Pest eller kolera. Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Pest eller kolera. Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15"

Transkript

1 Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15 Matilda Larsson Atlingbo Resarve 122, Romakloster tel Wisbygymnasiet Söder VISBY Rektorsassistent Karin Norrby, Lärare: Åsa Gunnarsson, Jonas Åberg Pest eller kolera Vi går ut genom dörren till våra hem, vi går till skolan, vi går till våra arbeten, vi går till affären, vi går ut och äter, vi går på bio. Vi går överallt på gatorna, gatorna som har blivit ett tusental människors hem. Vi går där, dag som natt, och betraktar människorna på trottoaren inlindade i filtar, sittandes på en tunn madrass med en pappersmugg placerad framför dem. Vi ser ner på dem som om de har valt sitt eget öde, som att de själva har valt att sitta där. Men valet att sitta där har ingen utav dem velat göra, det har varit deras sista utväg till att kunna få leva ett bättre liv framöver. Att tvingas välja mellan att stanna i sitt hemland under usla levnadsförhållanden, eller att leva sitt liv på gatorna i ett främmande land är för mig som att tvingas välja mellan pest eller kolera. Vi har fått höra mycket gott om Sverige, att man har lätt att få jobb och tjäna mycket pengar, och framför allt att folket är trevligt säger en utav de romska tiggarna, bosatt på Sergels torg i Stockholm, till SVT. Att tvingas lämna sitt hemland, landet där man är född och hör hemma, för att man anses vara mindre värd på grund av att man tillhör en speciell folkgrupp, är för mig något brutalt. Att behöva lämna sina familjer och fly till ett land ca 200 mil bort, i hopp om att kunna återvända och försörja sina familjemedlemmar igen, för att sedan bli spottad på, på gatorna och bestulen på de få pengar man fått ihop, det är något ännu mer brutalt. Att få höra om hur dåligt befolkningen i Sverige behandlar dessa människor, om hur de sparkar på dem, slår dem och hotar dem, det är något som skär i hjärtat. Vi som svenskar borde åtminstone kunna visa respekt och vara ett föredöme för hur man behandlar varandra när man inte lyckas med det i det land där de kommer ifrån. Ska man någonsin kunna ändra på en dömande människosyn så måste man föregå med gott exempel. För vissa är det en självklarhet att man behandlar alla lika, svart som vit, romsk som judisk, men för andra är det inte det. Det är därför problem som dessa uppstår. Den större delen av tiggarna på gatorna är romer som härstammar från Rumänien. Men i Rumänien bedrivs ingen bra minoritetspolitik, vilket betyder att minoritetsgrupperna, som romerna i detta fall, anses ha ett lägre värde. Man tycker helt enkelt att de är sämre och inte till lika stor nytta som den övriga befolkningen. Detta bidrar till att romerna har svårare att få arbeten, och att de arbeten de får tillgång till i de flesta fall är lågavlönade och tillfälliga. Om man sätter detta i relation till att de faktiskt väljer att komma till Sverige och leva på gatorna under förhållanden som är odrägliga och försöka tigga ihop pengar så att de klarar sig, så måste deras levnadsförhållanden i hemlandet vara helt omänskliga. Att de väljer att leva på

2 Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15 gatan i ett land där både språk och levnadsvanor är främmande, istället för att vara kvar i sitt hemland måste innebära att det är deras enda utväg. Enligt de mänskliga rättigheterna har var och en rätten att ha fria åsikter samt yttra sig om dem, men man har ej rätten att agera utifrån dem. Detta innebär att Rumäniens styre, och även befolkningen har rätt att tycka att romerna har ett mindre värde, men de har inte rätten att diskriminera eller behandla romerna på annat sätt än den övriga befolkningen i samhället. Jag går där på gatan, på väg hem ifrån affären efter den stora veckohandeln. Jag går förbi människorna på trottoaren, lämnar några mynt som låg och skramlade i fickan i deras pappersmuggar. Jag tänker hoppas de har råd att köpa sig en cheeseburgare ikväll, medan jag själv går där med min fullproppade matkasse och klagar över hur tungt det är att bära. Jag tillbringar några sekunder till att tänka på, och känna medlidande med dessa människor utan hem, mat och familjer. Sedan går jag själv hem till min familj och äter maten jag precis handlat, inne i värmen, men personerna i fråga sitter fortfarande kvar på gatan, precis som de gjort föregående dygn och många dygn dessförinnan. De sitter kvar på gatorna, väljer bort att äta i förhoppning att fortare kunna ta sig hem igen och kunna försörja sina familjer. Jag inser då att de få kronor jag lämnat i människornas muggar inte kommer till någon större nytta. Självklart bidrar jag till personernas hemresor, jag bidrar till en måltid som någon gång i framtiden kommer stå på dessa personernas bord och ätas utav dess familjemedlemmar, men de kommer att återvända hem till samma helvete som de för ett tag har lämnat bakom sig. Rumänien kommer se likadant ut när alla dessa människor kommer tillbaka, de kommer återvända till att återigen bli kränkta, nertryckta och ansedda som mindre värda. Och det är inte det jag vill bidra till. Jag vill bidra till att vidga landets människosyn, till att romerna ska bli behandlade som vilka rumäner som helst. Jag vill bidra till att romerna ska kunna arbeta som jämställda, ha tillgång till samma arbeten och samma lön som övriga invånare i landet. Jag vill bidra till att romerna ska ha samma mänskliga rättigheter som alla andra. Det är inte något jag kan förändra genom att skänka en krona eller två, det finns egentligen inte så mycket jag som individ kan göra. Det huvudsakliga problemet har uppstått i Rumänien, det är i Rumänien människorna blir drabbade och det är i Rumänien problemet måste lösas. Men den stora frågan återstår, hur? För 65 år sedan var romerna inte välkomna i Sverige, vi ville hålla dem på avstånd, för att vi i Sverige såg på dessa människor, precis som de i Rumänien ser på dem idag. Vi ansåg att de var mindre värda och inte till lika stor nytta, precis som de i Rumänien anser idag. Romerna hade svårt att få arbeten här i Sverige och hade en mycket låg lön, precis som de i Rumänien har idag. Människorna som tillhörde den romska folkgruppen var inte accepterade i ett svenskt samhälle, precis som de som tillhör den romska folkgruppen i Rumänien inte accepteras idag. Men vi i Sverige lyckades övervinna denna människoindelning. År 1950 upphävdes lagen som sa att romerna skulle hållas utanför vårt land. Romerna fick nu vistas på svensk mark med samma rättigheter som de infödda i landet. Det kommer alltid finnas de som anser att detta är fel, att romerna inte hör hemma här, att de inte hör hemma någonstans, men sedan år 1950 har de tillåtelsen att bosätta sig här och vi i Sverige har ett ansvar att behandla dem som en jämlike och detta tack vare de mänskliga rättigheterna som 1948 publicerades av de Förenta Nationerna.

3 Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15 Vi i Sverige lyckades få ett slut på hatet emot romerna, vi lyckades sudda ut de kraftiga linjerna som skilde oss åt. Så att förhindra samma problem i Rumänien är högst möjligt. Och att detta problem en dag kommer vara löst det tror jag definitivt, men inget gör sig självt. För att kunna göra någon skillnad gäller det att någon sätter ner foten, visar hur samhället bör se ut och visar hur mycket bättre det kan bli. Vi i Sverige klarade detta med hjälp av de mänskliga rättigheterna, som visar just det, hur bra det egentligen kan bli. Så om människorna och styret i Rumänien skulle ta lika stor del utav dessa rättigheter, skulle diskrimineringen mot romerna kunna upphöra på nolltid. Men det är inte lika enkelt att göra det, som det är att säga det. I slutändan strävar vi ändå efter rättvisa och jämställdhet, vilket förhoppningsvis är något som Rumänien, och andra icke jämställda länder kommer kunna uppnå en dag. Kanske inte idag eller imorgon, men en dag i framtiden. För som den första artikeln i den allmänna förklaringen av de mänskliga rättigheterna lyder: Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.

Trafficking är det moderna slaveriet. Elever på Angeredgymnasiet om trafficking och prostitution VT 2012

Trafficking är det moderna slaveriet. Elever på Angeredgymnasiet om trafficking och prostitution VT 2012 Trafficking är det moderna slaveriet Elever på Angeredgymnasiet om trafficking och prostitution VT 2012 Den grekiska filosofen Aristoteles sade Slaven är ett stycke egendom med själ. Detta citat tycker

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

1. En scout söker sin tro och respekterar andras

1. En scout söker sin tro och respekterar andras 1. En scout söker sin tro och respekterar andras Ett frågetecken - Vad är skillnaden på att tro och att veta? Ta en sekund till att fundera på skillnaden mellan tro och vetande. Rita upp en linje på marken.

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska

Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska Läs detta först Den här boken beskriver

Läs mer

Lyssna på mig. Barnets upplevelse av skilsmässa och föräldrars konflikter

Lyssna på mig. Barnets upplevelse av skilsmässa och föräldrars konflikter 2013 Lyssna på mig Barnets upplevelse av skilsmässa och föräldrars konflikter Snacka aldrig skit om varandra. Aldrig. Det gör så jävla ont. Barn borde få bestämma 50% vid en skilsmässa så de vuxna inte

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

s k a j a g g ö r a?

s k a j a g g ö r a? V a d s k a j a g g ö r a? 31 brev till kvinnojourerna och tjejjourerna 1 Manifest Sverige är ett av världens minst ojämställda länder. Ändå är mäns våld mot kvinnor ett av våra största samhällsproblem.

Läs mer

Bygg upp ditt tempel!

Bygg upp ditt tempel! Bygg upp ditt tempel! Av: Johannes Djerf År 586 f kr. Så hade Babylons arméer lagt Jerusalems tempel i ruiner. Guds hus, beviset på Guds närvaro bland dem var förstört. Men några årtionden senare omkring

Läs mer

DET NYA LANDET En övning om mänskliga rättigheter

DET NYA LANDET En övning om mänskliga rättigheter VAD? I övningen Det nya landet får eleverna reflektera kring de principer som ligger till grund för de mänskliga rättigheterna. Övningen går ut på att eleverna får ett scenario där de har blivit strandsatta

Läs mer

Benämningar och attityder

Benämningar och attityder Benämningar och attityder Benämningar på den grupp som idag kallas människor med funktionsnedsättning På 1800-talet och tidigare benämndes människor med funktionsnedsättningar som idioter. Detta syns tydligt

Läs mer

5 hemligheter om chefen och att få honom att göra som du vill.

5 hemligheter om chefen och att få honom att göra som du vill. e-bok från Henrik Persson 5 hemligheter om chefen och att få honom att göra som du vill. web: henrikpersson.nu email: henrikpersson@mac.com msn: hen-per@hotmail.com tel: 0739 32 30 49 Är det här verkligen

Läs mer

Inledning. Version på lätt svenska

Inledning. Version på lätt svenska Inledning Version på lätt svenska HBTQ Hbtq är ett paraplybegrepp, eller ett samlingsnamn, för homosexuella (h), bisexuella (b), transpersoner (t) och andra personer vars identitet är queer (q). Inom vården

Läs mer

Rösta på oss! Sju riksdagspartier berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år.

Rösta på oss! Sju riksdagspartier berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Rösta på oss! Sju riksdagspartier berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. 1 Rösta på oss! I år, 2014, är det val den 14 september. Då får alla svenska medborgare som har fyllt 18

Läs mer

Det här är regeringens plan för sin politik för personer med funktionsnedsättning under år 2011-2016.

Det här är regeringens plan för sin politik för personer med funktionsnedsättning under år 2011-2016. Socialdepartementet Regeringens plan för sin politik för personer med funktionsnedsättning En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken Intro och sammanfattning Det här är regeringens plan

Läs mer

Jag vill lära känna Kristus

Jag vill lära känna Kristus Jag vill lära känna Kristus Fil.3:1 11 Av: Johannes Djerf Jag tänkte börja dagens predikan som är en del av vår vandring i filipperbrevet den här hösten, med ett klipp ifrån en film som heter oh, brother

Läs mer

ALLA HAR RÄTT TILL VÅRD! En guide om mänskliga rättigheter i vårdens vardag

ALLA HAR RÄTT TILL VÅRD! En guide om mänskliga rättigheter i vårdens vardag ALLA HAR RÄTT TILL VÅRD! En guide om mänskliga rättigheter i vårdens vardag Reviderad 2014 Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Text Sara Bergqvist Månsson Grafisk form Losita Design

Läs mer

Det goda mötet. Samtalscirklar runt bemötande. Studiematerial

Det goda mötet. Samtalscirklar runt bemötande. Studiematerial Det goda mötet Samtalscirklar runt bemötande Studiematerial Samtalscirklar runt bemötande En studieplan Detta är en studieplan för dig som ska deltaga i samtalscirklar runt bemötandefrågor. Vi kommer att

Läs mer

ATT VÄXA UPP I SYDAFRIKA OCH SVERIGE, LIKHETER OCH SKILLNADER

ATT VÄXA UPP I SYDAFRIKA OCH SVERIGE, LIKHETER OCH SKILLNADER ATT VÄXA UPP I SYDAFRIKA OCH SVERIGE, LIKHETER OCH SKILLNADER Ämne: Svenska/So Namn: Linnea Olsson Handledare: Erik Nilsson Klass: 9 Årtal: VT 09 1 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING..2 INLEDNING

Läs mer

Träningsprogram för att förstärka ett önskvärt beteende hos små barn

Träningsprogram för att förstärka ett önskvärt beteende hos små barn Åtgärder för aggressiva/trotsiga små barn Ett samverkansprojekt mellan barnpsykiatri och skola Träningsprogram för att förstärka ett önskvärt beteende hos små barn Varje gång barnet gör på ett visst sätt

Läs mer

Den nedtystade historien måste vi lära oss av

Den nedtystade historien måste vi lära oss av Namn: August Magnusson Skola, antal elever, klass: Wisbygymnasiet, 1337, EK14b Adress, mobilnummer, e-post: Östra Sömmerskestigen 34, 0736409595, augustmagnsson@hotmail.se Kontaktpersson: Niklas Westergren

Läs mer

Attityder och bemötande mot funktionshindrade.

Attityder och bemötande mot funktionshindrade. Beteckning: Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Attityder och bemötande mot funktionshindrade. Tanja Sjöstrand Juni 2008 Examensarbete 10 p Social omsorg HK 97 Anders Hydén Sammanfattning Studien

Läs mer

MAN INNAS! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter.

MAN INNAS! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter. MAN VI U INNAS! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter. Länsstyrelsen Östergötland Handbok: Man vill ju finnas! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter.

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

Här får du en hel meditationshandbok av mig. Den är skriven av Ken Keyes, som har utvecklat en livsfilosofi som han kallar "living love way.

Här får du en hel meditationshandbok av mig. Den är skriven av Ken Keyes, som har utvecklat en livsfilosofi som han kallar living love way. De tre lyckorecepten Här får du en hel meditationshandbok av mig. Den är skriven av Ken Keyes, som har utvecklat en livsfilosofi som han kallar "living love way." Boken ger oss praktiska metoder att hela

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

En dag av nåd! Av: Johannes Djerf

En dag av nåd! Av: Johannes Djerf En dag av nåd! Av: Johannes Djerf Jag tror att de flesta utav oss någon gång suttit framför tv:n och varit engagerad i någon dokusåpa av något slag, även om vi kanske inte vill erkänna det. Ett program

Läs mer

Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst

Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst Peter M Senge Johanna Söderström Hur ska en organisation se ut för att bli framgångsrik? Svaret Senge ger i boken är att den ska vara en lärande

Läs mer

Krokben och utsträckta händer

Krokben och utsträckta händer Krokben och utsträckta händer Intersektionella perspektiv på makt en hjälp för dig att vässa ditt jämställdhetsarbete 2:a upplagan En skrift av Sandra Dahlén på uppdrag av Allt Om Jämställdhet. 1 Krokben

Läs mer