarstöd. Det är ovanligt att en kommun satsar på en verksamhet som Unga Vuxna och Värnamo har fått mycket positiv uppmärksamhet för detta. En envis framtidstro har präglat verksamhetsåret. Den kommer vi att behöva hålla fast vid även de kommande åren. De ekonomiska förutsättningarna är inte särskilt ljusa utan det är bara genom egna kloka framtidssatsningar kan vi trygga välfärden på lång sikt. 3

4 Sammanfattning Årets resultat Årets resultat uppgår till +66,7 Mkr (34,1 Mkr ), vilket främst kan förklaras av ett tillfälligt konjunkturstöd på 32 Mkr från staten som inte fullt ut har använts under året. Resultatet avviker mot budget med +47,3 Mkr, vilket främst kan förklaras av att skatteintäkter har blivit 14,4 Mkr högre, finansnetto 8,4 Mkr högre, pension och övergripande kostnader 6,7 Mkr lägre samt att nämnderna redovisar ett överskott på 17,1 Mkr. Justerat resultat med hänsyn till reavinster vid försäljningar uppgår till +60,4 Mkr, vilket gör att Värnamo kommun uppfyller kommunallagens krav om en ekonomi i balans. En frivillig inlösen av pensionsrätter som har tjänats in före 1998 har belastat årets resultat med 34 Mkr. Detta medför att motsvarande belopp har minskat kommunens ansvarsförbindelse. Per uppgår dessa ansvarsförbindelser till 619,9 Mkr (681,5 Mkr per ). Nämndernas resultat Som nämnts ovan redovisar nämnderna ett överskott på 17,1 Mkr mot budget. Detta kan främst förklaras med: - Barn- och utbildningsnämnd +10,8 Mkr Interkommunala avgifter lägre än förväntat, familjecentral som inte startat under, förlikning med Växjö fria om gymnasieavgifter samt färre antal barn i förskolan. - Omsorgsnämnd +10,4 Mkr Tidiga neddragningar och effektivisering inför en lägre budget 2011 och nytt avtal med landstinget som gjort att kommunens andel av kostnaderna för sjuksköterskornas nattorganisation har blivit lägre. Hemtjänsten har inte heller nått upp till den nivå som budgeten angav. - Medborgarnämnd -5,1 Mkr Fler externa placeringar av vuxna missbrukare, vilket medfört ett underskott på ca 6 Mkr. Nettoinvesteringar Årets nettoinvesteringar uppgår till 141,8 Mkr (159,2 Mkr ). De största investeringarna avser Kulturens Hus (13,7 Mkr), upprustning av sporthallen (13,3 Mkr), ombyggnad av Gummifabriken (11,9 Mkr, såld ), Apladalens förskola (9,9 Mkr), reningsanläggning sporthallen (9,2 Mkr) samt fastighetsförvärv (8,6 Mkr). Årets tomtförsäljningar uppgår till 6,7 Mkr. Budgeterade nettoinvesteringar uppgick till 196,4 Mkr, vilket medför att årets utfall alltså är 54,4 Mkr lägre. Den främsta anledningen är att f.d. Gummifabriken sålts till bolaget Värnamo Kommunala Industrifastigheter AB, som i egen regi fortsatt ombyggnaden. Förändring i bolagsstrukturen Under året har Värnamo kommun köpt resterande 45 % av Värnamo Energi AB från E.O.N. Tillsammans med Finnvedsbostäder AB samt Värnamo Kommunala Industrifastigheter AB har dessa bolag i slutet av sålts till det nybildade bolaget Värnamo Stadshus AB. Värnamo Stadshus AB är därmed moderbolag och ägs till 100 % av Värnamo kommun. Personalredovisning Per har Värnamo kommun årsarbetare, att jämföra med per Det innebär en ökning om 19 årsarbetare. Den totala sjukfrånvaron av ordinarie arbetstid har ökat med 0,4 procentenheter till 4,5 %. Sjukfrånvaron för kvinnorna uppgår till 4,8 % och för männen till 3,4 %. Andelen sjukfrånvaro längre än 60 dagar har totalt minskat med 3,5 procentenheter till 46 %. Det är främst kvinnornas långa sjukfrånvarotid som minskat med 4,2 procentenheter. Medelsysselsättningsgraden har ökat med 0,5 procentenheter till 90,7 %. Andelen medarbetare som arbetar heltid har ökat med 2,3 procentenheter till 61,7 % och det är både kvinnor och män som står för ökningen. 4

5 Fem år i sammandrag Antal invånare (per 12-31) Utdebitering allmän kommunalskatt, kr 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 Utbetalda löner inkl lönebikostnader, kkr Omsättning (intäkter, skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning), tkr Avskrivningar/nedskrivningar, kkr Verksamhetens nettokostnader, kkr Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning, kkr Finansnetto, kkr Årets resultat före extraordinära poster, kkr Årets resultat, kkr Årets resultat enligt lagen om ekonomisk balans, kkr Nettoinvesteringar, kkr Anläggningstillgångar, kkr Kortfristiga fordringar och placeringar samt förråd, kkr Likvida medel, kkr Eget kapital, kkr Avsättningar, kkr Långfristiga lån, kkr Kortfristiga skulder, kkr Pensionsskuld inom linjen (inkl löneskatt), kkr Rörelsekapital, kkr Anläggningskapital, kkr Verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter och kommunal ek. utjämning Verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter och kommunal ek. utjämning och finansnetto Nettoinvesteringar i % av nettokostnader Nettoinvesteringar i % av resultat och avskrivningar 96,6 98,6 98,7 98,7 96,8 95,6 97,7 97,4 97,5 95,7 9,7 11,1 10,7 9,1 9,3 98,0 147,4 138,2 121,1 96,9 Balanslikviditet (oms.tillg/kortfr. skulder) 1,27 1,19 1,26 1,34 1,19 Soliditet (eget kapital/tillgångar), % 68,7 66,7 70,5 70,6 73,0 Soliditet inkl pensionsförpliktelser före 1998, % 31,5 24,5 25,9 24,4 29,1 Skuldbetalningsförmåga = teoretisk återbetalningstid (långfr skulder/res2), år (ej avskrivningar) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde (res/intäkter), % (ej avskrivningar) 7,7 6,0 6,1 6,0 7,4 Skuldflödesgrad (långfr. skulder/intäkter), % 0,0 0,1 0,1 0,1 0,1 Skuldbalansgrad (skulder/tillgångar),% 20,3 20,7 18,4 19,2 17,5 5

6 Avstämning av kommunens övergripande mål Nytt målstyrningsarbete I Värnamo kommun pågår för närvarande införandet av en helt ny målstyrningsmodell. Fr om finns nya kommunövergripande mål och alla nämnder/förvaltningar håller också på att se över förvaltningsmålen. Arbetet startade för ca 2 år sedan och under hösten / våren 2011 ska alla anställda utbildas i modellen/målen. Tyngdpunkten i modellen ligger i att alla anställda ska känna till målen och vara kreativa och skapa verkliga aktiviteter kopplade till varje mål, för att målen ska uppnås. Hela organisationen kommer att jobba med målstyrning på samma sätt fr o m januari Mätning : Eftersom SCB har gjort ändringar i enkäten för medborgarundersökningen, görs en mellanmätning våren Resultatet från medborgarundersökningen kommer i juni Målstyrningsarbetet kommer att administreras i beslutstödsystemet Hypergene. Det kommer även att tas fram en marknadsplan under 2011 för hur man ska sprida resultaten till medborgare, politiker och anställda. Övergripande mål fr o m Medborgar-/kundmål 1. Invånarna i Värnamo kommun ska känna sig trygga. Mätmetod: SCB:s medborgarundersökning, NRI (Nöjd Region Index, max 100 p) del A5 om Trygghet. Helhetskänsla, utomhus kvällar/nätter, stöld/inbrott, hur nära ideal trygghetskänsla. Nulägesnivå: 54 p (snitt för alla kommuner i SCB-mätningen 2008 var 53 p, bästa kommun 76 p) Målnivå: 58 p hösten Uppföljningsintervall: Vartannat år, nästa mätning hösten Symbolen för Värnam kommuns målstyrningsarbete Resursmål Resursmålen står för produktivetet, process, ekonomi och personal. Av resursmålen startar Värnamo kommunmed ekonomi och personal. Ekonomi 3. Årets resultat bör för ett enskilt år inte understiga 2 % och för perioden* ska genomsnittet inte understiga 2,5 %. * Perioden innebär tre år framåt respektive bakåt. Mätning : Eftersom SCB har gjort ändringar i enkäten för medborgarundersökningen, görs en mellanmätning våren Resultatet från medborgarundersökningen kommer i juni Medborgarna ska uppleva att Värnamo är en attraktiv kommun att leva och bo i. Mätmetod: SCB:s medborgarundersökning, NRI (Nöjd Region Index, max 100 p). Helhetskänsla, rekommenderar andra att flytta hit, arbetsmöjligheter, utbildningsmöjligheter, miljö, bostäder, trygghet, kommunikationer, kommersiellt utbud, fritid. Nulägesnivå: 63 p (snitt för alla kommuner i SCB-mätningen 2008 var 64 p, bästa kommun 78 p) Målnivå: 68 p hösten Uppföljningsintervall: Vartannat år, nästa mätning hösten Mätmetod: Årets resultat, med undantag för de poster som vid balansavstämning inte ska medräknas, ska för ett enskilt år inte understiga 2 % av summan av allmän kommunalskatt, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift. För perioden ska genomsnittet inte understiga 2,5 %. Nulägesnivå:2,8 % Målnivå: Se målformulering. Uppföljningsintervall: Två gånger per år (delårsbokslut samt årsbokslut). Mätning : +2,8 % i genomsnitt för perio-den och +6,3 % för det enskilda året. Mätningen visar att kommunen har uppnått målet såväl för det enskilda året som för perioden Underlaget består av bokslut för åren och budget för åren

7 4. Investeringar (exkl affärsverksamhet**) ska för perioden*** i sin helhet självfinansieras. ** Affärsverksamhet avser renhållning samt vatten- och avloppsverksamhet. *** Perioden innebär fem år framåt respektive bakåt. Mätmetod: Den totala nettoinvesteringsvolymen (exkl affärsverksamhet**) ska för perioden*** inte överstiga summan av resultat (enligt balansavstämning) och under samma tidsperiod genomförda avskrivningar. Nulägesnivå:+53,8 Mkr Målnivå: Se målformulering. Uppföljningsintervall: Två gånger per år (delårsbokslut samt årsbokslut). Mätning : +53,8 Mkr Mätningen visar att kommunen uppnått målet eftersom investeringarna är mindre än summan av resultat och avskrivningar. Underlaget består av bokslut för åren och budget för åren År har inte tagits med i mätningen eftersom någon resultat- och avskrivningsbudget inte finns för dessa år. Personal 5. Medarbetarna i Värnamo kommun ska vara nöjda med sin upplevda arbetssituation i frågor som delaktighet, respektfullt bemötande, ledarskap och personlig utveckling. Mätmetod: Medarbetarundersökning. Nulägesnivå: Okänt Målnivå: 70 % år Uppföljningsintervall: Första mätning 2011 Mätning : Nulägesnivån är fortsatt okänd till dess medarbetarundersökningen är genomförd, och ingen uppföljning i samband med årsskiftet är därför möjlig. Medarbetarundersökningen genomförs i februari-mars 2011, och resultatet färdigställs i april. Miljömål 6. Kommunens medborgare och kommunens egna anställda ska vara nöjda med kommunens miljöarbete i sin helhet. Mätmetod: SCB:s medborgarundersökning, NMI (Nöjd Medborgar Index) del B10:7 om medborgarnas upplevelse av miljöarbetet i sin helhet i kommunen samt medarbetarundersökning Nulägesnivå: 6,5 (snitt för alla kommuner i SCBmätningen 2008 var 6,8, bästa kommun 7,9). Anställdas uppfattning ej mätt. Målnivå: 7,0 hösten 2012, 60 % nöjda anställda år 2011 Uppföljningsintervall: Vartannat år, nästa mätning SCB hösten Medarbetarundersökning april Mätning : Resultatet av medborgarundersökningen kommer i juni (Se mål 1 och 2) Resultatet av medarbetarundersökningen färdigställs i april (Se mål 5) 7. Värnamo kommun som geografiskt område ska reducera utsläppen av växthusgaser med minst 40 % till år 2020 jämfört med 1990 års nivå. Mätmetod: Svensk MiljöEmissionsData (SMED). Nulägesnivå: Minskat med 27 % mellan åren Målnivå: Minskning med minst 40 % mellan åren Uppföljningsintervall: En gång per år i april. Mätning : Utsläppen av växthusgaser har minskat med 27 % fram till 2008, vilket innebär att kommunen har chans att uppnå målet år Statstik på området finns tillgänglig i april och redovisar då förrförra årets siffror. Därav eftersläpningen på ett år. 7

8 Ekonomisk översikt och analys Årets resultat Kommunen redovisar ett positivt resultat på +66,7 Mkr. Av dessa utgör 6,3 Mkr realisationsvinster vid fastighets- och inventarieförsäljningar. Den ursprungliga årsbudgeten är på +21,0 Mkr. Under året har revidering skett av årsbudgeten till ett nuvarande budgeterat resultat på +19,3 Mkr. Den kommunala verksamheten skall genomsyras av en god ekonomisk hushållning i ett både kort- och långsiktigt perspektiv. Kännetecknande för en god ekonomisk hushållning är bla: att de löpande intäkterna täcker de löpande kostnaderna och att resultatet, sett över en längre period, är positivt Från och med har lagen förtydligats och det läggs fast att kommunerna skall ange finansiella mål för ekonomin och mål och riktlinjer för verksamheten Målen skall vara av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Belopp i Mkr Resultat enligt lagen om ekonomisk balans +57,0 +35,2 +33,6 +33,8 +60,4 Soliditet 73,0 % 70,6 % 70,5 % 66,7 % 68,7 % Förändring av eget kapital +6,3 % +3,6 % +3,7 % +3,3 % +6,2 % Nämnderna visar i sina bokslut ett överskott mot reviderad budget på sammanlagt +17,1 Mkr. De största överskotten visar barn- och utbildningsnämnden +10,8 Mkr och omsorgsnämnden +10,3 Mkr. Medborgarnämnden visar däremot ett underskott på 5,1 Mkr och tekniska nämnden ett underskott på 1,8 Mkr (se vidare särskilt avsnitt om driftredovisning och respektive nämnds verksamhetsberättelse). Avstämning mot balanskravet Balanskravet enligt Kommunallagen innebär att kommunens intäkter måste överstiga kostnaderna varje enskilt år. Ett eventuellt underskott mot balanskravet ska återställas inom de närmaste tre åren. Realisationsvinster ska inte ingå i denna avstämning mot balanskravet. Årets resultat +60,4 Mkr, efter reducering av realisationsvinsterna på 6,3 Mkr, innebär att kommunen under har uppfyllt lagens krav om balans i ekonomin. Kommunen har inte några underskott från tidigare år som ska återställas. Avstämning mot god ekonomisk hushållning I kommunallagen läggs fast att kommunerna skall ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. 8 Värnamo kommun jobbar sedan intensivt med att införa en ny målstyrningsmodell. De övergripande målen gäller från medan nämnderna fortfarande jobbar med att ta fram egna mål och aktiviteter som innebär att de övergripande målen uppnås. Dessa nya verksamhetsmål ska gälla från Avstämning av de övergripande målen sker i ett särskilt avsnitt i denna årsredovisning. Avstämningen av nämndernas verksamhetsmål för sker i respektive nämnds verksamhetsberättelse. Därutöver görs en särskild avstämning av de övergripande finansiella målen nedan. Avstämning mot övergripande finansiella mål Kommunfullmäktige i Värnamo kommun har beslutat om följande övergripande finansiella mål för år : 1. Årets resultat bör för ett enskilt år inte understiga 2 % och för perioden (tre år framåt och tre år bakåt) ska genomsnittet inte understiga 2,5 % av allmän kommunalskatt, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift. Årets resultat, med avräkning för realisationsvinster, uppgår till 60,4 Mkr. Därtill kommer en genomförd inlösen av en del av pensionsskulden med 34,3 Mkr som är frivillig och inte inräknas i avstämningen mot det ekonomiska målet. Kommunalskatt, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift under uppgår till 1 509,4 Mkr. Resultatet blir därmed +6,3 % av intäkterna och målet är därmed uppfyllt för det enskilda året.

9 Vid avstämning tre år bakåt och tre års budget framåt ( ) uppgår resultatet till +2,8 %. Även ur det tidsperspektivet har målet uppfyllts. 2. Investeringar (exkl affärsverksamhet) ska för perioden (fem år bakåt och fem år framåt) i sin helhet självfinansieras, d v s inte överstiga summan av resultat och genomförda avskrivningar. Årets investeringar (exkl affärsverksamhet) uppgick till 135 Mkr. Årets resultat (exkl avskrivningar, reavinster och frivillig inlösen av pensioner) uppgår till 172,7 Mkr. Det justerade resultatet överstiger därmed investeringarna med 37,7 Mkr. För perioden fem år bakåt och tre års budget framåt ( ). Överstiger det justerade resultatet investeringarna i den skattefinansierade verksamheten med 53,8 Mkr. Målet är därmed uppfyllt. Avvikelsen mot budget för år avseende skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning uppgick till +14,4 Mkr. Orsaken till de högre intäkterna är i första hand att arbetslösheten inte nått de höga tal som befarades och genom en tidig konjunkturvändning. Utveckling av verksamhetens nettokostnader Denna avstämning visar att god ekonomisk hushållning har uppnåtts vad beträffar de övergripande finansiella målen. Se vidare särskilt avsnitt om avstämning av kommunens övergripande mål. Utveckling av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning Den totala ökningen av skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift mellan år och blev 3,3 % inkl det tillfälliga konjunkturstödet på 32 Mkr. År 2001 genomförde kommunen en skattesänkning med 25 öre från 21,33 till 21,08. Därefter har utdebiteringen av allmän kommunalskatt varit oförändrad. Värnamo är den enda kommun i länet som, utöver skatteväxlingar med landstinget, inte har höjt skatten under den senaste 10-årsperioden. Utöver skatteunderlagets utveckling är det i första hand utvecklingen av antalet invånare, nivån på de generella statsbidragen samt kommunalekonomisk utjämning som påverkar kommunens ekonomiska förutsättningar. Den totala ökningen av verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar mellan år och uppgick till 1,2 %. Under perioden har nettokostnaderna ökat med 15,1 % medan skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift har ökat med 15,4 %. Utveckling av nettokostnadsandel Verksamhetsnetto av skatter+utjämning 91,9% 93,8% 93,7% 93,5% 91,4% Avskrivningar av skatter+utjämning 4,9% 4,9% 5,0% 5,1% 5,2% Verksamhetens nettokostnader (inkl avskrivningar) av skatter+utjämning 96,8% 98,7% 98,7% 98,6% 96,6% Finansnetto av skatter+utjämning -1,1% -1,2% -1,3% -0,9% -1,0% Verksamhetens nettokostnader (inkl avskrivningar) av skatter+ utjämning+ finansnetto 95,7% 97,5% 97,4% 97,7% 95,6% 9

10 Verksamhetens nettokostnadsandel av skatter och generella statsbidrag har, efter flera års ökning, under senaste året minskat och blev 0,5 % under nivån Avskrivningsnivån har, trots ökad nivå med 14 Mkr under femårsperioden, inte ökat mer än 0,3 procentenheter i förhållande till skatter och utjämning. Investeringar Utveckling av tillgångarnas sammansättning Materiella tillgångar 72,7% 71,8% 74,5% 73,4% 72,8% Finansiella tillgångar 6,7% 2,7% 2,5% 2,1% 1,4% Summa anläggnings tillgångar 79,4% 74,4% 77,0% 75,4% 74,2% Kortfristiga fordringar 4,4% 4,3% 5,4% 4,8% 8,1% Kassa och bank 16,1% 21,2% 17,6% 19,8% 17,7% Summa omsättnings tillgångar 20,6% 25,6% 23,0% 24,6% 25,8% Nettoinvesteringar/ nettokostnader 9,3% 9,1% 10,7% 11,1% 9,7% Nettoinvesteringar/resultat+ avskrivningar 96,9% 121,1% 138,2% 147,4% 98,0% Kommunens investeringar uppgår till 141,8 Mkr. Även år var investeringarna höga (159,2 Mkr). När kommunen investerar för mer än årets resultat och årets avskrivningar innebär det att annat kapital måste tillföras antingen genom att använda befintliga likvida medel eller uppta externa lån. Fram till och med har kommunen kunnat finansiera samtliga investeringarna med egna medel. Med nuvarande höga investeringsnivå är det dock inte möjligt att i framtiden självfinansiera dessa, utan lån kommer att behöva upptas. Skuldsättning Total skuldsättning 27,0% 29,4% 29,5% 33,3% 31,3% varav avsättningar 9,6% 10,2% 11,1% 12,6% 11,0% varav långfr. skulder 0,1% 0,1% 0,1% 0,1% 0,0% varav kortfr. skulder 17,3% 19,1% 18,3% 20,6% 20,3% För att delvis finansiera köpet av aktier i Värnamo Energi AB på 206 Mkr kommunen i april upptogs 100 Mkr i lån. Dessa lån har återbetalats i december i samband med koncernbildningen, då kommunen sålde hela aktieinnehavet i de tre helägda bolagen Värnamo Energi AB, Finnvedsbostäder AB och Värnamo Kommunala Industrifastigheter till ett nybildat moderbolag med namnet Värnamo Stadshus AB till bokfört värde (216 Mkr). Pensionsskulden (inkl. löneskatt) De flesta kommunala investeringar medför, till skillnad från investeringar i affärsdrivande verksamhet, oftast en utökad verksamhet med kostnadsökningar som följd. Det är angeläget att kommunen, efter den nuvarande perioden av stora investeringar, begränsar investeringarna till en lägre nivå för att inte belastningen på likviditet ska bli alltför stor. Räntekostnader för lån innebär att det ekonomiska utrymmet för verksamheterna minskar. 10

11 I enligt med den kommunala redovisningslagen betraktas pensionsrätt intjänad före 1998 inte som en skuld utan som en ansvarsförbindelse. Kommunen återlånar de medel som avser de anställdas intjänade pensionsrätt före år 1998 till finansiering av investeringar. Medel till framtida pensionsutbetalningar finns inte avsatta i särskilda pensionsstiftelser eller liknande. Kommunen har ambitionen att när ekonomin så tillåter förtidsinlösa delar av ansvarsförbindelsen. Under har sådan inlösen, efter beslut av kommunstyrelsen, skett med 34,3 Mkr inkl särskild löneskatt. Intjänad pensionsrätt för lön över 7,5 inkomstbasbelopp utbetalas i form av en löpande försäkringspremie. Därmed återstår endast några enstaka mindre särskilda pensionsförmåner i avsättningen för pensioner samt resterande del av de särskilda avtalspensioner (SAP) som tecknades under. En omräkning av pensionsavsättning och ansvarsförbindelse har gjordes under 2007 enligt en ny modell kallad RIPS07. I denna gjordes en förändring av förväntad livslängd och de långsiktiga räntorna. Omräkningen medförde att ansvarsförbindelsen ökade avsevärt. Under den närmaste 15-årsperioden kommer också utbetalningarna av pensioner som intjänats före 1998 att öka kraftigt. På pensionsutbetalningar tillkommer särskild löneskatt med 24,26 %. Borgensåtagande ,5 Mkr 256,3 Mkr 217,5 Mkr 245,6 Mkr 664,4 Mkr Kommunens borgensåtagande uppgår till 664,4 Mkr (245,6 Mkr) vilket är en kraftig ökning i förhållande till förra årsskiftet. Orsaken är att det nybildade bolaget Värnamo Stadshus AB har finansierat köpet av de tre helägda bolagen Värnamo Energi AB, Finnvedsbostäder AB och Värnamo Kommunala Industrifastigheter AB med banklån. Kommunen har utställt kommunal borgen som säkerhet för dessa lån på sammanlagt 216 Mkr. Under har också ombyggnaden av f d gummifabriken påbörjats. Fastigheten har sålts av kommunen till Värnamo Kommunala Industrifastigheter AB. Köpet av fastigheter och ombyggnaden kommer att finansieras med lån och kommunen har utställt borgen för dessa lån på maximalt 215 Mkr. Vid års utgång har några banklån ännu inte upptagits varför borgen inte heller har utnyttjats. Av den sammanlagda borgen som kommunen lämnat utgör 663,1 Mkr (243,3 Mkr) borgen för lån som de direkt eller indirekt helt ägda bolagen upptagit eller kommer att uppta. Övrig kommunal borgen utgörs av lån till egna hem med preliminärt 0,8 Mkr (1,0 Mkr) och övrig borgen på 1,3 Mkr (1,4 Mkr). Prognossäkerhet nämnderas nettokostnad Belopp i kkr Avvikelse prognos juni Avvikelse bokslut Skillnad belopp Kommunstyrelse - KLK Kommunstyrelse - Campus Teknisk nämnd Msn Miljö-/ stadsbyggnad Msn Räddningstjänst Fritidsnämnd Kulturnämnd Barn/utbildningsnämnd Omsorgsnämnd Medborgarnämnd Överförmyndarnämnd Kommunrevisorer SUMMA NÄMNDER Nämndernas gemensamma avvikelse mot delårsbokslutet som upprättades i juni är hela +14,3 Mkr. Nästan samtliga nämnder visar bättre resultat än prognosen i juni. Motsvarande differens under var +24,7 Mkr. Det är naturligt att en viss försiktighet finns i prognoserna under året. Ett intensivt arbete att skapa verktyg för uppföljning/prognoser och en tydigare redovisning med mer löpande periodiseringar av kostnader och intäkter pågår. Arbetet med att förbättra träffsäkerheten i prognoserna måste fortsätta. De största budgetöverskotten vid årets slut visar barnoch utbildningsnämnden +10,8 Mkr, omsorgsnämnden +10,4 Mkr, och kommunstyrelsen +2,5 Mkr. 11

12 De största budgetunderskotten i verksamheterna visar medborgarnämnden -5,1 Mkr och tekniska nämnden -1,9 Mkr. Se vidare i driftredovisningen och kommentarer under respektive nämnds avsnitt i årsredovisningen. Avslutande kommentar och analys Den kraftiga lågkonjunkturen under de senaste åren påverkade också kommunens ekonomi. Betydligt lägre tillväxt i skatteunderlaget medförde lägre intäkter. Högre arbetslöshet har ökat kommunens kostnader för bl a försörjningsstöd och arbetsmarknadsåtgärder för såväl unga som äldre. Kommunen har, trots lågkonjunkturen, varit i ett expansivt investeringsläge. Det är ett medvetet val för att stå väl rustad vid nästa högkonjunktur. Flera stora ombyggnader av fastigheter genomförs och stora områden för nya industrietableringar finns nu klara. Efter denna period av stora investeringar är det angeläget att kommunens investeringar under en tid begränsas för att ge möjlighet att åter förbättra likviditeten. Efter en mellanperiod på två då kommunens invånarantal sjunkit har under befolkningen åter ökat, detta år med 80 personer. De satsningar som kommunen nu genomför för att stimulera näringslivet, utbildning och boende kommer förhoppningsvis att innebära att befolkningsutvecklingen är stabilt positiv. Det akuta läget innebar en kraftsamling under våren då beslut fattades om neddragning av kommunens kostnader i tre steg. Kostnaderna reducerades i verksamheterna och de äldsta anställda erbjöds särskild avtalspension. Erbjudandet antogs av 107 anställda och endast ett fåtal av dessa tjänster återbesattes. Samtliga besparingar är ännu inte genomförda utan arbetet fortsätter i de största nämnderna. Genom särskilda statsbidrag under (konjunkturstöd) och 2011 (extra generella statsbidrag) har det tredje steget för Barn- och utbildningsnämnden och Omsorgsnämnden skjutits fram till år I nuläget finns inget som tyder på att de ekonomiska förutsättningarna för kommunen radikalt skulle förbättras de närmaste åren. Arbetet med att effektivisera och prioritera måste därför fortsätta. Staten genomför i nuläget flera olika utredningar som berör kommunernas ekonomi, t ex utjämningssystemen, utjämning av skatteintäkterna över konjunkturcykler. Hur resultatet av dessa utredningar kommer att påverka kommunens ekonomiska förutsättningar är ännu för tidigt att säga. 12

13 Personalredovisning Medarbetarna i Värnamo kommun är den viktigaste framgångsfaktorn för att möta kommuninvånarnas krav på den kommunala servicen. Att ha rätt person på rätt plats, att rekrytera rätt kompetens och att arbeta för en god arbetsmiljö är strategiska frågor som är avgörande för kvaliteten på de tjänster som levereras. För kompletta personalekonomiska nyckeltal hänvisas till den personalekonomiska redovisningen för. Anställda Förvaltning Tillsvidareanställda Årsarbetare Tidsbegr månadsanställda Årsarbetare Tillsvidareanställda Årsarbetare Tidsbegr månadsanställda Årsarbetare Barn- och utbildningsförv. 1185* 1106* 85* 69* Fritidsförv Kommunledningskontoret Kulturförv Medborgarförv * 33* Miljö- och stadsbyggn Omsorgsförv * Räddningstj Tekniska kontoret Totalt Tabell 1. Personalvolym per förvaltning per den 31 december respektive år * års siffra justerad. Uppgifterna är hämtade ur Heroma. Antalet tillsvidareanställda i Värnamo kommun har minskat med 26 årsarbetare och antalet tidsbegränsat månadsanställda har ökat med 45 årsarbetare jämfört med 31 december. Sammantaget innebär det en ökning av antalet årsarbetare med 19. Andelen tillsvidareanställda har främst minskat pga. att de 43 tillsvidareanställda som antog erbjudandet om särskild avtalspension, SAP, under slutade den 31 december och är därför med i jämförelsesiffran per den 31 december. Ökningen av antalet tidsbegränsat anställda beror främst på de 30 unga vuxna som anställts om sex månader under samt att antalet medarbetare i arbetsmarknadspolitiska insatser ökat. Kommuninvånarna har under året ökat med 80 personer och eftersom kommunens tillsvidareanställda minskat med 42 personer leder det till att såväl antal tillsvidareanställda som årsarbetare per 1000 kommuninvånare har minskat. Andelen tillsvidareanställda i kommunen har minskat med två procentenheter från 90 procent till 88 procent. Andelen tidsbegränsat månadsanställda har ökat med två procentenheter från fem procent till sju procent och andelen timavlönade är oförändrade. 13

14 Lönekostnadsförändring Förändring i kkr Förändring i % Lönekostn månadsavl (kkr) ,1 Lönekostn timavlönade (kkr) ,1 Totala lönekostn (kkr) ,2 I genomsnitt per månad (kkr) ,5 0,2 Per månad/årsarbetare (kkr) 23,2 24,1 0,8 3,6 Antal kommuninvånare ,2 Lönekostnförändr per kommuninv (kkr) 23,8 23,8 0 0 Tabell 2. Total lönekostnadsförändring i kkr exkl. PO-tillägg för tillsvidareanställda, tidsbegränsat månadsanställda samt timavlönade. I kostnaden ingår förutom månadslön och timlön även samtliga skattepliktiga kostnader knutna till anställningen. Förtroendevalda, uppdragstagare samt anställda enligt PAN ingår inte. Lönekostnadsförändringen visar förändringen mellan och. Den beräknas genom att de sammantagna lönerna jämförs mellan åren. I Värnamo kommun har de totala lönekostnaderna för månadsavlönade och timavlönade ökat med 0,2 procent. Den totala lönekostnadsökningen per månad och årsarbetare uppgår till 800 kronor eller 3,6 procent och förklaras främst av medellöneökningen 2,03 procent. Resterande 1,57 procent beror på att antalet årsarbetare varit färre samt att i lönekostnaderna även ingår semesterlön, semesterersättning, övertid, fyllnadstjänstgöring, tillägg för obekväm arbetstid, jour- och beredskapsersättning mm Sjukfrånvaro och dessa kostnader har ökat med 1,26 procent mellan och. Totalt har kostnaden för de arbetade timmarna motsvarande årsarbetare minskat med 92 för. Av dessa är tre årsarbetare timavlönad personal och 88 årsarbetare tillsvidareanställda och tidsbegränsat månadsanställda. Timavlönades arbetade timmar är 2,46 procent färre än. Den totala lönekostnadsförändringen per kommuninvånare är oförändrad och kan förklaras av att lönekostnaderna har ökat med 0,2 procent men att antalet invånare har ökat med 80. Förvaltning Sjukfrånvarotid (%) Andel >=60 dagar (%) Sjukfrånvarotid förändring i procentenheter / Andel >=60 dagar förändring i procentenheter / Barn- och utbildningsförv. 3,9 53,3 0,5 3,2 Fritidsförv. 2,9 10,4-3,1-68,2 Kommunledningskontoret 3,8 68,5 0,3 22,6 Kulturförv. 1,7 0,0-0,2-21,8 Medborgarförv. 7,5 47,4 0,7-1,6 Miljö- och stadsbyggn. 3,7 61,4 0,4 19,7 Omsorgsförv. 5,4 39,1 0,3-11,0 Räddningstj. 3,0 48,5 2,1-17,1 Tekniska kontoret 2,2 40,6 0,3 17,2 Totalt 4,5 46,0 0,4 3,5 Tabell 3. Sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid per förvaltning. Urval: tillsvidareanställda och tidsbegränsat månadsanställda. Uppgifterna är hämtade ur Heroma. Den totala sjukfrånvaron ökade med 0,4 procentenheter från 4,1 procent till 4,5 procent. Sjukfrånvaron har ökat på samtliga förvaltningar förutom på fritidsförvaltningen och kulturförvaltningen. Medborgarförvaltningen har högst andel sjukfrånvarotid och kulturförvaltningen har lägst andel sjukfrånvarotid. Den långa sjukfrånvarotiden har totalt minskat med 3,5 procentenheter till 46 procent. Andel sjukfrånvarotid längre än 60 dagar har ökat på kommunledningskontoret, miljö- och stadsbyggnadskontoret, tekniska kontoret samt barn- och utbildningsförvaltningen. 14

15 Sjukfrånvaro kvinnor och män Kön och åldersintervall Sjukfrånvarotid (%) Andel >=60 dagar (%) Sjukfrånvarotid förändring i procentenheter / Andel >=60 dagar förändring i procentenheter / Kvinnor ,3 17,8-0,3-11,1 Män ,3 15,7-1,2-27,3 Totalt ,1 17,5-0,4-13,8 Kvinnor ,3 48,9 1,1-0,8 Män ,5 45,3 0,8 10,8 Totalt ,9 48,4 1,0 0,5 Kvinnor ,6 46,7-0,3-8,1 Män ,5 50,3 0,6-4,7 Totalt ,3 47,4-0,1-7,4 Totalt kvinnor 4,8 45,9 0,4-4,2 Totalt män 3,4 46,2 0,5 0,1 Totalt ,5 46,0 0,4-3,5 Tabell 4. Sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid utifrån åldersintervall och kön. Urval: tillsvidareanställda och tidsbegränsat anställda. Kolumnen andel >=60 dagar avser den andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. Uppgifterna är hämtade ur Heroma. Kvinnornas långa sjukfrånvarotid har minskat med 4,2 procentenheter och männens har stigit 0,1 procentenheter. Den långa sjukfrånvarotiden för kvinnor har minskat i samtliga åldersintervall. Den största minskningen bland kvinnorna uppgår till 11,1 procentenheter och avser den långa sjukfrånvaron för åldersgruppen 29 år och yngre. Antal anställda med sex eller fler sjukfrånvarotillfällen har ökat med 14 procent jämfört med. Sjuklönekostnader Förvaltning Dag 2-14 (80 %) (kkr) Jmf dag 2-14 (80 %) - (kkr) Dag (10 %) (kkr) Jmf dag (10 %) - (kkr) Total sjuklön inkl PO-tillägg jmf - (kkr) Barn- och utbildningsförv Fritidsförv Kommunledningskontoret Kulturförv Medborgarförv Miljö- och stadsbyggn Omsorgsförv Räddningstj Tekniska kontoret Totalt Tabell 5. Sjuklönekostnader i kkr per förvaltning. (Kolumn 1-4 exkl. PO-tillägg). Uppgifterna är hämtade ur Heroma. På kommunnivå har kostnaderna för sjuklön varit 7 procent högre än. Mellan och har kostnaderna för korttidssjukfrånvaron, dag 2-14, stigit med 740 kkr vilket innebär 10 procents ökning. Mellan och minskade sjuklönekostnaderna i intervallet dag med 20 procent. Sjuklönekostnaderna har varit högre för samtliga förvaltningar förutom på barn- och utbildningsförvaltningen samt kommunledningskontoret. 15

16 Sysselsättningsgrad Förvaltning 2008 Barn- och utbildningsförv. 93,7 % 93,4 % 94,0 % Fritidsförv. 88,9 % 90,4 % 92,8 % Kommunledningskontoret 95,4 % 95,7 % 96,6 % Kulturförv. 93,6 % 95,8 % 96,2 % Medborgarförv. 96,5 % 96,3 % 95,2 % Miljö- och stadsbyggn. 97,4 % 97,4 % 95,3 % Omsorgsförv. 83,8 % 83,8 % 84,3 % Räddningstj. 98,6 % 98,7 % 98,7 % Tekniska kontoret 96,5 % 97,2 % 97,1 % Totalt 90,2 % 90,2 % 90,7 % Tabell 6. Medelsysselsättningsgrad per förvaltning. Urval: tillsvidareanställda. Uppgifterna är hämtade ur Heroma. Den totala medelsysselsättningsgraden i kommunen som helhet har ökat med 0,5 procentenheter. Flertalet förvaltningar har ökad eller oförändrad medelsysselsättningsgraden. Den största förändringen har skett på fritidsförvaltningen där medelsysselsättningsgraden ökat med 2,4 procentenheter. Inom miljö- och stadsbyggnadskontoret, medborgarförvaltningen och tekniska kontoret har medelsysselsättningsgraden minskat. Andelen medarbetare som arbetar heltid ökade med 2,3 procentenheter till 61,7 procent från till. Det är både män och kvinnor som står för ökningen då andelen män som arbetar heltid har ökat med 3,3 procentenheter (från 86,5 till 89,8 procent) och andelen kvinnor som arbetar heltid har ökat med 1,8 procenten-heter (från 53,1 till 54,9 procent). Andelen kvinnor som arbetar procent har minskat med 0,2 procentenheter till 30,1 procent och även andelen kvinnor som arbetar 0-74 procent har minskat med 1,6 procentenheter till 15 procent. Övertid, fyllnadstid, timlön Nedan följer redovisning av kostnader för övertid, fyllnadstid och timlön. Uppgifterna är hämtade ur redovisningssystemet och avser kostnader januari december. Kostnaderna för övertid, fyllnadstid och timlön är nio procent högre jämfört med. Övertid Förvaltning Kostnad (kkr) Kostnad (kkr) Förändring (kkr) Barn- och utbildningsförv Fritidsförv Kommunledningskontoret Kulturförv Medborgarförv Miljö- och stadsbyggn Omsorgsförv Räddningstj Tekniska kontoret Totalt Tabell 7. Kostnader för övertid i kkr per förvaltning. Övertidskostnaderna har ökat med 49 procent på kommunnivå. Samtliga förvaltningar förutom miljö- och stadsbyggnadskontoret samt räddningstjänsten har haft högre kostnader för övertid jämfört med. 16

17 Fyllnadstid Förvaltning Kostnad (kkr) Kostnad (kkr) Förändring (kkr) Barn- och utbildningsförv Fritidsförv Kommunledningskontoret Kulturförv Medborgarförv Miljö- och stadsbyggn Omsorgsförv Räddningstj Tekniska kontoret Totalt Tabell 8 Kostnader för fyllnadstid i kkr per förvaltning. Kostnaderna för fyllnadstid har ökat med 20 procent på kommunnivå. Samtliga förvaltningar förutom medborgarförvaltningen och miljö- och stadsbyggnadskontoret har haft högre kostnader för fyllnadstid jämfört med. Timlön Förvaltning Kostnad (kkr) Kostnad (kkr) Föränding (kkr) Barn- och utbildningsförv Fritidsförv Kommunledningskontoret Kulturförv Medborgarförv Miljö- och stadsbyggn Omsorgsförv Räddningstj Tekniska kontoret Totalt Tabell 9 Kostnader för fyllnadstid i kkr per förvaltning. Kostnaderna för timlöner har ökat med 5 procent på kommunnivå. Samtliga förvaltningar har ökat sina kostnader för timlöner förutom medborgarförvaltningen, tekniska kontoret, räddningstjänsten samt miljö- och stadsbyggnadskontoret. 17

18 Resultaträkning Belopp i kkr Budget inkl tilläggsbudgetering Verksamhetens intäkter (Not 1) Verksamhetens kostnader (Not 2) Nettokostnader exkl avskrivningar Avskrivningar (Not 3) Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter (Not 4) Generella statsbidrag och utjämning (Not 5) Finansiella intäkter (Not 6) Finansiella kostnader (Not 7) Årets resultat* * Avstämning mot balanskrav för kommuner Resultat enligt resultaträkning Avgår reavinster vid försäljning Justerat resultat enligt balanskrav

19 Balansräkning TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar (Not 8) Maskiner och inventarier (Not 9) Finansiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar (Not 10) Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd (Not 11) Kortfristiga fordringar (Not 12) Kassa och bank (Not 13) Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital (Not 14) Därav årets resultat Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser (Not 15) Andra avsättningar (Not 16) Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder (Not 17) Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Panter Inga Inga Ansvarsförbindelser (Not 18) a) Pensionsföpliktelser som inte upptagits bland skulder eller avsättningar b) Övriga ansvarsförbindelser

20 Kassaflödesanalys Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för ej likviditetspåverkande poster (Not 19) Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamhet Investeringsverksamheten Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar (Not 20) Försäljning av finansiella anläggningstillgångar (Not 21) Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån Amortering av långfristiga skulder Ökning/minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamhet Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

21 Noter Not 1 Intäkter Taxor, avgifter och ersättningar Bidrag Försäljning verksamhet och entreprenad Övrig försäljning Summa intäkter Not 2 Kostnader Lämnade bidrag Entreprenad, köp av verksamhet Lönekostnader, inkl. sociala avgifter Lokal- och markhyror Bränsle, energi och vattenkostnader Övriga kostnader Summa kostnader Not 3 Avskrivningar Avskrivning fastigheter & anläggningar enl plan Avskrivning maskiner & inventarier enligt plan Summa avskrivningar Not 4 Skatteintäkter Preliminär skatteinbetalning Preliminär slutavräkning innevarande år Slutavräkningsdifferens föregående år Summa skatteintäkter Not 5 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämningsbidrag Kostnadsutjämningsbidrag Kostnadsutjämningsbidrag, LSS Regleringsbidrag/regleringsavgift Kommunal fastighetsavgift Generella statsbidrag (konjunkturstöd) Summa generella statsbidrag och utjämning

22 Not 6 Finansiella intäkter Intäktsräntor Återföring nedskriven finansiell tillgång Räntebidrag Byggränta (aktiverat som investering) Aktieutdelning Värnamo Energi AB Aktieutdelning Finnvedsbostäder AB Övriga utdelningar Övriga finansiella intäkter Summa finansiella intäkter Not 7 Finansiella kostnader Ränta pensionsavsättning Övriga räntekostnader och finansiella kostnader Summa finansiella kostnader Not 8 Mark, byggnader och anläggningar Ingående bokfört värde Årets investeringar Årets försäljningar Årets avskrivningar Utgående bokfört värde Avskrivningstider 0-50 år 0-50 år Linjär avskrivning tillämpas för samtliga tillgångar. Not 9 Maskiner och inventarier Ingående bokfört värde Årets investeringar Årets försäljningar Årets avskrivningar Utgående bokfört värde Avskrivningstider 3-50 år 3-50 år Linjär avskrivning tillämpas för samtliga maskiner och inventarier. Not 10 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar Aktier i koncernföretag Obligationer Utlämnade lån Långfristig fordran Bostadsrätter Summa finansiella anläggningstillgångar

23 Not 11 Förråd Krossmassor Bredasten Övriga förråd Summa förråd Not 12 Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar på staten Upplupna skatteintäkter Fordran mervärdeskatt Fordran bolag koncernkonto Kortfristigt lån Värnamo Kommunala Industrifastigheter AB Övriga kortfristiga fordringar Summa kortfristiga fordringar Not 13 Kassa och bank Kassa Plusgiro Bank Summa kassa och bank Kommunen har en outnyttjad checkräkningskredit om kkr ( kkr). Not 14 Eget kapital Anläggningskapital Rörelsekapital Summa eget kapital Not 15 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Särskild ålderspension, ingående avsättning Årets utbetalningar Ändrat åtagande 0 42 Ränte- och basbeloppsuppräkning Övrigt Förändring av löneskatt Summa avsatt särskild ålderspension Visstidspensioner, ingående avsättning Årets utbetalningar Ändrat åtagande Nya åtaganden Ränte- och basbeloppsuppräkning Övrigt

24 Förändring av löneskatt Summa avsatt visstidspensioner Avsättning pensioner förtroendevalda, inkl. särskild löneskatt Summa avsatt förtroendevalda Avsatt till förtroendevalda har tidigare inte kunnat beräknas, varför jämförelseår saknas. Summa avsatt till pensioner Aktualiseringsgrad 96% 95% Den förmånsbestämda ålderspensionen (FÅP) som avser intjänad pensionsrätt över 7,5 IBB har tryggats genom försäkring. Det försäkrade kapitalet uppgår till kkr ( kkr) och storleken på överskottsfonden uppgår till kkr ( kkr). Not 16 Andra avsättningar Underhållsreserv Fritidsanläggningar Återställning deponi Va-investeringsfond Va-anslutningsavgifter Flyktingmottagning Skogsreserv Summa andra avsättningar Not 17 Kortfristiga skulder Skuld bolag, koncernkonto Leverantörsskulder Skuld mervärdeskatt Anställdas skatter Skulder till staten Upplupna löner Upplupna semesterlöner Upplupna sociala avgifter Upplupen löneskatt Upplupna pensioner individuell del, exkl. särskild löneskatt Förutbetalda skatteintäkter Förutbetalda hyresintäkter Återställning efter översvämning Utgiftsrester Förutbetalda skogsintäkter Statsbidrag klimatinvesteringsprogram Övriga kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder

25 Not 18 Ansvarsförbindelser a) Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulder eller avsättningar Anställda Ingående ansvarsförbindelse Aktualisering Årets utbetalningar Ränteuppräkning Basbeloppsuppräkning Försäkringssäkrat pensionsåtagande Övrigt Summa pensionsförpliktelser Löneskatt Utgående pensionsförpliktelser Förtroendevalda Utgående pensionsförpliktelser Löneskatt 336 Utgående pensionsförpliktelser Totalt utgående pensionsförpliktelser Aktualiseringsgrad av underlag för skuldberäkning av pensionsåtagande. 96,0% 95,0% Genomförda inlösen av pensionsrätter intjänade före 1998, belopp inkl. särskild löneskatt (24,26%): År 2006: Pensionstagare födda År 2007: Pensionstagare födda År 2008: Pensionstagare födda År : Pensionstagare födda År : Pensionstagare födda Summa genomförda inlösen av pensionsrätter intjänade före

26 Pensionsmedelsförvaltning (inkl särskild löneskatt) Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser Ansvarsförbindelse - pensionsförpliktelser som inte upptagits bland avsättningar Finansiella placeringar 0 0 Återlåning i verksamheten Kommunförbundet Jönköpings län avvecklades som organisation per den 31 december Kommunerna i Jönköpings län har övertagit pensionsförpliktelserna för den tidigare anställda personalen. Administrationen sköts av Jönköpings kommun. Avsatta medel för pensionerna finns i en stiftelse. Dessa räcker förmodligen för att säkerställa finansieringen av framtida pensionsutbetalningar. Om så inte sker ska kostnaderna fördelas mellan länets samtliga kommuner. Vid årets utgång överstiger värdet av placeringarna det totala pensionåtagandet med kkr (1.291 kkr). b) Övriga ansvarsförbindelser Borgen Borgen gentemot Värnamo Kommunala Industrifastigheter AB, varav utnyttjat 0 kkr Borgen gentemot Finnvedsbostäder AB, varav utnyttjat kkr ( kkr) Borgen gentemot Värnamo Stadshus AB, varav utnyttjat kkr Kommunalt borgensansvar egnahem Övriga borgensförbindelser Summa borgen Donationer att förvalta Summa övriga ansvarsförbindelser Not 19 Övriga ej likvidpåverkande poster Justering för av-och nedskrivningar Pensionsavsättning Flyktingmottagning Underhållsreserv Återställning deponi Va-investeringsfond Va-anslutningsavgifter Fritidsanläggningar 0 77 Skogsreserv Summa övriga ej likvidpåverkande poster

27 Not 20 Investering finansiella anläggningstillgångar Köp av bostadsrätter Köp av aktier i Värnamo Energi AB Bildande av Värnamo Stadshus AB Övrig investering 0 12 Summa investering finansiella anläggningstillgångar Not 21 Försäljning finansiella anläggningstillgångar Försäljning obligationer Försäljning av Värnamo Energi AB Försäljning av Värnamo Kommunala Industrifastigheter AB Försäljning av Finnvedsbostäder AB Summa försäljning finansiella anläggningstillgångar

28 Driftredovisning Driftredovisning innehåller även interna poster mellan nämnderna i form av kapitaltjänst,hyra och andra tjänster. I vissa fall förekommer också interna poster inom nämndens egen verksamhet. Nämnd/styrelse (Belopp i kkr) Budget, inkl. justeringar Intäkter Kostnader Nettokostnad Avvikelse nettokostnad mot budget Nettokostnad Kommunstyrelse inkl. kommunfullmäktige - Kommunledningskontor Kommunstyrelsen - Campus Teknisk nämnd Miljö-och stadsbyggnadsnämnd - Miljö-och stadsbyggnadskontor Räddningstjänst Fritidsnämnd Kulturnämnd Barn och utbildnings nämnd Omsorgsnämnd Medborgarnämnd Överförmyndare Kommunrevision Summa nämnder och styrelser Pension och övergripande kostnader Fördelade kapitaltjänstkostnader Summa nettodriftskostnader exkl. avskrivningar Avskrivningar Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter, finansiering Finansiella kostnader, finansiering Årets resultat

29 Investeringsredovisning (Belopp i kkr) Budget inkl. justeringar Inkomster Utgifter Nettoinvestering Avvikelse nettoutgift mot budget Nettoinvestering Kommunstyrelse inkl. kommunfullmäktige Kommunledningskontor Kommunstyrelse - Campus Teknisk nämnd Miljö- och samhällsbyggnadsnämnd - Miljö- och stadsbyggnadskontor Räddningstjänst Fritidsnämnd Kulturnämnd Barn- och utbildningsnämnd Omsorgsnämnd Medborgarnämnd Finansiering Summa nettoinvesteringar Årets största investeringar Avser Nämnd Inkomster Utgifter Nettoinvestering Kulturens hus Teknisk nämnd Apladalens förskola Teknisk nämnd Upprustning sporthallen Teknisk nämnd Apladalsskolan Teknisk nämnd Gröndal C, bostadsområde etapp 1 Teknisk nämnd VA NV Hindsen huvudledning Teknisk nämnd Ombyggnad Gummifabriken (såld ) Teknisk nämnd Ombyggnad Kärda skola Teknisk nämnd Konvertering Tånnö skola Teknisk nämnd Tillbyggnad Bredaryds skola Teknisk nämnd Rydaholms skola energiåtgång Teknisk nämnd Släckbil Räddningstjänst Reningsanläggning simhall Fritidsnämnd Bostadsrätter kvarteret Håven Omsorgsnämnd Markförvärv Kommunstyrelse Fördelning investeringar under Investeringar i skattefinansierad verksamhet Investeringar i avgiftsfinansierad verksamhet Summa nettoinvesteringar

30 Resultaträkning fullfond och blandmodell Enligt redovisningslagen för kommuner betraktas intjänad pensionsrätt t o m 1997 inte som en skuld utan som en ansvarsförbindelse. Denna del av pensionsskulden uppräknas med förändringen av basbeloppet. I kommunen upprättas en alternativ resultaträkning där ovanstående pensionsrätt betraktas som en avsättning och där förändringen av denna belastar årets resultat. Fullfond Blandmodell Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettokostnader exkl avskrivningar Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat * * Avstämning mot balanskrav för kommuner Resultat enligt resultaträkning Avgår reavinster vid försäljning Justerat resultat enligt balanskrav

31 Balansräkning fullfond och blandmodell Fullfond Blandmodell TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar för pensioner Avsättning för löneskatt på pensioner Övriga avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder 0 0 Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Panter Inga Inga Ansvarsförbindelser a) Pensionsförpliktelser som inte upptagits bland skulder eller avsättningar b) Övriga ansvarsförbindelser

32 Särskild redovisning för vatten- och avloppsverksamhet Kommunens allmänna VA-anläggning förser huvuddelen av kommuninvånarna och flertalet industrier och andra verksamheter med dricksvatten. I reningsverken behandlas avlopp från i stort sett samtliga hushåll i kommunen antingen som direktanslutet spillvatten eller genom behandling av slam från enskilda slamavskiljare. Dessutom tar VA-anläggningen hand om dagvatten, det vill säga regn- och dräneringsvatten från tätbebyggda områden. VA-anläggningen har ca anslutna abonnenter vilket motsvarar drygt 80 % av kommunens invånare. Ytterligare ca abonnenter med enskilt avlopp har kommunal slamtömning. Verksamheten omsätter ca 52 miljoner kronor och finansieras i huvudsak via avgifter från brukarna. Avgifterna bestäms av en taxa som fastställs av kommunfullmäktige. Förutsättningarna för VA-verksamheten och möjligheterna till att ta ut avgifter regleras i lag. Som i övrig kommunal verksamhet gäller självkostnadsprincipen, det vill säga att kommunen inte får ta ut någon vinst från verksamheten. För att tydliggöra att det inte sker några överföringar från VA-verksamheten till annan verksamhet skall VA-verksamheten särredovisas. VA-verksamheten utgör en integrerad del av övrig verksamhet på tekniska kontoret. Resultat- och balansräkning för VA-verksamheten som redovisas här avser därför ett fiktivt företag inom förvaltningen. VA-verksamheten har ingen egen personal utan köper i huvudsak interna tjänster från förvaltningen. Verksamheten har inte heller någon egen kassa eller finansförvaltning utan detta hanteras av kommunens ekonomiavdelning. Balansräkningen har därför förenklats och innehåller inga omsättningstillgångar eller kortfristiga skulder. Med nuvarande redovisningssystem är det inte möjligt att särskilja exempelvis vilka leverantörsskulder som avser VA-verksamheten. Under våren utfördes skyddsåtgärder för att undvika översvämningsskador p g a den förväntade vårfloden. Vårfloden blev dock ej så stor att den ledde till problem. Vattenverket i Ljuseveka drabbades av svåra störningar. En översyn av reningsprocessen har gjorts. I slutet av året kom förprojekteringen av reningsverket Pålslund igång. Resultaträkning Belopp i kkr Not Budget Verksamhetens intäkter Externa intäkter Brukningsavgifter , , ,5 Anläggningsavgifter 2 0, , ,6 Periodisering av årets anläggningsavgifter 3 0, , ,2 Periodisering av tidigare års anslutningsavgifter 0,0 416,9 295,4 Övriga intäkter 0,0 13,2 9,1 Interna intäkter Brukningsavgifter 4 0, , ,6 Anläggningsavgifter 4 0, ,9 23,4 Lakvatten 5 470,0 470,0 470,0 Brunnsslam 6 470,0 470,0 470,0 Övriga intäkter 0,0 32,0-6,6 Summa intäkter , , ,8 Verksamhetens kostnader Externa kostnader , , ,9 Interna kostnader Personalkostnader , , ,9 Fordon, maskiner 8 0, , ,8 Slam, avfall 9 0, , ,5 Administrativa kostnader , , ,2 Övriga kostnader 0,0-834,3-840,2 Kostnad före avskrivningar , , ,5 Avskrivningar , , ,3 Finansiella kostnader , , ,3 Kommunbidrag ,0 500,0 500,0 Resultat före avsättning till fond , , ,7 Avsättning till investeringsfond , , ,7 Årets resultat 0,0 0,0 0,0 32

33 Noter till resultaträkning 1. Observera att budgeterade brukningsavgifter avser både externa och interna avgifter. Sammantaget är dock resultatet sämre än budgeterat något som beror på att vattenförbrukningen varit lägre än förväntat. Detta beror på mindre exploatering och att va-utbyggnaden runt Hindsen ej kom igång. 2. Anläggningsavgifter, alltså den engångsavgift som betalas vid anslutning av en ny fastighet, och avser i huvudsak kostnader för att dra fram ledningar. Avgiften redovisas som en förutbetald intäkt i resultaträkningen. (se vidare i not 3) 3. Eftersom ledningarna har en ekonomisk livslängd på 50 år avsätts 49/50 av avgiften i en fond och återförs med 1/50 per år under de kommande åren. (se not 2) 4. Interna brukningsavgifter och anläggningsavgifter avser kommunens egna fastigheter och beräknas enligt taxa på samma sätt som för externa abonnenter. 5. Lakvatten från Stomsjö avfallsdeponi behandlas i Värnamo avloppsreningsverk. Kostnaden debiteras avfallsverksamheten. 6. Slam från enskilda brunnar betraktas som avfall och debiteras via avfallstaxa. Kostnaden för att behandla slammet i avloppsreningsverket debiteras avfallsverksamheten. 7. VA-verksamheten har ingen egen personal utan köper personal från gemensamma produktionsresurser som är gemensam för samtliga verksamheter på produktionsavdelningen. Kostnaderna fördelas med timdebitering. I timkostnaden ingår, förutom direkta lönekostnader, även kostnader för administration, arbetsledning, lokaler, personlig utrustning och utbildning. 8. VA-verksamheten utnyttjar fordon och maskiner som redovisas på gemensamma produktionsresurser. Kostnaderna fördelas med timdebitering. 9. Huvuddelen av kostnaderna avser slam som tas om hand på Stomsjö avfallsdeponi. Kostnaden debiteras per ton och beräknas enligt taxa. 10. Avser VA-verksamhetens kostnader för tekniska kontorets gemensamma administration och beräknas som VA-verksamhetens andel i kontorets totala omsättning. 11. Anläggningar och inventarier skrivs planenligt av med rak linjär avskrivning över respektive tillgångs nyttjandeperiod. 12. Avser nettot av intern kostnadsränta för det kapital som är låst i verksamhetens anläggningstillgångar och intern intäktsränta för fonderade medel. Nuvarande räntesats är 4,0 % enligt rekommendation från Sveriges kommuner och landsting. 13. Avser det tillskott av skattemedel som budgeterats för VA-verksamheten. 14. Avsättningen avser investeringar i nytt avloppsreningsverk med kväverening enligt kommunens investeringsprogram 33 Balansräkning Belopp i kkr Not Tillgångar Anläggningstillgångar ingående balans , ,8 årets investeringar , ,8 årets avskrivningar , ,2 Summa anläggningstillgångar , ,4 Avsättningar och skulder Avsättningar Investeringsfond 4 Ingående värde investeringsfond , ,6 Årets avsättning till investeringsfonden , ,7 Utgående värde investeringsfond , ,3 Förutbetalda anläggningsavgifter 6 Ingående värde anläggningsavgifter , ,9 Årets avsättning 3 016, ,2 Uttag under året -416,9-295,4 Utgående värde anläggningsavgifter , ,7 Summa avsättningar , ,0 Skulder Lån av kommunen , ,4 Summa avsättningar och skulder , ,4 Noter till balansräkning 1. Avser bokförda värden på anläggningstillgångar, vattenverk, avloppsverk och ledningsnät, beräknade som nettoinvesteringen minus linjär avskrivning under nyttjandetiden. Dessutom ingår kostnader för nyttjande av mark för anläggningar och ledningar enligt särskild värdering. 2. Större investeringar under året redovisas i tabellen nedan. 3. Se resultaträkningens not Fonden har bildats genom avsättningar av överskott tidigare år. Medlen är avsedda att användas för planerad investering i nytt avloppsreningsverk. 5. Se resultaträkningens not Se resultaträkningens not 3 och Den del av anläggningstillgångarna som inte balanseras av avsättningar utgör en skuld till kommunens finansförvaltning.

34 Investeringar Objekt Investering (Mkr) Va nv Hindsen Huvudledning 2,8 VA Rolstorp 1:3 mfl 0,5 Överföringsledning B-ryd - Stomsjö 0,4 Redovisningsprinciper Redovisningen följer de grundläggande principer som finns i Lagen om allmänna vattentjänster (SFS 2006:412), Lagen om kommunal redovisning (1997:614) samt de rekommendationer som ges ut av råder för kommunal redovisning (RKR). Avskrivningstider på anläggningstillgångar följer de rekommenderade tiderna från Sveriges Kommuner och Landsting och speglar den uppskattade nyttjandeperioden. Ränta på kassaflöden beräknas ej. Långfristiga lån motsvarar anläggningstillgångarna med avdrag för avsättningar och har belastat verksamheten med 4,0 % i ränta. 34

35 Redovisningsprinciper Externredovisning Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Förändrade redovisningsprinciper Några förändringar av redovisningsprinciperna har inte skett mellan år och. Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster särredovisas när dessa förekommer i not till respektive post i resultaträkningen och/ eller i kassaflödesrapporten. Som jämförelsestörande betraktas poster som är sällan förekommande och överstiger 10 Mkr. Några jämförelsestörande poster finns inte för år och. Intäkter Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Övriga intäkter Anslutningsavgifter tas fr o m 2007 upp som en förutbetald intäkt och redovisas bland avsättningar och periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod 50 år. Före 2007 redovisades dessa så att de reducerade det bokförda värdet. Investeringsbidrag och intäkter vid tomtför-säljning bokförs i investeringsredovisningen och reducerar därmed det bokförda värdet. Skatteintäkter Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR 4.2. Efter bokslutets upprättande har SKL publicerat en ny prognos i februari som pekar på ett utfall som avviker från tidigare prognos med +1,2 Mkr. Kostnader Löner för timanställda m m Löner för timanställda och kostnadsersättningar utbetalas månaden efter intjänandemånaden. Utbetalningar som sker i januari och som avser december belastar som kostnad det år utbetalningen sker, vilket innebär att någon periodisering inte sker. Materiella anläggningstillgångar Anskaffningsvärde och avskrivningar Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar under nyttjandeperioden enligt linjär metod. I anskaffningsvärdet för större investeringar som överstiger 1 Mkr och pågår under minst 6 månader ingår lånekostnader. Under är den ränta som använts 3,5 % (3,3 %). Under året har totalt räntor på 2 Mkr (2,6 Mkr) aktiverats. Avskrivningstiderna följer Sveriges Kommuner och Landstings rekommendationer. Avskrivningar påbörjas enligt följande: Inventarier inköpta jan-maj påbörjas från 1/3 Inventarier inköpta jun-aug påbörjas från 1/7 Inventarier inköpta sep-dec påbörjas från 1/10 Investeringar i byggnader och anläggningar under det gångna året påbörjas 1/8 samma år. Anläggningstillgångarna redovisas som nettotillgång utan uppdelning på ackumulerade anskaffningar och avskrivningar. Avskrivningstider Följande avskrivningstider tillämpas i kommunen: 3, 5, 10, 15, 20, 25, 33 och 50 år. En samlad bedömning av nyttjandeperioden för respektive tillgångstyp görs. Omprövning av nyttjandeperioden sker om det finns omständigheter som pekar på att det är nödvändigt (t ex verksamhetsförändringar, teknikskiften, organisationsförändringar). Normalt omprövas dock inte tillgångars nyttjandeperiod. På tillgångar i form av mark och pågående arbeten görs emellertid inga avskrivningar Gränsdragning mellan kostnad och investering Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst 3 år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till 10 % av ett prisbasbelopp ( är prisbasbeloppet kronor). Tillgångar och skulder Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. 35

36 Omsättningstillgångar Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Värdering av kortfristiga placeringar har gjorts post för post till det lägsta av verkligt värde och anskaffningsvärdet. Avsättningar Avsättningar för deponi har tagits upp till det belopp som bedöms krävas för att reglera förpliktelsen på balansdagen. Någon nuvärdesberäkning har inte skett under. Saldot utgörs av tidigare års avsättning justerat med årets driftresultat för avfallsverksamheten. Därutöver görs också avsättningar för fastighetsunderhåll i den mån detta inte har genomförts enligt plan. De år underhållsåtgärder utförs utöver plan görs ianspråktas medel ur avsättningen. Under har avsättningen minskat med 3,2 Mkr till 63,6 Mkr. Erhållna schablonersättningar för flyktingar används efter hand och redovisas bland avsättningarna. Under har avsättningen minskat med 6,5 Mkr till 18,7 Mkr. Under 2011 påbörjas byggnationen av ett nytt avloppsreningsverk med därtill hörande överföringsledningar. Under de senaste åren har överskotten från VA-verksamheten avsatts för denna investering. Vid års utgång uppgår avsättningen till 37,3 Mkr. Utöver ovanstående görs avsättningar för pensionsförpliktelser intjänade från år 1998 enligt gällande rekommendation. Kortfristiga skulder Vid stormarna Gudrun och Per blåste en stor del av kommunens skogsinnehav ned. Dessa intäkter och extremt stora intäkter vissa andra år innebär stora svängningar i intäkterna mellan åren. En periodisering sker så att nettoavkastningen blir lika varje år i takt med skogens tillväxt. År redovisades dessa medel som avsättning. Pensioner Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. Visstidsförordnanden som ger rätt till särskild avtalspension redovisas som avsättning när det är troligt att de kommer att leda till utbetalningar. Avtal som inte lösts ut redovisas som ansvarsförbindelse. Leasingavtal Kommunen har inte tecknat några leasingavtal som en längre löptid än tre år. Det innebär att rekommendation 13.1 från Rådet för kommunal redovisning inte är tillämplig. Internredovisning Kapitaltjänstkostnad Kapitaltjänstkostnaden utgörs av avskrivningar och intern ränta. Avskrivningen beräknas på tillgångens ursprungliga anskaffningskostnad och är linjär, d v s lika stort belopp varje år under nyttjandetiden. Intern ränta beräknas på tillgångens bokförda värde. Räntesatsen för år var 4,0 %, vilket är sänkning i förhållande till år med 0,5 %. För bostäder och lokaler uthyrda till marknadsmässig hyra beräknas dock annuiteten med räntesats som gällde vid ianspråktagandet av respektive byggnad. Beräkning av kapitalkostnader för va-verksamheten sker i enlighet med Lagen om allmänna vattentjänster. Personalomkostnadspålägg I samband med bokföring av lön kostnadsförs personalomkostnader (arbetsgivaravgifter, avtalsförsäkringar och intjänad pensionsrätt). Under år har kalkylerade personalomkostnadspålägg varit oförändrat 41,1 %. Personalomkostnadstillägget betalas som en intern ersättning från förvaltningarna till finansförvaltningen, som ansvarar för utbetalningen av de externa kostnaderna. Interna hyror Tekniska nämnden förvaltar kommunens fastigheter. De förvaltningar som nyttjar fastigheterna betalar en intern hyra som är beräknad efter självkostnadspris. Vid årets slut görs en avräkning av driftskostnaderna (media) och en slutreglering sker med internhyresgästerna. Underhållsanslaget avräknas inte vid årets slut utan regleras mot avsättningar så att den beräknade underhållskostnaden belastar årets redovisning. Interna tjänster Varor som överförs från en nämnds verksamhet till en annan internfaktureras. Även tjänster som utförs av egen anställd personal internfaktureras till självkostnadspris. Interna administrativa tjänster internfaktureras endast i speciella fall, t ex i vid genomförandet av vissa projekt samt avseende va- och avfallsredovisningen. Resultatenheter Interna IT- och telefonitjänster hanteras som s k resultatenheter. Det innebär att de med undantag av kapitaltjänstkostnaderna inte har något budgetanslag utan finansiering sker genom att de som nyttjar tjänsterna betalar en ersättning. Vid årets sista betalning sker en reglering genom återbetalning alternativt kompletterande betalning. 36

37 Investeringar med egen personal Vissa investeringar genomförs av egen personal. Detta avser i första hand lednings- och gatuarbeten, men också projektering vid nybyggnation. Den lönekostnad som uppstår ingår i avskrivningsunderlaget och betraktas därmed som en investering (aktiveras). Sammanställd redovisning (koncernen) Den sammanställda redovisningen upprättas enligt den kommunala redovisningslagen kap 8, rekommendation nr 8.2 från Rådet för kommunal redovisning och enligt god redovisningssed. Den sammanställda redovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Med förvärvsmetoden menas att vid förvärvstillfället förvärvat eget kapital i kommunala företag eliminerats, varefter intjänat kapital har räknats in i koncernens eget kapital. En proportionell konsolideringen betyder att av de kommunala företagen som inte är helägda tas endast ägda andelar av posterna i räkenskaperna in i den sammanställda redovisningen. Redovisningen omfattar företag där ägandeandelen uppgår till minst 20 % (betydande inflytande). I de fall dotterföretagen utgörs av en civilrättslig underkoncern har deras koncernredovisning används vid konsolideringen. Inom koncernen förekommer omfattande transaktioner mellan företagen. Alla transaktioner av väsentlig karaktär mellan företagen och mellan kommunen och företagen har eliminerats för att ge en rättvisande bild av koncernens totala ekonomi. I de fall olika underlag för elimineringen har konstaterats har bolagets uppgifter använts. Obeskattade reserver har efter avdrag för uppskjuten skatt hänförts till eget kapital. Uppskjuten skatt redovisas som avsättning. Kommunkoncernens medlemmar och ägarandelar framgår av den sammanställda redovisningen. 37

38 Kommunstyrelse - kommunledningskontor Ordförande: Hans-Göran Johansson (C) Förvaltningschef: Mats Hoppe Antal ledamöter: 9 I syfte att förbättra uppföljning och styrning inleddes under införandet av ett beslutstöd Hypergene för hela kommunen. Först ut är ekonomi- och personalinformation. Därefter tillförs efter hand de olika verksamhetssystemen. Varudistributionscentralen startade 1 mars enl. tidplan med bl.a. kontorsmaterial, lekmaterial, förbrukningsmaterial, mjukpapper m.m. Leveranser av livsmedel har förts in i distributionscentralen under hösten och fr.o.m. december även kyl- och frysvaror. Avstämning av nämndens mål I enlighet med målstyrningsmodellen har kommunstyrelsen beslutat om nedanstående nämndsspecifika mål för kommunledningskontoret: Kommunledningskontorets personal ska, inom sina specifika ansvarsområden, aktivt leda och samordna kommunens verksamheter för att nå kommunövergripande lösningar Kontakter med kommunledningskontorets personal ska kännetecknas hög tillgänglighet, ett gott bemötande samt professionell service. Arbetet med aktiviteter och diskussion kring målnivåer har påbörjats under. Viktiga händelser Arbetet med att centralisera kommunens personalfunktion har pågått under hela året. Från och med 2011 ger personalavdelningen stöd och service åt kommunens samtliga förvaltningar och chefer. Under året arbetade personalavdelningen med att se över kommunens flextidsavtal med syfte att fler medarbetare ska ges möjlighet till flexibel arbetstid. Arbetet utmynnade i ett ramavtal för flexibel arbetstid för personal i Värnamo kommun. Kommunen har träffat ett förlikningsavtal med NCC och Skanska, vilket innebar att 4,8 Mkr utbetalts till Värnamo kommun. Kommunstyrelsen har beslutat att denna ersättning ska användas för att göra kompletterande asfalteringsarbeten på kommunens gator. Kommunen har även drivit ett mål mot Skogssällskapets förvaltnings AB avseende ekonomiska krav till följd av stormen Gudrun. Enligt beslut i Göta Hovrätt har kommunen tilldömts ersättning med närmare 7 Mkr. Från och med är det en sammanhållen ITorganisation i Värnamo kommun. Organisationsförändringen har inneburit mycket jobb med att förändra rutiner och utrustning. Inom vissa delar av förskolan/skolan kommer det att krävas byte av utrustning. Av denna anledning kommer man inte att se direkta besparingar på kort sikt utan först när den gemensamma datorstandarden är förändrad. Ekonomi Kommunstyrelsens budget, inklusive tilläggsanslag, uppgår för år till 68,8 Mkr. Vid årets slut redovisades ett överskott på 2,5 Mkr. De största avvikelserna avser kollektivtrafik med 1,1 Mkr där kommunens del av överskottet återbetalts. Övriga större avvikelser avser utredningsanslag +1 Mkr, allmänna vägar +0,7 Mkr samt kommunledningsledningskontoret -1,2 Mkr. Under året inleddes ett samarbete i GGVV- området med fokus på trygghetsfrågor och kontanthantering. Utöver kommunerna ingår banker, svensk handel och polisen i projektet. Dagarna före jul bildades en äkta koncern genom att kommunen köpte in ett nytt bolag, genomförde en nyemission och sålde samtliga aktier i bolagen Finnvedsbostäder AB, Värnamo Energi AB och Värnamo Kommunala Industrifastigheter AB till detta nya bolag som fått namnet Värnamo Stadshus AB. Ekonomiavdelningen har deltagit i utredningen och genomförandet av koncernbildningen. Kommunens ekonomichef är sedan januari 2011tillika VD i Värnamo Stadshus AB. 38 Framtid Värnamo kommun inför en ny målstyrningsmodell. Nya kommunövergripande mål finns och alla nämnder/förvaltningar håller också på att se över förvaltningsmålen. Arbetet startade för ca 2 år sedan och under hösten /våren 2011 ska alla anställda utbildas i modellen/målen. Tyngdpunkten i modellen ligger i att alla anställda ska känna till målen och vara kreativa och skapa verkliga aktiviteter kopplade till varje mål, för att målen ska uppnås. Alla anställda kommer att jobba med målstyrning på samma sätt och målstyrningsarbetet kommer i huvudsak att skötas på ordinarie arbetsplatsträffar. Målstyrningsarbetet kommer att administreras i beslutstödsystemet Hypergene. Implementeringen i systemet beräknas vara klar våren Det kommer även att tas fram en marknadsplan under 2011 för hur man ska sprida resultaten till medborgare, politiker och anställda.

39 Ett ledarutvecklingsprogram som omfattar samtliga chefer och som består av 11 utvecklingsdagar kommer att genomföras under 2011 och En medarbetarundersökning riktad till alla tillsvidareanställda kommer att genomföras i februari Under hösten har ett arbete påbörjats med att ta fram riktlinjer och generella ägardirektiv för de kommunägda bolagen. Utöver detta kommer också individuella ägardirektiv att utarbetas och även en översyn av bolagsordningarna kommer att ske. Målet är att årsstämmorna under våren 2011 ska anta dessa efter att kom- munfullmäktige behandlat detta först. Kommunfullmäktige har beslutat om en ny nämndsorganisation fr.o.m. 2011, vilket innebär väsentliga förändringar för upphandlingsavdelningen. Kommunfullmäktige beslutade att utse en upphandlingsnämnd med fem ledamöter med ansvar för kommunens inköpsverksamhet och att kommunens upphandlingsavdelning bildar ny förvaltning under upphandlingsnämnden. I samma omorganisation har också avdelningen för mark och exploatering fr.o.m överförts från kommunstyrelsen till miljö- och stadsbyggnadsnämnden. Ekonomi i sammandrag Driftsverksamhet Budget Budgetavvikelse Belopp i kkr Intäkter Kostnader Nettokostnad Budget Kf/Ks Utredningar KLK PA-Åtgärder Servicefunktioner Kollektivtrafik Högskoleutbildning Medlemsavgift Bidrag Övrig verksamhet Nettokostnad Årets investeringar Budget Resultat per verksamhet Budgetavvikelse Budgetavvikelse Belopp i kkr Inkomster Utgifter Nettoinvestering Årets största investeringar: Markförvärv Gemensamt utdatasystem It-utrustning elevnät Uppgradering telefonväxel Inventarier vid markförvärv Fastighetsnät PA-system It-utrustning centralt Virtualisering o lagringsutr Inventarier KLK Exploatering gemensamt It-utrustning KLK Switchat nät It-utrustning utbildningssal Ekonomisystem Nationell itstrategi Inventarier vaktmästeri

40 Nyckeltal 2008 Televäxel Anknytningar Bruttokostnad per ank, kr Datordrift Antal användare i adm nät Kravärenden Antal Inbetalningar Antal Reprotryck Antal tusen Kostnad per tryck/öre Fakturahantering Antal fakturor FTB- scanning Antal fakturor FTB- Edi Antal fakturor Raindance Beräknade löner Genomsnitt per månad

41 Kommunstyrelse - Campus Värnamo Ordförande: Hans-Göran Johansson (C) Antal ledamöter: 9 Verksamhetschef: Christer Larsson Utbildningschef: Enikö Ohlsson Viktiga händelser Utbildningar Sammantaget under året så har sju programutbildningar pågått under hela eller del av året. Tre av programmen har varit högskoleprogram och resterande KY/YHutbildningar. En av YH-utbildningarna är en utbildning som beviljats efter en ansökan av Campus Värnamo. Campus Värnamo lämnade i september in två ansökningar om att få starta YH-utbildningar, båda ansökningarna avslogs i början av Campus Värnamo har under året ställts inför tre utmaningar: - Utveckla och få på plats efterfrågade och intressanta programutbildningar - Rekrytera studerande till utbildningarna - Rekrytera programansvariga och lärare/konsultlärare Partnerföretag och branschorganisationer Under året har arbetet med att etablera ett fördjupat samarbete med små och medelstora företag intensifieras. Ett samarbete som är en absolut förutsättning för verksamheten vid Campus Värnamo. Samarbetet rör frågor som utveckling av nya utbildningar, praktikplatser, examensarbete m.m. Vid årets slut har kontakter knutits med ca. 120 små och medelstora företag. Diskussioner har förts med tre olika branschorganisationer om ett samarbete. Polymercentrum AB och Campus Värnamo har enats om ett samarbete som bl. a. rör en utveckling av utbildningar för polymerbranschen. För en utveckling av verksamheten, så behövs bl.a. samarbete med andra högskolecentra. Diskussioner har förts med fyra centra och med ett av dem, NOVA i Oskarshamn, har Campus Värnamo enats om ett samarbete med inom ett antal områden. Ekonomi Verksamheten har lämnat ett överskott under året med 823 kkr. Två avgörande omständigheter har varit: - Intäkter i form av studerandeersättningar har varit högre än budgeterat. Förklaringen till detta är att Tekniska Högskolan i Jönköping ersatt för fler studerande än vad vårt avtal stipulerar. - Lägre personalkostnader p.g.a. vakanser och sjukskrivningar. Framtid Flytten till dubbelt så stora lokaler och mera ändamålsenliga lokaler 2012 kommer att medverka till att målbilden för Campus 2015 med bland annat åtta programutbildningar kan realiseras. En avgörande omständighet för att målbilden ska kunna realiseras är att kommunens satsning på Gummifabriken fullföljs med en andra och avslutande etapp och detta kompletteras med en kraftfull marknadsföring av Gummifabriken och Värnamo som kommun. Ungdomskullarna kommer in i en period med ett minskat antal unga och det kommer att sätta ytterligare tryck på anordnare av eftergymnasiala utbildningar att skapa utbildningar som ligger rätt i tiden. Omvärldsbevakning och marknadsföring blir centrala uppgifter för Campus Värnamo de kommande åren. Samverkan med högskolor/ universitet och högskolecentra Diskussioner har förts med tre högskolor om ett fördjupat samarbete motsvarande det som finns med Tekniska Högskolan i Jönköping. Sannolikt kommer två till tre avsiktsförklaringar finnas på plats under

42 Ekonomi i sammandrag Driftsverksamhet Budget Belopp i kkr Intäkter Kostnader Nettokostnad Årets investeringar Budget Budgetavvikelse Budgetavvikelse Belopp i kkr Inkomster Utgifter Nettoinvestering Årets största investeringar: It-utrustning

43 Teknisk nämnd Ordförande: Malin Wengholm (M) t.o.m , Glenn Lund (M) fr.o.m Förvaltningschef: Eskil Svensson t.o.m , Stephan Lund fr.o.m Antal ledamöter: 9 Avstämning av nämndens mål Tekniska kontorets målsättning är att medverka till att Värnamo kommun genom god miljö och en väl fungerande samhällsservice blir attraktiv för innevånare, näringsliv och besökare. Verksamheten skall bedrivas på ett ekonomiskt effektivt och miljömässigt riktigt sätt. Användningen av elvärme samt oljeuppvärmning som huvudvärmekälla ska genom ökad anslutning till fjärroch närvärme (där möjlighet finns) minimeras i de kommunägda verksamhetslokalerna. Målet är att minimera andelen verksamhetslokaler som värms upp med olja eller el. Vid årsskiftet /2011 uppvärmdes m 2 med annan värmekälla än olja eller elvärme. Detta motsvarar 8 % som värms upp med el och olja. (Gummifabriken är exkluderad i statistiken för /2011) Underhållet av gator och vägar ska ligga på en nivå så att standarden bibehålls. Högtrafikerade gator beläggs med ett intervall på 5-10 år. Övriga ytor i genomsnitt var 35:e år. asfalterades m2 eller 1,9 % vilket motsvarar ett intervall på 55 år. Viktiga händelser Föranlett av års SAP (särskild avtalspension) genomfördes vid årsskiftet en organisationsförändring inom fastighetsavdelningen för att undvika att ersätta vissa pensionsavgångar. De två servicegrupperna som tidigare haft ansvar för var sitt geografiska område slogs samman till en enhet och lokalvården organiserades till en egen enhet. Denna organisationsförändring innebar att både en nivå i organisationen togs bort samt att rollerna hos de ansvariga stärktes. Värnamo Kommunala Industrifastigheter AB övertog Gummifabriken fr.o.m Under har lokalvården fortsatt stor ökning debiterade golvvårdstjänster utanför gällande avtal. Det är främst de förskolor och äldreboenden som själva svarar för egen lokalvård som efterfrågar dessa tjänster. Detta har kunnat ske tack vare fortsatt låg sjukfrånvaro och lokalvårdspoolen. Omsorgsförvaltningen har tecknat ett avtal om golvvård i samtliga vårdlokaler, både intern och externt hyrda. Avtalets omfattning innebär att tekniska kontoret i slutet av anställde ytterligare en lokalvårdare för att kunna tillmötesgå detta behov. Lokalvårdsenheten har även under genomfört utbildning av bl.a. städmetoder, materialval samt val av utrustning vid omsorgsförvaltningens enheter och inom vissa förskolor där verksamheten själva svarar för lokalvården. Under våren utfördes skyddsåtgärder för att undvika översvämningsskador p.g.a. den förväntade vårfloden. Vårfloden blev dock ej så stor att den ledde till problem. Vattenverket i Ljuseveka drabbades av svåra störningar. En översyn av reningsprocessen har gjorts. I slutet av året kom förprojekteringen av reningsverket Pålslund igång. Ekonomi Förvaltningens resultat visar ett underskott på kkr. Underskottet på den skattefinansierade delen inom produktionsavdelningen (gator och vägar samt parker) kkr beror på ökade kostnader för snöröjning. Ökade intäkter har huvudsakligen uppstått på följande konton: lokalvård kkr, serviceenheten 334 kkr och kulturbyggnader 272 kkr. Kostnaderna för gator och gc-vägar samt parker har i stort sett hållit sig inom budget undantaget vinterväghållningen som har överskridit budgeterad kostnad med 5,7 Mkr (se tabell 2.4). Övriga verksamheter har hållit sig inom budgetramen. Efter ett intensivt snöfall helgen den februari skottades ca m 2 takyta. Tack vare en massiv insats tvingades Värnamo kommun endast hålla Gröndalsskolan och ett mindre antal idrottsanläggningar stängda mer än en dag. Flertalet av dessa fastigheter kunde öppnas igen efter bara 2-3 dagar. Kostnaden för snöskottningen av tak uppgick till cirka 800 kkr. 43

44 Ekonomi i sammandrag Driftsverksamhet Budget Budgetavvikelse Belopp i kkr Intäkter Kostnader Nettokostnad Resultat per verksamhet Budget Budget avvikelse Teknisk administration Fastighetsförvaltning Övrig fastighetsverksamhet Gem produktionsresurser Entreprenadarbeten Gator och vägar Parker Vatten och avlopp Driftsbidrag Avfall Kalkning Skogsdrift Miljöprojekt Nettokostnad Årets största investeringar Budget Upparbetat Fastighet Kulturens hus , ,3 Upprustning sporthallen , ,4 Vmo Gummifabrik omb högskolan , ,3 Förskola Apladalen , ,6 Omb. Kärda skolan 2 625, ,3 Apladalsskolan ,4 Produktion Gröndal C, Bostadsomr etapp , ,5 Va NV Hindsen huvudledning ,4 Sporthallens parkering 2 380, ,2 Handikappåtgärder 3 356, ,2 Årets investeringar Budget 200 Budgetavvikelse Belopp i kkr Inkomster Utgifter Nettoinvestering

45 Medborgarnämnd Ordförande: Arnold Carlzon (KD) t.o.m , Maria Johansson (C) fr.o.m Förvaltningschef: Anders Fransson Antal ledamöter: 9 Avstämning av nämndens mål Utöver de målsättningar som finns i socialtjänstlagen (SoL), lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) m.fl., som ligger inom nämndens ansvarsområde, har nämnden tagit fram egna mål. Dessa effektmål har reviderats och antagits Det pågår ytterligare revidering utifrån KF:s övergripande mål och det gemensamma arbetet med målstyrning. Mål Gemensamma mål: -Minst 75 % av alla vuxna med introduktionsersättning/ försörjningsstöd skall vara i egen försörjning inom två år, räknat från första kommunplaceringen. - Minst 8 försörjningsstödsberoende hushåll ska bli helt självförsörjande varje år. - Alla personer som har kontakt med medborgarförvaltningen skall vara nöjda med bemötandet. Måluppfyllnad: Av de 13 hushåll som fått beslut om introduktionsersättning under 2008 kvarstår 6 % och 54 % har kommit ut i egenförsörjning. Målet är ej uppnått. Försörjningsstödsberoende totalt har 5 hushåll kommit ut i egenförsörjning. Målet är ej uppnått. Under har en undersökning av bemötandet gjorts 100 % var nöjda med bemötandet Målet är uppnått. Ekonomisektion Mål/Måluppfyllnad: De personer som är aktuella på ekonomisektionen har erbjudits budgetrådgivning av sin handläggare inom 1 månad i de flesta fall. De flesta personer som har kontaktat sektionen var erbjudna en tid inom 10 dagar. Dock vid några enstaka tillfällen, beroende på speciella omständigheter (t.ex. tolkmöjligheter o.s.v.) fick någon klient vänta upp till 15 dagar. Under fick 72 % av efterfrågade uppdrag begärd tidpunkt och språk. Målet är inte uppnått. Arbetsmarknadssektionen Mål: - Varje år skall 40 deltagare på Värnamo Arbetsmarknads Center komma vidare till arbete eller studier. - Årligen skall ogiltig frånvaro minska. - Minst 80 % av deltagarna skall ge ett godkänt betyg för arbetsmiljön och bemötandet på sektionen. - Minst 90 % av kunderna skall ge ett godkänt betyg på utfört arbete m.m. Måluppfyllnad: 31 personer har gått vidare till arbete och 7 till studier. ( hade 46 personer gått vidare till arbete eller studier och hade 50 personer gått vidare till arbete eller studier.) Målet är ej uppfyllt. Den ogiltiga frånvaron tenderar att minska. Ett utvecklat mätinstrument saknas dock för att få detta verifierat. Betyget från deltagare för arbetsmiljö och bemötande är uppfyllt. Betyget från kunder ej uppfyllt då ingen av dessa besvarat utsänd enkät. Vuxensektion Mål: - Från det att ett ärende aktualiseras, skall kontakt tas med personen inom 10 arbetsdagar vid myndighetsutövning och 7 dagar inom övrig verksamhet. - Alla beslut om insatser där genomförandeplan upprättas skall utvärderas minst var sjätte månad enligt ASI. Måluppfyllnad: Under har kontaktmålen uppfyllts. Målet med utvärdering av genomförandeplanen var sjätte månad enligt ASI, har inte kunnat mätas p.g.a. av att genomförandeplaner ännu inte används fullt ut. Barn- och ungdomssektion Mål: - Beslut ska vara fattat inom 14 dagar i 80 % av förhandsbedömningarna % av alla som söker kontakt med en socialsekreterare ska få sådan inom två dagar och 100 % inom fyra dagar. - Alla ärenden med insats i form av familjebehandlare ska ha en genomförandeplan och uppföljning med vårdnadshavare minst varannan månad. Invandrarsektionen Måluppfyllnad: Beslut: Under mätperioden okt-nov var Mål: resultatet 71 %, alltså inte full måluppfyllelse. Kontakt: - 95 % av efterfrågade tolkuppdrag/år ska kunna effektueras mättid v och visade på måluppfyllelse med god vid begärd tidpunkt och språk. marginal, i stort sett alla som sökte kontakt med en soci- alsekreterare fick det inom två dagar. Ärende: Vid mättillfället Måluppfyllnad: fanns det ett pågående ärende (av 45

46 sammanlagt 26) där det ännu inte hade upprättats någon genomförandeplan. I övriga ärenden fanns genomförandeplaner liksom planering för uppföljningsmöten. Viktiga händelser Gemensamt En ny regional utvecklingsplattform (FOU-rum) har ersatt den gamla Luppen. Här bedrivs arbete med utveckling och forskning inom det sociala välfärdsområdet. Arbetet med att skapa en familjecentral i Värnamo fortgår och har intensifierats under hösten. Arbetet med förtätning av förvaltningens lokaler i polishuset gav till slut 5 st nya kontors/samtalsrum. Med anledning av snabbt ökade kostnader för externa placeringar och långvarigt försörjningsstöd har arbetet med att finna än bättre förebyggande åtgärder inom vuxen- och ekonomisektionerna intensifierats ytterligare. Ekonomisektionen Antalet nybesök för hela året var 412, vilket är en minskning jmfört med då antalet nybesök uppgick till 495 st. Antalet aktuella ärenden per månad har ökat till ca 470 per månad, jämfört med 422 per månad första halvåret. En ökning med 11 %. 82 ärenden per månad d.v.s. knappt 20 % tillhör åldersgruppen år. En ny samverkansgrupp ARENA har startats i Värnamo. Gruppen består av Arbetsförmedlingen, primärvården Vråens vårdcentral, Försäkringskassan och medborgarförvaltningens ekonomisektion. Gruppen träffas en gång i månaden. Syftet är att tillsammans diskutera ihop sig runt klienter för att ärenden ska hamna rätt. SFI i Rydaholm som pågått i 1 ½ år har utvärderats och lades ner vid vårterminens slut. Elevantalet har nämligen minskat i efterhand då fler och fler familjer flyttat från Rydaholm in till Värnamo. Under höstterminen läste eleverna SFI i Värnamo och Rydaholms koncept med studier, praktik varvat med studiebesök mm, var i stort sett detsamma som tidigare. Dock förlagd till lokalerna på Värnamo Arbetsmarknadscenter. Introgruppen (arbetsgrupp för arbete med invandrare) bestående av representanter från vuxenutbildning, invandrar-, ekonomi-, och arbetsmarknadssektionen har haft regelbundna träffar ca en gång per vecka under första halvåret och varannan vecka under halva halvåret. Syftet med träffarna var att styra upp verksamheten med flykting/invandrare som har antingen försörjningsstödet eller introduktionsersättning. Den 1 december har ansvaret för etablering av nyanlända flyktingar gått över till Arbetsförmedlingen. 46 Dock har medborgarförvaltningen kvar ansvar för de flyktingar som har kommit fram till den 1 december. Samarbetet med Unga Vuxna fungerar bra. Samråd sker kontinuerligt kring de ungdomar som kan vara aktuella för ev. praktikplats. Under september månad har dåvarande sektionschef slutat och 1:e socialsekreterare har fått en tillfällig utnämning som sektionschef. Under hösten har dessutom en socialsekreterare sagt upp sig och en annan gick på föräldraledighet, vilket gjorde att arbetsbelastning stundvis var mycket hög, synnerligen under november och december månad. Under samma tid, alltså november och december månad anställdes dock tre nya socialsekreterare. Tyvärr kunde de endast jobba på halvtid fram till januari 2011 då de var upptagna på andra håll. Barn- och ungdomssektionen Under har den långvariga trenden med ett ökande antal anmälningar fortsatt, sammanlagt inkom 595 anmälningar, vilket är 71 fler än förra året Av dem gällde 239 flickor och 356 pojkar. Av anmälningarna har ca 54 % lett till att en utredning har inletts eller att anmälan har tillförts ett redan pågående ärende. 75 ansökningar finns registrerade, vilket är en klar ökning, antalet ansökningar har legat runt under flera år. En viss reservation måste göras för felregistreringar med anledning av införandet av ett nytt verksamhetssystem. Den vanligaste anmälningsorsaken var när det gäller miljöärenden missbruk och våld i familjen. När det gäller beteendeärenden var den vanligaste anmälningsorsaken för pojkar misshandel och missbruk av narkotika, för flickor psykisk ohälsa och snatteri. 239 anmälningar kom från polisen (158 gällde pojkar, 81 flickor). Skolan stod för 83 anmälningar (51 gällde pojkar, 32 flickor). Socialtjänsten i den egna kommunen stod för 45 anmälningar (26 gällde pojkar, 19 flickor). Närstående stod för 32 anmälningar och 27 anmälningar var anonyma. Under senhösten har arbetsbelastningen på barn- och familjegruppen varit hög och den lagstadgade skyldigheten att färdigställa barnutredningar inom högst fyra månader har inte varit möjlig att efterleva. Det har heller inte varit möjligt att fatta beslut i förhandsbedömningar inom två veckor i enlighet med socialstyrelsens riktlinjer. Antal barn/ungdomar med insatsen familjebehandlare var under året 74 (33 pojkar, 41 flickor) och med insatsen ungdomsbehandlare 17 (15 pojkar, 2 flickor). Det sammanlagda antalet barn/ungdomar med insatsen kontaktperson var 17 (13 pojkar, 4 flickor) och med kontaktfamilj 43 (20 pojkar och 23 flickor).

47 var 24 barn placerade i familjehem eller jourhem (25 barn ), fyra barn var privatplacerade och 12 vårdnadsöverflyttade. Antal vårddygn i familjehemsvård var under året totalt 9899 (4114 för pojkar och 5785 för flickor). En ungdom var placerad via konsulentstödd familjehemsverksamhet. Det har under året varit särskild fokus på att höja kvaliteten inom familjehemsvården. Samtal har förts med barn- och utbildningsförvaltningen om samarbete för att få till stånd specialpedagogiska och psykologiska utredningar för alla familjehemsplacerade barn. Med landstinget har ett avtal undertecknats som innebär att alla barn i familjehemsvård ska få en omfattande hälsoundersökning i samband med placeringen. Det finns ett familjehemsnätverk i länet som bl.a. arbetar med att ta fram länsgemensam utbildning för familjehem. Antal vårddygn på institution var under året totalt 1602, (pojkar 1093 dygn, flickor 509 dygn) att jämföra med förra årets mycket låga siffra; Även årets siffra är att betrakta som mycket låg i jämförelse med flertalet kommuner i länet. Bedömningen är att detta har varit möjligt bl. a genom ett nära och gott samarbete mellan socialsekreterare, fältsekreterare, behandlare och andra ungdomsarbetare samt genom flexibilitet, ett systematiskt förhållningssätt och hög kvalitet på hemmaplansinsatser. Arbetsmarknadssektionen Samarbetet med Arbetsförmedlingen (AF), Försäkringskassan (FK)och Landstinget har utvecklats under det gångna året, bl.a. genom start av Arena, ett mötesforum för samtliga parter där dels arbete på en strukturell nivå ska ske men också på en operativ nivå. En arbetsterapeut har anställts vid Värnamo Arbetsmarknads Center (VAC) och Arena kommer att vara en del av hennes uppdrag. Processarbetet fortsätter att utvecklas inom VAC vilket bl.a. innebär en breddad återkoppling till anvisaren där så önskas, dels muntligt men också skriftligt via utlåtande från arbetsterapeuten. Arbetsmarknadssektionen har med hjälp av ett ESFprojekt för ungdomar startat upp en second handbutik - Östboboden. Projektet har på ett mycket positivt sätt engagerat både ordinarie personal och deltagare på VAC. Projektet har hitintills varit mycket lyckat och försäljningen i butiken har gått över förväntan. I projektet finns ett mycket nära samarbete med ekonomisektionen. Under året har Arbetsmarknadssektionen tillsammans med omsorgsförvaltningen drivit projektet Sysselsättningskedjan, Projektet har haft som syfte att skapa 47 rutiner för samverkan kring sysselsättning för psykiskt funktionshindrade. I projektet har FK och AF ingått. Rutinerna ska implementeras hos samtliga parter inklusive landstinget och de privata vårdcentralerna. I januari startade medborgarförvaltningen upp ett fjärde skogslag för flyktingar via nystartsjobb. Tanken var att rusta dem och göra dem mer attraktiva på arbetsmarknaden. I samarbete med Invandrar- och Ekonomisektionen har även två invandrarkvinnor anställts med nystartsjobb i Östboboden. Tillsammans med övriga kommuner i länet har vi under våren arbetat fram en högskoleutbildning riktad till personer som arbetar inom arbetsmarknadsavdelningar. Två medarbetare från VAC samt en från omsorgsförvaltningen har genomgått denna utbildning hösten. Utbildningen motsvarar 7,5 högskolepoäng och genomförs på kvartsfart. Ytterligare 4 seminarietillfällen med samma inriktning som högskoleutbildning har arrangerats i egen regi i samverkan med övriga kommuner i länet. Ca 20 arbetsledare i länet deltar. Seminarieserien avslutas i feb -11. Under våren har anvisningarna från Arbetsförmedlingen ökat medan Ekonomisektionen har minskat. Många av de som är inskrivna på Ekonomisektionen är samtidigt inskrivna vid AF. VAC har även tagit emot personer som övergått från FK och omförsäkrats hos AF och gått in i arbetslivsintroduktion - ALI. Avtalet för FAS 3 som tecknades med AF angav ca 20 årsplatser, vi har under året haft 32 personer inne i åtgärden. En enkätundersökning har genomförts under våren bland VAC:s deltagare. Enkätsvaren visade på mycket gott resultat vad gäller bemötande, att vara lyhörd, hur tiden på VAC har påverkat deltagaren samt förväntningarna från deltagaren. Ett nytt datasystem har sjösatts under våren för deltagare inskrivna vid en arbetsmarknadsenhet. Invandrarsektionen Året har präglats av den nya reform som Riksdagen antagit och som började gälla från den 1 dec. Reformen innebär att AF övertar samordningsansvaret för nyanländas etablering. Kommunen kommer dock att ha kvar ansvaret för SFI och samhällsorientering sociala frågor och bosättning. Kommunen kommer också att ha det fulla ansvaret för personer som inte har en 25 procentig prestationsförmåga. Initialt kommer också kommunen att ha ansvar för den praktiska mottagningen av t.ex. kvotflyktingar. De personer som kommunen tagit emot under - omfattas av det gamla systemet, vilket innebär att under en övergångsperiod måste parallella

48 system vara igång samtidigt. Frågan om mottagning av ensamkommande barn utan legal vårdnadshavare har också haft stort fokus under året. Några avgörande beslut angående dessa barn har ännu ej fattats. SFI-projektet i Rydaholm upphörde i och med vårterminen. Många av eleverna flyttade in till Värnamo tätort vilket fick till följd att projektet lades ner. Den 1 juni anställdes ytterligare en tolkförmedlare för att förstärka förmedlingen. Flyktingmottagningen fick en delvis ny inriktning då nya nationaliteter togs emot framför allt från Afrika. Kommunens avtal om 45 flyktingar överskreds och slutsumman stannade på 55 personer. Antalet invandrarföreningar växte till tio då den Arabiska föreningen tillkom. Vuxensektionen Myndighetsutövarna i vuxengruppen består av ny sektionschef sedan september, 1:e socialsekreterare, samordnare, 3 socialsekreterare och en case manager. Pågående ärenden, 163 st mot 115 st. Antalet placeringar har totalt varit 24 st varav 9 st enl. LVM. 35 klienter har övergångskontrakt. 5 personer har nyttjat akutboendet, totalt 22 övernattningar (, 4 personer och 15 övernattningar, 2008, 12 personer och 37 övernattningar). Värnamo har varit en av pilotkommunerna i implementeringen av de nationella riktlinjerna för missbrukarvården. Samarbetsavtal har tecknats med primärvården och psykiatrin i Värnamo. Projektet avslutades under hösten. I Värnamo har projektet lett till ökat samarbete och bättre förståelse mellan olika verksamheter. Brogården som ingår i Råd och behandlingsenheten genomförde ett omfattande förändringsarbete och gått från att vara ett kvalificerat stödboende till att betecknats som behandlingshem för missbrukare (HVB-hem). Beläggningen var till en början mycket hög men har under minskat högst avsevärt. Orsaken till detta är svår att veta. Chefen för enheten har slutat och personalgruppen består nu av vikarierande verksamhetsansvarig och 10 behandlingsassistenter. Under har Galaxen bytt personal på 2 av 3 tjänster vilket påverkat arbetssituationen. 132 personer har varit aktuella för insatser på Galaxen, 76 % pojkar och 23 % flickor. Totalt 179 besök per månad i genomsnitt. Fortfarande ligger prioriteringen på behandlingskontakter på bekostnad av förebyggande arbete i form av information på skolor, till föräldrar mm. 48 Socialmedicinska mottagningen har fortsatt hög belastning, 94 nybesök, fördelat på 117 män och 42 kvinnor. Antalet nybesök är visserligen lite lägre än (103) och 2008 (120) men personalbemanningen har legat på 1,5 tjänst sedan början av 90-talet då antalet besökare var cirka 60 per år. Tonvikten ligger på såväl individuella samtal som gruppsamtal och medicinering används när behov finns. P.g.a. arbetsmarknadsläget är det betydligt svårare att motivera personer att komma på behandling dagtid. Från årsskiftet 09/10 har Landstinget sagt upp samverkansavtalet med SMM vilket kan få konsekvenser för våra möjligheter att bedriva verksamheten på samma sätt som tidigare. Ekonomi Gemensamt De centrala potterna för kostnads- och löneökningar har inte utfördelats Sammantaget är budgetutfallet kkr. Ekonomisektionen Försörjningsstödet fortsätter att öka även om takten minskat. Halvårsresultatet är 10,4 Mkr (9,6 Mkr ). Förväntat resultat för året är 22 Mkr mot 19 Mkr för, vilket innebär att kommunstyrelsen behöver täcka ca 10 Mkr för. Projektet Unga vuxna beräknas kosta ca 6 Mkr för. Sammantaget är budgetutfallet -487 kkr. Arbetsmarknadssektionen De statliga stöden har ökat kraftigt under året i och med ökningen av deltagarna från AF. Avtalet med tekniska kontoret har genererat ökade intäkter för utfört arbete och i överenskommelse med Ekonomisektionen har ersättning begärts för deltagare med försörjningsstöd. Sammantaget är budgetutfallet kkr. Barn- och ungdomssektionen Sektionens resultat hamnar på ett överskott uppgående till 1,4 Mkr. Överskottet orsakas av att en ungdomsbehandlare har varit långtidssjukskriven (200 kkr), lägre skolkostnad än beräknat för institutionsplacerade barn (200 kkr), färre behandlingstimmar på familjerådgivningen (100 kkr), lägre arvoden för vårdnadsöverflyttade barn (200 kkr) samt outnyttjade medel till fortbildning (100 kkr). Sammantaget är budgetutfallet kkr. Invandrarsektionen I och med att verksamheten under finansieras helt med statsbidrag så kommer ett nollresultat att uppnås.

49 Vuxensektionen På grund av osannolikt många externa LVM och SOLplaceringar under våren och sommaren, så är ett underskott med ca 6 Mkr inom sektionen. Sammantaget är budgetutfallet kkr. Framtid Gemensamt Arbetet med att inrätta en familjecentral i Värnamo fortgår. Målsättningen är att verksamheten kommer igång under sommaren hösten När det gäller ensamkommande flyktingbarn så har medborgarnämnden fått i uppdrag att ytterligare inventera lämpliga lokaler för en sådan verksamhet. Medborgarnämnden har fr.o.m. årsskiftet ansvaret för fritidsgårdsverksamheten i kommunen. En viktig uppgift bli att forma den framtida fritidsgårdsverksamheten. Behovet av kontorslokaler inom förvaltningen är stort och främst p.g.a. att personalen inom Individ- och familjeomsorgen blir fler. Ekonomisektionen Medborgarförvaltningen kan inte påverka andra regler i samhället, exempelvis ändrade regler för A-kassa, sjukpenning, aktivitetsersättning mm. Enligt lagstiftning har kommunen det yttersta ansvaret för alla som vistas i kommunen. Fler och fler blir utförsäkrade från de statliga generella bidragssystemen och ansvaret läggs på kommunen. Även konjunkturen och de stora avgångsklasserna från gymnasiet påverkar försörjningsstödet. Kommunens satsning på ungdomar är därför mycket viktigt! Det är verkligen mycket viktigt att snabbt beredas arbetsmarknadsinriktad aktivitet för att öka anställningsbarheten. Hoppas på följande utveckling: färre hushåll i behov av försörjningsstöd och kortare bidragsperioder. Barn- och ungdomssektionen Trots tillförda resurser kvarstår en svårighet för socialsekreterarna att få tiden att räcka till när det gäller utredning/uppföljning av barn 0-12 år. Bedömningen är att det finns ett behov av en resursförstärkning. För att kunna upprätthålla och förbättra kvaliteten i arbetet är det viktigt att fortlöpande erbjuda personal kompetensutveckling, liksom att utveckla verktyg för att utvärdera och kvalitetssäkra verksamheten. Det bedöms viktigt att utveckla öppenvårdsarbetet på hemmaplan genom ett ungdomsboende. Det är den länk som saknas för att i ännu högre grad kunna minimera antalet vårddygn på institution. Till denna verksamhet behöver en behandlare anställas. Det finns ett behov av en utökning av antalet socialsekreterare när det gäller familjehemsvården. Förslag till ny lagstiftning (LBU) har lagts fram, som innebär rejält utökade krav på kvalitet inom området. En familjecentral bedöms vara ett viktigt redskap för att uppnå ett fördjupat samarbete med barn- och kvinnohälsovården och på så sätt få till stånd tidiga insatser för barnfamiljer i behov av stöd. En på familjecentralen anställd socialsekreterare utan myndighetsansvar skulle kunna erbjuda föräldrautbildning och gruppverksamheter för barn med olika svårigheter i sin hemmiljö Invandrarsektionen I och med igångsättningen av den nya reformen angående nyanländas etablering kommer dubbla arbetssätt att bli nödvändiga för att erhålla maximal effekt rörande integrationsarbetet. Samverkansformer som diskuterats under med AF kommer att testas och finslipas. Det är av största vikt att kommunen och AF idkar ett intensivt samarbete och följer den enskildes etablering så att målsättningen att korta bidragsberoendet och öka graden av självförsörjning står fast. Vuxensektionen Till följd av Socialstyrelsens kritik vid tillsynen av myndighetsutövningen kommer arbetet med dokumentation och ASI-utredningar att prioriteras. En översyn ska göras över hur medborgarförvaltningen ska arbeta på Brogården. Gerard Larssons utredning läggs fram i april månad som på sikt kan få avgörande betydelse för missbruks-arbetet i Sverige. Vilka konsekvenser kan det få när Landstinget redan vid årsskiftet 09/10 sagt upp samverkansavtalet med Socialmedicinska mottagningen? Arbetsmarknadssektion Arbetet med att kvalitetssäkra processerna inom VAC fortsätter. Vi arbetar också vidare med de uppdrag och projekt som vi påbörjat. Mycket av arbetet på Arbetsmarknadssektionen är avhängt beslut som fattas av riksdagen och regeringen. Avtal för FAS 3 har tecknats med AF gällande 40 49

50 årsplatser med möjlighet för utökning vid behov. Gislaved, Gnosjö och Värnamo kommun har startat upp ett finansiellt Samordningsförbund. En interrimsstyrelse bildades under hösten med målsättning att övergå i en ordinarie styrelse from 1 april Sätet blir Gnosjö kommun och förbundets namn blir Finnvedens Samordningsförbund. Finansiell samordning är ett samarbete mellan fyra aktörer, Arbetsförmedling, Försäkringskassa, Landsting och Kommun. Tre olika samordningsförbund har bildats i länet, Jönköping med Habo, Mullsjö och ev Vaggeryd, Höglandet och GGV-området. Driftsverksamhet Driftverksamhet Budget +just Belopp i kkr Intäkter Kostnader Nettokostnad Nettobelopp per verksamhet i kkr Ekonomisektion Därav bidrag KS Barn- och familjesektion Vuxensektion Övriga verksamheter Nettokostnad Årets investeringar Budgetavvikelse Investeringsverksamhet Budget +just Budgetavvikelse Belopp i kkr Utgifter Inkomster 0 NETTOINVESTERING Årets största investeringar: 2381 Inventarier IT-inventarier

51 Nyckeltal Försörjningsstöd Antal hushåll exkl flyktingar Antal nybesök Medelbistånd kr/månad exkl flyktingar Barn/ungdom - antal barn institution vid periodbryt antal vårddygn kostn per vårddygn i kr Familjehem - antal barn under året antal boendedygn under perioden bruttokostnad per boendedygn i kr Vuxna HVB placeringar - antal vuxna under perioden antal vårddygn kostn per vårddygn i kr BROGÅRDEN - antal vuxna under perioden antal vårddygn kostn per vårddygn i kr Invandrarsektionen - antal tolkuppdrag per vid periodbryt * antal tolktimmar per vid periodbryt antal mottagna flyktingar enl. avtal Arbetsmarknadssektionen - Antal inskrivna vid periodbryt Antal som gått till arbete under per Antal som gått till studier under per

52 Miljö- och stadsbyggnadsnämnd Miljö- och stadsbyggnadskontor Ordförande: Dieter Wagner (M) t o m , Bo Malmsten (M) fr.o.m Förvaltningschef: Lars Rosborg Antal ledamöter: 9 Avstämning av nämndens mål - Handläggningstiden för delegerade bygglov ska maximalt vara på nuvarande nivå. Målsättningen är att handläggningstiden under perioden ska minskas med ungefär 10 %. Kommentar: Handläggningstiden för delegerade bygglovsärenden minskade med 6 dagar (från 24 dagar till 18 dagar) mellan 2007 och Under var handläggningstiden 22 dagar. Under var handläggningstiden 14 dagar. För nämndärenden minskade handläggningstiden med 9 dagar (från 35 dagar till 26 dagar) mellan 2007 och Under var handläggningstiden 29 dagar. Färre antal sammanträden under gjorde att handläggningstiden förlängdes något. Under var handläggningstiden 27 dagar. - Utifrån givna resurser genomföra verksamheten enligt tillsynsplaneringen inom områdena miljö- och hälsoskydd samt livsmedel. Kommentar: Tillsynsplanering och behovsbedömning för har godkänts av miljö- och stadsbyggnadsnämnden , 81. Uppföljning av tillsynsplanering, behovsbedömning och verksamhetsplanering för miljö- och hälsoskydd och livsmedel har godkänts av miljö- och stadsbyggnadsnämnden , Detaljplanering för verksamhetsområden ska genomföras för minst 5 ha per år (medeltal inom perioden). Kommentar: Detaljplanering för verksamhetsområden har under 2008 skett för 13 ha. Under antogs inga detaljplaner för verksamheter. Under antogs en detaljplan omfattande 20 ha. Viktiga händelser En rad lagändringar och andra förändringar har skett och börjat tillämpas: - Strandskyddet, inkl. tillsynen, överfördes till kommunerna - Godkännande av livsmedelslokaler överfördes till registrering - Djurskyddet överfördes till länsstyrelserna Miljötillsynen för lantbruket ligger kvar - Taxan för miljöfarlig verksamhet förändrades utifrån 52 den förändrade förordningen - Prövningsförfarandet för vindkraft förändrades - Tillsynen beträffande receptfria läkemedel överfördes till kommunerna - Mätningskungörelsen avvecklades - Projektavslutning öppna ärenden startades. Projektet innebär bl.a. en stor momentan ökning av ärendetypen lägeskontroll. - Ansvaret för lägenhetsregister överfördes till kommunerna Projekt - Bygglov beviljades för kvarter Höken och några ytterligare byggen på Bredastensområdet - Två stora vindkraftverk färdigställdes - Bygglovsguiden har börjat fungera - Uppföljning och kontroll efter en stor industribrand, Swerec i Lanna - Projekt flygskanning med ortofoto och terrängmodell för 6,7 km2 resp. 126 km2 fortsatte - Arbetet med fördjupade översiktsplaner för kranstätorterna har fortsatts. Delarna för Bor och Bredaryd har varit utställda för samråd - Detaljplaner för ca 30 villatomter i Bor, bostadsområde på Gröndal, ca 35 tomter, samt bostads- och kontorshus i kvarteret Höken i centrum färdigställdes - Områdesbestämmelser för område nordväst om sjön Hindsen inom riksintresse för kulturmiljö färdigställdes. Ekonomi Drift Miljö- och stadsbyggnadskontoret redovisas ett mindre underskott. Bygglovsintäkterna blev något lägre, medan miljöintäkterna blev något högre än vad som budgeterats. Kostnaderna för bostadsanpassning har blivit högre än de budgeterade. Vissa kostnader och intäkter kan endast i begränsad omfattning påverkas av kontoret. Förvaltningen föreslår att en justering görs av det resultat som ska överföras till nämndens rörelsekapital med hänsyn till att kostnader för bostadsanpassning och intäkter för bygglov endast i begränsad omfattning kan påverkas. Med hänsyn till besparingsbeting och osäkerhet beträffande utveckling av intäkterna under året har försiktighet iakttagits med utgifter av olika slag. Ett antal tjänster har återbesatts, vilket medfört visst uppehåll för lönekostnaderna i glappet mellan de tidigare och de nya befattningshavarna.

53 Investeringar Investeringar enligt budget pågår kontinuerligt. Tider för avslut, slutavräkningar resp. slutliga debiteringar påverkar resultatet. Investeringarna för år blev något lägre än budgeterade. Sedan tidigare ackumulerade summor gör också att slutresultatet är positivt. Personal Under året har följande tjänster återbesatts - Avdelningschef för MBK- och GIS-avdelningen - Miljöinspektör - Planarkitekt Vidare har vikarierande livsmedelsinspektör samt byggnadsinspektör anställts. En viktig del i kommunens personalpolitik är att utbilda och höja kompetensen hos de anställda. Under har utbildningar utgjorts av konferenser och seminarier kring aktuella sakfrågor i de olika ämnesområdena, datatillämpningar, möten anordnade av olika intresseorganisationer, studiebesök, samt utbildning i de nya personaladministrativa systemen. Framtid Stora lagändringar har skett, respektive har aviserats, som i många fall innebär större krav på kommunernas verksamhet. Inkommande arbetsuppgifter är bl.a. - Förändringar utifrån den nya plan- och bygglagen inkl. ny taxa - Ajourhållning av lägenhetsregister. - Kraven på sänkta radonhalter inomhus. - Energikrav krav på sänkta effektbehov för bebyggelse. - Deltagande i leaderprojekt. - Deltagande i LOVA projekt. Strukturen i personalgruppen innebär att rekrytering och kunskapsöverföring är angelägna frågor. Ekonomi i sammandrag Driftsverksamhet Budget Belopp i kkr Intäkter Kostnader Nettokostnad Budgetavvikelse Resultat per verksamhet Budget Budget- + just helår avvikelse Nettobelopp i kkr Politiker Administration Mbk- och gis avdelning Planavdelning Bygglov Energirådgivning Bostadsanpassning Hälsoskydd Försurningsbidrag Miljöskydd Miljöplanen Luftundersökning Nettokostnad

54 Årets investeringar Budget Budget avvikelse Belopp i kkr Utgifter Inkomster NETTO INVESTERING Årets största investeringar: Inventarier Miljöinstrument Fordon Nyckeltal Budget 2008 Bygglovsärende Pris per ärende kr kr kr Hälsoskydd Pris per ärende Årlig livsmedelsavg. deb kr kr kr Bostadsanpassning Pris per ärende kr kr kr Nybyggnadskartor Pris per nbk kr kr kr Lägeskontroll Pris per lk 531 kr 559 kr kr Utstakning Pris per uts kr kr kr 54

55 Miljö- och stadsbyggnadsnämnd Räddningstjänst Ordförande: Dieter Wagner (M) t o m , Bo Malmsten (M) fr.o.m Förvaltningschef: Anders Nyberg Antal ledamöter: 9 Avstämning av nämndens mål Räddningstjänstens målarbete fortsätter med inriktningen att ha utvecklade mål för förvaltningens verksamhet för verksamhetsåren Detta arbete kommer att ske under 2011 i syfte att den nya nämnden skall vara delaktig. Avstämning mot fastställda mål enligt KF , 92. Övergripande mål - Räddningstjänstens sjuktal är generellt mycket lågt, dock har det under första halvåret varit något högre p.g.a. längre sjukskrivningar. Vikarieersättning har endast skett med hänsyn till det operativa behovet. Detta har inneburit en högre belastning på kvarvarande personal. - Kompetensutveckling av tillsvidareanställd personal vid räddningstjänsten är medvetet nedprioriterat med hänsyn till det ekonomiska läget och endast kompetensutveckling kopplat till det operativa arbetet och lagstiftningen prioriteras. Dock har utbildningssatsningar genomförts så som obligatorisk utbildning avseende interkulturella skillnader med stöd av Jönköpings Högskola där även personalen vid Ung vuxen, SFI och räddningstjänsten i Gislaved/Gnosjö deltog. Dessutom har förvaltningens chefer och arbetsledare genomfört en chefsdag i syfta att utveckla ledarskap och arbetsledning och den gemensamma plattformen. - Förvaltningen begärde att få genomföra en kompetenssatsning med anledning av generationsväxling i syfte att säkra centrala kompetenser. Detta arbeta är inlett under och kommer att fortsätta under Miljö- och stadsbyggnadsnämndens mål för räddningstjänsten - Räddningstjänsten har under utfört 101 tillsyner enligt LSO och LBE. Detta ligger i nivå med föregående års resultat men uppfyller ej det mål som sattes för förvaltningen (120 tillsynsbesök). Främsta skälet är kopplat till det nya lagförslaget och det utökade ansvaret för kommunen avseende tillstånd och tillsyn för explosiva varor. - Övningsverksamheten kopplat till den implementerade övningsplanen för räddningstjänstpersonal är fortfarande positiv där heltidspersonalen uppnår ett snitt på 143h per person av planerade 150h totalt för. Målet är att under 2011 även implementera övningsplanen för deltidskårerna och för högre insatsledningen och detta arbete är under genomförande. - Räddningstjänsten har under första halvåret genomfört 182 olika kurser och utbildningar, vilket omfattat 3127 personer som genofört någon form av olycksförebyggande kompetenshöjning. - Räddningstjänsten har genomfört 27 olika aktiviteter under första halvåret där olycksförebyggande information spridits till ca 3624 personer. Viktiga händelser Förvaltningen Räddningstjänsten begärde stöd av ekonomiavdelningen för att utreda förvaltningens ekonomi med anledning av att prognosen för och 2011 pekar mot ett underskott på ca en miljon kronor. Detta trots att förvaltningen genomfört ett antal bortprioriteringar och avgränsningar med hänsyn till kommunens ekonomiska läge. Utredningen visade på ett underskott mellan 700 och 1000 kkr. Personal och organisation Räddningstjänsten har under året genomfört arbete med att se över organisation och arbetsordning inom förvaltningen med inriktningen att anta en ny organisation i början av Organisationsarbetet syftar främst till att se över förvaltningens chefs- och handläggarnivåer och tillhörande arbetsfördelning. Arbetet har resulterat i att ny organisation antagits vid förvaltningen och kommer att gälla från Räddningstjänsten har erbjudit två tjänster till projektet Unga Vuxna. Uppgifterna för dessa tjänster är främst inom ramen för förebyggandeområdet. Under andra kvartalet har båda dess tjänster tillsatts och inneburit ett värdefullt stöd till räddningstjänsten. Förvaltningen har genomfört rekrytering och anställning av en brandman till följd av en pensionsavgång. Projektet Attraktiv räddningstjänst som startade under i syfte behålla och öka intresset för yrket som heltids- och deltidsbrandman har mynnat ut i beslut om åtgärder vid förvaltningen som kommer att genomföras med start under hösten. Detta har resulterat i öppet hus

56 och förevisning vid deltidsstationer och utformning av direktiv för körkortskompetens. Detta arbete kommer att fortsätta under Krisberedskap Årets vårflod medförde att kommunen vidtog en mängd förbyggande åtgärder för att minska effekten av en eventuell översvämning. Detta innebar både anskaffning av och i ett visst skede beslut om byggnation av tillfälligt fördämningsmateriel för att minimera konsekvensen av ett högt vattenflöde i Lagan och andra vattendrag. Under denna period organiserades även kommunens krisledning som genomförde bedömningar och stabsorienteringar i syfte att skapa ett bra utgångsläge för att möta situationen. Under året har Länsstyrelsen påbörjat ett utbildningsoch startsarbete inom ramen för projektet STYREL. Projektet syftar till att kommunen skall utarbeta ett underlag för prioritering av elförsörjning i händelse av elbrist i landet. Underlaget för verkställighet skall utarbetas, färdigställas och vara Länsstyrelsen tillhanda under hösten Operativ verksamhet Under har räddningstjänsten Värnamo kommun larmats ut vid 531 tillfällen, d.v.s. 39 fler än vid samma tid. Av dessa var 477 larm i Värnamo kommun, 23 fler jämfört med samma tid. Resterande fördelades mellan larm till annan kommun och den gemensamma brandingenjörsberedskapen. Totalt har fyra personer skadats lindrigt vid brand i byggnad. Tre av dessa har räddningstjänstens personal tagit ut. En person har räddats av sin brandvarnare. Ingen person har omkommit i samband med brand i Värnamo kommun. Vid 13 av bränderna i byggnad larmades räddningstjänsten av det automatiska brandlarmet. Totalt har tre personer omkommit och 12 skadats svårt i samband med 112 trafikolyckor. 62 personer har skadats lindrigt. Vid 50 trafikolyckor bedömdes att ingen varit skadad. De felaktiga automatlarmen ökade med 11 stycken under jämfört med. Fordon och materiel Räddningstjänstens anskaffning av fordon följer en väl avvägd fordonsplan i syfte att säkerställa operativ driftduglighet över tiden. Under året har följande fordon anskaffats: - Ett ledningsfordon för insatsledare vid Värnamo heltidsstyrka. - En förstabil (basfordon) vid Värnamo heltidsstyrka med tillhörande modern räddningsmateriel som t ex kraftigare klippverktyg för dagen fordonstyper. Anskaffningen har inneburit förnyelse av förstafordon Rydaholm och utrangering av ett av förvaltningens äldsta fordon. Under har egen personal vid räddningstjänsten tagit ett större ansvar för såväl reparationer som service av de egna fordonen. Målet har varit att öka kunskapen och ansvaret för eget materiel och att hålla nere driftkostnaderna. Detta mål har nåtts genom det egna ansvaret, modern materiel och insatser av ringa art och insatstid under året. Anskaffning och underhåll av övrig räddningstjänstrelaterat materiel har genomförts i omfattning för ett normalt år. Förebyggande verksamhet Räddningstjänsten har från 1 april tagit över kommunens Fixartjänst. Räddningstjänsten har sedan start utfört 283 uppdrag. Verksamheten har utvärderats under hösten i samverkan med omsorgsförvaltningen och beslut togs att permanenta uppdraget vid räddningstjänsten från årsskiftet. En ny lag avseende brandfarliga och explosiva varor beslutades den 23 juni. Mest märkbara förändringen för kommunen är att tillståndsgivningen för explosiva varor fördes över från polisen till kommunen. Beslut har fattats att ansvaret för uppgiften ska ligga på räddningstjänsten. Uppgiften innebär ytterligare ansvar för myndighetsutövning inom kommunen, viket ställer krav på både kompetens, ärende- och administrativ handläggning samt tillsynsbesök. Ansvaret och upparbetad kompetens ger en möjlighet att stödja andra kommuner inom sakområdet. Kommunens sotaravtal löpte ut den 30 juni. En begränsad förlängning avtalades till årsskiftet i syfte att ge utrymme till konkurrensutsättning av uppdraget. Konkurrensutsättningen resulterade i ett nytt sotaravtal från första januari 2011 och två år framåt med option på ytterligare år. Förvaltningen har även fått i uppgift att utreda alternativ på hur det kommunala ansvaret för sotning kan lösas. Detta arbete kommer att inledas under Utbildningsverksamhet Utbildningsenheten har under genomfört externa utbildningar till kunder enligt avtal, erbjudit och utfört 56

57 behörighetsutbildningar (hetarbeten, HLR m.m..) efter behov och efterfrågan. Under året har räddningstjänsten deltagit i riktade förbyggandekampanjer, såsom äldrehälsomässan, vattensäkerhetsveckan, julkampanjen m.m. Förvaltningen har ett stort behov av kompetensutveckling. Inför har en riktad satsning genomförts för att öka kompetensen för personal inom operativ och förbyggande verksamhet. Kostnaderna bedöms bli ca 386 kkr. Satsningarna på kompetensutveckling har inte genomföras fullt ut som planerat varpå kostnaden kommer att bli lägre för och ett behov kvarstår till Därtill har räddningstjänsten genom ett flertal reportage i lokalpressen informerat kommuninvånarna om såväl risker och tips om olika förebyggande åtgärder samt räddningstjänstens utbud av utbildningar. Avseende måluppfyllnad för räddningstjänstens utbildningsverksamhet är denna otydlig och kommer att preciseras under Trygghetsarbete Räddningstjänsten har i uppgift att inventera och samordna kommunens trygghetskapande åtgärder. Detta kommer att ske inom ramen för ett projekt som utvecklats under sommaren och hösten. Beslut om projektstart togs av kommunstyrelsen i november månad, vilket innebär att rekrytering av projektgrupp inletts. Projektgruppen omfattar två personer och en projekttid om tre år. Räddningstjänsten fick i uppdrag att etablera och utbilda personal inom kommunen för att hantera hjärtstartare. Uppdraget påbörjades i slutet av året och kommer att slutföras innan sommaren Målsättningen är att hjärtstartutrustning och utbildad personal ska finnas vid receptionen i kommunhuset, biblioteket (Cupolen) och vid deltidstationerna i Bredaryd, Bor och Rydaholm. Ekonomi Budget och prognos för pekade på ett underskott på ca en miljon. Detta var skälet till att den ekonomiska utredningen genomfördes. Under året har förvaltningens personalkostnader varit lägre än budgeterat. De främsta skälen till detta är: - Fem månaders rekryteringstid för ersättare efter pensionsavgång. - Vikarie endast med utgångspunkt för de operativa behoven. - Inga längre och personalkrävande insatser under. Införandet av kommunens nya diarier och fastighetsregister har genererat ökade kostnader för förvaltningen med 11 kkr för. 57 Ett omfattande arbete har genomförts under året för att driftsätta pilotprojektet RAKEL. Systemet kommer att generera ökade kostnader för kommunen. Prognosen är en ökning för 2011 med 57 kkr och för 2012 innebär detta en ökning med 161 kkr. Det länsgemensamma pilotprojektet för införandet av RAKEL har även att inneburit en ökad driftkostnad för räddningstjänsten med 22 kkr under. Förvaltningen har erhålligt medel om 125 kkr för anskaffning och införandet av hjärtstartare i kommunen. Förvaltningen belastades med en kostnad om 238 kkr som härhör från insatsen i Lanna (SWEREC ). Kostnaden avser en ersättningstvist för reparation och återställning av hjullastare som skadades i samband med insatsen. Intäkter kopplat till förvaltningens externutbildningar har inte nått upp till prognostiserat resultat, vilket en konsekvens av sval efterfrågan som inte riktigt har återhämtat sig efter lågkonjunkturen. Bedömning och trenden är dock positiv. Sammanfattningsvis visar förvaltningens bokslut på positiva siffror relaterat till prognosen för. Resultatet för året kan förklaras med en fortsatt återhållsamhet inom förvaltningen, personella vakanser på grund av pension och längre sjukskrivning, inga personalkrävande insatser, tillförda medel för införandet av hjärtstartare samt lägre kostnader för kompetensutbildning än beräknat. Framtid Förändring av förvaltningens organisation är en viktig del för att tydliggöra räddningstjänstens kärnverksamhet. Att sätta kärnverksamheten i centrum innebär också att det både förenklar och tydliggör vikten av det fortsatta arbetet med implementering av kommunen målstyrningsmodell vid räddningstjänsten. Förvaltningen kommer också arbeta vidare med att utveckla och bredda räddningstjänstens uppdrag. Detta i syfte att ta ett större och tydligare ansvar för samordning och ledning av kommunens trygghetsarbete. Förvaltningen kommer att utveckla och ta ett aktivt an-

58 svar för förbyggande frågor i länets räddningstjänstsamverkan (Räddsam-F). Förvaltningen kommer även under 2011 att ha ett stort behov av kompetensutveckling i syfte att säkerställa centrala kompetenser med anledning av åldersstruktur och kommande pensionsavgångar. Förvaltningen kommer också att utveckla formerna för att mäta kvalité inom vårt verksamhetsområde. Ekonomi i sammandrag Driftsverksamhet Belopp i kkr Budget Budgetavvikelse Intäkter Kostnader Nettokostnad Budget Resultat per verksamhet Budgetavvikelse Nettobelopp i kkr Åtgärder mot AH1N Räddningstjänst heltid Räddningstjänst deltid Förebyggande Ambulanssjukvård Sotningsväsen Uppdragsverksamhet Krisberedskap Nettokostnad Detta kommer att omfatta såväl operativ- som förebyggande verksamhet. Förvaltningens chefer kommer att delta i kommande chefssatsning (chefsutbildning) vid kommunen och är en viktig del för att skapa en gemensam grundsyn på chefsrollen och öka samhörigheten inom kommunen. Nyckeltal Nyckeltal Budget 2008 Belopp i kkr Intäkter tillsyner Intäkter extern utbildning Årets investeringar Budget Budgetavvikelse Belopp i kkr Inkomster Utgifter Nettoinvestering Årets största investeringar: Släckbil Insatsledarbil Räddningsverktyg till Översvämningsskydd

59 Fritidsnämnd Ordförande: Sidsel Waern (M) / Ibrahim Candemir (KD), tf ordf. Förvaltningschef: Stephan Lund Antal ledamöter: 9 Avstämning av nämndens mål Förvaltningens mål har varit att öka besöksantalet på fritidsgårdarna med 1 % per år. I år har förvaltningen ej nått upp till detta. Det beror på den personalbrist som har varit på fritidsgårdarna, vilket har medfört att marknadsföring och arrangemangsverksamheten har varit minimal. Det andra målet har varit att öka antalet uthyrningstimmar på anläggningarna med 1 % per år och det målet är uppfyllt med god marginal. Under året har förvaltningen erbjudit föreningar att hyra lokaler utanför centralorten i de fall det har varit svårt att få önskad tid i centralorten. Vissa av föreningarna har accepterat detta och på så sätt har förvaltningen skapat mer uthyrningstimmar totalt sett. Förvaltningen har också erbjudit föreningarna att utöka kontraktstiden, vilket har medfört att vissa föreningar som tidigare har slutat sin verksamhet i april månad har fortsatt längre. Under året har fritidsnämndens mål varit att erbjuda föreningarna goda förutsättningar och säkra verksamheter. Riktlinjerna har varit att ge extra resurser till ungdomsverksamheten år och att utbilda medarbetarna för att kunna ge bra service och kunskap till invånarna. Detta har fritidsnämnden lyckats med på ett strukturerat och bra sätt. Viktiga händelser Renoveringen i Värnamo sim & sporthall har i stort sett avslutats vid årets utgång. Extra marknadsföring har gjorts under året med syfte att öka intäkterna och att ge den nyrenoverade anläggning en god start. Den 12 februari 2011 invigdes den nyrenoverade anläggningen, tillsammans med föreningar och invånare i kommunen. Under året har förvaltningen haft samarbete med övriga förvaltningar i den s.k. Citygruppen. Tillsammans med 12 föreningar i Värnamo kommun har det genomförts cityvandringar under kvällstid för att skapa ett lugn i centrum. I Värnamo kommun har det under året anordnats diverse arrangemang för invånarna så som karneval, nationaldagsfirande, midsommarfirande, barnkulturdag m.m. som alltid är mycket uppskattade. Under sommarverksamheten hade förvaltningen 31 ungdomar som feriearbetade på kommunens friluftsbad, anläggningar och som turistvärdar. Det har varit 137 föreningar som har erhållit bidrag i olika former. Det är samma antal som föregående år. Årets två sista månader ha präglats mycket av det beslut som fattades i Kommunfullmäktige 166 angående omorganisation av fritidsnämnden och fritidsförvaltningen. Detta har inneburit att fritidsnämndens olika verksamheter har fördelats mellan medborgarnämnden och tekniska nämnden. Då beslutet ska träda i kraft från och med 1 januari 2011 har det varit en del praktiska moment och nya rutiner att förbereda. Ekonomi Överskottet på fritidsadministration beror på att fritidsnämnden hade en reserv avsatt i budgeten för oförutsedda kostnader, vilket aldrig behövde användas. Det fanns också medel kvar som var avsatta till på fritidsnämndens kostnader. Underskottet på anläggningssidan idrotts- och fritidsanläggningar beror på att rep/underhåll på ismaskin och kompressor har varit större än beräknat. Underhållsmaterialkostnaden har varit mer omfattande än beräknat delvis till följd av renoveringen. Lönekostnaden i simhallen har varit högre än beräknat beroende på den personalbrist som har rått under året, och därmed har övertidskostnaderna ökat. Mediaregleringen på internhyreskontrakten var betydligt större än beräknat, vilket påverkade resultatet negativt. Överskott som finns på fritidsverksamheten beror på icke tillsatta tjänster på fritidsgårdssidan. Man har lyckats lösa situationen utan att ta in extra personal. På grund av personalbristen har man haft mer en öppenverksamhet i sin helhet och inte så mycket arrangemang som beräknats. Hyreskostnaden med tillkommande el har varit något mindre än beräknat. Överskottet på stöd till fritidsverksamhet beror på icke använda medel till olika föreningsbidrag. Fritidsnämnden hade också satt av pengar i budgeten till särskilda ungdomsarrangemang som inte använts fullt ut. Framtid Trots omorganisation och att fritidsförvaltningen övergår till medborgarförvaltningen och tekniska kontoret är det viktigt att förstå fritidens betydande roll för alla och envar och även fortsättningsvis inse vikten av en väl fungerande fritidsverksamhet i Värnamo kommun. För invånarnas välbefinnande och agerande har föreningslivet en viktig roll, därför bör föreningslivet även fortsättningsvis erbjudas goda förutsättningar. 59

60 Ekonomi i sammandrag Driftsverksamhet Budget Belopp i kkr Intäkter Kostnader Nettokostnad Budgetavvikelse Resultat per verksamhet Fritidsadministration Idrotts- fritidsanläggningar Budget Budgetavvikelse Turistverksamhet Fritidsverksamhet Stöd till fritidsverksamhet Nettokostnad Årets investeringar Budget Budget Budget avvikelse Belopp i kkr Inkomster Utgifter Nettoinvestering Årets största investeringar: Reningsverk simhall Barnbassäng Handikapp anpassning Passagesystem, simhall Nyckeltal Nyckeltal Budget 2008 Värnamo sporthall: Öppethållande timmar Nettokostnad/tim Bruttokostnad/tim Subventionsgrad % Värnamo simhall: Öppethållande timmar Nettokostnad/tim * Bruttokostnad/tim Subventionsgrad % *Pga renovering är det få antal öppethållande timmar Aplarinken: Öppethållande timmar Nettokostnad/tim Bruttokostnad/tim Subventionsgrad % Fritidsgårdar: Antal beökare Öppethållandetimmar Nettokostnad/ besök Nettokostnad/öppethållandetimma

61 Kulturnämnd Ordförande: Raymond Pettersson (C) t o m , Eva Törn (M) fr.o.m Förvaltningschef: Monica Lembke Antal ledamöter: 9 Avstämning av nämndens mål Kulturnämndens huvuduppgifter är: -Att i samverkan med andra verka för ett rikt kulturliv för alla kommuninvånare - Att ge invånarna upplevelser, kunskap, medvetenhet och kritisk överblick - Att främja mångsidigheten och visa en öppenhet mot kreativa strömningar Övergripande mål - verksamhetsmål och resultat Kulturnämnden har fastställt en kulturpolitisk målsättning som bryts ned till tio verksamhetsmål. Dessa revideras vartannat år. Utöver dessa har kulturnämnden fastställt ett övergripande mål för 2008-: Att öka utlåning och besök på Kulturhuset Cupolen och biblioteken. Mått: - Lånen ska bibehållas på 2008 års nivå, d.v.s. 9,1 lån/ invånare för att sedan öka till 9,2 lån/invånare - Besöksantalet ska öka med 5 % på Kulturhuset Cupolen och på det mobila biblioteket till Kulturnämnden nådde inte upp till målet 9,2 lån/invånare. Nämnden rapporterade om minskningen av lånen redan i delårsrapporten. lånade biblioteken ut medier, en minskning med jämfört med. Biblioteken på Vråen och i Rydaholm svarade för tappade lån. Tånnö bibliotek lades ned vid årsskiftet 09/10, vilket innebar färre lån jämfört med. Hela minskningen ligger på första halvåret. Andra halvåret har biblioteken ökat sina lån igen men inte kunnat ta igen hela minskningen. Måttet för blir 8,82 lån/inv. Däremot har besöken ökat ytterligare sedan halvårsskiftet fler besökare på Kulturhuset Cupolen, en ökning med nästan 7 %. Besöken på bokbussen ökade med ca 12 % från till besök, Vråenbiblioteket har haft besök. Antal besök och lån följs inte åt. Biblioteken har fått en alltmer betydelsefull roll som mötesplats. Alla lånar inte med sig något från biblioteket. När det gäller verksamhetsmålen i den kulturpolitiska målsättningen har teamen arbetat med samtliga. Ett axplock av aktiviteterna framgår under avsnittet Viktiga händelser. Viktiga händelser Biblioteken har allt mer kommit att bli en mötesplats för kommunens invånare i alla åldrar. Verksamheten för barn och unga har i hög grad förlagts till lov och lördagar för att fler ska ha möjlighet att delta. Detta slog mycket väl ut. Familjelördagar med olika teman och barnkalaset på stadsbiblioteket lockade många barnfamiljer. Biblioteken i Bor, Bredaryd, Rydaholm, Forsheda och Vråen hade regelbundet återkommande lovverksamheter med teater och workshops. Det mobila biblioteket har också haft sagostunder, bokprat och teater för sina besökare. Barnbibliotekarierna har sammanlagt haft 257 bokprat för elever i kommunens skolor. Kulturstafetten med kulturinslag arrangerades tillsammans med föreningslivet i Åminne, Ohs och Forsheda. Språkcaféerna blev stående inslag på stadsbiblioteket. Där möttes kommuninvånare med rötter i olika delar av världen över en kopp kaffe och samtalade på svenska, ett vikigt inslag i integrationsarbetet. Kulturarvsfrågorna lyftes under året. Kulturförvaltningen samverkade med Värnamo Turism för att särskilt visa de värdefulla kultur- och naturmiljöer som finns i kommunen. Kulturturism är ett eftersatt område som kommer att öka i betydelse. Tre projekt påbörjades: Kulturstigar, Tidsresan i samverkan med Gnosjö och Gislaved, samt inventering av sägner och berättelser i samverkan med hembygdsföreningar i kommunen. Kulturförvaltningen engagerade sig i Leader Linnéprojektet Pilgrimsleder, där två pilgrimsleder kommer att dras genom kommunen fram till Nydala. Ett antal författare framträdde på stadsbiblioteket som Susanna Alakoski, Björn af Kleen, Annika Borg, Ingmar Karlsson. Bokens Dag gästades av Stephan Mendel-Enk, Aino Trosell, Henrik Berggren, Peter Törnqvist, Johanna Thydell och Ernst Brunner. Tio utställningar visades i Blickfånget. Mest publikdragande var Lennart Bobergs fotoutställning med bilder från hans 40-åriga gärning på Värnamo Nyheter samt Historiska Sällskapets utställning om Gummifabrikens historia. 61

62 Personalen var delaktig i planeringen av hur verksamheten ska bedrivas i Gummifabriken. Ett antal fokusgrupper genomfördes för att få fram ett underlag för planering av framtidens bibliotek. All personal har deltagit i kompetensutveckling i sociala medier En sak i taget och numera finns kulturförvaltningen på Facebook och har en egen blogg. BIP:s (Britt-Ingrid Persson) bronsskulptur Dans placerades på det lilla torget framför den nybyggda delen av kulturskolan. Invigning skedde i närvaro av konstnären. Statens Konstråd valde ut Gummifabriken som ett uppdrag för konstnärlig gestaltning av icke-statlig byggnad. Det innebär att Statens konstråd avsätter en summa för konstnärlig utsmyckning samt en projektledare som driver arbetet tillsammans med utvalda konstnärer, arkitekterna, projektledarna för Gummifabriken samt kulturchefen. Kulturförvaltningen förekom vid 130 tillfällen i pressen. Ekonomi Den ekonomiska prognosen har under året pekat på ett mindre underskott p.g.a. att nämnden inte kunnat fullfölja besparingarna fullt ut. I det beslutade sparkravet skulle biblioteket på Vråen halvera sin hyreskostnad i samband med att Träffpunkt Vråen realiserades. Träffpunkt Vråen är ett samverkansprojekt mellan kultur-, omsorgs- och fritidsnämnden. Intentionen är att man ska förfoga över en gemensam yta i Finnvedsbostäders lokaler och samordna verksamheter för de boende i området. En arbetsgrupp sammanträdde under året och idéer har arbetats fram. Arbetet har emellertid dragit ut på tiden. En viss osäkerhet råder då fritidsnämnden har upphört och medborgarnämnden fr.o.m har ansvar för verksamheten på fritidsgårdarna. som skulle ha invigts i december men har fått flyttas fram tills snön har försvunnit. 157,5 kkr återstår att betala ut då konstverket är klart. Det uppstod tekniska problem i samband med utsmyckningen i simhallen. Där återstår ca 330,0 kkr att utbetala i början av kkr finns i budgeten för den konstnärliga utsmyckningen av Apladalens förskola. Konstnären har gjort skisser och utsmyckningen kommer att färdigställas under våren Överskottet för IT-utrustningen kommer att förbrukas i samband med övergången till RFID-teknik, ett projekt som blivit framflyttat p.g.a. planerna på Gummifabriken. Framtid Under den närmaste framtiden kommer biblioteksplanen att färdigställas. Ett viktigt och lagstadgat dokument för planering av biblioteksverksamheten i kommunen. Biblioteksplanen tillsammans med de reviderade kulturpolitiska målen och den nya målstyrningsmodellen kommer att ge en god och effektiv verksamhet med medborgarens behov av kultur, upplevelser och information i centrum. Kulturarvsfrågor och kulturturism kommer att få en större betydelse i framtiden. Kulturnämnden avser att lägga mer kraft på detta. Samarbetet med Jönköpings läns museum under 2011 rör just industriarvet. Kulturförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen och museet tillsammans med Åminne Bruksmuseum ska ta fram ett pedagogiskt program för Åminne. Samarbetet kan bli en modell för länsmuseets engagemang i Gummifabriken. Kulturnämnden lägger mycket stor vikt vid planeringen av verksamheten i Gummifabriken. Människors rätt till kunskap och yttrandefrihet är två viktiga principer i ett demokratiskt samhälle. Det offentliga biblioteket bidrar till att medborgarna får tillgång till information, kunskap, kultur och professionell personal. Kulturnämnden kunde heller inte hålla neddragningen av tim-, fyllnads- och övertidskostnader på års nivå. Det var inte möjligt att driva den servicegrad av öppethållande som biblioteken har om inte vikarier kan tillsättas vid sjukdom, utbildningar etc. Trots dessa icke uppfyllda sparkrav gör nämnden ett överskott på 303 kkr. Till största delen beror överskottet på ökade intäkter. Länsbiblioteket har köpt bibliotekarietjänster för två länsövergripande utvecklingsprojekt som genomförts i Värnamo. Investeringsbudgetens överskott härrör sig från icke färdigställda konstnärliga utsmyckningar. Den tidiga och snörika vintern satte stopp för skulpturen i Rydaholm 62

63 Ekonomi i sammandrag Driftsverksamhet Budget Budgetavvikelse Belopp i kkr Intäkter Kostnader Nettokostnad Budget Resultat per verksamhet Budgetavvikelse Kulturnämnd Kulturförvaltning Föreningsbidrag Programverksamhet Nettokostnad Årets investeringar Budget Budgetavvikelse Belopp i kkr Inkomster Utgifter Nettoinvestering Årets största investeringar: Elaggregat till bokbussen 112 Skulptur Esteten 346 Konst Apladalskolan 182 Skulptur Rydaholm 193 Nyckeltal 2008 Prestation utlån Därav barn och unglitt Utlån/inv 8,8 9,1 9,1 Kostnad kr/lån Kostnad kr/inv Nettokostnader Antal inv

64 Barn- och utbildningsnämnd Ordförande: Stefan Widerberg (C) Förvaltningschef: Jan Holmqvist Antal ledamöter: 9 Mål inom grundskolan: Mål för skolår 2: Efter skolår 2 ska alla barn klara av att läsa. Avstämning av nämndens mål Under började Värnamo kommun att jobba med en ny målstyrningsmodell. Modellen innebär bl.a. att kommunfullmäktige har fastställt 7 st övergripande mål. Dessa mål skall alla nämnder, förvaltningar och anställda jobba mot och göra aktiviteter så att målen uppfylls. För barn- och utbildningsnämnden innebar målstyrningsarbetet under bl.a. att egna förvaltningsmål togs fram som ligger i linje med de övergripande målen. Avstämning av skolår 2:s mål Måluppfyllelsen har ökat med knappt 2 procentenheter jämfört med. Måluppfyllelsen är fortfarande ej godtagbar. Förhoppningsvis kommer måluppfyllelsen att öka bl.a. med hjälp av den extra satsning som görs på läsinlärning via projektet Läsa, skriva, räkna. Pojkar 85 % (83 % ) Flickor 91 % (89 % ) Mål för skolår 9: Minst 90 % av alla elever i årskurs 9 ska vara behöriga till gymnasieskolans nationella program. Att jobba mot mål är inget nytt inom nämndens verksamhet. Under flera år har mål beslutats om för de olika verksamheterna och avstämning har skett i nämndens kvalitetsredovisning. I års kvalitetsredovisning kan följande utläsas. Mål inom förskolan: Plats inom barnomsorgen ska erbjudas på önskad tid under förutsättning att anmälan ingivits minst två månader i förväg. Avstämning av förskolans mål: Av 219 barn som nyplacerades under våren var det 201 barn som fick plats på önskad placeringsdag. Detta innebär att 18 barn, eller ca 8 % av barnen har fått vänta på förskoleplats. Väntetiden för dessa barn har i snitt varit 8,5 dagar. Detta är en resultatförsämring i förhållande till våren då ca 6 % av barnen fick vänta på förskoleplats. Väntetiden var då i snitt 4,7 dagar. Vid en jämförelse av de olika områdenas väntetider finns det en skillnad. Vissa områden har väldigt bra siffror medans andra har sämre. Under 2011 kommer förvaltningen att tillsammans med förskolecheferna att analysera skillnaderna för att se om en förbättring av kötiderna kan åstadkommas. Mål inom fritidshem: Skolledning och personal ska ansvara för att varje fritidshem har en arbetsplan som uppfyller Skolverkets allmänna råd. Avstämning av fritidshemmens mål: Samtliga arbetsplaner bedöms nu uppfylla Skolverkets allmänna råd. Måluppfyllelsen är mycket god. Avstämning av skolår 9:s mål: Resultatet i årskurs 9 har sjunkit från 90 % till 87 %. Av kommunens fyra 6/7-9 skolor är det två skolor som når det kommunala målet 90 %. Måluppfyllelsen får betraktas som godtagbar trots att kommunen totalt inte uppnår 90 %. Mål inom grundsärskolan: Mål för grundsärskolans skolår 5: Alla barn ska efter skolår 5 kunna läsa och förstå enkla texter av olika slag, samt kunna lyssna på och samtala med andra. Avstämning av grundsärskolans mål skolår 5: På Mossleskolan har under läsåret /10 gått 3 elever i grundsärskolan årskurs 5. Samtliga elever har uppnått målen. Måluppfyllelsen är mycket god. Mål för grundsärskolans skolår 6-10: Alla elever ska efter avslutad skolgång kunna läsa enkla texter av olika slag och återge innehållet på ett begripligt sätt och kunna skriva egna texter så att innehållet blir begripligt. Avstämning av grundsärskolans mål skolår 6-10: Två elever avslutade sin skolgång på grundsärskolan våreterminen. Båda dessa har uppnått målet. Måluppfyllelsen bedöms vara mycket god. Mål inom gymnasieskolan: Minst 90 % av eleverna som intagits på nationellt program på Finnvedens Gymnasium ska ha erhållit slutbetyg inom tre år. Avstämning av gymnasieskolans mål: På Finnvedens Gymnasium har 82 % erhållit slutbetyg inom tre år. Det är samma andel som och visar på 64

65 en högre måluppfyllelse än riket. Målet är dock inte nått. Mål inom gymnasiesärskolan: Alla elever ska utifrån sina förutsättningar skaffa sig kunskaper som möjliggör ett meningsfullt vuxenliv både vad gäller arbete, boende och fritid. Avstämning av gymnasiesärskolans mål: Att nå dessa mål är för många elever svårt. Arbetslaget jobbar med att hitta strategier för att hjälpa eleverna till självständighet, så att de i förlängningen ska kunna ha ett meningsfullt vuxenliv. Mål inom vuxenutbildningen: Värnamo vuxenutbildning skall, i samverkan med berörda förvaltningar i kommunen samt arbetsmarknadens parter, genomföra minst två yrkesrelaterade utbildningar per läsår utöver utbudet för utbildnings året 09/10. Avstämning av vuxenutbildningens mål: Vuxenutbildningen Värnamo har under utbildningsåret 09/10 i samarbete med Finnvedens Gymnasium och John Bauergymnasiet erbjudit fyra nya yrkesutbildningar: bygg, hotell och restaurang, ekonomi och industriteknik. Komvux har också tagit in fler elever på omvårdnadsprogrammet som körs i egen regi. Måluppfyllelsen är mycket god. Mål för kulturskolan: Varje barn/elev i förskola eller grundskola ska under året ha deltagit i minst en aktivitet anordnad av kulturskolan. Avstämning av kulturskolas mål: Under 09/10 har Kulturskolans program, egna och professionella, nått merparten barn och ungdomar i grundskolan. Som ett led i budgetanpassningen inför köptes färre professionella produktioner till förmån för kulturskolans egna. Eftersom kulturskolans produktioner haft stort fokus på förskolan har det inneburit att inte alla elever i årskurserna 6 och 7 fått något program under läsåret. Måluppfyllelsen får anses vara godtagbar med de ekonomiska ramar som fanns. Viktiga händelser Nya skolreformer präglades till stora delar av förberedelser inför de skolreformer som ska genomföras kommande år. Från den 1 juli 2011 gäller ny skollag, ny läroplan för förskolan, nya läroplaner och kursplaner för grundskola och gymnasium samt ett nytt betygssystem för dessa skolformer. För komvux del genomförs de största förändringarna från hösten Under våren var presidium och förvaltningschef på ett informationsmöte anordnat av Skolverket. Under hösten har förvaltningens ledningspersonal deltagit i mer specifika informationstillfällen för förskola, grundskola, gymnasieskola och komvux. Under denna period lades också den projektplan fast som syftar till att se till att Värnamo kommun är väl förberedd när de kommande skolreformerna ska genomföras. Ny organisation Parallellt med förberedelserna inför de kommande skolreformerna tog barn- och utbildningsnämnden beslut om en ny organisation inom barn- och ut-bildningsförvaltningen. Från den 1 januari 2011 består barn- och utbildningsförvaltningen av fem skolområden, fyra för förskola och grundskola och ett för gymnasium och komvux. Varje skolområde leds av en skolområdeschef. Dessutom består, förvaltningen av en intraprenad samt kulturskolan. Utredningar/projekt Vid sidan av de 5 skolområden har barn- och utbildningsnämnden också beslutat om att inrätta en separat elevhälsaorganisation. Under utreddes dessutom möjligheten att inrätta en separat kostenhet. Samtidigt genomfördes en utredning som syftade till att undersöka eventuella vinster med att samordna tillagningen av mat i de minsta förskolorna och skolorna. Slutsatsen blev att för samtliga skolor och merparten av förskolor bör maten också i framtiden lagas på plats. För ett mindre antal små förskolor i Värnamo tätort kan det bli aktuellt med samordnad tillagning av mat på ett större tillagningskök i dess närhet. Under inleddes matprojektet Värnamo nya skolrestauranger. Tio kök kommer under och 2011 att fokusera på att laga mat från grunden. Projektledare är Mikael Bäckman, Huddinge och Lyndon McLeod, Bredaryd. 65 Under arbetade barn- och utbildningsnämnden med ett nytt samverkansavtal med Gnosjö och Gislaved för gymnasiet. Resultatet av detta arbete blev dock att de tre kommunerna enades om att tills vidare låta det gällande samrådsavtalet vara grunden för samverkan. Med utgångspunkt i detta lades också grunden för den programstruktur som ska gälla på Finnvedens gymnasium från hösten Skolan kommer i princip att behålla samma programstruktur som tidigare. Noteras bör dock att skolan planerar att starta humanistprogrammet.

66 Under hösten genomförde barn- och utbildningsförvaltningen en utredningen avseende lokalbehovet av skolor i Värnamo tätort den närmaste femårsperioden. Studien visade om givet att befolkningen i Värnamo tätort ökar under den kommande femårsperioden finns behov av ytterligare en kommunal skola för cirka 200 elever. Ytterligare en utredning och ett arbete som gjordes under handlade om möjligheterna att inrätta en resurspool inom främst förskolan. Av olika anledningar blev inte arbetsgivaren och de fackliga organisationerna överens om förutsättningarna för en sådan verksamhet. Under våren 2011 påbörjas en ny utredning som förhoppningsvis möjliggör att en resurspool inrättas inför hösten Satsningar/förändringar Från hösten erbjuder Finnvedens gymnasium sina elever en bärbar dator. Satsningen inleddes med elever i årskurs ett och två, men från och med 2011 kommer samtliga elever ha en egen bärbar dator som ett pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen. Hösten invigdes Esteten efter om- och tillbyggnad. Värnamo kommun har nu moderna lokaler till både sin kulturskola och till det estetiska programmet vid Finnvedens gymnasium. Under beslutades om en ny IT-organisation. Den innebär att all IT-verksamhet i kommunen samordnas i en gemensam enhet som en del av kommunledningskontoret. För barn- och utbildningsförvaltningens del resulterade detta i att förvaltningens egna IT-tekniker fördes över till den nya samordnade IT-enheten. Nya intraprenader Under godkände barn- och utbildningsnämnden två nya intraprenader för start under Det gäller för det första den nybyggda förskolan vid Apladalen. Intraprenaden kommer att drivas av tre personal vid nuvarande Skattkistans förskola och den nya intraprenaden kommer ha detta namn. Den andra intraprenaden är Västra skolan. Den kommer drivas av personal vid den tidigare friskolan Prolympia. När Prolympia beslutade att avveckla sin verksamhet i Värnamo kommun, tog barn- och utbildningsnämnden beslut om att låta verksamheten fortsätta där, fast nu under namnet Västra skolan. I december beslutade man om att den från hösten 2011 ska få drivas som en intraprenad. Ekonomi Barn- och utbildningsnämndens budget för var kkr. Totalt förbrukades kkr. Detta innebär att nämnden redovisar ett överskott på ca kkr eller ca 1,5 % av budgeten. Några förklaringar till överskottet: - Friskolan Växjö fria, kkr Sedan några år tillbaka har Värnamo kommun haft en tvist med friskolan Växjö fria. Tillsammans med flera andra kommuner har Värnamo inte accepterat de tilläggsdebiteringar som skolan gjort. Växjö fria har låtit eleverna generellt läsa fler poäng än vad som är normalt. Denna utökning har skolan tagit betalt för utan att en överenskommelse gjorts. Nu har Värnamo kommun och Växjö fria nått en förlikning. Förlikningen hamnade på 8 % av fordran exkl. ränta. Skillnaden mellan uppbokningen och förlikningen är ca kkr. - Familjecentral, 500 kkr Sedan några tillbaka har nämnden avsatt 500 kkr till en öppen förskola som skall finnas i familjecentralen. Familjecentralen är ett samarbetsprojekt mellan Jönköpings läns landsting, medborgarförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen i Värnamo kommun. Av olika anledningar har verk-samheten inte startat ännu. Förhoppningsvis sker en start under Interkommunala avgifter, kkr De sista åren har det skett en minskning av elever som läser på andra gymnasieskolor än Finnvedens gymnasium. Inför hösten skedde ytterligare en minskning. En ytterligare förändring som skedde under var att Skolverket hade en ny riksprislista. Riksprislistan är en prislista som fastställer vilket belopp som hemkommunen skall betala till en friskola om hemkommunen inte har motsvarande gymnasieprogram. Rikspriset sänktes för de flesta program inför läsåret /2011. Även detta bidrog till att kostnaderna för de interkommunala avgifterna sänktes. Utfall interkommunala avgifter: Övertagandet av verksamheten vid Västra skolan, 500 kkr I maj fick förvaltningen besked om att friskolan Prolympia avvecklar sin verksamhet i Värnamo. Under sommaren skedde planering av hur den pedagogiska verksamheten skulle se ut läsåret /11. Beslut togs av 66

67 nämnden att driva vidare verksamheten på Västra skolan. De budgetposter som gör att verksamheten kan bedrivas till en lägre kostnad är bl.a. att momskompensationen (6 %) och administrationstillägget (3 %) upphör och hyra/ kapitalkostnad är något lägre. Dessutom finns det vissa tjänster som friskolan tidigare fick ersättning för men där nu den befintliga personalorganisationen går in. - Nettominskning av antalet barn i förskola/skola, kkr Under och har behovet av förskoleplatser minskat. Detta till följd av den lågkonjunktur (färre i arbete, mindre inflyttning) som drabbade landet. Detta gjorde att några förskolor har vakantgjorts ( lagts i malpåse ) i avvaktan på en ökad efterfrågan. Detta innebar att tillsvidare anställd personal fått byta arbetsställe, att visstidsanställda inte fått förlängt förordnande. Mot slutet av och början av 2011 har det skett en ökad efterfrågan på förskoleplatser. Detta har gjort att någon av de vakanta förskolorna öppnats på nytt. Av de signaler som förvaltningen får så kommer denna ökning att fortsätta. För fritidshemsverksamheten samt inom grundskolan har en viss ökning av antalet barn skett i förhållande till budgeten. Framtid Under 2011 kommer, som antyddes tidigare, ett antal stora skolreformer att genomföras. Det innebär en ny läroplan för förskolan, nya läroplaner och kursplaner för grundskola och gymnasium, samt ett nytt betygssystem för dessa skolformer. För Värnamo kommun kommer det nya regelverket bland annat innebära att frågan om barnomsorg på s.k. obekväm arbetstid aktualiseras och att Finnvedens gymnasium får en delvis ny programstruktur. Under 2011 kommer beslut att tas om en ny kostorganisation i barn- och utbildningsförvaltningen. Det beslutet blir det sista avseende den organisationsförändring som inleddes. Under 2011 kommer barn- och utbildningsnämnden ha fokus på den nya målstyrningsmodellen. Den, tillsammans med fokus på skolans resultat, ska förhoppningsvis innebära att Värnamo kommun blir en ännu mer framgångsrik skolkommun. Ett led i detta arbete är fokus på personalens kompetens. Värnamo kommun har en mycket kompetent personal, men bl.a. införandet av lärarlegitimation kommer sätta krav på organisationen att kompetensutveckla sin personal ytterligare. Denna satsning berör inte enbart förvaltningens pedagoger, utan en lika viktig målgrupp är ledarna. Just nu genomgår cirka hälften av förvaltningens skolledare den statliga rektorsutbildningen. Att hitta former för fortsatt kompetensutveckling för ledare är angeläget inför framtiden. Viktiga utmaningar är samverkan inom gymnasieområdet med Gnosjö och Gislaved. Här är förhoppningen att det arbete som inletts under och kommer leda till att ett fördjupat samverkansavtal kan tecknas så snart som möjligt. För förvaltningen finns ett problem som måste lösas inom den närmaste framtiden och det är det centrala kansliets trångboddhet. Här pågår ett arbete som förhoppningsvis får sin lösning redan

68 Ekonomi i sammandrag Driftsverksamhet Belopp i kkr Budget Årets investeringar Budget Budget avvikelse Intäkter Kostnader Nettokostnad Resultat per verksamhet Budget Budgetavvikelse Budgetavvikelse Grundskola/förskola Gymnasium Vuxenutbildning Kulturskola Övrig verksamhet Övrig verksamhet Belopp i kkr Inkomster Utgifter Nettoinvestering Nyckeltal Förskola Budget 2008 Antal barn Bruttokostnad per barn (exkl lokaler) Barn per tillsynsårsarbetare 5,58 5,58 5,58 Fritidshem Antal barn Personalkostnad per barn 29179, Barn per tillsynsårsarbetare 14,02 14,02 14,02 Grundskola Antal elever Bruttokostnad per elev Gymnasieskola Antal elever Bruttokostnad per elev Vuxenutbildning Antal elever Bruttokostnad per elev Årets största investeringar: Datorer och övrig ITutrustning Möbler och inventarier Fordon och verktyg 529 Kulturskolan Antal elever Nettokostnad per elev

69 Omsorgsnämnd Ordförande: Birgitta Johansson (KD) t.o.m , Arnold Carlzon (KD) fr.o.m Förvaltningschef: Gunnel Lundgren Antal ledamöter: 9 Avstämning av nämndens mål Ökat oberoende Mål i enlighet med FN:s resolution om äldre (1991), ökat oberoende av kommunala insatser. Målet följs upp genom måttet andel invånare med hemtjänst eller vårdbostad i ålderskategorierna 90 år och äldre, år samt år. Delmål för som klarades: - Vårdbostad och totalt för 90 år och äldre - Vårdbostad för år - Vårdbostad, hemtjänst och totalt för år Sammantaget har målsättningen ökat oberoende klarats år. Arbetslag i budgetbalans År var 77 % av arbetslagen i ekonomisk balans eller på plus jämfört med budget. Målsättningen för, en ökning till 78 %, uppnåddes. Högre tjänstgöringsgrad arbetstider enligt önskemål Målsättningen för var 84,5 %, vilket uppnåddes. Medarbetarnas kompetens Följande mått följs upp: - Andel undersköterskor i äldreomsorgen - Medarbetarnas utbildningsnivå fördelat på grundskola, gymnasium och högskola. Målsättningen för, 84 % undersköterskor i äldreomsorgen, uppnåddes. Minskad sjukfrånvaro Sjukfrånvaron mäts dels genom måttet andel av anställningstid, dels genom sjukfrånvarokostnadens andel av budget. Målsättningen var 4,5 % respektive 1,0 %. Båda målsättningarna uppnåddes för. Viktiga händelser Effektiviseringarna innebar fortsatta omstruktureringar inom omsorgsnämndens olika verksamheter. Ständigt arbete har under pågått för att kravet om budget inom ram skulle nås och vidmakthållas under Karaktäristiskt för arbetslagen är att man tar stort ansvar för att hålla budget. Kommunfullmäktige beslutade att införa LOV, Lag om valfrihetssystem, i Värnamo kommun omfattande hemtjänst, både service och omvårdnad. Ett omfattande arbete har lagts ner under för att ta fram underlag för beslut om kostnad per timme, kvalitetskrav m.m. Detta har medfört att vi granskat och genomlyst verksamheten inom hemtjänsten samt biståndsenheten, vilket lett till att omsorgsförvaltningen förfinat rutiner och synliggjort gränsdragning beslut och verkställighet. Socialstyrelsen har upphävt föreskrifterna och allmänna råden om skyddsåtgärder för personer med åldersdemens i särskilda boendeformer. Detta innebär bl.a. att man inte får använda larm, golvmattor, rörelsedetektorer eller sänggrindar utan den enskildes samtycke. God man, förvaltare eller anhörig kan inte samtycka eller kräva att Socialtjänsten ska använda tvångsåtgärder. Socialstyrelsen har genomfört granskning på två äldreboende, Linneberg och Forsgården. Av rapporten framgår att man från Socialstyrelsens sida anser att personalbemanningen är för låg. Social dokumentation och brukarinflytande. Projektledare har anställts för att ge grundläggande kunskap om lagstiftning rörande social dokumentation med betoning på brukarinflytande. Projektledarens uppdrag är också att, tillsammans med utsedda, ta fram mallar för den sociala dokumentationen. En tredje fas i arbetet är att tillsammans med berörda organisera och påbörja att dokumentationen görs i Magna Cura (förvaltningens verksamhetssystem). Arbetet beräknas pågå t.o.m. mars Införandet av dokumentation i Magna Cura kommer att göras senare delen av Östrabos, Lindgårdens, Norrhamras och Skogsstigens servicelägenheter har omdefinierats till ordinärt boende. Samverkansavtal rörande den nattliga sjuksköterskeorganisationen har upprättats mellan omsorgsförvaltningen och samtliga vårdcentraler. Landstingets vårdval har påverkat även den kommunala verksamheten. I stället för en samverkanspart har vi nu flera. Nya rutiner måste till och nya avtal för samverkan måste skrivas. Översyn av ledningsorganisationen är påbörjad i syfte att ge förutsättningar för ett hållbart ledarskap både för individ och verksamhet. 69

70 Nationell IT-strategi innebärande elektronisk anslutning mellan kommuner, landsting och privata vårdgivare via Sjunet. Arbetet har påbörjats under. Målstyrning enligt kommunens nya modell pågår och kommer även att genomsyra verksamheten kommande år. En del av målstyrningen är kvalitetsutveckling. Nämnden har beslutat om riktlinjer för detta, vilka utgör basen för årets kvalitetsgranskningar. Under granskades bl.a. sociala aktiviteter i form av utevistelse på vårdbostäder, brukarinflytande/kontaktmannaskap samt avvikelsehantering i samverkan kommun/landsting. Under har 20 personer lämnat klagomål/synpunkter (år 2008: 20, 2209: 41) till omsorgsförvaltningen. Av dessa har 6 lämnats av brukare, 10 av närstående och 4 av annan. När det gäller omvårdnad, bemötande och personal är synpunkterna jämnt fördelade mellan negativa och positiva, medan de negativa överväger när det gäller maten. Ekonomi Trots stora neddragningar och omfattande arbete med detta har förvaltningen klarat att hålla sig inom tilldelad budgetram och visar ett överskott på 10,4 Mkr för. Den största enskilda orsaken till detta är att cheferna i verksamheten kommit längre än beräknat i sitt besparingsarbete och redan tidigt under året lagt sig på en nivå för att klara de ytterligare förändringarna i budgeten för Detta har ställt nya/andra krav på personalens sätt att arbeta. Nya avtal har skrivits med landstinget avseende samverkan nattetid, vilket gör att omsorgsförvaltningen inte har behövt använda de medel som budgeterats för utökning av sjuksköterskornas nattorganisation. Detsamma gäller de medel som budgeterats för den enhet som inte öppnats på Linneberg och två enheter på Brushanen. Hemtjänsten har inte nått den nivå som är satt i budget till antal timmar motsvarande 128 årsarbetare. Medel under året är motsvarande ca 130 årsarbetare, därav ett underskott motsvarande två årsarbetare. Inbetalda avgifter har samtidigt varit högre än beräknat. Budgeten för lokaler har överskridits. Den främsta förklaringen är att efter den årliga avstämningen debiterades omsorgsförvaltningen totalt 1,1 Mkr utöver ordinarie hyresdebitering för el och värme i lokaler hyrda av tekniska förvaltningen, vilket var högre än beräknat. Investeringar Årets investeringar har främst bestått i införandet av 70 förvaltningens nya verksamhetssystem Magna Cura. Trygghetslarmet har bytts ut på två vårdbostäder, Bredäng och Soläng, och ett nytt larm har installerats på Brushanen. I nybyggda kvarteret Håven har omsorgsförvaltningen dessutom investerat 2,4 Mkr i tre handikappanpassade lägenheter, vilka ska hyras ut. Framtid Framtids- och utvecklingsfrågor bedrivs med ett projektinriktat arbetssätt inom flera olika områden samtidigt. Huvuddelen av projekten är statligt finansierade. Nyckelordet i många projekt är samverkan. Flera av projekten pågår mer än ett år. Nedan ges exempel på utvecklingsområden/projekt inom nämnden. -Samordnarrollen inom hemtjänsten - Flexibel kompetens- och verksamhetsanpassning till personer inom LSS personkrets - Sociala innehållet/meningsfullhet inom särskilt boende SoL och LSS - Daglig verksamhet/sysselsättning inom psykiatrin och omsorgen - Minska antalet köpta platser, medför utveckling av organisation och kompetens på hemmaplan - Kvalitetssäkring - Målarbetet - Fortsatt utveckling av anhörigstöd både inom LSS och SoL - Kontaktmannarollen, främst avseende bemötande och samtal - De lokala teamens förmåga att stödja utveckling av arbetslag och verksamhet - Ökat brukarinflytande - Fritt val inom hemtjänsten Förslag på ny lagstiftning inom LSS-området (1 jan 2011) kommer att innebära förändringar i verksamheten. Om det påverkar ekonomin är ännu för tidigt att säga. Under de första månaderna 2011 kan vi se i något ärende att försäkringskassan dragit ner på timmar och kommunen får ta ett ökat ansvar. Regeringens krav på kvalitetssäkring och förslag på nationell värdegrund kommer troligen också att innebära både personella och ekonomiska konsekvenser. När lagen om valfrihet (LOV) kommer att gälla i kommunen måste ny modul till verksamhetssystemet köpas till för att kunna följa upp verkställigheten. En helt ny funktion för extern kontroll blir dessutom aktuell. Görs inom ram. Nya nationella riktlinjer för demensvården innebär att

71 kommunen måste satsa på metodutveckling, kunskapsutveckling, dagverksamhet och boende (både fysisk miljö och personaltäthet) inom demensområdet. Hur stor kostnaden blir är i nuläget svårt att överblicka. Socialstyrelsen har i sin granskningsrapport påpekat att personalbemanningen är för låg. Larmmottagning övergår från analog till digital innebärande investering i ny teknik. Ekonomi i sammandrag Driftsverksamhet Budget Belopp i kkr Intäkter Kostnader Nettokostnad Nytt boende för utåtagerande personer med låg impulskontroll måste skapas. Fortsatt arbete med översyn av ledningsorganisation och det administrativa stödet. Medel måste tillsättas för att på sikt klara genomförandet av målsättningen ett nära ledarskap och ca 40 medarbetare per chef. Effektiviseringsarbetet måste fortsätta under 2011 för att klara att hålla tilldelad ram 2011 och Resultat per verksamhet Budget Budgetavvikelse Budgetavvikelse Gemensam verksamhet Gemensam äldreomsorg Särskilda boendeformer Stöd i ordinärt boende Särskild omsorg/ psykiatri Nettokostnad Årets investeringar Budget Budgetavvikelse Belopp i kkr Inkomster Utgifter Nettoinvestering Årets största investeringar: IT, verksamhetssystem Larm i särskilt boende Bostadsrätter kvarteret Håven

72 Nyckeltal Hemtjänst Ordinärt boende och servicelägenheter Nivå och antal personer per 15/12 Nivå 1: 0-9,99 tim/mån Nivå 2: 10-20,99 tim/mån Nivå 3: 21-40,99 tim/mån Nivå 4: 41-99,99 tim/mån Nivå 5: w tim/mån Summa personer Anhörigbidrag eller anhörigarvode Antal personer 31/ Hemtjänsttimmar/vecka Antal enl biståndsbeslut (genomsnitt) LSS-insatser - antal per 1/10 Bostad med särskild service - vuxna barn barn i familjehem Daglig verksamhet Personlig assistans - utan LASS med LASS från försäkringskassan Övriga insatser - korttidsvistelse korttidstillsyn för skolungdomar avlösarservice ledsagarservice kontaktperson Särskilt boende (SoL) mm Antal lägenheter 31/12 - servicelägenheter vårdbostäder korttidsplatser summa Antal pågående beslut 31/12 - servicelägenheter vårdbostäder korttidsvistelse SoL växelvård summa Övrigt 31/12 Färdtjänst - antal färdtjänstleg Trygghetslarm - antal larm Matdistribution - antal personer

73 Överförmyndare Överförmyndare: Verksamhetschef: Christer Fjordevik (KD) Anna Thorén Starby Avstämning av mål Utöver lagstadgade, främst Föräldrabalken (FB), har överförmyndaren haft följande mål för verksamheten: - Bygga upp en bank av personer beredda att ta uppdrag som god man eller förvaltare. Inriktningen är att få nya gode män och förvaltare med såväl svensk som utrikes bakgrund. Målet är delvis uppfyllt. En liten personbank föreligger av personer med skilda bakgrunder, antingen nya eller befintliga gode män eller förvaltare beredda att ta ytterligare uppdrag. Samverkan innebär att det i varje kommun finns en överförmyndare medan kansliet är lokaliserat till Värnamo. Avsikten är att få en mer rättsäker och effektiv hantering av de ärenden överförmyndarna handlägger. Överförmyndarna i respektive kommun bildade i december ett samverkansråd. I maj var Värnamo kommun värd för en träff med länets överförmyndare. Vi bjöd in till Flahults lustgård. Huvudtalare var ordföranden i FSÖ: Siv Palmgren. Biträdande kommunchefen Ulf Svensson presenterade Värnamo kommun och från länsstyrelsen informerade länsjurist Ben Heimdal. Under våren anordnades utbildning för gode män och förvaltare. Inte mindre än 36 personer deltog i utbildningen, som omfattade sammanlagt 20h uppdelade på fem tillfällen. Under hösten genomfördes en uppföljningskväll med ca 50 deltagare. - Kompetensutveckling av överförmyndare och handläggare samt av gode män och förvaltare Målet har uppfyllts. Under året har överförmyndare och handläggare deltagit i utbildningsdagar anordnade av Föreningen Sveriges Överförmyndare (FSÖ). För gode män och förvaltare arrangerades en 20 h kurs under våren och en uppföljningskväll under hösten. - Informationsinsatser i syfte att synliggöra och informera om överförmyndarverksamheten, dels internt för personal som möter huvudmän och gode män eller förvaltare i sitt arbete; samarbete med omvårdnadsprogrammet på gymnasiet och komvux och dels externt till bankpersonal och försäkringskassa m.fl. Målet är inte uppfyllt framför allt beroende på tidsbrist. - Förkorta handläggningstiden för respektive ärende Målet är delvis uppfyllt. Det finns fortfarande ärenden vars handläggning fortfarande tar tid, dels beroende på att det är så många aktörer inblandade och dels beroende på ärendets komplexitet. Viktiga händelser Under året har en utredning gjorts angående samverkan mellan kommunerna Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo (GGVV) inom överförmyndarverksamheten. Utredningen ledde fram till att respektive kommunfullmäktige beslutade om en sådan samverkan. En stor del av hösten betydde därför föreberedelsearbete för att kunna inleda samverkan vid årsskiftet Överförmyndare och handläggare har deltagit i endagsutbildningar vid flera tillfällen under året. Överförmyndaren har också deltagit i FSÖ:s årsmöte i juni i Luleå. Överförmyndaren i Värnamo har av styrelsen för Sveriges Överförmyndare fått ett internationellt uppdrag. Detta innebär att genomföra en förstudie avseende behovet av internationell samverkan mellan överförmyndarmyndigheterna eller motsvarande inom och dels också utanför EU. Detta som en följd av den fria rörligheten inom EU, men också p.g.a. att flera invandrare med god man eller förvaltare kanske som pensionärer väljer att flytta tillbaka till sitt hemland. För att bl.a. skydda hans eller hennes egendom behövs en samverkan mellan överförmyndarmyndigheterna eller motsvarande internationellt. Ekonomi Som framgår av rapporten nedan har kostnaden för överförmyndarverksamheten under året överskridit budget. Skälet till överskridandet av budget för gode män/förvaltare är i första hand att vi fått flera komplexa förvaltaruppdrag. När det gäller överförmyndarverksamheten är avvikelsen beroende av de utbildningssatsningar som gjorts under året både för handläggare och för ställföreträdarna samt kostnader som värdkommun för överförmyndarnas länsträff.

74 Ekonomi i sammandrag Driftsverksamhet Budget Belopp i kkr Intäkter Kostnader Nettokostnad Resultat per verksamhet Budget Budgetavvikelse Budgetavvikelse Överförmyndare Gode män/förvaltare Nettokostnad Framtid I takt med den demografiska utvecklingen kommer behovet av gode män och förvaltare att öka i framtiden. Rekrytering av ställföreträdare kommer därför att vara en allt viktigare del i överförmyndarens arbete. I huvudsak är ställföreträdarskapet byggt på frivillighet. För att stödja våra ställföreträdare blir utbildningssatsningar allt viktigare, inte bara för att öka kompetensen utan också av rekryteringsskäl. Ställföreträdaren ska få det stöd han eller hon behöver för att utföra sitt uppdrag. I några av de mest komplicerade ärendena krävs professionella förvaltare. För dessa är kostnaden betydligt högre än för de frivilliga. Överförmyndaren i Värnamo har idag ca. 360 ärenden. Utöver dessa finns flera ärenden som inte syns i statistiken beroende på att de aldrig blir ett formellt ärende. Det är fall där vi avslår begäran om ansökan om godmanskap, då tillräckliga skäl för ansökan saknas och då behovet kan tillgodoses på annat sätt. års budgetunderskott är ingen tillfällighet. Överförmyndaren behöver en budgetförstärkning av flera skäl. Dels beroende på ökade kostnader för ställföreträdare, dels beroende på att utbildningssatsningar måste göras både av överförmyndare och handläggare och ställföreträdare. Det senaste inte minst med tanke på att tillsynen av överförmyndarverksamheten kommer att skärpas betydligt. Länsstyrelserna, som har tillsynsansvaret idag, kommer att specialisera sig allt mer, vilket för vår del innebär att den enhet som ska utöva tillsyn över kommunerna i Jönköpings län ska koncentreras till länsstyrelsen i Östergötland. I framtiden kan vi också räkna med att Värnamo kommun ska ta emot ensamkommande flyktingbarn. Överförmyndaren har en viktig roll i det sammanhanget, både för att rekrytera gode män och för att ge dem en adekvat utbildning. Likaså kommer att krävas utökade kansliresurser för att klara av administrationen. 74

75 Kommunens revisorer Ordförande: Marianne Järletun (S) Antal ledamöter: 9 Avstämning av nämndens mål Kommunens revisorer har kommunfullmäktiges uppdrag att pröva om den kommunala verksamheten bedrivs på ett sådant sätt att den tillgodoser kommunmedlemmarnas intressen av effektivitet och säkerhet i kommunen. Enligt kommunallagen ska revisorerna granska all verksamhet årligen, vilket görs genom en s.k. väsentlighet och riskbedömning. Genom oberoende och självständiga granskningar utvärderar kommunens revisorer verksamheten inom kommunstyrelsen och övriga nämnder. Kommunens revisorer prövar vidare om den kontroll som utövas inom kommunstyrelsen och nämnderna är tillräcklig samt om räkenskaperna är rättvisande. Detta görs genom olika fördjupade granskningar men också i samtal med berört revisionsobjekt. Vidare har kommunens revisorer ett samordningsansvar för lekmannarevisionen i de kommunala företagen. Kommunens revisorer har fullgjort sitt uppdrag från kommunfullmäktige enligt planer. Uppdraget har utförts med utgångspunkt från bestämmelser i kommunallagen, Värnamo kommuns revisionsreglemente samt dokumentet God revisionssed i kommunal verksamhet. Slutresultatet redovisas i revisionsberättelsen för år. Kommunens revisorer har under året deltagit i en erfarenhetsdag för förtroendevalda revisorer i länet. Vidare har kommunens revisorer deltagit på Kommek. Sedan tidigare finns det ett väl upparbetat arbete mellan länets kommuner och landstinget. Representanter från revisionen har deltagit vid dessa sammankomster. Ekonomi Det ekonomiska utfallet för ligger i paritet med budgeten. Revisionens budget för var kkr. Diskussioner har förts med kommunfullmäktige avseende budgeten för Framtid Revisionens arbete fortgår enligt planerna. Under 2011 års första månader planerar de nya revisorerna för 2011 års arbete medan de gamla revisorerna avslutar revisionsåret. De revisorer som var valda under mandatperioden har sitt uppdrag kvar fram till sista juni De nya revisorerna tillträdde sin uppgift första januari 2011, därtill kommer det vara två revisionsgrupper igång under våren. Ekonomi i sammandrag Driftverksamhet Belopp i kkr Budget Budget avvikelse- 209 Intäkter Kostnader Nettokostnad Viktiga händelser Som ett led i revisionsuppdraget har kommunens revisorer under året haft överläggningar med presidierna i kommunstyrelsen och samtliga övriga nämnder. Vid dessa överläggningar har presidierna fått förbereda sig med utgångspunkt från rubrikerna ändamålsenlighet, intern kontroll, rättvisande räkenskaper, förändringsbenägenhet samt nyckelord för SWOT-analysens begrepp Styrkor, Svagheter, Möjligheter och Hot. Vid överläggning med kommunstyrelsen har de även fått redogöra för sitt arbete avseende uppsiktsplikten. Överläggning med tjänstemän har skett i specifika frågor. Revisionen har vid ett flertal tillfällen träffat kommunfullmäktiges presidium och avstämningar kring revisionens arbete har skett. Frågeställningar och områden har i förväg sänts ut. 75

76 Finansiering och övrig verksamhet Övrig verksamhet Värnamo kommun fick under år ett särskilt konjunkturstöd från staten på 32 Mkr. Dessa medel har använts på flera olika sätt, bl a har medel avsatts för vissa särskilda satsningar. Beslutet om hur bidraget skulle användas fattades först i november och genomförandet av dessa har därför inte kunnat göras helt under. Endast 0,9 Mkr har använts till årets slut. Genomförandet fortsätter under Satsningarna uppgår till sammanlagt 6 Mkr och avser - Införande av målstyrning - Kompetensutveckling inom omsorgen - Ledarskapsutbildning - Trygghetsskapande åtgärder för äldre Särskilda medel har avsatts för ökade kostnader för försörjningsstöd (10,8 Mkr). Av dessa har 7 Mkr förbrukats till årets slut. Medel finns också avsatta för arbetsmarknadsprojektet Unga Vuxna med 10 Mkr. Av dessa har 4,3 Mkr använts under. Kostnaderna för införandet av en distributionscentral belastade under införandeåret övrig verksamhet under finansiering. Kostnaden var inte budgeterad men uppgick till 0,8 Mkr för hela året. Från 2011 belastar kostnaden de olika verksamheterna och lägre priser vid upphandlingar beräknas innebära minst en motsvarande besparing. Kommunen har i form av ett bidrag skänkt en tomt till Vandalorum. Tomten är värderad till 5,7 Mkr och eftersom något bokfört värde inte finns uppstår en realisationsvinst som, tillsammans med övriga realisationsvinster, inte får medräknas i avstämningen mot balanskravet vid årets slut. De totala realisationsvinsterna uppgår till 6,3 Mkr. Särskilda intäkter Kommunen har under många år drivit en rättslig process mot Skogssällskapet för ett för lågt pris på skogsförsäljning vid stormen Gudrun. Kommunen fick rätt vid prövningen i Tingsrätten och även sedermera i Hovrätten. Någon överklagan av Hovrättens dom gjordes aldrig och denna vann därmed laga kraft. Skogssällskapet har till kommunen betalat sammanlagat 6,5 Mkr exkl moms varav 4,6 avser skogsförsäljningen och 1,9 Mkr avser ränta och rättegångskostnader. Pensioner Efter beslut av kommunstyrelsen har under året tecknats försäkring (s k inlösen) för en del av de pensionsåtaganden som kommunen har som intjänades av anställda före Detta är frivilligt men minskar kostnaderna för utbetalningar under många år framöver. Försäkringspremien uppgår till 27,6 Mkr och därtill kommer särskild löneskatt med 6,7 Mkr. Arbetsgivaravgifter De budgeterade arbetsgivaravgifterna, avtalsförsäkringar och avtalsenliga pensioner motsvarar det interna personalomkostnadspålägget 41,1% av bokförd lönekostnad som förvaltningarna betalar till finansiering. Den verkliga kostnaden för arbetsgivaravgifter, avtalsförsäkringar och pensioner uppgick till 38,56 %. Detta medför ett budgetmässigt överskott på 18 Mkr. Från år 2011 är detta justerat i budget för såväl nämnderna som för finansiering och någon nämnvärd avvikelse beräknas därmed inte uppstå. Under hösten beslutade AFA försäkring om att för år helt ta bort premien för avtalsgruppsjukförsäkringen (AGS-KL) och Avgiftsbefrielseförsäkringen för KAP-KL. Orsaken var att den reformerade sjukskrivningsprocessen medfört betydande minskningar av inflödet av sjukersättningsfall till AFA Sjukförsäkring. Förändringen innebar en minskad premieavgift på 4 Mkr för kommunen. Kapitaltjänstintäkter Förvaltningarna betalar en intern ersättning till finansieringen för avskrivningar och ränta på det kapital som finns bundet i olika investeringar. I budget är detta beräknat till 122,6 Mkr. I bokslutet uppgår detta till 123,4; alltså ett mindre budgetöverskott på +0,8 Mkr. Avskrivningar Kommunen har för närvarande en hög nivå på investeringarna varför också de årliga avskrivningarna ökar. I årets budget finns 78 Mkr avsatta för avskrivningar. De slutliga avskrivningarna blev också 78 Mkr, avvikelsen är endast 48 kkr mot budget. I förhållande till ökar avskrivningarna med 4,1 Mkr. Allmän kommunalskatt, kommunalekonomisk utjämning och fastighetsavgift Årets intäkter i form av allmän kommunalskatt och kommunalekonomisk utjämning (inkl konjunkturstöd) har budgeterats till 1.444,5 Mkr. Eftersom arbetslösheten aldrig nått de höga tal som befarades och genom en tidig vändning i konjunkturen beräknas intäkterna istället bli 1.458,8 Mkr; alltså ett budgetmässigt överskott på 14,3 Mkr. Prognosen har upprättats av SKL

77 Slutlig avräkning avseende skatteintäkterna sker först när deklarationerna för är granskade. Regleringen sker i januari Den kommunala fastighetsavgiften är budgeterad till 50,6 Mkr. Den senaste prognosen följer i stort budget. Avräkning sker när taxeringen är klar för. Finansiella intäkter och kostnader I april köpte kommunen resterande 45 % av aktierna i Värnamo Energi AB från E.ON till en köpeskilling av 206 Mkr. Köpet finansierades till 100 Mkr genom upplåning och resterande del genom ianspråktagande av befintliga likvida medel. Lånen innebar räntekostnader och likviditetsminskning innebar ett bortfall av ränteintäkter. Energibolagets utdelning på 12 Mkr har dock tillfallit kommunen. Av dessa har 2 Mkr betalats till förre delägaren E.ON i samband med köpet i april. Ekonomi i sammandrag Driftsverksamhet Budget inkl just Skogssällskapets ersättning till kommunen för ränta och rättegångskostnader har tillförts som finansiella intäkter med 1,9 Mkr. Aktiverade räntor på genomförda investeringar uppgår till 2 Mkr och innebär en intäkt under finansieringen. En allmän ränteuppgång har också medfört högre ränteintäkter än budgeterat. I mitten av december sålda kommunen aktieinnehavet i de tre helägda bolagen Värnamo Energi AB, Finnvedsbostäder AB och Värnamo Kommunala Industrifastigheter AB till ett nybildat moderbolag med namnet Värnamo Stadshus AB. Köpeskillingen utgjorde det bokförda värdet på aktier varför någon reavinst eller reaförlust inte uppstått. Kommunen har samma dag också amorterat alla låneskulder till bankerna. Detta har skett utan att någon ränteskillnadsersättning betalats. Därmed har kommunen inte några långfristiga lån vid årets utgång. Totalt innebär detta att de finansiella nettointäkterna har ökat och blev i bokslutet +14,6 Mkr mot budgeterat +6,2 Mkr. Budgetavvikelse Belopp i kkr Kostnader Intäkter Nettokostnad Resultat per verksamhet Budget inkl just Budgetavvikelse KF/KS för oförutsedda behov Ökade försörjningsstödskostnader Arbetsmarknadsåtgärder Unga Vuxna Särskilda satsningar ur konjunkturstödet Ersättning skogsintäkter Gudrun-stormen Vakanta lokaler gummifabriken Övriga mindre verksamheter Tomt, VA, byggnadslov m m Vandalorum Reavinster/-förluster tomt- och inventarieförs Pensioner Inlösen av pensioner intjänade före Personalomkostnader Kapitaltjänstintäkter Avskrivningar Allmän kommunalskatt, utjämning, fastighetavg Finansiella intäkter Finansiella kostnader Nettokostnad

78 Sammanställd redovisning - förvaltningsberättelse Översikt En stor del av den kommunala verksamheten bedrivs i aktiebolag eller annan företagsform. För Värnamo kommun utgör detta 16 % av hela koncernens omsättning, som år uppgick till Mkr (2 014 Mkr). Landets kommuner har valt att organisera sig på olika sätt och bildat bolag i varierande omfattning. Värnamo kommun har valt att bolagisera boendet i flerfamiljshus (Finnvedsbostäder AB), elhandel, elnät, fjärrvärme, gas, datakommunikation och energitjänster (Värnamo Energi AB). Värnamo Kommunala Industrifastigheter AB äger, utvecklar och förvaltar f.d. Gummifabriken i Värnamo. Vatten-, avlopps- samt renhållningsverksamheten är områden som många kommuner bolagiserat, så har inte skett i Värnamo kommun utan verksamheten bedrivs i förvaltningsform. Ägarförhållanden I april förvärvade Värnamo kommun resterande 45 % av aktierna i Värnamo Energi AB från E.ON. Bolaget blev därmed helägt av Värnamo kommun. I november månad sålde Värnamo kommun f d Gummifabriken (Knekten 16) till det vilande kommunägda bolaget Värnamo Kommunala Industrifastigheter AB. Bolaget övertog fastigheten till bokfört värde och övertog också den påbörjade ombyggna-tionen. Det vilande bolaget blev därmed åter aktivt. Kommunfullmäktige i Värnamo kommun beslutade , 180, att genomföra en koncernbildning av sina helägda bolag genom att bilda ett aktiebolag och till detta bolag sälja hela aktieinnehavet i Finnvedsbostäder AB, Värnamo Energi AB och Värnamo Kommunala Industrifastigheter AB. Värnamo Energi AB äger i sin tur hela Värnamo Energi Produktion AB och 20 % av aktierna i Vallerstad Vind AB. Finnvedsbostäder AB äger Studentbostäder AB till 100 % och 28 % av andelarna i Vallerstad Vind ek.för. Föreningen äger i sin tur 50 % av aktierna i Vallerstad Vind AB. Värnamo kommun har valt att lämna ett kommunalförbund för högskoleutbildning - Högskola på Hemmaplan (HPH). Övriga medlemmar i kommunalförbundet har varit Gislaved, Gnosjö och Vaggeryds kommuner. Värnamo kommun och dess bolag Resultat och ekonomisk ställning Den sammanställda redovisningen för år visar en vinst med 74,1 Mkr (46,2 Mkr). Tillgångarna i den kommunala koncernen uppgår till Mkr (2 626 Mkr) och skulderna till 945 Mkr (1 049 Mkr). Soliditeten är vid årets utgång 46 % (51 %). Interna affärer Köp och försäljning av varor och tjänster mellan kommunen, bolagen och mellan bolagen uppgår till 125 Mkr (114 Mkr). De interna kortfristiga fordringarna och skulderna uppgick vid årets slut till 50 Mkr (16 Mkr). Ägarstyrning Som ett led i förbättringen av ledning och styrning har ett omfattande arbete med att ta fram riktlinjer och generella ägardirektiv, individuella ägardirektiv och nya bolagsordningar tagits fram. Detta har skett i nära samarbete med ledningen för bolagen och kommunen. Vid flera ägardialoger har ingående diskussioner skett och i mars 2011 fanns ett färdigt förslag där en bred enlighet om innehållet förelåg. En ledstjärna i arbetet har varit att öppenhet och likabehandling ska gälla oavsett om verksamheten bedrivs i förvaltningsform eller i bolagsform. Att öppna för en högre grad av samarbete och samordning har varit ytterligare ett mål i arbetet. Förslaget kommer att behandlas av Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige under våren 2011 och inriktningen är att respektive bolags årsstämmor 2011 ska anta såväl de generella och individuella ägardirektiven som en ny bolagsordning. 78