Ž E N A K V I N N A. novembar maj

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ž E N A K V I N N A. novembar 2009. maj 2010. 44-45"

Transkript

1 Ž E N A List Bosanskohercegovačkog saveza žena u Švedskoj Tidskrift utgiven av Bosnien och Hercegovinas Kvinnoriksförbund i Sverige novembar maj K V I N N A

2 rösta 19september den 19 september är det val till riksdag, kommunoch landstingsfullmäktige 2 List BH Saveza žena u Švedskoj žena kvinna

3 Riječ urednice Pred nama novi zadaci! Poslije zastoja uzrokovanog prvenstveno tehničkim problemima ponovo se u Vašim rukama nalazi novi broj novina bh Saveza žena u Švedskoj Žena. Kao i do sada potrudili smo se da sadržaj novina bude aktuelan i inspirativan. Težina je stavljena na projekat Trafficking, sa kojim je većina naših udruženja na neki način radila. Najveću zaslugu za ovaj projekat ima naravno predsjednica našeg saveza, gospođa Emina Ćejvan, kojoj se možete malo više približiti na našim stranicama. Žena je kao i uvijek tema našega lista. Majka, umjetnica, predavač, istraživač; jednostavno osoba sa mnogo uloga i zadataka. Ponekad srećemo neke osobe, možda se i družimo sa njima, a da ne znamo kakve ih sudbine prate. Jedna od takvih osoba je Sebiha Crnić, osnivač udruženja Svjetlost. U Sebihi se može prepoznati snaga žena iz bih. Zlatarka Nermina Begović zaslužuje isto pažnju zbog svoga drukčijeg pristupa jednom zanatu kojim su dominirali muškarci i želje da se na Baščaršiji vidi malo drugačiji nakit od onoga na koji smo navikli. kvinna žena List BH Saveza žena u Švedskoj Senada Bešić Neki dan upustih se u razgovor sa jednim muškarcem i rekoh mu koliko je važno da glasamo na izborima u bih. Ma baš me briga, reče on, svi su političari isti. Narod bih zaslužio je promjene. Mi možda ne možemo puno uticati, ali svaki naš glas na izborima otvara vrata demokratije i nekog boljeg života. Savjest nam to zahtjeva, ako ne zbog živih onda zbog onih mrtvih, nestalih u ratu. Zbog 15 godina Srebrenice. Ovaj put ne može niko zanemariti svoj značaj za budućnost bih. Isto tako je važno izići na izbore u Švedskoj. Ja znam, ako iko, žene će to odraditi. Vaša Senada c Ž e n a - K v i n n a ISSN: Broj/Nummer Godina/Årgång 11 Novembar-Studeni 2009./ Maj-Svibanj List BH Saveza žena u Švedskoj Prvi bosanskohercegovački ženski list izvan Bosne i Hercegovine. Prvi broj: april Tidskrift utgiven av Bosnien och Hercegovinas Kvinnoriksförbund i Sverige Den första bosniska kvinnotidskriften utanför Bosnien och Hercegovina. Första numret: april 1999 Izdavački savjet/utgivningsråd: Emina Ćejvan (predsjednica) Senada Bešić (potpredsjednica) Fikret Babović Amira Crnić Sebiha Crnić Hiba Čelik Senadeta Fazlić Ramiza Karamehmedović Vahida Mehinović Asima Pašalić Jasminka Jasna Perić Lejla Sijerčić Nermina Sijerčić Halisa Šaškin Haris Tucaković Mirsada Zahirović Glavna i odgovorna urednica/chefredaktör: Senada Bešić Grafički urednik/grafisk redaktör: Haris Tucaković Lektor za švedski/korrekturläsare: Lennart Karlsson Adresa/Adress: Bosnien och Hercegovinas Kvinnoriksförbund i Sverige Box 353, Skövde, Sweden Tfn: Fax: E-post: Internet: Org. nr: Postgiro: Tiraž/Upplaga: Štampa/Tryck: Vadsbo-Tryck AB, Mariestad Printed in Sweden Naslovna strana/framsida: Goran Mulahusić: End Human Trafficking,

4 Najznačajnije animirati omladinu Razgovarala: Senada Bešić BH Savez žena je etablirana organizacija koja svojim djelovanjem ne može promijeniti čitav svijet, ali može uticati na određena kretanja u društvu, i u Švedskoj i u Bosni. Intervju med Emina Ćejvan som för andra gången valdes till ordföranden i Bosnien och Hercegovinas Kvinnoriksförbund i Sverige. Emina Ćejvan anser som det viktigaste för den kommande perioden nya projekt, inspirera ungdomar, förstärka samarbete med svenska och andra organisationer. Född: 1954 i Žepče, Bosnien och Hercegovina Innan kriget: bodde i Bosanska Gradiška Hemort: Karlskrona Utbildning: civilekonom Arbete: Karlskrona Kommun Familj: gift med Sead, två underbara barn, dottern Vernesa i sonen Haris Fritid: har ingen Bok: Dalai Lama: Lycka! : en handbok i konsten att leva Film: Pretty woman (Julia Roberts och Richard Geer) Favoritmat: Sogan dolma (färsfylld lök med ajvar och crème fraîche) och en massa andra rätter Hobby: att läsa för sin själ och promenera Na Skupštini bh Saveza žena u Švedskoj, održanoj 20. marta u Skövdeu, za predsjednicu ovoga saveza ponovno je izabrana Emina Ćejvan. Tokom svog prvog mandata Emina Ćejvan je ostavila veliki doprinos savezu, tako da su ciljevi u drugom mandatu vjerovatno podignuti na veći nivo. Ovom prilikom želimo našim čitaocima malo pobliže predstaviti Eminu. Iza vedrog osmjeha, prijatnih riječi i podrške svim članovima i udruženjima u savezu krije se upornost i volja da savez ostvari uspješan rad u svakom pogledu. senada: Možete li čitaocima Žene nešto više reći o Vašem životu prije dolaska u Švedsku? emina: Moj život prije dolaska u Švedsku može se, kao i većina života majki Bosanki, opisati ovako: Familijarni život u kojem su mala djeca činila najljepši i najvrjedniji dio života sa poslom koji je zahtijevao angažman, vrijeme i priliku za dokazivanje, karijeru. Druženje sa prijateljima i odlasci na odmor na more. Sve se stizalo i bilo lijepo Riječ umor nije postojala u rječniku! Posao u Kreditnoj banci, služba plasmana, sam po sebi davao je priliku za kreativnost, napredak i zadovoljstvo. Sve do časa kad sam smijenjena s rukovodećeg mjesta s objašnjenjem: nacionalna nivelacija kadrova. I tu je počela naša bosanska tragedija, u mom slučaju i moje familije u malom. senada: Kako je teklo snalaženje u švedskom društvu i šta je na Vas ostavilo najveći utisak u novoj sredini? emina: Baš to snalaženje nije bilo lako. Sjećam se da sam u početku od svega najviše nastojala da naučim švedski toliko da možemo mi sami govoriti o sebi, ne da nas drugi opisuju, to je bila pokretačka snaga. Posao u struci ili, ne daj bože sličan onom u mojoj Bosni, mogla sam samo da sanjam. Ali upornost se uvijek isplati pa i moja neopisiva želja da radim kao ekonomist se ostvarila. Ne toliko zbog sebe, koliko da pokažem djeci da se isplati truditi, učiti i da je to pravi put i za njih. U Švedskoj me se dojmilo da smo primljeni sa puno razumijevanja iako zemlja nije ratovala 200 godina! senada: Od kada ste član saveza i koji su bili razlozi da pristupite savezu? emina: Naše udruženje Respekt je član saveza od osnivanja našeg udruženja prije tačno 5 godina. Razlozi su vrlo jednostavni: želja da se povezujemo sa ljudima s kojima se najbolje razumijemo, gradimo jednu snagu koja će sve više postajati faktor u društvu u kojem živimo. senada: Šta Vam je bilo najvažnije uraditi tokom prvog mandata? emina: Najvažnije mi je bilo pokrenuti aktivnosti i entuzijazmirati članove da se treba i može raditi više u ovakvoj organizaciji i u Švedskoj, a i u Bosni. Imala sam i prije malo iskustva kroz projekte pa sam u tom smislu taj način rada još više intenzivirala. senada: Koji su planovi za ovaj mandat? emina: Savez je jedna zrela i ugledna organizacija koja sada ne može ni nazad niti da stoji u mjestu. Jedna ovako etablirana organizacija s pravom se može nositi sa svim aktuelnim problemima, kako lokalno tako i globalno (u svijetu). Od nas se to i očekuje. Obzirom na ta očekivanja, a i mogućnosti, u savezu kad je u pitanju dostignuti nivo razvoja, svijesti i potencijala ciljevi su jasni: novi projekti, otvaranje prema švedskim i bosanskim organizacijama, zajednički rad sa istim i sa drugim organizacijama. 4 List BH Saveza žena u Švedskoj žena kvinna

5 Lejla Sijerčić (predsjednica odbora za omladinu), Emina Ćejvan i Sadmir Pirić ( Mladost Lidköping) Profil našeg saveza je žena, a žena je, nažalost još uvijek, kako u naprednom zapadnom svijetu, tako i u našoj zemlji, još uvijek zapostavljena i nedovoljno zastupljena na položajima na kojima zaslužuje da bude. Žena je, nažalost, zastupljena i kao objekt trgovine ljudima, upotrebljava se u razne svrhe itd. Emancipacija, edukacija žene Bosanke, ali i žene globalno, je jedan od najvažnijih ciljeva saveza. senada: Kako usklađujete porodične obaveze sa vremenom i radom koji odvajate za savez? emina: Kad volite ono što radite onda i ne razmišljate puno o vremenu. Osjećaj društvene odgovornosti i želja da kao pojedinac doprinesem pozitivnim društvenim kretanjima. I što bi Nermin rekao, nema većeg zadovoljstva nego kad se vratim sa naših susreta pa mi nešto fino, sav sam ispunjen pozitivnim osjećajem i to me drži danima senada: Kako vidite savez danas, nakon jedanaest godina od formiranja, i kako vidite budućnost saveza u švedskom društvu? emina: Savez je od svog postojanja prolazio kroz razne faze pa tako sada, kao što sam već rekla, je jedna etablirana organizacija koja svojim djelovanjem ne može promijeniti čitav svijet, ali može uticati na određena kretanja u društvu, i u Švedskoj i u Bosni. U Švedskoj vidim savez više ravnopravnim sa drugim organizacijama i mogućnost zajedničkih projekata na višem nivou. senada: Kakva je uloga bosanskohercegovačke žene u švedskom društvu? emina: Naše porijeklo utiče na sve što mi žene Bosanke radimo u švedskom društvu. Tako ja, kao i mnoge druge žene, kada govorim na nekoj konferenciji, crkvi, stojim za štandom za hranu, pišem u novinama, U ovoj godini smo počeli sa nekim promjenama od kojih najznačajnijom smatram aktiviranje Odbora za omladinu. Jedan značajan izazov za nas i potreba da mladima stvaramo prostor za aktivnosti i za vlastiti razvoj. član sam različitih švedskih organizacija itd., sve to radim ne kao Emina, nego prvenstveno kao žena Bosanka. Mi jesmo i treba da budemo dostojni ambasadori svoje zemlje ovdje u Švedskoj. senada: Kako gledate na položaj dijaspore prema bih i odnos bih prema dijaspori? emina: To je jedan proces sa kojim ne možemo biti posebno zadovoljni. Moguće da smo malo i sami doprinijeli odnosu koji imamo a koji nismo baš zaslužili. Mi smo svi bih i tu riječ dijaspora nekako ne volim senada: Šta biste željeli poručiti našim čitaocima i članovima bh Saveza žena u Švedskoj? emina: Velika je čast i odgovornost biti predsjednik saveza i ja tu ulogu sa velikim ponosom doživljavam. Ja imam viziju i planove, ali ništa ne bih mogla sama uraditi da nije zdrave, pozitivne energije među našim članovima, ponajviše ženama, ali i muškarcima. U ovoj godini smo počeli sa nekim promjenama od kojih najznačajnijom smatram aktiviranje Odbora za omladinu. Jedan značajan izazov za nas i potreba da mladima stvaramo prostor za aktivnosti i za vlastiti razvoj. c kvinna žena List BH Saveza žena u Švedskoj 5

6 Godišnja skupština BH Saveza žena u Švedskoj Piše: Muharem Sitnica Sića 15. izborna Godišnja skupština bh Saveza žena u Švedskoj održana je 20. marta godine na Univerzitetu u Skövdeu. Pozdravne riječi prisutnima, oko 100 delegata i gostiju, uputili su Darko Zelenika, ambasador bih u Kraljevini Švedskoj, Nadira Kilim ispred Trezvenjačkog obrazovnog saveza nbv, i predstavnici organizacija i saveza građana Bosne i Hercegovine u Švedskoj. Emina Ćejvan predsjednica, a Senada Bešić potpredsjednica BH Saveza žena u Švedskoj. Vahida Mehinović predsjednica, a Halisa Šaškin potpredsjednica Skupštine. Skupština imenovala dio novih koordinatora, a za narednu izbornu Skupštinu planira se izmjena Statuta prema kojoj bi i koordinatori regija mogli biti imenovani samo na dva mandata po dvije godine. Na osnovu dostavljenih prijedloga za izbore u bh Savezu žena, od udruženja i sekcija ovog saveza, Izborna komisija je predložila, što je Skupština jednoglasno usvojila, da se produži mandat predsjednici Emini Ćejvan, a da Senada Bešić bude potpredsjednica bh Saveza žena u Švedskoj. Za predsjednicu Skupštine izabrana je Vahida Mehinović, umjesto dr Dženane Zorlak, a Halisi Šaškin je produžen mandat potpredsjednice Skupštine. Skupština je imenovala dio novih koordinatora, a za narednu izbornu Skupštinu planira se izmjena Statuta prema kojoj bi i koordinatori regija mogli biti imenovani samo na dva mandata po dvije godine. U konstruktivnom dijalogu i prijatnoj atmosferi su usvojene sve predviđene tačke dnevnog reda, a potom je Emina Ćejvan predstavila projekt Trafficking Trgovina ljudima. Delegatima se obratio i novoizabrani predsjednik Saveza bh. udruženja u Švedskoj, Fikret Kadić, koji je na zajedničkom sastanku saveza i organizacija bh. građana u Kraljevini Švedskoj, 14. februara u Göteborgu, imenovan vođom projekta Izborni budilnik. Kadić je informisao o tom projektu i Izborima u bih koji će se održati 3. oktobra godine. Val och utnämningar 2010 vid Bosnien-Hercegovinas Kvinnoriksförbunds årsmöte (Skövde, den 20 mars 2010) och konstituerande styrelsemöte (Örebro, den 17 april 2010): Årsmötets ordförande och vice ordförande (valdes av Årsmötet 2010): Vahida Mehinović ( Tillsammans Lidköping) Halisa Šaškin (Norrköping) Kvinnoriksförbundets ordförande och vice ordförande (valdes av Årsmötet 2010): Emina Ćejvan, ordförande ( Respekt Karlskrona) Senada Bešić, vice ( Kvinna 99 Värnamo) Revisionskommittén (valdes av Årsmötet 2010): Enisa Osmanković ( Tidaholms liljor Tidaholm) Branka Behlulović ( Ljiljan Oskarshamn) Ismeta Šeremet ( Kvinna 99 Värnamo) Valberedning (valdes av Årsmötet 2010): Selma Borovac ( Kvinna 2000 Helsingborg) Fikret Babović ( Tidaholms liljor Tidaholm) Izeta Burazerović ( Ljiljan Växjö) Regionala samordnare (utnämnda av Årsmötet 2010): Region Öst: Jasna Perić, samordnare ( Bosna Kalmar) Dinka Salagić, vice ( Linköping 2000 Linköping) Region Väst: Hiba Čelik, samordnare ( Femina Borås) Fatima Kovačić, vice ( Fatima Gunić Göteborg) Region Norr: Senadeta Fazlić, samordnare ( BKC Örebro) Belma Kljajić, vice ( BKC Örebro) Region Syd: Nermina Sijerčić, samordnare ( Biser Kristianstad) Edina Tuzlić, vice ( Sedef Malmö) Region Center: Amira Crnić, samordnare ( Ljuset Skövde) Belma Hafizović, vice ( Tidaholms liljor Tidaholm) Bosniska distriktet Skaraborg: Asima Pašalić, samordnare ( Behar Skövde) Jusuf Ćorić, vice ( Behar Skövde) Kommittéernas ordförande (valdes av styrelsen): Kulturkommittén: Mirsada Zahirović, ordförande ( Tillsammans Lidköping) Nermin Halilović, vice ( Femina Borås) Kommittén för demokrati, integration och mångfald: Fikret Babović, ordförande ( Tidaholms liljor Tidaholm) Kommittén för humanitär hjälp: Ramiza Karamehmedović, ordförande ( Sedef Malmö) Ungdomskommittén: Lejla Sijerčić, ordförande ( Bosnien-Hercegovina Kristianstad) Sekretariat (anställda): Haris Tucaković, sekreterare Sebiha Crnić, kassör-bokförare Jasna Perić, samordnare för verksamheten i förb. Azra Muranović, projektledare Trafficking (1 januari 30 juni 2010) 6 List BH Saveza žena u Švedskoj žena kvinna

7 Skövde, Högskolan, 20. marta Nakon uspješno provedenog projekta Kvinnors makt, Uprava za omladinska pitanja (Ungdomsstyrelsen) je odobrila bh Savezu žena još dva projekta, Trafficking i E-demokratija. Prvi dio projekta E-demokratija čini tehnička priprema interaktivne internet stranice bh Saveza žena, a nakon godišnjih odmora slijedi obuka kontakt osoba i konkretna primjena. Ovaj zadatak povjeren je Harisu Tucakoviću, sekretaru bh Saveza žena Švedskoj. Završena je još jedna uspješna Skupština bh Saveza žena u Švedskoj, a udruženje Behar Skövde, u svojstvu domaćina, besprijekorno je obavilo svoju zadaću. Druženje je nastavljeno uz muziku i pjesmu Mome Radića i Predraga Leskića i sigurno je da će svim prisutnim ovaj dan ostati u dugom sjećanju, u nagovještaju nadolazećeg proljeća i novim susretima. Trafficking Trgovina ljudima Trafficking je tema o kojoj se raspravlja i donose konkretne mjere svugdje u svijetu i nezaobilazan je faktor svih vlada i političara u borbi protiv trgovine ljudima i kršenja ljudskih prava. bh Savez žena je krajem prošle godine donio odluke o konkretnim aktivnostima po projektima, a Azra Muranović je izabrana za vođu projekta Trafficking. Ova mlada i veoma skromna djevojka rođena je u Prijedoru, u Švedsku je došla godine. Studirala je na engleskom jeziku Međunarodne migracije i etničke relacije (International Migration and Ethnic Relations) na fakultetu u Malmöu i uspješno završila početkom ove godine. Potom je nastavila studije Mira i Razvoja (Peace and Development Studies) u Växjöu. Ova tema izazvala je budnu pažnju prisutnih, a tokom predavanja Emine Ćejvan saznali smo puno važnih informacija, postavljena su mnoga pitanja i prijedlozi, i sigurno je da će bh Savez žena provesti sve planirane aktivnosti po tom projektu. U udruženjima su planirane sedmice kampanje protiv traffickinga, a u pripremi je jedna veća konferencija početkom juna u Göteborgu. bh Savez žena, u tom cilju, planira učešće više predavača, eksperata u ovoj oblasti. Izdvajam dio informacija o traffickingu. Državni sekretarijat sad o trgovini ljudima je u svom izvještaju za godinu stavio bih u drugu kategoriju kao znak da bih nije u potpunosti ispoštovala minimalne standarde suzbijanja trgovine ljudima. Internacionalna organizacija za migracije iom (International Organization for Migration) procjenjuje da je od pola miliona ljudi, koji na mnoge načine dođu svake godine u Evropu, dvije trećine iz istočnih zemalja, a spominju se Rumunija, Moldavija, Bugarska i Rusija, gdje su zabilježeni slučajevi kidnapovanja ili pozajmljivanja djevojaka od roditelja za par stotina dolara za rad u evropskim zemljama. Visoki standardi suzbijanja trgovine ljudima su i jedan od preduslova približavanja i ulaska BiH u EU, i neophodno ih je podići na viši nivo. Podsjetimo se da je Evropski sud za ljudska prava (echr) 7. januara u presudi za trgovinu ljudima, prvoj takve vrste, proglasio Kipar i Rusiju krivima po više tačaka optužnice u slučaju Oksane Rantsev. Nažalost, pravda stiže sporo i za mnoge žrtve prekasno. O traffickingu bit će još govora, posebno na planiranoj konferenciji u Göteborgu, a delegati koji su prisustvovali 15. Godišnjoj skupštini bh Saveza žena, pored izrečenog, ponijeli su i odštampane brošure za svoja udruženja i sekcije, koje je pripremila Azra Muranović pod nazivom Modern Slaveri. c kvinna žena List BH Saveza žena u Švedskoj 7

8 Nya ansikten i Kvinnoriksförbundets styrelse 2010 Nova lica u Glavnom odboru i komisijama BH Saveza žena Branka Behlulović Ljiljan Oskarshamn Nadzorna komisija/ Revisionskommittén Senada Bešić Žena/Kvinna 99 Värnamo vice ordförande/ potpredsjednica Amira Crnić Svjetlost/Ljuset Skövde koord. regije Centar/ samordnare för region Center Hiba Čelik Femina Borås koord. regije Zapad/ samordnare för region Väst Nermin Halilović Femina Borås potpredsj. Odbora za kulturu/ Kulturkommitténs vice ordf. Belma Kljajić BKC Örebro zamj. koord. regije Sjever/ vice samordn. för region Norr Azra Muranović Žena/Kvinna 99 Värnamo vođa projekta Trafficking / projektledare för Trafficking Dinka Salagić Linköping 2000 Linköping zamj. koord. regije Istok/ vice samordn. för region Öst Lejla Sijerčić Bosnien-Herc. Kristianstad predsj. Odbora za omladinu/ Ungdomskommitténs ordf. Nermina Sijerčić Biser Kristianstad koord. regije Jug/ samordnare för region Syd Edina Tuzlić Sedef Malmö zamj. koord. regije Jug/ vice samordn. för region Syd 8 List BH Saveza žena u Švedskoj žena kvinna

9 Iz udruženja Borås, Regionalni susret Zapad Domaćin: Femina Borås U programu: nastavnice sfi-a Anki Linsemark i Annika Beckung; izložba grafika Damira Nikšića i radova Jasmine Badnjević, Senke Ramić i Inge Muftić; video prezentacija Jasmine Badnjević; Nermin Halilović recitacije, skečevi i workshop o narodnim igrama; Alisa Špica ručni nakit; Alfred Shtitarica klavir; voditeljica programa: Zlata Sarhatlić Nermin Halilović workshop o narodnim igrama Skövde, Regionalni susret Centar Seminar Žene protiv nasilja/kvinnor mot våld Domaćin: centar za žene Ljuset/ Svjetlost Skövde U programu: Carina Ohlsson (predsjednica Švedskog saveza kriznih centara za žene), Emina Ćejvan, Sebiha Crnić, Izeta Burazerović, Amira Crnić i Birgitta Forsgård; voditeljica programa: Halisa Šaškin Anki Linsemark Annika Beckung kvinna žena List BH Saveza žena u Švedskoj 9

10 Skövde, Susret žena Skaraborga Domaćin: Behar Skövde Voditeljica programa: Asima Pašalić Nyköping, Zajednički sastanak saveza i organizacija građana bih u Kraljevini Švedskoj Iste večeri održana je Centralna proslava 25. novembra Dana državnosti Bosne i Hercegovine Organizator: Savez Banjalučana u Švedskoj u saradnji sa ostalim organizacijama bh. građana u Švedskoj Linköping, Obilježavanje 10-godišnjice udruženja Linköping 2000 U programu: veleposlanik bih gosp. Darko Zelenika, Emina Ćejvan, Eija Tuutijärvi (Studiefrämjandet), Ing-Mari Blomberg (Internationella vänskapsföreningen) i Nadir Garčević (gitara); voditeljica programa: Dinka Salagić Foto: Goran Mulahusić Haris Tucaković, Belma Hafizović, Elma Jakupović, Sadeta Murić & Irma Kilim Darko Zelenika & Emina Ćejvan Eija Tuutijärvi Ing-Mari Blomberg 10 List BH Saveza žena u Švedskoj žena kvinna

11 Meho Baraković & Midhat Ajanović Hajrudin Čaušević, Nizama Granov Čaušević & Meho Baraković Göteborg, Promocija 6. romana Midhata Ajanovića Salijevanje strave Organizatori: Broarna-Mostovi & Galleri Cosmopolitan Promotor: Meho Baraković Göteborg, Promocija 4. romana Nizame Granov Čaušević Utjeha Organizatori: Broarna-Mostovi & Hjällbo biblioteka Promotori: Hajrudin Čaušević i Meho Baraković Skövde, izborna Godišnja skupština bh Saveza žena u Švedskoj i predavanja Trafficking/ Trgovina ljudima (Emina Ćejvan) i Izborni budilnik (Fikret Kadić) Domaćin: Behar Skövde Örebro, Konstitutivna sjednica Glavnog odbora bh Saveza žena u Švedskoj Domaćin: bkc Örebro kvinna žena List BH Saveza žena u Švedskoj 11

12 Lidköping, Regionalni susret Centar s temom Trafficking/Trgovina ljudima Domaćin: Zajedno/Tillsammans Lidköping Program Trafficking : Carina Ohlsson (predsjednica Švedskog saveza kriznih centara za žene), Azra Muranović (vođa projekta Trafficking ), Sebiha Crnić (predsjednica Centra za žene Svjetlost Skövde) Kulturni program: Omladinska plesna grupa Mladost Lidköping, Hor Zajedno Lidköping, Suad Mehinović (pjesma) Prezentacija: Mary Kay njega kože lica i kozmetika Voditeljica programa: Selma Bešović Carina Ohlsson Selma Bešović Azra Muranović Hor Zajedno/Tillsammans Lidköping Omladinska plesna grupa Mladost Lidköping 12 List BH Saveza žena u Švedskoj žena kvinna

13 Elke Schröder Teatarska predstava Trafficking ( Pärla Arlöv) Enisa Grozdanić & Senada Bešić Edina Tuzlić & Ramiza Karamehmedović Hor Biser Kristianstad Malmö, Regionalni susret Jug s temom Trafficking/Trgovina ljudima Domaćin: Sedef Malmö Trafficking : Elke Schröder (Malmöpolisen) i Azra Muranović Teatarska grupa Pärla Arlöv Hor Biser Kristianstad Izložbe slika i radova: Enisa Grozdanić, Sada Ožegović i Dijana Muratoski Voditeljice programa: Edina Tuzlić i Ramiza Karamehmedović Foto: Jasna Perić i Ramiza Karamehmedović kvinna žena List BH Saveza žena u Švedskoj 13

14 Växjö, Predavanje Trafficking/Trgovina ljudima Domaćin: Ljiljan Växjö Predavač: Azra Muranović, vođa projekta Trafficking Voditeljica programa: Izeta Burazerović Värnamo, Predavanje Trafficking/Trgovina ljudima Domaćin: Žena/Kvinna 99 Värnamo Predavači: Eva Strålman, predsjednica Värnamo Kvinnojour (Krizni centar za žene) i Azra Muranović, vođa projekta Trafficking Voditeljica programa: Ismeta Šeremet Foto: Nadira Kilim Foto: Muharem Numanspahić Eva Strålman Helsingborg, Učenici osnovnih škola iz Donjeg Vakufa u posjeti Švedskoj Organizator: kk Bosna Landskrona Basket Za organizatora: Ferid Lukačević, Nail Varjača, Alma Kapo, Lejla Arnautović, Naida Sinanović Za bih-s-04 Helsingborg: Jasmin Kuruzović, Suljo Redžanović, Suad Kozarac, Senad Arnautović, Elvedin Durović Izeta Burazerović, Azra Muranović & Vera Pavlović Foto: Elvedin Durović Skövde, tradicionalni majski fudbalski turnir udruženja Behar Skövde Organizator: udruženje Behar Skövde u saradnji s bh. distriktom Skaraborg Juniori Behar Skövde Bosna Töreboda 7:2 14 List BH Saveza žena u Švedskoj žena kvinna

15 10. 5 godina Respekta aprila proslavili smo u udruženju Respekt 5 godina postojanja! Svečanost je uvećala grupa mladih Respekt i plesna grupa najmlađih, budućih zvijezda. Šta reći nego samo to da nas mlade djevojke svaki puta oduševe plesom i profesionalnošću, a najmlađe najavljuju bogat repertoar u budućnosti! Sve čestitke učesnicima, a specijalno mladim koreografkinjama! Manifestacija ovakvog tipa ne bi mogla proći bez naših obaveznih i dragih gostiju, Aide i Edina Jarana, koji su nas po ko zna koji puta oduševili svojim umijećem sviranja na klasičnoj gitari. Imali smo priliku gledati film, retrospektivu događaja u toku ovih pet godina, urađen od strane naše omladinke Ajle Kapić. Bile su i neizbježne recitacije, naravno, opet u izvedbi naše omladine. Poslije svečanog programa slijedila je muzika za zabavu i druženje za koju su se pobrinuli izvrsni Haris i Sejo iz Växja. A kako je sve to počelo Pa, kao i većina udruženja, tako smo i mi u Karlskroni osjetili potrebu da se družimo, sastajemo, putujemo, tako da je ideja o osnivanju udruženja prihvaćena vrlo pozitivno. Smatrali smo da je dobro da se priključimo bh Savezu žena, jer nam po prirodi aktivnosti i ugledu, baš odgovara. I tako je to krenulo, djeca sa plesom, folklorom i modernim plesom, a mi žene sa drugim aktivnostima. Susreti sa dugim udruženjima imali su i imaju veliki značaj za naše članove. Prilika da se ljudi upoznaju i povezuju, a ujedno i vide zemlju u kojoj živimo, doprinijela je motivaciji za budući rad na lokalnom nivou. Piše: Emina Ćejvan Učešće u švedskom društvu je takođe jedna od značajnih aktivnosti u našem petogodišnjem radu: učešće omladinki u programima, prezentiranje udruženja Respekt na raznim manifestacijama u Karlskroni itd. Udruženje Respekt, s pravom se može reći, poznato je ime na lokalnom planu. I završiću riječima Ajle Kapić iz njenog filma: Hvala udruženju Respekt za ovih 5 godina. c Respekt Karlskrona 5 år kvinna žena List BH Saveza žena u Švedskoj 15

16 S pjesmom u srcu Piše: Muharem Sitnica Sića Gornji Kamengrad pokraj Sanskog Mosta, tu u nekom drugom vremenu kada se kahvom počinjalo, u baščama, po kućama i uvijek zajedno. Komšije, hajte, gotova je! povikao bi neko i eto prvih jutarnjih eglenisanja, počinje novi dan i tako svaki dan, rođaci, komšije, prijatelji, svi k o jedna familija. Tako se živjelo, radovalo i tugovalo, pjevalo i sviralo, i uvijek zajedno. Tako se rađalo, odrastalo, momkovalo, zaljubljivalo, ženilo, udavalo, djecu izrađalo, u harmoniji i slozi, u tradiciji i običajima idiličnog kraja u bosanskim vrletima. I kako to već biva, sreli su se i zavoljeli Sabina i Fadil i počelo je kao u pjesmi dok ne dođoše neka mračna i neshvatljivo teška vremena. Fadil sa dvogodišnjim sinom i trudnom suprugom Sabinom, otrgnuti od rodne grude, dođoše u Švedsku, u komunu Söderhamn. Iste godine, u Uppsali, rodio se drugi sin Anes. Nije im bilo nimalo lako na novom početku sa dvoje male djece, ali čvrsta odluka da njima obezbijede budućnost dostojnu čovjeka, davala im je snage da idu dalje. A jednog lijepog dana, 1997., rodila se Aida. Dvije godine kasnije, familija Burnić preseljava u Färjestaden na ostrvu Öland, gdje i sada žive. U međuvremenu sin Selmin završava gimnaziju, upisuje fakultet i odlučuje da prvo ide u vojsku. Anes pohađa prvu godinu gimnazije, a Aida ide u šesti razred osnovne škole. A Aida, e to je posebna priča koju nam ova vitka i lijepa djevojčica želi sama ispričati. Živim u Färjestadenu na Ölandu i idem u šesti razred. Moji najbolji drugari u školi su Sara, Alva, Julia, Emelie, Herman i Simon. Idem i u mekteb, a tu Aida Burnić su i moje drugarice Naila, Džemila, Delila, Sedina, Emina i Medina. Pohađam i bosansku školu, a tu su Haris, Medina, Arnel i učitelj Esad. Moja familija je vesela po prirodi, kod nas je muzika i pjesma uvijek prisutna, i ja sam od malih nogu imala priliku da držim mikrofon i pjevam sa mojim babom i bratom. Babo je pjevao sevdalinke i mene učio prve bosanske riječi preko muzike, pa sam i ja počela da pjevam sevdalinke i narodne pjesme. Mevlud i ilahije volim isto tako da učim i to me čini sretnom. Moji prvi nastupi počeli su osmoj godini na bosanskim feštama i bajramskim sijelima. Posebno drag nastup bio je u švedskoj školi kad sam imala deset godina. Pripremali smo program za Božić i moja učiteljica, Eva Sjöstrand, upitala me je: Aida, da li bi htjela da nas naučiš jednu pjesmu na tvom jeziku? Bila sam iznenađena, ali ponosna na to, jer sam ja jedina Bosanka u razredu. Dala sam sve od sebe da ih naučim pjesmu Hajde da ludujemo od Tajči, i to sam uspjela. To je bilo iznenađenje za sve roditelje, svi su bili oduševljeni mojom pjesmom, a također su bili ponosni na svoju djecu. Imala sam veliku tremu, a istovremeno bila sretna i ponosna kada je cijeli razred sa učiteljicom pjevao pjesmu na mom jeziku. Sad pjevam i narodne i zabavne pjesme na našem jeziku. Nastupala sam u školi, staračkom domu, bosanskom klubu, bosanskim feštama i zabavama u Kalmaru, Nybru, Karlskroni itd. Volim slušati sve vrste muzike posebno mi se dopada r&b, hip hop, pop i naša muzika. Pored muzike bavim se fudbalom od sedme godine i igram ponekad stolni tenis. Čitam razne knjige, družim se prijateljicama i igram igricu Sims 3 na kompjuteru, a najviše vremena provodim sa familijom i najviše me raduje kada svi zajedno zapjevamo. Najdraži nastup dogodio se 10. oktobra u Oskarshamnu kada sam učestvovala u programu Dani kulture u organizaciji bh Saveza Žena u Švedskoj. Otpjevala sam pjesmu My Number One Helene Paparizou. Nikad dosad nisam pjevala pred tolikom publikom, a 16 List BH Saveza žena u Švedskoj žena kvinna

17 bilo je puno djece, omladine i odraslih. Dok sam izlazila na scenu i uzimala mikrofon imala sam tremu i bila jako uzbuđena, ali kada sam zapjevala i vidjela u publici svoje drage roditelje kako me pogledima bodre i daju mi podršku, trema je nestala. Tokom pjesme omladina je ustala, pljeskala u taktu muzike i igrala, a kad sam završila svoj nastup, prolomio se gromoglasan aplauz kakvog do sada nisam doživjela. Bilo je super, bilo je kul i nastup u Oskarshamnu ostat će mi u najljepšem sjećanju. Za odjeću i scenski nastup brine se mama i brat Selmin. Kad mama napravi neku kreaciju i ja to obučem kod kuće, pa kada Selmin i Anes kažu šta misle i još kad babo klimne glavom, onda znam da je sve potaman i svi smo sretni i zadovoljni. Često razmišljam i maštam šta bih željela biti kada porastem? Možda pjevačica, učiteljica, manekenka, fudbalerka, fotograf ili dizajner. Još sam mala da bi odlučila šta ću raditi kad budem velika, ali sigurna sam da ću biti aktivna sa muzikom. Nemam nikakvo muzičko obrazovanje, a sa bratom Selminom pomalo sviram gitaru, i želim to da naučim. Svake godine putujemo u Bosnu i Hercegovinu i svake godine su nova prijatna iznenađenja, i to me jako raduje. Prošle godine smo napravili izlet kroz bih i posjetili Sanski Most, Ključ, Jajce, Donji Vakuf, Travnik, Sarajevo i Mostar. Ove godine smo obišli Prijedor, Bosanski Novi, Cazin i Bihać. A uvijek ću se sjećati Baščaršije u Sarajevu i kako Neretva fino teče ispod Starog mosta u Mostaru. Sve ovo ispriča mi uvijek nasmijana i vesela Aida, a u međuvremenu stiže mi i dopis njenog učitelja Esada, koji nam kaže: Kada je riječ o Aidi Burnić, onda tu postoji samo jedna lijepa priča. Kao njen učitelj maternjeg bosanskog jezika, ponosan sam i sretan što pored velikog broja sličnih njoj u grupi imam i jednu ovako talentovanu, nadarenu, i po mnogim pitanjima sposobnu djevojčicu i učenicu. U naših sedam godina lijepog druženja, Aida je pokazala sve svoje najbolje vrline, kvalitete i umijeća kako kroz uspješno savladavanje školskog gradiva, tako i kroz redovno učešće u svim kulturno-zabavnim manifestacijama organizovanim na području komune Kalmar i bliže okoline. U školi, na nastavi maternjeg jezika, Aida je u grupi jednu godinu starijih svojih jarana koji su ponekad skriveno ljubomorni na njene odlične rezultate. Aida je dobar recitator, dobro glumi, odlično pjeva, još bolje pleše, i njen učitelj bosanskog jezika Esad Vučkić, s ponosom kaže da bez nje nijedna školska kulturno- -zabavna manifestacija nije tako uspješna kao što biva kada je ona u programu. I još puno toga mogao bi nam ispričati učitelj Esad Vučkić, a i on je jedan od zaslužnih u proteklih sedam godina što Aida tako dobro piše i govori bosanski jezik i da je aktivna u mnogim sekcijama i da učestvuje u svim školskim programima. Svi ćemo biti sretni i ponosni da ima takve djece i omladine koja su rođena u Švedskoj, a koja u svojim srcima ponosno nose i šire na ovim prostorima svu ljepotu i kulturne vrijednosti svoje domovine, naše bih. Aida nastavlja svoj zvjezdani put i sigurno je da ćemo je vidjeti u još mnogim programima i zabavama. Poželimo Aidi, njenoj braći i roditeljima, još puno uspjeha, nastupa i lijepih trenutaka. c kvinna žena Za vrijeme moga posljednjeg putovanja po bih, januara ove godine, imao sam priliku da upoznam sugrađanina Selvera Tozu, nekada istaknutog člana konzorcija dc-a u Goraždu, a danas jednog od najboljih mladih trenera fudbala u bih. Da su moje pretpostavke tačne, najbolje svjedoči podatak da je gospodin Tozo za proteklih 15 godina od završetka rata uspio da kroz svoju školu fudbala plasira mnoštvo mladih fudbalera koji danas sa pravom nose dresove mnogih poznatih klubova u zemlji i inostranstvu. Možda priča o ovom mladom fudbalskom entuzijasti ne bi bila toliko interesantna da u gradu nisu postojale i druge škole fudbala koje su vodili istaknuti fudbaleri i treneri poput Nudžeina Gece, nekada standardnog fudbalera prvoligaša sa Koševa, ili Šemsudina Kajtaza, jednog od najvećih fudbalskih trenera kod nas i šire. Svake godine kroz Selverovu školu fudbala prođe 50 mladih momaka od godina u svim kategorijama. U posljednje vrijeme počela je sa radom i ženska nogometna škola koju takođe vodi isti čovjek i sa istim uspjehom. Upravo u vrijeme ovog razgovora sa Selverom (januara 2010., op. autora) vratili su se sa jakog međunarodnog turnira u Beogradu gdje su, u konkurenciji 12 zemalja regiona i šire, osvojili srebrenu medalju izgubivši u finalu od domaćina turnira, reprezentacije Srbije. Naglašavaju da su u Beogradu izvanredno primljeni i da su od strane domaćina uživali u dobrodošlici čitava tri dana trajanja turnira. I ne samo u Srbiji, već i u drugim zemljama (Hrvatska, Crna Gora, Švedska), bili su učesnici raznih turnira, a boravili su i na tradicionalnom turniru nacija koji se svake godine održava u Göteborgu, Švedska, 2008./ Tokom razgovora saznali smo da su dječaci i djevojčice sa Drine ljubitelji građana svoga grada ne samo zbog sportskih rezultata već i velikog broja odlikaša te ih sa pravom nazivaju generacijom odlikaša. Zašto, to objašnjava trener Tozo i ističe da svaki onaj koji u školi ne postiže zadovoljavajuće rezultate dobija zasluženi odmor dok ne poboljša svoju školsku situaciju. List BH Saveza žena u Švedskoj Tri bosanske priče Sa lica mjesta: Elvedin Durović Ko u školi ne postiže zadovoljavajuće rezultate dobija zasluženi odmor dok ne poboljša svoju školsku situaciju. O ovim mladim će se još čuti, poželimo im da nastave graditi mostove prijateljstva ma gdje bili. 17

18 Trener Selver Tozo (u sredini iznad dječaka s crvenom trakom na glavi) sa saradnicima i učesnicima škole fudbala FK Goražde Dok posmatramo brojne dječake i djevojčice na popodnevnom treningu u dvorani Mirsad Hurić razgovoru se pridružuje i šef stručnog štaba ovdašnjeg prvoligaša fk Goražde, gospodin Dževad Hadžović, i sa ponosom ističe da je veliki broj njegovih današnjih prvotimaca upravo potekao iz škole fudbala trenera Toze. A njihova zajednička saradnja traje dugi niz godina, još iz vremena kada su prije rata zajedno nastupali za ovdašnjeg trećeligaša fk Radnički. Nadom da će se o ovim mladim dječacima i djevojčicama još čuti, ispunjavamo njihovu, i želju njihovog trenera, da se nađu na stupcima naših izdanja sa željom da nastave graditi mostove prijateljstva i sporta ma gdje bili u interesu grada i zemlje koju dostojno predstavljaju. Priča druga životu zna ponekad i sudbina čudna biti. Od svoje U rane mladosti do poznih godina ljudi se hvale sretnim ili se sa sjetom sjećaju teških trenutaka koje su doživjeli tokom svoga životnog vijeka. Moj otac i majka su bili sudionici obje ove sudbine. U svojoj mladosti, sretni i razdragani u okrilju svako svoga porodičnog okruženja, nisu ni razmišljali o mnogim svjesnim i nesvjesnim događajima koji će ih pratiti kroz životni put kao i većinu drugih porodica sa naših prostora. U ratnom metežu i neizvjesnosti stigoše u dijasporu i započeše planove svoje zajedničke budućnosti. Realizacijom dijela njihovih zajedničkih želja i planova jednog lijepog proljetnog dana rodila se njima najdraža i jedina kćerka Emina. Da li je sudbina tako htjela ili je to ime određeno igrom slučaja njihovog prethodnog dogovora, ali ja sam i danas sretna i ponosna na svoje ime. Odrastajući sretno i zadovoljno u krugu svojih roditelja, vremena su prolazila a ja vremenom shvatih da oni polako ali sigurno grade ljepše i bolje sutra za nas sve troje. A to ljepše i bolje ja sam vrlo rano osjetila u mojim lijepim dječijim danima. Lijepe haljine, puno igračaka, pa polazak u školu, a samim tim i upoznavanje novih ljudi i njihovih običaja. Kada sam pošla u školu shvatila sam da jedan broj mojih vršnjaka dolazi iz različitih sredina i sa različitim običajima i kulturama. I to mi onda ali i sada nije smetalo Međutim, moje najbolje drugarice, čiji su roditelji takođe sa istih prostora, su rođene i odrasle u istom okruženju i sa istim životnim pričama kao i ja. Zato odmah na početku iz predostrožnosti kulture i lijepog ponašanja, ne bi bilo korektno da pišem o njima a da ih ne predstavim: Sanna, Enna i Lanna. Moje najbolje drugarice idu sa mnom u isti razred i svakodnevno se družimo i zajedno provodimo najveći dio slobodnog vremena. Pošto živimo u istom naselju, često se viđamo i zajednički dogovaramo. Svake sedmice izlazimo zajedno u mali školski disko a u slobodno vrijeme treniramo gimnastiku u obližnjoj osnovnoj školi. Ali, ono što meni ponekad smeta u našem zajedničkom druženju je što one ne žele da razgovaramo na Emina 18 List BH Saveza žena u Švedskoj žena kvinna

19 našem zajedničkom jeziku kojem su nas učili naši dragi roditelji. Ja: Dobar dan!, a one Hej!, ja: Doviđenja!, a one uglas Hej då!. I tako redom i tako svakodnevno. Ali to nije sve Ovoga ljeta ja sam sa ocem i majkom boravila u Bosni i tom prilikom bila kod svoje nene i deda po prvi put od kako su moji roditelji morali da silom prilika napuste svoju domovinu. Kako mi je bilo tih dvadesetak dana riječima ne mogu opisati i jedva sam čekala priliku da svojim drugaricama po povratku ispričam sve svoje događaje sa prvog školskog raspusta u svojoj domovini. Pričala sam im o tome da moj dedo i nena žive na selu i ustaju svako jutro veoma rano da bi po čitav dan radili na svome imanju. Naučili su me kako se pravi sir, pogača, uljevak, razne vrste pita, od sirnice do poznatog bureka, pekmez, dževrek Tokom dana sam sa njima čuvala njihove, a oni kažu i naše, ovce i krave na obližnjim proplancima i uživala u ljepotama i krajoliku gdje su moji roditelji odrasli i proveli svoje najljepše godine. Obišla sam po prvi puta i gradove poput: Sarajeva, Mostara i Banja Luke i divila se ljepotama Baščaršije i Vrela Bosne, Kujundžiluka oko Starog mosta, ljepotama Gornjeg Šehera i slapovima bistrog i hladnog Vrbasa. Iako sam se svim srcem trudila da dočaram sve ono što sam doživjela, a što je meni ostalo nezaboravno, imala sam utisak da sam pričala uzalud i da moje ushićenje i radost koju sam doživjela nisu dobili onaj efekat koji sam očekivala. Nisam htjela da sa njima komentarišem različite poglede koji su očito prisutni kod njih, niti roditeljima da objašnjavam moju borbu za opisivanje životne stvarnosti koju sam doživjela. Dugo i uporno sam razmišljala zašto moje kolegice ignorišu moju temu i ne samo nju nego i domovinu mojih ali i njihovih roditelja Vrijeme je prolazilo, sjećanja su navirala, a mene je u dubini duše intrigiralo šta je i u čemu je uzrok svemu ovome. Pišući ovu priču još uvijek ne znam pravu istinu, ali možda je ona u Sanni, Lanni i Enni ili je možda u isključivoj komunikaciji na jeziku zemlje u kojoj se nalazimo Vjerovatno će se vremenom saznati istina, ali ja još uvijek jedva čekam novi raspust i susret sa svojim dedom i nanom a oni neka misle šta kod hoće. Svako prema sebi, ali dokle, vidjećemo Napominjem da je ovo moja priča, a svaka sličnost ili podudarnost sa bilo kojim osobama ili događajima je slučajna. Priča treća Uvijek sam se divio starim narodnim izrekama koje smo mi kao djeca u to vrijeme prihvatali sa podsmijehom a kasnije shvatali njihovo pravo značenje. Jedna od tih bila je: dabogda bio lijep i pametan, da ti bog dā lijepo zdravlje, dabogda te sreća srela i tako u nedogled. Sumirajući sve ove narodne izreke sa pravom bih ih mogao objediniti u osobama dviju sestara: Ene i Amajle koje sam davne godine sreo u Helsingborgu. U to vrijeme ja sam između ostalog bio jedan od nastavnika u Bosanskoj dopunskoj školi i igrom slučaja upoznao sam prvo Amajlu, a nešto kasnije i Enu. Da slučajnost bude veća, tada je Bosanska dopunska škola važila za najbolju u Švedskoj a u sastavu Sestre Omeragić nastavnog kadra bila je i njihova majka, nastavnica Tica Omeragić. Vjerovatno mi nećete zamjeriti ako istaknem da su u to vrijeme u školi dobrovoljno radili vrsni pedagozi poput prof. Zemke Kamarić, Šemsije Tufekčić, Šemse Omeragić, Nede Lagumdžije, Enise Ćordić, Halime Migić, Senada Arnautovića, Fatime Fazlić, Emira Mustedanagića Možda su prednji podaci uz niz drugih okolnosti uticali da su obje danas mlade, lijepe i obrazovane djevojke koje bi poželio svaki roditelj. Mlađa Ena ima 18 godina i završava ekonomiju preduzeća, ujedno se pripremajući za prvi studentski bal u maju mjesecu ove godine. Želja joj je da nastavi školovanje i usavršavanje ekonomije na Univerzitetu u Lundu. Trenutno je angažovana na okončanju školovanja a u slobodno vrijeme radi u Graffiti kafeu i na taj način obezbjeđuje sebi prijeko potrebni džeparac. Starija Amajla ima 21 godinu i na završnoj je godini web dizajna. Posebno se usavršava za interijer dizajn. Poslije završetka obrazovanja u ovoj oblasti namjerava proširiti znanje u interijer i prostornim komunikacijama. U slobodno vrijeme dizajnira i već je dobitnik jednog broja priznanja i nagrada za uspješne kreacije. Obje ističu da nemaju dovoljno slobodnog vremena zbog raznih školskih i drugih obaveza ali da ipak nađu vremena za posjetu brojnoj porodici, disko izlascima i egzotičnim putovanjima. Putuju najčešće u društvu svojih roditelja, majke Tice i oca Envera. Posebno su sretne kada u ljetnim raspustima mogu da posjete svoju rodbinu i prijatelje u bih. O budućim planovima nerado govore Znaju da je jednoj škola pri kraju a drugoj studiji na početku. Davati sugestije za budućnost ovim mladim osobama je iluzorno i suvišno jer one su same po sebi mlade, lijepe i obrazovane djevojke Slika u prilogu govori sama za sebe. Zato, sjetimo se ponovo naših starih i ponovimo zaželimo im puno sreće u budućnosti. c kvinna žena List BH Saveza žena u Švedskoj 19

20 Zlato što zaista sija Svaki komad nakita je rezultat trenutne inspiracije i nosi poruku za ženu koja želi nešto drugačije. Godišnji odmor u BiH je prilika da se posjeti ne samo rodbina i prijatelji nego i da se dotakne dio naše kulture i tradicije. Treba se odvojiti vrijeme za posjetu izložbama, koncertima i pozorišnim predstavama. Ne smiju se zaboraviti otvoriti vrata knjižarama i kupiti knjige napisane na maternjem jeziku koje nam mogu pružiti radost i utjehu ili nas mogu rastužiti. Trebamo napuniti naše iscrpljene baterije ne samo suncem i mirisom domovine nego i kulturnim i duhovnim životom. Ja bih ovom prilikom željela predstaviti jednu izuzetnu umjetnicu, osobu koja predstavlja avangardu zlatarskog majstorstva sa Baščaršije, Nerminu Begović. Kada razgovarate sa Nerminom osjećate toplinu i vedrinu, želju za uspjehom, inat da se dokaže, potvrdi i ostvari mjesto u jednom zanatu u kojem uglavnom vladaju muškarci. Nanese li vas put u Sarajevo, na Baščaršiju, svratite do Nerminine zlatare, bez obaveze da nešto kupite, nego sa željom da vidite nešto novo i uživate u ljepotama Nermininog stvaralaštva. Senada Bešić expo 2010., od 1. maja do 31. oktobra u Šangaju, sa 225 zemalja i organizacija je najveća svjetska izložba do sad organizovana. U okviru zvaničnog programa i prezentacije bih, u centralnom dijelu paviljona, postavljena je izložba Tradicionalna umjetnost i obrt u bih, koju je uredila Nermina Begović, dipl. ing. arh. iz Sarajeva. Nermina Begović na svjetskoj izložbi expo u Šangaju Bosna i Hercegovina će se na expo predstaviti temom Cijela zemlja jedan grad i paviljonom čiji koncept predstavlja simbiozu pet elemenata: vatre, zemlje, metala, drveta i vode. Osnovna ideja je sjedinjenje energije ovih elemenata i simboličko predstavljanje multikulturalizma građana, društva i gradova u bih. Upravo ste se vratili iz Šangaja? Zadovoljstvo je bilo formirati izložbu stvaralaštva iz oblasti tradicionalnog zanatstva s umjetničkim akcentom, a s područja cijele države. Iskustva stečena u radu udruženja čiji sam član zup (Zona unaprijeđenog poslovanja), Studio sfw (Sarajevo Fashion Week), see Fashion Fusion (South- -East European Fashion Fusion) i ulupubih (Udruženje likovnih umjetnika primijenjenih umjetnosti i dizajnera bih), pomogla su mi da po prvi puta bude organizovana izložba ove vrste, na nivou cijele države. Predstavljeni su radovi 28 autora i udruženja, mahom akademskih i priznatih veličina u ovoj oblasti. Slijedeći ideju Cijela zemlja jedan grad, izložbom Tradicionalna umjetnost i obrt u Bosni i Hercegovini brišu se granice između urbanog i ruralnog, tradicionalnog i modernog, a naglašava se njihova integracija, koja stvara neprolaznu ljepotu. Cilj izložbe je očuvanje i afirmacija stvaralaštva proizišlog iz tradicionalnog obrta, pri čemu je posebno naglašeno bogatstvo kulturnog nasljeđa. Takođe, ovakve izložbe imaju za cilj i da obogate ukupnu turističku ponudu. Kako ste se uopšte našli u nakitu? Nešto se jednostavno desi, a da ne znate ni kako je počelo. Po završetku studija došla sam u očevu zlatarsku radnju da malo predahnem od arhitekture, zaljubila se u nakit i tu ostala. Neka dešavanja i želja za očuvanjem porodičnog obrta učvrstili su moju odluku. Oduvijek me je privlačio radni stol mojih roditelja, jer su i mama i tata majstori zlatarstva. Konačno sam imala i godina i vremena da i ja zauzmem svoje mjesto za tim stolom. Od tada je prošlo skoro 20 godina. 20 List BH Saveza žena u Švedskoj žena kvinna

21 Kad ste Vi napravili prvi komad nakita i šta je to bilo? Od početka se bavim isključivo zlatnim nakitom. Zlato, kad se posmatra kao materijal, očaravajuće je i fascinantno. Dugo vremena sam istraživala odnose drugih materijala sa zlatom i mogućnosti oblikovanja i postizanja raznih efekata u različitim kombinacijama. Moj prvi dizajnerski komad nakita bio je privjesak, zlatni ljiljan na podlozi od tisovine. U to vrijeme, u opkoljenom Sarajevu, imao je duboki smisao. Kasnije se dizajn moga nakita mijenjao, čak veoma dinamično. Opet je u pitanju različita kombinacija materijala, do nekog konačnog odabira, ali uvijek u potpunom skladu sa klasičnim zlatnim nakitom. Kreirali ste liniju nakita pod nazivom nb Gold Line. Po čemu je posebna ta linija? Upravo je odabir materijala definisao moju liniju nakita, pod nazivom nb Gold Line. To je unikatni, ručno rađeni nakit, izveden u jedinstvenoj kombinaciji keramike, zlata i Swarovski kristala. Na taj način, ovo je vrlo strogo definisana linija, a da pri tom daje bezbroj mogućnosti u oblikovanju forme, bogatstvu kolorita, u stanju je slijediti trendove i pri tome zadržati neophodnu dozu klasičnog, što mora da nosi zlatni nakit. Želim uraditi nešto što nije samo za jednu sezonu, a da je dovoljno blisko nadolazećim trendovima. U skladu s tim biram i boje kristala i keramike, a to su neizostavni bijeli i crni tonovi, boja slonovače i cijela paleta zemljanih toplih tonova. Posebnost nekih komada nakita je naglašena crvenom, plavom ili ljubičastom bojom kristala. Ipak to su samo tri odabrane nijanse, koje nikada neće biti izvan trenda, one su klasici među bojama. Svaki komad nakita je rezultat trenutne inspiracije i nosi poruku za ženu koja želi nešto drugačije. Konačno, osim u našoj radnji (zlatara Čengić), nakit se može naći u Dubrovniku i u Beču, galerija nakita Moha. (Izvor: bh. štampa; recto foto: Jasmin Šaković) c kvinna žena List BH Saveza žena u Švedskoj 21

22 Att aldrig glömma Vad hände i Srebrenica? Hur hanterades en skyddad zon Av: Fikret Babović FN:s skandalösa sätt att hantera den s.k. skyddade zonen, som man själv tagit på sig ansvaret att skydda, möjliggjorde realiserandet av folkmordet i Srebrenica. Šejla Kamerić: En bosnisk tjej, 2003 (foto: Tarik Samarah). Graffiti skriven av en okänd nederländsk soldat på en mur i militärförläggningen i Potočari, Srebrenica, 1994/95. Kungliga nederländska trupper, som en del av FN:s fredsbevarande styrkor (UNPROFOR) i Bosnien och Hercegovina 1992/95, var ansvariga för den skyddade zonen Srebrenica. Världssamfundet genom sin grundläggande institution, fn, hade under kriget i Bosnien-Hercegovina garanterat enklaven Srebrenica status av en skyddad zon där skyddet bestod av fn:s militära skydd. I utbyte mot det utlovade skyddet krävde fn att stadens försvarare lämnar ifrån sig sina vapen. Ett nederländskt kompani ur fn:s fredsbevarande styrkor hade skickats till Srebrenica för att skydda de tiotusentals bosnjaker i staden som var omringad av bosnienserbiska styrkor. Det handlade om människor som i stort sett hade sökt skydd i området som genom fn:s säkerhetsråds resolution 819, den 16 april 1993, hade utsetts till ett skyddat område. Den 16 april 1993 antog nämligen fn:s säkerhetsråd resolutionen 819 som begärde att alla parter i konflikten i Republiken Bosnien och Hercegovina behandlar Srebrenica och dess omgivning som en skyddszon som bör vara fri från något väpnat angrepp eller några andra fientliga ageranden. Resolutionen krävde även ett omedelbart upphörande av väpnat anfall av bosniska serbers paramilitära enheter mot Srebrenica och deras omedelbara avlägsnande från området. Den dåvarande Förbundsrepubliken Jugoslavien (Serbien och Montenegro) skulle omedelbart upphöra med leveranser av militär utrustning och tjänster till bosniska serbers halvmilitära enheter i Republiken Bosnien och Hercegovina. För att konkretisera beslutet krävdes att generalsekreteraren tog omedelbara steg till att öka närvaron av unprofor:s styrka i Srebrenica och dess omgivning med uppgiften att övervaka den humanitära situationen i den skyddade zonen. Samtidigt uppmanades alla parter att fullständigt och omedelbart samarbeta med unprofor. 1 Alla eventuella förfrågningar skulle omedelbart anmälas till Säkerhetsrådet. Resolutionen fördömde all form av etnisk rensning som hade skett i regionen och sådana handlingar klassade som oacceptabla och olagliga. Avtalet om demilitariseringen av Srebrenica skrevs den 18 april 1993 (s/25700, annex) mellan bosniska regeringen och den serbiska sidan, under medling av den svenske generalen Lars-Eric Wahlgren. Enligt avtalet skulle ett fullständigt eldupphör och demilitarisering av Srebrenica vara klart inom 72 timmar. I gengäld för unprofor:s skydd av Srebrenica lämnade försvararna (arbih Republikens Bosnien-Hercegovina Försvarsmakt) ifrån sig sina stridsmedel till unprofor. Förutsättningarna för resolutionens antagande fanns i det faktum att enligt informationen som generalsekreteraren presenterade till Säkerhetsrådet hade situationen i Srebrenica och dess omgivande områden försämrats snabbt och kraftigt. Det pågick ett avsiktligt och väpnat anfall mot den oskyldiga civila befolkningen. Efter krigsutbrottet i Republiken Bosnien och Hercegovina hade nämligen de bosnienserbiska styrkorna ockuperat bosnjakiska byar och städer i den östliga delen av landet och folket massutvisades och misshandlades. Våldtäkter mot kvinnor var ett vanligt brott. Detta hade för följd att många bosnjaker flydde till enklaverna som Goražde, Žepa, och bland annat Srebrenica. 1. unprofor, The United Nations Protection Force. 22 List BH Saveza žena u Švedskoj žena kvinna

23 En liten bosnisk flicka bland kistorna. Srebrenica, den 11 juli 2009 (Foto: Elvis Barukčić/AFP/Getty Images) Srebrenica var en liten okänd stad. För att rädda sina liv där, stationerades omkring flyktingar som var i stort behov av all möjlig hjälp. Uppträdandet av den skyddade zonen Srebrenica har sina rötter i idén som kom redan från den s.k. London Conference som hölls augusti Där konstaterades bl.a. av Internationella Rödakorskommitténs (icrc) president dr Cornelio Sommaruga, att det internationella samfundet hade en livsviktig roll att spela. De oerhörda lidanden och dödanden måste upphöras. Han ställde då frågan till deltagarna om de skulle ha i åtanke att som en av valmöjligheterna införa skyddade zoner för att lösa den humanitära krisen i Bosnien och Hercegovina och särskilt i östra Bosnien, där staden Srebrenica ligger. Några kända namn och representanter i Förenta Nationerna stöttade detta förslag redan i ett tidigt skede. Så exempelvis, den tidigare polske premiärministern Tadeusz Mazowiecki som var speciell rapportör till fn:s kommission för mänskliga rättigheter i forna Jugoslavien. Vidare tog Säkerhetsrådet beslut att inrätta en tillfällig tribunal i Haag 2 i fallet som angår applikationen av Konventionen om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord (genocide), samt uppmanade regeringen i Federala Republiken Jugoslavien att omedelbart underteckna och tillämpa den konventionen. 3 Konventionen innebar i princip ett mellanstatligt avtal om förhindrandet och bestraffningen av brottet folkmord. Enligt denna 1948 års konvention avses med folkmord gärningar förövade i avsikt att helt eller delvis förinta en nationell, etnisk, rasmässigt bestämd eller religiös grupp såsom att döda medlemmar av gruppen eller att tillfoga medlemmar av gruppen svår kroppslig eller själslig skada. Säkerhetsrådet bedömde situationen som allvarlig och bestämde även att så fort som möjligt skicka en delegation som skulle bestå av Säkerhetsrådets medlemmar för att på själva platsen avgöra hur kritiskt läget egentligen var och att om detta omedelbart sända tillbaka information i form av en speciell rapport. Det fanns även en möjlighet av luftangrepp av nato-styrkan eftersom nato alliansen ställde sig positivt till fn:s begäran för ett närmare samarbete. FN:s fredsstiftare (Foto: Igor Vasilev/UN Photo) 2. The International Court of Justice (icj), Den Internationella domstolen har sitt säte i Haag i Nederländerna. 3. Konventionen om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord (genocide) av den 9 december 1948, ga res. 260 a (iii). kvinna žena List BH Saveza žena u Švedskoj 23

24 Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att på tillbörligt vis uppmärksamma årsdagen av folkmordet i Srebrenica och Potočari genom att stödja parlamentets utropande av den 11 juli till den dag då vi i EU minns offren för folkmordet i Srebrenica och att uppmana alla länderna på västra Balkan att göra likadant. (Europaparlamentets resolution av den 15 januari 2009 om Srebrenica) detta ödets moment gällde det emellertid, efter den I serbiska offensiven, att använda detta militära skydd som drogs tillbaka för att skydda skyddsmakten själv och lämnade de förment beskyddade skyddslösa. Ett riktigt flygangrepp kom inte trots att det enligt Säkerhetsrådets resolution 836 fick unprofor mandat att använda militär makt, inklusive stridsflyg, för att avvärja attacker mot Srebrenica och även mot de andra proklamerade skyddade områdena. Minnesstund srebrenica år Serbernas slutangrepp mot den skyddade zonen Srebrenica inleddes den 6 juli Tidigt på morgonen begärde försvararens befälhavare av Srebrenica att unprofor lämnar tillbaka vapen, som de lämnade ifrån sig, på grund av överenskommelser om demilitariseringen från Begäran avslogs med motiveringen att it was unprofor s responsibility to defend the enclave, and not theirs. 41 Man förklarade att inte ville eskalera läget vidare, att bsa (Bosnian Serb Army) och arbih (Armed Forces of Bosnia and Herzegovina) kom i direkt strid. Beslutet fattades av överbefälhavaren för unprofor:s styrka i Srebrenica. Det handlade om en holländsk bataljon (Dutchbat 3) i Srebrenica som kom till området i januari De hade sin bas tre mil norr om byn Potočari. Bataljonen bestod av 780 man, varav omkring 600 placerades i det skyddade området Srebrenica. Den 6. juli var serbiska styrkor bara 1,2 mil från stadens centrum. Staden föll den 11 juli 1995 och då utfördes det värsta massmordet i Europa sedan andra världskriget. Enligt Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien (icty) var denna händelse, med de alla elementerna hur den utfördes, ett klassist folkmord. 52 Det som klart skiljer detta folkmord av de andra utförda folkmorden i världen är att det utfördes i ett område som av fn förklarades som säkert och där borde de oskyldiga människorna känt sig trygga. fn:s undersökning bekräftar att Dutchbat inte hade avfyrat en enda skott direkt på de framflyttande serbiska styrkorna. Till denna tidpunkt har minst tre förfrågningar för luftunderstöd från Dutchbat avfärdats från olika komandnivåer. 6 Under tiden flög det 18 nato:s flygplan mot Srebrenica. Två av dem holländska f-16 släppte två bomber (!) mot något som de tänkte vara motorfordon och som var i antågande mot staden söderifrån. Skadorna var obefintliga. Sedan vände de tillbaka till sin bas i Italien. fn:s skandalösa sätt att hantera den s.k. skyddade zonen, som man själv tagit på sig ansvaret att skydda, möjliggjorde realiserandet av detta folkmord. Under ett par dagar mördades över pojkar och män. Därmed utsattes fn:s och världssamfundets garanti för ett test som fn och världssamfundet inte bestod. Det ledde i sin tur till en grundläggande legitimitetskris för fn som helhet. c Stockholm 11 juli, kl. 16 Filmhuset, Karlaplan, Borgvägen (s. 55). 5. Folkmord definieras i artikeln ii i Konventionen om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord (genocide), som antogs i fn: s generalförsamling i resolution 260 den 9 december Konventionen trädde i kraft den 12 januari Enligt artikeln ii betyder folkmord var och en av följande gärningar som begås med avsikt att helt eller delvis förinta en nationell, etnisk, rasmässig bestämd eller religiös grupp som sådan, dvs. att a) döda medlemmar av gruppen, b) orsaka allvarliga kroppsliga eller psykiska skador på dem, c) avsiktlig utsätta gruppen för livsvillkor som är avsedda att åstadkomma gruppens fysiska förintelse antingen helt eller delvis, d) vidta åtgärder som avsetts att förhindra födslar inom gruppen, e) med våld flyttar barn inom gruppen till en annan grupp (http:// 6. (s. 70). 24 List BH Saveza žena u Švedskoj žena kvinna

25 ACTIVATE YOUR CONSCIENCE Y O U R A P P E A L A G A I N S T I N J U S T I C E I N B O S N I A APPEAL We want to collect 16,744 shoes throughout Bosnia and Herzegovina and in the diaspora. Deadline: 25. Juni We are asking them/you to contribute shoes (old and used) and to put messages for Western Europe into. Imagination knows no borders: war stories, photographs of victims of war, complaints against the visa regime. All that what people in Western Europe should learn. The shoes serve as a modern communication tool. The Pillar of Shame project The Pillar of Shame will serve as a metaphor for the immense betrayal of the United Nations in Bosnia and Herzegovina, and as a warning to all future co-workers of the United Nations. The plan: the 16,744 shoes (representing 8,372 victims) should form two gigantic letters measuring eight metres in height and coloured in shimmering white. The two letters ( U and N ) will be penetrated by three monumental bullet holes with real shoes found in mass graves embedded in them. The Centre for Political Beauty reaches over to the mothers of Srebrenica and will erect the anticipated Pillar of Shame. The project aims to erect a permanent sculpture serving as a lasting reminder of the guilt of western politicians and military officials for the genocide of Srebrenica. Against oblivion of Europe s Nights of shame (Bogdan Bogdanović). The actual location of the Pillar of Shame, and the names of western politicians and army generals whose names will be shamed by the Pillar will be selected by the mothers themselves. The Centre for Political Beauty and the Society for Threatened Peoples that together organised one of the biggest memorials for the genocide of Srebrenica in 2009, will also initiate a discussion about the responsibility of the United Nations that has been completely pushed aside in the West for the last fifteen years. Roadmap 14 May 25 June 2010: A total of 16,744 shoes will be collected throughout Bosnia and Herzegovina and in the Bosnian diaspora. We are asking them to contribute shoes (old and used) and put messages into them. Imagination knows no borders: war stories, photographs of victims of war, complaints against the visa regime. All that what people in Western Europe should learn. The shoes serve as a communication tool. 01 July 2010: Shoe exhibition in The Hague. 11 July 2010: Shoe exhibition in Berlin. Collection point Collection Points in Bosnia-Herzegovina: 1. Sarajevo: Društvo za ugrožene narode za BiH, Trampina 4 (Od 10:00 20:00h) 2. Srebrenica: Kuća Povjerenja, Srebreničkog odreda bb (Od 12:00 18:00h) 3. Tuzla: Udruženje Žene Srebrenice Kicelj 54 (Od 12:00 17:00h) 4. Zenica: Caffe TINA, Masarykova 22 (Od 12:00 22:00h) 5. Bihać: Ajmina Ulica, Repušine 2 (Od 15:00 19:00h) Collection Points in Switzerland: Bern: GfbV Schweiz, Wiesenstrasse 77 (10-18h) Collection Points in Germany: 1. Berlin: IKB, Adalbertstr. 94 (Od 12:00-20:00h) 2. Frankfurt: KSG BiH, Hanauer Landstrasse (Od 15:00 22:00h) 3. München: Džemat SABUR, Bodenseestr. 80 (Od 15:00 20:00h) 4. Göttingen: Gesellschaft für bedrohte Völker, Geiststraße 7 (Od 10:00 18:00h) Collection Points in Austria Wien: GfbV Österreich, Untere Viaduktgasse 53/7A If you are capable of opening a collection point in your city, please write us: More info: Center for Political Beauty (cpb) Philipp Ruch Dunckerstr. 59b Berlin December 2010: The Society for Threatened Peoples Bosnia (Fadila Memišević, Belma Zulčić) will appoint a committee of the mothers of Srebrenica, who will decide over: [1.] location of the monument [2.] list of the names to be shamed May 2011: Beginning of construction works for the Pillar of Shame. kvinna žena List BH Saveza žena u Švedskoj 25

26 Kvinnliga Slavar Av: Azra Muranović När man slår upp ordet slaveri får man veta att en människa kan ägas och behandlas som en egendom. Det betyder i princip att en slav har inga rättigheter och han/hon är ifråntagen möjligheten över att själv fatta beslut om och i sitt liv. Slaveriet har officiellt avskaffats runt om i världen, men inofficiellt har den tagit en annan form. I vårt moderna samhälle idag har vi en pågående slavhandel. Män, kvinnor och barn säljs runt om i världen för olika ändamål, de är trafficked. Det är inte bara människor i fattigare länder som riskerar att bli utsatta för människohandlare, även om det är de som är majoriteten, det kan i princip vara vem som helst. T rafficking betyder i grund och botten transport av varor där handel är ändamålet. Och human trafficking är då transport av människor som varor där handel är ändamålet. Med andra ord, man handlar och transporterar människor som behandlas som varor. De säljs runt om i världen för olika ändamål: organhandel, tiggeri, tvångsarbete, kriminell verkan och sexuella ändamål. Vilka är de här människorna som är så naiva att en annan människa kan handla med dem? Det kan vara svårt att tänka sig att en vuxen människa, en vuxen kvinna, kan bli utsatt för människohandel eftersom hon borde vetat bättre. Samtidigt får man ha en djupare insyn i hennes liv för att förstå hur detta kunde ha hänt. Det sker en alltmer påtaglig globalisering där många människor utesluts och inkluderas på en och samma gång. Länder som är fattiga och länder som är i transformationsfasen är de länder där folk riskerar som mest att bli utsatta för människohandel. Detta är människor som dagligen blir bombarderade genom massmedier av ett visst levnadssätt som ska vara det rätta. Naturligtvis är det västerländska sättet som projicerar på dessa människor som inte har råd eller möjligheter till ett sådant liv men som ändå försöker sträva efter det. Landet har inte kapacitet för att möta folkets krav och då uppstår frustration bland folket. Jämställdhetsfrågan kanske inte är så aktuell eller så kanske landet gör väldigt lite för att bemöta motstånden och bekämpa könsskillnaderna. Detta kan resultera i svårheter på arbetsmarknader och i den sociala situationen för många kvinnor. Kvinnorna blir alltmer beroende av män och det som männen kan ge dem och får en begränsad möjlighet till att göra sina egna val och bestämma över sitt liv. Att emigrera kan vara en utväg. Man kan söka sig till andra länder och kanske få ett jobb som är bra betalt eller en bra utbildning. Det är då man är ett lätt offer för människohandlarna som kan erbjuda en väg ut på falska grunder. Men det är inte bara människor i fattigare länder som riskerar att bli utsatta för människohandlare, även om det är de som är majoriteten, det kan i princip vara vem som helst. Människor med dåliga sociala förhållanden och förutsättningar är potentiella offer- det kan vara alla ifrån fattiga till förståndshandikappade, barn där föräldrar är missbrukare, barn ifrån splittrade hem etc. Det är desperationen i deras situation som gör dem så sårbara och utsatta. Kvinnorna rekryteras genom bedrägeri och får falska förhoppningar. Det kan vara allt ifrån äktenskap, arbete, utbildning till resor. Kvinnorna blir sedan transporterade till andra länder eller städer där de oftast blir ifråntagna sina dokument. Säljarna är naturligtvis erfarna och hotar effektivt. Eftersom en del kunder inte vill ha en tjej där spåren av misshandel är tydliga hittar man andra sätt att hota offren på. Förutom våldtäkter, hot om våld och även ibland inslag av våld så hittar säljarna någon i offrets omgivning att hota. Det kan vara ett barn, syster, bror, förälder 26 List BH Saveza žena u Švedskoj žena kvinna

27 etc. Att bära ansvaret för någon annans liv kan ofta tvinga personer till att samarbeta mot sin vilja för att hålla den personen vid liv. En ung kvinna i Rumänien blev erbjuden ett jobb i Grekland av en vän som hon litade på. De sa till henne att hon var tvungen och följa med för att hämta ut dokumentation som skulle möjliggöra hennes resa, eftersom myndigheterna begärde hennes underskrift. Hon lämnade sin dotter hos sin syster och sa att hon skulle vara tillbaka om två timmar. De körde till ett hus som såg övergivet ut. När de kom in såg den unga kvinnan andra kvinnor som låg på golvet och såg rädda ut. Den unga kvinnan kom aldrig till Grekland utan blev istället såld i Serbien och senare i Makedonien i hus där tvångsprostitution rådde: hon blev såld om och om igen som sexslav. 1 Detta är en av miljoner berättelser om hur kvinnors drömmar blir mardrömmar. Människohandeln är en organiserad brottslighet som bedrivs främst av organiserade kriminella gäng som ofta ägnar sig åt andra kriminella utföranden utöver människohandeln. Den absolut största marknaden vad gäller människohandel är den för sexuella ändamål där majoriteten är kvinnor och barn. Denna verksamhet är otroligt lönsam och är bland de två mest lönsamma typerna av illegal handel: vapenhandel och droghandel. Till skillnad för knark och vapen som man endast kan sälja en gång mot valuta kan en kvinna sälja om och om igen varje dag, varje vecka, varje månad Årligen tjänar kriminella gäng miljarder kronor på exploateringen och lidandet av dessa kvinnor och barn. Människohandel pågår globalt i världen. Den går att hitta i alla länder runt om i världen och troligtvis i de flesta städer. Kvinnorna finns att hitta på Internet, på bordeller, strippklubbar, casino, barer, hotell, restauranger, porrfilmer och kanske även inlåst i någon lägenhet i ditt bostadsområde. Människohandel är ett ganska enkelt fenomen: det existerar därför att efterfrågan finns. Det finns en kedja som man brukar följa när det gäller människohandel: Kvinnan som vill ha en bättre framtid och ser emigration som enda utväg. Mannen a som anser att det är fullkomligt rätt att köpa kvinnors kroppar och som är helt övertygade om att alla kvinnor han köper själva vill ha sex, att de tycker att det är roligt och ett bra sätt att tjäna pengar på. Mannen b som vet att det finns män som mannen a som är beredd att betala för sexuella tjänster. Han inser även om han tvingar någon att utföra sexuella tjänster slipper han dela med sig av pengarna. Kvinnorna som är i en desperat situation blir då hans byte eftersom han kan på falska grunder erbjuda dem en väg ut. Organisationer som arbetar med att stoppa människohandel. Organisationer som skyddar offren i hemliga hem så att deras säljare inte kan nå dem. Vi, du och jag. Det är vi som kan bryta kedjan genom att agera. Varje liten aktion är enorm och kan bidra till att bryta kedjan. 2 Bosnien-Hercegovinas Kvinnoriksförbund i Sverige genomför projektet Trafficking med stöd av Ungdomsstyrelsen Jämställdhetsprojekt och i samarbete med Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet NBV Projektet Bosnien-Hercegovinas Kvinnoriksförbund har startat ett projekt om människohandel. Målet med det projektet är att höja medvetandet bland våra medlemmar så att allt fler vet vad det är som pågår framför ögonen på oss. Vi kan inte vara tysta och låtsas som att det inte händer eller att det inte berör oss när vi har ett socialt ansvar som medmänniskor att säga ifrån. Det kan vi göra på olika sätt, stora som små. Bara att prata om människohandel och diskutera det ändrar mycket. I våra föreningar kan man hitta broschyrer om människohandel där man kan läsa mer om hur det går till. Dessa broschyrer finns även på Bosnien-Hercegovinas Ambassad i Sverige. För att nå ut till så många som möjligt har vi arrangerat seminarier bland våra föreningar runt om i landet där vi har bjudit in föreläsare eller där vi själva har föreläst. Den juni kommer vi att hålla en konferens i Göteborg som en avrundning på den här delen av projektet där vi kommer att få träffa föreläsare som arbetar med frågan dagligen. Vi hoppas att denna konferens inte kommer att vara en avslutning på projektet utan att vi kommer att inspireras av våra föreläsare till vidare arbete för att motverka människohandel. Ingen kan göra allt men alla kan göra något och tillsammans kan vi hindra att det händer våra döttrar och systrar. c En scen ur filmen Human Trafficking, Ibid. kvinna žena List BH Saveza žena u Švedskoj 27

28 Sebiha vill att fler ska hitta Ljuset Av: Kristina Claesson, Västgöta-Bladet Startade nytt kvinnocentrum. I dag kämpar Sebiha Crnić för att utsatta kvinnor ska bli starka, se ljuset i mörkret och känna hopp. Det är det centrumets namn syftar på. Bosnien och Hercegovinas Kvinnoriksförbund i samarbete med Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet NBV arrangerar seminarium Kvinnor mot våld för region Center Värd: Kvinnocentrum Ljuset Skövde Kontakt: Sebiha Crnić Alla är välkomna! Fri entré Kvinnor mot våld var första seminariet av kvinnocentret Ljuset Sebiha Crnić Sebiha Crnić räcker över brevet. Läs det här så vet du vilka kvinnor vi vänder oss till i första hand, säger hon. Sebiha är ordförande för det nybildade Kvinnocentret Ljuset. Hon har själv suttit fången i krigets Bosnien med sina två söner och vet vad många av hennes medsystrar har med sig i bagaget till Skaraborg. Vi är djupt tacksamma för att Sverige tagit emot oss, men det är få som fått någon hjälp med att bearbeta det de varit med om, säger Sebiha Crnić. Många lägger locket på och tror att de ska glömma vad som hände under det fyra år långa kriget i Bosnien och Hercegovina, men Sebiha menar att det inte går att förtränga det fasansfulla. Det är känsligt och man pratar inte så mycket om det. Hon menar att de som kom till Sverige och blivit torterade och våldtagna inte vet vart de ska vända sig för att få hjälp. Kvinnorna är isolerade och därför startade vi Kvinnocentret. Kan vi bara nå en av dem och hon får stöd är det okej, säger Sebiha. Vill informera Kvinnocentret Ljuset i Skövde har funnits i cirka ett år. I första hand är tanken att hjälpa bosniska kvinnor från Skaraborg. Men det står inget i våra stadgar om att inte även andra kan vända sig till oss. Främst arbetar Kvinnocentret med att informera om vilken hjälp det finns att få i det svenska samhället för den som blivit utsatt för våld. 28 List BH Saveza žena u Švedskoj žena kvinna

29 Att vara mamma och fru under ett krig en föreläsning av Sebiha Crnić vid Nätverksträffen för familjecentraler i Skaraborg, den 21 april i Stadshuset i Skövde Vi ordnade också nyligen ett seminarium Kvinnor mot våld i Skövde som blev välbesökt. Vi har mycket mer vi skulle vilja göra, men det är svårt att finansiera det. Just nu har man 150 medlemmar i Skaraborg och hela Sverige. Överlevde Sebiha Crnić berättar att kvinnan som skrev brevet, överlevde. Hon heter Hasija och för mig finns det kvinnor som Hasija, vårt mål är att många fler än hon ska få tillbaka sitt namn och börja berätta och bearbeta sitt trauma. För det blir bara värre om man inte vågar släppa fram det. Själv har Sebiha Crnić gått i terapi i flera år och även skrivit ner mycket av det hon blivit utsatt för; hittills har det blivit 400 sidor text på hennes eget modersmål. Jag satt fången tillsammans med mina två söner, skild från min man i tre månader, utan att veta vad som hänt honom. Då var sönerna 12 och 16 år gamla. I dag har familjen återförenats och även om Sebiha aldrig utsattes för samma behandling som hennes medsyster i brevet så är de själsliga såren fortfarande inte läkta. Det gör ont att minnas, även om hon lärt sig att leva med smärtan. Jag tror att alla bosnier mist någon, eller flera, av sina familjemedlemmar i kriget. Sebiha miste sina två bröder och sin pappa. Hon har en bild på sin ena bror, lite undangömt, på sitt skrivbord. Han var ung och så full av liv, säger hon. Jag tror att alla bosnier mist någon, eller flera, av sina familjemedlemmar i kriget. Valde mellan sina barn En av de starkaste minnesbilderna från fångenskapen var när Sebiha efter flera dagar utan mat tvingades välja vem av hennes söner som skulle få brödbiten hon just fått tag på. Vi satt instängda i ett av rummen på skolan, vi var 30 kvinnor och barn där inne. Utanför fanns männen och bakom staketet till skolgården fanns det hus. I ett av husen bodde det någon som ibland brukade kasta in brödbitar på skolgården. Det var en sådan brödbit som Sebiha lyckats komma över. Jag visste att den inte skulle räcka till båda pojkarna och valde ut den som bäst behövde den. Hon förklarar att det fortfarande gör henne ont att tänka på det, men då hade hon inget val. Efter tre månaders fångenskap återförenades hela familjen. De kom till Sverige tillsammans med tusentals andra bosnier. Jag hade tur, min socialassistent såg att jag behövde hjälp och tog kontakt med en kurator. Jag fick också lära mig hur viktigt det är att älska sig själv. I dag kämpar Sebiha Crnić för att utsatta kvinnor ska bli starka, se ljuset i mörkret och känna hopp. Det är det centrumets namn syftar på. c kvinna žena List BH Saveza žena u Švedskoj 29

30 Šta smo govorili, a šta smo uradili? Dug je put od retorike do djela Piše: Sanela Bajramović Jusufbegović Patnja Bosne i Hercegovine oslikavala se kroz ratna iskustva njenih žena Nedvojbeno ću reći, a što izvještaj i pokazuje, da se među preživjelima ovog zločina nalaze žene iz oba entiteta i iz redova svih naroda. B erättelser om det sexuella våld som kvinnor i f.d. Jugoslavien utsattes för under kriget på 1990-talet har i hög grad präglat den mediala bilden av detta krig. Djupt upprörande, och oftast mycket privata, skildringar av våldtäkter figurerade kontinuerligt i media och användes till olika syften under krigsåren. Inte sällan, beklagade man de drabbade kvinnornas öden och till och med kallade dem för hjältinnor. Därför är det ingalunda svårt att se hur den bosniska kvinnans lidande under denna tid kom att symbolisera den kaotiska situationen i landet och framförallt den civila befolkningens utsatthet. Uppmärksamheten som ämnet sexuellt våld i krig fick under 1900-talets sista decennium var unik; det resulterade bl.a. i att detta oerhört vanliga fenomen äntligen kriminaliserades. I internationell rätt klassificerades våldtäkt som brott mot mänskligheten och därmed blev det officiellt straffbart. Med tanke på denna utveckling skulle man kunna hävda att bosniska kvinnor som blev utsatta för våldtäkt hade stora möjligheter att få upprättelse, adekvat hjälp och, varför inte, förståelse från sin omgivning. Blev det verkligen så? En rapport som Amnesty International publicerade under hösten 2009, och som kan ses som en revision av de rättsliga instansernas hantering av fall rörande sexuellt våld samt de drabbade kvinnornas livssituation i dagens Bosnien, vittnar om det stora gapet som uppstår mellan det vi uppfattar som möjligt och det som de facto blir gjort. Osobne tragedije u vidu seksualnog nasilja koje su žene sa prostora bivše Jugoslavije doživjele u posljednjem balkanskom ratu su u mnogome obilježile način na koji je taj isti rat prezentiran u domaćoj, a posebno u svjetskoj javnosti. Potresne, i najčešće vrlo privatne, priče preživjelih plasirane su u kontinuitetu tih ratnih godina. Patnja Bosne i Hercegovine oslikavala se kroz ratna iskustva njenih žena. Usuđujem se čak tvrditi da je upravo ona, bosanskohercegovačka žena, postala simbolom žrtve brutalnosti i okrutnosti kojoj su civili bili izloženi. I dok su se zaraćene strane uz podršku domaćih, pa i stranih, medija poigravale brojkama žrtava, mnogi naši prijatelji sa zapada su se u toku devedesetih koristili upravo sudbinama žena bih sa namjerom da probude i mobiliziraju kritične mase u svojim zemljama koje bi insistirale na pružanju podrške nesretnom Balkanu. Kao historičar sa posebnim interesom za inicijative žena u tom periodu mogu navesti i jedan, vjerovatno šire poznat, primjer švedske nevladine organizacije Kvinna till Kvinna. To je organizacija na čijoj se agendi nalaze mirovni aktivizam i pomoć ženskom organiziranju u konfliktom i ratom zahvaćenim društvima i koja je već više od 15 godina prisutna na prostoru Balkana. Interesantno je da je formirana godine i to nakon apela pojedinih žena Švedske publiciranog u tada najvećem švedskom dnevnom listu Dagens Nyheter, gdje se isključivo poziva na pomoć ženama koje su preživjele seksualno nasilje. Evidentno je da ovoj temi od avgusta godine kada je od strane Roya Gutmana, novinara američkog lista Newsweek, po prvi put aktualizirana, pa kroz cijeli ratni period nikada nije nedostajalo javne pozornosti. Naučnici koji se bave temom seksualnog ratnog nasilja će vrlo jasno reći kako su upravo događanja na području bivše Jugoslavije stavila tu istu temu pod lupu međunarodne zajednice. Nije to doista bio ni prvi a ni posljednji put da se žene nalaze u ulozi žrtve seksualnog ratnog nasilja, ali se to prije dešavanja na Balkanu, i posebno u bih, nikada u tolikoj mjeri nije našlo u žiži interesovanja i konkretnog političkog djelovanja. Postojali su naravno pokušaji, posebno od strane feministkinja, da se slučajevi silovanja žena u ratu aktualiziraju, kao djelo Against Our Will: Men, Women and Rape koje je još sedamdesetih godina napisala Amerikanka Susan Brownmiller. Nažalost, tih šezdesetih i sedamdesetih godina koje se osvrtom na zapad mogu karakterizirati dobom velikih prosvjeda, seksualne revolucije i jačanja ženskog pokreta, predmet ratnih silovanja je ostao tek na nivou javne debate. Dakle, činjenica je, kao što norveška naučnica Inger Skjelsbæk poručuje, da je bosanskohercegovački slučaj ratnih silovanja ne samo pokrenuo tu temu, već i promijenio shvatanje ove pojave. Donedavno smo seksualno nasilje u ratu gledali kao sastavni dio rata, postupak za koji se nije moralo odgovarati pred licem pravde. Najveći pomak napravljen je u međunarodnom pravosuđu gdje sada nakon stoljeća faktičkog postojanja prakse ratnih silovanja postoji zakon gdje se to isto kategorizira kao zločin protiv čovječnosti. Sada, za razliku od prije malo više od jednog desetljeća, moguće 30 List BH Saveza žena u Švedskoj žena kvinna

31 je osuditi počinitelja. Moglo bi se čak reći da su povodom trenutne aktuelnosti teme ratnih silovanja preživjeli iz bih imali veće mogućnosti dobiti adekvatnu pomoć, pa čak i razumijevanje od svoje okoline, u poređenju sa prošlim vremenima. Međutim, izvještaj koji je u septembru prošle godine objavila organizacija koja se bavi ljudskim pravima, Amnesty International, me primorava da razdvojim mogućnost od onoga što je de facto realizirano. Nakon silne javne pozornosti posvećenoj temi ratnih silovanja ne mogu se osobno načuditi koliko malo je postignuto po pitanju zadovoljavanja pravde i pružanja podrške preživjelima, što doprinosi prolongiranju njihove patnje. Ovaj izvještaj, inače baziran na intervjuima sa ženama koje su preživjele seksualno ratno nasilje, udruženjima koja zastupaju preživjele, nevladinim ženskim organizacijama sa iskustvom rada sa žrtvama ratnih silovanja, vlastima bih i predstavnicima međunarodne zajednice u bih, je jedan vjerodostojan rezime učinjenog i neučinjenog kada je riječ o suočavanju sa posljedicama ratnih silovanja kao i procesuiranju počinitelja ovih zločina. To je izvještaj koji nam crno na bijelo pokazuje da je retorika vezana uz patnju naših (zavisi od definicije ko smo mi ) žena u ratu, pa i kasnije nazivanje tih istih mučenicama ili čak heroinama bila, i nažalost ostala, skoro samo retorika. Veliki dio pomenutog izvještaja je posvećen radu pravnih ustanova u bih, ali i tribunala u Hagu. Uloga Haškog tribunala u razvoju međunarodnog prava je neupitna, jer je upravo na tom sudu ratno silovanje definirano kao zločin. I pored tog historijskog čina kada je konačno postalo moguće kazniti počinitelja/e ovih u ratovima vrlo čestih djela, stoji činjenica da je na međunarodnom tribunalu za bivšu Jugoslaviju u Hagu do sada završeno tek 18 slučajeva. Ali nije kvantitet okončanih predmeta ono što zabrinjava Amnesty International, jer je od samog početka rada međunarodnog suda cilj bio što veći broj slučajeva rješavati u samoj bih, nego propusti koji su se dešavali zbog ubrzavanja sudskih procesa. Šta to konkretno znači? To znači da su u pojedinim slučajevima, zbog očitog vremenskog ograničenja i namjere da se rad Haškog tribunala okonča do godine, izostavljena krivična djela koje se tiču seksualnog nasilja iako su postojali svjedoci i dovoljna dokumentacija da se i ona nađu u optužnicama. Generalno gledajući, ni sudovi u bih, državni i entitetski, nisu dosada pokazali pretjeranu zainteresovanost za procesuiranje odgovornih za ratno seksualno nasilje. Do polovine godine završeno je svega 12 slučajeva. Interesantno je da je većina pomenutih slučajeva direktno prenesena iz Haškog tribunala u bih ili pak bazirana na istraživačkom radu tog istog. To nam govori da su predmeti inicirani od strane bosanskohercegovačkog pravosuđa rijetki. O razlogu tomu možemo, bez temeljito urađene studije, uglavnom samo spekulirati, a ni Amnesty International ne nudi opširna i zadovoljavajuća objašnjenja. kvinna žena List BH Saveza žena u Švedskoj 31

32 Iz izvještaja međutim proizilazi da, barem kad je o entitetskom nivou riječ, manjak sredstava i nepovjerenje preživjelih prema lokalnoj policiji otežava bilo kakvu vrstu istrage. No, važno je istaći da je Amnesty International, kao organizacija koja se bavi zagovaranjem zaštite ljudskih prava, iznimno zabrinuta i kritična zbog mnogobrojnih propusta u domaćem pravosuđu kada se radi o tretiranju ratnih zločina uključujući i ratna silovanja. Posebno se ističe neusklađenost zakona bih sa međunarodnim pravom, ali i krajnja neusklađenost između zakona na državnom i entitetskom nivou. Reforma pravnog sistema, koja se u bih dogodila godine, a u kojoj se ističe nadležnost države kod pravnih postupaka za ratne zločine, nakon čega je i formiran poseban odjel za tu vrstu zločina, na drugi je način protumačena od strane zakonodavnih organa entiteta. Time su entiteti uzeli sebi za pravo da pokreću nove slučajeve i primjenjuju zakon o krivičnom postupku iz vremena bivše Jugoslavije koji je, potrebno je istaći, mnogo blaži u odnosu na onaj stvoren u sadašnjoj bih. To znači da se danas u bih počiniteljima za istu vrstu zločina sudi nejednako. Da li ćete za pojedini zločin biti kažnjeni sa 20 ili 45 godina ovisi ne samo o nedjelu koje ste napravili, već i o tome da li vam presuđuje državni ili entitetski sud. Žene koje imaju iskustvo svjedokinja Haškog tribunala i domaćih sudova izrazile su kritiku tih istih zbog mnogih propusta i generalne neosjetljivosti za njihove kratkoročne i posebno dugoročne potrebe u vidu psihološke, socijalne i ekonomske pomoći. Tribunal je, opet zbog činjenice, što bi to rezultiralo u kompleksnijim i znatno dužim pravnim procesima, odbio tretirati bilo kakav vid kompenzacije žrtve. S druge strane, tražiti i ostvariti pravo na kompenzaciju od počinitelja je iz bosanskohercegovačke zakonske perspektive i suviše komplicirano, što bez dodatne besplatne pravne pomoći za većinu preživjelih predstavlja nemoguću misiju. Prema nedavno usvojenim principima Ujedinjenih Nacija svaka žrtva ratnih zločina ima pravo na takozvanu reparaciju pod koju, ustvari, spada sve od ekonomske kompenzacije, rehabilitacije, javnog priznanja i izvinjenja do jamčenja neponovljivosti. Najveću odgovornost za realiziranje reparacije žrtve snosi država u kojoj su zločini počinjeni. bih se tako zakonom obavezala na pružanje reparacije žrtvama, ali je po izvještaju Amnesty International-a dosada uveliko bila neuspješna u tome. Nakon dugogodišnjeg ignoriranja od domaćih vlasti žrtve ratnog seksualnog nasilja, među kojima su potrebno je istaknuti pripadnici oba spola, dobile su godine mogućnost ostvarivanja statusa civilne žrtve rata. Beneficija koja ide uz ostvarivanje statusa civilne žrtve rata je novčana kompenzacija koja je, u poređenju sa sumama koje se iz državnog budžeta izdvajaju za veterane, znatno manja. U ovom zakonu koji je iste godine prošao u oba bosanskohercegovačka entiteta postoje ozbiljne rupe kao i u njegovoj implementaciji, tvrdi Amnesty International i zagovara hitnu promjenu zakona. I ovdje, kao i u slučaju sa pravosuđem u bih, postoje velike razlike između entiteta, što rezultira u nejednakom tretmanu preživjelih kao da se ne radi o istoj vrsti zločina. Značaj ovog zakona, njegovo prvobitno zagovaranje, te eventualna modifikacija je ogroman i lakog ću srca tu temu ostaviti za neki budući članak. Već duže vremena se, dapače pitam, kao što napisah u naslovu ovog članka, šta smo sve to nekada govorili o ratnim silovanjima koja su se početkom devedesetih desila na području bivše Jugoslavije, a šta smo konkretno uradili da bi kaznili nasilničko ponašanje i pomogli preživjele? Čitanje i proučavanje ovog izvještaja bi, po mojoj naravno subjektivnoj procjeni, trebalo biti u interesu bosanskohercegovačke žene generalno, bez obzira na etničku ili vjersku pripadnost, profesiju ili pak socijalni status. Nedvojbeno ću reći, a što izvještaj i pokazuje, da se među preživjelima ovog zločina nalaze žene iz oba entiteta i iz redova svih naroda. Interesantno je i to da ono što jedna Esma osjeća kao žrtva silovanja, način na koji je tretirana u bosanskohercegovačkom poslijeratnom društvu, gdje se svakodnevno suočava sa pravnom nepravdom, pukim preživljavanjem, narušenim zdravljem i općim nerazumijevanjem za svoja ratna iskustva, isto to osjeća i doživljava Tanja koja živi u manjem entitetu zemlje. Na kraju, što drugo nego citirati naslov gore navedenog izvještaja koji i te kako aludira na neproporcionalnost između nekada izrečene retorike i djela, a koji u prijevodu glasi: Čija pravda? Bosanskohercegovačke žene još čekaju. (Sanela Bajramović Jusufbegović, doktorant u oblasti historije na Univerzitetu u Örebru) c 32 List BH Saveza žena u Švedskoj žena kvinna

33 Svenskt hjärta Zilhad Ključanin av min mor Till mor och kanske till far 1 Min mor bor i Malmö, Bennets väg 8. Detta Bennets väg kan hon inte uttala. Adressen står vid entrén till hyreshuset och på checken för socialbidraget. Mor säger visserligen Benno vrag, men det är inte någon Benno jävel, vilket detta betyder på svenska, utan en svensk adress. Den rätta adressen är inte alls viktig för mor. När hon är ute är det tecknen som är viktigare än adressen. Den arabiska affären, bensinstationen, vägen som liknar kexchoklad, övergångsstället där det alltid finns en galen svensk som brummar: I morgon kommer världen att gå under. Säkert! Hyreshuset där min mor bor är en sjuvåningsbyggnad av tegel. Runt huset finns en fint klippt häck som min far kallar buxbom, mor vet inte vad detta är men skrattar alltid retsamt åt denna buxbom. Hissen i byggnaden är snabbare än mors sextiofemåriga ben orkar gå och hon blev förtjust i den när hon förstod att hon har en egen nyckel att tillkalla den. Mors lägenhet är på femte våningen. Hon hade föredragit att bo på tredje för att hon aldrig har bott högre upp förut. Men vad kan man göra? Man får anpassa sig också i himlen. 2 I tretton år har mina föräldrar bott i lägenheten. De andra som kom samtidigt har redan flyttat tre eller fyra gånger. Jag vet inte varför man skulle flytta? säger far. Från min lägenhet kan jag flytta bara till himlen säger mor. De kom hit 1993 från ett flyktingläger i Split. Bussen hade kört i två dagar, och den andra natten hade de stannat i Malmö. I ett hus drack de te och en flyktingguide förde dem till Bennets väg 8. Det var natt. Hissen gick till femte våningen. Ljuset i korridoren blinkade. Den lampan måste repareras, tänkte farsan. Flyktingguiden låste upp den första dörren i korridoren, tände ljuset i lägenheten och flyttade sig åt sidan. Far och mor, dragande på sina stora flyktingväskor, gick in. Lägenhet var möblerad. Det kommer inte att gå så, tänkte mor och föll ner i den första fåtöljen. Flyktingguiden lämnade nyckeln och gick ut. Far låste dörren, kom tillbaka i rummet och satte sig i fåtöljen mittemot mor. Mor lyfte blicken. Far tittade på henne. Jag kommer inte ihåg när vi betraktade varandra senast, tänkte mor. Men se på henne, hon tittar på mig, tänkte far. kvinna žena Sverige! sa mor. Far stannade liksom paralyserad med röret i handen. Han står där stel som en fördömd, tänkte mor, ack min gode herre, till slut tog du saken i egna händer. Det är så tyst sade far. Ensamma sade mor. Och började gråta. Vi har aldrig varit ensamma, på trettiofem år har vi inte varit ensamma, tänkte hon. Din dåre, du gråter! sade far. Håll tyst! sade mor. Efter trettiofem år sa hon Håll tyst! till honom. 3 Sverige är ett tystnadens land. Far kunde inte alls anpassa sig till detta. Han jagade samtalspartners överallt. Det var helt oviktigt vilka de var. Bosnier, araber, svenskar. Och det spelade ingen roll vilket språk de pratar. Det viktigaste är att de pratar. Han väntade på dem i korridoren, i hissen, i den lilla parken framför hyreshuset. I bussen. Han försökte även från balkongen. En man som håller tyst är farlig sade han till mor. Och landet där man håller tyst hör inte sade han. Landet där man håller tyst är lyckligt sade mor. Därför småler de sade morsan. Leenden är annorlunda än tal. En man som småler, dödar inte sade mor. Eller väldigt sällan tillfogade hon eftertänksamt. Vi kommer från ett land där det pratades för mycket och skrattades för mycket. Men, man smålog inte sade hon. Det fanns för lite leenden. Om vi hade smålett så hade vi inte slaktat varandra. Mor var väldigt förtjust i denna leendets filosofi. Hon använde inte ordet vänlighet, men hon nickade och smålog ständigt åt alla. Har du märkt att folk inte har rynkor här? sade hon en dag till far. Tja, de gör ansiktslyftning! utbrast far. Nej, Salem. De småler. Det är det. Mor var säker att i landet där alla småler kommer ingen att döda henne. Så är det. List BH Saveza žena u Švedskoj 33

34 6 Tystnaden, däremot, varade när far och mor var ensamma. Sedan den gången när hon första natten sade till honom att vara tyst, grälade de oupphörligt. Trettiofem år av outsagda klagomål, ibland hade hon mumlat mellan tänderna, hade i Sverige helt enkelt börjat välla ur hennes mun. Detta flöde av vrede, ilska, sorg och förödmjukelse som lagrades i henne såsom gyttja, och nu forsade gyttjan ut. Far var ofta förvånad över allt mor hade mints och allt hon inte hade förlåtit. Grälet började dagen efter inflyttningen. Mor började flytta om i lägenheten som hon ville ha det. Far satt i fåtöljen och glodde någonstans mot fönstret. Res dig upp! sade mor. Far kastade en blick på henne. I denna blick dallrade fortfarande en glimt av hans trettiofem år av sysslolöshet i hemmet. Här! sade mor och stoppade dammsugaren i hans hand. Far var oberedd och dammsugarskaftet föll ur hans hand. Men sade han och kastade en blick in i tomheten: mor försvann in i badrummet. Han hörde hennes, redan hemmastadda, steg från korridoren. Far tittade länge på dammsugaren. Det är okänt om han även såg sitt tidigare liv. Sedan reste han sig upp och började fumla med dammsugaren. Mor lyssnade från badrummet med trasan i handen. I hennes ansikte dallrade ett födelsemärke: det betyder att hon är ursinnig. När hon hörde dammsugarens surrande från vardagsrummet lugnade sig födelsemärket sakta. Ja! sade hon till sig själv i spegeln. Ja! upprepade hon. Ja! slog hon fast. Nej! skrek hon. Far stängde dammsugaren och rätade upp sig. Vad sa du? Det duger inte. Vad? frågade far helt onödigt. Dammsugningen, Salem Den är inte bra. Vad är problemet? far kände hur hans högra mustasch dallrade. Dammet är inte borta i hörnen runt kanter hon lyfte på dynan i fåtöljen. Men, det det går inte han visade dammsugarens breda golvborste. Det går! sa mor och skruvade ur golvborsten. Det här går också! utbrast far och skruvade ur metallröret och höll fram det mot mor. Sverige! sa mor. Far stannade liksom paralyserad med röret i handen. Han står där stel som en fördömd, tänkte mor, ack min gode herre, till slut tog du saken i egna händer. (Ett urval i svensk översättning av Haris Tucaković och Anna-Karin Metz) c Svenskt hjärta av min mor. Originalets titel: Ključanin, Zilhad. Švedsko srce moje majke. Zenica : Vrijeme, Trots att Ključanin lever och verkar i Bosnien, kan hans skildring om invandrarna i det svenska samhället räknas bland de bästa som skrivits om detta ämne. Dramat Svenskt hjärta av min mor är en komedi och behandlar kommunikationsfrågor. Så gott som dagligen umgås två äldre kvinnor. En av dem är författarens mor, bosniskan, som inte kan ett enda svenskt ord. Den andra är svenskan som inte kan ett enda bosniskt ord. Men dagligen sitter dem tillsammans och ler mot varandra. Handlingen uppstår när svenskan insjuknar, och mor letar efter gräset som botar allt. Uppryckt med rötterna är utvandraren/invandraren ställd ansikte mot ansikte med diskontinuiteten av sitt själva väsen, med sin kulturella rotlöshet och identitetslöshet, samt tvungen att vara i sällskap med någon men på samma gång ensam med sig själv. Dramat Svenskt hjärta av min mor, i regi av Aleš Kurt, hade sin premiär 2009 i Bosniska folkteatern i Zenica. Prof. dr Zilhad Ključanin föddes år 1960 i Trnova, nära Sanski Most. Han försvarade sin doktorsavhandling vid Sarajevos Universitet med titeln Fiktionella aspekter i den postmoderna bosniska litteraturen. Ključanin skrev ett trettiotal böcker, både poesi och prosa. (h.t.) c 34 List BH Saveza žena u Švedskoj žena kvinna

35 kvinna žena List BH Saveza žena u Švedskoj 35

36

LJILJAN Växjö Bosnien-Hercegovinas förening

LJILJAN Växjö Bosnien-Hercegovinas förening Bosanskohercegovačko udruženje LJILJAN Växjö Bosnien-Hercegovinas förening 1 Izdavač (utgivare): Bosnien-Hercegovinas föreningen Ljiljan Växjö Autori (skriftställare): Sadik Beglerović Bakir Dizdar Galib

Läs mer

Švedska. džepni vodič. Činjenice, korisna obavještenja i savjeti novim građanima. Integrationsverket

Švedska. džepni vodič. Činjenice, korisna obavještenja i savjeti novim građanima. Integrationsverket Švedska džepni vodič Činjenice, korisna obavještenja i savjeti novim građanima Integrationsverket Švedska džepni vodič Činjenice, korisna obavještenja i savjeti novim građanima Švedska džepni vodič GLAVNI

Läs mer

att vara med på riktigt 7-9 november 2008 i Skövde kvinnors makt

att vara med på riktigt 7-9 november 2008 i Skövde kvinnors makt att vara med på riktigt 7-9 november 2008 i Skövde kvinnors makt dagordning Dag 1 fredag, den 7 november Billingens Stugby & Camping t.o.m 22:00 Registrering av de första svalorna Dag 2 lördag, den 8 november

Läs mer

Redovisning av projektet KOMMUNICERA

Redovisning av projektet KOMMUNICERA Redovisning av projektet KOMMUNICERA Göteborg, juni 2003 1. ORGANISATIONS NAMN: BOSNA IF Adress: Box 55076, 400 53 Göteborg Telefonnummer: 031-19 29 01 Faxnummer:031-19 29 01 E-post: bosnai_if@hotmail.com

Läs mer

Medborgare det är jag!

Medborgare det är jag! Texter till Del 3 Vägen till försoning Medborgare det är jag! Unga i Bosnien-Hercegovina lär sig hantera det förflutna för att skapa en bättre framtid. YIHR Youth Initiative for Human Rights sammanför

Läs mer

Hade jag sextusende daler (sång nr 14)

Hade jag sextusende daler (sång nr 14) Hade ag sextusde daler (sång nr 14) Text och musik: Carl Michael Bellman Tor 1 c Arr: Eva Toller 2009. Tor 2 c. och Basso 1 c 1.Ha - de ag sex - tu - s - de. da - ler i kvar - ta - ler, i kvar - ta - ler.

Läs mer

Na sv.misi na oba jezika koriste se zatamljeni dijelovi teksta. MÄSSORDNING P. präst F. folk Inledning. RED MISE S.Svećenik N. Narod Uvodni obredi

Na sv.misi na oba jezika koriste se zatamljeni dijelovi teksta. MÄSSORDNING P. präst F. folk Inledning. RED MISE S.Svećenik N. Narod Uvodni obredi Na sv.misi na oba jezika koriste se zatamljeni dijelovi teksta Information för prästen om hur olika delar i mässan börjar på kroatiska Jag bekänner... Ispovjedam se....presten börjar Kyrie.. Gospodine

Läs mer

Sextiofem återvandringsärenden behandlades under 2010 Återvandringskontorets kontakter uppdelas i två kategorier: klienter och

Sextiofem återvandringsärenden behandlades under 2010 Återvandringskontorets kontakter uppdelas i två kategorier: klienter och Återvandringskontoret, Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad. Bulletin Stockholm, December 2010. Utgivare: Återvandringskontoret Frvillig återvandring Sextiofem återvandringsärenden behandlades under

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Rättsstaten, mänskliga rättigheter, demokrati förutsättningar för internationell fred och säkerhet

Rättsstaten, mänskliga rättigheter, demokrati förutsättningar för internationell fred och säkerhet HÖGTIDLIGHÅLLANDE AV FN-DAGEN DEN 24 OKTOBER 2009 Rättsstaten, mänskliga rättigheter, demokrati förutsättningar för internationell fred och säkerhet Välkomsthälsning som upptakt till fredsmässan The Armed

Läs mer

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet 2 (8) 3 (8) Förenta nationerna Säkerhetsrådet 31 oktober 2000 Resolution 1325 (2000) antagen av säkerhetsrådet vid dess

Läs mer

Redovisning av projektet HALLÅ EUROPA

Redovisning av projektet HALLÅ EUROPA Redovisning av projektet HALLÅ EUROPA Göteborg, juni 2003 1. ORGANISATIONS NAMN: BOSNA IF Adress: Box 55076, 400 53 Göteborg Telefonnummer: 031-19 29 01 Faxnummer:031-19 29 01 E-post: bosnai_if@hotmail.com

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

BIBLIOGRAFI ÖVER SERBISK, KROATISK, BOSNISK, MONTENEGRINSK SKÖNLITTERATUR ÖVERSATT TILL SVENSKA

BIBLIOGRAFI ÖVER SERBISK, KROATISK, BOSNISK, MONTENEGRINSK SKÖNLITTERATUR ÖVERSATT TILL SVENSKA BIBLIOGRAFI ÖVER SERBISK, KROATISK, BOSNISK, MONTENEGRINSK SKÖNLITTERATUR ÖVERSATT TILL SVENSKA HANS ÅKERSTRÖM Uppgraderad feb. 2010 Institutionen för språk och litteraturer Göteborgs universitet GÖTEBORG

Läs mer

Kalla kriget 1945-1991

Kalla kriget 1945-1991 Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade

Läs mer

Tolkningsanvisningar. <=3 tim Andel i %

Tolkningsanvisningar. <=3 tim Andel i % Webbtabell 1. Jämförelse mellan sjukhus av tiden från insjuknandet i stroke till ankomst till sjukhus samt andel som anländer till sjukhus inom 3 timmar. Tolkningsanvisningar Eftersom det ofta är svårt

Läs mer

Radioundersökningar. Rapport II 2015. TNS Sifo. Radioundersökningar

Radioundersökningar. Rapport II 2015. TNS Sifo. Radioundersökningar Radioundersökningar Rapport II 2015 TNS Sifo Radioundersökningar TNS Sifo 2015 1531602 TNS Sifo Radioundersökningar Rapport II 2015, lokala områden Denna rapport omfattar data avseende radiolyssnandet

Läs mer

ST inom Försäkringskassan 2015-05-19 Avdelning 102

ST inom Försäkringskassan 2015-05-19 Avdelning 102 BESKRIVNING AV FÖRSÄKRINGSKASSANS ORGANISATION KOPPLAD TILL ORGANISATION FÖR PARTSSAMVERKAN OCH ÖVER VILKA SEKTIONER SOM ST:S MEDLEMMAR TILLHÖR Förteckningen ska tydliggöra hur FK:s organisation är kopplad

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Projekt 3. Tidsperiod 4. Sökt projektstödsbelopp Beviljat projektstödsbelopp och egeninsats, samt medfinansiering Konkreta syften med projektet

Projekt 3. Tidsperiod 4. Sökt projektstödsbelopp Beviljat projektstödsbelopp och egeninsats, samt medfinansiering  Konkreta syften med projektet 1 1. FRIVILLIG ÅTERVANDRING, UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN, STOCKHOLMS STAD (SSFÅ) Organisationsnummer: 212000-0142 Postadress: Box 22049 104 22 Stockholm Trekantsvägen 3, pl5 Emina Krzovic, Samordnare emina.krzovic@stockholm.se

Läs mer

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Andel beh. inom 3 tim. %

Andel beh. inom 3 tim. % Webbtabell 1. Andel av trombolysbehandlade patienter som behandlats inom 3 tim av samtliga behandlade med trombolys samt antal behandlade patienter över 80 år. Andel beh. inom 3 tim. Antal >80 år Andel

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Beredskapsavtal. Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF. Giltigt från 1990-01-01

Beredskapsavtal. Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF. Giltigt från 1990-01-01 Beredskapsavtal Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF Giltigt från 1990-01-01 Förhandlingsprotokoll Mån da gen den 1 juni 1987 med ändringar onsdagen den 24 juli 1996 Par ter Fastigo,

Läs mer

Ort Butik Telefonnr Mailadress

Ort Butik Telefonnr Mailadress Ort Butik Telefonnr Mailadress Alingsås Intersport 0322-10341 niklas.dahlberg@intersport.se Teamsportia 0322-63 99 90 klubb.alingsas@teamsportia.se Arvika Intersport 0570-12180 Lars.Silfalt@intersport.se

Läs mer

BIBLIOGRAFI ÖVER SERBISK, KROATISK, BOSNISK, MONTENEGRINSK SKÖNLITTERATUR ÖVERSATT TILL SVENSKA

BIBLIOGRAFI ÖVER SERBISK, KROATISK, BOSNISK, MONTENEGRINSK SKÖNLITTERATUR ÖVERSATT TILL SVENSKA BIBLIOGRAFI ÖVER SERBISK, KROATISK, BOSNISK, MONTENEGRINSK SKÖNLITTERATUR ÖVERSATT TILL SVENSKA HANS ÅKERSTRÖM Uppgraderad apr. 2011 Institutionen för språk och litteraturer Göteborgs universitet GÖTEBORG

Läs mer

KRIG OCH DESS ORSAKER.

KRIG OCH DESS ORSAKER. KRIG OCH DESS ORSAKER. 1. Vad är krig? Olika definitioner. 1.1 Folkrätten kräver egentligen en krigsförklaring från en stat emot en annan för att kunna tala om att Krigstillstånd råder. 1.1.a FN och folkrätten

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

Ingenstans att ta vägen

Ingenstans att ta vägen Ingenstans att ta vägen Vi har läst en artikel som handlar om en kille utan hem, pengar och arbete. Han kan inte svenska och bor på ett akutboende. Velibor, som han heter, tycker att man borde få mer hjälp

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus.

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. WEBBTABELLER Webbtabell 1 Webbtabell 2 Webbtabell 3 Webbtabell 4 Webbtabell 5 Webbtabell 6 Webbtabell 7 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Andel patienter

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

ST inom Försäkringskassan 2012-10-26 Avdelning 102

ST inom Försäkringskassan 2012-10-26 Avdelning 102 FÖRHANDLINGSANSVARIGA VID REVISION 2012-10-01 Detta är den ansvarsfördelning som görs av avdelningsstyrelsen. Ansvaret handlar om att vara den person som arbetsgivaren tar kontakt med inför kallelse till

Läs mer

TV4 AB Ansvarig utgivare

TV4 AB Ansvarig utgivare TV4 AB Ansvarig utgivare 2012 TV4 AB Casten Almqvist VD Kanaldirektör TV-kanaler & Billboards Digitala Medier Annonsering, på alla plattformar Canal + Peter Lindström Cecilia Beck-Friis Michael Grimborg

Läs mer

Sveriges Ingenjörer Distrikt Väst Verksamhetsberättelse 2014

Sveriges Ingenjörer Distrikt Väst Verksamhetsberättelse 2014 2015-01-25 Sidan 1 av 5 Sveriges Ingenjörer Distrikt Väst Verksamhetsberättelse 2014 Sammanfattning av verksamhetsåret Under året har vi genomfört ett antal evenemang och aktiviteter där vi mött cirka

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

Försoningsgruppen. Fotograf: Bengt Gustavsson, www.bengtsbilder.fotosidan.se VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Försoningsgruppen. Fotograf: Bengt Gustavsson, www.bengtsbilder.fotosidan.se VERKSAMHETSBERÄTTELSE Försoningsgruppen Fotograf: Bengt Gustavsson, www.bengtsbilder.fotosidan.se VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 Verksamhet Försoningsgruppen bildades som en ideell förening den 28 februari 2011. Försoningsgruppen

Läs mer

UNHCR: THE UN Refugee Agency SYRIAN REFUGEES Annika Sandlund, Snr. Protection Officer UNHCR, Ankara EASO MEETING

UNHCR: THE UN Refugee Agency SYRIAN REFUGEES Annika Sandlund, Snr. Protection Officer UNHCR, Ankara EASO MEETING UNHCR: THE UN Refugee Agency SYRIAN REFUGEES Annika Sandlund, Snr. Protection Officer UNHCR, Ankara EASO MEETING Flyktingsiffrorna i världen Totalt finns det 27.8 miljoner flyktingar, internflyktingar

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 100222

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 100222 Invandrarrådet 1(6) Plats och tid: Bosniska föreningen i Värnamo kl 18.30-21.00 Beslutande: Arnold Carlzon (kd) Hamid Zaheri (c) Senada Besic (s) Ibrahim Candemir (kd) Christer Fjordevik (kd) Sanja Mikulic,

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Folkrätten

Rättvisa i konflikt. Folkrätten Rättvisa i konflikt Folkrätten Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för tre träffar

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Utskott: UNSC Land: Colombia Delegater: Emelie Lannebro Bergman

Utskott: UNSC Land: Colombia Delegater: Emelie Lannebro Bergman Utskott: UNSC Land: Azerbajdzjan Delegater: Lovisa Feikes de Groot Republiken Azerbajdzjan är djupt oroade över det upptrappade våldet och den försämrade humanitära och sociala situationen i Syrien. Under

Läs mer

UPPROR. mot handeln med kvinnor och flickor

UPPROR. mot handeln med kvinnor och flickor UPPROR ochupprop mot handeln med kvinnor och flickor KVINNA TILL KVINNA är en politiskt och religiöst oberoende insamlingsstiftelse. Vi samarbetar med kvinnoorganisationer i Kosovo, Serbien och Montenegro,

Läs mer

Folkmord ett misslyckande

Folkmord ett misslyckande Malmö Högskola Examensarbete Kultur och samhälle Mänskliga Rättigheter 41-80 Johan Ekblad, 821023-5936 Skönsbergsvägen 40D 856 30 Sundsvall Folkmord ett misslyckande Kan FN och säkerhetsrådet förhindra

Läs mer

Verksamhetsberättelse Distriktungdomssektionen 2012

Verksamhetsberättelse Distriktungdomssektionen 2012 Verksamhetsberättelse Distriktungdomssektionen 2012 Innehållsförteckning Ordförande har ordet 3 DUS STYRELSEN 2012 4 SAMMANTRÄDEN UNDER ÅRET 4 DUS VERKSAMHET UNDER 2012 5 DUS årsmöte 5 US-campen 5 Vi i

Läs mer

Samarbete mellan Svensk Bowling och ICA MAXI

Samarbete mellan Svensk Bowling och ICA MAXI Samarbete mellan Svensk Bowling och ICA MAXI Lördagar vecka 9, 10 och 11 kommer SBHF och Svenska Bowlingförbundet att ha ett samarbete med ICA Maxi-butiker runtom i Sverige. Samarbetet är ett unikt tillfälle

Läs mer

KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT

KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT Sammanställd av: Frivilligorganisationernas fond för mänskliga rättigheter NORSTEDTS JURIDIK Adress till förlaget: Norstedts Juridik AB, Box

Läs mer

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN. F ö renta Nationerna FN betyder Förenta Nationerna FN bildades för 50 år sedan. 185 länder är med i FN. I FN ska länderna komma överens så att människor får leva i fred och frihet. I FN förhandlar länderna

Läs mer

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN

Läs mer

CERAIN. Sommarskola För Romska Barn Novi Sad (Serbien) - Banja Luka (Bosnien-Herzegovina) 2009. www.terraforming.se/cerain

CERAIN. Sommarskola För Romska Barn Novi Sad (Serbien) - Banja Luka (Bosnien-Herzegovina) 2009. www.terraforming.se/cerain CERAIN Sommarskola För Romska Barn Novi Sad (Serbien) - Banja Luka (Bosnien-Herzegovina) 2009 Kontakt: Misko Stanisic projektledare mobil Sverige: +46 739900262 mobil Serbien: +381 643248632 epost: misko@terraforming.se

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

Universities in Sweden

Universities in Sweden Universities in Sweden Blekinge tekniska högskola Office/Enheten för Externa Relationer Postadress: Blekinge Tekniska Högskola, 371 79 Karlskrona Telefon: 0455-38 50 00 Fax: 0455-38 52 07 Enhetschef: Lena

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Riktad Indragning. Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) I övrigt se sändlista sid 2

Riktad Indragning. Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) I övrigt se sändlista sid 2 Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) Riktad Indragning I övrigt se sändlista sid 2 Ref. Helena Hansson, tel. 040-680 02 60 Datum 2007-05-29 Nr. Orifarm

Läs mer

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén Fjällgatan 3 E, terrassen, 413 17 GÖTEBORG Tel 031-85 71 00 Fax 031-14 22 75 www.melica.se Gran skning för Ös tham mars kom mun av grund vat ten re la te ra de frå gor i Svensk Kärn bränsle han te ring

Läs mer

Rätten att återvända hem

Rätten att återvända hem Texter till Del 3 Vägen till försoning Rätten att återvända hem I juni 1996, ett år efter krigsslutet, reste Kaj Gennebäck med kort varsel till Bosnien-Hercegovina. Hans uppdrag var att hjälpa bosniakerna

Läs mer

Mötesprotokollutdrag / Beslut

Mötesprotokollutdrag / Beslut I. Mötets öppnande Mötesprotokollutdrag / Beslut Läkare Utan Gränser / Årsmöte Kvibergs Kantin, Göteborg 8-9 maj 2015 Katrin Kisswani, ordförande, öppnade Läkare utan Gränsers årsmöte den 8 och 9 maj,

Läs mer

Monika Linder, Anna Holmlin Nilsson, Christina Friborg, Henrik Isacsson. Utkik

Monika Linder, Anna Holmlin Nilsson, Christina Friborg, Henrik Isacsson. Utkik SAMHÄLLSKUNSKAP 7-9 Monika Linder, Anna Holmlin Nilsson, Christina Friborg, Henrik Isacsson Utkik I din hand haller du ett läromedel fran Gleerups. Gleerups författare är lärare med erfarenhet fran klassrummet.

Läs mer

SKARABORG MELLAN VÄNERN & VÄTTERN

SKARABORG MELLAN VÄNERN & VÄTTERN SKARABORG MELLAN VÄNERN & VÄTTERN Vad drömmer du om? Många ångrar att de inte förverkligat sina drömmar och önskningar utan levt som andra förväntat sig av dem. Det blir lätt så. Stanna upp och tänk efter

Läs mer

M an måste inte gå beväpnad som många tror, sa

M an måste inte gå beväpnad som många tror, sa Från kulturkrock till minibyråkrati En utvärdering av Ungdomsteamet i Bergsjön Rapport 6:2001 RAPPORT M an måste inte gå beväpnad som många tror, sa en av ungdomarna som börjat engagera sig som ledare

Läs mer

NYA perspektiv ger nya möjligheter

NYA perspektiv ger nya möjligheter Agnéta hessel & C amill a ekberg (red) n ya p e r s p e k t i v g e r n ya m ö j l i g h e t e r Malmö högskola 205 06 Malmö, Sweden www.mah.se m a l m ö h ö g s k o l a 2 0 11 isbn 978-91-7104-417-4 Agnéta

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

Sverige mot narkotika Landskrona 1-2 Oktober Linda Nilsson, Generalsekreterare World Federation Against Drugs

Sverige mot narkotika Landskrona 1-2 Oktober Linda Nilsson, Generalsekreterare World Federation Against Drugs Sverige mot narkotika Landskrona 1-2 Oktober Linda Nilsson, Generalsekreterare World Federation Against Drugs World Federation Against Drugs World Federation Against Drugs bildades i Stockholm 2009. WFAD

Läs mer

BILAGA. till. förslag till rådets beslut

BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2015 COM(2015) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet

Läs mer

Rådet för Mänskliga Rättigheter

Rådet för Mänskliga Rättigheter Rådet för Mänskliga Rättigheter I. Säkerställa alla barns rätt till utbildning, utan diskriminering Bakgrund FN:s Deklaration om de mänskliga rättigheterna Artikel 26 Var och en har rätt till utbildning.

Läs mer

Samlat, genomtänkt och uthålligt?

Samlat, genomtänkt och uthålligt? Samlat, genomtänkt och uthålligt? En utvärdering av regeringens nationella handlingsplan för mänskliga rättigheter 2006 2009 Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning av betänkande av Utredningen

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET FÖRSLAGET TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 3 TILL BUDGETEN FÖR 2004 FÖR EUROPEISKA GEMENSKAPERNA ENLIGT RÅDETS JUSTERINGAR

EUROPAPARLAMENTET FÖRSLAGET TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 3 TILL BUDGETEN FÖR 2004 FÖR EUROPEISKA GEMENSKAPERNA ENLIGT RÅDETS JUSTERINGAR EUROPAPARLAMENTET FÖRSLAGET TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 3 TILL BUDGETEN FÖR 2004 FÖR AVSNITT VI: Europeiska ekonomiska och sociala kommittén A5-0256/1 FÄB 3/2004 EP 1 Rådet 2 Ändring EP 2 B'2004 + 35 993 918

Läs mer

Att driva en Önskabutik!

Att driva en Önskabutik! Att driva en Önskabutik! Önskakedjan FAKTA OCH SIFFROR Önskakedjan består av 35 butiker med ett 100-tal anställda och omsatte 2014 ca 167 mkr, exklusive moms. Butikerna finns idag i huvudsak i mindre städer

Läs mer

Ett gemensamt höjdsystem

Ett gemensamt höjdsystem Ett gemensamt höjdsystem Lars E. Engberg Geodesienheten Lantmäteriet Lars.Engberg@lm.se RH 2000 En del av Europas höjdsystem EVRS Stark relation till EVRF 2007 RH2000 är ett certifierat system enligt INSPIRE-direktivet,

Läs mer

Skrivtävling. Så lika, så olika, så europeiska.

Skrivtävling. Så lika, så olika, så europeiska. Skrivtävling Så lika, så olika, så europeiska. Visste du att EU, efter de senaste utvidgningarna, är världens största ekonomi med fler än 500 miljoner medborgare? Det ger EU en större tyngd internationellt

Läs mer

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare I. SYFTE 1. Stöd till människorättsförsvarare är sedan länge ett inslag i de yttre förbindelserna i Europeiska unionens

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Immigranternas Riksförbund

Immigranternas Riksförbund Immigranternas Riksförbund verksamhetsberättelse för 2011 1. Årsmötet 2. Styrelsen 3. Medlemmar 4. Cirkulär och Internet 5. Arbete mot främlingsfientlighet och rasism 6. Arbete för flyktingar 7. Barn-

Läs mer

1. BAKGRUND 1.1. INLEDNING. 1 1.2. PROJEKTORGANISATION 2 1.3. SYFTE 3 1.4. HUVUDMÅL... 1.4.1. Delmål. 1.5. MÅLGRUPP. 4

1. BAKGRUND 1.1. INLEDNING. 1 1.2. PROJEKTORGANISATION 2 1.3. SYFTE 3 1.4. HUVUDMÅL... 1.4.1. Delmål. 1.5. MÅLGRUPP. 4 SAMMANFATTNING Avvisningar av asylsökande från Bosnien- Hercegovina har blivit fler de senaste åren och Svenska Röda Korset har uppmärksammat ett allt större behov av hjälp och stöd till de som måste återvända.

Läs mer

Historiska personligheter. I nnehåll:

Historiska personligheter. I nnehåll: Historiska personligheter I nnehåll: Alexander den store=halvgud? Sid 1 Créme dela Créme Sid 2 Invigningsfest Sid 3 Mata hari Sid 4 Insändare Sid 5 Annonser Sid 6 Stalins brott Sid 7 8 Alexanders mor sinnessjuk?

Läs mer

NOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik Coreper/rådet EU:s riktlinjer om barn och väpnad konflikt

NOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik Coreper/rådet EU:s riktlinjer om barn och väpnad konflikt EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 4 december 2003 (5.12) (OR. en) 15634/03 COHOM 47 PESC 762 CIVCOM 201 COSDP 731 NOT från: till: Ärende: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik Coreper/rådet EU:s

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för utveckling 2014/0059(COD) 7.1.2015 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för internationell handel över förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

2008/09 2008-08-12. Allsvenska. Allsvensk lottning 2008/09. 26-okt 16-nov

2008/09 2008-08-12. Allsvenska. Allsvensk lottning 2008/09. 26-okt 16-nov Lottning av Allsvenska serien 200/09 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7.. 26-okt 16-nov 4 3 2 1 7 1 6 7 5 6 2 3 4 5 3 4 5 2 07-dec 1-jan 4 3 1 2 7 1 6 7 5 6 0-feb 01-mar 22-mar 5 6 7 4 5 6 4 5 2 3 1 2 3 7 1 2 6 1 3 7

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Handledning till den lättlästa Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst Studieförbundet Vuxenskolan 2008 Projektledare: Eva Ekengren SV Förbundskansliet Författare: Kitte

Läs mer

Ärendet behandlades. Landstingsfullmäktiges beslut. Landstingsstyrelsens förslag bifölls.

Ärendet behandlades. Landstingsfullmäktiges beslut. Landstingsstyrelsens förslag bifölls. 1 PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2007-11-27 LS-LED06-393 99 Ratificering av Europarådet för lokala och regionala organs (CLRAE) deklaration om kampen mot människohandel, trafficking Ärendet behandlades. Landstingsfullmäktiges

Läs mer

Boško Karanovic. Jag lärde känna Bosko för 20 år sedan i konstnärskolonin

Boško Karanovic. Jag lärde känna Bosko för 20 år sedan i konstnärskolonin Boško Karanovic Född 1924 i Bosanska Krupa, Bosnien. Studerat vid Konstakademin i Belgrad, där han senare arbetade som professor i grafik i 45 år. Grundare av grafisk verkstad i Belgrad. Specialist i grafiska

Läs mer

Projekt Organisationer bildade på etnisk grund

Projekt Organisationer bildade på etnisk grund Projekt Organisationer bildade på etnisk grund PROJEKT ORGANISATION ORT REDOVISNING Kurdiska 1. Uppsökande verksamhet Kurdiska Riksförbundet Stockholm 1 år - 1997 om hur handikappade kurder har det i Sverige

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

A. Förpliktelser som ligger i själva suveränitetsbegreppet.

A. Förpliktelser som ligger i själva suveränitetsbegreppet. Sammanfattning Skyldigheten att skydda Huvudprinciper 1. Grundförutsättningar A. I begreppet statssuveränitet ligger en skyldighet, nämligen den att det först och främst åligger staten själv att skydda

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 19 handlar om allas rätt

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

RIKTLINJER FÖR EU:S POLITIK GENTEMOT TREDJE LAND OM TORTYR OCH ANNAN GRYM, OMÄNSKLIG OCH FÖRNEDRANDE BEHANDLING ELLER BESTRAFFNING

RIKTLINJER FÖR EU:S POLITIK GENTEMOT TREDJE LAND OM TORTYR OCH ANNAN GRYM, OMÄNSKLIG OCH FÖRNEDRANDE BEHANDLING ELLER BESTRAFFNING RIKTLINJER FÖR EU:S POLITIK GENTEMOT TREDJE LAND OM TORTYR OCH ANNAN GRYM, OMÄNSKLIG OCH FÖRNEDRANDE BEHANDLING ELLER BESTRAFFNING (En uppdatering av riktlinjerna) SYFTE Föreliggande riktlinjer syftar

Läs mer

Integration, demokrati, jämställdhet och samförstånd i det svenska samhället genom:

Integration, demokrati, jämställdhet och samförstånd i det svenska samhället genom: STADGAR FÖR SYRISKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE 1 NAMN & SÄTE Namnet är Syriska Riksförbundet i Sverige förkortas till SYRF. SYRF har sitt säte i Stockholm. 2 MÅLSÄTTNING SYRF s målsättning är följande: Integration,

Läs mer

Apotek som för Trust in Lust sortimentet

Apotek som för Trust in Lust sortimentet Apotek som för Trust in Lust sortimentet Apoteket Källan Apoteket Hästhoven Apoteket Lärkan Apoteket Kupolen Apoteket Bävern Apoteket Vikingen Apoteket Tallen Apoteket Tallen Apoteket Eken Apoteket Fyra

Läs mer

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63)

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63) Fader Bergström, stäm upp klinga (epistel nr 6) ext musik: Carl Michael Bellman Soprano 1 Soprano 2 lto enor.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp kling - a, öpp -

Läs mer

KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST

KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST Kulturrådet, Box 7843, 103 98 Stockholm Besök: Långa raden 4, Skeppsholmen Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 Webbplats: www.kulturradet.se Illustration omslag: Lehån

Läs mer

Den Danske Bank in Sweden

Den Danske Bank in Sweden Capital Market Day, Copenhagen, 29 June 2000 Den Danske Bank in Sweden Ulf Lundahl Senior Executive Vice President of Östgöta Enskilda Bank Östgöta Enskilda Bank Founded 1837 in Linköping Regional bank

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007

Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007 Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007 Firat Nemrud Projekt ledaren Kurdiska föreningen i Eskilstuna Ali Karimi Projektledaren Kurdiska föreningen i Eskilstun SLUTRAPPORT OM PROJEKTET

Läs mer