Välkommen! Tidig anknytning och dagvårdsstart Webbföresläning Noora Lohi, chef för småbarnsfostran

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Välkommen! Tidig anknytning och dagvårdsstart Webbföresläning 30.10.2014 Noora Lohi, chef för småbarnsfostran"

Transkript

1 Välkommen! Tidig anknytning och dagvårdsstart Webbföresläning Noora Lohi, chef för småbarnsfostran

2 Barnavårdsföreningen i Finland r.f. Icke-vinstbringande organisation. Finlands äldsta barnskyddsorganisation, grundades 1893 circa120 anställda främst i huvudstadsregionen och Västra Nyland

3 BF:s enheter Adhd-center Familjecentret Familjelinjen Familjehörnan Småbarnsfostran: 6 dagis + 4 eftis Tölö barnhem Ferie- och kurscentret Högsand i Lappvik

4 Denna föreläsning svarar på följande frågor Vad är anknytning? Hur kan jag som vårdare påverka barnets anknytning? Vad har tidig anknytning för betydelse för mitt barns daghemsstart och framtid?

5 Även om anknytningsbeteendet är särskilt tydligt under den tidiga barndomen är det kännetecknande för mänskans hela levnad, från vaggan till graven. - John Bowlby (1973)

6 Anknytning = att stå i förbindelse med någon större helhet Inom utvecklingspsykologin: Något mindre och svagare hänger ihop med något större och starkare Termer på engelska: attachment, bonding

7 Anknytningens sekvenser Återförening Ömsesidig interaktion Separation

8 Anknytningen utvecklas Odiskriminerande anknytningsbeteende Nyfödda barn gråter, ljudar och ler mot alla Diskriminerande anknytningsbeteende Runt 3 månaders ålder börjar barn rikta sitt anknytningsbeteende mer mot familjära/återkommande omhändertagare eller vårdnadshavare Specifikt anknytningsbeteende När barnet kommer till 7 8 månaders ålder utvecklar det en meningsfull anknytning till speciella vårdnadshavare.

9 Anknytningsstilar Trygg anknytning Ängsligt undvikande anknytning Ängsligt motstridig anknytning - ambivalent Desorganiserad anknytning

10 Hurudan är en bra omsorg? Kärleksfull Sensitiv växelverkan resonera på rätt våglängd Lyhörd sätta sig i barnets situation Stabilitet och kontinuitet Olika i olika åldrar

11 Omsorgssystemets uppgifter 6-9 mån Delade upplevelser 9-12 mån Delad uppmärksamhet mån Språklig sammanlänkning 2 år Språkliga överenskommelser 4 år Målkorrigerat partnerskap 0-3 mån Somatisk reglering 3-6 mån Tidig interaktion, turtagning

12 Trygga barnet utforskar omgivningen Anknytningssystemet i vila Separation, trötthet, sjukdom, smärta, rädsla Barnet behöver trygghet Anknytningsystemet aktiveras

13 Anknytningsmönstren aktiveras t.ex. vid separation Detta sker till exempel när barnet ska börja på dagvård. De känsloreaktioner som hör ihop med att börja på daghem syns på olika sätt i barnets beteende beroende på bl.a. barnets ålder och natur.

14 Vid daghemmsstart ställs barnet inför följande utmaningar: att separeras från föräldern, speciellt från mamman att hålla föräldern kvar i sina tankar under den långa dagen och förlita sig på att föräldern kommer tillbaka att daghemmet är en helt ny och främmande värld att vårdarna är obekanta att de andra barnen är obekanta gruppens storlek

15 Hur syns daghemsstarten hemma, speciellt under de första veckorna? barnet är märkbart tröttare barnet kan vara irriterat och tillbakadraget barnet kontrollerar kontinuerligt förälderns närvaro alla separationssituationer kan ge barnet större ångest än normalt en del barn kan vara gråtiga en del barn kan ha insomningssvårigheter eller andra sömnproblem en del barn reagerar med svårigheter relaterade till ätandet

16 Hur kan föräldern stöda barnet? Mjuklandningstid 2 veckor Godkänn och hjälp med barnets känslor Ha med bekanta, trygga objekt till dagis Föräldrarnas fotografier på dagis Stressfria, förutsägbara överlämningssituationer

17 Hur kan daghemmet stöda ert barn? Egenvårdare en trygg bas Hembesök Mjuklandning Fostringsgemenskap

18 Mjuklandningsperioden - hembesöket Syftet med hembesöket är att: skapa en god kontakt med barnet höra om föräldrarnas förväntningar, farhågor och egna erfarenheter av dagvård. Lägga grunden för en tillitsfull relation tillsammans med föräldrarna kan man fundera på hur man kan göra starten så trygg som möjligt för barnet Samla information om barnet

19 Mjuklandningsperioden de första veckorna Reservera 1-2 veckor för mjuklandning Barnen behov är individuella, var lyhörd Smit inte iväg i smyg kolla att läget är bra när separationen sker Avskedsritualer - konsekvens

20 Källor: M. A. Eriksson: En bra start on inskolning och föräldrakontakt i förskolan A. Broberg & al: Anknytningsteori. Betydelsen av nära känslomässiga relationer Föreläsningar av Mirjam Kalland, Sinikka Maliniemi-Piispanen, Jukka Mäkelä och Katri Kanninen Bilderna tagna ur Pixabay.com

21 bvif.fi facebook.com/bvif.fi

Bemötande av barn och föräldrar vid skilsmässa

Bemötande av barn och föräldrar vid skilsmässa Bemötande av barn och föräldrar vid skilsmässa Helsingfors och Åbo 4 och 5.12.2018 Nina Isometsä och Maria Ostrow Sakkunniga inom barn- och familjearbete Stärkt föräldraskap bättre barndom Barnavårdsföreningen

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Trygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen

Trygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen Trygga relationer- en viktig grund för lärande Dialogforum om föräldrastöd Stockholm 2014 12 18 Birthe Hagström, fil.dr. birthe.hagstrom@malmo.se Innehåll Förskolan och de minsta barnen Vad är anknytning

Läs mer

Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande

Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning hos små och stora barn Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning i förskolan Malin Broberg är leg. psykolog och docent i psykologi vid Göteborgs universitet. Birthe Hagström är förskollärare,

Läs mer

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Det lilla barnet kan inte föra sin egen talan Därför behöver vi som träffar barn och föräldrar vara

Läs mer

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser

Läs mer

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion UPPLÄGG Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion Moment 2 (14.45-16): Föredrag - Anknytning och beteendeproblem hos barn till mödrar med IF: Betydelsen av mödrarnas lyhördhet

Läs mer

RIST Relationsinriktat småbarnsteam i K5 området

RIST Relationsinriktat småbarnsteam i K5 området RIST Relationsinriktat småbarnsteam i K5 området Anknytning (attachment) är när det lilla spädbarnet knyter an till föräldrarna vilka i sin tur binder sig till barnet. Det är en livsviktig uppgift för

Läs mer

Anknytning & Samspel. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning & Samspel. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning & Samspel Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Frågor för reflektion och diskussion

Frågor för reflektion och diskussion Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller

Läs mer

När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra

När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra Förskolan är livsviktig Stockholm 2015 11 13 Birthe Hagström, fil.dr. pedagogik Birthe.hagstrom@telia.com Många gånger

Läs mer

Respekt och relationer

Respekt och relationer Respekt och relationer anknytning, respekt, dialog Hela Hälsan Tallinn 20.9 2014 Gun Andersson och Pia Rosengård-Andersson Varför vill vi ha relationer överhuvudtaget? Varför levde man egentligen? Hon

Läs mer

Relationen har redan börjat Empatisk beröring i ett utvecklingspsykologiskt sammanhang

Relationen har redan börjat Empatisk beröring i ett utvecklingspsykologiskt sammanhang Relationen har redan börjat Empatisk beröring i ett utvecklingspsykologiskt sammanhang Michael Horvath Dahlman, Legitimerad Psykolog hjalpmotsjalvhjalp@gmail.com Människans genetiska och sociala förhistoria

Läs mer

INSKOLNING OCH TRYGGHET. Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi

INSKOLNING OCH TRYGGHET. Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi INSKOLNING OCH TRYGGHET Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Anknytningsteorins grunder Bygger på evolutionsteorin Beteendesystem har vuxit fram för att de har

Läs mer

Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR.

Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR. Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR. Anknytningsteori, Relation Gemenskap Kommunikation Bön Sång Gud

Läs mer

ATT FRÄMJA BARNS UTVECKLING ETT PSYKOSOCIALT PERSPEKTIV PÅ BARNHÄLSOVÅRDENS FÖRÄLDRASTÖD

ATT FRÄMJA BARNS UTVECKLING ETT PSYKOSOCIALT PERSPEKTIV PÅ BARNHÄLSOVÅRDENS FÖRÄLDRASTÖD ATT FRÄMJA BARNS UTVECKLING ETT PSYKOSOCIALT PERSPEKTIV PÅ BARNHÄLSOVÅRDENS FÖRÄLDRASTÖD Dessa barn har olika förutsättningar för sin utveckling; En av dem fick en hjärnblödning vid födseln, en har en

Läs mer

Anknytning i mellanbarndom och tonår. Anknytning som personlighets- drag, Anknytningsrelevanta situationer under mellanbarndomen.

Anknytning i mellanbarndom och tonår. Anknytning som personlighets- drag, Anknytningsrelevanta situationer under mellanbarndomen. Anknytning i mellanbarndomen utveckling mot personlighetsdrag påbörjas Anknytning i mellanbarndom och tonår Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet v Under förskoleåren

Läs mer

Det kommer naturligt Hur den tidiga omvårdnaden organiserar anknytningen. Presentationen

Det kommer naturligt Hur den tidiga omvårdnaden organiserar anknytningen. Presentationen Det kommer naturligt Hur den tidiga omvårdnaden organiserar anknytningen Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser (Natur och Kultur) Broberg, A., Almqvist,

Läs mer

Barnet behöver pålitliga, ansvarstagande vuxna som håller sitt ord. Då får barnet vara barn. Detta stärker barnets tilltro till andra människor och

Barnet behöver pålitliga, ansvarstagande vuxna som håller sitt ord. Då får barnet vara barn. Detta stärker barnets tilltro till andra människor och INNEHÅLL Grundläggande tillit uppstår Ömsesidig anknytning Det lilla är stort Barnet är till sin natur tillitsfullt Grundpelare i vardagen för barnets tillit Barnets självförtroende stärks Hustavla om

Läs mer

Föräldrastöd inom barnhälsovården individuellt och i grupp. ICDP International Child Development Programmes Vägledande Samspel

Föräldrastöd inom barnhälsovården individuellt och i grupp. ICDP International Child Development Programmes Vägledande Samspel Föräldrastöd inom barnhälsovården individuellt och i grupp ICDP International Child Development Programmes Vägledande Samspel Professor Henning Rye och Karsten Hundeide 1 Fysisk Psykisk Social Emotionell

Läs mer

INTRODUKTION TILL UTVECKLINGSPSYKOLOGI

INTRODUKTION TILL UTVECKLINGSPSYKOLOGI VAD ÄR UTVECKLINGSPSYKLOGI? INTRODUKTION TILL UTVECKLINGSPSYKOLOGI Täcker alla psykologins områden Från befruktningen till döden I ett utvecklingsperspektiv Avseende både normal och abnorm utveckling HUR

Läs mer

Behovet av någon att ty sig till. Anknytning som livstema stabilitet, förändring och möjligheter till intervention i olika åldrar. Vad är anknytning?

Behovet av någon att ty sig till. Anknytning som livstema stabilitet, förändring och möjligheter till intervention i olika åldrar. Vad är anknytning? Anknytning som livstema stabilitet, förändring och möjligheter till intervention i olika åldrar Behovet av någon att ty sig till Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Anders.Broberg@psy.gu.se

Läs mer

Barn iakttar och tar efter det vi gör. Att fungera som familj, skoja och tillbringa tid tillsammans ger glädje och förstärker gemenskapskänslan.

Barn iakttar och tar efter det vi gör. Att fungera som familj, skoja och tillbringa tid tillsammans ger glädje och förstärker gemenskapskänslan. INNEHÅLL Omsorg är kärlek Hushållsarbete Att växa in i sitt ansvar "Att göra något tillsammans" Vad gör vi som familj? Barnets färdigheter Viktiga frågor Gemensam tid Forskningsresultat Att handla är att

Läs mer

Anknytning och separation vid inskolning på förskolan Fyra förskollärares uppfattningar

Anknytning och separation vid inskolning på förskolan Fyra förskollärares uppfattningar Självständigt arbete Anknytning och separation vid inskolning på förskolan Fyra förskollärares uppfattningar Författare: Malin Åkesson Handledare: Zara Bersbo Examinator: Henrik Nilsson Termin: VT16 Ämne:

Läs mer

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06 Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Varför är utsatthet

Läs mer

Dagens innehåll. Anknytning -- vikten av trygghet för lek och lärande. Vad är anknytning? Anknytningens ändamål. Anknytningens ursprung = människan

Dagens innehåll. Anknytning -- vikten av trygghet för lek och lärande. Vad är anknytning? Anknytningens ändamål. Anknytningens ursprung = människan MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Dagens innehåll Anknytning -- vikten av trygghet för lek och lärande v Hur små barn utvecklar anknytning (= nära känslomässiga band) till vissa vuxna v Anknytningens

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2016

Verksamhetsplan 2015-2016 Verksamhetsplan 2015-2016 Munksnäs Småbarnsskola Stiftelsen Sedmigradsky Grundvägen 39 00330 Helsingfors 050 406 52 03 munksnas@sedmigradsky.fi Presentation av Stiftelsen Sedmigradsky och Munksnäs Småbarnsskola

Läs mer

Föräldraaktiv inskolning på förskolan ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv

Föräldraaktiv inskolning på förskolan ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv Föräldraaktiv inskolning på förskolan ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv Små barns separationsreaktioner och beteenden efter inskolningen samt pedagogers och föräldrars syn på inskolningen. En observations-

Läs mer

Dagens upplägg Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer Behovet av någon att ty sig till Referens Pionjärerna

Dagens upplägg Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer Behovet av någon att ty sig till Referens Pionjärerna Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori Dagens upplägg 2. Anknytning i förskoleåldern 3. Anknytning i mellanbarndom, tonår och som vuxen Anders.Broberg@psy.gu.se

Läs mer

VÄLBEFINNANDET HOS BARN I ÅLDERN 1 3 I SKIFTOMSORGENS VARDAG

VÄLBEFINNANDET HOS BARN I ÅLDERN 1 3 I SKIFTOMSORGENS VARDAG VÄLBEFINNANDET HOS BARN I ÅLDERN 1 3 I SKIFTOMSORGENS VARDAG 2/2, Att stödja barnets välbefinnande Eija Salonen Doktorand, PeM Under videoföreläsningen funderar vi på På vilket sätt kan man i skiftomsorgens

Läs mer

Små barn vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan

Små barn vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Små barn vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referens Broberg, M., Hagström, B. & Broberg, A. (2012).

Läs mer

Anknytningens betydelse i dagvård

Anknytningens betydelse i dagvård Anknytningens betydelse i dagvård - En kvalitativ undersökning kring anknytning i dagvård och dagvårdspersonalens syn på anknytningsrelationer Emilia Sigg Examensarbete för Socionom (YH)-examen Utbildningsprogrammet

Läs mer

Svenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö

Svenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö Svenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö De första levnadsårens särskilda betydelse M Weinstock 2008, Van den Bergh 2004, O

Läs mer

Anknytning Referenser

Anknytning Referenser Behovet av någon att ty sig till Anknytning i förskoleåren och hur den påverkas av våld i familjen Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser (båda Stockholm:

Läs mer

Plan för småbarnsfostran Tölö Daghem

Plan för småbarnsfostran Tölö Daghem Plan för småbarnsfostran Tölö Daghem 2015-16 Barnavårdsföreningen i Finland rf Tölö daghem Stenbäcksgatan 7 b 00250 Helsingfors Innehållsförteckning 1. Om daghemmet... 2 2. Daghemmets värdegrund... 2 3.

Läs mer

Psykisk ohälsa hos späda och små barn Risker och kännetecken. Pia Risholm Mothander docent, specialist i klinisk psykologi

Psykisk ohälsa hos späda och små barn Risker och kännetecken. Pia Risholm Mothander docent, specialist i klinisk psykologi Psykisk ohälsa hos späda och små barn Risker och kännetecken Pia Risholm Mothander docent, specialist i klinisk psykologi prm@psychology.su.se Den här föreläsningen Förväntad utveckling 0-2 år Föräldrars

Läs mer

Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp

Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp För en bättre dagvård - utvecklande av specialdagvården inom småbarnsfostran i Västra och Mellersta Nyland Barnets behov

Läs mer

Anknytning. Rikskonferens Kvalitet i förskolan Stockholm 12 oktober Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet, 1

Anknytning. Rikskonferens Kvalitet i förskolan Stockholm 12 oktober Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet,  1 Anknytning Anknytning i förskolan? Therese Selinus 2016 Vad innebär anknytning? Hur hänger anknytning ihop med hjärnans utveckling?? Hur kan vi möta barn som ställföreträdande anknytningspersoner för att

Läs mer

Leif Andersson. Anknytning

Leif Andersson. Anknytning Psykologpraktik Andersson-Nord AB Esplanaden 2 531 31 Lidköping Leif Andersson Anknytning Anknytningsteorin daterar sig bakåt till 40-talet då de första tankarna började formuleras av John Bowlby. Han

Läs mer

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning pehr.granqvist@psychology.su.se Presenterat vid Forum FUB: Aktuellt i FUB-världen, Luleå, 150508 Huvudpoänger att ta med sig hem Barn till mammor

Läs mer

ATT VÄLJA INSKOLNINGSMETOD EN STUDIE OM FÖRSKOLLÄRARES SYN PÅ INSKOLNING

ATT VÄLJA INSKOLNINGSMETOD EN STUDIE OM FÖRSKOLLÄRARES SYN PÅ INSKOLNING ATT VÄLJA INSKOLNINGSMETOD EN STUDIE OM FÖRSKOLLÄRARES SYN PÅ INSKOLNING Grundnivå Pedagogiskt arbete Sofia Åberg Loella Persson Program: Examensarbete; Att utforska pedagogiskt arbete för pedagogiskt

Läs mer

Schema för dagen. Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori en snabbgenomgång

Schema för dagen. Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori en snabbgenomgång 09.00-15.30 Fika 10.30-11.00 Lunch 12.45-13.30 Schema för dagen Bensträckare fruktstund 14.30 www.famos.se www.sfft.se Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori

Läs mer

Det goda Samspelet MÄNNISKANS BEHOV I CENTRUM Vilka kunskaper behöver vi vuxna ha och vad behöver vi kunna tillföra för att våra barn ska få en sund uppväxtmiljö? anna-rosa.perris@cbti.se AGENDA Struktur

Läs mer

Barns introduktion i förskolan

Barns introduktion i förskolan Rapport2016vt01949 Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Självständigt arbete, 15 hp Barns introduktion i förskolan utifrån ett anknytningsteoretiskt perspektiv Jenny Jansson Ann-Sofie

Läs mer

ANKNYTNING I FÖRSKOLAN

ANKNYTNING I FÖRSKOLAN ANKNYTNING I FÖRSKOLAN HUR SKAPAR PEDAGOGER TRYGGHET I BARNGRUPPEN? Grundnivå Pedagogiskt arbete Magdalena Rosenqvist 2018-FÖRSK-G63 Program: Förskollärarprogrammet Svensk titel: Anknytning i förskolan

Läs mer

Anknytning - Funktionshinder POMS konferens. Örebro november 2007

Anknytning - Funktionshinder POMS konferens. Örebro november 2007 Anknytning - Funktionshinder POMS konferens Örebro 12-14 november 2007 Lene Lindberg Psykolog, Fil dr Stockholms läns landsting Lydia Springer Psykolog Vuxenhabiliteringen, Uppsala Disposition Anknytningsteori

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

Föräldrainformation om inskolning till förskola

Föräldrainformation om inskolning till förskola Föräldrainformation om inskolning till förskola (Lokala avvikelser kan förekomma) VÄLKOMMEN Som förälder är man alltid angelägen att ens barn skall ha det så bra som möjligt. För att barnet skall få det

Läs mer

Desorganiserad anknytning

Desorganiserad anknytning Desorganiserad anknytning - en biologisk paradox Tor Wennerberg Vad ska jag prata om idag? Anknytningsteorin: vad är egentligen anknytning? Desorganiserad anknytning som en biologisk paradox, när den enda

Läs mer

Barns behov och föräldrars omsorgsförmåga. Vi kan alla göra skillnad, Västerås 2012

Barns behov och föräldrars omsorgsförmåga. Vi kan alla göra skillnad, Västerås 2012 Barns behov och föräldrars omsorgsförmåga. Vi kan alla göra skillnad, Västerås 2012 Kjerstin Almqvist Specialist i klinisk psykologi, leg. psykoterapeut, Professor i medicinsk psykologi Karlstads Universitet

Läs mer

Anknytning i teori och praktik

Anknytning i teori och praktik Anknytning i teori och praktik Pia Risholm Mothander prm@psychology.su.se En utvecklingsteori om behovet av nära känslomässiga relationer - från vaggan till graven Alla älskar steori Utgångspunkt i klinisk

Läs mer

God natt, Alfons Åberg

God natt, Alfons Åberg God natt, Alfons Åberg Sömn under förskoleåren En livsviktig återhämtning och en källa till stress 1 Sömnens fysiologi 2 Sömnens fysiologiska effekter Kroppstemperatur går ned Stresshormoner minskar Tarmar

Läs mer

Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn

Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn Karin Lundén Socialt Arbete, Göteborgs Universitet Karin.Lunden@socwork.gu.se Att beröra Erfarenheter från ett forskningsprojekt Vad är omsorgssvikt Hur vanligt

Läs mer

Vad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta?

Vad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta? Vad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta? 1 För att förstå hur barn upplever och hanterar smärta Smärta är inte en isolerad känsla, utan det finns såväl oro och rädsla i samma emotion

Läs mer

Verksamhetsplan, allmän del

Verksamhetsplan, allmän del Verksamhetsplan, allmän del 2018-2019 Barnavårdsföreningen i Finland r.f. 31.10.2018 Innehållsförteckning 1. Våra styrdokument... 2 2. Värdegrunden... 3 3. Barnavårdsföreningens småbarnspedagogik... 4

Läs mer

Exempel från det lokala arbetet. Marika Lostedt & Outi Saloranta-Eriksson 11/2016

Exempel från det lokala arbetet. Marika Lostedt & Outi Saloranta-Eriksson 11/2016 Exempel från det lokala arbetet Marika Lostedt & Outi Saloranta-Eriksson 11/2016 TRAPPSTEG FÖR ATT KLARA AV FÖRÄNDRING Vision Kunnande Motivation Resurser Plan Förändring? Kunnande Motivation Resurser

Läs mer

Barnets namn och födelsetid: Offentlighetslagen 24 1 mom. 25 punkten. BARNETS BILD

Barnets namn och födelsetid: Offentlighetslagen 24 1 mom. 25 punkten. BARNETS BILD BARNETS BILD För varje barn görs en egen individuell Plan för småbarnspedagogik. Denna blankett är planens andra del. Planen stöder barnets individuella utveckling, fostran och lärande. En småbarnspedagogik

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Välkommen! Utbildnings- och info dag på Högsand

Välkommen! Utbildnings- och info dag på Högsand Välkommen! Utbildnings- och info dag på Högsand 20.05.2017 Barnavårdsföreningen i Finland r.f. Finlands äldsta barnskyddsorganisation, från 1893 Grundande medlem i stiftelsen Barnens Dag (Borgbacken) Verksamhet:

Läs mer

Anknytning, omsorgssvikt och familjehem. Karin Lundén, FD karinlunden@comhem.se Karin.Lunden@socwork.gu.se

Anknytning, omsorgssvikt och familjehem. Karin Lundén, FD karinlunden@comhem.se Karin.Lunden@socwork.gu.se Anknytning, omsorgssvikt och familjehem. Karin Lundén, FD karinlunden@comhem.se Karin.Lunden@socwork.gu.se Viktiga företeelser n Barn utvecklas i relation n Barns hjärna utvecklas i relation n Omsorgssvikt

Läs mer

Emelie Cramér-Wolrath Fil. dr och rådgivare

Emelie Cramér-Wolrath Fil. dr och rådgivare Emelie Cramér-Wolrath Fil. dr och rådgivare Hur händer det? JO orsaken till min forskning var att ta reda på hur svenskt teckenspråk, som modersmål, tillägnas över tid men det resulterade i att jag tittade

Läs mer

1. En transaktionell modell -- grunden för att förstå utveckling

1. En transaktionell modell -- grunden för att förstå utveckling Det kommer naturligt men vad är det som kommer naturligt? Omvårdnadsförmåga ur ett anknytningsperspektiv Anders Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Samspelet föräldrar --

Läs mer

Grundnivå 2 Anknytning de yngre barnens första tid i förskolan

Grundnivå 2 Anknytning de yngre barnens första tid i förskolan Examensarbete Grundnivå 2 Anknytning de yngre barnens första tid i förskolan En studie om fyra förskollärares resonemang om anknytning för de yngre barnen i förskolan A study of four preschoolers reasoning

Läs mer

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran Centrala Barnhälsovården 2013-11-01 BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran Förebyggande strategier för BVC-sjuksköterskan: Lyssna alltid på hur föräldrarna pratar om sitt barn,

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Personalen i daghemmet finns till för barnet.

Personalen i daghemmet finns till för barnet. 2. VÅR VÄRDEGRUND 2.1 TRYGGHET Vi strävar till att erbjuda barnet en god vård och en trygg miljö. Varaktiga människoförhållande och strukturerad dagsrytm. Att barnet och familjen ska känna sig varmt välkomna

Läs mer

Barn och trauma Konsekvenser, förståelse och bemötande

Barn och trauma Konsekvenser, förståelse och bemötande Barn och trauma Konsekvenser, förståelse och bemötande Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN Agenda Traumateori utvecklingspsykologi, anknytningsteori, neurobiologi

Läs mer

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Göteborg 2014 05 07

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Göteborg 2014 05 07 Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Göteborg 2014 05 07 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Varför är utsatthet

Läs mer

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning pehr.granqvist@psychology.su.se Presenterat vid Intras 10-årsjubileum, Stockholm, 2015-09-21 DN Debatt 2015-06-08 Stoppa övergreppen mot funktionsnedsatta

Läs mer

Små fötters steg in i förskolans värld anknytningens betydelse för det lilla barnet

Små fötters steg in i förskolans värld anknytningens betydelse för det lilla barnet LÄRARUTBILDNINGEN Barn Unga Samhälle Examensarbete i barndom och lärande 15 högskolepoäng, grundnivå Små fötters steg in i förskolans värld anknytningens betydelse för det lilla barnet SMALL FEET WALKING

Läs mer

Barn som är närstående

Barn som är närstående 2014-09-29 Barn som är närstående DISKUSSIONSFRÅGOR Diskussionsfrågor är ett material som kan användas för att diskutera och reflektera över arbetet med Barn som är närstående i verksamheten. Används gärna

Läs mer

EFT. Emotionally Focused Therapy for Couples. Gerd Elliot & Tommy Waad

EFT. Emotionally Focused Therapy for Couples. Gerd Elliot & Tommy Waad EFT Emotionally Focused Therapy for Couples känslor Inte tala om känslor. Tala utifrån känslor. att vara i känslan och kunna tala om den EFT:s teoretiska referenser Den experimentella teorin Systemteori

Läs mer

ANKNYTNING I FÖRSKOLAN

ANKNYTNING I FÖRSKOLAN ANKNYTNING I FÖRSKOLAN EN STUDIE OM FÖRSKOLLÄRARES FÖRHÅLLNINGSSÄTT KRING ANKNYTNING MELLAN BARN OCH FÖRSKOLLÄRARE Grundnivå Pedagogiskt arbete Julia Hellgren Linnea Klasson 2019-FÖRSK-G21 Program: Förskollärarprogrammet

Läs mer

STORSTUGANS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013-2014

STORSTUGANS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013-2014 STORSTUGANS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013-2014 1. Gruppfamiljedaghemmet Storstugan Storstugan är en gruppfamiljedagvårdsenhet med plats för 12 barn och tre vuxna. Vi är belägna i Lillhoplax på Korpasbackavägen

Läs mer

NATTENS BETYDELSE FÖR BARNS ANKNYTNING EN KVALITATIV STUDIE OM BARNS ANKNYTNINGSMÖNSTER PÅ DYGNET- RUNT-FÖRSKOLA. Grundnivå Pedagogiskt arbete

NATTENS BETYDELSE FÖR BARNS ANKNYTNING EN KVALITATIV STUDIE OM BARNS ANKNYTNINGSMÖNSTER PÅ DYGNET- RUNT-FÖRSKOLA. Grundnivå Pedagogiskt arbete NATTENS BETYDELSE FÖR BARNS ANKNYTNING EN KVALITATIV STUDIE OM BARNS ANKNYTNINGSMÖNSTER PÅ DYGNET- RUNT-FÖRSKOLA Grundnivå Pedagogiskt arbete Lovisa Hansson 2018-FÖRSK-G11 Program: Förskollärarprogrammet

Läs mer

Rusmedel ur barnets synvinkel

Rusmedel ur barnets synvinkel FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver

Läs mer

Anknytning/ Relationer

Anknytning/ Relationer Ge liv Ta oss tillbaka till glädje Kan vara humörändrande Anknytning/ Relationer Relationer Trygga relationer (trygg anknytning) Ge en trygg hamn (plats) Ett säkert ställe (bas) från vilket man kan utforska

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker eller få ytterligare lästips!

Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker eller få ytterligare lästips! Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker eller få ytterligare lästips! Arvika: 0570-71 20 76 sjukhusbiblioteket.arvika@liv.se Karlstad: 054-61 51 44 sjukhusbiblioteket.karlstad@liv.se

Läs mer

ELKAS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

ELKAS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN ELKAS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Uppdaterad 07.10.2015 INNEHÅLL Inledning 1. Daghemmet Elkas värdegrund och fostringsprinciper 1.1. Personalen 1.2. Barnen 2. Med barnaögon 2.1. Fostringsgemenskapen 2.2.

Läs mer

PEDAGOGISK DOKUMENTATION TILL VILKEN NYTTA? Karis, Jan-Erik Mansikka, universitetslektor, Helsingfors universitet

PEDAGOGISK DOKUMENTATION TILL VILKEN NYTTA? Karis, Jan-Erik Mansikka, universitetslektor, Helsingfors universitet PEDAGOGISK DOKUMENTATION TILL VILKEN NYTTA? Karis, 12.5.2017 Jan-Erik Mansikka, universitetslektor, Helsingfors universitet VAD SÄGER DE NYA GRUNDERNA? Pedagogisk dokumentation (kap. 4.2) en arbetsmetod

Läs mer

Examensarbete. Att skapa goda möjligheter under inskolningen. Utbildningsvetenskap 15 hp

Examensarbete. Att skapa goda möjligheter under inskolningen. Utbildningsvetenskap 15 hp Examensarbete Lärarutbildining mot lägre åldrar, inriktning Barn och Matematik/naturorienterade ämnen 210 hp Att skapa goda möjligheter under inskolningen En studie om pedagogers uppfattning kring barns

Läs mer

Välkommen till Galjonens förskola

Välkommen till Galjonens förskola Välkommen till Galjonens förskola Innehållsförteckning ATT BÖRJA I FÖRSKOLAN... 3 Förälderns roll under inskolningen... Pedagogens roll under inskolningen... Lämning... Uppföljning... LÄMNING OCH HÄMTNING

Läs mer

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 BARNET Namn, personnummer Adress FÖRÄLDRAR/VÅRDNADSHAVARE Namn, personnummer Adress Namn, personnummer Adress BARNETS FAMILJERÄTTSLIGA STÄLLNING

Läs mer

Funktionell beteendeanalys vid. teori och praktik Kan röd tejp och en rengjord hörapparat göra någon skillnad? 5/17/2016

Funktionell beteendeanalys vid. teori och praktik Kan röd tejp och en rengjord hörapparat göra någon skillnad? 5/17/2016 Funktionell beteendeanalys vid problema ska förfly ningar teori och praktik Kan röd tejp och en rengjord hörapparat göra någon skillnad? Förflyttningar föregår alla ADL aktiviteter Försämrad ADL predicerar

Läs mer

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Jessica Olsson, jessica.olsson@kil.se 2017-11-01 Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling VÅR VISION På vår förskola arbetar vi medvetet

Läs mer

En trygg mjuklandning

En trygg mjuklandning En trygg mjuklandning Egenvårdare som stöd när barnet börjar på daghem Anni Veijalainen Examensarbete Det sociala området 2012 EXAMENSARBETE Arcada Utbildningsprogram: Det sociala området Identifikationsnummer:

Läs mer

Syfte..23. Deltagare...25 Intervju AAI... 25 Kodning av AAI...25 Procedur...28

Syfte..23. Deltagare...25 Intervju AAI... 25 Kodning av AAI...25 Procedur...28 Innehållsförteckning sid Anknytningsteorins grunder..... 5 Trygghet och utforskande.......5 Anknytningens utveckling........6 Inre arbetsmodeller........7 Hierarki av arbetsmodeller........ 8 Arbetsmodellernas

Läs mer

FINNS DU DÄR FÖR MIG EN STUDIE OM ANKNYTNINGSTEORINS

FINNS DU DÄR FÖR MIG EN STUDIE OM ANKNYTNINGSTEORINS FINNS DU DÄR FÖR MIG EN STUDIE OM ANKNYTNINGSTEORINS TRYGGA BAS Grundnivå Pedagogiskt arbete Linda Ahlgren Malin Måneskiöld 2018-FÖRSK-G10 Program: Förskollärarutbildningen Svensk titel: Finns du där för

Läs mer

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN på daghemmet Lyan

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN på daghemmet Lyan PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN på daghemmet Lyan TRADITIONER Jul, påsk m.m. Vår kultur och andras SAMARBETE Föräldrar, nätverk, mångprofessionalitet, stödnivåer, fostringsgemenskap, utvecklingssamtal RUTINER

Läs mer

SMÅBARNSFOSTRAN. Information till småbarnsföräldrar. Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje?

SMÅBARNSFOSTRAN. Information till småbarnsföräldrar. Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje? Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje? Vad ligger bakom lek och rörelse? Varifrån glädje i delaktighet? SMÅBARNSFOSTRAN Information till småbarnsföräldrar Syftet med detta häfte är att informera föräldrar

Läs mer

Andelen trygga relationer i förskolan

Andelen trygga relationer i förskolan Andelen trygga relationer i förskolan har minskat de senaste 2o åren Detta gäller speciellt de små barnen som är mer beroende av vuxna för att reglera sina känslor Större barngrupper, fler barn per vuxen,

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett

Läs mer

Trygga anknytningsrelationer och förskollärare

Trygga anknytningsrelationer och förskollärare Trygga anknytningsrelationer och förskollärare Förskollärares uppfattning om och arbetsmetoder för trygga anknytningsrelationer i förskolan Evelyn Joseph Självständigt arbete Pedagogik GR (C) Huvudområde:

Läs mer

Betydelsen av barns anknytning och anknytningsmönster i förskolan

Betydelsen av barns anknytning och anknytningsmönster i förskolan LÄRANDE OCH SAMHÄLLE Barn unga samhälle Examensarbete i barndom och lärande 15 högskolepoäng, grundnivå Betydelsen av barns anknytning och anknytningsmönster i förskolan The importance of childrens attachment

Läs mer

Själv och tillsammans Borlänge 20 okt 2017

Själv och tillsammans Borlänge 20 okt 2017 Själv och tillsammans Borlänge 20 okt 2017 TOR WENNERBERG Psykolog och författare 1 Vad ska jag prata om idag? Anknytning: kärlek som evolutionär överlevnadsmekanism. Inte bara anknytning: differentiering

Läs mer

Inskolning av adopterade barn i förskolan

Inskolning av adopterade barn i förskolan Lärarutbildningen Självständigt arbete Inskolning av adopterade barn i förskolan - en studie Författare: Jessica Borglund, Alexandra Dahlbäck och Erika Olsson Handledare: Margareta Redegard Examinator:

Läs mer

ANKNYTNINGENS BETYDELSE FÖR TRYGGHET EN STUDIE OM FÖRSKOLLÄRARES SYN PÅ BARNS ANKNYTNING I FÖRSKOLAN. Grundnivå Pedagogiskt arbete

ANKNYTNINGENS BETYDELSE FÖR TRYGGHET EN STUDIE OM FÖRSKOLLÄRARES SYN PÅ BARNS ANKNYTNING I FÖRSKOLAN. Grundnivå Pedagogiskt arbete ANKNYTNINGENS BETYDELSE FÖR TRYGGHET EN STUDIE OM FÖRSKOLLÄRARES SYN PÅ BARNS ANKNYTNING I FÖRSKOLAN Grundnivå Pedagogiskt arbete Maria Liljebjörn Jennie Andersson 2016-FÖRSK-K05 Program: Förskollärarutbildning

Läs mer

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer Traumamedveten omsorg Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 3 ACE-studien - Adverse Childhood Experience Traumatiserande och negativa händelser

Läs mer

Anknytning och föräldrablivande i adoptionsfamiljer. Carolina Laine Leg. psykolog

Anknytning och föräldrablivande i adoptionsfamiljer. Carolina Laine Leg. psykolog Anknytning och föräldrablivande i adoptionsfamiljer Carolina Laine Leg. psykolog Vad är anknytning? Anknytning Att stå i förbindelse med en större enhet Anknytningsteorin handlar om Hur ett känslomässigt

Läs mer