Vad går det egentligen att säga om de unga som lockas till IS?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad går det egentligen att säga om de unga som lockas till IS?"

Transkript

1 1 (8) Hej och välkommen till den här podden från myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor, där vi pratar om extremism och hur vi kan jobba med unga som dras till de här miljöerna. Och just det här avsnittet handlar om islamistisk extremism. Jag heter Karin Hållsten, jag är journalist och jag ska leda det här samtalet. Och med mig har jag Evin Ismail. Hej. Hej. Kan inte du presentera dig först? Jaha, jag heter Evin Ismail och jag är doktorand i sociologi vid Uppsala universitet, och jag forskar om IS, främst om deras propaganda i sociala medier. Och jag tänkte först bara försöka mig på att definiera våldsbejakande islamistisk extremism. Om man tittar på SÄPO:s definition så handlar det då om att det är någonting som motiveras med islamistiska argument och syftar till att med stöd av våld eller med hot om våld vilja förändra i en odemokratisk riktning. Ungefär så står det på SÄPO:s hemsida. Är det en definition du skriver under på? US1000, v 1.2, Ja, det skulle jag nog göra. Det är svårt med definitioner, men de behövs. Vad går det egentligen att säga om de unga som lockas till IS? Det är svårt att ge ett svar på den frågan. Ofta så brukar det finnas individuella skäl, men man kan se vissa gemensamma drag bland de som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) Medborgarplatsen 3 Box Stockholm tfn

2 (8) har anslutit sig. Det finns bland annat teser om att det har att göra med muslimsk identitetskris, att många av ungdomarna som dras till den här miljön befinner sig i gränslandet mellan två olika kulturer, föräldrarnas ursprungsland och väst, inom citationstecken, och att de inte känner sig hemma någonstans. Och det vet man eftersom eller man tror att det kan vara så eftersom många av de som ansluter sig, en majoritet av dem är personer som tillhör andra generationens invandrare då. Så många av dem är födda i Sverige, men har föräldrar som är födda utomlands. Och man vet även att många av de som har anslutit sig till IS är socialt marginaliserade individer, som även har ett känt asocialt beteende innan de ansluter sig till miljön. Så de har erfarenheter av våld sen tidigare, och det kan förklara att steget in i den miljön är närmare då, om man är van vid till exempel att ha vapen runt omkring sig också. Så det är många som är kriminella sen tidigare, som har kopplingar till kriminella gäng, och sen finns det även personer med medelklassbakgrund. Och det är lite svårare att besvara varför de dras in i den här miljön, men troligtvis så har det att göra med att de kanske är mer ideologiskt övertygade. De kanske tror mer på den här visionen om ett nytt samhälle, den här utopin som IS väldigt starkt målar upp i sociala medier. Men jag tänker ändå att så här, IS är så brutalt. Varför tar man just steget dit? Just det här med brutaliteten, det är det vi får se mycket i nyheterna och så, och det stämmer så klart att det är en väldigt brutal rörelse, men samtidigt så har de även andra sidor som de visar utåt i sociala medier till exempel. De använder sig av olika strategier. Ett tag när de ville locka till sig unga tjejer, då brukade de visa bilder på till exempel snygga jihadistmän tillsammans med små katter, och andra lite mjukare bilder. Så de visar olika sidor av rörelsen, och även just det här med gemenskapen skulle jag säga är väldigt, väldigt viktig. De betonar gemenskapen just inom IS och den här gruppen, kallar sig för syskon. De

3 (8) kallar sig för en enda stor familj, och det tror jag är väldigt viktigt för att förstå lockelse, trots den brutalitet man ser. Men samtidigt så om man ska förklara brutaliteten utifrån ett ideologiskt perspektiv, varför accepterar man brutaliteten, varför dras man till det. Då tror jag att det finns Att man rationaliserar den här brutaliteten, för den här då mot fienden. Det är de som man dödar och skadar, och det är något Om man är ideologiskt övertygad, då tror man ju att det är rätt, att de personerna ska inte finnas, utan det är bara de som tillhör då IS som ska ha rätten att leva och liknande. Ja. Så man hittar sätt att förklara det här våldet som för en själv känns logiskt? Ja, och man hyllar även det våldet och det stärker gemenskapen inom gruppen. Men om man jobbar med unga till exempel, varför är det viktigt att hålla koll på kvinnoidealet och även mansidealet inom IS? Det är för att i sociala medier, den främsta rekryteringen Personer som blir rekryterade, det är oftast inte fysiska platser utan det är via nätet och de har en väldigt omfattande propaganda på nätet. Och de har till exempel tidningar, magasin, videos och liknande, och där är det väldigt tydligt att de olika genuskonstruktionerna fungerar som en dragningskraft. Man visar till exempel män som har stora vapen, stark gemenskap och man betonar en form av hypermaskulinitet, medan kvinnorna också har en väldigt tydlig könsroll. IS syn på kvinnan är att de ska tjäna mannen, kalifatet, främst, föda barn. Och just idéen om att det här är IS-kontrollerade områden, är den enda platsen för en muslimsk kvinna att få leva ifred på, det är en viktig idé. Just det här med hatet mot muslimer. De har en väldigt stark teori om att det pågår ett krig mot muslimer, och där kan de till exempel använda sig av nyheter om kvinnor som blir utsatta för hatbrott eftersom de bär slöja eller liknande. Och då

4 (8) använder de sig av det här för att locka till sig kvinnor, och menar då att här får ni vara ifred, här får ni självständighet och agens, en aktiv roll, till skillnad från diskrimineringen och förtrycket i väst. Så det kan finnas en lockelse i den tanken där? Ja, det tror jag. Men det här du sa tidigare om bilder på snygga snubbar med kattungar, funkar det? Vet man det? Lyckas man locka tjejer med den typen av? Ja, och det man vet är att man även lockar väldigt unga tjejer, i åldern 16-25, och det blir allt vanligare att just de ansluter sig. Så det handlar även om barn som ansluter sig när det kommer till tjejer. Och jag tror att det har fungerat. Jag har sett unga tjejer dela de här bilderna och liknande, och tycker att det är något som man tycker om. Men samtidigt så har det förändrats en del också. Tidigare, för kanske, ja, sommaren 2014 fram till sommaren 2015 så var det enklare att nå ut till ungdomar med hjälp av de här bilderna, men i och med att det har blivit allt mer mediebevakning kring IS, och att man visar upp brutaliteten och liknande, så tror jag att just den här idéen om utopin som man byggde upp väldigt skickligt på nätet, den har fått sig en ganska Den har blivit ganska omskakad och jag tror att det innebär att färre till exempel unga tjejer väljer att ansluta sig. Och det har visats också att det har sjunkit, och det är svårare att ta sig in, och man har börjat begränsa propagandan på nätet. Det är inte lika fritt som tidigare. Men den här bilden utåt av väldigt macho män, hur väl stämmer den med hur det sen är? Troligtvis så stämmer det inte alls överens med verkligheten, det kan man se när man ser filmupptagningar därifrån, och vissa berättelser. Och särskilt avhopparnas berättelser är intressanta.

5 (8) Vad säger de då? De menar att de trodde att de skulle få leva ett lyxliv, och så var det inte. Och så trodde de då att de skulle få kriga mot de som de anser är otrogna, men i stället krigar de till stor del mot andra sunnimuslimska grupper. Så de kände väl sig ganska lurade. Och vad gäller kvinnorna så finns det också berättelser inifrån IS, från kontrollerade områden, att de får inte alls ett eget hem eller liknande. Utan det är en väldigt, väldigt tuff verklighet där kvinnor bor väldigt tätt ihop med barn i ett hus, och de lever under ganska svåra förhållanden. Och den här myten, bilden av att det är en så stark gemenskap, det är ganska tydligt att den inte heller stämmer utifrån berättelser därifrån om interna konflikter och liknande. Hur fria är kvinnorna? Hur självständiga är de när de är där? Det är svårt att besvara den frågan, exakt hur de har det, eftersom det är svårt att få information inifrån. Men troligtvis så har de inte någon större frihet där. Om man till exempel då jobbar som lärare eller fritidsledare, vad tycker du man kan tänka på i sitt arbete med unga? Först så tänker jag på den oerhörda propagandan som finns på nätet och olika konspirationsteorier som finns från den här miljön som man kan till exempel diskutera i klassrummet, genom att lära sig mer om den, och att lära ut källkritik. Var kan man lära sig mer om den här propagandan? Ja, till exempel den här rapporten som finns. Som man kan hitta på myndigheten för ungdoms- och civilsamhälles hemsida. Mm, där står det mer om propagandan. Och det är väldigt viktigt tror jag

6 (8) att fånga upp elever som hamnar utanför, för det har man sett, att många som ansluter sig till miljön har hoppat av skolan, de har haft svårigheter i skolan ganska tidigt. Att fånga upp just de eleverna tror jag är viktigt från lärares håll, att försöka få med dem. Hur gör man då för att fånga upp någon? Det är svårt att besvara, men kanske att man för samtal, att få personen att känna sig sedd och betydelsefull. Sen så tror jag att lärare själva är bäst på Jag tror att de vet bäst om hur de ska göra just det. Jag tänker på om det finns någon given kunskap som är bra att ha i ryggen just när man ska möta elever som man kanske tror är på väg att dras åt det här hållet eller så? Det kan vara svårt när man känner att man själv inte riktigt bottnar i, eller kan tillräckligt mycket om ämnet, men finns det någon kunskap där som du tycker att om man har med sig det här så är det lättare? Så är man en bit på vägen i alla fall? När det kommer till främst unga tjejer, så tror jag att en viktig kunskap som man kan ta med sig är just det här att den starkaste idéen egentligen som kommer ut i sociala medier, och som troligtvis lockar in i miljön väldigt mycket, är just det här med att det pågår ett krig mot muslimer i väst. Och att man diskuterar det här kanske med elever, unga tjejer, deras vardag, vad de är med om, och om de har blivit utsatta för något. Och att jag tror att bara det samtalet skulle betyda väldigt mycket, för att det är det samtalet som till exempel IS för på nätet. Och då måste det finnas ett alternativ från samhällets håll. Just det, för du nämnde källkritik också, hur skulle man kunna använda källkritik där tänker du? Man kan se på de konspirationsteorier som finns på nätet till exempel, och förklara att det är konspirationsteorier till exempel. Och visa på olika sätt hur det inte stämmer, det som finns på nätet. Men det är också en sån

7 (8) fråga som jag tror att lärare, de vet bäst hur de ska lära ut källkritik. Men att vara medveten om att det är väldigt, väldigt viktigt eftersom det finns så mycket propaganda på nätet. Väldigt attraktiv propaganda också måste jag säga. Det är väldigt skickligt gjort, appellerar till existentiella behov, känslor och sådant. Identitet, sådant som man funderar mycket över som ung. Så just det samtalet kring de här frågorna tror jag kan vara bra att ha. Det kan vara lite svårt, tänker jag, eller om jag bara utgår ifrån mig själv, just det här att närma sig en person och ha den där typen av samtal. Jag förstår i mitt huvud att det är jättebra och jätteviktigt, men när man rent praktiskt ska göra det så har i alla fall jag en väldigt stark Jag kanske skulle vara rädd för att göra det, och tycka att det var väldigt, väldigt svårt. Det är lite utanför ditt område, men har du någon tanke på hur man kan komma över själv som vuxen, och få till det där mötet med en elev eller en tonåring eller vad det nu är? Om man upplever att det är svårt så kanske man ska ta hjälp av experter inom ämnet eller ta in en extern person som kan tala om det med eleverna. Så hålla till exempel föreläsning eller ett samtal i klassrummet. Och det kanske också är nödvändigt, för om man inte vet hur man ska hantera samtalet så kan det även bli fel. Så jag tror att det är viktigt att ha mycket kunskap innan man går in i ett samtal också. Jag vill även säga att just att misstänkliggöra personer med muslimsk bakgrund som kanske väljer att be eller liknande, det kan vara väldigt kontraproduktivt. Alltså, om man kanske säger orolig för att en elev håller på att bli väldigt extrem och plötsligt börjar utöva sin religion, och det kan vara väldigt farligt om man misstänkliggör elever endast på grund av att de börjar utöva sin religion. För att då kan de enklare dras in i den här miljön, eftersom det är just det argumentet de använder sig av, att ni får inte utöva er religion islam ifred i väst, utan det är endast hos oss ni kan göra det. Så det är väldigt viktigt att man har tillräckligt med kunskap för att kunna föra ett sånt samtal, för det kan även bli ganska fel om man är orolig för en elev.

8 (8) SPEAKERRÖST: Det är svårt om det är så lätt att det blir fel. För det är det man är rädd för också, tänker jag. Eller det är det jag skulle vara rädd för, att det blir fel. Men då är det kanske att söka kunskap och vända sig till någon som kan? Ja, det finns allt fler personer som arbetar med de här frågorna, kommuner och liknande som har mycket kunskap, som man kan vända sig till. Men jag tycker ändå att det är ett nödvändigt samtal. Jag tror inte att det är ett alternativ att negligera de här frågorna i klassrummet. Tyvärr så är det nog inte det med tanke på den enorma propaganda som finns på nätet, som finns tillgänglig för ungdomar. Vi kan avsluta med att tipsa om att din artikel om våldsbejakande islamistisk extremism finns att ladda ner på myndigheten för ungdomoch civilsamhällesfrågors hemsida, så på mucf.se under publikationer så kan man ladda hem den och läsa mer. Fint. Tack så mycket, Evin Ismail. Tack. På mucf.se kan du lyssna på ytterligare två poddar om unga och våldsbejakande extremism. Den ena handlar om vänsterextremism och den andra om högerextremism.

UNGA OCH EXTREMISM. Vi erbjuder kunskapsöversikter, poddar och projektpengar till förebyggande arbete.

UNGA OCH EXTREMISM. Vi erbjuder kunskapsöversikter, poddar och projektpengar till förebyggande arbete. UNGA OCH EXTREMISM Vi erbjuder kunskapsöversikter, poddar och projektpengar till förebyggande arbete. SKAFFA KUNSKAP Ung och extrem podcasts Tre samtal om extremism Män som våldsamma superhjältar. Kvinnor

Läs mer

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) 1 (11) 2016-09-27 Hej och välkommen till den här podden från myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor där vi pratar om extremism, och hur man kan jobba med unga som dras till de här miljöerna.

Läs mer

Våldsbejakande extremism

Våldsbejakande extremism Våldsbejakande extremism Vad är radikalisering och våldsbejakande extremism? Radikalisering är en process som leder till att en individ gradvis accepterar våld och andra olagliga metoder i syfte att främja

Läs mer

Textning av avsnitt 2, Skolverkets poddradio 2016

Textning av avsnitt 2, Skolverkets poddradio 2016 2016-03-02 1 (5) Textning av avsnitt 2, Skolverkets poddradio 2016 Temat för avsnittet är arbetet mot rasism i skolan. Samtalet utgår från ett scenario om förintelseförnekande och antisemitism. Medverkande

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Degerfors 17 oktober 2014 * Sofie Kindahl Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor Sveriges ungdomspolitiska mål: Alla ungdomar,

Läs mer

Straffrättsliga åtgärder mot terrorismresor (SOU 2015:63)

Straffrättsliga åtgärder mot terrorismresor (SOU 2015:63) US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2015-09-21 0826/15 Straffrättsliga åtgärder mot terrorismresor (SOU 2015:63) (Ju2015/05069/L5) Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors yttrande

Läs mer

Genusperspektiv på våldsbejakande extremism

Genusperspektiv på våldsbejakande extremism Genusperspektiv på våldsbejakande extremism SLUTRAPPORT Förord Våldsbejakande extremism är ett allvarligt hot mot demokratin och en av de mest angelägna frågorna i världen just nu. Terrordåd sker både

Läs mer

Våldsbejakande extremism vad gör vi åt det?

Våldsbejakande extremism vad gör vi åt det? Våldsbejakande extremism vad gör vi åt det? Nationella samordnaren Ska arbeta för att förbättra samverkan på alla nivåer Öka kunskapen och främja utvecklingen av förebyggande metoder Ett nätverk av myndigheter

Läs mer

Kunskapsöversikt. Bilaga. 1 Beskrivning av radikalisering. Radikalisering

Kunskapsöversikt. Bilaga. 1 Beskrivning av radikalisering. Radikalisering Bilaga Kunskapsöversikt 1 Beskrivning av radikalisering Radikalisering Radikalisering ses som en social process även om det finns olika uppfattningar bland forskare om varför och hur radikalisering sker.

Läs mer

Riktlinje mot våldsbejakande extremism

Riktlinje mot våldsbejakande extremism Riktlinje 1 (5) Riktlinje mot våldsbejakande extremism 1. Bakgrund Sveriges regering tillsatte i juli 2014 en nationell samordnare för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Uppdraget, som

Läs mer

README. En konferens om läsandet, Malmö 13 april Läsandets många sidor

README. En konferens om läsandet, Malmö 13 april Läsandets många sidor README En konferens om läsandet, Malmö 13 april 2016 Läsandets många sidor Readme är en återkommande konferens om läsandet med ett anslag som inte direkt är bibliotekiskt, angelägen och viktig. Kanske

Läs mer

Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI

Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI 1 Kapitel 1 Tolerans: En introduktion till begreppet, forskningen och antologin Erik Lundberg Mer prat om tolerans År 2015 kom många flyktingar

Läs mer

Att använda svenska 2

Att använda svenska 2 Att använda svenska 2 Att använda svenska 1-4 är ett undervisningsmaterial utformat för att hjälpa eleverna att nå gymnasiesärskolans mål i ämnet svenska. Uppgifterna är utformade för att läraren både

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR?

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR? Vem

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

MBT 2011 Att vara global nomad Undervisning av Ulrika Ernvik

MBT 2011 Att vara global nomad Undervisning av Ulrika Ernvik MBT 2011 Att vara global nomad Undervisning av Ulrika Ernvik Var är jag från? Att vara Global Nomad. Vi har alla en historia. Men ibland känns det som att ingen förstår min berättelse. Det finns en anledning

Läs mer

Folkbildning,,llhörighet och medborgarskap. Magnus Dahlstedt och Andreas Fejes

Folkbildning,,llhörighet och medborgarskap. Magnus Dahlstedt och Andreas Fejes Folkbildning,,llhörighet och medborgarskap Magnus Dahlstedt och Andreas Fejes Migra,onens,devarv? Senaste årens migration ställer samhällets institutioner inför stora utmaningar (mer än 160000 flyktingar

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Svenska. Förmågan: Att skriva. utvecklad. välutvecklad

Svenska. Förmågan: Att skriva. utvecklad. välutvecklad Svenska åk 9 Krönika (resonerande text) Svenska Förmågan: Att skriva Skriva en text med enkel språklig variation och textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015. Denna plan gäller till och med 2015-07-30

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015. Denna plan gäller till och med 2015-07-30 Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015 Denna plan gäller till och med 2015-07-30 Innehållsförteckning A Mål och vision: Artikel 19 Barnkonventionen Mål och vision

Läs mer

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen Tillsammans Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 Samling 1 Varför tillsammans? 6 1. Att ha gudstjänst tillsammans Samling 2 Varför samlas till gudstjänst? 8 Samling 3 Varför lovsjunga Gud

Läs mer

JAG FUNDERADE INTE ENS PÅ

JAG FUNDERADE INTE ENS PÅ JAG FUNDERADE INTE ENS PÅ DET HÄR MED KLASS INNAN JAG BÖRJADE PLUGGA OM MEDELKLASSNORMER I UNIVERSITETSMILJÖN Lena Sohl Doktorand Sociologiska institutionen, Uppsala Universitet JENNYS BERÄTTELSE Ja, jag

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

FRÄMMANDE ÄR UNGAS RÖSTER OM VÅLDSBEJAKANDE EXTREMISM SKRÄMMANDE

FRÄMMANDE ÄR UNGAS RÖSTER OM VÅLDSBEJAKANDE EXTREMISM SKRÄMMANDE FRÄMMANDE ÄR UNGAS RÖSTER OM VÅLDSBEJAKANDE EXTREMISM SKRÄMMANDE FÖRORD Vissa unga känner någon som åkt för att strida i en konflikt, andra har upplevt rasism och övergrepp medan några vittnar om hur

Läs mer

Tema: Tonåren gränslandet mellan barn och vuxen

Tema: Tonåren gränslandet mellan barn och vuxen Tema: Tonåren gränslandet Presentation Gör en presentationsrunda där deltagarna en och en säger sitt namn, vem de är förälder till samt något som de gärna gör tillsammans med sin tonåring. Se filmen: http://www.dintonaring.se/tonaren

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Handlingsplan mot Våldsbejakande extremism. Antagen av Kommunstyrelsen 22 augusti Styrdokumentstyp: Riktlinjer

Handlingsplan mot Våldsbejakande extremism. Antagen av Kommunstyrelsen 22 augusti Styrdokumentstyp: Riktlinjer Handlingsplan mot Våldsbejakande extremism Antagen av Kommunstyrelsen 22 augusti 2016 Styrdokumentstyp: Riktlinjer Dnr 2/6 Innehållsförteckning Bakgrund och inriktning på arbetet... 3 Generella förebyggande

Läs mer

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA Vad gör man om man sitter på en fin middag när ens barn plötsligt utbrister Min pappa har en jättestor snopp!. Journalisten och författaren Hillevi Wahl frågade sexualupplysare,

Läs mer

Mitt Jobb svenska som andraspråk

Mitt Jobb svenska som andraspråk Sara elektriker AV-nummer 41511tv 2 Programvinjett /Sara är i en lägenhet, hon spikar, borrar och monterar./ SARA elektriker. Jag är utbildad starkströmselektriker. Jag har ju alltid gillat mycket tekniska

Läs mer

Det handlar om närhet..

Det handlar om närhet.. 1 2 Det handlar om närhet.. 3 Anhörig Närstående 4 Att vara anhörig i livets berg- och dalbana? 5 6 7 8 9 Vi väljer inte bort den närstående - vi väljer till den anhörige! 109 Vilka är de? 11 Vem är närmast?

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

Barn och skärmtid inledning!

Barn och skärmtid inledning! BARN OCH SKÄRMTID Barn och skärmtid inledning Undersökningen är gjord på uppdrag av Digitala Livet. Digitala Livet är en satsning inom Aftonbladets partnerstudio, där Aftonbladet tillsammans med sin partner

Läs mer

Till dig som bor i familjehem

Till dig som bor i familjehem Till dig som bor i familjehem Till dig som bor i familjehem Din socialsekreterare heter... och har telefonnummer... E-postadressen är... Gruppledaren för din socialsekreterare heter... och har telefonnummer...

Läs mer

Vad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta?

Vad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta? Vad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta? 1 För att förstå hur barn upplever och hanterar smärta Smärta är inte en isolerad känsla, utan det finns såväl oro och rädsla i samma emotion

Läs mer

Att skapa ett attraktivt biblioteksrum

Att skapa ett attraktivt biblioteksrum Att skapa ett attraktivt biblioteksrum Föreläsning av Petra Trobäck Fokus, Jönköpings stadsbibliotek, 2014-03-14 Allmänt Alla är välkomna, men jag kan inte kommunicera med alla för då skulle ingen lyssna.

Läs mer

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Gemenskapspartiet Ingen människa ska behöva bli utsatt för brott. Brott skadar människor och kostar samhället stora pengar. En vanlig dag sitter cirka 5000

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

Lärarhandledning Billie: Du är bäst

Lärarhandledning Billie: Du är bäst Lärarhandledning Billie: Du är bäst Här presenteras ett antal kapitelrelaterade frågor att grubbla över och samtala kring. Efter frågorna följer övningar i kreativt skrivande. Kapitel 1-2: I Bokarp gör

Läs mer

Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv

Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv Utbildningshalvdag för VLL mars 2012 Charlott Eriksson, BRIS-ombud Anna Löfhede, BRIS-ombud Jag hatar min mamma, jag hatar min pappa och jag hatar

Läs mer

På väg Enkät för den unge

På väg Enkät för den unge På väg Enkät för den unge För dig som bor i familjehem eller HVB Du har rätt att få det stöd du behöver, både innan och efter det att du flyttat ut från ditt familjehem eller hem för vård eller boende

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

Social grogrund och sociala risker hur hänger det ihop?

Social grogrund och sociala risker hur hänger det ihop? Social grogrund och sociala risker hur hänger det ihop? Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola Skjutningar i Malmö 2013-2013 Händelser som hotar grundläggande värden, funktioner, liv och hälsa

Läs mer

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolläraren i samråd med all personal

Läs mer

VARFÖR HAR VI REGLER? Sidan 2, uppgift 5 TA STÄLLNING TILL FÖLJANDE:

VARFÖR HAR VI REGLER? Sidan 2, uppgift 5 TA STÄLLNING TILL FÖLJANDE: VARFÖR HAR VI REGLER? Sidan 2, uppgift 5 5. Varför behövs det regler? Kan eleven framföra sina åsikter? Kan eleven förklara varför regler behövs? Kan eleven se vad konsekvenserna skulle bli om det inte

Läs mer

Muslim i Sverige. Pernilla Ouis &Anne SofieRoald. Wahlström & Widstrand

Muslim i Sverige. Pernilla Ouis &Anne SofieRoald. Wahlström & Widstrand Muslim i Sverige Pernilla Ouis &Anne SofieRoald Wahlström & Widstrand INNEHÅLI Inledning 11 OCH Bokens uppläggning 13 Vad är islam? 16 Den islamiska korgen 18 Majoritet kontra minoritet 20 Noter-Inledning

Läs mer

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKOD STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER I

Läs mer

Dialogkort om internet

Dialogkort om internet Dialogkort om internet Dialogkorten är ett verktyg framtaget av Medierådet för att stödja diskussioner kring barns och ungdomars användning av internet. Använd korten för att utbyta erfarenheter med varandra;

Läs mer

Luleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA

Luleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Luleå kommun/buf sid 1/6 ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Verksamhetsår 2014 Luleå kommun/buf sid 2/6 Vår vision Alla på vår förskola, både barn och vuxna,

Läs mer

Ökat stöd för underhållsreglering

Ökat stöd för underhållsreglering REMISSYTTRANDE 1 (3) Dnr 2014-10-15 1076/14 Ökat stöd för underhållsreglering (S2014/4944/FST) Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors yttrande utgår från regeringens mål att alla ungdomar ska

Läs mer

TID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014

TID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014 TID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014 Lättläst sammanfattning Tid för tolerans Den här rapporten har fått namnet Tid för tolerans.

Läs mer

ÄLVEN & ÄNGENS FÖRSKOLOR LIKABEHANDLINGSPLAN

ÄLVEN & ÄNGENS FÖRSKOLOR LIKABEHANDLINGSPLAN ÄLVEN & ÄNGENS FÖRSKOLOR LIKABEHANDLINGSPLAN 2012 Likabehandlingsplan för Älvens och Ängens förskoleavdelningar För att motverka diskriminering och kränkande behandling. Inledning Denna plan är upprättad

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. a k i l o s n r a B r o k l l i v s v i l Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. Välkommen att arbeta med Rädda Barnens material som berör en av våra mest existentiella

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt Klienternas utmärkande tankar om kliniken Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt En av kärnpunkterna till att kunderna tar hjälp av er klinik är att kiropraktik kort och gott har hjälpt dem. Som ni

Läs mer

Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3

Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3 Storyline Hjulius Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3 Eleverna får träffa Hjulius som är en hasselmus. Han bor i området och har helt plötsligt

Läs mer

Handlingsplan våldsbejakande extremism

Handlingsplan våldsbejakande extremism Styrdokument 1 (6)2016-11-22 Fastställd: Instans år-månad-dag x Gäller för: Bollebygds kommun Dokumentansvarig: Handlingsplan våldsbejakande extremism Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats

Läs mer

HÖJ DINA SO- BETYG! Allmänna tips

HÖJ DINA SO- BETYG! Allmänna tips HÖJ DINA SO- BETYG! Allmänna tips Det finns flera saker du kan göra både i klassrummet och utanför klassrummet som gör att du kommer få enklare att höja dina betyg, både i SO och i andra ämnen. 1. Läs

Läs mer

EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09

EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09 EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09 Organisationerna, symbolerna och musiken Föredraget behandlar nazismens symboler och vad de står för. Vi går även igenom de rasistiska organisationerna och hur

Läs mer

Samt skyddade identitet frågor

Samt skyddade identitet frågor Beteendevetare och fil. mag i psykologi Sakkunnig i hedersproblematik Samt skyddade identitet frågor ü Föreläsare ü Konsult ü Handledare Kontakt: telefon 0708 955 182 Mail: fam_persson@ektv.nu Delar av

Läs mer

Diskriminering och fördomar. Alla skall ha rätt att bli behandlade lika.

Diskriminering och fördomar. Alla skall ha rätt att bli behandlade lika. Diskriminering och fördomar Alla skall ha rätt att bli behandlade lika. Om arbetet Vi är två ungdomar som har sommarjobbat med Agenda 21 och folkhälsofrågor under fyra veckor. Som eget arbete valde vi

Läs mer

Det moderna ledaroch medarbetarskapet

Det moderna ledaroch medarbetarskapet Det moderna ledaroch medarbetarskapet En sammanfattning av de senaste teorierna kring modernt ledar- och medarbetarskap. Skriften bygger på information från rapporten Förändring och utveckling ett konstant

Läs mer

Handlingsplan för arbetet mot våldsbejakande extremism

Handlingsplan för arbetet mot våldsbejakande extremism PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Handlingsplan för arbetet mot våldsbejakande extremism Örebro kommun 2015-11-20 orebro.se 2 HANDLINGSPLAN FÖR ARBETET MOT VÅLDSBEJAKANDE EXTREMISM Bakgrund

Läs mer

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors redovisning av verksamhet med inverkan på Agenda 2030 (Fi2016/01355/SFÖ)

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors redovisning av verksamhet med inverkan på Agenda 2030 (Fi2016/01355/SFÖ) 1 (8) Datum 2016-08-30 Dnr 0763/16 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors redovisning av verksamhet med inverkan på Agenda 2030 (Fi2016/01355/SFÖ) Myndigheten

Läs mer

Likabehandlingsplan läsåret 2008/2009 Österstad skola

Likabehandlingsplan läsåret 2008/2009 Österstad skola Inledning Likabehandlingsplan läsåret 2008/2009 Österstad skola En ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever trädde i kraft den 1 april 2006. Enligt denna lag

Läs mer

Vero hit & dit. Text Katarina Kieri Bild Helena Lunding Hultqvist

Vero hit & dit. Text Katarina Kieri Bild Helena Lunding Hultqvist 1 Vero hit & dit Text Katarina Kieri Bild Helena Lunding Hultqvist Vero kommer ny en dag till Markus klass. Hon verkar så säker på sig själv och kan en massa saker som han inte har en aning om. Hur kan

Läs mer

Judendom - lektionsuppgift

Judendom - lektionsuppgift GUC Religionskunskap 1 Lärare: Kattis Lindberg Judendom - lektionsuppgift Läs i NE om antisemitism och lös följande uppgifter tillsammans i gruppen: 1. Beskriv kort antisemitism och vad antisemitism är.

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

Jag vill säga något!

Jag vill säga något! Jag vill säga något! Prov på grundkursen i demokrati den 17/11! Varför prov på grundkursen? Syftet med provet är att du ska ta dig till att träna in alla de ord och begrepp som är viktiga att kunna för

Läs mer

PROGRAMMANUS 1(9) PRODUCENT: TOVE JONSTOIJ PROJEKTLEDARE: HELEN RUNDGREN BESTÄLLNINGSNUMMER: /RA10 SKAPELSEMYTER I BEGYNNELSEN

PROGRAMMANUS 1(9) PRODUCENT: TOVE JONSTOIJ PROJEKTLEDARE: HELEN RUNDGREN BESTÄLLNINGSNUMMER: /RA10 SKAPELSEMYTER I BEGYNNELSEN PROGRAMMANUS PRODUCENT: JONSTOIJ PROJEKTLEDARE: HELEN RUNDGREN BESTÄLLNINGSNUMMER: 102517/RA10 SKAPELSEMYTER I BEGYNNELSEN Reportageprogram av Tove Jonstoij Medverkande: Peter Borenstein Caroline Krook

Läs mer

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Jag kan Alla barn har rätt att lära, leka och utvecklas. I den här övningen får barnen prata om saker som de kan, när de lärde sig det och vem

Läs mer

Förbjuda Burka??? Burkan eller hijab som är ett

Förbjuda Burka??? Burkan eller hijab som är ett Förbjuda Burka??? Burkan eller hijab som är ett slags all täckande plagg, bärs av muslimska kvinnor där endast ögonen lämnas exponerade har hamnat i rubrikerna igen! Frankrikes president Nicolas Sarkozy

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Låt eleverna reflektera enskilt eller i grupp kring följande frågor. Samla sedan eleverna och diskutera frågorna.

Låt eleverna reflektera enskilt eller i grupp kring följande frågor. Samla sedan eleverna och diskutera frågorna. TORSTEN BENGTSSON Sidan 1 Lea och snöbollskriget Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Lea brukar ha följe med Erik till skolan men idag är Erik sjuk. När Lea kommer till skolan, står Hugo och kastar snöbollar,

Läs mer

Vetenskapsfestivalen 2007 Lekstudien

Vetenskapsfestivalen 2007 Lekstudien PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN Vetenskapsfestivalen 2007 Lekstudien Eran klass och en klass till deltog i den psykologiska undersökningen som vi valt att kalla för Lekstudien. Alla som var med i undersökningen

Läs mer

Det låter underbart! Och hur gör man? Om jag vill träffa en ny kompis? Ja, då får man komma till oss och då gör vi en kort intervju.

Det låter underbart! Och hur gör man? Om jag vill träffa en ny kompis? Ja, då får man komma till oss och då gör vi en kort intervju. Kompis Sverige Kan du berätta lite om Kompis Sverige? Absolut! Kompis Sverige vi jobbar med kompis förmedling. Ok! Vi vill att folk ska träffas och vi tycker idag att det är jättesvårt i Sverige att få

Läs mer

Konflikthantering. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del 1. Ann-Sofie Karlsson. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier

Konflikthantering. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del 1. Ann-Sofie Karlsson. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del 1 15 högskolepoäng Konflikthantering Ann-Sofie Karlsson Lärarexamen 210 hp Kultur, Medier, Estetik 2011-03-28

Läs mer

Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling Att med glädje och engagemang våga och vilja lära tillsammans nu och för framtiden Änggårds förskolor 1 1. Mål/Vision... 3 2. Giltighetstid

Läs mer

Uppsats om Barnsoldater

Uppsats om Barnsoldater Uppsats om Barnsoldater Min uppsats handlar om barnsoldater. Anledningen till att jag har valt detta ämne är för att jag såg en film som hette Blood Diamond som delvis handlade om barnsoldater. Filmen

Läs mer

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till

Läs mer

UKF: Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling för Starrkärrs förskola LÅ 11/12

UKF: Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling för Starrkärrs förskola LÅ 11/12 Sektor utbildning, kultur och fritid UKF: Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling för Starrkärrs förskola LÅ 11/12 Verksamhetens vision Alla barn är välkomna till vår förskola.

Läs mer

Familjen. Familjen. Krisens förlopp och symtom. Utvecklingsstörning som funktionshinder. Utvecklingsstörning i ett. livsperspektiv.

Familjen. Familjen. Krisens förlopp och symtom. Utvecklingsstörning som funktionshinder. Utvecklingsstörning i ett. livsperspektiv. Utvecklingsstörning i ett livsperspektiv Utvecklingsstörning som funktionshinder Psykologiskt (reducerad intellektuell förmåga) Socialt (miljön och tillhörande krav) Administrativt (de som är registrerade

Läs mer

Brukets skola där idéer blir till handling

Brukets skola där idéer blir till handling Brukets skola där idéer blir till handling På Brukets skola är allt möjligt! Som rektor på Brukets skola är det mitt mål att varje elev ska känna trygghet, engagemang, inflytande och handlingskraft. Tillsammans

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara Solglimtens Likabehandlingsplan En plan mot kränkande behandling Våga vara Jag vill som en blomma stark tränga tyst igenom asfaltsvägenshårda mark att slå ut i blom. Våga vara den du är och våga visa vad

Läs mer

Barn och medier. En lättläst broschyr

Barn och medier. En lättläst broschyr Barn och medier En lättläst broschyr Innehåll Inledning 3 Åldersgränser 4 Internet 8 Spel 14 Använder ditt barn medier för mycket? 15 Läsning 16 Alla kan vara medieproducenter 18 2 Inledning Alla barn

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

Internet - en trygg plats för alla? Vem kan man lita på? Göteborgs Stad, Social Resursförvaltning Länsstyrelsen, Västra Götaland 28 januari 2015

Internet - en trygg plats för alla? Vem kan man lita på? Göteborgs Stad, Social Resursförvaltning Länsstyrelsen, Västra Götaland 28 januari 2015 Internet - en trygg plats för alla? Vem kan man lita på? Göteborgs Stad, Social Resursförvaltning Länsstyrelsen, Västra Götaland 28 januari 2015 Karin Torgny journalist kulturvetare + vårdarinna vård och

Läs mer

Likabehandlingsplan. Alsalamskolan i Örebro 2015/2016. Ansvarig utgivare: Shahin Mahmoud 2015 Alsalamskolan i Örebro

Likabehandlingsplan. Alsalamskolan i Örebro 2015/2016. Ansvarig utgivare: Shahin Mahmoud 2015 Alsalamskolan i Örebro Likabehandlingsplan Alsalamskolan i Örebro 2015/2016 Ansvarig utgivare: Shahin Mahmoud 2015 Alsalamskolan i Örebro 1 Likabehandlingsplan 2015/2016 FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna Alla människor

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Elevversion PLUGGPARADISET Vad betyder Plan mot diskriminering och kränkande behandling? Plan mot diskriminering och kränkande behandling är ett dokument

Läs mer

Ur Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism : punkt 7.1.1 Stöd till organisationer inom det civila samhället

Ur Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism : punkt 7.1.1 Stöd till organisationer inom det civila samhället Ur Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism : punkt 7.1.1 Stöd till organisationer inom det civila samhället Regeringen avser att ge Nämnden för statligt stöd till trossamfund

Läs mer

Min kunskap om vårt samhälle. Lärarhandledning. Bokens syfte och upplägg: Så här använder du boken:

Min kunskap om vårt samhälle. Lärarhandledning. Bokens syfte och upplägg: Så här använder du boken: Min kunskap om vårt samhälle Lärarhandledning Bokens syfte och upplägg: Boken Min kunskap om vårt samhälle följer Skolverkets mål för kursen Samhällskunskap för gymnasiesärskolan. Boken är upplagd med

Läs mer