Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande"

Transkript

1 Anknytning hos små och stora barn Vikten av trygghet för lek och lärande

2 Anknytning i förskolan Malin Broberg är leg. psykolog och docent i psykologi vid Göteborgs universitet. Birthe Hagström är förskollärare, speciallärare och fil.dr i pedagogik. Anders Broberg är leg. psykolog, leg. psykoterapeut och professor i klinisk psykologi vid Göteborgs universitet.

3 Anknytningsteori Disposition Barn möter världen på olika sätt Skillnad mellan små och stora barn Att vara en vikarierande anknytningsperson

4 Anknytningsteorins grunder Bygger på evolutionsteorin Beteendesystem har vuxit fram för att de har fördelar Varför älskar barn sina mammor? Varför reagerar barn med rädsla vid separation och vid åsynen av främlingar?

5 Mathypotesen Barn älskar sina mammor för att hon tillfredsställer behovet av mat vilket ger upphov till en önskan om kontakt med henne Barn utvecklar dock nära relationer även till personer som inte ammar dem, t.ex. pappor

6 Präglingshypotesen Barn har en kritisk period vid födelsen då biologin gör dem extra vakna för att lära känna igen sin mamma Även barn vars mammor inte kan ta hand om dem direkt efter födelsen utvecklar anknytning

7 Anknytningshypotesen Ungar är beroende av värme och beskydd för överlevnad och söker närhet för att minska risken att blir utsatt för faror. Vuxna är utrustade med ett omvårdnadssystem som triggas av barnets signaler (utseende, skrik och leenden)

8 Varför knyter vi an? Människan en nomad bland andra

9 Att ha de små nära sig ökar överlevnaden Många djur kan gömma sina ungar i bohålor när de letar mat. Andra bär sina ungar med sig. Separation från mamman utgör den kraftigaste farosignalen

10 Att få någon att ta hand om väcker starka känslor!

11 Omvårdnad och anknytning Två sidor av samma mynt

12 Anknytning Människor utvecklar och bevarar förmågan att använda sig av vissa utvalda personer som källor till trygghet (att utforska världen ifrån) och beskydd att återvända till när fara hotar. Anknytningsbeteenden utlöses omedvetenhet och utan syfte från barnets sida. Det nyfödda barnet skriker inte för att föräldern ska ge det mat, men föräldern ger det mat när det skriker

13 Hur utvecklas anknytning? Barn som har kontinuerlig kontakt med en eller ett par vårdare under sitt första år kommer att utveckla en anknytning till dessa och söka sig till dem när fara hotar De kommer också att protestera vid separation ifrån dessa vårdare.

14 Knyter alla barn an? Ja nästan! Barn kan inte välja att inte knyta an till mindre bra vårdare Att knyta an är inte det samma som att anknytningen är långsiktigt hälsosam för barnet Viktigt att skilja mellan anknytning och anknytningskvalitét

15 Förhållandet mellan anknytning och utforskande Är olika system och kan inte vara aktiva samtidigt. Utforskande sker mest avslappnat och effektivt med föräldern i närheten

16 Anknytning - ett biologiskt kontrollsystem Beroende av sensorer som anger när det är dags att aktivera

17 Vilka stimuli aktiverar anknytningssystemet? Inre faktorer t.ex. smärta, sjukdom, hunger, rädsla, utmattning Yttre faktorer t.ex. att lämnas ensam, främmande personer, höga ljud, mörker, plötsliga temperatur växlingar Vad försätter systemet i viloläge?

18 Kroppskontakt!

19 Närhet utforskande - omvårdnad Vid rädsla aktiveras anknytningssystemet och barnets behov av närhet och skydd Vid lugn finns utrymme för utforskande och avstånd Den vuxnes uppgift är att skapa utrymme för och balansera dessa system till barnets bästa

20 Trygghetscirkeln återges med tillstånd av Cooper, Hoffman, Marvin och Powell, 2011 TRYGGHETSCIRKELN Omvårdnadsperson som tar hand om ett barn och tillgodoser dess behov Jag behöver att du Jag behöver att du Stödjer mitt utforskande Vakar över mig Gläds åt mig Hjälper mig Har roligt tillsammans med mig Skyddar mig Tröstar mig Njuter av att vara med mig Organiserar mina känslor Jag behöver att du Jag behöver att du Välkomnar mig tillbaka till dig Allt jag behöver veta för att stödja mitt barns trygghet Alltid: är STÖRRE, STARKARE, KLOKARE och SNÄLL När det går: följer mitt barns behov När det krävs: tar ansvar och bestämmer

21 Barn möter världen på olika sätt Temperament handlar om vårt nervsystems reaktivitet Aktivitetsnivå Emotionalitet - styrka i känsloreaktioner Närmande/undvikande Tröstbarhet/avledbarhet Sociabilitet Blyghet Impulsivietet

22 Temperament påverkar hur lätt anknytningssystemet aktiveras Individuella skillnader för när anknytningssystemet aktiveras Avgörande för barnets känsla av trygghet är att få rätt stöd anknytnings systemet aktiveras

23 Att hitta den rätta balansen Den vuxne behöver förstå vad barnet oroar sig för Den vuxne behöver stötta och hjälpa barnet att göra saker det inte vågar på egen hand En inkännande vuxen hjälper barnet att organisera och förstå sina reaktioner

24 Inre arbetsmodeller Föreställningar om sig själv och andra människor baserade på samspel med anknytningspersonerna Jag är värd att älskas och få hjälp när jag behöver det Andra är att lita på och finns där för mig när det behövs Om interaktionen inte varit så positiv utvecklas mindre positiva modeller Jag är inte värd att älskas och få hjälp när jag behöver det Andra är inte att lita på och finns inte där för mig när jag behöver det

25 Anknytningserfarenheter och inre arbetsmodeller Barn som ofta avvisas utvecklar en modell av självet som ovärdigt anknytningspersonens omsorg. De undviker att söka stöd och deaktiverar sitt anknytningssystem Vid inkonsekventa reaktioner på barnets signaler eller ängslighet inför utforskande kan barnet uppfatta omgivningen som farofylld och sig själv som inkompetent. Barnet håller sig ängsligt nära föräldern och anknytningssystemet är uppskruvat på max

26 Små och stora barn - vad är skillnaden? Foto: Lotte Fernvall, Aftonbladet

27 I grunden inget behovet av trygghet har vi med oss hela livet Våra förutsättningar att klara oss och känna oss trygga på egen hand ökar med åldern Vad som triggar anknytningssystemet förändras med åldern (konflikter med jämnåriga en vanlig orsak hos äldre barn)

28 Känslan av trygghet inte lika beroende av fysisk närhet Stora barn har mycket mer erfarenhet/övning Stora barn har en annan kognitiv förmåga (minne, inre arbetsmodeller och känsloreglering)

29 Blir man inte bortskämd av att få all denna uppmärksamhet?

30 Anknytning och annan psykologisk utveckling Självkänsla Självständighet Sociala relationer Problemlösning Trygghet underlättar alla former av utforskande och lärande!

31 Anknytning i (för)skolan

32 Att förena förvärvsarbete med att ha barn är inte så enkelt

33 Viktigt att fundera på och vara ärlig med vems behov som styr Vilka behov har små barn i förskolan? Vilka behov har större barn i (för)skolan? Vilka behov har föräldrarna? Vilka behov har pedagogerna? Hur ser förutsättningarna ut för att möta de olika behoven? Hur jämkar vi de olika behoven?

34 Varför reagerar små barn så starkt på separation? Anknytningens syfte är att upprätthålla närhet till en beskyddande vuxen och är nära kopplat till rädslosystemet. Farosignaler är t.ex. okända platser och personer, plötsliga förändringar och att vara ensam. Om en situation innehåller mer än en fara ökar våra reaktioner. Ensam, i främmande miljö med främmande människor = panik!

35 Barn behöver en vikarierande anknytningsperson när föräldern inte är där Hur blir man en vikarierande anknytningsperson? Genom kontinuerlig kontakt och upprepad erfarenhet av att personen kan tillgodose mitt behov av trygghet

36 Att vänja sig vid ny miljö kräver trygghet

37 Trygghet föder nyfikenhet

38 Fara rädsla - anknytning

39 Samlad erfarenhet av pedagogen som tröstare och av att föräldern återkommer = trygghet

40 Inskolningens syfte att vänja sig Vid den nya miljön Vid en pedagog som kan fungera som en ersättare för föräldrarna Vid att klara sig flera timmar i sträck utan sina föräldrar Vid att använda pedagogen för att försätta anknytningssystemet i viloläge för att kunna ägna sig åt lek och utforskande

41 Separationsreaktioner och sorg Protest -- Vart tog du va gen?? Ilska, upprördhet, hopp och hårt arbete för att uppnå återförening Fo rtvivlan -- Jag saknar dig, jag a r ledsen och ensam. Jag klarar mig inte.. Rädsla avtagande sökbeteende, tystare mer inåtvänd gråt, barnet drar sig undan. Losskoppling -- Jag ma ste klara mig och fo r att kunna ty mig till nya anknytningspersoner ma ste jag koppla loss fra n dig.

42 Separationsreaktionen beror på: Separationens längd Tillgång till en lyhörd vikarierande anknytningsperson Att få hjälp att organisera sina känslor

43 Tecken på att barnet inte är tillräckligt trygg: Häftig/ihållande/återkommande ledsnad (mer än någon timme och flera dagar i rad), trots pedagogens försök att trösta och avleda. Barnet visar få positiva känslor och deltar sällan aktivt och engagerat i förskolans aktiviteter eller lekar. Barnet visar tecken på ett urkopplat anknytningssystem genom att vara passiv, dra sig undan eller vandra omkring planlöst.

44 Överlämning Barn skall inte lämnas på förskolan de skall lämnas ÖVER. Det behöver finnas någon som tar emot och tar över som barnets trygghetsperson. Viktigt för allas skull att ha fungerande överlämningsrutiner Föräldrar som har alltför lätt eller alltför svårt att lämna över sina barn behöver stöd

45 Anknytningshierarki Barn har en inre rangordning och söker spontant den som står överst i hierarkin bland de tillgängliga personerna Svårt för någon längre ner i hierarkin att ta över så länge som föräldrarna är kvar

46 Anknytningsbehov i förskolans vardag

47 Märks barnets anknytningsmönster i förskolan? Alla barn påverkas känslomässigt av att börja förskolan men det märks på olika sätt! Trygga barn protesterar minst lika mycket vid separation de är inte vana att bli övergivna av sin vårdare! Kan bli stökigt och gnälligt hemma en period. Trygga barn har dock inre arbetsmodeller som gör att de förväntar sig att få den trygghet de behöver och överför denna positiva förväntan till pedagogerna. Det är lättare att forma nära relationer med dessa barn

48 Barn med otrygg anknytning Barn med undvikande anknytning kan verka tillsynes trygga i förskolemiljön direkt eftersom de inte ger uttryck för sina anknytningsbehov vare sig till föräldern eller pedagogerna, har dock höga stressnivåer Ambivalenta barn har ofta en jobbig inskolning eftersom de har svårt att släppa föräldern och inte heller så lätt låter sig tröstas av vare sig föräldern eller pedagog Pedagoger har en möjlighet att erbjuda nya, mer positiva, relationserfarenheter genom att inte förstärka barnets tidigare reaktionsmönster

49 Pedagoger kan bidra med positiva anknytningserfarenheter Ju svårare det är för pedagogen att få till stånd en positiv relation med barnet desto viktigare är det! Pedagogen måste vara den som tar ansvaret för att kontakt och samspel utvecklas

50 Trygghet är en förutsättning för lek och lärande!

INSKOLNING OCH TRYGGHET. Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi

INSKOLNING OCH TRYGGHET. Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi INSKOLNING OCH TRYGGHET Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Anknytningsteorins grunder Bygger på evolutionsteorin Beteendesystem har vuxit fram för att de har

Läs mer

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser

Läs mer

Frågor för reflektion och diskussion

Frågor för reflektion och diskussion Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller

Läs mer

Dagens innehåll. Anknytning -- vikten av trygghet för lek och lärande. Vad är anknytning? Anknytningens ändamål. Anknytningens ursprung = människan

Dagens innehåll. Anknytning -- vikten av trygghet för lek och lärande. Vad är anknytning? Anknytningens ändamål. Anknytningens ursprung = människan MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Dagens innehåll Anknytning -- vikten av trygghet för lek och lärande v Hur små barn utvecklar anknytning (= nära känslomässiga band) till vissa vuxna v Anknytningens

Läs mer

Föräldrarnas fackförbund BARNverket

Föräldrarnas fackförbund BARNverket Föräldrarnas fackförbund BARNverket Samarbete för barnens skull Vuxnas samarbete gör barnen trygga BARNverkets ordförande Farmor och mormor Leg. psykolog Författare Alla är beroende av alla. Barnen Föräldrarna

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Dagens upplägg Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer Behovet av någon att ty sig till Referens Pionjärerna

Dagens upplägg Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer Behovet av någon att ty sig till Referens Pionjärerna Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori Dagens upplägg 2. Anknytning i förskoleåldern 3. Anknytning i mellanbarndom, tonår och som vuxen Anders.Broberg@psy.gu.se

Läs mer

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Det lilla barnet kan inte föra sin egen talan Därför behöver vi som träffar barn och föräldrar vara

Läs mer

Anknytning i förskolan;

Anknytning i förskolan; Anknytning i förskolan; Betydelsen av trygghet för lek och lärande Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Kortkurs i anknytningsteori Anknytningens ursprung och ändamål

Läs mer

Anknytning Referenser

Anknytning Referenser Behovet av någon att ty sig till Anknytning i förskoleåren och hur den påverkas av våld i familjen Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser (båda Stockholm:

Läs mer

Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR.

Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR. Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR. Anknytningsteori, Relation Gemenskap Kommunikation Bön Sång Gud

Läs mer

Trygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen

Trygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen Trygga relationer- en viktig grund för lärande Dialogforum om föräldrastöd Stockholm 2014 12 18 Birthe Hagström, fil.dr. birthe.hagstrom@malmo.se Innehåll Förskolan och de minsta barnen Vad är anknytning

Läs mer

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion UPPLÄGG Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion Moment 2 (14.45-16): Föredrag - Anknytning och beteendeproblem hos barn till mödrar med IF: Betydelsen av mödrarnas lyhördhet

Läs mer

När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra

När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra Förskolan är livsviktig Stockholm 2015 11 13 Birthe Hagström, fil.dr. pedagogik Birthe.hagstrom@telia.com Många gånger

Läs mer

Schema för dagen. Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori en snabbgenomgång

Schema för dagen. Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori en snabbgenomgång 09.00-15.30 Fika 10.30-11.00 Lunch 12.45-13.30 Schema för dagen Bensträckare fruktstund 14.30 www.famos.se www.sfft.se Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori

Läs mer

Anknytning. Rikskonferens Kvalitet i förskolan Stockholm 12 oktober Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet, 1

Anknytning. Rikskonferens Kvalitet i förskolan Stockholm 12 oktober Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet,  1 Anknytning Anknytning i förskolan? Therese Selinus 2016 Vad innebär anknytning? Hur hänger anknytning ihop med hjärnans utveckling?? Hur kan vi möta barn som ställföreträdande anknytningspersoner för att

Läs mer

Välkommen! Tidig anknytning och dagvårdsstart Webbföresläning 30.10.2014 Noora Lohi, chef för småbarnsfostran

Välkommen! Tidig anknytning och dagvårdsstart Webbföresläning 30.10.2014 Noora Lohi, chef för småbarnsfostran Välkommen! Tidig anknytning och dagvårdsstart Webbföresläning 30.10.2014 Noora Lohi, chef för småbarnsfostran Barnavårdsföreningen i Finland r.f. Icke-vinstbringande organisation. Finlands äldsta barnskyddsorganisation,

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Små fötters steg in i förskolans värld anknytningens betydelse för det lilla barnet

Små fötters steg in i förskolans värld anknytningens betydelse för det lilla barnet LÄRARUTBILDNINGEN Barn Unga Samhälle Examensarbete i barndom och lärande 15 högskolepoäng, grundnivå Små fötters steg in i förskolans värld anknytningens betydelse för det lilla barnet SMALL FEET WALKING

Läs mer

Barn som upplevt våld i sin familj

Barn som upplevt våld i sin familj Barn som upplevt våld i sin familj Bild ur boken Liten av Stina Wirsén, 2014 Kerstin Nettelblad Jennie Malm Georgson Idag kommer vi prata om Vad är våld? Våldet i siffror Våldets konsekvenser Att uppmärksamma

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

EFT. Emotionally Focused Therapy for Couples. Gerd Elliot & Tommy Waad

EFT. Emotionally Focused Therapy for Couples. Gerd Elliot & Tommy Waad EFT Emotionally Focused Therapy for Couples känslor Inte tala om känslor. Tala utifrån känslor. att vara i känslan och kunna tala om den EFT:s teoretiska referenser Den experimentella teorin Systemteori

Läs mer

Vad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta?

Vad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta? Vad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta? 1 För att förstå hur barn upplever och hanterar smärta Smärta är inte en isolerad känsla, utan det finns såväl oro och rädsla i samma emotion

Läs mer

Agenda Projekt Vesslan. En möjlighet att delta i aktuell forskning Malin Broberg, Petra Boström & Jakob Åsberg, projektgrupp Vesslan.

Agenda Projekt Vesslan. En möjlighet att delta i aktuell forskning Malin Broberg, Petra Boström & Jakob Åsberg, projektgrupp Vesslan. Agenda 10.15-11.30 Hur påverkar funktionsnedsättning barns tidiga relationer? Malin Broberg, docent i psykologi och leg. psykolog, lektor och forskare vid Göteborgs universitet 11.30 12.00 Projekt Vesslan.

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

Små barn vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan

Små barn vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Små barn vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referens Broberg, M., Hagström, B. & Broberg, A. (2012).

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Respekt och relationer

Respekt och relationer Respekt och relationer anknytning, respekt, dialog Hela Hälsan Tallinn 20.9 2014 Gun Andersson och Pia Rosengård-Andersson Varför vill vi ha relationer överhuvudtaget? Varför levde man egentligen? Hon

Läs mer

Psykisk ohälsa hos späda och små barn Risker och kännetecken. Pia Risholm Mothander docent, specialist i klinisk psykologi

Psykisk ohälsa hos späda och små barn Risker och kännetecken. Pia Risholm Mothander docent, specialist i klinisk psykologi Psykisk ohälsa hos späda och små barn Risker och kännetecken Pia Risholm Mothander docent, specialist i klinisk psykologi prm@psychology.su.se Den här föreläsningen Förväntad utveckling 0-2 år Föräldrars

Läs mer

Anknytning & Samspel. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning & Samspel. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning & Samspel Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Barns behov och föräldrars omsorgsförmåga. Vi kan alla göra skillnad, Västerås 2012

Barns behov och föräldrars omsorgsförmåga. Vi kan alla göra skillnad, Västerås 2012 Barns behov och föräldrars omsorgsförmåga. Vi kan alla göra skillnad, Västerås 2012 Kjerstin Almqvist Specialist i klinisk psykologi, leg. psykoterapeut, Professor i medicinsk psykologi Karlstads Universitet

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Barns introduktion i förskolan

Barns introduktion i förskolan Rapport2016vt01949 Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Självständigt arbete, 15 hp Barns introduktion i förskolan utifrån ett anknytningsteoretiskt perspektiv Jenny Jansson Ann-Sofie

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012 Barn och unga som lever med våld v i hemmet Göteborg 2012 Kjerstin Almqvist Specialist i klinisk psykologi, leg. psykoterapeut, Professor i medicinsk psykologi Karlstads Universitet Våld i nära n relationer

Läs mer

Vad är Barn blir. Tvärprofessionell samverkan för att komma försent så tidigt som möjligt

Vad är Barn blir. Tvärprofessionell samverkan för att komma försent så tidigt som möjligt Barn Blir Vad är Barn blir Tvärprofessionell samverkan för att komma försent så tidigt som möjligt Målgrupp: barn i förskola, 1 5 år, vars föräldrar av olika anledningar inte förmår vara så tillgängliga

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Relationen har redan börjat Empatisk beröring i ett utvecklingspsykologiskt sammanhang

Relationen har redan börjat Empatisk beröring i ett utvecklingspsykologiskt sammanhang Relationen har redan börjat Empatisk beröring i ett utvecklingspsykologiskt sammanhang Michael Horvath Dahlman, Legitimerad Psykolog hjalpmotsjalvhjalp@gmail.com Människans genetiska och sociala förhistoria

Läs mer

BVC-rådgivning om sömnproblem

BVC-rådgivning om sömnproblem Centrala Barnhälsovården 2013-05-02 BVC-rådgivning om sömnproblem Förebyggande strategier för BVC-ssk: håll dig uppdaterad på hela familjens sömnvanor under första året uppmuntra föräldrarna att vänja

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Leif Andersson. Anknytning

Leif Andersson. Anknytning Psykologpraktik Andersson-Nord AB Esplanaden 2 531 31 Lidköping Leif Andersson Anknytning Anknytningsteorin daterar sig bakåt till 40-talet då de första tankarna började formuleras av John Bowlby. Han

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Affektteori och affektsmitta

Affektteori och affektsmitta Affektteori och affektsmitta Den tredje pelaren coping som introducerades i den förra artikeln innefattar förmågan att hantera yttre belastningar, inre känslor och tankar, impulser och minnen. Att kunna

Läs mer

FINNS DU DÄR FÖR MIG EN STUDIE OM ANKNYTNINGSTEORINS

FINNS DU DÄR FÖR MIG EN STUDIE OM ANKNYTNINGSTEORINS FINNS DU DÄR FÖR MIG EN STUDIE OM ANKNYTNINGSTEORINS TRYGGA BAS Grundnivå Pedagogiskt arbete Linda Ahlgren Malin Måneskiöld 2018-FÖRSK-G10 Program: Förskollärarutbildningen Svensk titel: Finns du där för

Läs mer

Till dig som inte ammar

Till dig som inte ammar Kvinnokliniken MK 2 Obstetriksektionen Till dig som inte ammar Matningsstunden en möjlighet Vi vill med denna broschyr berätta om hur du kan gå till väga när du inte ammar. Matstunden är en unik möjlighet

Läs mer

Lena Almqvist. Att möta barn i förskolan. Vad innebär hälsa och att må bra. ur barns perspektiv? CHIP Children s Participation

Lena Almqvist. Att möta barn i förskolan. Vad innebär hälsa och att må bra. ur barns perspektiv? CHIP Children s Participation Children Health Intervention Learning Development CHIP Children s Participation Lena Almqvist Docent och universitetslektor i psykologi MKL- dagarna, 7-8 oktober 2015 Att möta barn i förskolan Vilken betydelse

Läs mer

1. En transaktionell modell -- grunden för att förstå utveckling

1. En transaktionell modell -- grunden för att förstå utveckling Det kommer naturligt men vad är det som kommer naturligt? Omvårdnadsförmåga ur ett anknytningsperspektiv Anders Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Samspelet föräldrar --

Läs mer

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Målplanering för relationer Exempel 3:1 Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner

Läs mer

Desorganiserad anknytning

Desorganiserad anknytning Desorganiserad anknytning - en biologisk paradox Tor Wennerberg Vad ska jag prata om idag? Anknytningsteorin: vad är egentligen anknytning? Desorganiserad anknytning som en biologisk paradox, när den enda

Läs mer

RIST Relationsinriktat småbarnsteam i K5 området

RIST Relationsinriktat småbarnsteam i K5 området RIST Relationsinriktat småbarnsteam i K5 området Anknytning (attachment) är när det lilla spädbarnet knyter an till föräldrarna vilka i sin tur binder sig till barnet. Det är en livsviktig uppgift för

Läs mer

Spädbarn igår idag i morgon. Pia Risholm Mothander Docent, leg psykolog Psykologiska institutionen Stockholms universitet

Spädbarn igår idag i morgon. Pia Risholm Mothander Docent, leg psykolog Psykologiska institutionen Stockholms universitet Spädbarn igår idag i morgon Pia Risholm Mothander Docent, leg psykolog Psykologiska institutionen Stockholms universitet Spädbarn igår Sverige på 16-1800 talet Sjukdom, försummelse, okunskap och fattigdom

Läs mer

Till dig som inte ammar

Till dig som inte ammar Amningscentrum Kvinnokliniken MK 2 Karolinska Universitetssjukhuset Till dig som inte ammar Matningsstunden en möjlighet Vi vill med denna broschyr berätta om hur du kan gå till väga när du inte ammar.

Läs mer

Utvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar. Vad handlar föreläsningen om?

Utvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar. Vad handlar föreläsningen om? Utvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Testkörning Broberg, A., G. & Klingberg,

Läs mer

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Göteborg 2014 05 07

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Göteborg 2014 05 07 Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Göteborg 2014 05 07 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Varför är utsatthet

Läs mer

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06 Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Varför är utsatthet

Läs mer

Anknytning, omsorgssvikt och familjehem. Karin Lundén, FD karinlunden@comhem.se Karin.Lunden@socwork.gu.se

Anknytning, omsorgssvikt och familjehem. Karin Lundén, FD karinlunden@comhem.se Karin.Lunden@socwork.gu.se Anknytning, omsorgssvikt och familjehem. Karin Lundén, FD karinlunden@comhem.se Karin.Lunden@socwork.gu.se Viktiga företeelser n Barn utvecklas i relation n Barns hjärna utvecklas i relation n Omsorgssvikt

Läs mer

Anknytning i mellanbarndom och tonår. Anknytning som personlighets- drag, Anknytningsrelevanta situationer under mellanbarndomen.

Anknytning i mellanbarndom och tonår. Anknytning som personlighets- drag, Anknytningsrelevanta situationer under mellanbarndomen. Anknytning i mellanbarndomen utveckling mot personlighetsdrag påbörjas Anknytning i mellanbarndom och tonår Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet v Under förskoleåren

Läs mer

Föräldrainformation om inskolning till förskola

Föräldrainformation om inskolning till förskola Föräldrainformation om inskolning till förskola (Lokala avvikelser kan förekomma) VÄLKOMMEN Som förälder är man alltid angelägen att ens barn skall ha det så bra som möjligt. För att barnet skall få det

Läs mer

Psykologi A Moment 3 Behov och känslor. Vilka behov behöver jag tillfredställa för att känna att jag bubblar av lycka?

Psykologi A Moment 3 Behov och känslor. Vilka behov behöver jag tillfredställa för att känna att jag bubblar av lycka? Psykologi A Moment 3 Behov och känslor Vilka behov behöver jag tillfredställa för att känna att jag bubblar av lycka? Behov och känslor Våra behov hänger ihop med våra känslor Får vi inte våra behov tillfredställda

Läs mer

Pedagogers och föräldrars syn på anknytning och inskolning i förskolan

Pedagogers och föräldrars syn på anknytning och inskolning i förskolan Malmö högskola Fakulteten för lärande och samhälle Barn Unga Samhälle Examensarbete i fördjupningsarbete Barndom och lärande 15 högskolepoäng på grundnivå Pedagogers och föräldrars syn på anknytning och

Läs mer

ATT FRÄMJA BARNS UTVECKLING ETT PSYKOSOCIALT PERSPEKTIV PÅ BARNHÄLSOVÅRDENS FÖRÄLDRASTÖD

ATT FRÄMJA BARNS UTVECKLING ETT PSYKOSOCIALT PERSPEKTIV PÅ BARNHÄLSOVÅRDENS FÖRÄLDRASTÖD ATT FRÄMJA BARNS UTVECKLING ETT PSYKOSOCIALT PERSPEKTIV PÅ BARNHÄLSOVÅRDENS FÖRÄLDRASTÖD Dessa barn har olika förutsättningar för sin utveckling; En av dem fick en hjärnblödning vid födseln, en har en

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

ANKNYTNING I FÖRSKOLAN

ANKNYTNING I FÖRSKOLAN ANKNYTNING I FÖRSKOLAN EN STUDIE OM FÖRSKOLLÄRARES FÖRHÅLLNINGSSÄTT KRING ANKNYTNING MELLAN BARN OCH FÖRSKOLLÄRARE Grundnivå Pedagogiskt arbete Julia Hellgren Linnea Klasson 2019-FÖRSK-G21 Program: Förskollärarprogrammet

Läs mer

Behovet av någon att ty sig till. Anknytning som livstema stabilitet, förändring och möjligheter till intervention i olika åldrar. Vad är anknytning?

Behovet av någon att ty sig till. Anknytning som livstema stabilitet, förändring och möjligheter till intervention i olika åldrar. Vad är anknytning? Anknytning som livstema stabilitet, förändring och möjligheter till intervention i olika åldrar Behovet av någon att ty sig till Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Anders.Broberg@psy.gu.se

Läs mer

Föräldrar på distans Kunskap till praktik fördjupningskurs Förstärkt föräldraskap i arbetet med människor med missbruk och beroende

Föräldrar på distans Kunskap till praktik fördjupningskurs Förstärkt föräldraskap i arbetet med människor med missbruk och beroende Föräldrar på distans Kunskap till praktik fördjupningskurs Förstärkt föräldraskap i arbetet med människor med missbruk och beroende 2012-01-11 Birgitta Göransson I en omgivning av asfalt och betong Sjöng

Läs mer

Inskolning. med tanke på genus

Inskolning. med tanke på genus Tredje pris! Inskolning med tanke på genus Kan inte mamma också få vara med och skola in, frågar en pappa efter en heldag i förskolan. Det kändes härligt eftersom föräldrarna är en viktig del också i jämställdhetsarbetet,

Läs mer

Det kommer naturligt Hur den tidiga omvårdnaden organiserar anknytningen. Presentationen

Det kommer naturligt Hur den tidiga omvårdnaden organiserar anknytningen. Presentationen Det kommer naturligt Hur den tidiga omvårdnaden organiserar anknytningen Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser (Natur och Kultur) Broberg, A., Almqvist,

Läs mer

Rusmedel ur barnets synvinkel

Rusmedel ur barnets synvinkel FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver

Läs mer

Andelen trygga relationer i förskolan

Andelen trygga relationer i förskolan Andelen trygga relationer i förskolan har minskat de senaste 2o åren Detta gäller speciellt de små barnen som är mer beroende av vuxna för att reglera sina känslor Större barngrupper, fler barn per vuxen,

Läs mer

Barn iakttar och tar efter det vi gör. Att fungera som familj, skoja och tillbringa tid tillsammans ger glädje och förstärker gemenskapskänslan.

Barn iakttar och tar efter det vi gör. Att fungera som familj, skoja och tillbringa tid tillsammans ger glädje och förstärker gemenskapskänslan. INNEHÅLL Omsorg är kärlek Hushållsarbete Att växa in i sitt ansvar "Att göra något tillsammans" Vad gör vi som familj? Barnets färdigheter Viktiga frågor Gemensam tid Forskningsresultat Att handla är att

Läs mer

Vårdnadshavare i. Huvudsakliga frågeställningar. 1) I vilken utsträckning närvarar vårdnadshavare i ungas rättsprocesser?

Vårdnadshavare i. Huvudsakliga frågeställningar. 1) I vilken utsträckning närvarar vårdnadshavare i ungas rättsprocesser? Vårdnadshavare i Huvudsakliga frågeställningar 1) I vilken utsträckning närvarar vårdnadshavare i ungas rättsprocesser? 2) Vilken betydelse har vårdnadshavarens närvaro för rättsprocessen för den unge

Läs mer

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Barn och Trauma - bedömning och behandling Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

25 ÅR MED ANKNYTNINGSBASERAD FÖRÄLDRARÅDGIVNING TILLSAMMANS MED FÖRSKOLA OCH SKOLA

25 ÅR MED ANKNYTNINGSBASERAD FÖRÄLDRARÅDGIVNING TILLSAMMANS MED FÖRSKOLA OCH SKOLA 25 ÅR MED ANKNYTNINGSBASERAD FÖRÄLDRARÅDGIVNING TILLSAMMANS MED FÖRSKOLA OCH SKOLA Familj-och skolservice i Upplands Väsby Gunilla Levin Christer Nordling Karin Oldegård Ljunggren DAGENS RUBRIKER INTRO

Läs mer

ANKNYTNINGENS BETYDELSE FÖR TRYGGHET EN STUDIE OM FÖRSKOLLÄRARES SYN PÅ BARNS ANKNYTNING I FÖRSKOLAN. Grundnivå Pedagogiskt arbete

ANKNYTNINGENS BETYDELSE FÖR TRYGGHET EN STUDIE OM FÖRSKOLLÄRARES SYN PÅ BARNS ANKNYTNING I FÖRSKOLAN. Grundnivå Pedagogiskt arbete ANKNYTNINGENS BETYDELSE FÖR TRYGGHET EN STUDIE OM FÖRSKOLLÄRARES SYN PÅ BARNS ANKNYTNING I FÖRSKOLAN Grundnivå Pedagogiskt arbete Maria Liljebjörn Jennie Andersson 2016-FÖRSK-K05 Program: Förskollärarutbildning

Läs mer

Förskolan som trygg bas

Förskolan som trygg bas Examensarbete i fördjupningsämnet Barndom och lärande 15 högskolepoäng på grundnivå Förskolan som trygg bas Preschool as a Secure Base Maria Thilander och Paulina Rhawi Förskollärarexamen, 210 hp Slutseminarium

Läs mer

Heartful Endless Love - HEL. Heléne F Sandström. Heléne F Sandström Krealiv www.krealiv.se

Heartful Endless Love - HEL. Heléne F Sandström. Heléne F Sandström Krealiv www.krealiv.se Heartful Endless Love - HEL Heléne F Sandström Heléne F Sandström Krealiv www.krealiv.se Heartful Endless Love HEL Hur har du det med kärleken min vän? Älskar du hårt och passionerat eller är kärleken

Läs mer

Till Pappor/Partner I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder

Till Pappor/Partner I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder III Till Pappor/Partner I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder Här kommer det tredje frågeformuläret i studien om kängurumetoden. Det innehåller bland annat frågor om hur du har det tillsammans

Läs mer

INTRODUKTION TILL UTVECKLINGSPSYKOLOGI

INTRODUKTION TILL UTVECKLINGSPSYKOLOGI VAD ÄR UTVECKLINGSPSYKLOGI? INTRODUKTION TILL UTVECKLINGSPSYKOLOGI Täcker alla psykologins områden Från befruktningen till döden I ett utvecklingsperspektiv Avseende både normal och abnorm utveckling HUR

Läs mer

Föräldraaktiv inskolning på förskolan ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv

Föräldraaktiv inskolning på förskolan ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv Föräldraaktiv inskolning på förskolan ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv Små barns separationsreaktioner och beteenden efter inskolningen samt pedagogers och föräldrars syn på inskolningen. En observations-

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Problemskapande beteende

Problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt Elvén Leg. psykolog Vem har för vem? problem? www.hejlskov.se Problemskapande beteende Defintion: Beteende som skapar problem För

Läs mer

Syfte..23. Deltagare...25 Intervju AAI... 25 Kodning av AAI...25 Procedur...28

Syfte..23. Deltagare...25 Intervju AAI... 25 Kodning av AAI...25 Procedur...28 Innehållsförteckning sid Anknytningsteorins grunder..... 5 Trygghet och utforskande.......5 Anknytningens utveckling........6 Inre arbetsmodeller........7 Hierarki av arbetsmodeller........ 8 Arbetsmodellernas

Läs mer

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller skrivna. Upprepade handlingar kallas för mobbning.

Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller skrivna. Upprepade handlingar kallas för mobbning. Likabehandlingsplan Linblomman 2015 Linblommans likabehandlingsplan från 2010 gäller i stora delar fortfarande som grund för vårt arbete. Uppdaterade grundtankar och aktuell fokus finns sammanfattat i

Läs mer

Psykoterapeutiskt behandlingsarbete i späd- och småbarnsfamiljer och gravida på Viktoriagården BUP, Malmö

Psykoterapeutiskt behandlingsarbete i späd- och småbarnsfamiljer och gravida på Viktoriagården BUP, Malmö Psykoterapeutiskt behandlingsarbete i späd- och småbarnsfamiljer och gravida på Viktoriagården BUP, Malmö Viktoriagården Graviditeten en övergångsperiod Utveckling av identiteten Par blir familj Nytt

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Till Mammor I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder

Till Mammor I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder III Till Mammor I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder Här kommer det tredje frågeformuläret i studien om kängurumetoden. Det innehåller flera olika delar, med bland annat frågor om hur

Läs mer

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran Centrala Barnhälsovården 2013-11-01 BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran Förebyggande strategier för BVC-sjuksköterskan: Lyssna alltid på hur föräldrarna pratar om sitt barn,

Läs mer

Trygga anknytningsrelationer och förskollärare

Trygga anknytningsrelationer och förskollärare Trygga anknytningsrelationer och förskollärare Förskollärares uppfattning om och arbetsmetoder för trygga anknytningsrelationer i förskolan Evelyn Joseph Självständigt arbete Pedagogik GR (C) Huvudområde:

Läs mer

Betydelsen av barns anknytning och anknytningsmönster i förskolan

Betydelsen av barns anknytning och anknytningsmönster i förskolan LÄRANDE OCH SAMHÄLLE Barn unga samhälle Examensarbete i barndom och lärande 15 högskolepoäng, grundnivå Betydelsen av barns anknytning och anknytningsmönster i förskolan The importance of childrens attachment

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

AVLEDNING. Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige

AVLEDNING. Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige AVLEDNING Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 PROCEDURER PROCEDURER 2 Faktorer som påverkar ett

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Handlingsplan för Logen, Båset och Spiltan

Handlingsplan för Logen, Båset och Spiltan Månsagårdens förskola Handlingsplan för Logen, Båset och Spiltan Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som

Läs mer

Pedagogen som en sekundär anknytningsperson

Pedagogen som en sekundär anknytningsperson LÄRARPROGRAMMET Pedagogen som en sekundär anknytningsperson En studie gjord i förskolan om pedagogers arbete med barns anknytningsbehov Caroline Haag och Marie Ireholt Examensarbete 15 hp Lärarprogrammet

Läs mer