Bladet. De traditionella religiösa auktoriteterna är redan idag avsatta. April mångkulturellt Sverige

Transkript

1 April 2002 INTEGRATIONSFör ett Bladet mångkulturellt Sverige De traditionella religiösa auktoriteterna är redan idag avsatta. säger islamologiprofessor Jan Hjärpe i en särskild intervju till Integrationsbladet. Ledare Det är fel att satsa på en politiker som präglas av den mediabilden vars innehåll ursprungsstaten filtrerar och formulerar. Eller de personer som anstränger sig utnyttja polariseringen i det svenska samhället efter egna ambitioner. Läs mer ledare artikel Sid 2 Intervju Att anpassa sig till ett nytt samhälle är något som tar tid och kraft. Man blåser inte trumpeten från tratten! Detta är något som jag ska försöka övertala andra politiker. Säger Behzad Sid 4 Det är omöjligt att bromsa vare sig om man giller globaliseringen eller inte. Ett tecken är just detta shekh Yousuf Qaradawi som otvivelaktigt är islamist har hemsida. Han är redan en del utav det globala. Det finns ingen som helst möjlighet att bromsa. Det som krävs är en förändring just vid den religiösa auktoriteten, säger professor Jan Hjärpe sid. Ungdomssida Frihet är inne i våra hjärtan.. Vi får bara känna det.. När vi tar ut hatet ifrån vara hjärtan.. Och fyller det med kärlek.. Kärlek som tyvärr fattas.. Hos flera flera människor i dag. Skriver Anush för fred och frihet sid Sid 6 1

2 LEDAREN Integrationsbladet ges ut av kommunstyrelsen i Linköpings kommun och finansieras av kommunstyrelsens demokratigrupp. Tidningen kom till att börja med ut på arabiska och svenska. Från och med hösten 2001 finns den även på kurdiska, persiska, assyriska och serbokroatiska. Tidningen distribueras via invandrarföreningarna i Linköping och finns likaså i en version för Internet. Integrationsbladet ges även ut via en bilaga i Dialog. Målet är att nå en större läsekrets. Dialog-delen av Integrationsbladet innehåller endast svenska texter. Ansvarig utgivare Anders Lindkvist, informationschef Tel Adress: Stadshuset, Storgatan 43, Linköping anders.lindkvist@klk.linkoping.se Redaktion Kommunledningskontoret Besöksadress: Storgatan 66 Redaktör Oschana Nissan Kommunledningskontoret Linköping Tel oschana.nissan@klk.linkoping.se Redaktör Dialog Nina Gregoriusson Kommunledningskontoret Tel nina.gregoriusson@klk.linkoping.se Redaktionskommitté Maria Lindgren, flyktingsamordnare Informationskontoret Tel maria.lindgren@infokont.linkoping.se Nadia Hammi Demokratikontoret Skäggetorp Tel demokratikontoret@visit.se INNEHÅLL Ledaren... 2 Kommunnytt... 3 Intervju Ungdomssida av Oschana Nissan Medierna skrämmer invandrarpolitiker! Om vi har ambitionen att utveckla förståelse för hur samhället idag formas och omformas, är det nödvändigt att hämta teorier från skilda akademiska discipliner. Författare Jesper Strömbäck konstaterar i sin bok (Makt och Medier), politiken är avgörande för hur mediesystemet ser ut och kan utvecklas. Insikten om att den svenska demokratin har blivit en medialiserad demokrati växer sig allt starkare. Journalistutvecklingsproklamation spränger snabbt fram i en värld där numera globaliseringen bryter sönder traditioner och strukturer. Och denna massmediefrihet är väldigt viktig, men den får inte ske på bekostnad av svaga röster i allmänhet och invandrare i synnerhet. Under 1990-talet har vi skapat ett politiskt mönster av förväntningar. En artificiell horisont inom de svenska partierna i balansen mellan förmåga och politikernas dröm som inte längre speglar andra samhällsgruppers ambitioner. En av de viktiga orsaker som tyder på att integrationspolitiken har misslyckats, beror på att: de svenska politikerna pläderar för den klassiska svenska modellen, och politiker med invandrarbakgrund som utnyttjar svenska politikerns flathet, när det gäller utländska kulturer. Och denna obalans lämnar vilseledande uppgifter om invandrare i massmedierna. Samtidigt måste Invandrarpolitiker vara medvetna om att fria massmedier är mer en funktion än ett parti, mer en idé än en traditionell kultur. De måste kunna använda mediernas plattform som tekniska hjälpmedel, som möjliggör bättre kommunikation. Möjligheten att ha egna tankar över anammade idéer har i hög grad att göra med offentligheten och massmedierna. Möjligheten att ta hänsyn till nya fakta och nya perspektiv samt kunna diskutera sin ståndpunkt med andra. Okunnighet, lögner, ensidig information, fundamentalism och indoktrinering är exempel på faktor som försvårar medborgarnas möjligheter till autonom opinionsbildning, så här skriver (Petersson och Carlberg 1990) i en maktutredning. FÖRSTÅELSEN FÖR ETT MÅNGKULTURELLT SVERIGE journalistiken ger nya politiker möjligheten att direktkommunicera med landets medborgare, utan att budskapen förvrängas i en hård censurerad vrå. En genuin attityd hos de nyvalda politikerna bör koncentreras till just dessa frågor: vilka är de som via medierna kan styra andras tankar med symbolmakt och hur kan man utan rädsla befästa sin ställning i massmediavärlden? Målet att på bästa sätt bidra till nya kunskaper som kan användas till att öka förståelsen för ett mångkulturellt Sverige, kommer aldrig till stånd utan nya upplysta politiker som är medvetna om att kunna använda massmedierna som en makt, som en riktig plattform. Massmedierna är en av demokratins viktigaste arena. Där makthavare eller maktlysten kan använda dem som ett forum för att bedriva opinion. Med hjälp av de ekonomiska, politiska och moraliska skandaler som dagligen avslöjas, bör vi lätt erkänna mediernas roll och makt som kan påverka. Journalistiken är verkligen lockande för nya politiker också av det skälet att journalisten ger dem den möjligheten att direktkommunicera med landets medborgare, utan att budskapen förvrängas i en hård censurerad vrå. I Sverige har vi en tendens som ett mörkt kapital i integrationshistoria att apa efter språkaspekter som en styrkompass bland de nya svenskarna i det politiska livet. Jag vet att språket kan agera som en genomslagsförmåga i den svenska integrationspolitiken, men det kan aldrig vara en avgörande betydelse för det hela. Det är fel att satsa på en politiker som präglas av den mediala bilden vars innehåll ursprungsstaten filtrerar och formulerar. Eller de personer som anstränger sig utnyttja polariseringen i det svenska samhället efter egna ambitioner. forts. sid 4 2

3 KOMMUNNYTT Man blåser inte trumpeten från tratten! Vi går nu in i en ny era, och det är vår plikt att respektera varandra och att arbeta tillsammans för allas bästa, skriver Vaclav Havel president i Tjeckien. En titt på dagens nomineringslistor till riksdagen och kommunfullmäktige som de svenska partierna nyligen har presenterat, visar att Sverige har realt förändrat. Och listorna omfattar inte bara Svensson, Gustavsson eller Carlsson längre utan också flera klingande namn liksom, Abdullah, Mohammed och Ali och m.m. Dessa kan vara en adekvat konsekvens för den svenska integrationsvägen i framtiden. Den politiska partiledarduellen mellan Göran Persson och Bo Lundgren onsdag den 13 mars 2002, kan räknas som startskott för landets valrörelse. Vi på Integrationsbladet tänker intervjua våra folkvalda. Och tidningen startade med följande frågor till två nya politiker med invandrarbakgrund som är nominerade till Linköpingskommunfullmäktige. 1. Varför har partiet valt just dig? För att jag har visat intresse. Det att jag representerar en annan folkgrupp kan vara en bidragande orsak också. 2. Tror du att det finns i partiernas nya listor inför valet, en lång rad dugliga politiker med invandrarbakgrund som skulle kunna representera % av svenska befolkningen? Det tror jag inte. Vi har inte så många politiker med utländsk bakgrund. 3. Kan man säga att existens av politiker med utländsk bakgrund i den svenska politiken har blivit ett slags rättesnöre eller den har reducerat bara till en symbol? Svenska politiken ska vara en bra vägvisare för Socialdemokraternas kommunfullmäktige kandidat Behzad Koucheki samhället vad det gäller att ta till vara samhällsresurser. Det handlar om demokratin. I ett demokratiskt samhälle kan man förvänta sig att representanter från alla grupper i samhället ska vara med att bestämma. Jag hoppas att det inte är en symbol bara. 4. Erfarenhet från samhällets olika kulturer och religioner är en fördel i politikensarbetet. Kan ni som nya politiker presentera nya planer som kan rädda nuvarande integrationspolitiken? Första steget i integrationsarbetet är jobbet. Via arbetet kan invandrare lära sig språket och förstå svenska samhället. Allt annat kommer att rätta till sig hädanefter. Att anpassa sig till ett nytt samhälle är det något som tar tid och kraft. Man blåser inte trumpeten från tratten! Detta är något som jag ska försöka övertala andra politiker. forts sid 4 1. Varför har partiet valt just dig? Jag har ett stort intresse för politiken. Med egen vilja gick jag med partiet, när jag blev tillfrågad av moderat ordförande Birgitta Uneus i Lambohov. Och det vare bättre om du frågar mina partikamrater om mig också. 2. Tror du att det finns i partiernas nya listor inför valet, en lång rad dugliga politiker med invandrarbakgrund som skulle kunna representera % av svenska befolkningen? Nej, tyvärr, det är inte så många politiker med invandrarbakgrund. Jag själv är inte för kvotering, men gärna mera invandrare framförallt invandrarkvinnor. 3. Kan man säga att existens av politiker med utländsk bakgrund i den svenska politiken har blivit ett slags rättesnöre eller den har reducerat bara till en symbil? Det finns få politiker med invandrarbakgrund på kommunensvallistorna. Politiker med utländskhärkomst skall inte representera bara invandrare. Och om frågan gäller denna representation, jag håller inte med. Eftersom varje etnisk grupp skulle rösta fram sina kandidater. Moderaternas lommunfullmäktige kandidat Fehme Bergello Politiken måste återspegla hela samhället. I det här fallet har vi förhoppningsvis som politiker med invandrarbakgrund ett stort uppdrag att tillföra något nytt i den svenska traditionella politiken. Du, jag och vi alla måste hjälpa att föra fram denna process. 4. Erfarenhet från samhällets olika kulturer och religioner är en fördel i politikensarbetet. Kan ni som nya politiker presentera nya planer som kan rädda nuvarande integrationspolitiken? Integration för mig är samhällsdeltagande med respekt för varandra, oberoende av politisk övertygelse, religion, tillhörighet och kulturell bakgrund. Det är bra om vi alla med olika bakgrund solidariserar oss med utvecklingen. Grundplåten till integrationen enligt min uppfattning är först och främst en färdig plan, som underlättar språk undervisning, arbete och lite samhällskunskap. Jag tror att Linköping är en av de få kommuner som försöker att förbättra integrationen. 3

4 INTERVJU Det är en gammal assyrisk tradition som deras förfäder brukade fira första April som ett nytt år just i Mesopotamien( nuvarande Irak) för 6753 år sedan. Firandet pekar på att naturen börjar vakna till liv med vårtecken. Ett nytt liv börjar med Tammuz (fruktbarhetsgudinna), uppståndelse från de döda. Där glädjenskrets brukade svepa över Nineveh, Babylon och andra delar av det assyriska riket. Idag fortsätter Assyrier deras ättlingar med att fira regelbundet denna tradition över hela världen. Med Tammuz uppståndelse befriar han naturen och återger den livet. Då människan blir aktiv och förbereder sig för ett Gott nytt år! nytt strid för mänsklighetens existens. På detta sätt fortsätter första april som assyriernas nationella nyårsdag för att vara som en evig symbol så länge assyrier lever på jorden, som ett minne av den gamla berättelsen om kärlek och livets förnyelse till kommande generationer. Assyriologer ser allt detta som en symbol till Jesus och uppståndelseberättelsen om paradiset och ett nytt liv på jorden. Dessutom tyder detta tecken på en livlig visdomskälla hos assyrier och de gamla nationer som skapade den första fullkomliga civilisationen i den det forntida Mesopotamien sedan 6753 år, och dess satsning på astronomi vetenskap. forts från sid 3 Grunden till demokratin är delaktighet, och rätten att påverka våra gemensamma angelägenheter är något som vi måste ständigt delta i, skriver Behzad Koucheki, Kommunfullmäktigekandidat från Socialdemokraterna i Linköping, och frågar sig: Varför ska vi värna demokratin? En viktig anledning till att samhället fungerar är att vi har regler för hur vi ska bete oss. Politiken i de moderna samhällen handlar om regler och beslut som ska fattas. För att besluten ska upplevas som legitima, är det nödvändigt att vi anser att de kommit till på ett riktigt sätt. Eftersom människor i en grupp har olika önskemål och värderingar, går det inte att tillfredställa alla på en gång. Så vi måste hitta metoder för att prioritera mellan dessa. Ett exempel på det är skattesystemet, eller fördelning av olika resurser i samhället. I Sverige sägs det att beslut fattas av ett demokratiskt system. Ordet demokrati, som är ett grekiskt ord, betyder folkstyre och i det moderna samhället, och Sverige, räknas som en grundläggande värdering. Alla i ett demokratiskt samhälle har lika värde och därmed lika rätt att påverka våra gemensamma angelägenheter. Enligt grundlagen (1 kap 1 ) All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Alla har rätt att välja det system som ska styra landet. Vi alla avgör vilka beslut som ska fattas och hur resurserna i samhället ska fördelas mellan olika individer och grupper. Genom att välja ett parti, eller vissa personer via personval, förordar man förtroendevalda att bestämma om samhället. Så grunden till demokratin är delaktighet. Alla kan påverka! Att delta i valet betyder att man vill ta till vara den möjligheten. Man markerar också att man inte vill lämna från sig bestämmanderätten. I föregående kommunalval deltog 34,5 % utländska medborgare medan motsvarande siffra för svenska medborgare var 81,2 %. Många av oss, utländskfödda invånare, har kommit från länder som inte har starka traditioner om demokratin och valet i dessa länder verkar vara meningslöst. Men i Sverige, ska vi inte lämna från oss rätten att välja när vi har denna möjlighet! Behzad Koucheki Kommunfullmäktigekandidat från Socialdemokraterna i Linköping Av detta kan vi dra slutsatsen att det svenska parti systemet inte förutsätter en värdegemenskap som gör det möjligt att se skillnaden mellan de personer som har respekt för massmedia och ständigt söker sig närmaste integrationsformer. Och de som är i konstant behov av svepande generaliseringar för att upprätthålla de företeelser som inte hör till ett modernt och civiliserat samhälle som har kopplingar till fria massmedier. Integrationsbladet är ett märkligt resultat av en rad kreativa dialoger först, med de intellektuella invandrarna och icke sekteristiska inställningar. Därför brukar vi alltid formulera tidnings ledare artiklar efter de aktuella frågor som ständigt sätter alla kretsar i rörelse. För mer än ett år sedan hade jag som redaktör på Integrationsbladet lämnat några frågor till en politiker som nyligen har hamnat på en svensk partilista, men tyvärr fortfarande väntar jag på svar!. Direkt efter den elfte september förra året lämnade jag integrationsbladets frågor per hand denna gång till samma person, men som väntat fick jag inte något svar igen!. Därmed har jag inte sagt att det inte kommer kloka och tänkvärda förslag från maktlystna. Men kloka förslag blir tyvärr inte alltid omsatta i politiska beslut. Den vilja som ständigt gör sig påmind består av enstaka eldsjälar som arbetar för att skapa förändring, men tyvärr ofta stannar vid svepande personliga ambitioner. 4

5 De traditionella religiösa auktoriteterna är redan idag avsatta. Tisdagen den 19 februari 2002, inbjöd utrikespolitiska föreningen och Informationskontoret, Jan Hjärpe, professor i islamologi vid Lunds universitet. Professorn höll en intressant föreläsning om fundamentalism och islamisk demokrati; kampen om den fromma medelklassen i den muslimska världen. Händelserna den 11:e september förra året blottade stora motsättningar mellan delar av den muslimska världen och västvärlden. Många förvånades över den hätskhet och skadeglädje som visades på många håll. Finns det en gemensam nämnare mellan de senaste årtiondenas händelser, från Khomeinis Iran, terrorn i Algeriet, talibanernas Afghanistan till terroristattackerna den 11:e september. Är det de fundamentalistiska strömningarna inom islam som är grund till allt detta? Vilket stöd finns det för den religiösa extremismen bland folk i allmänhet i den muslimska världen? Kommer attackerna på USA att försvaga eller förstärka dessa strömningar? Integrationsbladets redaktör Oschana Nissan passade på tillfället och ställde följande frågor till professorn. Islamismen, som gäller de radikala falanger, de bokstavstrogna muslimerna säger Adonis i en intervju på Svenska Dagbladet 13 februari, 2002, måste bekämpas, men frågan är Hur? Den politiska islamismen som en sekulariserings religion, gör man religionen till status- ordning, så är det inte staten som är religiös alltså för att religionen skall kunna utrycka religiositet-människotro, så måste den vara skild från makt. Den kan kritisera makten men inte vara en del utav den. Och den går i den riktningen därför att den religiösa segregation komprometteras om den förbinds med en misslyckad politik och med våld. Ett typiskt exempel är ju Algeriet. Sedan är frågan hur Adonis definierar begreppet. Räknar han även med den fredliga Islamismen som sviker? De som är våldslegitimerade radikala? De är redan idag marginella företeelser. Nej, han menar de som legitimerar våld, kompletterade jag. Den diskussion som han tar upp just nu, den var omöjligt för tio år sedan. Och de nya ideologer som vi ser idag, av typ Muhammad Talibi i Tunisien, Majid som talman i Indonesien och i Iran Surush. Alla de här vill förankra demokrati och människliga rättigheter. Det är sant att alla de monoteistiska religionerna har ett drag av institution över sig. Men bara den kristna västvärlden har skilt kyrkan från staten efter den franska revolutionen En sådan skilsmässa bör vi inte väntas i den islamska världen? -De som har makt och som alltså inte har med folket mandat åberopar sig på religionen som legitimering. Och det är der som är problemet. Hur kan den kristna västvärlden bromsa varje försök för att institutionalisera religionen? Jan Hjärpe, professor i islamologi vid Lunds universitet Det som är styrkan just nu i hela Europa, är att man har ett individuellt religions begrepp. Det är ganska nytt. Den infördes i Sverige första januari Dessförinnan var alla svenska medborgare tvungna att tillhöra ett av staten erkänt religionscentrum. Från 1951 blev det frivilligt. Man kunde ej längre tvingas att ha en religionstillhörighet. Sedan dess blev den individens helt vilja. Jag tror att det har fått en väldigt positiv effekt för religionerna i Sverige. Därför att de inte längre förknippas med statens tvång, utan det är något man väljer fritt och något som man kan acceptera. Har vi tillräckliga bromsklossar i västvärlden med nuvarande frihets process som kan broma islamiseins expansionsförmåga, och bevara vår utveckling för globaliseringen? Det är omöjligt att bromsa vare sig om man giller globaliseringen eller inte. Ett tecken är just detta shekh Yousuf Qaradawi som otvivelaktigt är islamist har hemsida. Han är redan en del utav det globala. Det finns ingen som helst möjlighet att bromsa. Det som krävs är en förändring just vid den religiösa auktoriteten. De traditionella religiösa auktoriteterna är redan idag avsatta. De blir en del i en debatt som är allmän där man inte längre dömde utan där vi någonsin? Om vi säger att den amerikanska politiken inte intresserar sig för människornas skull, och samma sak med den radikala islamismen, vi andra som står för utveckling som den enda utväg för fred och solidaritet, vilka är våra plikter? Det är väl att peka på att makten alltid utgår från våra egna intressen. När man talar om något som makt, mänskliga rättigheter och demokrati så gör man det selektivt, om det är det egna intresset och inte annars. Att inte falla för propaganda, det är med som en del utav våra skyldigheter det är att peka på att bilden är komplicerad. Det är vår skyldighet att stå emot propaganda och ser till att ställa frågan stämmer det? Eller är den redan här förenklade bilden felaktig 5

6 UNGDOMSSIDA Ungdomar skriver för fred och frihet Ungdomar från IVIK, Ander Ljungstedts Gymnasium, Naturvetenskapslinjen 2C, Katedralskola och Rydskolan basklass, skriver för Fred och Frihet. Vi på integrationsbladet kommer att publicera en serie av hyllningsdikter. FRIHET Av: Anush Att vara fri det betyder att vara trygg.. Att inte låta rädslan tar makt över oss.. Att vara fri det är en dröm.. Som aldrig kan bli verklighet.. Såna elaka människor som har bevisat oss.. Att varje minut kan det hända något fruktansvärt.. Hur kan då den rädslan inte ha makt över oss.. Hur ska vi vara trygga? Frihet är bara ett fint ord.. Som kan aldrig andas.. Som kan aldrig få vingar och flyga.. Frihet är inne i våra hjärtan.. Vi får bara känna det.. När vi tar ut hatet ifrån vara hjärtan.. Och fyller det med kärlek.. Kärlek som tyvärr fattas.. Hos flera flera människor i dag. Jag ville se friheten.. Och ville krama den med mina kraftlösa händer Men den försvann precis när jag ville ta den.. den försvann.. Den enda som jag har nu i mitt hjärta.. Det är rädsla. FRIHET AV: ATOOR Frihet för mig är att bo och leva i fred. Frihet är när man lever i sitt hemland med sin familj.. Frihet är när man lever i sitt hemlands fina klimat.. Och det inte kommer några andra och rör dem. FRIHETET Av: Vera Friheten är för mig allt som jag förlorade.. Det är min lilla lägenhet och min lilla stad i Östra Bosnien. Det är mitt morgon kaffe med min man.. Mina föräldrar.. Mitt besök på restaurangen med mina kompisar.. En liten promenad vid stranden av floden Drina.. Och varje morgon som jag har vaknat.. Och varje dag som jag har levt i mitt Bosnien. För fem år sedan var det slut med min frihet.. I Sverige avslöjade jag en ny frihet.. Jag lever annorlunda nu i en annan miljö.. Och ett annat samhälle. FRED OCH FRIHET Av: Marina Sturesson Låt den vita duvan sprida tystnad där krigets offer kvids. Låt dess vingar smeka bort blodsdroppar som rinner. Låt dess vita klädnad sudda ut alla ängslighet, all fruktan. Låt den ge frid åt själar som ej längre vill stanna kvar. Låt dess budskap sprida tystnad där bombarna faller. Låt dess kropp sprida värme till de kroppar som kallnat. Genom vajande bloddränkta fält, genom mörkrets tunnlar. Låt dess kvitter ljuda och överrösta smärtan. Låt duvan väcka hopp om tystnad och liv. Greppa om det, förnim det, lev av det. Ty om hoppet försvinner, vad har vi då kvar??? FRIHET Av: Hoa Frihet för mig är att man alltid känner sig glad.. Alla människor måste förstå det. Jag vill att andra verkligen förstår det. De kan göra som de vill med andra. Men lämna mitt hemlands barn i fred. De är också människor och har känslor. Sedan när frihet finns- kan man leva och man är i trygghet. Frihet för mig är fred. Jag får välja vilken religion jag vill.. Jag har rätt att säga vad jag tycker.. Och jag har frihet precis som Gud. Friheten är mitt liv. Friheten är mina vackra drömmer. FRIHET Av: Dilshad Frihet kan ingen ta ifrån mig.. För att det är inte något som någon ger mig. Alla som föds fria måste också vara fria. Blommorna spirar men de är rädda för vinden!! Fåglarna flyger men de är rädda för vinden!! Makt och grymhet kan inte ta över frihet. Politiskt system är inget värt utan frihet. FRIHET OCH OFRIHET Av: Leposava Frihet och ofrihet, eller med ett annat ord, slaveri, är två stora problem, som härstammar från de första människorna. Det har ändrats genom åren: Modern ofrihet är ekonomiskt beroende!! Människor brukar ha olika personlig Frihet eller ofrihet. Och det är olika hur man trivs med det!! Endast tanken är fri, Allt annat är relativa och beroende av omständigheter. FRIHET.. det är en filosofisk dikt. 6

7 Hedersmord mellan maktfullkomlighet och maktlöshet Trettionio dagar efter mordet på den kurdiska flickan Fadime, fick pjäsen Heder sin premiär den 1 mars Och den fick ett stort genomslag i den tystnad som ständigt siar om djupa sprickor mellan verklighet och vackra drömmer i den svenska integrationspolitiken. Manusförfattaren Marianne Goldman som själv tillhör en modern men traditionell judisk familj säger till DN söndag 3 februari, 2002, att varje minoritetskultur är en sluten grupp, där man bevakar varandra. Det är ett sammelsurium av bevakning, värme, skitsnack och tradition. Och där finns något som jag brukar kalla det representativa uppdraget. Hela tiden representerar man den kultur man tillhör gentemot majoritetskulturen. Om någon i gruppen gör något dåligt, då bär du ansvar, och skäms. Integrationsbladet besökte pjäsföreställningen på medborgarhuset i Stockholm torsdagen den 20 mars Pjäsen Heder gjorde ont, men den gjorde också möjligt för oss att förstå och se hur konflikterna förstärkas mellan två skilda kulturer. Pjäsen visar hur männen från små byar eller bondesamhälle är kluvna mellan maktfullkomlighet där kvinnor anpassar sig efter männens vilja och maktlöshet i det svenska samhället, som representerar västvärlden. Vi och många andra åskådare som såg pjäsen, fick en kuslig ingivelse om att ordet heder utnyttjas för att försvara den skälvande mannens herravälde över kvinnan först och sedan hela familjen. Den skildrar konflikter inom familjen, men lika mycket mellan familjen och det svenska samhället. Pjäsen, som regissören Igor Cantillana skriver i ett flygblad, påminner oss om att det finns möjliga väger för att träffas och förstå varandra. Trots att vi är män och kvinnor, gamla och unga, muslimer och protestanter, katoliker och judar. Från Afrika, Asien, Latinamerika, Europa, eller Mellanöstern. Sådant är viktigt att ha i minnet när oansvariga makter ser konfrontation och krig som enda möjliga lösning. I Sverige måste vi lära oss att p r a t a, kommunicera med varandra och att föra en kreativ dialog, som kan utplåna de förskräckliga murar som innebär segregation och utanförskap. Jag som en ny svensk med utländsk härkomst kan recensera denna pjäs efter nittiofem minuters teaterföreställning med känslomässiga reaktioner. För det första har Marianne Goldman analyserat just heder och hedersmord bara tagit en kulturell utgångspunkt, och icke religion, tradition, personlighetsutveckling och andra viktiga perspektiv. Och för det andra, nästan alla offren dödades i Sverige med hjälp av en skarp dolk eller vapen, som visar att kontrollen av den svenska vapenhandeln är bristfällig trots en grundläggande tilltro till vårt rättsväsen, medan Asad ströp sin syster Layla med slips som en modern symbol. Teater Sandino som presenterade pjäsen, är en stolt ensambele, med rötter i tio olika nationer, som har fått uppdrag att berätta heders historier. Prjäsen är en gåva till offren och publiken. 7

8 (INVANDRARE UR SVENSKA JOURNALISTIKENS SYNVINKEL) pl?lkhb(pz)9lb(akqfd da6)hdb( En majoritet av Sveriges invandrade finska befolkning känner sig väl integrerade och är nöjda med sina liv. De uppger dessutom att de lyckats bra med att behålla sin finska identitet. Det visar en undersökning gjord av SCB på uppdrag av svenska kyrkan. De personer med finsk bakgrund som bor i Sverige, är den klart största gruppen invandrare. Metro Juan Fonseca från Diskrimineringsbyrån anklagar ombudsmannen för etnisk diskriminering för att diskriminera invandrare. Anklagelserna grundar sig på att ingen med invandrarbakgrund kallades till intervju när DO sökte en ny informationschef. Juan Fonseca säger att det fanns flera personer med invandrarbakgrund, inklusive han själv, bland de 67 sökande. Metro Den utlovade hjälpen till de flyktingar som återvänder till Kosovo fungerar inte, enligt Östgöta Correspondenten. Tidningens reporter har följt två äldre flyktingar som utvisades från Lindköping i fredags. De lämnades utan pengar och utan någonstans att bo på flygplatsen av svensk polis. Östgöta Correspondenten nätupplaga Den amerikanska tidningen Los Angeles Times skriver att mordet på Fadime avslöjar den svenska kulturella dubbelmoralen. Enligt tidningen tvingas Sverige nu fundera över varför integrationen inte fungerar. Los Angeles Times berättar bland annat om att det i genomsnitt tar upp till två år att avgöra ett asylärende i Sverige. Tidningen skriver även om svensk boendesegregation och om att invandrarflickor får gifta sig vid lägre ålder än svenska flickor. Aftonbladet Göteborg har tappat greppet om könsstympning av kvinnor. Det säger moderata kommunalrådet Agneta Granberg till Dagens Nyheter. Hon menar att arbetet mot könsstympning länge fungerat i Göteborg. Att frågan nu kommit av sig har enligt Granberg antagligen lett till att ytterligare ett antal flickor könsstympats. Göteborgs- Posten

9 9

10 10 KURDISKA SPRÅKET

11 SERBOKROATISKA SPRÅKET MEDIJE ZASTRASUJU POLITIKU INVANDRARA Översättning: Muki Kurspahic Ako mi imamao ambicije kako je drustvo danas oformljeno, zato je potrebno da upotrijebimo teoriju razlicitih akademskih disciplina. picac Jesper Stromberg konstatovao je u svojo knjizi (Moc i medija) da politika je ta sto pokazuje kako medijski sistem izgleda i razvija se svedska demokratija koja je jaca i jaca.novinarska dostignuca se jako brzo razvijaju i lome staru tradiciju i strukturu. Ta masmedija je jako vazna ali nepogorsava doseljenike kad je u pitanju pravo glasa. U toku 1990 stvorili smo jednu razlicitu mrezu,jedan pogled u krugu svedskih partija i balans izmedju politickog sna koji se nikad nemoze ogledati u danasnjosti. Jedan od vaznih faktora u integracionoj politici je promasaj koji zavisi od svedskih politicara a u stvarnosti za klasicne svedske modele i politicare sa doseljenickim iskustvom da se upootrebe kada je u pitanju kultura doseljenika.taj nebalans ostavlja podatke o doseljenicima i masmedijima. U isto vrijeme doseljenicka politika mora da bude slobodna u medijima vise nego jedna funkcija u jednoj poziciji.,vise nego jedna ideja u tradiciji i kulturi. Tu se mora upotrijebiti medijska platforma da poboljsa mogucnost u komunikacijama. u novoj buducnosti se mora diskutovati i donijeti odluke, informacije zajedno sa ostalima kao naprimjer fakto koji stoji iza drzavljanina jedne drzave, napisao je Peterson Carberg RAZUM ZA JEDNU VISEKULTURALNU SVEDSKU U novoizabranim politicarima se terba smanjiti broj pitanjakao npr. koji su to mediji sto rukovodev i imaju moc i kako bez njih stvoriti svoj polozaj u masmedijima? Tako na najbilji nacin stvoriti nove ideje koje ce se upotrijebiti u visekulturalnoj svedskoj, koje nikad nemogu dobiti odobrenje bez tih novih politicara koji kontrolisu medije u svojoj moci. Masmediji su vazni u demokraciji, gdje oni koji imaju vlast upotrebljavaju je kao forum da produzuju tu opciju. U pomoci sa ekonomske strane lako je stvorit mrdijsku ulogu u postojecim vlastima. U Svedskoj imamo tendenciju crnog kapitala u integracinoj istoriji sa aspekta svedskog jezika tex. novih svedana u tom politickom zivotu.ja znam da znanje jezika znaci mnogo u integracinoj politici ali nema neku narocitu stetu. GRESKA JE ULAGATI NAPORE U PULITICARE KOJI SU JOS UVIJEK POD UTICAJEM MEDIJA DA TAKO RECI FILTRIRAJU NJEGA ILI NJU, ILI OSOBE KOJE DAJU SVE OD SEBE ZA RAZVITAK BOLJEG SVEDSKOG DRUSTVA. Mi moramo privest kraju da svedske pozicije koje imaju tu mogucnóst da razliku izmedju osoba koje postivaju te masmedije se priblize integracioniój formi. INTEGRACIONE NOVINE SU REZULTAT KREATIVNIH DIALOGA PRVO KAO INTELEKTUALNIH DOSELJENIKA. Zato namjeravamo mi formulisati novinskog urednika uvijek poslije aktuelnih pitanja koja su danas u pojavi. U nazad godinu dana ja kao redaktor u integracinim novinama postavio sam nekoliko pitanja na svedsku partijsku listu sto na zalost jos uvijek nisam dobio odgovor. Takodje prosle godine u septembru sam licno predao pitanja jednom od politicara ali nazalost jos uvijek cekam odgovor. Ja neporicem da nije bilo pomenutih predloga, ali pravi predlozi nazalost nisu u poitickim odlukama danas. TA NERJESENA PITANJA KAO OPOMRNA SASTOJE SE U TOME DA NAPRAVE PROMJENE ALI NAZALOST CESTO OSTANU SAMO KAO LCNE AMBICIJE. 11

12 Hedersmord ur ett feministiskt perspektiv Av: Fayegh Shahswari, Kurdernas Demokratiska Förening i Linköping Det tragiska mordet på Fadime Sahindal, ett s.k. hedersmord, har startat en debatt om kvinnoförtryck, våld mot kvinnor, kultur och patriarkat. Något förenklat har denna debatt rört sig mellan de positioner som förklarar våld mot kvinnor som en del av det universella patriarkala förtrycket, respektive de som använder sig av kulturreduktionistiska förklaringar. När en svensk man förföljer eller dödar sin före detta hustru eller sambo, kallas det svartsjukedrama. När han dödar sin före detta fru och deras barn, kallas det familjetragedi. Det handlar inte om invandrare, det handlar om den patriarkala kultur som dominerar alla samhällen, även det svenska. Även politikern Gudrun Schyman utgick ifrån en universalistisk tolkningsmodell och gjorde en parallell med svenskt patriarkat i sin analys av händelserna. När Fadime Sahindal mördades av sin far så handlade det inte om en kurdisk kultur utan om en ordning där män förtrycker kvinnor (Gudrun Schyman, DN 26 januari). Orsakerna och motivet bakom mordet på Fadima samt morden på andra unga kvinnor under de senaste åren onekligen bottnar det i ett hederstänkande som i sin tur är inbäddad i och sanktionerat av kulturella tankemönster men ytterst måste det förklaras ur ett feministiskt perspektiv. Mordet på Fadime och andra unga kvinnor från mellanöstern måste ses i ljuset av ett patriarkaliskt tänkande som åberopar heder för att legitimera mord på dessa kvinnor. Vad Fadime gjorde var att trotsa detta patriarkala tänkande, vilket går ut på att kontrollera alla aspekter av kvinnans liv; hennes yttrandefrihet, hennes sexualitet och hennes rörelsefrihet etc. Det patriarkala tänkandet är inte begränsat till mellanöstern, det finns också i västvärlden. I Sverige dödas årligen åtskilliga kvinnor av sina män. Aven här handlar det on en könsmaktordning där kvinnan är underordnad mannen. Kvinnoförtryck är med andra ord ett universellt problem, men det tar sig olika uttryck på olika håll i världen. Det är också viktigt att poängtera att begreppet kultur inte har en självklar innebörd, varför vi måste efterlysa och plädera för en icke-essentialistisk syn på kultur. Med det menar jag att kultur inte skall uppfattas som om det hade en bestämd mening. Oberoende av vad man väljer att inkludera under beteckningen kultur de värderingar och traditioner som delas av en gemenskap eller seder och vanor hos en grupp är det viktigt att betona att kultur är i konstant förändring, att den inte har ett bestämt väsen, eller någon essense, som är oföränderlig över tid. Kulturella gemenskaper är produkter av diverse socio-politiska relationer, de är inte beständiga eller eviga. Vi kan förstå att många kurder upplever det som ett dilemma att å ena sidan erkänna att mordet på Fadime bottnar i ett hederstänkande och å andra sidan (med rätta) betona att den kurdiska kulturen som sådan inte sanktionerar och legitimerar hedersmord. Detta är ett dilemma som går att lösa. Samtidigt som man erkänner att mordet på Fadime bottnade i ett förlegat hederstänkande är det viktigt att betona att en överväldigande majoritet kurder inte kan relatera till detta hederstänkande. Detta förlegade hederstänkande delas med andra ord av utterst få kurder. Endast om man har en essentialistisk syn på kultur kan man utifrån mordet på Fadima skuldbelägga en hel folkgrupp, en hel kultur. Kurdisk kultur, precis som all andra kulturer, är i konstant förändring. Vidare är den kurdiska kulturen inte en renodlad kultur renodlade kulturer existerar inte. Den kurdiska kulturen är ej heller homogen; det finns såväl extremt konservative kurder som moderna och liberalt sinnade kurder. Det finns emellertid fog för många kurders farhågor att mordet på Fadime kommer att resultera i en demonisering av kurdiska män (och även män från mellanöstern för den delen), samt en stigmatisering av den kurdiska kulturen. Just där för är det viktigt att efterlysa en seriös debatt, genomsyrad av en ickeessentialistisk syn på kultur. Frånvaron av en nyanserad och seriös debatt i svenska massmedia i dessa och andra frågor som berör invandrare är beklagligt. Vi från kurdernas demokratiska förening i staden Linköping välkomnar och deltar gärna i debatter som berör invandrare och dessa frågor. 12

13 ASSYRISKA SPRÅKET 13

14 PERSISKA SPRÅKET forts sid 11 14

15 Ï^^^ËXA^^^^^^MM âàø åžððððð ôçžçžðððð í òóñªà ß ²à äß Žë ª¼ó Žãªçû ªó Ÿ ôã Øäóªß Ëîä äß Žìßîä ílinköping ñªà ß ²à äß òó ô Ìß Ðàߎ ª¼ ³ ªó ß æãðßí èß ŽØ ûï ŽÐàß ŽìÌ ß óªóî ß í òóæó ŸŽìäß ŽôÌäŸÞ æã ªó ß É î ôç çû Ì Ã çžÿðß Linköping èß æëýí äß áüë óªãanders Lindkvist Ò Žìß Stads Huset,å îèìß Storgatan 43, Linköping å äß åžððððð ôçžçžððððð í Stora Elsas Torget Hus- óªà ß Üã Ò Žìß ²ÛŽÔß Nina Gregoriusson Elsas Hus- óªà ß Üã Ò Žìß ó ß Œôë Maria Lindgren ŽãüÌ ³û ÜãæôŒŸüß åí Ø èã Ò Žìß òãžðððððððë ððððó Žç SkäggetorpòÓ ôã Øäóªß Üã Ò Žìß Žó ß å îèë Elsa Brändströms Storgatan 66 3 ù Mediaarbetarna Tryckeriet Hamngatan , Tel Ò Žìß ñîðàß Ñ äß ± ªäß Òðððð³îó êóîè ðß PCæãò Ìß ºèß Þóî Ž îì¼ß ÞãŽÜß ñîðàß íñî èß ô ¼ ß Ì ómac êóîððè ŽìôÓŽä ìâì ŽäëŽ ãí ï Øß ŽÈ üä Žãªçû ªó Ÿ ô í í ÔØœäß èß Ž í Ãð í Ž Øäß ìï õ ãžë ªóî ß òó Žãªçû ³Žô³ îè óîä í ÏŽô» ŽË òó ÒàÜäß ò³žô ß äìã Þì åƒ Þã ç ò ß í»ž Žè èóªã òóí ôëî îã ï õ åîü åƒ Þã çí ŽäÛ ìêÿí ÞäÛƒ ðàë Žë ôôè ñƒ ß íñƒ àß» Ôß Ž í î ß ÜÓïŽÛ«Þô ³òÓ Œó Ÿí ªóî ß òóžë îè í ÓŽ ¼ß ó ñüäë åíª ŽÀäß 15

16 Serbokroatiska GRESKA JE ULAGATI NAPORE U PULITICARE KOJI SU JOS UVIJEK POD UTICAJEM MEDIJA DA TAKO RECI FILTRIRAJU NJEGA ILI NJU, ILI OSOBE KOJE DAJU SVE OD SEBE ZA RAZVITAK BOLJEG SVEDSKOG DRUSTVA. sid 11 Assyriska ð³ ŽÓåŽ ô Ìߎ Kurdiska sid 13 sid 14 sid 10 16