Textning av avsnitt 2, Skolverkets poddradio 2016

Transkript

1 (5) Textning av avsnitt 2, Skolverkets poddradio 2016 Temat för avsnittet är arbetet mot rasism i skolan. Samtalet utgår från ett scenario om förintelseförnekande och antisemitism. Medverkande Mathan Ravid, Svenska kommittén mot antisemitism. Samtalet leds av undervisningsråd Hugo Wester, Skolverket. Direktlänk till scenariot om förintelseförnekande och antisemitism: - START - Speaker: Välkommen till Skolverkets poddradio! Tema: Att motverka främlingsfientlighet och rasism i skolan. Hugo Wester: Välkommen till Skolverkspodden om arbetet mot främlingsfientlighet och rasism i skolan. Idag så har jag med mig Mathan Ravid: Mathan Ravid. Hugo: Välkommen! Berätta lite. Vem är du? Mathan: Jag är aktiv inom en organisation som heter Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA). Vi har i över trettio år nu, arbetat mot antisemitism som är vårt fokus men även andra former av rasism. Jag är inte lärare. Jag är inte utbildad lärare så det jag säger i dag gör jag allra ödmjukast. Jag vill påpeka att jag inte är någon expert. Men jag har kommit i kontakt med många ungdomar och upplevt en del saker i de här situationerna som jag gärna delar med mig av. Hugo: Välkommen till Skolverkspodden. Mathan: Tack så mycket. Hugo: Rasism och främlingsfientlighet är oförenligt med skolans värdegrund. I läroplanerna står det att uttryck av rasism och främlingsfientlighet ska mötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. I de här poddarna har vi jobbat så att vi utgår från ett konkret scenario. Podden idag ska handla om förintelseförnekande och antisemitism. Det konkreta scenariot idag är som följer. Hugo: På en historialektion om andra världskriget påstår en elev att antalet judiska offer i förintelsen är starkt överdrivet och att det egentligen inte finns bevis för att det funnits några gaskammare. En elev säger Det är judarna som överdriver och spelar offer. Men egentligen är det dom som har all makt i världen. Dom gör ju samma sak nu i Palestina.. Efter det här uttalandet uppstår en diskussion i klassen och läraren står då och ska hantera situationen. Vad säger du Mathan, är det här scenariot relevant? Mathan: Ja tyvärr. Jag skulle nog säga att det är väldigt relevant. Jag har själv ett antal gånger utsatts för liknande situationer och dilemman. Jag vet att många av de lärare som vi kommer i kontakt med på SKMA uttrycker att de har hamnat i sådana här diskussioner också. Så det är Postadress: Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon: vx Fax: skolverket@skolverket.se

2 2 (5) ett högst relevant scenario helt klart. Jag tycker också att det är ett väldigt intressant scenario som ni har valt ut. Ett scenario som man kan prata mycket om för att det innehåller en massa olika föreställningar, tankar och idéer. Det första som slog mig när jag läste det här var, det som, vi kanske kommer att återkomma till senare också, var vikten av att en lärare som ställs inför en sådan här situation har vissa grundläggande kunskaper. För om man benar ut det som sägs här så är det väldigt många saker. Vi har förintelseförnekelse. Det finns en tydlig kollektivisering, man pratar till exempel om att judarna överdriver. Det finns också en antydning till en gammal anklagelse om en judisk offermentalitet. Detta är något som förekommer ofta i antijudisk propaganda, att judarna hela tiden spelar offer för att på olika sätt få fördelar i samhället. Det finns också idéer om konspirationsteorier här. Idéer om judisk makt. Det finns också ett kollektivt skuldbeläggande av judar för Israels politik. Sen kanske man, också i scenariot, kan dra kopplingar till en väldigt vanlig bild i antisemitiskt propaganda idag och ända sedan andra världskriget att man försöker konstruera Israel som dagens Nazityskland. Det är klart att Israels politik kan man, och tycker jag, bör man vara väldigt kritiskt till men man måste också känna till att den här föreställningen om att Israel är det nya Nazityskland på något sätt är väldigt vanlig i antisemitisk propaganda. Det syftar till att måla upp judar som grupp som de nya nazisterna. Hugo: Eleven som uttalar det här kanske har hört det här någon annanstans. Eleven kanske inte bottnar i någon tillhörighet i grupper som har dessa åsikter. Men kan kanske göra det. Mycket beror också på hur läraren förstår situationen. Kontexten blir viktig. Hur kan detta påverka hur man agerar som lärare? Mathan: Det är en bra fråga och det finns många saker att uppmärksamma. För det första, om jag får ta ett litet steg tillbaka. Om vi pratar om de saker som uttrycks här av eleven så är det ju återigen som lärare bra att ha en förkunskap om vad påståendet i grunden handlar om. Förintelsen är ju kanske historien mest väldokumenterade händelse. Samtidigt är det kanske historiens mest ifrågasatta händelse. Detta är i sig väldigt talande. Det säger oss någonting. Det är också talande att det oftast är endast de judiska offren som anklagas för att ha hittat på det här. Det finns en agenda bakom sådana här påståenden. Det handlar inte bara om okunskap utan det kommer någonstans ifrån. Syftet med denna sorts propaganda är att rehabilitera nazism och underblåsa antisemitism. Då kommer vi tillbaka till det här som du var inne på förut. Det är jätteviktigt att komma ihåg att elever som kanske ger uttryck för sånt här kanske inte alls har någon ideologisk övertygelse. Det här kan vara saker, oftast är det nog det, som eleven snappat upp någonstans, något man hört. Man kanske inte själv riktigt vet vad det betyder men man vidareförmedlar och sprider det vidare. Det som jag tror är viktigt att komma ihåg är att sådana här påståenden förekommer ofta också i en del av större påståenden så kallade megakonspirationer. Det handlar om föreställningen om att allt vi ser, hör och lär hela mainstreambilden är en lögn. Man ser det som att någon har en agenda. Detta är i sig en jätteutmaning för skolan. Har man elever som kommer in för mycket på detta spår, att inte lita på media och lärarna, så blir det en stor utmaning. Hugo: Du säger att eleven kanske inte företräder någon grupp eller har en ideologisk övertygelse men du menar att det finns grupper som får näring av att dessa konspirationer underhålls och lever vidare. Vilka grupper är det? Vilka är det som har det behovet? Mathan: Sådana här idéer finns lite överallt. Den tydligaste antijudiska propagandan är framförallt den högerextrema rörelsen. Det handlar om att rehabilitera nazismen, att skönmåla nazismen och att underblåsa antisemitism.

3 3 (5) Hugo: Då tänker jag att förmågor som till exempel källkritik, kritisk reflektion, att kritiskt granska texter och budskap, att skilja på fakta och åsikter dessa förmågor blir oerhört viktiga för eleverna att utveckla här. Det är redskap för att kunna verka aktivt i demokratin. Detta är förmågor som tränas i många olika ämnen. Hugo: Men om vi återgår till den konkreta situationen. Det är ett lösryckt scenario och det är mycket annat som påverkar hur läraren förstår situationen. Eleven har vi varit inne på lite grann. Är det till exempel första gången som eleven uttrycker liknande tankar? Vill eleven pröva vart gränsen går? Vad står uttrycket för? Är det ett mönster? Vad vet vi om gruppen/klassen i övrigt? Alla de här sakerna påverkar ju förstås. Men också lärarens kunskaper om bakgrunden till sådana här påståenden. Mathan: Precis, det är grunden som man måste stå på. Som lärare behöver man känna sig säker i sådana här situationer. För att kunna ta en sådan här diskussion på ett bra sätt så måste man förstå vad det handlar om. Vad är det som uttrycks här? Hur kan jag gå vidare på ett konstruktivt sätt? Det handlar först om att kunna läsa av situationen precis som du säger. Hur är stämningen i klassen? Kan eleven ta en sådan här diskussion utan att brusa upp? Är detta ett mönster? Är det första gången eleven uttrycker detta eller inte? Detta kan också vara ganska talande. Känner man som lärare att man inte kan ta det här direkt till någonting konstruktivt kan det vara bättre att bryta och tillsammans med klassen komma överens om att detta är något som kommer att tas upp vid ett senare tillfälle. Detta inte minst för att läraren själv kan behöva tid för att lägga upp en tydlig plan. Det är svåra frågor och för att kunna ta det här på ett bra sätt måste man ha en bra strategi. Sedan behöver man kanske kunna ta den här eleven eller eleverna åt sidan och få en bredare bild av vad dessa påståenden grundar sig i. Man får försöka bena ut varför detta ha påståtts i klassrummet. Vad säger eleven själv? Och i nästa steg kan man ta upp det med en tydlig plan. Det är ju ett scenario man kan köra om man inte känner sig helt trygg i att gå in direkt i diskussionen. Jag försöker själv, och det försöker vi från Svenska kommittéen mot antisemitism att göra så mycket det går, använda situationen till något konstruktivt. Hugo: Hur gör man då? Mathan: Det man inte får göra är att låta det gå obemärkt förbi. Det är det sämsta man kan göra. Antingen måste man på något sätt bryta det här eller så får man försöka få fram en konstruktiv diskussion. Jag tror det är väldigt viktigt med vissa grundläggande saker. Som lärare, pedagog och ledare i klassrummet måste man vara lugnt och sansad. Man måste alltid försöka hålla diskussionen på en lugn och sansad nivå. Det är jätteviktigt att inte peka ut eleven och dumförklara eller håna eleven. Det blir bara kontraproduktivt. Om eleven känner att han eller hon är utsatt i en sådan här situation så kommer man ingen vart. Mathan: Sen är det så att den här typen av uttalanden grundar sig i föreställningar som är påhitt, fantasier och konspirationsteorier. De är orimliga långtgående slutsatser som därför behöver rimliga långtgående slutsatser för att förklaras. Det betyder att eleven som uttalat detta har en stor uppgift framför sig i att förklara sig. Detta måste man komma ihåg som lärare att ska den här eleven kunna förklara sig eller bevisa att han/hon har rätt så är det en lång resa. Därför tror jag att man hela tiden ska skicka över bollen till eleven. Det gör man genom att först ge tid att lyssna. Detta är viktigt. Eleven måste känna att den får utrymme och tid att uttrycka det som den vill. Sedan behöver läraren utmana eleven med frågor. Det kan handla om ganska

4 4 (5) enkla frågor. Hur menar du där? Kan du utveckla det där? Ok, om du säger så vad får det för konsekvenser på det här? Vart landar vi då? Vart har du hört det här? Vad finns det för fyra källor som stödjer detta? Hela tiden blir målet att försöka bena ut vart det hela kommer ifrån. I den bästa av världar, om man har ett klimat som är bra i klassen, så kan man hamna i en situation där man tillsammans landar i att det här nog var lite ologiskt ändå. Det hänger inte riktigt ihop. Viktigt är att man gör detta tillsammans, lärare och elever. Viktigt är också att komma fram till att detta som sagt är väldigt generaliserande och kan upplevas som kränkande. Det är där man måste hamna någonstans. Det måste vara ett vi som tillsammans kommer fram till något. Det tror jag är en viktig målsättning. Hugo: Att man är på samma lag?! Mathan: Ja, precis. Hugo: En annan möjlighet, som är i linje med det som du beskriver Mathan, är att försöka bredda diskussionen. Det är en kollektivisering av en grupp här, generaliseringar. Finns det andra grupper som man kollektiviserar i samhället och generaliserar kring? Gör vi det i vårt klassrum? Ibland kanske för att vi behöver förenkla men till vilket pris? Då kan man som lärare föra ett resonemang för att bredda diskussionen. Man kan också jämföra företeelser och olika former av intolerans. Inte jämställa men jämföra. Man kan t ex jämföra antisemitism med islamofobi och antiziganism eller andra former av rasistiska och intoleranta uttryck i syfte att bredda diskusisonen. Det viktigaste blir att i ett tillitsfullt klimat upprätthålla en dialog med eleven men också få med övriga gruppen. Mathan: Visst. Du tar upp en viktig sak med möjligheten att göra jämförelser. Det kan man komma långt med. När vi pratar med lärare och elever så tycker vi alltid att det är viktigt att poängtera att skillnader och likheter är lika viktiga att känna till när man jämför olika former av intolerans. Vi började ju med att tala om detta specifika scenario och det som påstås. För att kunna bearbeta det här, för att kunna ta den här diskussionen på ett bra sätt så behöver man specifika kunskaper om antisemitiska konspirationsteorier och förintelseförnekande. Det finns likheter men de skiljer sig på många sätt från det som påstås om andra grupper vilket är viktigt att komma ihåg. Samtidigt är jämförelser ett bra redskap och verktyg att ha med sig. Genom att visa på likheter över tid gällande propaganda mot olika grupper så kan man få fram mönstret. Det är ett bra och effektivt sätt att visa för eleverna att det som de ser på nätet idag inte är någonting nytt. Det har funnits väldigt länge och man ser att det genom historien är samma grupper som pekas ut hela tiden. När man gör en sådan historisk exposé så hittar man ologiska saker väldigt enkelt. Därför tror jag att du är inne på en viktig poäng där. Hugo: Vi har pratat om scenariot, hur man kan förstå situationen och vad som påverkar hur man agerar som lärare. Då kan det vara intressant att se hur detta förhåller sig till det som står i läroplanerna om kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Det handlar ju om läroplanerna för både grundskola och gymnasieskola. Att lärarna har kunskaper om dessa former av rasism och att eleverna utvecklar dessa kunskaper detta har vi talat om i podden. Vi har också talat en hel del om att ha en öppen diskussion. Vad det kräver, hur man förstår sin grupp, att hålla en dialog levande och inte trycka till detta har vi också talat om. Även aktiva insatser, beroende på hur man tolkar det, har vi talat lite om. Där hörde jag dig säga att det är viktigt att man markerar. Kanske för att någon elev kan uppleva kränkande behandling eller för att påståendet är felaktigt rent faktiskt. Beroende på hur man tolkar situation som lärare går man vi-

5 5 (5) dare. Vi har berört kunskaper, öppen diskussion och aktiva insatser alla tre aspekterna när vi talat om scenariot i den här podden. Mathan: När jag tänker på det här scenariot så tänker jag att det kan vara en laddad situation. Det är en person som uttrycker något som är generaliserande och kränkande baserat på konspirationsteorier. För att få en enkel ingång in till ämnet så kan man använda sig av humor. Ett exempel som jag tycker är jättebra och har använt mig av är en fiktiv dokumentär som heter Konspiration -58. I den här dokumentären påstås att fotbolls-vm 1958 aldrig spelades i Sverige. Att det aldrig ägde rum i Sverige. När man använder sådana ingångar så blir det lite roligt. Samtidigt så förstår eleverna oftast väldigt snabbt att här är det någon som vill luras. Det hänger inte ihop. Sedan kan man sakta närma sig mer kontroversiella ämnen och visa på likheterna. Att det är uppbyggt ungefär likadant. Att det finns ett mönster. Det är någon som försöker luras. Hugo: Humor, tror jag också kan vara en bra ingång och attraktionskraften i konspirationsteorierna finns ju där. Börjar man med Konspiration -58 så börjar man också med något som inte i sig är så kontroversiellt. Alla vet vad fotbolls-vm är för något. Detta ligger också långt ifrån påståendet. Sedan kan man gå närmare och närmare. Mathan: Precis, då kan man också bilda ett lag tillsammans med eleverna. Man kan inleda en sådan lektion med att säga att nu ska vi tillsammans lära oss att inte bli lurade på nätet. Man gör den resan tillsammans. Man börjar med enkla roliga exempel. Jag och vi på Svenska kommittén mot antisemitism har sett att det ofta fungerar väldigt bra. Hugo: Ja, vi har samlat oss i en Skolverkspodd om förintelseförnekande och antisemitism så landade vi i hur man kan använda humor. Tack för ditt deltagande. Mathan: Tack för att jag fick komma. Speaker: Tack för att du har lyssnat. På finns förklaringar till centrala begrepp som användes i avsnittet. Samtalet leddes av Hugo Wester, undervisningsråd på Skolverket. Inspelningsår SLUT -