Vad går det egentligen att säga om de unga som lockas till IS?
|
|
- Christian Per-Olof Dahlberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 (8) Hej och välkommen till den här podden från myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor, där vi pratar om extremism och hur vi kan jobba med unga som dras till de här miljöerna. Och just det här avsnittet handlar om islamistisk extremism. Jag heter Karin Hållsten, jag är journalist och jag ska leda det här samtalet. Och med mig har jag Evin Ismail. Hej. Hej. Kan inte du presentera dig först? Jaha, jag heter Evin Ismail och jag är doktorand i sociologi vid Uppsala universitet, och jag forskar om IS, främst om deras propaganda i sociala medier. Och jag tänkte först bara försöka mig på att definiera våldsbejakande islamistisk extremism. Om man tittar på SÄPO:s definition så handlar det då om att det är någonting som motiveras med islamistiska argument och syftar till att med stöd av våld eller med hot om våld vilja förändra i en odemokratisk riktning. Ungefär så står det på SÄPO:s hemsida. Är det en definition du skriver under på? US1000, v 1.2, Ja, det skulle jag nog göra. Det är svårt med definitioner, men de behövs. Vad går det egentligen att säga om de unga som lockas till IS? Det är svårt att ge ett svar på den frågan. Ofta så brukar det finnas individuella skäl, men man kan se vissa gemensamma drag bland de som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) Medborgarplatsen 3 Box Stockholm tfn info@mucf.se
2 (8) har anslutit sig. Det finns bland annat teser om att det har att göra med muslimsk identitetskris, att många av ungdomarna som dras till den här miljön befinner sig i gränslandet mellan två olika kulturer, föräldrarnas ursprungsland och väst, inom citationstecken, och att de inte känner sig hemma någonstans. Och det vet man eftersom eller man tror att det kan vara så eftersom många av de som ansluter sig, en majoritet av dem är personer som tillhör andra generationens invandrare då. Så många av dem är födda i Sverige, men har föräldrar som är födda utomlands. Och man vet även att många av de som har anslutit sig till IS är socialt marginaliserade individer, som även har ett känt asocialt beteende innan de ansluter sig till miljön. Så de har erfarenheter av våld sen tidigare, och det kan förklara att steget in i den miljön är närmare då, om man är van vid till exempel att ha vapen runt omkring sig också. Så det är många som är kriminella sen tidigare, som har kopplingar till kriminella gäng, och sen finns det även personer med medelklassbakgrund. Och det är lite svårare att besvara varför de dras in i den här miljön, men troligtvis så har det att göra med att de kanske är mer ideologiskt övertygade. De kanske tror mer på den här visionen om ett nytt samhälle, den här utopin som IS väldigt starkt målar upp i sociala medier. Men jag tänker ändå att så här, IS är så brutalt. Varför tar man just steget dit? Just det här med brutaliteten, det är det vi får se mycket i nyheterna och så, och det stämmer så klart att det är en väldigt brutal rörelse, men samtidigt så har de även andra sidor som de visar utåt i sociala medier till exempel. De använder sig av olika strategier. Ett tag när de ville locka till sig unga tjejer, då brukade de visa bilder på till exempel snygga jihadistmän tillsammans med små katter, och andra lite mjukare bilder. Så de visar olika sidor av rörelsen, och även just det här med gemenskapen skulle jag säga är väldigt, väldigt viktig. De betonar gemenskapen just inom IS och den här gruppen, kallar sig för syskon. De
3 (8) kallar sig för en enda stor familj, och det tror jag är väldigt viktigt för att förstå lockelse, trots den brutalitet man ser. Men samtidigt så om man ska förklara brutaliteten utifrån ett ideologiskt perspektiv, varför accepterar man brutaliteten, varför dras man till det. Då tror jag att det finns Att man rationaliserar den här brutaliteten, för den här då mot fienden. Det är de som man dödar och skadar, och det är något Om man är ideologiskt övertygad, då tror man ju att det är rätt, att de personerna ska inte finnas, utan det är bara de som tillhör då IS som ska ha rätten att leva och liknande. Ja. Så man hittar sätt att förklara det här våldet som för en själv känns logiskt? Ja, och man hyllar även det våldet och det stärker gemenskapen inom gruppen. Men om man jobbar med unga till exempel, varför är det viktigt att hålla koll på kvinnoidealet och även mansidealet inom IS? Det är för att i sociala medier, den främsta rekryteringen Personer som blir rekryterade, det är oftast inte fysiska platser utan det är via nätet och de har en väldigt omfattande propaganda på nätet. Och de har till exempel tidningar, magasin, videos och liknande, och där är det väldigt tydligt att de olika genuskonstruktionerna fungerar som en dragningskraft. Man visar till exempel män som har stora vapen, stark gemenskap och man betonar en form av hypermaskulinitet, medan kvinnorna också har en väldigt tydlig könsroll. IS syn på kvinnan är att de ska tjäna mannen, kalifatet, främst, föda barn. Och just idéen om att det här är IS-kontrollerade områden, är den enda platsen för en muslimsk kvinna att få leva ifred på, det är en viktig idé. Just det här med hatet mot muslimer. De har en väldigt stark teori om att det pågår ett krig mot muslimer, och där kan de till exempel använda sig av nyheter om kvinnor som blir utsatta för hatbrott eftersom de bär slöja eller liknande. Och då
4 (8) använder de sig av det här för att locka till sig kvinnor, och menar då att här får ni vara ifred, här får ni självständighet och agens, en aktiv roll, till skillnad från diskrimineringen och förtrycket i väst. Så det kan finnas en lockelse i den tanken där? Ja, det tror jag. Men det här du sa tidigare om bilder på snygga snubbar med kattungar, funkar det? Vet man det? Lyckas man locka tjejer med den typen av? Ja, och det man vet är att man även lockar väldigt unga tjejer, i åldern 16-25, och det blir allt vanligare att just de ansluter sig. Så det handlar även om barn som ansluter sig när det kommer till tjejer. Och jag tror att det har fungerat. Jag har sett unga tjejer dela de här bilderna och liknande, och tycker att det är något som man tycker om. Men samtidigt så har det förändrats en del också. Tidigare, för kanske, ja, sommaren 2014 fram till sommaren 2015 så var det enklare att nå ut till ungdomar med hjälp av de här bilderna, men i och med att det har blivit allt mer mediebevakning kring IS, och att man visar upp brutaliteten och liknande, så tror jag att just den här idéen om utopin som man byggde upp väldigt skickligt på nätet, den har fått sig en ganska Den har blivit ganska omskakad och jag tror att det innebär att färre till exempel unga tjejer väljer att ansluta sig. Och det har visats också att det har sjunkit, och det är svårare att ta sig in, och man har börjat begränsa propagandan på nätet. Det är inte lika fritt som tidigare. Men den här bilden utåt av väldigt macho män, hur väl stämmer den med hur det sen är? Troligtvis så stämmer det inte alls överens med verkligheten, det kan man se när man ser filmupptagningar därifrån, och vissa berättelser. Och särskilt avhopparnas berättelser är intressanta.
5 (8) Vad säger de då? De menar att de trodde att de skulle få leva ett lyxliv, och så var det inte. Och så trodde de då att de skulle få kriga mot de som de anser är otrogna, men i stället krigar de till stor del mot andra sunnimuslimska grupper. Så de kände väl sig ganska lurade. Och vad gäller kvinnorna så finns det också berättelser inifrån IS, från kontrollerade områden, att de får inte alls ett eget hem eller liknande. Utan det är en väldigt, väldigt tuff verklighet där kvinnor bor väldigt tätt ihop med barn i ett hus, och de lever under ganska svåra förhållanden. Och den här myten, bilden av att det är en så stark gemenskap, det är ganska tydligt att den inte heller stämmer utifrån berättelser därifrån om interna konflikter och liknande. Hur fria är kvinnorna? Hur självständiga är de när de är där? Det är svårt att besvara den frågan, exakt hur de har det, eftersom det är svårt att få information inifrån. Men troligtvis så har de inte någon större frihet där. Om man till exempel då jobbar som lärare eller fritidsledare, vad tycker du man kan tänka på i sitt arbete med unga? Först så tänker jag på den oerhörda propagandan som finns på nätet och olika konspirationsteorier som finns från den här miljön som man kan till exempel diskutera i klassrummet, genom att lära sig mer om den, och att lära ut källkritik. Var kan man lära sig mer om den här propagandan? Ja, till exempel den här rapporten som finns. Som man kan hitta på myndigheten för ungdoms- och civilsamhälles hemsida. Mm, där står det mer om propagandan. Och det är väldigt viktigt tror jag
6 (8) att fånga upp elever som hamnar utanför, för det har man sett, att många som ansluter sig till miljön har hoppat av skolan, de har haft svårigheter i skolan ganska tidigt. Att fånga upp just de eleverna tror jag är viktigt från lärares håll, att försöka få med dem. Hur gör man då för att fånga upp någon? Det är svårt att besvara, men kanske att man för samtal, att få personen att känna sig sedd och betydelsefull. Sen så tror jag att lärare själva är bäst på Jag tror att de vet bäst om hur de ska göra just det. Jag tänker på om det finns någon given kunskap som är bra att ha i ryggen just när man ska möta elever som man kanske tror är på väg att dras åt det här hållet eller så? Det kan vara svårt när man känner att man själv inte riktigt bottnar i, eller kan tillräckligt mycket om ämnet, men finns det någon kunskap där som du tycker att om man har med sig det här så är det lättare? Så är man en bit på vägen i alla fall? När det kommer till främst unga tjejer, så tror jag att en viktig kunskap som man kan ta med sig är just det här att den starkaste idéen egentligen som kommer ut i sociala medier, och som troligtvis lockar in i miljön väldigt mycket, är just det här med att det pågår ett krig mot muslimer i väst. Och att man diskuterar det här kanske med elever, unga tjejer, deras vardag, vad de är med om, och om de har blivit utsatta för något. Och att jag tror att bara det samtalet skulle betyda väldigt mycket, för att det är det samtalet som till exempel IS för på nätet. Och då måste det finnas ett alternativ från samhällets håll. Just det, för du nämnde källkritik också, hur skulle man kunna använda källkritik där tänker du? Man kan se på de konspirationsteorier som finns på nätet till exempel, och förklara att det är konspirationsteorier till exempel. Och visa på olika sätt hur det inte stämmer, det som finns på nätet. Men det är också en sån
7 (8) fråga som jag tror att lärare, de vet bäst hur de ska lära ut källkritik. Men att vara medveten om att det är väldigt, väldigt viktigt eftersom det finns så mycket propaganda på nätet. Väldigt attraktiv propaganda också måste jag säga. Det är väldigt skickligt gjort, appellerar till existentiella behov, känslor och sådant. Identitet, sådant som man funderar mycket över som ung. Så just det samtalet kring de här frågorna tror jag kan vara bra att ha. Det kan vara lite svårt, tänker jag, eller om jag bara utgår ifrån mig själv, just det här att närma sig en person och ha den där typen av samtal. Jag förstår i mitt huvud att det är jättebra och jätteviktigt, men när man rent praktiskt ska göra det så har i alla fall jag en väldigt stark Jag kanske skulle vara rädd för att göra det, och tycka att det var väldigt, väldigt svårt. Det är lite utanför ditt område, men har du någon tanke på hur man kan komma över själv som vuxen, och få till det där mötet med en elev eller en tonåring eller vad det nu är? Om man upplever att det är svårt så kanske man ska ta hjälp av experter inom ämnet eller ta in en extern person som kan tala om det med eleverna. Så hålla till exempel föreläsning eller ett samtal i klassrummet. Och det kanske också är nödvändigt, för om man inte vet hur man ska hantera samtalet så kan det även bli fel. Så jag tror att det är viktigt att ha mycket kunskap innan man går in i ett samtal också. Jag vill även säga att just att misstänkliggöra personer med muslimsk bakgrund som kanske väljer att be eller liknande, det kan vara väldigt kontraproduktivt. Alltså, om man kanske säger orolig för att en elev håller på att bli väldigt extrem och plötsligt börjar utöva sin religion, och det kan vara väldigt farligt om man misstänkliggör elever endast på grund av att de börjar utöva sin religion. För att då kan de enklare dras in i den här miljön, eftersom det är just det argumentet de använder sig av, att ni får inte utöva er religion islam ifred i väst, utan det är endast hos oss ni kan göra det. Så det är väldigt viktigt att man har tillräckligt med kunskap för att kunna föra ett sånt samtal, för det kan även bli ganska fel om man är orolig för en elev.
8 (8) SPEAKERRÖST: Det är svårt om det är så lätt att det blir fel. För det är det man är rädd för också, tänker jag. Eller det är det jag skulle vara rädd för, att det blir fel. Men då är det kanske att söka kunskap och vända sig till någon som kan? Ja, det finns allt fler personer som arbetar med de här frågorna, kommuner och liknande som har mycket kunskap, som man kan vända sig till. Men jag tycker ändå att det är ett nödvändigt samtal. Jag tror inte att det är ett alternativ att negligera de här frågorna i klassrummet. Tyvärr så är det nog inte det med tanke på den enorma propaganda som finns på nätet, som finns tillgänglig för ungdomar. Vi kan avsluta med att tipsa om att din artikel om våldsbejakande islamistisk extremism finns att ladda ner på myndigheten för ungdomoch civilsamhällesfrågors hemsida, så på mucf.se under publikationer så kan man ladda hem den och läsa mer. Fint. Tack så mycket, Evin Ismail. Tack. På mucf.se kan du lyssna på ytterligare två poddar om unga och våldsbejakande extremism. Den ena handlar om vänsterextremism och den andra om högerextremism.
UNGA OCH EXTREMISM. Vi erbjuder kunskapsöversikter, poddar och projektpengar till förebyggande arbete.
UNGA OCH EXTREMISM Vi erbjuder kunskapsöversikter, poddar och projektpengar till förebyggande arbete. SKAFFA KUNSKAP Ung och extrem podcasts Tre samtal om extremism Män som våldsamma superhjältar. Kvinnor
Läs merMyndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)
1 (11) 2016-09-27 Hej och välkommen till den här podden från myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor där vi pratar om extremism, och hur man kan jobba med unga som dras till de här miljöerna.
Läs merDu kan få presentera dig. Vem är du?
1 (11) 2016-09-27 Hej och välkommen till den här podden från myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, där vi pratar om extremism och hur vi kan jobba med unga som dras till de här miljöerna.
Läs merVåldsbejakande extremism
Våldsbejakande extremism Vad är radikalisering och våldsbejakande extremism? Radikalisering är en process som leder till att en individ gradvis accepterar våld och andra olagliga metoder i syfte att främja
Läs merFörebygga och upptäcka
Förebygga och upptäcka våldsbejakande extremism reflektionsövningar från Våldsbejakande extremism ett utbildningsmaterial för socialtjänstens arbete med barn och unga vuxna December 2017 Innan du använder
Läs merDet nya landet startar i skolan Diskussionsfrågor (heldagsupplägg) p.1(11)
Det nya landet startar i skolan (heldagsupplägg) p.1(11) p.2(11) Kapitel 1: Med dörren på glänt Vad tror du händer om en människa möter andras fördomar varje dag? Man måste försöka hålla dörren öppen för
Läs merTextning av avsnitt 2, Skolverkets poddradio 2016
2016-03-02 1 (5) Textning av avsnitt 2, Skolverkets poddradio 2016 Temat för avsnittet är arbetet mot rasism i skolan. Samtalet utgår från ett scenario om förintelseförnekande och antisemitism. Medverkande
Läs merFörstå Förebygga Förändra VÄGLEDNING OM VÅLDSBEJAKANDE EXTREMISM
Förstå Förebygga Förändra VÄGLEDNING OM VÅLDSBEJAKANDE EXTREMISM Förord Att värna demokratin och att arbeta för att medborgarna ska känna sig delaktiga är två av de viktigaste uppdragen som samhället har.
Läs merELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.
Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och
Läs merFem tips för att HANTERA en oförstående omgivning!
K Ä N N E R D U D I G D Ö M D? Fem tips för att HANTERA en oförstående omgivning! Du är inte ensam Inspiration för en väl fungerande vardag med barn med adhd. Metoder för att minska kaos och konflikter.
Läs merNormer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande
Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Degerfors 17 oktober 2014 * Sofie Kindahl Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor Sveriges ungdomspolitiska mål: Alla ungdomar,
Läs merNästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa (SOU 2017:4)
REMISSYTTRANDE 1 (5) 2017-11-06 1456/17 Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa (SOU 2017:4) (S2017/03553/FS) Myndigheten för ungdoms-
Läs merKort om våldsbejakande extremism socialtjänstens arbete med barn och unga vuxna
Kort om våldsbejakande extremism socialtjänstens arbete med barn och unga vuxna från Våldsbejakande extremism ett utbildningsmaterial för socialtjänstens arbete med barn och unga vuxna December 2017 Innehåll
Läs mer>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR
>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater
Läs merStraffrättsliga åtgärder mot terrorismresor (SOU 2015:63)
US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2015-09-21 0826/15 Straffrättsliga åtgärder mot terrorismresor (SOU 2015:63) (Ju2015/05069/L5) Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors yttrande
Läs merFOKUS 18. i korthet. Vilka ska med? Ungas sociala inkludering i Sverige
FOKUS 18 i korthet Vilka ska med? Ungas sociala inkludering i Sverige 46 52 Knappt hälften, 46 procent, av unga i Sverige upplever att de är inkluderade och drygt hälften, 52 procent, känner att de behövs
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 Lärarhandledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Att jobba i klassrummet med Skarven s.3 Förslag på samtalsfrågor per kapitel Efter läsningen s.4-9 s.10-11 Lärarhandledning till Skarven av Sara Lövestam Utgiven
Läs merVåld i nära relation. Hur ser det ut? Vem, när och varför?
Våld i nära relation Hur ser det ut? Vem, när och varför? www.karlskoga.se Våld är ett svårt ord vem vill För oss är det viktigt att skilja på person och handling. Inget blir bättre av att man stämplar
Läs merPressguide - mötet med pressen
Pressguide - mötet med pressen Varför PR? Att arbeta med PR är både kostnads- och tidseffektivt. När PR fungerar som bäst inspirerar den människor att börja prata med varandra på ett positivt sätt om oss.
Läs merREADME. En konferens om läsandet, Malmö 13 april Läsandets många sidor
README En konferens om läsandet, Malmö 13 april 2016 Läsandets många sidor Readme är en återkommande konferens om läsandet med ett anslag som inte direkt är bibliotekiskt, angelägen och viktig. Kanske
Läs merAtt använda svenska 2
Att använda svenska 2 Att använda svenska 1-4 är ett undervisningsmaterial utformat för att hjälpa eleverna att nå gymnasiesärskolans mål i ämnet svenska. Uppgifterna är utformade för att läraren både
Läs merLättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI
Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI 1 Kapitel 1 Tolerans: En introduktion till begreppet, forskningen och antologin Erik Lundberg Mer prat om tolerans År 2015 kom många flyktingar
Läs merTema: Hatretorik. Lärarens material
Oula Uppgift 1: Vad väcker ilska? Varför blir man arg? Vad var det som irriterade Oula och Tapsa? Varför känns förändringar irriterande? Fundera på om det finns motsvarande situationer där ni själva ibland
Läs merFår man säga vad man vill på nätet?
Får man säga vad man vill på nätet? Lektionen berör dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
Läs merBarns och ungas erfarenheter av våldsbejakande islamistisk extremism
Barns och ungas erfarenheter av våldsbejakande islamistisk extremism 1 Barnombudsmannen 2018 Texter: Barnombudsmannen Illustrationer: Matilda Söderling Produktion: Global Reporting Barnombudsmannen är
Läs merStort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.
a k i l o s n r a B r o k l l i v s v i l Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. Välkommen att arbeta med Rädda Barnens material som berör en av våra mest existentiella
Läs merVåldsbejakande extremism vad gör vi åt det?
Våldsbejakande extremism vad gör vi åt det? Nationella samordnaren Ska arbeta för att förbättra samverkan på alla nivåer Öka kunskapen och främja utvecklingen av förebyggande metoder Ett nätverk av myndigheter
Läs merFEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG
FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR? Vem
Läs merPolicy mot våldsbejakande extremism. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Policy mot våldsbejakande extremism Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2016:392 Dokumentet är beslutat av: skriv namn på högsta beslutade funktion/organ Dokumentet beslutades
Läs merRiktlinje mot våldsbejakande extremism
Riktlinje 1 (5) Riktlinje mot våldsbejakande extremism 1. Bakgrund Sveriges regering tillsatte i juli 2014 en nationell samordnare för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Uppdraget, som
Läs merVem ska jag möta, och hur kan jag vara nyfiken på och öppen för verksamhetsutövaren?
KOMMUNIKATIONSGUIDE FÖRBERED DIG INFÖR TILLSYNSBESÖKET För att skapa bra förutsättningar just för mötet med verksamhetsutövaren och att kunna kommunicera med verksamhetsutövaren på ett bra sätt, läs och
Läs merUnga med funktionsnedsättning
Unga med funktionsnedsättning Jobb, fritid och möjlighet att påverka samhället LÄTTLÄST SVENSKA Våra delrapporter till Fokus 17 är: Fokus 16:1 Unga nyanländas etablering. Kartläggning av etableringsuppdraget
Läs merLägg upp på Snap LÄRARMATERIAL OKEJ?
3 Lägg upp på Snap Adam Bastian Film 3: Lägg upp på Snap Sociala medier är en självklar del av ungas vardag, och är därför viktigt att inkludera i samtal om relationer, sex och ömsesidighet. Ibland kan
Läs merDu har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3
Storyline Hjulius Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3 Eleverna får träffa Hjulius som är en hasselmus. Han bor i området och har helt plötsligt
Läs merETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN
ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,
Läs merVÄRDERINGSÖVNING med ordpar
VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar
Läs merKommunernas arbete mot våldsbejakande extremism
á 2 Kommunernas arbete mot våldsbejakande extremism - en kartläggning av problembild erfarenheter och arbetssätt Magnus Lindgren forskare & f.d. polis Patricia Wallinder Kriminolog & socionom 3 Innehållsförteckning
Läs merSvenska. Förmågan: Att skriva. utvecklad. välutvecklad
Svenska åk 9 Krönika (resonerande text) Svenska Förmågan: Att skriva Skriva en text med enkel språklig variation och textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och
Läs merVad är Verdandi? utbildningsmaterial MEDLEMS- UTBILDNING FÖR BARN OCH UNGDOMAR
Vad är Verdandi? utbildningsmaterial MEDLEMS- UTBILDNING FÖR BARN OCH UNGDOMAR 2 VAD ÄR VERDANDI? VAD ÄR VERDANDI? 3 TRÄFF 1 Medlemsutbildning för barn och ungdomar Detta är en version av förbundets medlemsutbildning
Läs merFEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET
FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR?
Läs merGenusperspektiv på våldsbejakande extremism
Genusperspektiv på våldsbejakande extremism SLUTRAPPORT Förord Våldsbejakande extremism är ett allvarligt hot mot demokratin och en av de mest angelägna frågorna i världen just nu. Terrordåd sker både
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Elevversion PLUGGPARADISET Vad betyder Plan mot diskriminering och kränkande behandling? Plan mot diskriminering och kränkande behandling är ett dokument
Läs merSyfte främjande och förebyggande insatser
Syfte främjande och förebyggande insatser Att motverka hedersrelaterat våld och förtryck Att öka och stärka barn och ungas resurser empowerment Målgruppsanpassat innehåll: Barn och unga som lever i gränslandet
Läs mer#Reflektionsmaterial #pluggavidare
#Reflektionsmaterial #pluggavidare Vi vill skapa en positiv attityd till studier #pluggavidare är ett initiativ för att uppmuntra ungdomar att studera på en högre nivå. Vi har en vision om att fler ungdomar
Läs merBeskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.
Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera
Läs merKunskapsöversikt. Bilaga. 1 Beskrivning av radikalisering. Radikalisering
Bilaga Kunskapsöversikt 1 Beskrivning av radikalisering Radikalisering Radikalisering ses som en social process även om det finns olika uppfattningar bland forskare om varför och hur radikalisering sker.
Läs merMoralisk oenighet bara på ytan?
Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta
Läs merTill dig som bor i familjehem
Till dig som bor i familjehem Till dig som bor i familjehem Din socialsekreterare heter... och har telefonnummer... E-postadressen är... Gruppledaren för din socialsekreterare heter... och har telefonnummer...
Läs merVarför vi är onödigt besatta av vad andra människor tycker om oss.
Varför vi är onödigt besatta av vad andra människor tycker om oss. För att kunna förstå varför vi alla går runt med den här galna fixeringen om att hela tiden bry oss om, och oroa oss över vad andra tycker
Läs merInför föreställningen
LÄRARHANDLEDNING Tage Granit 2008 Inför föreställningen Förberedelser Innan man går med sina elever på teater är det alltid bra att prata igenom om hur det är att gå på teater och hur man uppför sig. Orka
Läs merFolkbildning,,llhörighet och medborgarskap. Magnus Dahlstedt och Andreas Fejes
Folkbildning,,llhörighet och medborgarskap Magnus Dahlstedt och Andreas Fejes Migra,onens,devarv? Senaste årens migration ställer samhällets institutioner inför stora utmaningar (mer än 160000 flyktingar
Läs merDet handlar om närhet..
1 2 Det handlar om närhet.. 3 Anhörig Närstående 4 Att vara anhörig i livets berg- och dalbana? 5 6 7 8 9 Vi väljer inte bort den närstående - vi väljer till den anhörige! 109 Vilka är de? 11 Vem är närmast?
Läs merHÖJ DINA SO- BETYG! Allmänna tips
HÖJ DINA SO- BETYG! Allmänna tips Det finns flera saker du kan göra både i klassrummet och utanför klassrummet som gör att du kommer få enklare att höja dina betyg, både i SO och i andra ämnen. 1. Läs
Läs merIsberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.
Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror
Läs merEtt batteri av frågor finns längst bak i denna handledning. Boken finns på tex Storytel
Handledning till Klaras hemlighet Eleverna använder en loggbok för tankar och reflektioner under hela läsningen. Loggbokens framsida finns som kopieringsunderlag. Först när boken är slut ritar eleverna
Läs merSkrivtolkad version av telefonintervju med Helene Richardsson, avdelningschef, region Dalarna
SKRIVTOLKNING 2019-05-30 1 (5) Ekonomi och Styrning Anders Nordh Skrivtolkad version av telefonintervju med Helene Richardsson, avdelningschef, region Dalarna (drömsk musik) Kjell: Jakten på den perfekta
Läs merInnehållsförteckning. Kapitel 1
Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt
Läs merLikabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015. Denna plan gäller till och med 2015-07-30
Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015 Denna plan gäller till och med 2015-07-30 Innehållsförteckning A Mål och vision: Artikel 19 Barnkonventionen Mål och vision
Läs merBarn och skärmtid inledning!
BARN OCH SKÄRMTID Barn och skärmtid inledning Undersökningen är gjord på uppdrag av Digitala Livet. Digitala Livet är en satsning inom Aftonbladets partnerstudio, där Aftonbladet tillsammans med sin partner
Läs merKillen i baren - okodad
Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...
Läs merVALÅR I KLASSRUMMET. Det är viktigt att unga förstår vilka beslut som fattas i Strasbourg och i Bryssel och hur det påverkar deras vardag.
dnr 1023/18 VALÅR I KLASSRUMMET Det svenska riksdagsvalet är avslutat och vi har en regering på plats. Men valåret i klassrummet tar inte slut där. I maj är det val till Europaparlamentet och i samband
Läs merArgumenterande tal. Denna presentation och dess exempel är till största del baserade på Erik Petterssons Youtube-klipp.
Argumenterande tal Denna presentation och dess exempel är till största del baserade på Erik Petterssons Youtube-klipp. Utan ärlighet saknar du trovärdighet. Övertyga någon att tro på det du pratar om Du
Läs merMuslim i Sverige. Pernilla Ouis &Anne SofieRoald. Wahlström & Widstrand
Muslim i Sverige Pernilla Ouis &Anne SofieRoald Wahlström & Widstrand INNEHÅLI Inledning 11 OCH Bokens uppläggning 13 Vad är islam? 16 Den islamiska korgen 18 Majoritet kontra minoritet 20 Noter-Inledning
Läs merHej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.
Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???
Läs merSexuella övergrepp inom skolans väggar hur bör vi hantera detta? Åsa Lundström Mattsson Stiftelsen Allmänna Barnhuset
Sexuella övergrepp inom skolans väggar hur bör vi hantera detta? Åsa Lundström Mattsson Stiftelsen Allmänna Barnhuset 2019-02-08 Kommer tas upp under föreläsningen Vad är ett sexuellt övergrepp? Hur vanligt
Läs merJAG FUNDERADE INTE ENS PÅ
JAG FUNDERADE INTE ENS PÅ DET HÄR MED KLASS INNAN JAG BÖRJADE PLUGGA OM MEDELKLASSNORMER I UNIVERSITETSMILJÖN Lena Sohl Doktorand Sociologiska institutionen, Uppsala Universitet JENNYS BERÄTTELSE Ja, jag
Läs merMynta och det mystiska ödehuset
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Mynta och Frida cyklar till ödehuset som ligger en bit bort. De går in i huset och tittar i alla rummen. Frida är lite rädd och vill cykla hem, men Mynta vill
Läs merHandlingsplan mot våldsbejakande extremism
Dnr 2015/492/109 Id 62408 Handlingsplan mot våldsbejakande extremism 2018-2019 Antagen av Kommunfullmäktige 2018-10-15 161 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 BEGREPP... 3 IDEOLOGIER... 3 HANDLINGSPLANEN...
Läs merMin kunskap om vårt samhälle. Lärarhandledning. Bokens syfte och upplägg: Så här använder du boken:
Min kunskap om vårt samhälle Lärarhandledning Bokens syfte och upplägg: Boken Min kunskap om vårt samhälle följer Skolverkets mål för kursen Samhällskunskap för gymnasiesärskolan. Boken är upplagd med
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga rum
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Islam, Heliga rum Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och
Läs merSÄG BARA HEJ - SÅ TAR VI DET DÄRIFRÅN
SÄG BARA HEJ - SÅ TAR VI DET DÄRIFRÅN Jag vill verkligen tacka er på Bris för allt ni gör för oss. Ni är hjältar. Tack Tack Tack Tack!!! Pojke, 15 år HEJ! Om du har frågor om dina rättigheter eller om
Läs merÄLVEN & ÄNGENS FÖRSKOLOR LIKABEHANDLINGSPLAN
ÄLVEN & ÄNGENS FÖRSKOLOR LIKABEHANDLINGSPLAN 2012 Likabehandlingsplan för Älvens och Ängens förskoleavdelningar För att motverka diskriminering och kränkande behandling. Inledning Denna plan är upprättad
Läs merVARFÖR HAR VI REGLER? Sidan 2, uppgift 5 TA STÄLLNING TILL FÖLJANDE:
VARFÖR HAR VI REGLER? Sidan 2, uppgift 5 5. Varför behövs det regler? Kan eleven framföra sina åsikter? Kan eleven förklara varför regler behövs? Kan eleven se vad konsekvenserna skulle bli om det inte
Läs merSkrivtolkad version av telefonintervju med Daniel Antonsson, avdelningschef, Myndigheten för digital förvaltning
SKRIVTOLKNING 2019-05-30 1 (6) Ekonomi och Styrning Anders Nordh Skrivtolkad version av telefonintervju med Daniel Antonsson, avdelningschef, Myndigheten för digital förvaltning (drömsk musik) Kjell: Jakten
Läs merTema: Tonåren gränslandet mellan barn och vuxen
Tema: Tonåren gränslandet Presentation Gör en presentationsrunda där deltagarna en och en säger sitt namn, vem de är förälder till samt något som de gärna gör tillsammans med sin tonåring. Se filmen: http://www.dintonaring.se/tonaren
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga skrifter
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och därmed minska klyftor mellan oss människor,
Läs merHandlingsplan. mot våldsbejakande extremism. Diarienummer: Ks2016/ Gäller från:
Diarienummer: Ks2016/0142.074 Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Gäller från: 2017-07-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunledningsgrupp Utarbetad av: Förvaltningsövergripande grupp
Läs merEtt liv fritt från förtryck och våld är en rättighetsfråga
Ett liv fritt från förtryck och våld är en rättighetsfråga Lagar Mänskliga rättigheter1948 Kvinnokonventionen 1979 Barnkonventionen 1989 Istanbulkonventionen EU:s Brottsofferdirektiv FN:s medlemsstater
Läs merLåt eleverna reflektera enskilt eller i grupp kring följande frågor. Samla sedan eleverna och diskutera frågorna.
TORSTEN BENGTSSON Sidan 1 Lea och snöbollskriget Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Lea brukar ha följe med Erik till skolan men idag är Erik sjuk. När Lea kommer till skolan, står Hugo och kastar snöbollar,
Läs merMuslimska patienter i reproduktiv sjukvård
Muslimska patienter i reproduktiv sjukvård Möjligheter och dilemman SFOG 31 augusti 2017 Jonna Arousell Doktorand Institutionen för kvinnors och barns hälsa Uppsala universitet Handledare: Birgitta Essén,
Läs merLässtrategier för att avkoda och förstå olika texter. Sökläsning och läsning mellan raderna. (SV åk 7 9)
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Lulu har bytt skola igen. Hon vill inte ha kontakt med någon, hon är en ensamvarg. I klassrummet hamnar hon bredvid Snö, en tjej som är lika vit som Lulu är
Läs merDemokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet
Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till
Läs merMotion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?
Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än
Läs merKonflikthantering. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del 1. Ann-Sofie Karlsson. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier
Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del 1 15 högskolepoäng Konflikthantering Ann-Sofie Karlsson Lärarexamen 210 hp Kultur, Medier, Estetik 2011-03-28
Läs merTema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!
Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Jag kan Alla barn har rätt att lära, leka och utvecklas. I den här övningen får barnen prata om saker som de kan, när de lärde sig det och vem
Läs merFEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET
FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta
Läs merDiskriminering och fördomar. Alla skall ha rätt att bli behandlade lika.
Diskriminering och fördomar Alla skall ha rätt att bli behandlade lika. Om arbetet Vi är två ungdomar som har sommarjobbat med Agenda 21 och folkhälsofrågor under fyra veckor. Som eget arbete valde vi
Läs merEXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09
EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09 Organisationerna, symbolerna och musiken Föredraget behandlar nazismens symboler och vad de står för. Vi går även igenom de rasistiska organisationerna och hur
Läs merVero hit & dit. Text Katarina Kieri Bild Helena Lunding Hultqvist
1 Vero hit & dit Text Katarina Kieri Bild Helena Lunding Hultqvist Vero kommer ny en dag till Markus klass. Hon verkar så säker på sig själv och kan en massa saker som han inte har en aning om. Hur kan
Läs merLärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén
sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed
Läs merElevversion av Nygårdskolans och Nygårdskolans fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling
Elevversion av Nygårdskolans och Nygårdskolans fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017-2018 Nygårdskolan Innehåll 1 Vad är en likabehandlingsplan 4 2 Vad betyder diskriminering
Läs merVad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta?
Vad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta? 1 För att förstå hur barn upplever och hanterar smärta Smärta är inte en isolerad känsla, utan det finns såväl oro och rädsla i samma emotion
Läs merHandlingsplan mot Våldsbejakande extremism. Antagen av Kommunstyrelsen 22 augusti Styrdokumentstyp: Riktlinjer
Handlingsplan mot Våldsbejakande extremism Antagen av Kommunstyrelsen 22 augusti 2016 Styrdokumentstyp: Riktlinjer Dnr 2/6 Innehållsförteckning Bakgrund och inriktning på arbetet... 3 Generella förebyggande
Läs merSamtal med Hussein en lärare berättar:
Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar
Läs merSka vi införa Skoluniform?
Ska vi införa Skoluniform? Här kan du läsa vad partierna svarar på frågan om vi ska införa skoluniform. Socialdemokraterna Vi tror inte att det skulle bli bättre om vi började med skoluniform i skolan.
Läs merGranska digitala identiteter vem är vem på internet?
Granska digitala identiteter vem är vem på internet? Lektionen handlar om möjligheter och risker förknippade med internet och digital kommunikation; till exempel nätfiske, grooming och falska identiteter.
Läs merMBT 2011 Att vara global nomad Undervisning av Ulrika Ernvik
MBT 2011 Att vara global nomad Undervisning av Ulrika Ernvik Var är jag från? Att vara Global Nomad. Vi har alla en historia. Men ibland känns det som att ingen förstår min berättelse. Det finns en anledning
Läs merTOLV STEG FÖR OSS SOM VILL HITTA EN NY VÄG
TOLV STEG FÖR OSS SOM VILL HITTA EN NY VÄG NÅGON SA ATT LIVET är det som händer medan vi är på väg dit vi ska. Men vad händer om vi går vilse? När vi tappar fotfästet, orken, självförtroendet eller hoppet?
Läs merSTRATEGI Strategi mot våldsbejakande extremism år
STRATEGI Strategi mot våldsbejakande extremism år 2017-2019 Typ av styrdokument Strategi Beslutsinstans Kommunstyrelsen Fastställd 2017-09-06, 105 Diarienummer KS 2017/72 Giltighetstid 2017-2019 Dokumentet
Läs merTilla ggsrapport fo r barn och unga
Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad
Läs mer