LJILJAN Växjö Bosnien-Hercegovinas förening

Transkript

1 Bosanskohercegovačko udruženje LJILJAN Växjö Bosnien-Hercegovinas förening

2 1

3 Izdavač (utgivare): Bosnien-Hercegovinas föreningen Ljiljan Växjö Autori (skriftställare): Sadik Beglerović Bakir Dizdar Galib Kazić Prevod (översättning): Sanja Kapetanović Amra Zulić Avdo Džebo Mensur Numanspahić Bosanskohercegovačko udruženje LJILJAN Växjö Korektori (korrekturläsare): Gunnar Rydgård Muharem Numanspahić Elvira Hasić Grafička obrada (design): Bakir Dizdar Advan Hotić Benny Ask Štampa (Tryck): Graforad, Zenica, BiH ISBN Växjö, Bosnien-Hercegovinas förening LJILJAN Växjö 2 3

4 Bosanskohercegovačko udruženje Ljiljan ima 10 godina! Misao izaziva nevjericu. Je li zaista sve počelo tako davno? I šta se sve desilo ovih godina? I zadovoljstvo i tuga se prepliću kad razmišljam o godinama koje su prošle otkako su ljudi iz bivše Jugoslavije počeli dolaziti u naš grad. Za vrijeme velikog useljavanja radne snage 50-tih i 60-tih godina prvenstveno je procesna industrija u graničnim opštinama bila ta koja je privlačila radnike iz drugih zemalja. Växjö nije bio atraktivan grad u to doba jer ovdje nisu postojale mogućnosti za zapošljavanje i izdržavanje porodice. Proizvodnja stakla, papirna Växjökommun industrija i druge grane procesne industrije omogućile su mnogim useljenicima siguran početak u našoj domovini. U taktu sa strukturnim promjenama unutar industrije kao i izmjenjenim zahtjevima za radnom snagom, grad Växjö dobiva sve više internacionalni karakter i počinje otvarati vrata novom vremenu, novim stanovnicima čije porijeklo u dalekim zemljama biva značajan činilac u razvoju grada. Vremenom dolazak izbjeglica zamjenjuje useljavanje radne snage. Vojni puč u Čileu bio je na neki način nagovještaj novog vremena. Ljudi koji ostavljaju svoje domovine u bijegu od rata, nasilnih političkih događaja, siromaštva i progona postaju svakodnevnica i za nas koji živimo u sigurnom Växjö. Iako smo 4 Bosniska föreningen Ljiljan 10 år! Tanken svindlar. Är det verkligen så länge sedan det började? Vad har hänt under de här åren? Det är med både glädje och sorg jag tänker tillbaka på de år som gått sedan människor från det forna Jugoslavien började anlända hit till vår stad. Under ar betskraftsinvandringens stora år på talen var det i första hand processindustrierna i grannkommunerna som sög till sig arbetskraft från andra länder. Växjö var inte så attraktivt vid den tiden, det var inte här de stora möjligheterna till arbete och försörjning i det nya landet fanns. Glasbruken, pappersindustrierna Torbjörn Hedhammer och andra processindustrier gav många en trygg start i vårt land. I takt med strukturförändringarna inom industrin och förändrade krav på arbetskraften har Växjös befolkning blivit alltmer internationell och staden har börjat att öppna sina dörrar mot en ny tid, de nya invånarna med rötter i fjärran länder är en betydelsefull faktor för stadens tillväxt. Arbetskraftsinvandringen blev flyktinginvandring. Militärkuppen i Chile var på något sätt en startsignal för en ny tid. Människor som lämnat sina hemländer i flykt från krig, våldsamma politiska händelser, fattigdom och förföljelser blev vardagsmat också för oss som lever här i det trygga Växjö. Trots att vi tyckt oss 5

5 se uljuljkivali u mislima da živimo daleko od svih žarišta nemira i mi smo počeli osjećati da sve nije u najboljem redu u našem okruženju. Početkom 90-tih godina dolazi do našeg iznenadnog buđenja izbjeglice nisu više dolazile iz dalekih zemalja, iz udaljenih krajeva svijeta. Oni su došli sa našeg kontinenta. Bivša Jugoslavija se počela dijeliti na nove zemlje. Bosna i Hercegovina, Makedonija, Slovenija, Hrvatska, Srbija, Crna Gora bivaju za nas nova imena koja treba naučiti. Tamo se autom dolazi za samo par dana. Neke izbjeglice su imale rodbinu koja je već dugo živjela u Švedskoj, nekolicina je bila ovdje i rođena a poneko je bio naučio i nekoliko riječi. Rat i nasilje su ovdje već stigli. Za mene i veliki broj ostalih bilo je to šokantno buđenje. Izbjeglice su došle brzo i u velikim skupinama. U toku ljeta god preko ljudi je bilo useljeno u kampove Državnog zavoda za izbjeglice. U Växjö se napravio najveći državni kamp za izbjeglice. Napuštene kasarne tzv. I 11-puka i prazne zgrade bolnice Sv. Sigfrida bili su u najvećoj brzini prepravljene u privremena prihvatilišta za izbjeglice. U kratkom periodu bilo je upisano oko 1800 izbjeglica u komuni Växjö. Komfor nije bio, kao što se većina i sjeća, posebno visok. Mnogima, posebno djeci, starim i bolesnim, bio je to težak period. Postepeno se stanje popravljalo. Mi smo u Växjö izgradili komunalno prihvatilište za izbjeglice da bi pomogli i stvorili bolje uslove za tražioce azila. Izabrali smo Braås kao mjesto za glavno opštinsko prihvatilište. Ovdje je bilo stanova i mogućnosti da se ostvari bolja egzistencija i bolji start u novoj zemlji svim tražiocima azila. Većina koja je došla u Braås ostala je u Švedskoj iako je čekanje na dozvolu boravka bilo za mnoge predugačko. Nažalost određeni broj onih koji su došli u Braås nisu mogli ostati u Švedskoj nego su vraćeni u svoje zavičaje. Da li su odluke Državnog zavoda za izbjeglice bile ispravne ili pogrešne teško je ocijeniti ali ipak, mnogi od njih mi nedostaju. Vjerovatno nisam samo ja onaj koji se pita šta se zapravo desilo sa ovim familijama? Braås je bio neočekivan uspjeh za komunu Växjö - mnogi tražioci azila su izabrali da ostanu u ovom malom mjestu kad su već dobili dozvolu da se nastane u Švedskoj. Preko 100 osoba porijeklom iz Bosne je u jednom periodu izabralo da živi u Braåsu. Mnogi su ostali do danas u Braåsu i izgleda da im je tamo dobro. Ponekad se upitam ako neko još ima svoju baštu, kolonilott, na onom šumskom proplanku? Za sami Braås je useljenje novih stanovnika sa korijenjem iz Bosne i Hercegovine bila pozitivna injekcija. Novi stanovnici, sa drugačijim naslijeđem i drugim načinom rješavanja svakodnevnih životnih pitanja, postali su za mnoge starosjedioce Braåsa nov i uzbudljiv dodir sa okolnim svijetom. 6 leva långt borta från alla världens oroshärdar så kunde vi även här känna att allt inte stod rätt till i vår omvärld. Plötsligt under de första åren på 90-talet vaknade vi upp de flyende människorna kom inte längre från något fjärran land, i en avlägsen världsdel. De kom från samma kontinent som vår. Det forna Jugoslavien hade börjat brytas upp till nya länder. Bosnien-Hercegovina, Makedonien, Slovenien, Kroatien, Serbien, Montenegro blev för oss nya namn att lära oss. Några dagars resa med bil så var man där. Flyktingarna hade släktingar som sedan länge varit bosatta i Sverige, några var till och med födda här, en och annan kunde till och med några ord svenska. Kriget och våldet var faktiskt nästan här. För mig och många andra blev det ett chockartat uppvaknande. Flyktingarna kom snabbt och i stora skaror. Under sommaren 1993 fanns det över personer inskrivna i Statens Invandrarverks förläggningar. I Växjö byggde man upp landets största flyktingförläggning. De övergivna kasernerna på regementet I 11 och tomma byggnader på S: t Sigfrids sjukhus blev i all hast ombyggda till en tillfällig flyktingförläggning. Det fanns under en kort period ungefär flyktingar inskrivna i förläggningar i Växjö kommun. Komforten var som de flesta säkert minns inte särskilt hög. Många, särskilt barn, gamla och sjuka, hade en svår tid när de bodde i dessa tillfälliga anläggningar. Successivt blev det bättre. I Växjö byggde vi upp en kommunal flyktingförläggning för att försöka hjälpa till och skapa bättre förhållanden för asylsökande. Braås blev den ort vi valde till den kommunala förläggningen. Här fanns bostäder och goda möjligheter till att ge de asylsökande en bra tillvaro och en god start i det nya landet. De flesta som kom till Braås fick stanna i Sverige, även om väntan på det efterlängtade uppehållstillståndet blev lång för väldigt många. Dessvärre var det också så att ett antal av de som kom till Braås inte fick stanna kvar hos oss utan fick återvända till sina hemtrakter. Om Statens Invandrarverks beslut i dessa ärenden var rätt eller fel är svårt att bedöma, men det är många av dessa människor man minns med saknad. Visst undrar fler än jag, hur det egentligen gick för dessa familjer? Braås blev ett lyckokast för Växjö kommun, många av de asylsökande valde att bo kvar i det lilla samhället när de fått sina tillstånd att bosätta sig i landet. När de var som flest, fanns det över 100 personer med bakgrund i Bosnien som valt att bo kvar i Braås. Många finns kvar där även i dag och tycks ha ett bra liv. Jag undrar ibland om det fortfarande finns någon som har kvar sin kolonilott på den lilla åkern ute i skogen? För samhället Braås blev inflyttningen av nya invånare med rötter i Bosnien 7

6 Prijem izbjeglica koji su dobili pozitivna rješenja na zahtjeve za azilom brzo je rastao. U periodu od Växjö-komuna je primila preko 1000 osoba koje su izabrale da se ovdje nastane. To je najveći doprinos izbjeglicama u historiji Växjö. Prijem izbjeglica u Växjö je dio gigantskog zadatka od strane Parlamenta da se što većem broju izbjeglica pruži zaštita u našoj zemlji. Neki od onih koji su došli u kontakt sa komunalnim uredom za izbjeglice u Växjö nisu sigurno zadovoljni. Mi koji smo radili sa izbjeglicama imali smo svoja pravila dok su naši klijenti imali svoja očekivanja i nadanja tako da nam se mišljenja nisu uvijek podudarala. Istovremeno je tržište rada imalo svoj najteži period u modernoj Švedskoj. Unatoč teškoćama, situacija se postepeno popravljala i mnogi su našli posao i sigurno izdržavanje za sebe i svoju porodicu. Mnogi od onih koji su došli postali su prijatelji za cijeli život pa iako danas žive na raznim mjestima i ne susreću se baš najčešće, ipak se misli često njima vraćaju. Kako im je danas? Rat i nasilje žanju mnogo žrtava. Previše onih koje je čovjek sretao ovih godina nas je napustilo. Mnogi su preminuli u godinama koje su trebale biti vrhunac njihovog života. Kad čovjek posjeti muslimanski dio groblja na Hovshagi onda se bolje shvati kako su mnogi teško i duboko pogođeni strahotama rata. Bosanskohercegovačko udruženje Ljiljan rano je postalo bitno mjesto susretanja svih onih koji imaju svoje korijenje u Bosni i Hercegovini. Za Växjö komunu je udruženje bilo važna spona u nastojanjima da se stvore preduslovi za pravilno usmjeravanje novih žitelja. Kad se osvrnem na zadnje godine mogu konstatovati da smo mnoge stvari diskutovali sa predstavnicima udruženja. Primjeri toga su pitanja stanovanja, prevodilačke usluge, pitanja djece i omladine, briga o starima kao i društvene informacije. Veoma važno pitanje bio je naš način odnosa prema povratku izbjeglica poslije završetka rata. Udruženje je bilo veoma važan izvor informacija za nas zaposlene u komuni Växjö a nadam se da su one bile korisne i za sve stanovnike Växjö. Udruženje je danas jedno od najvećih i najvažnijih komunalnih udruženja sa obimnom i širokom djelatnošću. Sve od druženja pa do velikog angažmana u djelatnostima za djecu i omladinu spada u rad udruženja. Lako je biti imponiran svim ovim aktivnostima. Ja se zaista nadam da će udruženje nastaviti sa pozitivnim razvojem i ubuduće. Växjö treba udruženja poput Ljiljana da bi osiguralo pozitivni razvoj među različitim nacionalnim grupacijama u našoj komuni. Moja želja je da sljedećih deset godina budu najmanje isto tako plodonosne za udruženje kao što je bilo i prvih deset godina. 8 en positiv injektion. Nya invånare med annan bakgrund och andra sätt att lösa de dagliga livsfrågorna blev för många Braåsbor en nytt och spännande möte med omvärlden. Mottagandet av flyktingar som hade fått positiva beslut på sina ansökningar om asyl ökade snabbt. Under åren tog Växjö kommun emot över tusen personer som valt att bosätta sig här. Det är den största insatsen för flyktingar i Växjö stads historia. Flyktingmottagandet i Växjö fick ta sig an sin del av den gigantiska uppgiften att möta det svenska Riksdagens beslut att ge så många som möjligt ett skydd i vårt land. Alla de som kom i kontakt med den kommunala flyktingmottagningen i Växjö var säkert inte nöjda. Vi som arbetade med detta hade våra regler och våra klienter hade sina önskemål och förhoppningar. Det var inte alltid vi hade samma uppfattning. Arbetsmarknaden var vid den här tiden bland det värsta vi upplevt i Sverige under modern tid. Trots alla svårigheter så blev situationen successivt bättre och många hittade arbete och en trygg försörjning för sig och sina anhöriga. Många av de som kom blev vänner för livet och även om vi lever våra liv på skilda håll och inte möts så ofta, så går tankarna ofta till dem. Hur har de det idag? Krig och våld skördar många offer. Alltför många av de som man mött under de här åren har lämnat oss. Många av dem gick bort i den ålder som borde ha varit höjdpunkten av deras liv. När man besöker den muslimska delen Hovshaga begravningsplats förstår man bättre hur hårt och djupt många drabbades av krigets fasor. Bosniska föreningen Ljiljan blev tidigt en mötesplats av betydelse för alla de som hade sina rötter i Bosnien-Hercegovina. För Växjö kommun var föreningen en viktig part i arbetet med att skapa förutsättningar för en bra introduktion av de nya kommuninvånarna. När jag ser tillbaka på de här åren kan jag konstatera att det var många saker vi diskuterade med representanter för föreningen. Exempel på detta var boendefrågor, tolkservice, barn och ungdomsfrågor äldreomsorg och samhällsinformation. En mycket viktig fråga blev vårt hållningssätt till återvändande frågorna när kriget var slut. Föreningen var en viktig källa till kunskap för oss i Växjö kommun. Kunskaper som jag hoppas kom alla Växjös invånare till nytta. Föreningen av idag är en kommunens största och livaktigaste föreningar med en omfattande och bred verksamhet. Allt från social samvaro, till ett stort engagemang i barn och ungdomsverksamheter ryms inom föreningens väggar. Det är lätt att imponeras av alla dessa aktiviteter. 9

7 Useljavanje u Växjö se dešavalo od postanka grada. Ljudi sa porijeklom u drugim zemljama su ostavili svoj pečat na gradu. U današnjem gradskom grbu, Sv. Sigfrid, kao jedan od osnivača grada, ima počasno mjesto. Razmjena sa drugim zemljama je puno značila za razvoj grada u prošlim vjekovima. Danas je internacionalni element u našem gradu veći nego ikada. Bosanska nacionalna manjina u Växjö je važan dio u i budućem razvoju grada. Växjö, Torbjörn Hedhammer Jag hoppas verkligen att föreningen får fortsätta och utvecklas positivt även i framtiden. Växjö behöver föreningar som Ljiljan för att trygga en fortsatt positiv utveckling. Inte minst i arbetet med att skapa goda relationer mellan de olika befolkningsgrupperna i vår kommun. Min önskan är att de kommande 10 åren ska bli minst lika fruktbara för föreningen som de 10 första har varit. Invandringen till Växjö har förekommit så länge staden har existerat. Människor med bakgrund i andra länder har satt sin prägel på staden. I det nutida stadsvapnet har en av stadens grundare S:t Sigfrid en given plats. Utbytet med andra länder har betytt mycket för stadens utveckling under seklernas gång. I dag är det internationella inslaget i vår stad större än någonsin tidigare. Den bosniska befolkningsgruppen i Växjö är en viktig del för stadens fortsatta utveckling. Växjö Torbjörn Hedhammer 10 11

8 Bosna i Hercegovina Bosna i Hercegovina zauzima površinu od km 2 i sa svojih 24,5 km obale izlazi na Jadransko more. BiH je 1981 g. imala stanovnika. Bošnjaka je bilo 39,5% (ili ), Srba 32% (ili ), Hrvata 18,4% (ili ) dok je pripadnika ostalih naroda bilo 10,1% (ili ). Ravnopravno se govori bosanski, srpski i hrvatski jezik i pišu dva pisma, latinica i ćirilica. Na balkansku i evropsku političku pozornicu Bosna je stupila u 12 vijeku, za vrijeme vladavine Kulina bana godine je izdata i tzv. povelja Kulina bana kao rodni list državnosti bosanske. To je nepobitni dokaz postojanja države koja će trajati kroz čitav srednji vijek, da bi za vrijeme Tvrtka I postala najmoćnija sila među južno-slovenskim državama. U to doba je ova srednjovjekovna država obuhvatala Rašku, Dalmaciju, Hrvatsku i Primorje, a Hercegovina i Bosna su prvi put objedinjene. Bio je to veliki uspon zemlje koja će od 12 vijeka postati poznata u Evropi zbog razglašene bogumilske hereze i odupiranju od uticaja tadašnjih monoteističkih religija. Od 1463 godine, u vrijeme osmansko-turskog osvajanja a kasnije i Austrougarske okupacije bila je dokinuta bosanskohercegovačka državnost i suverenitet. To međutim nije moglo zatrti geopolitičku i društvenu posebnost BiH. Tako je poslije 480 godina, u jeku II svjetskog rata na Drugom zasjedanju ZAVNOBiH-a u Mrkonjić Gradu obnovljena državnost Bosne i Hercegovine u njenim historijskim granicama ali u sastavu Jugoslavije. BiH je, postala zajednička država tri autohtona naroda: Muslimana, Srba i Hrvata. Raspadom Jugoslavije i proglašavanjem nezavisnosti 12 Fakta om Bosnien och Hercegovina Landet vi kommer ifrån heter Bosnien och Hercegovina (i folkmun blir det oftast bara Bosnien). Det är km 2 till yta och sträcker sig från floden Sava i norr till Adriatiska havet i söder och har en kuststräcka som är 24,5 km lång. År 1981 då senaste folkräkning gjordes, hade Bosnien och Hercegovina invånare. Av dessa var 39,5 % bosniaker (dvs ), 32 % serber (dvs ), 18,4 % kroater (dvs ). 10,1 % (dvs ) tillhörde andra folkgrupper. I Bosnien och Hercegovina talar man bosniska, serbiska och kroatiska. Man använder sig jämsides av två alfabet: det latinska och det kyrilliska. På den balkanska och europeiska politiska scenen inträdde Bosnien redan på 1200-talet under den tid då Kulin-ban var landets härskare. Kulin-ban har blivit känd genom det handelsavtal mellan staterna Dubrovnik och Bosnien som skrevs år Detta avtal tar historikerna som första skriftliga dokument om Bosniens existens. Medeltida Bosnien upplevde sin blomstertid under kungen Tvrtko I. Bosnien omfattade då flera provinser och regioner: Raska, Dalmatien, Kroatien, Primorje och, å första gången, ingick Hercegovina i en statsbildning tillsammans med Bosnien. Bosnien var då den mäktigaste staten bland de staterna som bildades av sydslaviska folkgrupper. Landet blev också känt ute i Europa för sin kätterska bogumilska tro; något som retade gallfeber på de omkringliggande katolska staterna. Efter 1463, under den tid då Osmanska riket och turkarna härskade över landet, samt även senare då Österrike-Ungern annekterade Bosnien-Hercegovina, avskaffades systematisk såväl landets suveränitet som 13

9 1992. godine, BiH doživljava agresiju od susjednih republika Srbije i Crne Gore, a kasnije i Hrvatske, koje su na njenim prostorima počinili sve aspekte genocida: biološki, duhovni, kulturni i ekonomski genocid. Kao izravna posljedica agresije i počinjenih zločina, pljački, ubojstava, koncentracionih logora, silovanja, mučenja, bio je progon i deportacija Bosanaca i Hercegovaca sa svojih ognjišta u mnoge zemlje širom svijeta. den bosniska identiteten. Efter Första världskriget ingick Bosnien som en provins i en nybildad stat- Jugoslavien. Bosniens ställning i dåvarande Jugoslavien kan knappast beskrivas som jämlik. Andra världskriget innebar Bosniens återkomst på den politiska arenan. Bosnien-Hercegovina blev republik; en av sex som bildade den nya Jugoslavien. När Jugoslavien upplöstes 1992, blev Bosnien angripen av sina grannländer Serbien och Montenegro och senare även av Kroatien. Människorna runt om i världen har genom medier kunnat bevittna en del av krigsbrotten som Bosniens befolkning var utsatt för under krigsåren Under dessa år fick begreppet den etniska rensningen en ny innebörd. Framförallt blev många européer, och även svenskarna påminda om att detta kan i princip hända var som helst och vem som helst. Karta Bosne i Hercegovine (Karta över Bosnien och Hercegovina) Meddeltids gravsten, unik för området kring Radimlje, Stolac (Stećak iz srednjeg vijeka Radimlje kod Stoca,BiH ) 14 15

10 Dolazak i prihvat Bosanaca u Švedsku - Växjö Ratna kataklizma je na stotine hiljada Bošnjaka učinila muhadžirima u tuđini, tako da već 1992 godine veliki dio Bošnjaka nalazi utočište u Švedskoj a jedan dio i u Växjö. U isto vrijeme BiH se razara, jačaju ratna dejstva, dok međunarodni politički moćnici sve to mirno posmatraju uz obrazloženje da bi trebalo pojačati humanitarnu pomoć narodima BiH. Mnogi od nas gube svoje najbliže, pa čak i cijele obitelji, svoje prijatelje, komšije. Mnogi bivaju ubijeni a drugi jedva preživljavaju zloglasne logore, mnogi su na prisilnom radu. Dolazimo u tuđinu. Svi smo pod uticajem ratne psihoze i neizvjesnosti o našoj budućnosti i budućnosti BiH. Iako smo došli iz svih dijelova BiH, zajednička sudbina nas je ponukala da se što prije upoznamo i organizujemo da bi ublažili nanešene rane. Švedska nas je udomila, nahranila, pružila minimum egzistencije i maksimum mogućnosti a to je za nas, koji smo sa sobom ponijeli samo goli život i malo nade, i mnogo i nezaboravno. Većina izbjeglica dobiva smještaj i socijalnu pomoć, obavezno je učenje švedskog jezika. Tako je stvorena mogućnost za razne aktivnosti kako bi pomogli jedni drugima a posebno našim zemljacima koji su ostali u Bosni i Hercegovini. Na nama je bilo da u Växjö, gdje smo bili smješteni, iskoristimo priliku i da se međusobno organizujemo, informišemo i istovremeno iskoristimo sve pružene mogućnosti kako za zapošljavanje tako i za školovanje. Ankomst och mottagning av Bosnier i Sverige och i Växjö En av krigets konsekvenser blev att hundratusentals människor blev fördrivna från sina hem. Dessa människor sökte sig till en tryggare tillvaro. Redan 1992 hittade många bosnier sin fristad i Sverige och i Växjö. Kriget i Bosnien fortsatte med ominskad intensitet under hela Till slut väcktes västvärldens samvete och man ingrep mer kraftfullt framförallt mot Serbien/Montenegro men även mot Kroatien. Detta resulterade i ett fredsavtal känt bland oss bosnier som Daytonavtalet. Nu är vi här i Sverige; med våra minnen, våra upplevelser och våra förluster. Många har förlorat sina närmaste, sina mest älskade och i vissa fall hela sin familj, sina vänner och grannar. Andra blev fångar i ökända koncentrationslägren och utsattes för en omänsklig tortyr och misshandel. Ofta var deras vilja att berätta för eftervärlden det som höll dem i livet. De som hade mer tur fick vara kvar hemma under s k arbetsplikt. En uppgift de hade var bl.a. att gräva skyttegravar ute på fronten; inte sällan mitt i skottlinjen. Och vi som har kommit ut ur Bosnien? Vi fick bära våra ryggsäckar där ovissheten kring vad skulle hända i Bosnien och med Bosnien var en tung last att bära. Även om vi kom hit från många olika delar av Bosnien och Hercegovina, fann vi varandra rätt snabbt, kanske var vi omedvetet varse om att sår läker snabbare om vi är fler. Sverige har för oss alla inneburit en trygghet och erbjudit oss en lösning 16 17

11 på våra existentiella frågor: hem, mat, och möjlighet till utveckling. Detta i sig är mycket för någon som har kommit hit med endast sitt liv i behåll och lite hopp om en bättre framtid. Så började vårt liv i Sverige att rutas in i en vardag: först kurs i svenska för invandrare, någon kurs på AMU eller KOMVUX och för de flesta, en efterlängtad anställning. Våra traditioner och vårt hemland trogna har vi inte glömt dem som hade det sämre än vi. Många aktiviteter som syftade på att hjälpa vårt hemland har drivits under dessa år; något som vi med stolthet tar upp. När vi kastar en blick på våra år i Sverige blir året då vår förening grundades en naturlig utgångspunkt. Prihvatni centar za izbjeglice SSS (zgrade bolnice Sv. Sigfrida) u Växjö [Mottagningscenter för flyktingar SSS (byggnader på S: t Sigfrids sjukhus) i Växjö] Prihvatni centar za izbjeglice I11 u Växjö (Mottagningscenter för flyktingar I11 i Växjö) Växjö 18 19

12 Organizovanje Bosanaca u Växjö - - osnivanje udruženja LJILJAN Iz međusobnih razgovora i razmjene mišljenja izbjeglica iz BiH proizilazi jedinstvena suglasnost da bi se trebalo aktivirati na ostvarivanju elementarnih stvari kao što su: - Humanitarna pomoć građanima BiH - Informisanje o BiH i Švedskoj - Kontakt sa Ambasadom Bosne i Hercegovine - Stockholm - Integracija u švedsko društvo - Potreba za druženjem Bošnjaka - Očuvanje bosanskohercegovačke kulture i tradicije - Očuvanje bosanskog jezika i formiranje dopunske bosanske škole za djecu i omladinu Da bi se mogli ostvariti navedeni ciljevi došlo se do zaključka da je potrebno osnovati jedno bosanskohercegovačko udruženje. Ubrzo je formiran inicijativni odbor koji je pripremio osnivačku skupštinu za 2. novembar godine. Tada je usvojen Statut udruženja, plan rada, ime udruženja i izabran je Upravni odbor sa Miftar Huseinom kao predsjednikom. Pripremljena je potrebna dokumentacija te je udruženje registrovano kod nadležnih švedskih organa. Statutom je definisano da je BiH udruženje LJILJAN Växjö dobrovoljna apolitična i religiozno neutralna organizacija koja ima za cilj da okupi sve one 20 Organisering av Bosnier i Växjö - Föreningen LJILJAN grundas Ett livligt utbyte av tankar och idéer i lösa samtal människor emellan ledde till att vi enades om att vi borde lägga vikt på de aktiviteterna som kändes viktiga för de flesta Bosnier här i Växjö; som t.ex.: - Humanitära aktiviteter - Information (från B-H och Sverige) - Att hålla kontakterna med Bosnien - Hercegovinas ambassad i Stockholm - Integrationen i det svenska samhället - Umgänge oss emellan - Att hålla vid liv den bosniska kulturen och traditionerna genom Det krävdes en samordning av de resurserna vi hade att tillgå för att kunna arbeta effektivt och målmedvetet. En logisk lösning för denna samordning var att bilda en förening. En nämnd som skulle förberedda ett första möte valdes. Alla intresserade bjöds in på detta möte som ägde rum 2 november 1993 och samma dag utformades föreningsstadga och en arbetsplan. Föreningen fick sitt namn och man valde även styrelse. Miftar Husein blev första ordförande. Den nya styrelsen fick i uppdrag att ordna allt kring registreringen och snart var vi fullvärdiga aktörer i Växjös föreningsliv. 21

13 Bosance i Hercegovce koji Bosnu i Hercegovinu priznaju kao svoju domovinu. Udruženje okuplja i sve one koji su spremni da cijeneći čovjeka kao najveću vrijednost svakog društva, pomažu jedni drugima, bez obzira na nacionalnost i vjersku pripadnost i kroz zajedničko druženje i aktivnosti sarađuju sa organizacijama u Švedskoj i šire. I stadgan fastställdes bl.a. a att Bosniens förening LJILJAN (på svenska LILJAN) i Växjö är en ideell, politisk och religiös obunden och förening, vars mål är att samla alla som upplever Bosnien - Hercegovina som sitt hemland, och som är beredda att värdera alla människor lika oavsett vilken nationalitet eller religion de tillhör. Från början insåg man vikten av att samarbeta med andra organisationer och föreningar i Sverige; inte minst för att påskynda integration i det svenska samhället. Arbetsplanen skissade på vilka konkreta aktiviteter som skulle genomföras för att uppnå föreningens mål. I korthet kan man säga att man genom denna planering lade bra grunder för fortsatt verksamhet som redan under de första åren resulterade i bl.a.: - antalet medlemmar i föreningen ökade snabbt - radiosändningar på modersmålet infördes - hemspråksundervisning på bosniska infördes i de svenska skolorna - man grundade en sektion med uppgift att anordna insamlingar av humanitär hjälp till de behövande - flera protestmöten som stöd för krigsdrabbade i Bosnien anordnades - ett stort antal andra sektioner bildades (dessa beskrivs mer utförligt framöver) Trots att vi då fortfarande inte visste tillräckligt mycket om hur det svenska Sa jedne od Skupština udruženja (Medlemmar på ett årsmöte) Planom rada je dato težište na okupljanju prognanika, njihovom informisanju, stvaranju mogućnosti za bavljenje humanitarnim, kulturnim i sportskim radom kao i iznalaženju puteva koji omogućuju lakšu integraciju u švedsko društvo. Iz takvog plana je proizišlo niz aktivnosti koje su već prvih godina rezultirale sa: - znatnim porastom broja članova udruženja - emitovanjem radioprograma na bosanskom jeziku - dopunskom nastavom na bosanskom jeziku - formiranjem humanitarne sekcije - organizacijom demonstracija podrške ratom napaćenom narodu u Bosni i Hercegovini - znatnim brojem sekcija Iako još uvijek nedovoljno upoznati sa funkcionisanjem švedskog društva i dosta skromnim poznavanjem švedskog jezika entuzijasti iz udruženja Bosnien-Hercegovinas dåvarande ambassadör Izet Serdarević, besöktte Växjö 1994 (Ambasador Izet Serdarević u posjeti Växjö 1994 godine) 22 23

14 ostvaruju brojne kontakte sa Växjö komunom, Crvenim križom, Ambasadom Bosne i Hercegovine, NBV (Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet), i Savezom bosanskohercegovačkih udruženja u Švedskoj. Istovremeno se stiču nova poznanstva i prijateljstva, prikupljaju se i prenose informacije koje nam omogućuju da se bolje upoznamo sa funkcionisanjem ovog društva, sa našim pravima i obavezama. Tim putem se prezentiramo u svjetlu koje ističe naše vrline ali i slabosti i pomaže shvatanju nesretne sudbine našeg naroda. Sve to čini da bivamo toplo prihvaćeni od naših švedskih prijatelja koji nam nesebično pomažu na spajanju ratom rastavljenih porodica, daju moralnu podršku i učestvuju u humanitarnim akcijama. samhället fungerar och trots våra bristande kunskaper i det svenska språket, hittade vi olika sätt att ta sig fram och kämpa för vår status och plats i samhället. Vi tog kontakt med Växjö kommun, Röda Korset, Bosnien - Hercegovinas Ambassad i Stockholm, studieförbundet NBV och Bosnien -Hercegovinas riksförbund i Sverige. Alla dessa möten och erfarenheter som man samlade genom dessa kontakter gjorde att bilden om hur ett demokratiskt samhälle fungerar blev ganska snart tydlig för oss. Bakom våra ansträngningar låg viljan att representera vårt land på ett värdigt sätt, så att Sverige skulle få en rätt bild av oss: se både vår styrka och våra svagheter och försöka förstå oss och våra öden. Allt det gjorde att vi blev väl mottagna av våra svenska vänner som osjälviskt hjälpte oss. Vi fick inte bara moraliskt utan också praktiskt stöd; inte sällan och inte få av våra svenska vänner deltog i de humanitära aktiviteterna vår förening anordnade. Dosadašnji predsjednici udruženja: Husein Miftar (nedostaje), Meho Kaljanac, Ramiz Šišić, Zinaida Baker, Sabahudin Zulić, Denis Zdenac, Bakir Dizdar, Feko Pendek i Haris Šehić. (Ordförande. De som har lett förening under de 10 åren är: Husein Miftar (saknad), Meho Kaljanac, Ramiz Šišić, Zinaida Baker, Sabahudin Zulić, Denis Zdenac, Bakir Dizdar, Feko Pendek i Haris Šehić.) Från ett styrelsemöte med Kidane Ghebreab, representant Växjö kommun, året var 2003 (Sa jednog od sastanaka Upravnog odbora sa Kidane Ghebreab, predstavnikom Växjö kommune, 2003 god.) 24 25

15 Bosanskohercegovačko udruženje LJILJAN Växjö Den bosniska föreningen LJILJAN Växjö Ubrzo postaje jasno da opstanak udruženja ne dolazi u pitanje, nego se, nasuprot, povećava članstvo, zakupljuju se sopstvene prostorije, sve bolje organizuju i sprovode aktivnosti, uspostavljaju novi kontakti u Švedskoj ali i našoj Bosni i Hercegovini. Navešćemo sada neke institucije i organizacije u Švedskoj sa kojima naše udruženje ima veoma dobru saradnju: - NBV (Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet) - ABF (Arbetarnas Bildningsförbund) - SISU Idrottsutbildarna - Globala föreningen i Växjö - Röda Korset - Växjö kommun - Vita Huset i Växjö - Tallgården - Närradio Växjö Saradnja sa institucijama i organizacijama iz Bosne i Hercegovine u Švedskoj odvija se putem: - Ambasade Bosne i Hercegovine - Stockholm - Saveza bosanskohercegovačkih udruženja u Švedskoj (BHRF) - Bosanskohercegovačkog omladinskog saveza u Švedskoj (BHUF) 26 Under de första åren knöts nya kontakter mellan Sverige och Bosnien. Bosnien exponerades mycket i medier och frågorna kring bosnier som har kommit till Sverige för att söka skydd uppmärksammades också. Tack vare detta fick vi till stånd ett väldigt bra samarbete med: - NBV (Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet) - ABF (Arbetarnas Bildningsförbund) - SISU Idrottsutbildarna - Globala föreningen i Växjö - Röda Korset - Växjö kommun - Vita Huset i Växjö - Tallgården - Närradio Växjö Bosniska institutioner och organisationer i Sverige som vi startade samarbete med: - Den Bosniska ambassaden i Stockholm - Bosnien Hercegovinas riksförbund i Sverige (BHRF) - Bosniska ungdomsförbundet i Sverige (BHUF) - Bosniska kvinnoförbundet i Sverige 27

16 - Bosanskohercegovačkog saveza žena u Švedskoj Institucije i organizacije iz Bosne i Hercegovine sa kojima naše udruženje gaji tople kontakte su: - Majke hendikepirane djece iz Tuzle - KUD Konjuh Živinice - Ansambl Bosnia Folk Zenica - Humana Televizija Bosne i Hercegovine Kroz protekle godine udruženje je stasalo u jednu stabilnu, i u domenu svoga rada, respektabilnu organizaciju spremnu da se uhvati u koštac sa novim izazovima i da sa novim idejama unaprijedi svoje djelovanje. Ljiljan danas ima mnogo razloga za ponos: - Preko 700 članova raznih nacionalnosti je bilo uključeno u rad udruženja - Sadašnje prostorije udruženja imaju površinu od 151m 2 i nalaze se na adresi Bokelundvägen 17a, Växjö. Prostorije su namijenjene za druženje, planiranje i izvođenje aktivnosti kao i organizovanje kulturnih i drugih manifestacija i usluga za članove udruženja. - Aktivnosti se provode uglavnom preko sekcija i drugih organa koje imenuje Upravni odbor. - Udruženje je organizovano tako da je glavni organ odlučivanja Skupština a izvršni organ je Upravni odbor. Naš cilj je da postanemo udruženje koje će svojim primjerom pokazati kako svaki čovjek može svojim organizovanim aktivnostima, komuniciranjem i tolerancijom, očuvanjem i predstavljanjem svoje kulture i tradicije uz istovremeno upoznavanje, uvažavanje i poštovanje vrijednosti svih drugih ljudi i kultura, dati svoj doprinos za unapređenje demokratije i ravnopravnosti. Mi vjerujemo da se putem ovih aktivnosti sprečava širenje kriminala, droge i alkohola i da se stvaraju bolji uslovi za život budućih naraštaja. Mi imamo najvažnije resurse - članove udruženja različitih spolova, starosti i nacionalnosti, širokog spektra obrazovanja i pune novih ideja te pozivamo na saradnju sve pojedince i organizacije koji su opredijeljeni u istom cilju. Institutioner och organisationer från Bosnien och Hercegovina: - Mödrar till handikappade barn från Tuzla - KUD Konjuh från Živinice - Ansambl Bosnia Folk från Zenica - Humana TV (en bosnisk TV-kanal) Under åren har föreningen växt och blivit känd för att inte vara rädd att ta sig an nya utmaningar, inom nya områden; alltid trogen den ursprungliga visionen. Nu har vi pratat en del om föreningen, kanske är det dags att presentera den lite närmare. Personuppgifter säger att: - Föreningen heter Liljan enligt en blomma (Lilium bosniakum) som växer endast på ett berg i Bosnien. En överlevare alltså; precis som vårt land och vår förening. - Föreningslokalen ligger på Bokelundsvägen. 17a. Den används såväl för olika aktiviteter som för enkla sittningar i sällskap med goda vänner. - Antalet medlemmar som har varit med i föreningen under de gångna åren är över 700 och de tillhör olika nationaliteter. - Styrelsen består av 9 medlemmar som väljs i årsmötet vartannat år. - Aktiviteter utförs mestadels genom sektioner och andra organ som utses av styrelsen. Vårt mål är att bli en förening som kan bli en förebild för andra, där varje medlem drar sitt strå till stacken och känner ansvar för föreningens fortlevnad och värnar om dess goda rykte. Genom arbete i föreningen träffar man och lär känna andra människor med annat ursprung och kultur. Med oss i bagaget har vi en erfarenhet av en mångkulturell samlevnad vilket underlättar såväl dessa kontakter som vår integration i det svenska samhället. Vi inser vikten av de aktiviteterna vi driver; inte minst med tanke på de negativa tendenserna som finns i det moderna samhället i form av drogmissbruk, kriminalitet bland unga och dyl. Vi erbjuder de unga ett alternativ och det gläder oss att många väljer detta alternativ. Vår största resurs inom föreningen är våra medlemmar och den mångfalden bland dem. Kvinnor och män i olika åldrar, som tillhör olika nationaliteter, har olika utbildningsbakgrunder och arbetslivserfarenhet gör vår förening till ett forum där flöde av nya idéer och aktiviteter aldrig synar. Vi välkomnar även andra organisationer med samma mål till samarbete

17 Saradnja sa institucijama i organizacijama iz BiH u Švedskoj Neposredno po formiranju udruženja LJILJAN stupilo se u kontakt i saradnju sa Ambasadom BiH -Stockholm. U prvom periodu saradnja se uglavnom ogledala u davanju potrebnih informacija koje se odnose na bosanskohercegovačke prognanike, prikupljanju humanitarne pomoći te formiranju dopunskih škola na bosanskom jeziku. Kako smo duže ostajali u Švedskoj ta saradnja je svakim danom rasla, tako da se posljednjih 5-6 godina u našim prostorijama. organizuju konzularni dani. Tom se prilikom izdavaju pasoši, punomoći, uvjerenja i druge usluge koje pruža naša ambasada građanima koji žive u južnom dijelu Švedske. Naše udruženje postaje član Saveza bosanskohercegovačkih udruženja u Švedskoj 1994.godine. Posebno ističemo saradnju sa BiH Savezom žena i Savezom omladine. Samarbetet med institutioner och organisationer från Bosnien i Sverige Man inledde ett samarbete med Bosniska ambassaden i Stockholm långt innan föreningen bildades. I början var den viktigaste delen av samarbetet att inhämta information som handlade om flyktingar från Bosnien och Hercegovina, samt att samla in humanitärt bistånd, starta med modersmålundervisning mm. Med tiden utvidgades detta samarbete. De sista 5-6 åren har vi med jämna mellanrum, varannan eller var tredje månad anordnat s k konsulära dagar där vi bjöd in olika representanter från den bosniska ambassaden. Under dessa dagar kan man t ex ansöka om och ta ut pass, ordna fullmakt och intyg samt ta del av andra tjänster som ambassaden tillhandahåller de bosniska medborgarna som är bosatta i Sverige. Vår förening blev medlem i Bosnien-Hercegovinas Riksförbundet i Sverige år Vi verkar fortfarande i samarbetet med detta förbund; våra aktiviteter koordineras med de aktiviteterna som Förbundet anordnar och erbjuder. Särskilt vill vi lyfta upp samarbete med Bosniska kvinnoförbundet samt Ungdomsförbundet som är delar av Bosniska Riksförbundet. Saradnja sa švedskim institucijama i organizacijama Saradnja našeg udruženja sa švedskim organizacijama i institucijama može se ocijeniti kao veoma svestrana i plodna. Udruženje ostvaruje uspješnu saradnju sa VÄXJÖ KOMMUN, posebno sa njenim organizacionim dijelovima koji su vezani za djelatnost udruženja. Od samog prihvata i smještaja velikog broja Bosanaca i Hercegovaca, preko raznih uputstava i usmjerenja o mogućnosti organizovanja kao i o pravima i obavezama udruženja, komuna (a naročito njen organizacioni dio - Invandrarverket) je dala poseban doprinos u radu našeg udruženja i bržoj integraciji u švedsko društvo. Već od samog početka je ostvarena saradnja i sa RÖDA KORSET i ona se ogledala u velikoj pomoći na ostvarivanju prvih kontakata sa svojim najdražim u Bosni i Hercegovini. Nezaobilazna je pomoć Röda korset u postavljanju predstave Enkel biljet Sarajevo-Växjö gdje su istinski dočarane strahote rata koje su prošli mnogi od nas do dolaska u Švedsku. Projekat KFÅ-a (Kontoret för frivillig återvandring) se počeo ostvarivati 1998 godine i još uvijek je u toku. U organizaciji NBV (Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet) a uz naše 30 Samarbetet med svenska institutioner och organisationer Samarbetet mellan vår förening och de svenska institutionerna och organisationerna kan sägas vara allsidigt och produktivt. Föreningen har ett lyckat samarbete med VÄXJÖ KOMMUN, speciellt med dess nämnder som är förknippade med föreningsverksamhet. Kommunen och invandrarverket har gjort en fin insats genom att ge oss råd och vägledning vid bildandet av vår förening; för att inte nämna deras varma mottagande av ett så stort antal flyktingar från Bosnien. Det största samarbetet från själva början har varit med RÖDA KORSET. De har hittat plats i många bosniers hjärtan genom sin fina insats i återföreningen av familjer som blev splittrade pga. kriget. Samarbetet resulterade dessutom i en pjäs; Enkel biljett Växjö- Sarajevo där man på ett verklighetstroget sätt avspeglade krigets fasor. Projektet KFÅ (Kontoret för frivillig återvandring) startade 1998 och pågår fortfarande. Ett samarbete med NBV har resulterat i kurser med tema Droger, alkohol, 31

18 učešće, održani su i kursevi na temu Droga, alkohol i nikotin, kao i projekt Integracija a ne izolacija. Naše udruženje svake godine neizostavno nastupa na manifestaciji Dani multietničke kulture. Kontinuirano se odvija saradnja više naših sekcija sa NBV. Ljiljan postaje članom GLOBALA FÖRENINGEN u Växjö čiji su osnivači doseljenici iz raznih zemalja i koji okuplja veći broj udruženja u gradu. Kvalitetna saradnja i redovno je učešće našeg udruženja na projektima i manifestacijama u organizaciji Globala Föreningen. nikotin. Det här samarbetet är även viktigt för projektet «Integration i stället för isolation» och vi medverkar varje år på de mångkulturella dagarna. Vårt samarbete är kontinuerligt och väldigt glädjande för båda parterna. Vår förening blev även medlem i den GLOBALA FÖRENINGEN i Växjö. Här medverkar en stor del av invandrarföreningar som finns i Växjö. Vår förening har ett effektivt samarbete och kontinuerlig medverkan i de olika aktiviteterna och projekten som anordnas inom den Globala Föreningen. Ungdomsaktiviteter samt aktiviteter inom idrott och hälsa fungerar väldigt bra med hjälp av SISU, speciellt under senare tid har samarbetet fått ett uppsving. Den största delen av aktiviteter inom sektionen Aktiv kvinna sker i samarbete med ABF som hjälper till med material som behövs för syaktiviteter, stickning och organisation av olika utställningar. Växjö 1994 godine Posjeta ambasadora BiH, Izeta Serdarevića, našem udruženju (Växjö 1994 Bosnien-Hercegovinas dåvarande ambassadör, Izet Serdarevic, på besök i vår förening) Omladinske aktivnosti, kao i aktivnosti u oblastima očuvanja zdravlja i razvoja sporta uspješno se odvijaju pod pokroviteljstvom SISU (SISU Idrottsutbildarna) i u posljednje vrijeme ta saradnja je u značajnom usponu. Najveći dio djelatnosti Aktiva žena odvija se u saradnji sa ABF(Arbetarnas Bildningsförbund) koji učestvuje u nabavci repromaterijala za sekcije šivenja, pletenja i heklanja, i pomaže u organizaciji izložbi. Od godine postoji mogućnost dobijanja informacija na bosanskom jeziku o aktuelnim zbivanjima u gradu, Švedskoj i svijetu. NÄRRADIO nam je nesebično ustupio sedmični jednočasovni termin, tehničku opremu i prostorije Här knyts kontakterna med det svenska samhället (Prvi koraci suradnje sa institucijama) År 1995 kunde många ännu inte tala svenska så möjligheten för att få information om de viktigaste händelserna i världen var väldigt liten. Vi kan tacka NÄRRADIO som då liksom nu har hjälpt oss att få aktuell information på vårt språk genom att ge oss en timme i veckan av deras program samt teknisk support 32 33

19 da bi emitovali svoj program. Za rješavanje problema nedostatka prostorija za određene aktivnosti naših sekcija uvijek se možemo osloniti na usluge TALLGÅRDEN, VITA HUSET, BOKELUNDSSKOLAN i KATEDRALSKOLAN. och lokaler. När de lokalerna vi har inte räcker till för våra aktiviteter, kan vi alltid vända oss till TALLGÅRDEN, VITA HUSET, BOKELUNDSSKOLAN eller KATEDRALSKOLAN. Demonstracije većini gradova Švedske održane su 22 i 23 aprila godine U obimne demonstracije protiv rata u Bosni i Hercegovini a u Växjö je učestvovalo oko 800 građana. Cilj organizovanja demonstracija je bio da se upozori svjetska i evropska javnost na opasnost širenja agresije na preostale bosanskohercegovačke gradove konkretno na Goražde. Takođe su godine održane demonstracije povodom protjerivanja stanovnika Srebrenice i Žepe i masakra koji je učinjen nad ovim narodom. Veliki broj učesnika dao je snagu plakatima sa natpisima: Hoćemo mir, Bosna u Protestmöte mot kriget i Bosnien och Hercegovina de flesta städer runt om i Sverige anordnades och hölls mellan 22 och I 23 april 1994 protestmöten mot kriget i Bosnien. En av dessa hölls även i Växjö där 800 människor samlades. Målet med protestmötet var att uppmärksamma och varna omvärlden för spridning av fascism och aggression mot Bosnien och Hercegovina, dess städer och speciellt staden Gorazde. Ett annat protestmöte hölls Denna gång handlade det om folket från Srebrenica och Zepa och det folkmord som pågick där. Även då samlades väldigt många människor, både svenskar och bosnier. Demonstracije protiv rata u BiH, Växjö 1994 godine (Protestmöte mot kriget i Bosnien och Hercegovina, Växjö, 1994) Stödmöte för Srebrenica, Växjö år 1995 (Demonstracije za Srebrenicu, Växjö 1995 godine) 34 35

20 svojim granicama, Ukinite embargo na oružje Bosni itd. Kada je riječ o demonstracijama potrebno je istaći veliki napor i angažovanje predsjedništva na organizovanju protestnih manifestacija. Posebnu zahvalnost osjećamo prema tri naša građanina koji odlaze u Stockholm da štrajkaju glađu u znak protesta protiv masakra u Srebrenici: Pašić Edibu, Kapetanović Ahmetu i Dedić Enveru. U organizaciji švedskih institucija naši članovi su aktivno podržali više manifestacija za mir a protiv rata, što nedvosmisleno pokazuje našu opredijeljenost u tom pravcu. När man talar om dessa möten är det viktigt att komma ihåg människor som stod bakom dem samt deras förtvivlan över detta som hände i vårt hemland. Den förtvivlan och viljan att åstadkomma en förändring av den hållning omvärlden visade då ledde till att tre medlemmar i föreningen åkte till Stockholm för att hungerstrejka. Dessa människor är värda att komma ihåg och omnämna i en sådan här sammanhang. Ett stort tack till Pašić Edib, Ahmet Kapetanović och Enver Dedić. Humanitarne aktivnosti Među prve aktivnosti udruženja spada i pokretanje humanitarne pomoći ratom zahvaćenoj Bosni i Hercegovini i njenom napaćenom narodu. Aktivnost je bila na najvišem nivou za vrijeme ratnih godina kada su u više Humanitär verksamhet Bland de första aktiviteterna som föreningen drev var att starta en sektion som samordnade aktiviteterna kring insamling av humanitär hjälp till de krigsdrabbade i Bosnien. Aktiviteterna var särskilt många under åren då landet var i krig och man skickade vid flera tillfällen flera ton humanitär hjälp till vårt land. Hjälpen Aktivisti humanitarne sekcije. Bakir Dizdar, Nedžad Džanić, Hasan Hadžiabdić, Sadik Beglerović, Husein Imamović, Amir Caprnja, gore Ševal i Amin Pašić. (En del av föreningens grupp för humanitär verksamhet: Bakir Dizdar, Nedžad Džanić, Hasan Hadžiabdić, Sadik Beglerović, Husein Imamović, Amir Caprnja, uppe Ševal och Amin Pašić.) 36 De var också med i gruppen: Adis Ćuran, Edina Nezić i Asmir Delkić (Aktivisti humanitarne sekcije: Adis Ćuran, Edina Nezić i Asmir Delkić) bestod av pengar, kläder, skor, mat, medicin, skolmaterial, samt andra tekniska och medicinska hjälpmedel. Humanitär hjälp skickades till Gorazde direkt efter 37

21 navrata poslane tone humanitarne pomoći u BiH iz Växjö. Pomoć se sastojala u novcu, odjeći, obući, hrani, lijekovima, školskom priboru i drugim tehničkim i medicinskim pomagalima. Humanitarna pomoć je upućena u Goražde neposredno poslije deblokade ovog grada, zatim u mjesnu zajednicu Pišće u Zenici, udruženju slijepih u Goraždu, udruženju banjalučana u Travniku, banjalučkoj organizaciji invalida u Sanskom Mostu, romskom naselju u Kaknju, Bošnjacima u naselju Stari grad u Prijedoru, šatorskom naselju Ćela u Prijedoru, Udruženju građana Majke hendikepirane djece u Tuzli, bolnici Novi Travnik i drugima kojima je bila potrebna humanitarna pomoć. att staden befriades, sedan till Pišće kommun i Zenica, De Blindas förening i Gorazde, Banja Lukas förening i Travnik, Banja Lukas handikappsförening i Sanski Most, romernas bostadsområde i Kakanj, bosnier från Gamla Stan i Gäster från Humanitära TV- Bosnien och Hercegovina: Zvonko Marić i Senad Hadžifejzović (Gosti sa Humane TV - BiH: Zvonko Marić i Senad Hadžifejzović) Prva humanitarna akcija - odjeća i obuća za Bosnu i Hercegovinu (Första humanitära aktivitet - kläder och skor till Bosnien och Hercegovina) Godine 1996 na inicijativu Udruženja Bosna i Hercegovina iz Norrköping učestvovali smo sa određenim dijelom novčanih sredstava u kupovini osam kombija a za potrebe Saveza boraca i invalida rata u Bosni i Hercegovini. Novčana sredstva u iznosu od preko kruna upućena su u BiH Prijedor, tält lägret i Čela Prijedor, Folkets förening Mödrar till handikappade barn från Tuzla, Sjukhuset Novi Travnik, och många andra som behövde hjälp med kläder, skor, mat och tekniska varor tog Bosniens och Hercegovinas förening i Norrköping initiativet att köpa åtta kombibilar till Krigsveteranernas och de handikappades förbund och vår förening deltog med en viss summa pengar. Under dessa år skickades över kr till de behövande genom Bosnien och Hercegovinas ambassad i Stockholm, Humanitär förening Merhamet, Humana TV, Faruks Transport (Faruk Pašić) eller med direkt inbetalning till olika konton för behandling av sjuka och för att dela ut stipendier till barn utan föräldrar. En del av dessa pengar var öronmärkta till akuta behandlingar av mer än 80 patienter i olika delar av Bosnien. I de humanitära aktiviteterna deltog de flesta av föreningens medlemmar. De har helhjärtat deltagit även i de aktiviteterna som initierades av t.ex. någon 38 39

22 putem Ambasade BiH - Stockholm, Merhameta, Humane TV, Faruks transport vlasništvo Pašić Faruka ili direktnim uplaćivanjem na žiro račune za liječenje oboljelih. Ovim načinom je upućena pomoć za liječenje preko 80 osoba u Bosni i Hercegovini. Dio novčanih sredstava je odvojen za stipendiranje vrijednih učenika u našoj domovini. organisation från Bosnien eller av andra föreningar i Sverige. Detta segment av aktiviteter finns även idag och sektionen deltar aktivt i projektet Humana TV. Fortfarande skickar man regelbundet ut skolstipendier till två föräldralösa barn, och man samarbetar med Folkets förening Mödrar till handikappade barn från Tuzla. Sektionens aktiviteter är noggrant dokumenterade och vi är stolta över de tacksamhetsyttringar som vi har fått av enskilda personer och kollektiv som har tagit emot vår hjälp. Även om det idag finns mer bosnier i Växjö än när den humanitära sektionen startade med sitt arbete, minskar antalet som deltar i den humanitära verksamheten. Idag ligger den andelen på ca 30% av medlemmarna. Humanitarna donacija za hendikepirane u BiH (Humanitär hjälp till handikappade i Bosnien) U humanitarnim akcijama je učestvovala većina članova udruženja. Nesebično su se uključivali u humanitarne akcije pokrenute iz Bosne i Hercegovine ili preko bosanskohercegovačkih organizacija u Švedskoj. Ovaj segment je značajan i u današnjim aktivnostima udruženja. O svim aktivnostima ove sekcije postoji uredno vođena dokumentacija a ponosni smo na brojna priznanja i zahvalnice dobijene od pojedinaca i kolektiva koji su primili našu pomoć. Iako je danas veći broj Bosanaca u Växjö ( preko 1000 ) nego neposredno poslije osnivanja udruženja, odziv za humanitarnu pomoć je ipak manji i aktivno je uključeno samo oko 30 % naših sunarodnjaka. Humanitarna sekcija Bosanskohercegovačkog udruženja Ljiljan je svojim djelovanjem opravdala svoju ulogu i postojanje. Tackbrev (Zahvalnice) Man kan trots detta säga att sektionen för humanitär verksamhet har spelat och fortfarande spelar en viktig roll. Vi får inte glömma att Bosnien är numera trots allt ett land där man har relativt goda möjligheter till att få ett jobb och försörja sig genom sitt arbete

23 Dopunska nastava na bosanskom jeziku Obzirom da nastave bosanskog jezika nije bilo u programu u švedskim školama početkom 1994 godine jedna grupa roditelja obraća se upravi našeg udruženja sa molbom da se pokrene dopunska nastava na našem jeziku. U to vrijeme vodila se kampanja u čitavoj Švedskoj za priznavanje imena bosanskog jezika umjesto dotadašnjeg srpsko-hrvatskog. Tilläggsundervisning på bosniska Eftersom det inte fanns undervisning i det bosniska språket i de svenska skolorna i början av 1994, vände sig en grupp föräldrar till vår förening och bad oss organisera en tilläggsundervisning på bosniska, vilken hade gjorts i flera andra svenska städer. Samtidigt inleddes en kampanj i hela Sverige med syfte att det bosniska språket skulle få en jämlik status med serbiska och kroatiska. Lärare i bosnisk skola här i Växjö: Ramiz Šišić,Fatima Šišić, Aiša Cerić Polaznici škole 1995 god. Undervisning på modersmål, året var 1995 Upravni odbor udruženja je kao glavnog koordinatora za organizovanje ove nastave odredio Ramiza Šišića, profesora pedagogije i nastavnika razredne nastave. Nekolicina od prosvjetnih radnika nastanjenih tada u Växjö pozivaju se na razgovor i priključuju se volonterskom radu nastave na bosanskom jeziku. BiH-ambasada i Savez BiH-udruženja pripremaju nastavnike za budući nastavni program putem nekoliko stručnih seminara. 17. aprila 1994 počinje rad dopunske nastave na bosanskom jeziku. Komuna Växjö ustupa četiri učionice za izvođenje nastave u zgradi Bergendahlska gården. Osnovna uloga ove nastave je pomoć djeci u obrazovanju iz grupe nacionalnih (Nastavnici dopunske škole u Växjö: Ramiz Šišić,Fatima Šišić, Aiša Cerić) Föreningens styrelse valde en representant som skulle organisera denna undervisning. Han hette Ramiz Šišić och jobbade som grundskolelärare i Bosnien. Några av de bosniska lärarna som då bodde i Växjö bjöds in till ett möte, där de frivilligt ställde upp att börja arbeta med undervisningen. Den bosniska ambassaden och det bosniska Riksförbundet förberedde lärarna med några kurser där även framtidsplaner diskuterades. 17 april 1994 påbörjades undervisningen på bosniska och väckte stort intresse hos föräldrar och framtida elever. Växjö kommun ställde upp och 42 43

24 predmeta: bosanski jezik i književnost, historija i geografija BiH, dakle predmeta koje djeca nemaju priliku da uče u švedskim školama. Program ovih predmeta je bio maksimalno sličan programu koji se provodi u domovini, mada sa manjim brojem časova. Radilo se, dakle, po Nastavnom planu i programu dopunske nastave za učenike u inozemstvu dostavljenom od Ministarstva obrazovanja, nauke, kulture i sporta-republike Bosne i Hercegovine. U volonterski rad nastave uključuju se sljedeći nastavnici: Ramiz Šišić profesor/pedagog Fatima Šišić nastavnik razredne nastave Aiša Cerić nastavnik razredne nastave Omer Selimović nastavnik maternjeg jezika Aida Ćehić nastavnik maternjeg jezika. Spisak učenika koji su pohađali dopunsku nastavu na bosanskom jeziku: Ahmetbašić Albina Atović Inesa Bašić Kemal Bašić Lejla Caprnja Ajna Caprnja Anis Caprnja Jasmin Delkić Edin Dizdar Amra Dizdar Džana Huseinović Amra Imamović Dženana Kadić Lejla Kadić Nedžad Kadirić Damira Karaman Mahir Kazić Mirza Mehmedović Admir 44 Mehmedović Mirsad Muftić Armin Muminović Selma Nezić Maida Nezić Samir Nezić Amir Ožegović Elvira Pargan Majana Pargan Suzana Pašić Edna Pašić Sanid Pendek Šejla Samardžić Mirsad Smajlović Azmir Smajlović Selmina Suljević Emira Suljević Lamija Verem Edin U zimu 1997 godine, tj. tokom treće školske godine, došlo je do velikog osipanja broja učenika zbog nezainteresovanosti nekih roditelja i nekih članova Upravnog odbora udruženja. Pošto se broj učenika smanjio na petnaestak, nastavnici su odlučili da prestanu sa radom. Na žalost, našim učenicima je ova nastava bila veoma potrebna. lånade ut fyra klassrum i Bergendalska gården. Det viktigaste målet med denna undervisning var att hjälpa barnen med utbildning inom nationella ämnen som t ex det bosniska språket, bosnisk litteratur, historia och geografi, dvs. ämnen som inte undervisas i de svenska skolorna. Man använde sig av Undervisningsplanen och tilläggsskolans program för elever i utlandet hitskickat av Skolverket och Kulturverket från Bosnien och Hercegovina. Det frivilliga arbetet inom undervisningen leddes av: Ramiz Šišić lärare Fatima Šišić grundskolelärare Aiša Cerić grundskolelärare Omer Selimović hemspråkslärare Aida Ćehić hemspråkslärare Listan över elever som gick på tilläggsundervisning på bosniska: Ahmetbašić Albina Atović Inesa Bašić Kemal Bašić Lejla Caprnja Ajna Caprnja Anis Caprnja Jasmin Delkić Edin Dizdar Amra Dizdar Džana Huseinović Amra Imamović Dženana Kadić Lejla Kadić Nedžad Kadirić Damira Karaman Mahir Kazić Mirza Mehmedović Admir Mehmedović Mirsad Muftić Armin Muminović Selma Nezić Maida Nezić Samir Nezić Amir Ožegović Elvira Pargan Majana Pargan Suzana Pašić Edna Pašić Sanid Pendek Šejla Samardžić Mirsad Smajlović Azmir Smajlović Selmina Suljević Emira Suljević Lamija Verem Edin Vintern 1997, d v s under det tredje skolåret, blev det mindre och mindre elever, pga. minskat intresse bland föräldrar och vissa medlemmar i föreningens ledning. När antalet elever sjönk till 15 bestämde sig lärarna att lägga ner undervisningen. Tyvärr, eftersom denna utbildning var väldigt viktig för våra barn. 45

25 Folklorna sekcija Svojim postojanjem i radom folklorna sekcija daje značajan doprinos na očuvanju i predstavljanju kulture i narodnih običaja Bosne i Hercegovine u Švedskoj. Izvođenjem igara, pjesama i bosanskohercegovačkih narodnih običaja kao i samom pojavom u tradicionalnim nošnjama naroda Bosne i Hercegovine, folklorna sekcija sa ponosom predstavlja jedan mali dio bogate kulturne baštine Bosne i Hercegovine. Folkdanssektionen Folkdanssektionen gör ett beaktansvärt bra jobb med att bevara och presentera bosnisk kultur och folkliga traditioner i Sverige. Själva uppträdandet sker i färgrika bosniska folkdräkter och även på detta sätt presenterar folkdanssektionen med stolthet en liten del av den rika bosniska kulturen. Inom folkdansgruppen umgås ungdomarna med varandra, och redan det är ett tillräckligt starkt skäl för dess grundande och arbete. Folklorne grupa, maj 1996 god. (Folkdansgrupp, maj 1996) Osim toga samo druženje omladinaca i omladinki kroz folklornu sekciju je dovoljan razlog za njeno osnivanje i rad. Zbog želje i interesovanja omladinki i omladinaca da uče bosanski folklor, godine formirana je folklorna sekcija pod vođstvom Zlatana Zahirovića, dugogodišnjeg igrača i koreografa bosanskog folklora u banjalučkim kulturnoumjetničkim društvima. Prvi koraci odigrani su u Bergendahlska gården u Växjö, bez adekvatne nošnje, notnih zapisa te potrebnih instrumenata. Polet i velika želja mladih ljudi bila je jača od svih poteškoća i već nakon dva mjeseca grupa je imala prvi nastup. Poslije toga uslijedila su predstavljanja širom komune i Folkdansgrupp konsert i Växjö 1996 (Nastup folklorne grupe 1996 godine) I och med ungdomarnas önskan om att lära sig de bosniska folkdanser grundade man folkdanssektionen under ledning av Zlatan Zahirović som är en danskoreograf med många års erfarenhet i Banja Lukas kulturkonstnärliga sällskap. De första dansstegen togs på Bergendahlska gården i Växjö, utan noter och nödvändiga instrument. Ungdomarnas framåtanda var dock starkare än alla hinder och redan efter två månader hade gruppen sitt första framförande. Efter det följde en rad uppträdanden runt om i kommunen, som t.ex. på Araby festivalen, kulturdagarna i Växjö kommun, samt föreställningar om den bosniska folkloren och traditioner i Lessebo, Alvesta och Braås

26 Kronoberg-län, kao što su nastupi na Araby festivalen, Danima kulture u Växjö kommun, zatim predstavljanja bosanskog folklora i tradicije u Lesebo, Alvesta i Braås. Folklorna grupa zajedno sa orkestrom sastajala se dva puta sedmično u prostorijama udruženja gdje je bila zapažena i posjeta naših članova. U decembru 1995 godine, u Gislaved je održana smotra bosanskog folklora gdje su se predstavile folklorne grupe bosanskohercegovačkih udruženja iz južne Švedske. Na toj je smotri folklorna grupa našeg udruženja zauzela treće mjesto i pored jake konkurencije. Pehar za osvojeno treće mjesto i plasman na savezno takmičenje obradovao je sve naše članove udruženja i uz njihovu podršku počelo se sa pripremama za savezno takmičenje. U martu 1996 godine održano je savezno takmičenje u Motali gdje je grupa imala zapažen nastup. Svojim entuzijazmom i zalaganjem na očuvanju i predstavljanju bosanske kulture kroz pjesmu, igru i običaje u periodu od marta 1994 do februara 1997 godine posebno su se istakli: Crnkić Mersiha, Crnkić Samra, Crnkić Alma, Dindić Admira, Cedić Edina, Skorupan Enisa, Skorupan Adisa, Brkić Aida, Islamagić Edita, Musić Mirzeta, Spahović Aida, Terzić Nail, Mahmutović Alisan, Isa Fatmir, Huskić Edin, Verem Edin, Ahmetbašić Edin i Turkanović Nihad, Spomenuti treba i članove orkestra: Zulić Sabinu, Eminović Ladu, Sadiković Adisu, Karaman Mufida, Sadiković Adnana i Spahović Amira. Sredinom 1996 godine kreće sa radom juniorski sastav folklora koji je okupio Folkdansgruppen tillsammans med orkestern brukade träffas två gånger i veckan i föreningens lokaler där flera av våra medlemmar kom och följde gruppens arbete. I december 1995 anordnades i Gislaved en kulturdag och en tävling där bosniska folkdansgrupper från olika bosniska föreningar från södra Sverige deltog. Vår förenings folkdansgrupp blev 3:a vilket försäkrade den en plats i finalen. Detta var startskottet för en febril aktivitet i föreningen där många skulle ge sitt bidrag inför den stora finalen. Vår folkdansgrupp vann inget pris i den finalen men de vann våra och många andra bosniers hjärtan den dagen i mars 1996 i Motala. Så när vi nämner dem som har gjort att vi är stolta över att tillhöra denna förening får vi inte glömma killar och tjejer som tillhörde gänget som mellan mars 1994 och februari 1997 värmde våra hjärtan med bosnisk dans och musik. Här är dem: Crnkić Mersiha, Crnkić Samra, Crnkić Alma, Dindić Admira, Cedić Edina, Skorupan Enisa, Skorupan Adisa, Brkić Aida, Islamagić Edita, Musić Mirzeta, Spahović Aida, Terzić Nail, Mahmutović Alisan, Isa Fatmir, Huskić Edin, Verem Edin, Ahmetbašić Edin och Turkanović Nihad. Medlemmar i vår orkester har varit: Zulić Sabina, Eminović Lada, Sadiković Adisa, Karaman Mufid, Sadiković Adnan och Spahović Amir. I mitten av år 1996 började man med en junior folkdans grupp där man samlade ihop 15 pojkar och flickor i års ålder under ledning av först Edin Huskić och sedan från 1997, Meho Kaljanac. De unga och ambitiösa 48 Folklorna grupa 1997 godine (Folkdansgrupp, 1997) Folkdansgrupp - Stadscen-97 (Folklorna grupa - Stadscen-97) 49

27 petnaestak djevojčica i dječaka uzrasta od 10 do 15 godina pod vođstvom Edina Huskića. Tokom 1997 godine rad sa sekcijom nastavlja Meho Kaljanac. Mlada generacija bosanskog folklora uz veliku želju i polet brzo se uigrava i svoje prvo predstavljanje švedskoj javnosti ostvaruje na Stadscen-97 u Växjö. Taj nastup je bio veoma zapažen i folklorna grupa biva pozivana na nastupe u švedskim institucijama, a od toga je vrijedno istaći nastup u Grimslövu, nastup na svečanom djelu konferencije dječijih psihologa Švedske u Växjö 1997 godine, te Stadscen-98. Svojom nadarenošću i kontinuiranim radom ova grupa se izborila za odlazak na savezno takmičenje bosanskog folklora u Norrköping 1998 godine gdje zauzima vrlo dobar plasman u jakoj konkurenciji bosanskohercegovačkih udruženja. Takođe 2000 godine na regionalnom takmičenju u Tranås postižu zapažen rezultat. U generaciji folklora godina, svoj nesebični doprinos dali su: Verem Edin, Verem Armin, Cerić Admir, Delkić Edin, Ožegović Elvir, Popović Darija, Kaljanac Arijana, Kaljanac Elma, Suljević Emira, Suljević Lamija, Dindić Jusmira, Pargan Suzana, Pargan Majana, Dizdar Amra, Dizdar Džana, Kadirić Damira, Ahmetbašić Albina, Ožegović Elvira, Nezić Maida, Smajlović Zlatka, Smajlović Derviša, Smajlović Selmina, Pendek Šejla, Kolonić Jasmina i Brkić Aida. U daljem nastavku rada folklorna grupa izrasta u juniorsku postavu čija igra biva zapažena od renomiranog koreografa i velikog ljubitelja folklora, Orhana Jujića, koji je dao i svoj doprinos u radu ove sekcije. Osim stručne pomoći Orhan je pozajmio nošnje folklornoj sekciji u ovom periodu. Pojačana novoosnovanim orkestrom folklorna sekcija je nastupila na regionalnim smotrama bosanskog folklora u organizaciji Saveza bosanskohercegovačkih udruženja u Švedskoj. To su nastupi u Malmö 2001 i 2003 te nastup u Eslöv 2002 godine. Svojim nastupom na internacionalnoj smotri folklora u Göteborg 2003 sekcija je oduševila publiku i bila nagrađena dugotrajnim aplauzom. Saradnja sa lokalnim organizacijama i institucijama postaje sve bolja pa je folklorna sekcija čest gost internacionalnih dana kulture u organizaciji NBV, Arabyfestivalen, godišnje skupštine udruženja Konsum itd. Naravno nastup pred kamerama TV4 sydost je dokaz saradnje sa švedskim medijima. Danas folklorna sekcija broji oko 25 članova u juniorskom sastavu i oko 15 članova u dječijem sastavu: Verem Armin, Nezić Samir, Hrustanović Elvis, Kurtović Ajdin, Nuhanović Nihad, Nezić Kenan, Musić Zufer, Damir Bajrami, Kaljanac Arijana, Kaljanac Elma, Kolonić Emina, Nezić Maida, Muharemović Šejla, Kolonić Jasmina, Krupić Aida, Krupić Adisa, Šabanović Naida, Popović pojkarna och flickorna lärde sig snabbt och deras första framträdande blev på Stadscen-97 i Växjö. Deras uppträdande blev väldigt uppskattat och som följd av detta blev gruppen inbjuden att uppträda vid olika tillfällen inom de svenska institutionerna. Några som är värda att nämnas bland dessa är framträdanden i Grimslöv, framträdandet på konferensen för barnpsykologer i Växjö år 1997 samt Stadscen-98. Tack vare gruppens talang och hårt kontinuerligt arbete tog sig gruppen till finaltävling i bosnisk folkdans i Norrköping Gruppen fick trots den hårda konkurrensen ett bra resultat. Även år 2000 fick gruppen ett bra resultat i den regionala tävlingen i Tranås. De som var med i folkdansgruppen under åren var: Verem Edin, Verem Armin, Cerić Admir, Delkić Edin, Ožegović Elvir, Popović Darija, Kaljanac Arijana, Kaljanac Elma, Suljević Emira, Suljević Lamija, Dindić Jusmira, Pargan Suzana, Pargan Majana, Dizdar Amra, Dizdar Džana, Kadirić Damira, Ahmetbašić Albina, Ožegović Elvira, Nezić Maida, Smajlović Zlatka, Smajlović Derviša, Smajlović Selmina, Pendek Šejla, Kolonić Jasmina och Brkić Aida. Folkdansgrupp i Göteborg år 2003 (Nastup folklora Dani kulture u Göteborgu 2003 godine) Folkdansgruppens arbete ledde till ett samarbete med en framstående 50 51

28 Folklorna grupa 2002 god. (Folkdansgrupp år 2002) Darija, Bašić Lejla, Vlačić Alemka, Bašić Nesada, Kvrgić Emina, Čelić Amina, Džapo Amira, Džapo Jasmina i Hrustanović Elvisa Orkestar čine: Popović Rajko, Popović Denis, Krupić Aida i Kaljanac Meho. Juniorski sastav sekcije je: Haračić Amela, Avdić Almedina, Cerić Armin, Kaljanac Elma, Caprnja Ilma, Ćehaić Mia, Omerović Aida, Omerović Amir, Avdić Fahrudin, Ćehić Amira, Hamula Senad, Hamula Riad, Sobo Darmin, Delkić Amina, Huskić Medina, Tabaković Mirsad i Dindić Denis. danskoreograf och stor älskare av folkdans, Orhan Jujić. Orhans medverkan var till stor hjälp för de unga dansarna. Förutom hjälp inom dansen lånade han även ut folkdräkter under denna period. Förstärkt av en ny orkester medverkade gruppen i de bosniska regionala folkloreföreställningarna. De ägde rum i Malmö 2001 och 2003, samt Eslöv Framträdande på en internationell folkdans festival i Göteborg 2003 blev även den väldigt uppskattad av publiken. I takten att samarbete med olika föreningar och organisationer utvidgas blir även folkdansgruppens arbete mer synligt vilket resulterar i fler uppträdanden. De gästar väldigt ofta de internationella kulturdagarna inom Arabyfestivalen, är med vid Domus föreningens årsmöte osv. Framträdande framför TV4:s kameror för TV4 Sydost är ytterligare ett tecken på att folkdansgruppen gör ett bra jobb. Idag består folkdans sektionen av ungefär 25 medlemmar i juniorgruppen och 15 medlemmar i barngruppen. Juniorgruppens medlemmar är: Verem Armin, Nezić Samir, Hrustanović Elvis, Kurtović Ajdin, Nuhanović Nihad, Nezić Kenan, Musić Zufer, Damir Bajrami, Kaljanac Arijana, Kaljanac Elma, Kolonić Emina, Nezić Maida, Muharemović Šejla, Kolonić Jasmina, Krupić Aida, Krupić Adisa, Šabanović Naida, Popović Darija, Bašić Lejla, Vlačić Alemka, Bašić Nesada, Kvrgić Emina, Čelić Amina, Džapo Amira, Džapo Jasmina och Hrustanović Elvisa I vår orkester spelar: Popović Rajko, Popović Denis, Krupić Aida och Kaljanac Meho. Barngruppens medlemmar: Haračić Amela, Avdić Almedina, Cerić Armin, Kaljanac Elma, Caprnja Ilma, Ćehaić Mia, Omerović Aida, Omerović Amir, Avdić Fahrudin, Ćehić Amira, Hamula Senad, Hamula Riad, Sobo Darmin, Delkić Amina, Huskić Medina, Tabaković Mirsad och Dindić Denis. Radio-program Glas Bosne i Hercegovine cilju što boljeg informisanja svojih članova BiH udruženje Ljiljan U je 1995.godine pokrenulo inicijativu o startanju radio-programa na bosanskom jeziku. Uz veliku pomoć ABF, Växjö kommun i Närradio Växjö bosanska riječ postaje svojim prvim emitovanjem na frekvenciji 97,8 MHz od 16. avgusta 1995 dio medijske šarolikosti ovog prostora. Neprekidnim subotnjim javljanjima Glas Bosne i Hercegovine ostvaruje ideju svoga postojanja: da informisanjem i očuvanjem bosanskohercegovačke kulture i tradicije istovremeno Radioprogrammet Bosnien - Hercegovinas röst För att ge god information i rätt tid till sina medlemmar i föreningen Ljiljan tog man våren 1995 initiativet till att starta radiosändningar på bosniska i lokalradion. Med mycket hjälp från ABF, Växjö kommun och Närradion i Växjö, startade man sina sändningar 16 augusti, 1995 på frekvensen 97,8 MHz. I och med det blev det mediala utbudet i våra trakter en aning färgrikare. Med regelbundna sändningar varje lördag uppfyller Bosnien-Hercegovinas 52 53

29 röst sin funktion. Idén med programmet är att hålla vid liv den bosniska kulturen, traditionen och även vara en förespråkare för integration i det svenska samhället. Radioprogrammets kvalitet har varierat från sändning till sändning men entusiasmen hos programledarna som volontärjobbar är det ingen som tvivlar på. På den nya frekvensen kan man höra Pendek Feko, Ćuran Adis och Musić Sanjin. Denna trio är bara en tredjedel av dem som startat radioprogrammet. Den förste redaktören var journalisten och programledaren Midhat Paravlić som återvände till hemlandet efter ett år. Hans efterträdare var Kadirić Suzana som axlade denna roll fram till sin flytt till Stockholm. Andra duktiga medarbetare som har genom åren skapat vårt radioprogram var Mehmedović Naim, Sadiković Adisa, Glavaš Zanina och Crnkić Alma. Pokretači radio-programa na bosanskom: Paravlić Midhat, Kadirić Suzana, Pendek Feko i Sinanagić Almir (De som startade radio-program på bosniska: Paravlić Midhat, Kadirić Suzana, Pendek Feko i Sinanagić Almir) podstiče integraciju a ne asimilaciju u švedsko društvo. Normalno je da dobrovoljni rad redakcije oscilira u kvalitetu ali entuzijazam jednih od čuvara bosanskog pečata ne treba dodatnu tintu. Na novoj frekvenciji od MHz redovno nas pozdravljaju Pendek Feko, Ćuran Adis i Musić Sanjin. Ovaj trio je samo jedna trećina redakcije koja je startala Glas BiH. Prvi urednik, novinar i tv-voditelj Midhat Paravlić, se nakon godinu dana rada vratio u našu domovinu. Uredničku stolicu preuzima Kadirić Suzana i ostaje uspješan urednik sve do svog preseljenja u Stockholm. Svoje tragove u radu našeg radija ostavili su i Mehmedović Naim, Sadiković Adisa, Glavaš Zanina i Crnkić Alma koja ostaje aktivna sve do godine. Posebni podsticaj radu redakcijskog kolegija pružala je rahmetli Arnautović Naida koja je bila dugogodišnji sekretar redakcije. Jedan sahat vremena svake subote koji odvajamo da bi čuli našu riječ i muziku pomaže njegovanju pripadnosti Bosni i njenoj raznolikosti.... före en sändning av radio-programmet: Kadirić Suzana, förtidbortgångna Arnautović Naida, Pendek Feko i Ćuran Adis (... pred emitovanje jedne od emisija radio-programa: Kadirić Suzana, rahmetli Arnautović Naida, Pendek Feko i Ćuran Adis) För en viktig del i arbetet på radion stod den i förtid bortgångna sekreteraren Arnautovic Naida. Närradios sändningar går på lördagar. Den timme som vi har till vår förfogan gör att det bosniska språket och musiken går ut i etern vilket håller känslan av tillhörigheten till den bosniska kulturen vid liv

30 Horska sekcija Svoju ljubav prema domovini Bosni i Hercegovini, članovi horske sekcije nesebično iskazuju svojim druženjem uz pjesmu koja im puno znači: sevdalinku. Od 1999 godine sastaju se jednom nedjeljno na probama hora. Hor je mješovitog sastava: finih muških i ženskih glasova je na pretek, dok mu razne nacionalnosti i članovi između 40 i 82 godine starosti daju poseban ton.svoju aktivnost sekcija iskazuje učešćem na svim manifestacijama koje organizuje udruženje Ljiljan ili naše saradničke organizacije. Kören Sin kärlek för sitt land Bosnien och Hercegovina visar körmedlemmarna genom att medverka och sjunga tillsammans de, för oss alla mycket kära, folksångerna, också kända som sevdalinke. Från och med 1999 träffas kören på regelbundna övningar varje fredagskväll. Kören består av olika sångröster, manliga och kvinnliga, den är multinationell och körmedlemmarna är mellan 40 och 82 år gamla. Med sin aktivitet medverkar sektionen vid olika manifestationer som föreningen Växjö Ljiljan eller NBV anordnar. Početni koraci hora 1999 godine (Här startar vår körverksamhet 1999) Året var 2001 och vår kör kronades till bästa bosniska kören i Sverige (Poslje osvojenog I mjesta na smotri bosanskohercegovačkog hora u Švedskoj godine) Da sve štima besprijekorno stara se Mašić Besima, nastavnik muzike i vođa sekcije. Uspješni nastupi hora na području komune su: - Dani kulture Växjö Vatten-torget i Folkets Park - Noći prvog maja Arabygården - Studentski dani kulture Växjö universitet - Konsum dani Ulriksbergskyrkan - Araby festivalen 56 För att allting ska fungera ansvarar musikläraren Mašić Besima. Viktiga framträdanden som vår kör hade under åren inom kommunen är: - Kulturdagarna i Växjö: Vatten torget och Folkets Park - Valborgsmässoafton - Arabyparken - Studenternas kulturdagar - Växjö Universitet - Konsumdagarna - Ulriksbergskyrkan - Arabyfestivalen 57

31 Gostovanja izvan komune koja su ostala u lijepom sjećanju naših članova su: - Hultsfred 2001.god. - Godišnja skupština saveza žena Švedske Skövde 2002.god. - Godišnja skupština saveza žena Švedske Göteborg 2003.god. - Hammarkullen festival Göteborg 2003.god. - Dani kulture Värnamo 2003.god. Značajni uspjesi horske sekcije su: - Regionalno takmičenje Sävsjö 2002 (prvo mjesto) - Savezno takmičenje Borås 2002 (drugo mjesto) - Regionalno takmičenje Malmö 2003 (prvo mjesto) - Savezno takmičenje Motala 2003 (prvo mjesto) - Savezno takmičenje Göteborg 2004 (prvo mjesto) Danas hor broji 32 člana i u svom postojanju zvanično je nastupio preko 25 puta. Sljedbenici dobrog bosanskog glasa danas su: Mašić Besima (vođa hora), te Rizvanović Muharem, Beglerović Sadik, Ćehić Mustafa, Dedić Enver, Insanić Atif, Nistović Omer, Beharić Bekir, Dedić Edina, Zulić Sabaheta Beba, Hadžiabdić Naila, Alajbegović Razija Raza, Sadiković Nermina, Cerić Aiša, Selimbegović Amira, Medić Amira, Ćehić Kadira Zekija, Burazerović Izeta, Insanić Mileva, Ćehić Suada, Hećo Vezira, August Jasna, Talić Asima, Glamočak Elmirsada, Sokol Sadeta, Selimbegović Senija, Harambašić Šemsa, Avdić Šahiza, Avdić Zina, Bajrić Adorija Diana, Kurtović Mina i Mujčinović Ramiza. Kroz hor su ranije pjevali i Baker Zijanida, Dedić Šahiza, Ramić Asima Seka, Huseinović Sabina, Dindić Berka, Dindić Behija te Palić Alma. Framträdanden utanför kommunen: - Hultsfred Årsmöte för Svenskbosnisk kvinnoföreningen Skövde 2002 och - Årsmöte för Svenskbosnisk kvinnoföreningen Göteborg Hammarkullen-festivalen - Göteborg Kulturdagarna Värnamo 2003 Värda att nämna är de fina priserna som kören har fått genom åren: - Första plats på den regionala tävlingen Sävsjö Andra plats på Förbundstävlingen i Borås Första plats på den regionala tävlingen i Malmö Första plats på Förbundstävlingen i Motala Första plats på Förbundstävlingen i Göteborg 2004 Idag består kören av 32 medlemmar och kören har framträtt 25 gånger sedan sitt bildande. Medlemmar: Mašić Besima ledare Rizvanović Muharem, Beglerović Sadik, Ćehić Mustafa, Dedić Enver, Insanić Atif, Nistović Omer, Beharić Bekir, Dedić Edina, Zulić Sabaheta Beba, Hadžiabdić Naila, Alajbegović Razija Raza, Sadiković Nermina, Cerić Aiša, Selimbegović Amira, Medić Amira, Ćehić Kadira Zekija, Burazerović Izeta, Insanić Mileva, Ćehić Suada, Hećo Vezira, August Jasna, Talić Asima, Glamočak Elmirsada, Sokol Sadeta, Selimbegović Senija, Harambašić Šemsa, Avdić Šahiza, Avdić Zina, Bajrić, Adorija Diana, Kurtović Mina i Mujčinović Ramiza Vi får inte glömma före detta medlemmar i kören: Baker Zijanida, Dedić Šahiza, Ramić Asima Seka, Huseinović Sabina, Dindić Berka, Dindić Behija i Palić Alma. Omladinska sekcija Formiranjem udruženja Ljiljan 1993 godine u rad se aktivno uključuje i naša omladina, tako da se 1994 godine rađa ideja kod naših mlađih članova o formiranju omladinske organizacije. Omladina je osjećala potrebu da se druži i pri tome bila svjesna da su oni ti na kojima leži odgovornost da se ne zaboravi odakle smo došli te da su oni glavni ambasadori naše kulture i tradicije. Grupa od 20-tak bosanskih omladinaca je organizovala i prvu osnivačku 58 Ungdomar Redan när föreningen Ljiljan Växjö bildades år 1993 började våra ungdomar att engagera sig i dess arbete. Detta ledde i sin tur till att en ungdomssektion bildades Ungdomarna kände behov av att umgås med varandra. Tydligen var de också medvetna om att det är de som bär ansvaret för att man inte ska glömma var man kommer ifrån och att de är de viktigaste ambassadörerna för vår kultur och tradition. 59

32 skupštinu i formirala svoju organizaciju pod nazivom Ovo malo duše. Za predsjednika je izabrana Aida Spahović a za zamjenika Amra Delkić. Osnivanje omladinske organizacije bio je dobar osnov za dalji razvoj udruženja Ljiljan, naročito za očuvanje kulturno-umjetničke tradicije Bosanaca kroz sport, folklor kao i dopunsku školu na bosanskom jeziku. Omladinska organizacija je imala i svog novinara, Amru Crnkić, koja je objavljivala u bosanskim novinama sva bitna klupska zbivanja. Trenutno ova sekcija ima oko 45 članova ali ta cifra raste. Pri omladini djeluje dramska, muzička, likovna i filmska sekcija. U tim prvim godinama boravka u Švedskoj događaj važan pomena je bila godišnja skupština bosanske omladine (BHUF) u Husqvarna uz učešće i naših predstavnika. Pod nazivom Upoznajmo našu drugu domovinu organizovana su i studijska putovanja u Kalmar, Malmö, Göteborg itd Gruppen bestående av ungefär 20 bosniska ungdomar bildade också den första ungdomsorganisation vid namn Ovo malo duše ( Den själ som är kvar ). Som ordförande valdes Aida Spahović och som vice ordförande valdes Amra Delkić - Huskić. Genom att ungdomsgruppen bildades fick vi en bra grund för vidare utveckling av Ljiljan i Växjö. Till dess uppgifter räknas allra främst att bevara den bosniska kulturen och traditionerna. Detta görs genom sport, folkdans samt skola för det bosniska språket. Ungdomsföreningen hade även sin journalist Amra Crnkić, som skrev om alla viktiga evenemang som skedde inom föreningen i den Bosniska tidningen (en tidning på bosniska som går ut i Sverige). Våra ungdomar var med när Bosnien-Hercegovinas ungdomsförbund i Sverige (BHUF) bildades i Husqvarna. Samarbetet inom BHUF, där man aktivt medverkar i deras projektarbeten som handlar om integration i det svenska samhället är fortfarande en högprioriterad aktivitet för våra ungdomar. Genom vår ungdomssektion har vi varit värdar för ett av BHUF:s årsmöten. Omladinska sekcija na okupu, 2003 god. (Ungdomar år 2003 ) Posebno dobra saradnja je sa BHUF- Bosanskohercegovačkim omladinskim savezom u Švedskoj gdje se aktivno učestvuje u njihovim integracionim projektima. Bili smo domaćini organizacije godišnje skupštine BHUF-a u Växjö. En av ungdoms aktiviteter (Jedan od omladinskih aktiviteta) För tillfället består organisationen av 45 medlemmar men antalet blir allt högre. Inom ungdomssektionen hittar vi även teater-, musik-, konst- och filmsektioner. Resor till Malmö, Kalmar, Göteborg m.m. som anordnades under mottot Vi 60 61

33 I poslije 10 godina, s ponosom se sjećamo prvih koraka Ovo malo duše, njegovih članova koji su danas odrasli ljudi. Većina je formirala svoje porodice i žive kao uzorni građani ovog društva dok njihova mjesta zauzimaju mlađi koji nastavljaju istim putem sa nesmanjenim entuzijazmom. ska lära känna vårt andra land är en av många initiativ som ungdomssektionen tog. Även i dag, efter tio år minns vi med stolthet och nostalgi de första stegen i vår ungdomssektion Ovo malo duše tog. Deras medlemmar är idag vuxna personer, många av dem har bildat familj men deras insats är en inspirationskälla för de yngre tjejerna och killarna som knackar på föreningens dörrar. Aktiv žena Od samog osnivanja bosanskohercegovačkog udruženja Ljiljan počinje sa radom i Sekcija žena. Svojim kontinuiranim radom i stalnim proširivanjem svojih aktivnosti sekcija prerasta u Aktiv žena u novembru godine. i organizaciono je vezana sa Bosanskohercegovačkim Savezom žena u Švedskoj- regija istok. Aktiva kvinnor Redan från starten av B&H föreningen Ljiljan i Växjö, börjar kvinnorna att ta del i de aktiviteterna som anordnas. Ett oavbrutet arbete och växande antalet aktiviteter där bosniska kvinnor var den drivande kraften, ledde naturligt till nästa steg. Kvinnosektionen Aktiva kvinnor bildades av kvinnor för kvinnor i november Sa kursa šivenja (Deltagare i sykursen) Na osnivačkoj skupštini je izabran i prvi Upravni odbor od 8 članova a za predsjednika je izabrana Enisa Crnkić, za zamjenike predsjednika Šida Beglerović Umgänge under stickning (Druženje uz keranje) På mötet där själva föreningen bildades var sekreteraren för B&H kvinnoförbundet i Sverige, Halisa Šaškin, närvarande. Under detta möte valdes även nämnden som skulle utforma kvinnogruppens arbete. Nämnden hade 8 medlemmar. Till 62 63

34 i Sadeta Sokol te za sekretaricu Begzada Avdić. Skupštini je prisustvovala i sekretar Saveza žena Halisa Šaškin. Odmah po osnivanju žene su se pokazale veoma preduzimljive i aktivne što se ogleda uspostavljanjem saradnje sa SISU, ABF, NBV, Kultur och fritid, Röda korset i drugim lokalnim institucijama. Pri tome nisu umanjile svoj rad na internom organizovanju i provođenju svojih aktivnosti što je rezultiralo formiranjem više sekcija. ordförande valdes Enisa Crnkić, andre ordförande Šida Beglerović och Sadeta Sokol. Till sekreterare valdes Begzada Avdić. Sektionen är organisationsmässigt kopplad till B&H kvinnoföreningen i Sverige- region öst. Den framåtanda som kvinnorna visade från början sviker aldrig. Det visar sig genom de goda kontakterna dem har med SISU, ABF, NBV, Kultur och fritid, Röda korset samt andra lokala föreningar. Aktiv žena (Kvinnogruppen) Aktivnosti sekcije narodnih rukotvorina manifestuju se kroz izradu radova keranjem, heklanjem i pletenjem i njihovim izlaganjem u Växjö, Göteborg, Skövde, Malmö i u drugim gradovima. Organizuje se kurs šivanja u kojem učešće uzima veliki broj žena. Da bi se udovoljilo zahtjevima svih zainteresovanih kurs se morao organizovati više puta pa se tako i danas jedan dio žena okuplja ovdje pod vođstvom Mehmedović Rafije. Vješto vođene od Devlete Selimbegović, naše pletilje su svoje umijeće pletenja, usmjerile u humanitarne svrhe. Tako su od materijala dobijenog iz Röda Hälsokontroll Växjö år 2001 (Sa jedne od kontrola zdravlja, Växjö 2001 god.) Handarbeten, som är en del av aktiviteterna som drivs inom kvinnosektionen har alltid haft en nästan konstnärlig status i vårt land. Detta är även fallet här i Sverige. Sina handarbeten inom brodering, virkning och stickning har våra kvinnliga medlemmar visat upp på olika utställningar i Göteborg, Skövde, Malmö och Växjö. Att anordna olika kurser är också en del av aktiviteterna. En sykurs anordnades redan i början och visade sig vara en succé. Ett stort antal kvinnor deltog i kursen och för att tillmötesgå det stora intresset bland allmänheten blev man tvungen att organisera kursen om och om igen. Till slut blev den en stående kurs som anordnas med jämna mellanrum med Mehmedović Rafija som kursledare

35 korset kao i od svog ličnog materijala isplele veliki broj džempera, kapa, šalova, čarapa i drugih odjevnih predmeta i putem Röda korset uputile siromašnoj djeci svijeta. Veliki interes vlada za sekciju Zdravlje gdje naši članovi mogu kontrolisati krvni pritisak, šećer i dobiti stručne savjete u cilju očuvanja svoga zdravlja od Šide Beglerović, više medicinske sestre. Postalo je tradicionalno da se svake prve subote u mjesecu organizuju veoma posjećena predavanja naših renomiranih ljekara: Popović Naske - Džemile, Suljević Mahire, Alihodžić Besime, Ćehić Amire i Suljević Avde, o raznim zdravstvenim temama. Aktiv žena dosada je ugostio i žene Kalmar-a, Mönsterås-a i Västervik-a, kada je upriličena i regionalna izložba rukotvorina i umjetničkih slika. Aktivne žene su bile pored toga i domaćini ženama iz Malmö-a, Landskrone, Eslöv-a i Helsingborg-a. Den delen av gruppen som har stickning som huvudintresse och där Devleta Selimbegović är ledare, har ägnat sitt arbete åt den humanitära verksamheten. Med eget samt material skänkt från Röda korset, har de stickat ett stort antal jumprar, mössor, halsdukar och andra klädesplagg som har skickats till behövande runt om i världen via Röda korset. Handarbete (Ručni radovi) Međunarodni dan žena - 8. mart 2000 godine (Internationell kvinnodag - 8 mars 2000) Organizovanje navedenih posjeta kao i drugih manifestacija i fešti nezamislivo je bez učešća sekcije za pripremu hrane-bosanskih specijaliteta koju vodi Mileva Insanić. Den polemik som förs i samhället idag om vårt ansvar för vår egen hälsa har inte lämnat kvinnorna oberörda. De möts numera regelbundet för att kontrollera blodtryck samt blodsockernivå. De får också tillfälle att ställa frågor och få värdefulla råd om hälsan av sjuksköterskan Šida Beglerović. Det har också blivit en tradition att anordna föreläsningar där legitimerade läkare med bosniskt ursprung, Popović Naska-Džemila, Suljević Mahira, Alihodžić Besima, Ćehić Amira i Suljević Avdo är gästföreläsare och där man diskuterar allt möjligt som berör medlemmarnas hälsa. De aktiva kvinnorna har även varit på besök hos andra kvinnoföreningar i Kalmar, Mönsterås samt Västervik och vid de besöken visades olika handarbeten och målningar upp för besökarna. Vår förening har genom kvinnogruppen även varit värd för andra föreningar, t.ex. från Malmö, Landskrona, Eslöv och Helsingborg. När man är värd så ska man bjuda på god mat. Så är det i Bosnien och den 66 67

36 Danas aktiv žena broji 130 članova i uspješno sarađuje sa BiH Savezom žena. Sa Majkama hendikepirane djece iz Tuzle išlo se još dalje: one su pozvane u posjetu našem udruženju i tom prilikom, kao i nebrojeno puta do tada, naš aktiv je pokazao i svoju solidarnost te prikupio značajnu novčanu pomoć. Svake godine organizuje se po nekoliko studijskih putovanja uz obilaske znamenitih švedskih gradova. Proteklih godina putovalo se u Kalmar, Stockholm, Värnamo, Göteborg, Malmö, Ullared, Öland i jedno nezaboravno putovanje u Dansku, u Kopenhagen. traditionen släpper vi aldrig. Därför är det svårt att inte nämna deltagarna i vår matlagningscirkel som under ledning av Mileva Insanić brukar stå för den goda maten. Idag har aktiva kvinnor 130 medlemmar och de har ett gott samarbete med ovannämnda organisationer samt Bosniska kvinnoförbundet i Sverige. Vid besöket av Handikappade barns mödrar från Tuzla visade de sin solidaritet som vanligt och samlade pengar som sedan lämnades till våra gäster. Varje år organiseras även resor till städer runt om i Sverige. Det kan nämnas att dem har varit i Kalmar, Stockholm, Värnamo,, Göteborg, Malmö, Ullared, Öland samt en oförglömlig resa till Danmark och Köpenhamn via Öresundsbron. Dječije sekcije Pod geslom Djeca su vojska najjača u periodu od 1997 do 2000 godine aktivno je radilo nekoliko dječijih sekcija. Iako su preživjeli strahote rata u Bosni i Hercegovini, prekinuli djetinjstvo u rodnoj domovini, te dolaskom u novu sredinu izmijenili način života, naši najmlađi su smogli snage De yngsta Under mottot Barnen är den starkaste armén har flera barnsektioner varit verksamma mellan åren 1997 och Trots att de hade upplevt krigets alla fasor i hemlandet, blivit bestulna på sin barndom och kommit till en ny omgivning, hittade de styrka och spred glädje med sin sång och dans. Det är Hor mladih Stadsscen-97 (Ungdomskör på Stadsscen-97) Barnfolkdansgrupp uppträde på Sveriges barnpsykologers rikskonferens i Växjö år 1997 (Nastup bosanske djece na Konferenciji dječijih psihologa Švedske u Växjö 1997 godine) 68 69

37 da pjesmom i igrom potisnu te stravične slike i razvesele i svoje i naše duše. Koliko su oni to dobro radili svjedoči i interesovanje dječijih psihologa koji su insistirali na njihovom učešću u svečanom djelu konferencije dječijih psihologa Švedske u Växjö. Dječija plesna grupa je pokrenuta zbog interesovanja nekoliko djevojčica i uz veliku pomoć Jasmina Kadirića uspjeli su da pripreme nastupe na Stadsceni `97 i 98 godine u Växjö. Zapaženi su i nastupi na bosanskim večerima u Växjö i Alvesta. Dječija grupa poezije i pjesme okupila je veći broj članova. Aktivno je radila za nastup na Stadsceni `97 i `98.godine u Växjö. Sekciju su vodili Sinanagić Almir i Kadirić Jasmin. Pored ovih nastupa pjesnici su imali gostovanja na bosanskim večerima u Växjö kao i u Grimslöv, gdje su bili gosti tamošnje Folkhögskolan. U periodu od 1998 do 2000 god. je bila aktivna horska sekcija mladih pod rukovodstvom Harisa Šehića. Osnivanje sekcije je poteklo od djevojčica i dječaka, koji su bili aktivni u folklornoj sekciji. Njihove ambicije i njihovo interesovanje za izvornu bosansku pjesmu je vrijedno svake pohvale. Lijepe uspomene ostale su sa raznih nastupa kako na lokalnom tako i na regionalnom nivou. Sliku kulturne aktivnosti naše djece u njihovom predstavljanju na Stadsceni `97 i `98 godine u Växjö upotpunio je dječiji folklor. Svojom nadarenošću i kontinuiranim radom ova grupa dječaka i djevojčica izborila je značajno mjesto učestvujući kako na regionalnim tako i na saveznim predstavljanjima bosanske kulture. utan tvekan dem vi vuxna har att tacka för att vi själva hittade styrka och vägar ut ur våra helveten. Dansgruppen startades på initiativ av några flickor, och de fick stor hjälp av Jasmin Kadirić inför sitt uppträdande på stadsscenen i Växjö. De fortsatte med sitt arbete, och det resulterade i flera framträdanden i Växjö och Alvesta. Poesi och sånggruppen hade många medlemmar som aktivt deltog i stadsscenen i Växjö under ledning av Sinanagić Almir och Kadirić Jasmin. Vid sidan om detta hade de även uppträdanden på Bosniska Aftnar i Växjö, samt i Grimslöv där de var gäster på Folkhögskolan. Under perioden med handledning av Haris Šehić var även ungdomskören verksam. Bildandet av kören gjordes på initiativ av flickor och pojkar som redan var verksamma i dansgruppen. Deras intresse för den Bosniska folkmusiken var mycket stort och de hade goda ambitioner som är värda allt beröm. Det har blivit många fina minnen från deras framträdanden både regionalt och lokalt. Bilden av den aktivitet som barnen ägnar sig åt blev klar vid framträdandet på stadsscenen Barnen turnerade runt på olika förbundstävlingar inom den Bosniska kulturens dagar. Studijske grupe (kružoci) Putem kontakta sa NBV-om (Obrazovna djelatnost društva antialkoholičara) mnogi Bosanci otkrivaju šta znači učestvovati u radu jednog studijskog kružoka. Žene su pozvane na kurs šivenja odjeće koji je vodila Viveca Johannesson. Poslije nje je Rafija Mehmedović dobila mogućnost da vodi kurs šivenja. Većina Bosanaca je učestvovala na kursevima švedskog jezika za useljenike (SFI) u organizaciji Komvux-a (Obrazovanje odraslih). NBV je imao poseban kurs pod nazivom Razmjena riječi između useljenika i Šveđana Nekolicina ljudi i više žena marljivo je učestvovalo na ovom kursu koji se održavao u Bijeloj kući u periodu između 1996 i Vođa kursa je bio Gunnar Rydgård. Studiecirklar Genom kontakten med NBV upptäckte många bosnier vad det innebar att vara med i en studiecirkel. Kvinnor blev inbjudna till cirkel i klädsömnad. Den leddes av Viveca Johannesson, som undervisade i handsömnad och användning av symaskin. Snart därefter fick Rafija Mehmedović möjlighet att leda en sykurs. De flesta bosnier deltog i svenskundervisning genom Komvux SFI. NBV hade en särskild cirkel kallad Byta ord invandrare - svenskar. Några män och flera kvinnor deltog flitigt i den cirkeln, som hölls i Vita Huset mellan 1996 och 2002 med Gunnar Rydgård som kursledare

38 Tečaj švedskog jezika za naše starije osobe pored svestranog uključenja u razne aktivnosti u našem udruženju, starije I osobe osjećaju poteškoće samim nepoznavanjem švedskog jezika. Da bi koliko-toliko mogli samostalno da komuniciraju i obavljaju potrebne kontakte u banci, prodavnici, komuni, pošti, ljekarskom pregledu itd. ukazala se potreba za organizovanjem kursa švedskog jezika na lakšem nivou. Inicijativa potiče od strane Upravnog odbora našeg udruženja i Ramiz Šišić prihvata ulogu organizatora tečaja. 15. aprila 1997 godine starta tečaj švedskog jezika za starije osobe sa nazivom Nybörjarsvenska i nastava se izvodi jednom sedmično. Tečaj se odvijao u prostorijama Skatan-Dalbo, Tallgården i uspješno funkcionisao pune četiri godine. Veliku pomoć u obezbjeđenju potrebnog nastavnog materijala pružio je NBV-Växjö, kao i Tallgården. Kurs i svenska för äldre personer Trots en allsidig medverkan i olika aktiviteter i vår förening, har de äldre svårigheter med att behärska det svenska språket. För att de skall kunna kommunicera självständigt och klara av vissa nödvändiga ärenden såsom olika ärenden i bank, affär, kommunen, posten, läkarbesök m.m. finns ett behov av grundkunskap i det svenska språket. Idén om att organisera en sådan kurs på en lagom nivå kommer från vår Förenings styrelse. I och med detta tillkommer även behovet av en behörig lärare som har tillräckligt med kunskap inom det svenska språket. Ramiz Šišić tog återigen sin roll som ledare av undervisning i det svenska språket. 15 april år 1997 startade kursen i svenska för äldre med namnet Nybörjarsvenska. Undervisningen gick en gång i veckan efter elevernas egen önskan. Vi fick hjälp med arbetsmaterial från NBV, och vi fick använda ett studierum på Tallgården. Kursen fungerade utmärkt i fyra år, och därefter upphörde den. Na pauzi između časova (På rasten mellan föreläsningar) Kroz ovaj tečaj tokom ove četiri godine rada prošli su sljedeći polaznici: Ališić Sefer, Bešić Mahmut, Ćehić Mustafa, Huseinović Mehmed, Kovačević Fest efter terminavslutning (Zakuska poslje završenog termina) Under de fyra år som kursen var aktiv hade vi följande kursdeltagare: Ališić Sefer, Bešić Mahmut, Ćehić Mustafa, Huseinović Mehmed, Kovačević 72 73

39 Omer, Rizvanović Bisera, Rizvanović Muharem, Selimbegović Devleta, Verem Aiša, Verem Ismet, Zulić Ekrem, Ćehić Kadira, Bajrić Benezar, Šehagić Habiba, Ajkić Fatima, Karahalilović Nazifa, Talić Jusuf, Sokol Sadeta, Panić Anica, Panić Obrad, Ožegović Meho, Popović Irena i Beglerbegović Munevera. Omer, Rizvanović Bisera, Rizvanović Muharem, Selimbegović Devleta, Verem Aiša, Verem Ismet, Zulić Ekrem, Ćehić Kadira, Bajrić Benezar, Šehagić Habiba, Ajkić Fatima, Karahalilović Nazifa, Talić Jusuf, Sokol Sadeta, Panić Anica, Panić Obrad, Ožegović Meho, Popović Irena och Beglerbegović Munevera Likovna sekcija Prvi koraci likovne sekcije započinju 1995 godine u saradnji sa komunalnim udruženjem Vita huset i u njihovim prostorijama. Naredni korak je bio objedinjavane svih aktivnosti pod krov našeg udruženja Ljiljan gdje i likovna sekcija dobija svoj kutak. Likovni jezik je postao važna spona dječije mašte i nove životne sredine. Sedmični susreti tokom dvije godine postojanja su zbližili veliki dio djece i omladine i djelovali su kao važan dio kulturne klime udruženja. Malim izložbama u prostorijama udruženja te drugim prostorima sekcija je pokazala ozbiljnost i specifičnost rada u podsticanju umjetničkih sklonosti kod naših najmlađih. Na taj način je rad u sekciji omogućio djeci bolje razumijevanje i primjenu likovnog izraza u redovnoj, švedskoj nastavi. Prezauzetost vođstva je ugasila sekciju 1997.godine. Sekciju su vodili: Safet Hadžimešić, pedagog likovne kulture i Ahmet Kapetanović, slikar. Bild sektionen Bildsektionen bildades i samarbete med den kommunala föreningen Vita huset i början av år 1995 och hade deras lokaler som träffplats. Man ville dock möjliggöra att alla dessa aktiviteter skulle bedrivas i lokalerna som tillhör den Bosniska föreningen Ljiljan och på så sätt får även bildsektionen plats i föreningens lokaler. Under de två år som bildgruppen har funnits har man byggt upp en gemenskap mellan barn och ungdomar som utgjorde en viktig del av den kulturella biten. Genom mindre utställningar i föreningens lokaler samt andra lokaler vill gruppen visa att de tar på alvar sin roll och sitt ansvar i barnens och ungdomarnas utveckling. Den kunskap de tillförskaffade sig inom ramen för bildgruppens arbete hade de nytta av även inom de ordinarie bildlektionerna i sina skolor. Kursen upphörde 1997 på grund av att lärarna som ledde sektionen hade alldeles för mycket att göra. De som ledde sektionen var följande: Safet Hadžimešić - pedagog inom konstnärlig kultur Ahmet Kapetanović - konstnär Likovni rad (Teckning) De ledde bildsektionen (Voditelji likovne sekcije) 74 75

40 Klub 55+ Godine 1999 na inicijativu nekoliko građana starijih od 55 godina a u cilju obezbjeđenja prostorije u kojima bi se družili i provodili slobodno vrijeme obavljen je razgovor sa predstavnicima Hyresbostäder. Prostorije su dobijene u sklopu garaža pod nazivom Arbetsklub cykelvård 55+. Poseban doprinos u ostvarivanju ove ideje dao je Nevzad Bajrić. Prostorije su date na korištenje svim građanima ali nažalost nije postojao dovoljan interes drugih osim građana Bosne i Hercegovine. Kako je vrijeme prolazilo tako je rastao interes za druženjem i svaki dan garažu posjeti do dvadesetak građana. Radno vrijeme i druženje je svaki dan od 9-14,30. U istim prostorijama se igraju domine, šah, sluša muzika, gleda TV i čitaju se nedjeljni časopisi na bosanskom jeziku. Tu se razmjenjuju informacije vezane za put u Bosnu i Hercegovinu, izbore u BiH kao i u Švedskoj, o dženazama-sahranama i drugim skupovima od važnosti za Hyresbostäder, Växjöhem i dr. Klubb 55+ Flertal hyresgäster över 55 år från Dalbo området ville ha lokaler för att kunna umgås och tillbringa sin lediga tid på ett vettigt sätt. Därför anordnade man ett möte med Hyresbostäder för att se om man kunde tillgodose denna önskan. Dessa lokaler skulle även användas som cykel- och reparationsverkstad där man skulle laga olika apparater man använder i hemmet o dyl. Vi fick lokaler som egentligen var outhyrda garage och gav dem namnet Årets klubb, cykelvård 55+. Stor hjälp och engagemang för att realisera denna Från resa i Stokholm år 2001 (Sa putovanja u Stockholm 2001 godine) Posjeta predstavnika Växjö kommune klubu 55+ (Växjö kommuns representant besökte vår 55+-klubb) idé fick vi av Nevzad Bajrić. Under tiden som klubben har existerat har intresset vuxit bit för bit. Nu är det runt 10 till 20 gäster som kommer dit varje dag. Arbetstiden är varje dag mellan kl. 9 och I dessa lokaler spelas även schack, domino, man lyssnar på musik, man umgås, tittar på tv. Om man vill kan man läsa veckotidningen på bosniska samt ta del av skriftlig information angående återvändning till Bosnien, information om olika val i Bosnien och Sverige och mycket, mycket annat

41 Potrebno je napomenuti da se tu opravljaju bicikla, kućni aparati, razni kožni artikli (tašne, cipele, kaiševi) i sve moguće sitnice. Ako ne možeš sam napraviti u pomoć bi priticao Ekrem Zulić (preselio na ahiret 2000 godine) i Bešić Mahmut zvani Maho koji sve rješava uz strpljiv rad pa ga zato zovemo djevojka za sve. U istim prostorijama vlada red, mir i čistoća a može se dobiti kafa i sok, a za sve to se brine jedan od naših najstarijih članova Kovačević Omer, zvani Kadija. Posebno treba napomenuti da smo se dobivanjem ovih prostorija bolje upoznali i zbližili i uvijek smo jedni drugima na usluzi u rješavanju svakodnevnih problema. Det är även viktigt att nämna att man här lagar allt från cyklar till väskor och skor mm. Om man inte klarade av att laga någonting själv fick man alltid stor hjälp av Ekrem Zulić (gick tyvärr bort år 2000) och av Bešić Mahmut även kallad för Maho som är lite av vårt allt i allo. I dessa välskötta lokaler kan man få kaffe och saft. För allt detta ansvarar en av de äldsta: Omer Kovačević kallad för Kadija. Det viktiga med den här klubben är att vi faktiskt har kommit varandra mycket närmare genom denna klubb. Vi har lärt känna varandra bättre och viktigast av allt vi kan hjälpas åt och integrera oss lättare in i det svenska samhället. Sport Formiranjem udruženja Ljiljan počinje se nakon izvjesnog vremena i sa sportskim aktivnostima. Tako se već 1995 godine formira ekipa za mali nogomet kao i stonoteniska i šahovska sekcija. Aktivnost nogometne sekcije se ogleda u organizaciji i učešću na turnirima kako u Växjö tako i u drugim gradovima Švedske: Norrköping, Ljungby, Älmhult, Sölvesborg, Karlskrona, Kalmar, Osby Sport Strax efter att föreningen Ljiljan startat sin verksamhet, kom sportsektionen igång. Redan 1995 bildades sektioner för inomhusfotboll, bordtennis och schack. Fotbollsgruppens aktivitet består i att spela och organisera olika turneringar i Växjö, samt matcher i andra städer som Norrköping, Ljungby, Älmhult, 78 Šahovski turnir - Växjö 2000 ( Schackturnering - Växjö 2000) Detalj från föreningens hylla (Detalj iz vitrine udruženja) 79

42 Veteraner före match (Veterani pred utakmicu) Uspješan start FK «LJILJAN» Växjö (Framgångsrik start - fotbollsklubb LJILJAN Växjö) Takođe je potrebno navesti da smo 1995 godine organizovali u Norregårdsskolan turnir u malom nogometu gdje je učestvovalo 12 ekipa iz cijele Švedske, kao i šahovski i stonoteniski turnir sa po 4 ekipe. Godine 1998 smo takođe organizovali fudbalski turnir u malom nogometu u fiskulturnoj sali na Teleborgu gdje je učestvovalo 10 ekipa. Organizovanjem ovakvih turnira naša omladina se susreće sa omladinom iz drugih gradova i stvaraju se nova poznanstva i prijateljstva. Napomenimo i to da se turniri tradicionalno završavaju sa feštama uz pjesmu, igru, ples i sevdalinku. Naša želja za formiranjem fudbalske ekipe prerasta u stvarnost oktobra 2002 godine. Tada se registruje fudbalski klub Ljiljan Växjö koji se takmiči u VI švedskoj ligi. Svoj veliki doprinos u realizaciji ove ideje dao je Džino Srećko, koji je ujedno obavljao i funkciju prvog trenera. Istovremeno je odigrano više utakmica veterana starosne dobi od 40 do 65 godina praćenih vatrenim navijanjem bučnih supruga, radosne djece i ostalih posjetilaca. Ovakvi susreti prerastaju u tradiciju. Naše udruženje je i organizator prvog memorijalnog šahovskog turnira u čast generala Hajrulahović Mustafe-Talijana na kojem uzima učešće 22 šahista. Sölvesborg, Karlskrona, Kalmar, Osby, m.m. Redan 1995 organiserade vi en stor risktäckande fotbollsturnering i Norregårdsskolan där 12 lag från hela Sverige deltog, samt en bordtennis- och schackturnering i vilka 4 lag deltog. Året 1998 organiserade vi en fotbollsturnering i en gymnastiksal på Teleborg i vilken 10 lag deltog. Målet med att organisera dessa turneringar är att våra unga skall träffa andra ungdomar från olika städer och skaffa nya vänner och bekanta. Varje turnering avslutas med en stor gemensam fest på kvällen med musik, sång och dans. Med tiden gick vår stora önskan i uppfyllelse och år 2002 bildade vi fotbollsklubben Ljiljan som spelar i division 6 i den Svenska ligan. På initiativ av fotbollsklubbens ordförande Enver Dedić spelas det även fotbollsmatcher för veteranerna mellan 40 och 70 år. Detta har blivit något av en familjefest där alla generationer är med och hejar på sitt lag. Vår förening har även organiserat den första schackturneringen till minne av generalen Hajrulahović Mustafa - Talijan. Turneringen hade 22 deltagare och nu har den blivit en traditionell årligen återkommande turnering

43 Putovanja - posjete Resor - besök Posjeta Göteborgu 1999 godine (Besök i Göteborg år 1999) Minnet från resan till Hulsfred år 2001 (Sa putovanja Hulsfred 2001 godine) Gosti iz Živinica (Gäster från Zivinice - Bosnien) Besök i Stockholm år 2001 (Posjeta Stockholmu 2001 godine) 82 83

44 Obilježavanje desetogodišnjice rada udruženja Nizom kulturnih sadržaja u vremenu od 2. do 18. oktobra svečano je obilježena desetogodišnjica BiH udruženja LJILJAN Växjö. Nije to bilo obično slavlje: nama je to otvorilo mogućnost da ovome gradu i stanovnicima prikažemo dio naše kulturne baštine i domete volonterskog angažmana naših članova. 10-års jubileum Bosniska föreningen Ljiljan i Växjö har firat 10-års jubileum med en rad kulturella aktiviteter under tiden den 2 till 18 oktober Det gav oss bosnier en möjlighet att visa Växjö och dess invånare något av vårt kulturarv och våra medlemmars stora, frivilliga engagemang. 84 Organizacioni odbor za obilježavanje desetogodišnjice (Dom organiserade 10-års jubileum) Möte med värdarna - Utvandrarnahus i Växjö (Dogovor sa domaćinima u Utvandrarnahus u Växjö) 85

45 Književno veče Praveći program obilježavanja 10 godina rada našeg udruženja nezaobilaznom se pokazala ideja o književnoj večeri. Ranije izdata knjiga Bošnjaštvo na vjetrometini od Šefke Kadrića bila je uvod za susret sa ovim književnikom i njegovim viđenjem i knjige i sudbine nas samih. Novootvoreni prostor biblioteke u Växjö je 2. oktobra bilo mjesto okupljanja oko sedamdesetak ljubitelja pisane i izgovorene riječi. Desetak švedskih prijatelja dobilo je prevodilačku pomoć od Amre Korić. Litteratur afton Medan vi planerade programmet för vår förenings tioårsjubileum kom vi på idén att ha en litteraturafton. - Boken Bošnjastvo na vjetrometini skriven av Šefko Kadrić hade väckt vårt intresse, och vi ville gärna möta författaren och höra hans syn på boken och vårt folks öde. Kring sjuttio intresserade samlades i det nyöppnade biblioteket i Växjö den 2 oktober. Även tiotal svenska vänner gjorde oss sällskap den kvällen och vi fick hjälp med översättning av Amra Korić. Književno veče (Litteratur afton) Kadrić je, iskustvom pravog dugogodišnjeg predavača, svoju priču počeo uz ilustracije o bogumilskim bosanskim korijenima kao neiscrpnoj riznici inspiracije mnogih generacija. Kadrić je naglasio stvari o kojima malo ko od nas zna i citirao švedskog historičara Hansa Furuttagena koji je ustvrdio da su upravo bosanski bogumili inspirisali protestantizam na cijelom zapadu. Spominjao je Miroslava Krležu koji je ustvrdio da, izuzimajući stećke bosanskih bogumila, Evropa nema På Växjö stadsbibliotek - sal Galaxen (U gradskoj biblioteci - Växjö, sala Galaxen) Författaren Kadrić, som har varit föreläsare i flera år, började sin berättelse genom att illustrera de bogumilska bosniska rötter. Det är ett ämne som aldrig blir färdigdiskuterat och som alltid kommer att inspirera alla bosnier i alla generationer. Det bogumilska kätteri som är känt runt om i Europa, var även en inspiration för många andra. Kadrić framhävde många saker som få av oss visste om och han citerade även den svenska historiken Hans Furuhagen som kom fram 86 87

46 autentične spomenike kulture. Kadrić je potom prešao na događanja kojih smo i sami svjedoci ali i žrtve. Govorio je o uzrocima, manifestacijama i posljedicama konflikata koji su se dešavali na različitim nivoima ali čiju cijenu su uglavnom platili Bosna i Hercegovina i Bosanci. Govorio je uvjerljivo Kadrić. Na naša pitanja on bi odgovarao ili ih dopunjavao svojim. Te divne književne večeri posjetioci su imali priliku i da neoficijelno porazgovaraju sa autorom knjiga: Bosnien och bosnierna, Hamlet från Bosnien, Posljednji bosanski bogumili i druge priče... Zahvaljujući i čestitajući nam na divnoj i dobro osmišljenoj književnoj večeri Kadrić je napomenuo da su slušaoci više od pola uspjeha jednog književnog susreta. Bosansko udruženje Ljiljan iz Växjö je primjer kako bi se udruženja trebala organizovati: Neka mi ne bude zamjereno što ću dodati da se ovdje nametnula grupa ljudi iz urbanih sredina nudeći univerzalne kulturne sadržaje koje prepoznaju i Bosanci i Šveđani, rekao nam je. till att det just var de bosniska bogumilerna som inspirerade den protestantiska tron över hela västvärlden. Han nämnde Miroslav Krleža som kom fram till att förutom de bogumilska runstenarna har inte Europa några autentiska kulturella monument. Kadrić gick därefter över till händelserna som vi själva är vittnen till och offer för. Han diskuterade kring anledningar, yttringar och konsekvenser av konflikten som utspelade sig på olika nivåer men vars pris mestadels Bosnien och Bosnierna har fått betala. Kadrić talade på ett väldigt trovärdigt sätt. Han besvarade och fyllde i våra frågor. Under den underbara litterära kvällen fick besökarna tillfälle till att inofficiellt tala med författaren till böckerna: Bosnien och Bosnierna, Hamlet från Bosnien, De sista bosniska bogumilerna m.m. Kadrić tackade och gratulerade oss till denna underbara och väl genomtänkta litteraturafton och påminde oss om att mer än hälften av en lyckad litteraturträff utgörs av dess lyssnare. Den bosniska föreningen Ljiljan från Växjö är ett bra exempel på hur föreningar borde organiseras: Jag hoppas att ingen tar åt sig om jag även tillägger att här har samlats en grupp människor från urbana samhällen som erbjuder universella kulturella aktiviteter för både svenskar och bosnier, sade han till oss. Tema je bila interesantna (Tema var intressant ) Prosakvällen (Ambijent sa predavanja) 88 89

47 Utakmica okviru obilježavanja desetogodišnjice našeg udruženja odigrala se u U subotu 4. oktobra prijateljska utakmica između našeg FK LJILJAN i renomirane nogometne ekipe ARABY IF -a, Preko stotinjak gledalaca na stadionu ArabyVallen je prkosilo kišovitom i tmurnom smålandskom vremenu. Neposredno pred početak utakmice publici i igračima se obratio predstavnik Växjö komune, gospodin Torbjörn Hedhammer, i rekao nekoliko prigodnih rečenica o radu našeg udruženja da bi nakon toga izveo i početni udarac. Araby IF, nogometna ekipa koja igra u Petoj diviziji, dala je inspiraciju našim igračima koji su u fer i korektnoj utakmici pružili dostojan otpor. Naglasimo da je to bila utakmica na kojoj je aktivno uzelo učešće oko 30 mladih sportista raznih nacionalnosti tako da sa pravom možemo reći da je to bila prava internacionalna utakmica. Poslije utakmice su igrači i rukovodstva obje ekipe proveli prijatno poslijepodne uz skroman ručak u prostorijama našeg udruženja. Fotbollsmatch samband med vår förenings 10-års jubileum spelades den 4 oktober I 2004 en vänskapsmatch mellan FK LJILJAN och ARABY IF på Arabyvallen i Växjö. Över 100 åskådare trotsade det regniga och disiga smålandsvädret. Innan matchen började, tog Torbjörn Hedhammer, representant för Växjö kommun, tillfället i akt för att säga några väl valda ord om vår förening. Dagen till ära slog han startavsparken. Att spela mot ARABY IF, ett fotbollslag som tävlar i division 5, var en utmaning för våra killar. I en öppen match som präglades av idrottsglöd och fair play kämpade de helhjärtat så Araby IF:s spelare fick springa och slita för att vinna. Det är viktigt att påpeka att mer än 30 unga människor av olika nationaliteter deltog i denna match som med detta förtjänar att betecknas som internationell. Efter matchen samlades spelarna och ledningen från båda två lagen i föreningens lokal. En eftermiddag fylld med umgänge och en god bit mat blev avslutning på denna trevliga dag. 90 Zajednički snimak: FK LJILJAN i FK ARABY (Gemensam bild: FK LJILJAN och FK ARABY) Torbjorn Hedhammer berättar om vår förening (Torbjorn Hedhammer drži pozdravni govor ) 91

48 Film Ljubitelji filma su 11. oktobra 2003 godine imali priliku prisustvovati večeri bosanskohercegovačkog kratkog i dokumentarnog filma. U predivnoj sali kina Paladium prisutne je pozdravio Muharem Numanspahić, potpredsjednik upravnog odbora udruženja i poželio ugodnu večer. Naši poznati režiseri: Danis Tanović, Srđan Vuletić, Adis Bakrač i Amra Hećo su nas sa svojim djelima podsjetili na čari i okrutnosti Bosne. Filmovi sa ratnom tematikom, genocidom, ubistvima, progonima su ostavili snažan dojam na publiku i pokazali svu krhkost zaborava. Par filmova sa veselijim porukama otvorio nam je mogućnost iznalaženja sličnosti sa sudbinom mlađeg bosanskog naraštaja. Oko stotinjak prisutnih gledalaca, uključujući i jedan broj švedskih prijatelja, navodi na zaključak da među Bosancima vlada veliki interes za sadržaje kojima se predstavlja naša kultura i tradicija. Moramo naglasiti da nam se cilj da oko filma okupimo omladinu i da naše starije probudimo iz pasivnosti ostvario. Film Den 11 oktober 2003 hade filmälskare i Växjö ett unikt tillfälle att se vad vårt hemland har att erbjuda när det gäller kort- och dokumentärfilm. Ett kort hälsningstal av Muharem Numanspahić, föreningens vice ordförande, inledde denna kulturspäckade kväll i Palladiums vackra biosalong. Våra renommerade regissörer: Danis Tanović, Srđan Vuletić, Adis Bakrač och Amra Hećo påminde oss med sina verk såväl om Bosniens charm som om dess grymhet. Filmer med sin grova avskalning av kriget, genocid, mord och exodus lämnade ingen oberörd och visade samtidigt hur lätt vi glömmer. Ett par filmer med ett mer optimistiskt budskap öppnade samtidigt möjlighet till jämförelse med de yngre generationernas öden. Filmen börjar strax... (Neposredno pred poćetak fi lma) Atmosfera pred predstavu (Stämningen inför föreställningen) Antalet biobesökare (omkring 100, varav en del var våra svenska vänner) tyder på att det finns ett stort intresse för vår kultur och tradition. Vi är särskilt glada över att en stor del av besökarna var våra äldre och våra ungdomar. Ett av 92 93

49 Za ovo divno druženje i prelijepo filmsko veče posebnu zahvalnost izražavamo Seadu Koševiću, rukovodiocu Bosnia Center, bez čije pomoći ona ne bi bila ni moguća. syftena var just att bryta passivitet hos de två grupperna. Vi vill också passa på och rikta ett stort tack till Sead Košević, ordförande i Bosnia Center som har hjälpt oss att anordna denna oförglömliga filmkväll. Završna svečanost obilježavanja desetogodišnjice rada Bosanskohercegovačkog udruženja Ljiljan Poseban pečat proslavi udaren je 18. oktobra 2003 god. održavanjem svečane skupštine bosanskohercegovačkog udruženja LJILJAN u predivnoj sali Emigranthuset u Växjö. Tom prilikom je izveden i kvalitetan kulturno-zabavni program u znaku BiH. Briljantni voditelji programa na bosanskom i švedskom jeziku su bili Suzana Pargan i Adis Ćuran. Avslutningsceremoni i samband med «Ljiljan»:s 10-års jubileum Kronan på alla aktiviteter som har anordnats i samband med vår förenings 10-års jubileum var utan tvekan avslutningsceremonin som ägde rum den 18 oktober 2003 i Emigrantinstitutet i Växjö. De unga programvärdarna, Suzana Pargan och Adis Ćuran ledde oss genom ett rikt och stämningsfullt program; ett program som värmde våra hjärtan och fick tankarna att flyga söderut Kvällen började med att föreningens kör sjöng Bosnien-Hercegovinas och Sveriges nationalsånger. Voditelji programa (Programvärdarna) Svečana skupština je započela uz švedsku i bosanskohercegovačku himnu u izvođenju mješovitog hora našeg udruženja. Nationalsång (Himna) 94 95

50 Sa njima je budučnost izvjesna - buduće zvijezde (Med dem är framtiden lyssande - Framtida stjärnor!) Kör (Hor) Predsjednik podnosi 10-godisnji izvjestaj o radu (Föreningsordförande berättar om åren som har gått) Stämningen bland besökarna (Atmosfera u publici) 96 97

51 Potom se skupštini obratio Pendek Feko, predsjednik udruženja, i upoznao prisutne o našem radu u proteklih deset godina. U svom govoru ističe da smo dobrovoljno apolitično udruženje koje okuplja građane BiH kao i sve druge ljude koji imaju prijateljski odnos prema Bosni i Hercegovini. U naše udruženje je ukupno učlanjeno preko 700 članova. Angažovani smo na prikupljanju humanitarne pomoći, saradnji sa ambasadom BiH, savezom BiH- udruženja na nivou Švedske, kao i informisanju naših sunarodnika. Ipak, naša najveća obaveza i vrijednost je rad na očuvanju i prezentiranju bosanskohercegovačke kulture i tradicije putem naših sekcija. Značajno mjesto u našem radu zauzimaju aktivnosti za bržu integraciju u švedsko društvo. Därefter tog Pendek Feko, föreningsordförande, till orda och berättade om föreningens verksamhet under de gångna åren. Han betonade att vår förening är en frivillig, politiskt obunden förening som har till syfte att samla människor som upplever Bosnien-Hercegovina som sitt hemland. Föreningen har idag över 700 medlemmar. Föreningen samarbetar med Bosnien-Hercegovinas ambassad, Bosnien-Hercegovinas riksförbund samt övriga B-H föreningar i Sverige. Föreningen engagerar sig i bl.a. insamling av humanitär hjälp. Dessutom fungerar föreningen som länk mellan föreningsmedlemmar och olika samhällsstrukturer och bidrar på olika sätt till medlemmarnas snabbare integration i det svenska samhället. Men den kanske viktigaste uppgiften som föreningen har att fylla är att bevara, utveckla och föra vidare till kommande generationer vår kultur och våra traditioner. Splet bosanskih igara (Bosnisk dans i all sin prakt) Pored hora seniora koji je izveo više bosanskih i švedskih pjesama posebnu pažnju i veliki aplauz su dobili folkloristi koji su u predivnim bosanskim nošnjama odigrali splet igara iz BiH. Da je zaista tako moglo se vidjeti u zadovoljstvu nekoliko stotina gostiju, članova i predstavnika organizacija i institucija iz Švedske sa kojim plodno sarađujemo. Folkdansgrupp (Folklorna grupa) Utöver seniorkören som framträdde med ett program bestående av såväl bosniska som svenska visor, väckte föreningens folkdansgrupp särskild uppmärksamhet hos publiken. De uppträdde i vackra bosniska folkdräkter och presenterade ett potpurri av bosniska folkdanser

52 Uz prigodne govore i poklone skupštini su se obratili i naši gosti: - Per Nordahl, direktor Sveriges Emigrant Institutet Utvandrarnas Hus Växjö, - Jasna Perić, Savez b-h žena u Švedskoj - Kajsa Sundström, FFB - Gunnar Rydgård, NBV Växjö - Märtha Helje, NBV Växjö - Emilio Ruiz och Atilia Ruiz, SIMON-föreningen - Kidane Ghebreab, Växjö kommun - Juan Soto, LO-förbundet - Asim Cerić, udruženje Bosanska Krajina-Malmö O nama i našem radu u proteklih deset godina je rečeno: - Mi smo drugo udruženje po broju članova u Växjö komuni - Udruženje je pravi ambasador bosanskohercegovačke kulture u Švedskoj - Ljiljan je dokaz da ljudi iz različitih kultura i zemalja mogu živjeti zajedno - Djelovanje udruženja predstavlja dobar put ka integraciji - Aktiv žena je najaktivniji među Bosankama u Švedskoj 100 Program je interesantan, zar ne! (Programet är intressant, eller hur!) Våra medarbetare:per Nordahl, Kidane Ghebreab... (Naši saradnici: Per Nordahl, Kidane Ghebreab...) Med passande tal och presenter gratulerades vår förening vid sitt 10-års-jubileum av många gäster: - Per Nordahl, direktor Sveriges Emigrant Institutet Utvandrarna Hus Växjö, - Jasna Perić, B&H kvinnoföreningen i Sverige - Kajsa Sundström, FFB - Gunnar Rydgård, NBV Växjö - Märtha Helje, NBV Växjö - Emilio Ruiz och Atilia Ruiz, Simon-föreningen - Kidane Ghebreab, Växjö kommun - Juan Soto, LO-förbundet - Asim Cerić, förening Bosanska Krajina-Malmö Har sagts om oss: - Vi är den nästa största föreningen i Växjö kommun om man tittar på antal medlemmar - Föreningen är en riktig ambassadör för Bosnien-Hercegovinas kultur i Sverige - Ljiljan är ett bevis på att människor från olika länder och kulturer kan leva 101

53 Gosti imaju riječ (Gäster har ord) Haris och Tarik visar upp presenterna från våra gäster (Haris i Tarik sa poklonima od gostiju) Gosti (Gäster) Publik (Publika)

54 Izložba rukotvorina (Handarbeten visas upp) Umgänge med våra gäster (Druženje sa gostima) Bosanski specijaliteti (Bosniska läckerheter) Våra konstnär presenterar sig (Izložba naših umjetnika)

55 U prostoru koji je zračio i podsjećao na BiH u malom mogla se pogledati prigodna izložba aktivista likovne sekcije, Sadete Sokol i Naile Hadžiabdić koje su se predstavile slikama suhog cvijeća i divnim keranim ručnim radovima. Pored njih su bile izložene i dvije makete starih bosanskih kuća autora Saliha Cerića Posjetioci su mogli vidjeti i panoe na kojima je Bosna i Hercegovina prikazana kroz sliku i riječ na bosanskom i švedskom jeziku. Uz zanosne taktove bosanskohercegovačke muzike, u izvođenju soliste na gitari Harisa Šehića, prisutni su kušali specijalitete bosanskohercegovačke kuhinje. Posebno interesovanje kod prisutnih su izazvale slike u ulju sa motivima iz Bosne i Hercegovine našeg slikara Ahmeta Kapetanovića iz Trebinja i Peder Goweniusa iz Švedske. tillsammans - Föreningens verksamhet är en väg mot integration - Kvinnogruppen är den mest aktiva bosniska kvinnogruppen i Sverige I lokalerna som doftade Bosnien kunde man beskåda en liten utställning som Sokol Sadeta och Hadžiabdić Naila, medlemmar i föreningens konstgrupp stod för. Deras motiv vissnade blommor och vackra handarbeten - fångade mångas intresse. Salih Cerić ställde ut sina modeller av gamla bosniska hus. Besökare har också kunnat se flera pannåer som i ord och bild berättade om Bosnien. Bosniskt kök är allt mer känt för sina specialiteter även bland svenskarna. Att maten smakar bättre med en stämningsfull musik är väl också känt. Denna kväll stod gitarrist Haris Šehić för en fulländad upplevelse. Särskilt intresse bland besökarna väckte oljemålningar med motiv från Bosnien och Hercegovina av Ahmet Kapetanović och Peder Gowenius. Atmosfera poslje svečanosti (Efter festligheter) Efter festligheter (Atmosfera poslje svečanosti)

56 Veselja nije nedostajalo (Festen som man inte glömmer i första taget) Da bi proslava jubileja bila svečano okončana na pravi način, organizovano je bosansko veče u sali Katedralskolan uz bogatu trpezu, tombolu i poslugu Sabahudina Ramića -Bobija i Atifa Insanića-Fife. Preko 450 članova i gostiju, družilo se do ranih jutarnjih sati uz sevdalinku orkestra Zlatne strune. Bosnisk afton i Katedralskolan (Bosansko veče u Katedralskolan) Festligheterna avrundades med bosnisk afton i Katedralskolan. Allt fanns där - god mat, god orkester, rik tombola och givetvis Sabahudin Ramić - Bobi och Atif Insanić - Fifa som tog hand om över 450 gäster. De flesta var kvar när morgonen kom - precis som det ska

57 Umjesto zaključka Mnogo je motiva i želja koji su nas inspirisali da napišemo ovu knjigu. Mi smatramo da je veoma važno da ostane zapisano kako smo proveli prvih deset godina u Švedskoj, da opišemo način našeg života i organizovanja, probleme sa kojima smo živjeli i načine kako smo ih rješavali. Napisana je radi onih srećnika koji nisu morali proći ovakav period u svom životu da bi bolje znali cijeniti mir i slobodu i dati svoj doprinos razvoju odnosa u društvu; radi onih kojim je sudbina odredila da prođu sličan put kao i mi kako bi ih usmjerili na koji način mogu ublažiti svoje probleme i što prije dobiti svoje mjesto u novom društvu; I radi onih koji imaju zadatak i želju da, koristeći naša opisana iskustva, pomognu izbjeglicama u integracionom procesu. Ali napisana je i radi nas samih, da se ne zaboravi. Bokens mål Det finns många motiv och önskningar till att denna bok har blivit av. Vi tycker att det är viktigt att det står nedskrivet hur vi upplevde våra första 10 år i Sverige, och att den beskriver lite om vår livsstil, problemen som vi levde med och hur vi organiserade oss för att lösa dessa problem. Boken riktar sig till dem - som hade tur att inte behöva uppleva det vi upplevde. Kanske uppskattar de fred och frihet mer efter att ha läst denna bok; kanske kommer läsarens vilja att ta en mer aktiv roll i samhällsutvecklingen att stärkas. - som har haft ett liknande öde som vi. Kanske kan den vägleda dem till att hitta sin berättigade plats i det svenska samhället. - som har till uppgift eller önskan att hjälpa flyktingar i integrationsprocessen genom att ta del av innehållet i den. Slutligen är boken skriven för oss, för att vi inte skall glömma det som varit

58 Iz albuma udruženja Från föreningens album

59 Iz albuma udruženja Från föreningens album

60 Iz albuma udruženja Från föreningens album

61 MRKONJIĆ GRAD SARAJEVO Ne zaboravimo odakle dolazimo! JAJCE Glöm inte varifrån vi kommer! ZENICA BANJA LUKA SANSKI MOST

62 TRAVNIK DOBOJ BRČKO BIJELJINA ROGATICA FOČA ŽIVINICE TUZLA NEUM GORAŽDE BOS. GRADIŠKA SREBRENICA

63 GRADAČAC VIŠEGRAD SEBILJ - Sarajevo MOSTAR FERHADIJA Banja Luka TEŠANJ POČITELJ Gazi Husref-begova sahat kula ALADŽA - Foča TREBINJE BOSANSKA KUĆA - Travnik TEKIJA - Vrelo Bune

64 Donatori Sponzori Donatorer Sponsorer Atif Insanić Växjö (Banja Luka) Muharem Rizvanović Växjö (Banja Luka) Sadik Beglerović Växjö (Banja Luka) Bosnisk-Hercegovinska Riksförbundet i Sverige Bosnisk-Hercegovinska Ungdomsförbund i Sverige PAKETSERVICE AB i VÄXJÖ Savez bosanskohercegovačkih udruženja u Švedskoj Bosansko-Hercegovački omladinski savez u Švedskoj Projekt Möte över gränser (Pašić Faruk) (Kapo Vahid) (Pendek Ibro) Växjö Växjö (vl. Karaman Mufid) Dalbo - Växjö ARBETARNAS BILDNINGSFÖRBUND