Pest eller kolera. Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15
|
|
- Cecilia Lind
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15 Matilda Larsson Atlingbo Resarve 122, Romakloster tel Wisbygymnasiet Söder VISBY Rektorsassistent Karin Norrby, Lärare: Åsa Gunnarsson, Jonas Åberg Pest eller kolera Vi går ut genom dörren till våra hem, vi går till skolan, vi går till våra arbeten, vi går till affären, vi går ut och äter, vi går på bio. Vi går överallt på gatorna, gatorna som har blivit ett tusental människors hem. Vi går där, dag som natt, och betraktar människorna på trottoaren inlindade i filtar, sittandes på en tunn madrass med en pappersmugg placerad framför dem. Vi ser ner på dem som om de har valt sitt eget öde, som att de själva har valt att sitta där. Men valet att sitta där har ingen utav dem velat göra, det har varit deras sista utväg till att kunna få leva ett bättre liv framöver. Att tvingas välja mellan att stanna i sitt hemland under usla levnadsförhållanden, eller att leva sitt liv på gatorna i ett främmande land är för mig som att tvingas välja mellan pest eller kolera. Vi har fått höra mycket gott om Sverige, att man har lätt att få jobb och tjäna mycket pengar, och framför allt att folket är trevligt säger en utav de romska tiggarna, bosatt på Sergels torg i Stockholm, till SVT. Att tvingas lämna sitt hemland, landet där man är född och hör hemma, för att man anses vara mindre värd på grund av att man tillhör en speciell folkgrupp, är för mig något brutalt. Att behöva lämna sina familjer och fly till ett land ca 200 mil bort, i hopp om att kunna återvända och försörja sina familjemedlemmar igen, för att sedan bli spottad på, på gatorna och bestulen på de få pengar man fått ihop, det är något ännu mer brutalt. Att få höra om hur dåligt befolkningen i Sverige behandlar dessa människor, om hur de sparkar på dem, slår dem och hotar dem, det är något som skär i hjärtat. Vi som svenskar borde åtminstone kunna visa respekt och vara ett föredöme för hur man behandlar varandra när man inte lyckas med det i det land där de kommer ifrån. Ska man någonsin kunna ändra på en dömande människosyn så måste man föregå med gott exempel. För vissa är det en självklarhet att man behandlar alla lika, svart som vit, romsk som judisk, men för andra är det inte det. Det är därför problem som dessa uppstår. Den större delen av tiggarna på gatorna är romer som härstammar från Rumänien. Men i Rumänien bedrivs ingen bra minoritetspolitik, vilket betyder att minoritetsgrupperna, som romerna i detta fall, anses ha ett lägre värde. Man tycker helt enkelt att de är sämre och inte till lika stor nytta som den övriga befolkningen. Detta bidrar till att romerna har svårare att få arbeten, och att de arbeten de får tillgång till i de flesta fall är lågavlönade och tillfälliga. Om man sätter detta i relation till att de faktiskt väljer att komma till Sverige och leva på gatorna under förhållanden som är odrägliga och försöka tigga ihop pengar så att de klarar sig, så måste deras levnadsförhållanden i hemlandet vara helt omänskliga. Att de väljer att leva på
2 Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15 gatan i ett land där både språk och levnadsvanor är främmande, istället för att vara kvar i sitt hemland måste innebära att det är deras enda utväg. Enligt de mänskliga rättigheterna har var och en rätten att ha fria åsikter samt yttra sig om dem, men man har ej rätten att agera utifrån dem. Detta innebär att Rumäniens styre, och även befolkningen har rätt att tycka att romerna har ett mindre värde, men de har inte rätten att diskriminera eller behandla romerna på annat sätt än den övriga befolkningen i samhället. Jag går där på gatan, på väg hem ifrån affären efter den stora veckohandeln. Jag går förbi människorna på trottoaren, lämnar några mynt som låg och skramlade i fickan i deras pappersmuggar. Jag tänker hoppas de har råd att köpa sig en cheeseburgare ikväll, medan jag själv går där med min fullproppade matkasse och klagar över hur tungt det är att bära. Jag tillbringar några sekunder till att tänka på, och känna medlidande med dessa människor utan hem, mat och familjer. Sedan går jag själv hem till min familj och äter maten jag precis handlat, inne i värmen, men personerna i fråga sitter fortfarande kvar på gatan, precis som de gjort föregående dygn och många dygn dessförinnan. De sitter kvar på gatorna, väljer bort att äta i förhoppning att fortare kunna ta sig hem igen och kunna försörja sina familjer. Jag inser då att de få kronor jag lämnat i människornas muggar inte kommer till någon större nytta. Självklart bidrar jag till personernas hemresor, jag bidrar till en måltid som någon gång i framtiden kommer stå på dessa personernas bord och ätas utav dess familjemedlemmar, men de kommer att återvända hem till samma helvete som de för ett tag har lämnat bakom sig. Rumänien kommer se likadant ut när alla dessa människor kommer tillbaka, de kommer återvända till att återigen bli kränkta, nertryckta och ansedda som mindre värda. Och det är inte det jag vill bidra till. Jag vill bidra till att vidga landets människosyn, till att romerna ska bli behandlade som vilka rumäner som helst. Jag vill bidra till att romerna ska kunna arbeta som jämställda, ha tillgång till samma arbeten och samma lön som övriga invånare i landet. Jag vill bidra till att romerna ska ha samma mänskliga rättigheter som alla andra. Det är inte något jag kan förändra genom att skänka en krona eller två, det finns egentligen inte så mycket jag som individ kan göra. Det huvudsakliga problemet har uppstått i Rumänien, det är i Rumänien människorna blir drabbade och det är i Rumänien problemet måste lösas. Men den stora frågan återstår, hur? För 65 år sedan var romerna inte välkomna i Sverige, vi ville hålla dem på avstånd, för att vi i Sverige såg på dessa människor, precis som de i Rumänien ser på dem idag. Vi ansåg att de var mindre värda och inte till lika stor nytta, precis som de i Rumänien anser idag. Romerna hade svårt att få arbeten här i Sverige och hade en mycket låg lön, precis som de i Rumänien har idag. Människorna som tillhörde den romska folkgruppen var inte accepterade i ett svenskt samhälle, precis som de som tillhör den romska folkgruppen i Rumänien inte accepteras idag. Men vi i Sverige lyckades övervinna denna människoindelning. År 1950 upphävdes lagen som sa att romerna skulle hållas utanför vårt land. Romerna fick nu vistas på svensk mark med samma rättigheter som de infödda i landet. Det kommer alltid finnas de som anser att detta är fel, att romerna inte hör hemma här, att de inte hör hemma någonstans, men sedan år 1950 har de tillåtelsen att bosätta sig här och vi i Sverige har ett ansvar att behandla dem som en jämlike och detta tack vare de mänskliga rättigheterna som 1948 publicerades av de Förenta Nationerna.
3 Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15 Vi i Sverige lyckades få ett slut på hatet emot romerna, vi lyckades sudda ut de kraftiga linjerna som skilde oss åt. Så att förhindra samma problem i Rumänien är högst möjligt. Och att detta problem en dag kommer vara löst det tror jag definitivt, men inget gör sig självt. För att kunna göra någon skillnad gäller det att någon sätter ner foten, visar hur samhället bör se ut och visar hur mycket bättre det kan bli. Vi i Sverige klarade detta med hjälp av de mänskliga rättigheterna, som visar just det, hur bra det egentligen kan bli. Så om människorna och styret i Rumänien skulle ta lika stor del utav dessa rättigheter, skulle diskrimineringen mot romerna kunna upphöra på nolltid. Men det är inte lika enkelt att göra det, som det är att säga det. I slutändan strävar vi ändå efter rättvisa och jämställdhet, vilket förhoppningsvis är något som Rumänien, och andra icke jämställda länder kommer kunna uppnå en dag. Kanske inte idag eller imorgon, men en dag i framtiden. För som den första artikeln i den allmänna förklaringen av de mänskliga rättigheterna lyder: Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.
Trafficking är det moderna slaveriet. Elever på Angeredgymnasiet om trafficking och prostitution VT 2012
Trafficking är det moderna slaveriet Elever på Angeredgymnasiet om trafficking och prostitution VT 2012 Den grekiska filosofen Aristoteles sade Slaven är ett stycke egendom med själ. Detta citat tycker
Läs merTYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET
SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar
Läs merKonvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version
Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt
Läs mer1. En scout söker sin tro och respekterar andras
1. En scout söker sin tro och respekterar andras Ett frågetecken - Vad är skillnaden på att tro och att veta? Ta en sekund till att fundera på skillnaden mellan tro och vetande. Rita upp en linje på marken.
Läs merHjälp! Mina föräldrar ska skiljas!
Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver
Läs merHur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska
Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska Läs detta först Den här boken beskriver
Läs merLyssna på mig. Barnets upplevelse av skilsmässa och föräldrars konflikter
2013 Lyssna på mig Barnets upplevelse av skilsmässa och föräldrars konflikter Snacka aldrig skit om varandra. Aldrig. Det gör så jävla ont. Barn borde få bestämma 50% vid en skilsmässa så de vuxna inte
Läs merMöjlighet att leva som andra
Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som
Läs mers k a j a g g ö r a?
V a d s k a j a g g ö r a? 31 brev till kvinnojourerna och tjejjourerna 1 Manifest Sverige är ett av världens minst ojämställda länder. Ändå är mäns våld mot kvinnor ett av våra största samhällsproblem.
Läs merBygg upp ditt tempel!
Bygg upp ditt tempel! Av: Johannes Djerf År 586 f kr. Så hade Babylons arméer lagt Jerusalems tempel i ruiner. Guds hus, beviset på Guds närvaro bland dem var förstört. Men några årtionden senare omkring
Läs merDET NYA LANDET En övning om mänskliga rättigheter
VAD? I övningen Det nya landet får eleverna reflektera kring de principer som ligger till grund för de mänskliga rättigheterna. Övningen går ut på att eleverna får ett scenario där de har blivit strandsatta
Läs merBenämningar och attityder
Benämningar och attityder Benämningar på den grupp som idag kallas människor med funktionsnedsättning På 1800-talet och tidigare benämndes människor med funktionsnedsättningar som idioter. Detta syns tydligt
Läs mer5 hemligheter om chefen och att få honom att göra som du vill.
e-bok från Henrik Persson 5 hemligheter om chefen och att få honom att göra som du vill. web: henrikpersson.nu email: henrikpersson@mac.com msn: hen-per@hotmail.com tel: 0739 32 30 49 Är det här verkligen
Läs merInledning. Version på lätt svenska
Inledning Version på lätt svenska HBTQ Hbtq är ett paraplybegrepp, eller ett samlingsnamn, för homosexuella (h), bisexuella (b), transpersoner (t) och andra personer vars identitet är queer (q). Inom vården
Läs merRösta på oss! Sju riksdagspartier berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år.
Rösta på oss! Sju riksdagspartier berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. 1 Rösta på oss! I år, 2014, är det val den 14 september. Då får alla svenska medborgare som har fyllt 18
Läs merDet här är regeringens plan för sin politik för personer med funktionsnedsättning under år 2011-2016.
Socialdepartementet Regeringens plan för sin politik för personer med funktionsnedsättning En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken Intro och sammanfattning Det här är regeringens plan
Läs merJag vill lära känna Kristus
Jag vill lära känna Kristus Fil.3:1 11 Av: Johannes Djerf Jag tänkte börja dagens predikan som är en del av vår vandring i filipperbrevet den här hösten, med ett klipp ifrån en film som heter oh, brother
Läs merALLA HAR RÄTT TILL VÅRD! En guide om mänskliga rättigheter i vårdens vardag
ALLA HAR RÄTT TILL VÅRD! En guide om mänskliga rättigheter i vårdens vardag Reviderad 2014 Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Text Sara Bergqvist Månsson Grafisk form Losita Design
Läs merDet goda mötet. Samtalscirklar runt bemötande. Studiematerial
Det goda mötet Samtalscirklar runt bemötande Studiematerial Samtalscirklar runt bemötande En studieplan Detta är en studieplan för dig som ska deltaga i samtalscirklar runt bemötandefrågor. Vi kommer att
Läs merATT VÄXA UPP I SYDAFRIKA OCH SVERIGE, LIKHETER OCH SKILLNADER
ATT VÄXA UPP I SYDAFRIKA OCH SVERIGE, LIKHETER OCH SKILLNADER Ämne: Svenska/So Namn: Linnea Olsson Handledare: Erik Nilsson Klass: 9 Årtal: VT 09 1 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING..2 INLEDNING
Läs merTräningsprogram för att förstärka ett önskvärt beteende hos små barn
Åtgärder för aggressiva/trotsiga små barn Ett samverkansprojekt mellan barnpsykiatri och skola Träningsprogram för att förstärka ett önskvärt beteende hos små barn Varje gång barnet gör på ett visst sätt
Läs merDen nedtystade historien måste vi lära oss av
Namn: August Magnusson Skola, antal elever, klass: Wisbygymnasiet, 1337, EK14b Adress, mobilnummer, e-post: Östra Sömmerskestigen 34, 0736409595, augustmagnsson@hotmail.se Kontaktpersson: Niklas Westergren
Läs merAttityder och bemötande mot funktionshindrade.
Beteckning: Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Attityder och bemötande mot funktionshindrade. Tanja Sjöstrand Juni 2008 Examensarbete 10 p Social omsorg HK 97 Anders Hydén Sammanfattning Studien
Läs merMAN INNAS! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter.
MAN VI U INNAS! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter. Länsstyrelsen Östergötland Handbok: Man vill ju finnas! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter.
Läs merTräningsprogram för att bli av med tvångssyndrom
Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten
Läs merHär får du en hel meditationshandbok av mig. Den är skriven av Ken Keyes, som har utvecklat en livsfilosofi som han kallar "living love way.
De tre lyckorecepten Här får du en hel meditationshandbok av mig. Den är skriven av Ken Keyes, som har utvecklat en livsfilosofi som han kallar "living love way." Boken ger oss praktiska metoder att hela
Läs merKänner du till barnens mänskliga rättigheter?
Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets
Läs merEn dag av nåd! Av: Johannes Djerf
En dag av nåd! Av: Johannes Djerf Jag tror att de flesta utav oss någon gång suttit framför tv:n och varit engagerad i någon dokusåpa av något slag, även om vi kanske inte vill erkänna det. Ett program
Läs merDen femte disciplinen Den lärande organisationens konst
Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst Peter M Senge Johanna Söderström Hur ska en organisation se ut för att bli framgångsrik? Svaret Senge ger i boken är att den ska vara en lärande
Läs merKrokben och utsträckta händer
Krokben och utsträckta händer Intersektionella perspektiv på makt en hjälp för dig att vässa ditt jämställdhetsarbete 2:a upplagan En skrift av Sandra Dahlén på uppdrag av Allt Om Jämställdhet. 1 Krokben
Läs mer