2 Tankens makt. Centralt innehåll. Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. 1. Inledning 2. Vem är jag?

Transkript

1 2 Tankens makt Centralt innehåll Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. Inledning Vem är jag? Självuppfattning Johari fönster Kontroll lokus Self eficacy Självkänsla och självförtroende Det salutogena synsättet 4. KASAM Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet 42 43

2 INLEDNING Hjärnan är ett fantastiskt organ och är igång hela tiden. Försök att tänka på ingenting det är nästan omöjligt. Våra tankar styr våra beteenden, vi gör som vi tänker och vi blir som vi tänker. Går det då att tänka sig frisk eller sjuk? Om vi hela tiden går och tänker negativt och bekymrar oss för olika saker kan kroppen påverkas på olika sätt och vi mår dåligt både fysisk och psykiskt. På samma sätt borde vi då kunna tänka oss friska. Vi kan till exempel jämföra med den så kallade Placeboeffekten. Den effekt vi tror oss få får vi. Hur vi tänker påverkar oss starkt. Detta kapitel kommer att handla om hur vi väljer att se på vår tillvaro och hur detta kan påverka vår hälsa. Placeboeffekten I forskningsvärden används ofta kontrollgrupper när man till exempel vill testa effekterna av ett nytt läkemedel. En grupp får läkemedel och en annan grupp får sockerpiller utan läkemedel. Båda grupperna tror att de får läkemedel. Den grupp som provar läkemedlet får en effekt (om det är ett fungerande läkemedel) men det intressanta är att även den grupp som får sockerpiller men TROR att de får läkemedel upplever en viss effekt. Kanske inte lika stor som den första gruppen men dock en effekt och detta tror forskarna beror på att gruppen TROR att de ska få en effekt. Hälsa för mig är personligt välbefinnande, att må bra och att inte vara sjuk, det vill säga psysiskt, fysiskt och socialt välbefinnande. Hälsa är ett tillstånd under ständig förändring som jag till stor del kan påverka genom kost, motion och mental och social träning. I mitt arbete möter jag barnen på deras nivå och ser till att jag får ögonkontakt och en bekräftelse på att jag ser dig. Det handlar om ömsesidig respekt, att alla är betydelsefulla. Vuxnas levnadsvanor fungerar som en modell för barnen, det gäller att vara en god förebild. Det är viktigt att man uppmuntrar lek och rörelse, sociala kontakter, samt goda kost- och sömnvanor. Det är viktigt att kunna ge barnen en stressfri miljö där de kan få den tid de behöver för att kunna bli färdiga med det som är viktigt för dem. Eva Ifversson - förskolelärare Johari fönster En modell som förklarar vad självkännedom innebär och hur man kan lära känna sig själv bättre är Johari fönster. VEM ÄR JAG? Självkännedom Vår självkännedom och självbild skapas redan när vi är små barn. Barnet påverkas av sin omgivning, till exempel av sina föräldrar, samtidigt som det upptäcker världen på egen hand. På så sätt skaffas bra och dåliga erfarenheter och tankar om vem man är. Denna bild utvecklas och ändras under livets gång och påverkas mycket av omvärlden, till exempel genom media. Media förmedlar ofta en bild över hur vi människor ska vara och hur vi ska bete oss. Hur vi ser på oss själva behöver inte stämma överens med hur omgivningen ser på oss. Det kan till exempel vara lättare att se fel och brister i sin egen spegelbild, saker som ingen annan ser. Vad andra vet om mig Vad andra inte vet om mig Vad jag vet om mig själv Öpnna fältet Fasad Vad jag inte vet om mig själv Blinda fältet Okända fältet I det öppna fältet hamnar allt det jag vet om mig själv och som andra vet om mig, till exempel att jag har långt mörkt hår. I det blinda fältet hamnar det andra vet om mig men som jag inte vet om mig själv, till exempel att jag är en bra kompis. I fasad hamnar det som andra inte vet om mig men som jag vet, det vill säga det jag inte visar för andra, till exempel att jag visar upp en fasad där jag inte bryr mig om provet i svenska trots att jag egentligen är nervös. I 44 45

3 det sista fältet, det okända fältet, hamnar det som varken jag eller andra vet om mig själv men som kanske finns inom mig. Jag kan till exempel ha en slumrande potential att måla bra, men eftersom jag aldrig testat det vet varken jag eller andra om detta. Att prova nya saker och lära känna sig själv är ett bra sätt att få mer information om sig själv och på så sätt få bättre självbild. Två amerikanska psykologer, Joseph Luft och Harry Ingham, skapade i början på 1950-talet fyrfältstabellen Johari fönster. Namnet Johari kommer från deras förnamn Joseph och Harry. Meningen med modellen är att självkännedomen och viljan att visa mer av sig själv ska öka. Kontroll lokus Ett begrepp som handlar om självkännedom är Kontroll lokus. Begreppet fokuserar på var man lägger kontrollen över sitt liv. Om man lägger kontrollen över sitt liv i sina egna händer har man hög inre kontroll lokus. Det motsatta är att man lägger kontrollen över sitt liv på andra faktorer, utanför sig själv. Då har man hög yttre kontroll lokus. Vi kan ta ett exempel från skolans värld. Om du som elev får bra betyg i ett ämne kan du se det som att du hade tur eller att läraren gjorde en snäll bedömning av dina kunskaper. Du lägger då kontrollen utanför dig själv. Om du istället ser det höga betyget som ett bevis på att du har goda kunskaper i ämnet lägger du kontrollen i dina egna händer. Det är du som har kunskapen och kontrollen över ditt lärande. Självkänsla och självförtroende Att ha ett gott självförtroende och en god självkänsla är viktigt för att kunna må bra och trivas med sig själv. Men vad innebär egentligen de olika begreppen? Självförtroende innebär att man tror på sig själv och på vad man kan, till exempel jag är jättebra på att skriva. Självförtroendet har alltså med prestationer att göra. Självkänsla är vad man tycker om sig själv, till exempel jag tycker att jag är en bra människa oavsett om jag är bra på att skriva eller inte. En persons självkänsla bestämmer hur hon ser på sig själv och vad hon tycker om sig själv. Alla människor misslyckas ibland och gör fel, men en person med bra självkänsla ser lättare sina misslyckande som ett sätt att utvecklas och tycker att hon är en bra person även om hon gör fel ibland. En person med dålig självkänsla däremot gräver lättare ner sig i sina fel och misslyckanden och blir kanske arg på sig själv. Ett starkt självförtroende och en stark självkänsla kan göra att man är mer öppen och tar mer ansvar för sitt liv. Man har en tilltro till att odds kan övervinnas och att saker och ting löser sig. När en person är i ett sammanhang där hon mår bra och med människor som vill åt samma håll ökar förutsättningarna till att självkänslan och självförtroendet stärks. Self efficacy Self efficacy är ett annat begrepp inom självkännedom. Det handlar om hur man bedömer att man kan klara av något med ett visst resultat. Ju mer man tror att man kan klara en uppgift desto större är sannolikheten att man kommer att göra det. Om vi går tillbaka till exemplet om betyget ovan så menar teorin att ju mer du själv tror att du kommer att klara av att tillägna dig kunskaperna för att få ett bra betyg desto större troligare är det att du får ett högt betyg

4 DET SALUTOGENA SYNSÄTTET Ordet salutogenes kommer från latinets Salus som betyder hälsa och från det grekiska ordet Genesis som betyder ursprung. Den mest kända forskaren inom området är Aaron Antonowski. Hans forskning handlade om varför människor som är med om svåra situationer ändå kan vara friska. Bland annat studerade han kvinnor som suttit i koncentrationsläger under andra världskriget. Han märkte att vissa av kvinnorna var friska och mådde bra trots att de varit med om hemska saker, det ville han studera närmare. Varför är och förblir människor friska? Salutogenes handlar om att se det friska, eller rättare sagt varför man är eller förblir frisk. Det salutogena perspektivet menar att livet är fullt av svåra situationer som man måste lära sig att leva med. I dagens sjukvård fokuserar man ofta på sjukdom och varför man är sjuk. Detta kallas patogenes. Till skillnad från salutogenes frågar man sig Varför är människor sjuka och hur kan vi behandla sjukdomen? Inom sjukvården och friskvården jobbar man också en del preventivt eller förebyggande, det vill säga genom att förhindra att någon blir sjuk. Frågan blir då Hur kan vi förhindra att människor blir sjuka? Självklart behövs flera perspektiv men det är lätt att fastna i det patogenetiska perspektivet. Antonowski har ett bra exempel: Tänk dig att en person har fallit i en flod. Självklart räddar man henne från att drunkna (patogenes). Nästa steg är att man sätter ett staket runt floden för att hindra att någon mer trillar i (prevention). Det salutogena perspektivet innebär att man i stället lär individerna simma i livets flod. Livet är inte alltid friskt eller sjukt, människan har inte hälsa eller ohälsa. Det finns hela tiden en rörelse mellan hälsa och ohälsa. Det kan ses som någon kontinuerligt eller en linje. I det salutogena perspektivet fokuserar man på vad som gör att människor rör sig mot den friska poolen på linjen, poolen där man har hälsa. Ohälsa Hälsa 48 49

5 KASAM Vad beror det då på att vissa människor rör sig mot den positiva på hälsolinjen medan andra rör sig åt motsatt håll? Antonowski menar att det handlar om att ha en känsla av sammanhang, KASAM (Känsla Av SAMmanhang). KASAM beror på tre faktorer: Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet Begriplighet Att känna begriplighet handlar om att förstå vad som händer. Uppfattar man det som händer som ordnat och strukturerat eller som ostrukturerat och rörigt? Begriplighet handlar om att se mönster i saker som händer. Om en person har hög begriplighet blir hon inte stressad över saker som händer utan kan förstå varför de händer. Vi kan ta ett exempel från skolans värld. Begriplighet handlar om att du förstår varför du går i skolan, vad du ska lära dig och varför. Om läraren säger att ni ska ha ett prov så vet du på vad och varför ni ska ha prov. Läraren måste förbereda dig så du vet vad frågorna på provet kommer att handla om och varför denna kunskap är viktig för dig. Hanterbarhet Hanterbarhet handlar om att kunna hantera saker som händer i livet. Det handlar om att inte se sig som ett offer för omständigheterna. Livet kan vara orättvist och det gäller att kunna hantera livets orättvisa på ett bra sätt för att må bra. När en person har hanterbarhet upplever hon att hon själv kan påverka och styra sitt liv, alltså motsatsen till att vara ett offer för omständigheterna. Att känna hanterbarhet handlar också om att ha resurser att klara av de situationer man befinner sig i. Det kan handla om att ha tillräckligt med tid för att lösa ett problem eller att ha en ekonomi som gör att man får mat för dagen. Om vi går tillbaka till exemplet från skolans värld så känner du hanterbarhet om du känner att du kan det som kommer på provet eller att du känner att du har tid att läsa in till provet. Ett begrepp som används mycket inom hälsopedagogik är coping. Ordet kommer från engelskan och betyder att kunna handskas med. Coping kan vara positiv eller negativ, om en person lär sig att hantera en situation eller känsla positivt rör sig personen mot den positiva delen av linjen, alltså mot hälsa, och ökar sin känsla av sammanhang. En person med utvecklade positiva copingstrategier ser lösningar på problem i stället för att se problem som ett hinder. Meningsfullhet Meningsfullhet är den viktigaste av komponenterna i KASAM. Istället för att bara se att saker händer i livet så ser man en mening i det som händer för sin egen skull. Att känna meningsfullhet handlar också om att känna delaktighet, att känna att det man gör har ett värde och är viktigt. Att jag som människa är viktig. I exemplet från skolan kan vi säga att du känner meningsfullhet för provet du ska göra om du tycker att kunskapen är viktig och du förstår hur du ska använda dig av den utanför skolan nu eller senare i livet. BEGRIPLIGHET: ATT FÖRSTÅ DET SOM HÄNDER KASAM MENINGSFULLHET: ATT KÄNNA ATT DET SOM HÄNDER ÄR MENINGSFULLT HANTERBARHET: ATT HANTERA DET SOM HÄNDER 50 51

6 TANKENS MAKT Instuderingsfrågor Vad betyder självkännedom? Förklara Johari fönster. Vad är skillnaden mellan självkänsla och självförtroende? Förklara skillnaden mellan patogenes, salutogenes och prevention. Hur kompletterar dessa begrepp varandra? Vad betyder KASAM och vilka tre delar består det av? Förklara. Reflektion och diskussion Tror du att man kan tänka sig frisk? Hur gör man då? Vad påverkar ens självkännedom? Är det bra eller dåligt? Hur upplever du att din självkänsla och ditt självförtroende är? Ranka på en skala Vad är det som gör att du ligger just där och inte under? Vad skulle behövas för att du skulle komma upp ett steg? Är det skillnad i olika situationer? Vad beror det i så fall på tror du? Kan du påverka ditt självförtroende eller din självkänsla? När upplever du KASAM i skolan? Vad beror det på? När är ditt liv meningsfullt? Vad beror det på? Uppdrag Rita upp Johari fönster och skriv ner saker om dig själv i de olika rutorna. Be en kompis göra samma sak om dig. Jämför resultaten. Positiva tankar om oss själva kan hjälpa oss att växa, medan negativa tankar kan begränsa oss. Gör en lista med dina föreställningar om dig själv. Titta nu på listorna med en kompis ögon, vad tror du din kompis skulle lägga till på den positiva listan? Och vad skulle kompisen stryka från den negativa listan? Positiva föreställningar om mig: Negativa föreställningar om mig: Bli medveten om dina tankar om dig själv. Ta de kommande två dagarna och fokusera på dina tankar om dig själv. Skriv upp hur många gånger du tänker positiva saker om dig själv, till exempel det där gjorde jag bra, och hur många gånger du tänker negativa saker om dig själv, till exempel plugga är inget för mig. Hur skulle din skoldag vara upplagd för att öka din KASAM? Skriv ner och redovisa för varandra. Vilken betydelse har fritidsaktiviteter för olika personers hälsa? Välj ut en fritidsaktivitet och ta reda på fakta om denna. Intervjua sedan några personer som är aktiva utövare och ta reda på vilken betydelse aktiviteten har för deras hälsa. Redovisa för varandra

7 SAMMANFATTNING Hur vi tänker och hur vi förhåller oss till olika saker styr oss genom livet. Som vi tänker blir vi. Vår självbild är hur vi ser på oss själva och den formas genom livet redan från det vi är små barn. Med självkännedom menas hur vi känner oss själva. Johari fönster är en modell som förklarar självkännedom och hur man kan lära känna sig själv bättre. Andra begrepp som kan relateras till självkännedom är Kontroll lokus som beskriver var man lägger kontrollen över sitt liv, hos sig själv eller hos omgivningen samt Self efficiacy som handlar om hur man bedömer att man kan klara av något med ett visst resultat. Självförtroende och självkänsla är viktiga begrepp för ens hälsa. Med självförtroende menas vad man tror om sig själv och med självkänsla menas vad man tycker om sig själv. Det finns tre förhållningssätt till hälsa och hälsoarbete: det salutogena förhållningssättet som fokuserar på varför man är frisk det patogena förhållningssättet som fokuserar på varför man är sjuk det preventiva förhållningssättet som fokuserar på att förebygga sjukdom. Det salutogena synsättet främjar det friska och menar att en människa inte har hälsa eller ohälsa utan hälsan finns längs en linje. Det man intresserar sig för är varför människor rör sig mot ökad hälsa på linjen. För att en människa ska ha hälsa behöver livet ha en känsla av sammanhang. Ens känsla av sammanhang beror på om livet är begripligt, hanterbart och meningsfullt