Anknytning/ Relationer

Transkript

1 Ge liv Ta oss tillbaka till glädje Kan vara humörändrande Anknytning/ Relationer Relationer Trygga relationer (trygg anknytning) Ge en trygg hamn (plats) Ett säkert ställe (bas) från vilket man kan utforska och lära om världen Relationen med föräldern blir internaliserad Blir modellen av en trygg hamn Trygga relationer Viktiga relationer i barndomen (auktoritetspersoner, föräldrar) Vuxna romantiska relationer Terapeutiska relationer 3 sorters säkra platser Lär dig att leva från huvudet Skapar starka känslor Straffar deras uttryck Vi kopplar ur hjärtat Poängen är att undvika att känna övergivenhet och besvikelse därför att det är utmattande. Det är lättare att inte bry sig, att vara likgiltig. När de blir vuxna säger de: Det var väl inte så farligt? Blir avvisande gentemot andras känslor. Dysfunktionella familjer Ministry 1

2 De är upptagna med Kraften i positivt tänkande De erkänner sällan behov De lever i en stå ut med det filosofi De ser negativa känslor (ilska, sorg, förtvivlan) som något farligt När barnen har negativa känslor så tror de antigen att det är fel på barnen eller dom som föräldrar De tror att känslor är styrd av viljan Undvikande människor avviser och minimerar negativa känslor. Om våra föräldrar inte responderade till våra behov som barn, så lär vi oss att minimera våra behov, undvika dem och lugna oss själva Talar om känslor och behov Ställer gärna frågor om känslor Accepterar och värdesätter känslor Använder känslor som en guide för vad som blir nästa steg Coachande människor tycker om att lägga märke till känslor Kontinuitet är helande Barnet gråter Mamman kommer Mamman kopplar med barnets behov Barnet blir tröstat Trygg anknytning Människor med trygg anknytning brukar hålla med om följande: Det är relativt lätt för mig att känslomässigt komma nära andra människor. Jag är trygg med att vara beroende av andra och att andra är beroende av mig. Jag är inte orolig över att vara ensam eller om andra inte accepterar mig. Trygg anknytning Ministry 2

3 Denna anknytningsstil är oftast ett resultat av att man haft varma och förstående interaktioner i tidiga relationer. En människa med trygg anknytning har ofta en positiv syn på sig själv och på sin partner. De ser också positivt på sina relationer. De uttrycker ofta större tillfredsställelse med sina relationer än människor med andra anknytningsstilar. Trygg anknytning Trygg anknytning Känslomässigt tillgänglig Anpassad Observant Känslig för barnets behov Responderande De blir ofta ledare De värderar sina behov Ber om hjälp och kontakt när de behöver det De erbjuder tröst och stöd när andra behöver det Anpassning Resultat hos barnet Om jag kommunicerar, så kommer jag tas hand om Min röst/mina behov påverkar min omgivning Jag kommer klara av det som händer i min värld och andra kommer stödja och hjälpa mig Otrygga relationer Trygg, stödjande Anpassad efter sig själv och andra Ministry 3

4 Otrygga relationer 1 Ambivalent 2 Undvikande 3 Desorganiserad Ambivalent anknytningsmönster 3 otrygga anknytningsmönster Barnet gråter Ibland kommer mamma Ibland kommer ingen Ibland kväver mamman barnet (överdriver) Människor som har en orolig eller helt upptagen anknytning brukar hålla med om följande: "Jag vill ha en känslomässig närhet till andra, men ofta verkar det som om andra är tveksamma till att komma så nära som jag vill Jag känner mig inte trygg utan nära relationer, men ibland oroar jag mig för att andra inte värdesätter mig lika mycket som jag värdesätter dem. En människa med denna anknytningsstil söker en hög nivå av närhet, erkännande och gensvar från sin partner Ibland värderar de närhet så mycket att de blir överberoende av sin partner - ett tillstånd som i dagligt tal kallas klängighet. Ministry 4

5 I jämförelse med människor med trygg anknytning, har ofta människor i denna kategori en mindre positiv syn på sig själva. De tvivlar ofta på att de är värdefulla som partner och anklagar sig själva för sin partners avsaknad av gensvar Människor som är oroliga och helt upptagna av anknytningar kan också uppvisa höga nivåer av emotionella uttryck, ängslan och impulsivitet i sina relationer Inkonsekvent tillgänglighet uppmärksamhet respons påträngande Distraherad Orolig och osäker som barn Som föräldrar är de upptagna med egna känslomässiga behov och agerar utifrån tidigare olösta konflikter Deras bagage hindrar dem att koppla med sina egna barn (ex: de uppför sig som barn istället för vuxna) Rädd, osäker, ambivalent (blandade känslor) Man kan inte lita på andra Mina behov möts ibland och ibland inte, vilket blir det nu? Världen är en känslomässigt opålitlig plats fylld av osäkerhet Jag har ingen kontroll Jag har ingen betydelse Ambivalent mönster hos vuxna Önskar kontakt men har svårt att ta emot när det finns Du älskar mig nu, men gör du det fortfarande imorgon? Söker närhet, men är rädd att förlora det Dina behov är viktigare än mina Att känna närhet förknippas med ångesten att förlora det Ministry 5

6 Helande för människor med ambivalent anknytning Jag är också viktig Koppla med sin egen självkänsla Behåll självkänslan i andras närvaro Undvikande anknytningsmönster Barnet gråter Mamma kommer inte Barnet ger upp slutar gråta (om man mäter kroppens signaler så önskar barnet fortfarande kontakt lika mycket som vilket annat barn) Jag är trygg utan nära känslomässiga relationer Det är mycket viktigt för mig att känna mig oberoende och självständig Jag föredrar att inte vara beroende av andra eller att andra är beroende av mig Människor med denna anknytningsstil vill vara väldigt oberoende. Deras längtan efter oberoende ses ofta som ett sätt att försöka undvika anknytning över huvud taget. De ser sig själva som självständiga och osårbara vad gäller känslor som har att göra med att stå nära andra människor. De menar ofta att de inte behöver nära relationer. Vissa tycker till och med att nära relationer inte alls är viktiga. Därför är det inte förvånansvärt att de inte så ofta söker närhet med sin partner, vilken de ofta ser mindre positivt på än på sig själva. Ministry 6

7 Undersökningar visar att denna anknytningsstil ofta är defensiv. Människor med avvisandeundvikande anknytningsstil tenderar att förtränga eller dölja sina känslor, och de har ofta känslor av förkastelse, vilket gör att de distanserar sig själva från den som förkastar dem (deras partner). Avvisande Känslomässigt otillgänglig oobservant Ingen respons Avvisande (upptagen) Bortkopplad från intimitet Tankar istället för känslor Emotionellt ofruktbart hem Barnet undviker närhet och känslomässiga band, slutar behöva Som barn blir de utfrysta Som vuxna avvisar de anknytningar De vet inte hur de ska anknyta med eller trösta andra, så de försöker prata andra ur sin smärta eller minimerar deras behov som de inte vet hur man ska möta Avvisande mot anknytning och intima relationer Jag har inte fått någon hjälp av att umgås dig i det förflutna, varför skall jag försöka igen? Världen är känslomässigt karg Förvirrad och rädd (undvikande anknytning) Barnet gråter Barnet blir slaget eller får tröst, blir ignorerat eller skriks åt Plötsliga humörsvängningar Dissociation Människor som förlorat något viktigt eller blivit sexuellt utnyttjade som barn eller ungdomar, utvecklar ofta denna anknytningsstil. De brukar hålla med om följande: "Jag är inte bekväm med att komma nära andra. Jag vill ha känslomässigt nära relationer, men jag tycker det är svårt att lite på andra helt och fullt eller vara beroende av dem... Ministry 7

8 Jag oroar mig ibland att jag ska bli sårad om jag tillåter mig att komma nära andra. Människor med denna anknytningsstil har blandade känslor angående nära relationer; Å ena sidan vill de ha nära känslomässiga relationer, men å andra sidan brukar de känna obehag vid känslomässig närhet. Till dessa blandade känslor kommer också, ibland omedvetet, en negativ syn på sig själv och på sin partner. Ofta ser de sig själva som ovärdiga att få gensvar från sin partner, och de litar inte på sin partners intention. Människor med en rädd-undvikande anknytningsstil, liksom de avvisande-undvikande, söker mindre närhet i relationer och förtränger ofta sina känslor. De är mycket obekväma att visa tillgivenhet. Undvikande mönster hos vuxna Minimerar betydelsen av känslor och behov Anknyter till saker, arbete och projekt Intellektualiserar Självförsörjning (stolthet i att inte behöva någon) Svårt att klara av händelser som antyder behov för relationer Undvikande mönster hos vuxna Kan tro på hårt arbete och extrem autonomi eller självständighet medans de uteslutar relationer eller minimerar deras betydelse Kan ogilla partnerns känslomässiga uttryck - på grund av att de själv oftast omedvetet förtrycker sina känslor Helande för människor med undvikande anknytning Tro att det finns någon Förmågan att ta emot hjälp Öka känslan av tillhörighet Ministry 8

9 Desorganiserad anknytningsmönster Ilska eller fruktan Förvirrande, kaotisk Alarmerande Överväldigande Kränkande, alkoholiserade hem Desorganiserad anknytning Som barn har de svårt att komma överens med andra och att balansera sina känslor Som vuxna har de olösta trauma eller förluster Deras inre och yttre värld kännetecknas av kaos De är oförmögna att skapa en trygg och stabil plats att stå Farliga sätt att handskas på Desorganiserad anknytning Kom/stopp kontakt/undvikelse Den jag behöver för att få tröst är den som skrämmer eller skadar mig Jag förstår inte vårt förhållande Livet ger ingen mening Desorganiserad anknytning Desorganiserade vuxna Svårt att fokusera Längtar efter men fruktar närhet Dilemman leder till starka känslor och därmed svårt att lösa problem och fatta beslut Stort behov av kontroll Blir lätt överväldigad Svårigheter att reglera påverkning Desorganiserad anknytning Helande för människor med desorganiserad anknytning Klarhet (tydlig) Trygga och säkra relationer Skilj på anknytningsmönster och överlevnadsmönster Desorganiserad anknytning Ministry 9

10 Att hjälpa människor med anknytningssvårigheter Trauma tar bort tryggheten, en säker relation återställer den Det bästa sättet att förutsäga effekterna av ett trauma är inte händelsens omfattning, men om vi kan söka och ta emot tröst från andra. När vi inte kan hitta kärlek och anknytning, blir det känslomässiga kaoset djupare. Med alla trauman, är kronisk rädsla och ilska problematiska efterverkningar. Men den största stötestenen i relationsproblem, enligt min mening, är känslan av skam som drabbar överlevande. Helande från skam Efter trauma, känner vi oss ärrade, förorenade, eller helt enkelt dåliga. Vi känner ett ansvar för de fruktansvärda saker som hänt oss och ovärdiga av omsorg och uppmärksamhet. Hur kan vi be om det vi inte förtjänar? Helande från skam Ministry 10

11 Vi behöver att vårt anknytningsband skall vara en fristad och även ett sant vittne till vår smärta, för att försäkra oss att vi inte är att skylla för det som hände och att vi är inte svaga därför att vi är hjälplösa och överväldigade. En säker kärleksrelation fungerar som en skyddande sköld när vi möter monster och drakar och hjälper oss att läka efter det att draken är borta. Ohälsosamma familjer kräver vuxenbeteende från barnet (perfektionism) Det är omöjligt, så skam dumpas på barnet Ilskan från att skämmas vänds mot en själv för att skydda anknytningar för överlevnad Ilska gentemot någon vi är beroende av skapar skuldkänslor, så ilskan rättas mot en själv Starka på huvud-kunskap Svag på hjärta-kunskap Förälders "du är" uttalanden utvecklas till jag är" uttalanden Skammande familjer Ministry 11

12 I extremt problemfyllda familjer lär barnen sig att starka känslor oftast omedelbart för till våldsamt beteende Känslor Känner du skam när du blir smärtsamt medveten om att du känner dig som ett rädd, övergivet barn? I så fall fruktar du kanske obehagliga känslor i allmänhet och att tappa kontrollen" i synnerhet. Känslor När vår fristad med en annan hotas blir vi överväldigade av: en hjälplös sorg skam för känslor av otillräcklighet eller misslyckande desperat rädsla för avvisning, förlust och övergivenhet en primärpanik Det finns väldigt få sätt att handskas med smärta när våra primärbehov för anknytning inte är uppfyllda Känslor Känslor Ministry 12

13 Det ända sättet att förändra en känsla är att ersätta den med en annan känsla Känslor Fruktan dominerar alla känslor förutom kärlek Smärta Sorg Fruktan Skam Glädje Tröst Acceptans Beskydd Reglering av känslor Anknytning sker i primärkänslorna Vilka relationella kärnbehov är hotade? Ta deras sorg, känn den med dem och låt vad de säger röra dig Ge det tillbaka till dem med empati (inte rapportera fakta) Erkänn och validera känslorna, försök komma åt primärkänslorna Du kan gå till dina primärkänslor och bjuda in dem till deras Ministry 13