SAMTALET SOM STÖD FÖR ÄLDRES PSYKISKA HÄLSA. Monica Stenberg Temabo AB Bergsund

Transkript

1 SAMTALET SOM STÖD FÖR ÄLDRES PSYKISKA HÄLSA Monica Stenberg Temabo AB Bergsund

2 Varför behövs samtal med äldre? Ångest, oro, depressioner, krisreaktioner, relationsproblem och ensamhetskänslor. Problemen är desamma som för yngre människor men de utgår från de sociala, biologiska och psykiska faktorer som kännetecknar den här livsfasen.

3 ÄLDRES PSYKISKA OHÄLSA - ETT FOLKHÄLSOPROBLEM!

4 Oro, ångest och depressionstillstånd behandlas huvudsakligen med läkemedel Upp till var fjärde person som är äldre än 85 år är deprimerad många saknar helt behandling och bland de som får behandling finns många kvardröjande symtom (Bergdahl, 85+projektet)

5 Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att terapeutiska samtal är effektivt vid depressioner, ångestbesvär och sömnproblem för äldre (Socialstyrelsen, 2009)

6 Symtom på depression hos äldre Ingenting känns roligt eller engagerande Ångest och oro Sömnsvårigheter (för lite el för mycket sömn) Minskad aptit Känslor av värdelöshet obefogade skuldkänslor Återkommande tankar om döden Trötthet, huvudvärk, yrsel

7 Förebygger depression: Samtal med personal, anhöriga och vänner Ljus att få vistas ute och ha en bra belysning inne Sömn Regelbundna vanor under dygnet

8 Övrig psykisk ohälsa bland äldre Traumatiska upplevelser tidigare i livet studier visar att åldrandet bidrar till ett återuppväckande av tidigare glömda erfarenheter. Många äldre med psykossjukdom eller bipolär sjukdom har aldrig sökt hjälp på grund av att samhällets syn på psykisk ohälsa varit nedvärderande och utpekande. Självmord. Varje år tar ca 1500 svenskar sitt liv. Män över 80 år har högst självmordstal. Bland kvinnor finns ingen tydlig skillnad mellan åldersgrupper. Riskfaktorer är bl a klinisk depression, alkoholproblematik eller ensamhet.

9 Samtal med äldre kan leda till: en ökad förståelse för äldre och åldrande förebyggande av psykisk och fysisk ohälsa en utveckling av äldreomsorgen

10 Vanliga teman i samtalen med äldre Förluster (såväl inre som yttre) Relationer (make/maka, barn, barnbarn m fl) Ensamhet Att göra upp med sitt liv Att finna en mening med livet och döden Fruktan för ökad hjälplöshet, beroende, smärta och upplösning av självet (fruktan för smärta och lidande är ofta större än fruktan för själva döden) Överlevnadsskuld

11 Det existentiella perspektivet Det som rör grunden för människans tillvaro på jorden, vad som är mening i livet och vad det innebär att vara mänsklig. Trygghet i frågor om vad som kommer efter detta livet. I det existentiella perspektivet så betraktas inte livshändelser såsom förluster, sorg eller kriser som avvikande eller patologiska utan som något naturligt i en människas liv.

12 Förluster av olika slag: Förlust av nära anhöriga och vänner Förlust av yrkesidentitet och arbetskamrater Ekonomiska förluster Förlust av kroppsliga funktioner, kognitiva förändringar och hälsa Förlust av delaktighet i samhället och av tider som inte återkommer längre Förlust av oberoende och även förlusten av ett hem

13 Förluster av olika slag: Förlust av nära anhöriga och vänner Förlust av yrkesidentitet och arbetskamrater Ekonomiska förluster Förlust av kroppsliga funktioner, kognitiva förändringar och hälsa Förlust av delaktighet i samhället och av tider som inte återkommer längre Förlust av oberoende och även förlusten av ett hem

14 Relationer Relationen till man/hustru, levande eller död Relationer till barn och barnbarn Betydelsefulla relationer tidigare i livet

15 Ensamhet Svårigheten att få nya relationer Nära anhörig dör Egen eller anhörigs sjukdom Ingen att dela minnen med från den tid som varit Isolering

16 Sexualitet Avsaknad och längtan efter sexualitet och intimitet Övergrepp i nutid eller tidigare i livet

17 RELIGIONER OCH ANDLIGHET En stödjande eller en sträng Gud? Vad händer efter döden?

18 Vad vill de äldre uppnå med samtalet? Acceptans av vad som inte kan förändras Återupprätta sitt liv och finna en mening Uppnå känslan av liv

19 KÄNSLA AV SAMMANHANG BEGRIPLIGHET HANTERBARHET MENINGSFULLHET EN KÄNSLA AV ATT DET FINNS FÖRKLARINGAR TILL DET SOM SKER ATT DET GÅR ATT GÖRA NÅGOT ÅT DET OCH ATT DET KÄNNS MENINGSFULLT

20 Gerotranscendens Enligt Erik H Eriksons teori om människans livscykel präglas åren över 60 av konflikten mellan integration och visdom samt förtvivlan och hopplöshet. Joan Erikson har lagt till ett nionde stadium från 80 år som präglas av gerotranscendens. Att höja sig, överskrida, gå bortom, bli oberoende av rum och tid. Att gå utöver all mänsklig kunskap och erfarenhet.

21 Forts. gerotranscendens Lars Tornstam har låtit sig inspireras av bl a paret Erikson. Det mänskliga åldrandet kan relateras till en process som pågår hela livet, individen omdefinierar verkligheten och antar nya perspektiv på tillvaron och förändrar sin inställning till de existentiella frågorna. Man behöver dock stöd från omgivningen för att uppnå gerotranscendens som kräver livserfarenhet och mognad.

22 Ålderdomen kan medföra en försämrad hälsa och ett ökat beroende av andra människor vilket kan medföra en ökad sårbarhet Det ökade beroendet aktualiserar förmågan till tillit

23 Det är mig det är fel på!! Skuld och skam Trötthet, utmattning, uppgivenhet Förluster Upplevelse av att vara utanför, inte få vara med Kränkning känslor av svaghet och vanmakt

24 Anknytningsmönstrens betydelse för mötet med ålderdomen Ett tryggt anknytningsmönster Goda erfarenheter (balans mellan anknytning och utforskande) från barndom och uppväxt kan överföras på vårdgivaren tillit till att bli accepterad och behandlad med omsorg Ett otryggt anknytningsmönster Negativa erfarenheter från barndom och uppväxt kan leda till rädsla för eller misstro mot sin vårdgivare (Undvikande, minimerande strategi, klängande, maximerande strategi)

25 Lyssna aktivt du är inte ensam med detta! Vad är jobbigast just nu? Fokusera. Ge stöd till att skapa en struktur Ångestreglering avspänning andningsreglering

26 Exempel på försvar Undvikande Förnekelse Projektion (förbjudna tankar och känslor tillskrivs någon annan Nedvärdering Prestation att vara duktig Ilska, dömande Glädje, att skämta och ge sken av att må bra

27 Överföringsprojektioner Personen för omedvetet över önskningar, föreställningar och känslor på vårdpersonalen trots att de har sitt ursprung hos dem själva, till exempel: Sorg Ilska Rädsla Avundsjuka på ungdom, hälsa, familj mm

28 Att skapa förutsättningar för tillit Respekt Intresse Värme Medmänsklighet Empati och ett personligt bemötande

29 Faktorer som ger stöd i att vara i relation Mänskligt beteende att förstå de försvar som människor uppvisar i obehagliga situationer. Självkännedom kunskap om sina egna reaktioner och känslor. Ex undvikande, förnekande, projektion Att vara medveten om sina känslor och inte låta dess ta överhanden Empati förmåga att leva sig in en den andres känslor. Självreflektion- att reflektera över sina egna känslor, tankar, ord och handlingar. Självdisciplin förmåga att styra det egna beteendet. Ex att hantera sina negativa känslor Varför reagerade jag som jag gjorde Vad bidrog jag till vid ett bra/dåligt möte Att t ex kontrollera sin ilska och få utlopp för den känslan på annan plats

30 Då själ och hjärta är inställda på återblick tycker man sig nu vara på väg uppför ett brant berg. Stigen går uppför, inte nedför, upp till bergets högsta höjd och varje steg ger belöning och leder högre upp. Stigen är smal, man snubblar, och där ligger allt möjligt skräp och stenar som man måste förbi. För varje steg vidgas utblicken. Vilopauser är nödvändiga men självömkan finns ingen tid för. Man frestas att ge upp, tvingas att sakta farten och varje steg är ett prov på herravälde och viljestyrka. Joan Erikson