Vad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta?

Transkript

1 Vad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta? 1 För att förstå hur barn upplever och hanterar smärta Smärta är inte en isolerad känsla, utan det finns såväl oro och rädsla i samma emotion Ur ett evolutionistiskt sätt har förmågan att reagera på rädsla och oro kraftigt utvecklad hos människan och kan tyckas överdimensionerat, men har varit viktig för vår överlevnad Den som inte reagarat tillräckligt snabbt på livsfarliga hot inifrån och utifrån har dödats och deras genetiska arv har selekterats bord Snabba reaktioner på hot har alltså haft en stor överlevnadsvärde och har därför prioriterats genetiskt Barn har mer rädslor än vuxna utifrån att de inte kan tolka alla känslor 2 Villa Fridhem 1

2 Vad är det som påverkar hur barnet upplever smärta Samhället Familjen Från jordbruk till industri Kyrkan som samlingspunkt, gemensamt skydd Storfamilj till ensamhushåll, växelvis boende,socioekonomi, utbildning,föräldrarnas egna problem Barnet Gener, sårbarhet, Temprament, personlighet 3 Samhällets förändring Samhället har förändrats drastiskt senaste århundradena. Tidigare växte barnen upp med en stor familj med flera generationer samtidigt och därmed också fostrats av flera personer. Många kloka människor kunde hjälpa barnet hantera obehag och rädslor. Barnet hade oftast tillgång till en vuxen person vid behov Att vara en del av ett grupp människor kan ge många fördelar och kan fungera som en form av försvar mot yttre fiender. Gruppen kan skydda individen vid attack Från jordbruksfamiljen till industrialismen Kyrkan samlade människor för gemenskap och hade makten att signalera när det var fara på gång genom kyrkklockor etc. I dag så får vi information om faror väldigt snabbt via media, som kan vara svåra för barnet att tolka utan en vuxen 4 Villa Fridhem 2

3 Familjen Det finns inte så mycket kvar av generations utbytet Kärnfamiljen är inte lika vanlig. Olika familjer bemöter sina barns behov av trygghet olika. Barne kan ha flera familjer Ensamhushåll har ökat Föräldrar som jobbar och har lite tid för barnen Man vill att barnet ska bli så självständig så tidigt som möjligt Idag så sover små barn själva. Tidigare sov hela familjen i ett rum Idag börjar många barn förskola före 2 års ålder. Få vuxna kan hjälpa barnet att förstå rädslor och obehag. Vi överlåter stort ansvar till barnet att tolka sig själva och omgivningen 5 Barnets behov av att förstå smärta Anknytningsteorins grundstenar = Våra tidiga relationer i livet ligger till grund till hur vi utvecklar vår självbild och hur vi uppfattar världen och oss själva Anknytningspersonens uppgift är att ge barnet verktyg för att tolka sig själv och omvärlden Olika anknytningsmönster ger upphov till olika sätt att hantera smärta Tidigt inom barnpsykiatrin fanns det en term som kallades Failure- to- thrive syndrom Idag används den fortfarande inom barnmedicin när barnet inte växer som förväntat 6 Villa Fridhem 3

4 Anknytningens bakgrund 7 Anknytningens bakgrund 8 Villa Fridhem 4

5 Anknytning Trygg anknyting= Barnet har fått hjälp av föräldern/föräldrarna att tolka sina kroppsliga signaler. Klarar av att bli tröstad av andra vuxna. Kan själv resonera med sig själv vid obehag Otrygg undvikande anknytning= Barnet blir osäker på sina kroppsliga signaler och upplever stark stress vid fysisk smärta, och har svårt att reglera sig. Överreagerar på smärta Otrygg ambivalent anknytning= Barnet har fått bild om att både de egna och föräldrarnas upplevelse av smärta som något väldigt skrämande. Barnet är i stort behov av en vuxen i alla situationer. Svårt att lämna hemmet och upplever fysiska symtom som tecken på kommande katastrof Dessorganiserad anknytning= Här har föräldern utsatt barnet för fysiska och psykiska kränkningar. Barnet kan inte förstå fysiska symtom. 9 Trygg anknytning Primärt måste vårdnadhavaren kunna tillgodose barnet fysiska behov av närhet och mat Vårdnadshavaren läser av barnets känslor och bemöter dem. Gör känslorna begripliga för barnet genom empati, interaktion och känslointag Vårdnadshavaren finns tillgänglig för barnet och kan ge snabba gensvar på barnets behov Hjälper barnet att utforska omvärden. Bemöter barnets rädslor och hjälper barnet våta ta steget ifrån vårdnadshavaren Till slut skall vårdnadshavaren hjälpa barnet bli självständig och våga gå ut i livet själva 10 Villa Fridhem 5

6 Otrygg undvikande anknytning Föräldern håller ett avstånd till barnets känslor Hjälper inte barnet förstå känslor. Låter barnet själv få hantera sina känslor Barnet kan inte reglera smärtupplevelserna. Överdriver smärtupplevelserna för att få hjälp med att tolka dem Föräldrarna ointresserade av att hjälpa barnet 11 Otrygg ambivalent anknytning Föräldern har själv svårt att tolka sina egna känslor vilket gör att vårdnadshavaren har svårt att hjälpa barnet tolka sina egna känslor Ofta är vårdnadshavaren ängslig i sin personlighet, vilket gör att olika händelser blir över eller undertolkade. Katastrof tänkande förekommer ofta. Vårdnadshavaren är alldeles för nära barnet. Svårt att skilja mellan sig själv och barnet Har svårt att låta barnet själv börja upptäcka omvärlden. Ger en bild om att världen är farlig och osäker Hindrar barnet att bli vuxen och självständig 12 Villa Fridhem 6

7 Dessorganiserad anknytning Barnet upplever så stark stress av att vara nära vårdnadshavaren att de visar på en förvirrat freezed beteende Konversonsyndrom 13 Coping- vad är det Alla människor reagerar olika på stress beroende på hur situationen uppfattas av individen och tidigare erfarenhet 14 Villa Fridhem 7

8 Coping strategier Passiva(negativa) Blir skrämd av att det gör ont och oroar sig Är rädd att smärtan betyder att det blir sämre Undviker situationer på grund av rädsla för mer smärta Upplever stark stress i samband med smärta Aktiva(positiva) Kan förhålla sig till smärtan och tror att det blir bättre Fortsätter livet som vanligt Hanterar smärtan genom att vara positiv, fortsätter att vara aktiv och att arbeta 15 Familjen Föräldrarnas förmåga att acceptera lidandet och obehag, även när ens barn har smärta, samtidigt som de är närvarande och kan hjälpa barnet stå ut. 16 Villa Fridhem 8

9 Forskning Det finns lite forskning om föräldrarnas förmåga till psykologisk flexibilitet i smärtrehabilitering av barn. Man har förstått att föräldrarna är jätteviktig i en smärtrehabilitering av barn Ledande forskare föreslår att man jobbar med föräldrarnas psykologiska flexibilitet för att nå resultat - Föräldrarna behöver vara modeller i smärtarbetet - Föräldrarna måste lära sig att inte katastrofiera barnets smärta - Föräldrarna behöver hjälp med att se det friska hos barnet i stället för det sjuka 17 Villa Fridhem 9