Ovaj uvod bio je zamišljen na jedan

Transkript

1 Ž E N A List Bosanskohercegovačkog saveza žena u Švedskoj Tidskrift utgiven av Bosnien och Hercegovinas Kvinnoriksförbund i Sverige januar juni KVINNA

2 Riječ urednice Neplanirani uvod! Ž e n a - K v i n n a ISSN: Broj/Nummer 55 Godina/Årgång 15 Januar/Siječanj Juni/Lipanj Prvi bosanskohercegovački ženski list izvan Bosne i Hercegovine Prvi broj: april Tidskrift utgiven av Bosnien och Hercegovinas Kvinnoriksförbund i Sverige Den första bosniska kvinnotidskriften utanför Bosnien och Hercegovina. Första numret: april 1999 Izdavački savjet/utgivningsråd: Senada Bešić (predsjednica) Hiba Čelik (potpredsjednica) Fikret Babović Selma Borovac Sebiha Crnić Fatima Kovačić Fatima Mahmutović Vahida Mehinović Asima Pašalić Jasminka Jasna Perić Lejla Sijerčić Nermina Sijerčić Haris Tucaković Sabaheta Vehabović Mirsada Zahirović Glavna i odgovorna urednica/chefredaktör: Senada Bešić senada.besic@edu.varnamo.se Grafički urednik/grafisk redaktör: Haris Tucaković haris@bhkrf.se Lektor za švedski/korrekturläsare: Petra Berghäll Adresa/Adress: Bosnien och Hercegovinas Kvinnoriksförbund i Sverige Box 353, Skövde, Sweden Kontakt: info@bhkrf.se Org. nr: Postgiro: Tiraž/Upplaga: Štampa/Tryck: Printec Offset Medienhaus, Kassel Printed in EU Naslovna strana/framsida: Mersad Berber ( ): Hommage Vlahu Bukovcu II, (detalj) Hommage till Vlaho Bukovac II, 1998 (detalj) Ovaj uvod bio je zamišljen na jedan sasvim drugi način i trebao je početi nekim drugim riječima. Ali stvarnost nas je opet opomenula da život nije ono što planiramo nego ono što nam se dešava. Uvodne riječi su bile namijenjene ženi i njenoj ulozi i odgovornosti u društvu. Međutim, zatečena vijestima o katastrofalnim poplavama u domovini ostala sam jednostavno bez daha i bez riječi. Nijema i nekako prazna. Teško mi je bilo u početku povjerovati. Ne, nemoguće, to je previše za sav narod koji je tek ugledao svanuće nakon rata i počeo se oporavljati od ljudske svireposti. A onda dođe prirodna svirepost koja nije poštedila nikoga. Voda koja ruši i nosi sve pred sobom, stihija koja razara, ostavlja bez domova cijele porodice, mijenja krajolike. Ja vjerujem da smo se svi pitali zašto i dokle, što opet sav taj jadni narod treba patiti, šta su skrivili. Hiljade pitanja između kojih je preovladalo ono kako im pomoći. Nesebična duša bosanska i hercegovačka pokazala je snagu, solidarnost, sposobnost, ljubav i istrajnost. A kada se utiša prvi i drugi, pa i treći val humanitarne pomoći treba nastaviti tvrdoglavo, kako samo mi znamo, tražiti načina i pomagati svima koji su stradali od poplava. Ja znam da ćemo mi to odraditi. Kao i sve do sada. I dok pratimo na vijestima i na Facebook-u kako se prikuplja humanitarna pomoć, uključeni u sve informacije, naš savez jača. U sjeni poplava dešavaju se važne stvari o kojima možete čitati u ovom broju naših novina. Ne pretjerujem ako kažem da je ova Senada Bešić godina važna za nas. Učešće na Nordijskom forumu u Malmöu sa drugim organizacijama žena, projekt koji nam je odobren i koji se bavi pitanjima i problematikom iz stvarnog života žene strankinje u Švedskoj i ravnopravnost žene, samo su mali dio svih aktivnosti u koje je naš savez uključen. I kao što rekoh na početku, život nije ono što planiramo nego ono što nam se dešava. Samo bih vam napomenula da su izbori za EU-parlament pokazali jednu tamnu stranu tog života. Priroda je odgovorna za ono što ona čini, a ljudi su odgovorni za sebe, svoja djela. Uzmite svoju odgovornost i izađite na izbore u Švedskoj u 14. septembra. I naravno, uzmite učešće na izborima u BiH, svaki glas je važan. Želim da se sretnemo zadovoljni, ispunjeni time što radimo! Vaša Senada c Žene pomažu poplavom ugrožene u Bosni i Hercegovini Bankgirot Kvinnor hjälper de översvämningsdrabbade i Bosnien och Hercegovina 2 55 žena kvinna

3 Nordiskt Forum Malmö 2014 New Action on Women s Rights arrangeras av organisationer ur den nordiska kvinnorörelsen i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. Den juni 2014 kommer tusentals personer att samlas i Malmö för att sätta agendan för framtidens jämställdhetspolitik. Konferensens program och diskussioner grundar sig i fn:s Kvinnokonvention, Pekingdeklarationen och Handlingsplanen från Peking. Under konferensen möts kvinnorörelsens representanter, politiker, tjänstemän, forskare, aktivister, representanter från civilsamhället, näringsliv, myndigheter, allmänhet och andra aktörer för att ta pulsen på de jämställdhetspolitiska utmaningarna och formulera konkreta krav och strategier för att uppnå ett jämställt samhälle. Lösningen på världens problem har aldrig varit, och kan aldrig vara, att försämra livsvillkoren för kvinnor. Det kan däremot ökad jämställdhet och kvinnorörelsens perspektiv vara. Genom Nordiskt Forum Malmö 2014 kan vi tillsammans utveckla ett jämställt samhälle i Norden, Europa och internationellt. Välkommen att formulera dina frågor, svar och lösningar under Nordiskt Forum Malmö 2014 New Action on Women s Rights! Konferensen äger rum på Malmö Arena och Malmömässan. Malmö erbjuder en möjlighet att ta plats i ett dynamiskt område där de frågor som gäller globalt också manifesteras lokalt. Malmös stadsomvandling berör frågor om hållbarhet vad gäller ekonomi, miljö och sociala förhållanden. Nordiskt Forum Malmö 2014 kan bli en del av denna omvandling. I sin strävan efter att bli en jämställd stad har Malmö Stad arbetat intensivt med jämställdhetsintegrering, infört barnomsorg på kvällar och nätter, budgetmål om rätt till heltid och har ett gediget arbete kring mäns våld mot kvinnor. Närheten till internationella flygplatser, snabba tåg och ett glittrande hav gör Malmö till en attraktiv plats. Malmö är den perfekta värdstaden för Nordiskt Forum Malmö 2014! Historisk bakgrund fn genomförde den fjärde kvinnokonferensen i Beijing Då antogs Platform for Action av världens regeringar. Antagandet var en seger för och byggde på kvinnorörelsens världsomspännande regionala arbete, exempelvis i Norden, och dess starka vilja till att nå överenskommelser. De regeringar som undertecknade handlingsplanens tolv artiklar gjorde ett åtagande att förverkliga cedaw Kvinnokonventionen, genom att bedriva ett aktivt och synligt arbete. Sedan 1995 har ingen världskonferens om kvinnors rättigheter genomförts. Under senare år har röster höjts för behovet av en sådan konferens, men det har också varnats för faran med en konferens som skulle öppna handlingsplanen för omförhandlingar. Det saknas tilltro till att världens regeringar skulle hålla fast vid sina tidigare åtaganden och att kvinnors rättigheter och livsvillkor istället skulle skruvas tillbaka. Kvinnors rätt till en god utveckling och att bestämma över sina egna kroppar och sexualitet är fortfarande kontroversiella frågor som utlöser ändlösa förhandlingar och brist på resultat. Den globala utvecklingen mot jämställdhet är ifrågasatt liksom även principer om universella rättigheter och demokrati. Att vi idag befinner oss i en situation där vi vid stora fn-konferenser och toppmöten arbetar för att språk och text kvinna žena 55 Den juni 2014 kommer tusentals personer att samlas i Malmö för att sätta agendan för framtidens jämställdhetspolitik. man enades om för 20 år sedan inte ska urvattnas eller försvinna är ett tecken på att den internationella utvecklingen inte går framåt. Det senaste beviset på detta är att fn:s medlemsländer inte kunde enas om gemensamma slutsatser under Commission on the Status of Women, csw, år Ett annat exempel är den svaga texten om kvinnor och jämställdhet i slutdokumentet från Rio+20. På fnkonferensen i Rio 2012 lanserades arbetet med globala mål för hållbarhet, så kallade Sustainable Development Goals (sdg). De Millenniemål som världen är längst ifrån att uppfylla är områden som handlar om kvinnor och jämställdhet. Kvinnors rättigheter relativiseras och kringgärdas av inskränkningar med hänvisning till traditioner, religioner och kulturer. Kvinnors livsvillkor sätts också under press av ekonomiska, miljömässiga och politiska kriser. Kriser av olika slag har upprepade gånger visat sig ha mest negativ effekt på kvinnor, särskilt fattiga kvinnor. För att uppnå hållbar utveckling är kvinnors rättigheter och jämställdhet nyckeln. Världen genomgår stora förändringar som exempelvis globalisering och ny teknikutveckling vilket i sig innehåller stora positiva möjligheter, men de modeller och lösningar som diskuteras för att lösa problemen i världen och ta hand om de positiva möjligheterna saknar ofta ett uttalat jämställdhetsperspektiv. Detta behöver utvecklas. Även Norden möter stora jämställdhetspolitiska utmaningar. Beijing Platform for Action ställer tydliga krav, som de nordiska länderna inte klarat av att leva upp till. Stora brister finns inom avgörande områden som mäns våld mot kvinnor, arbetsmarknad och lika lön för lika arbete, kvinnors ekonomiska självständighet, kvinnors inflytande och makt samt situationen för flickor och äldre kvinnor. Nuvarande ekonomiska, sociala och ekologiska kriser påverkar kvinnors livsvillkor och möjligheterna till att leva i ett jämställt Norden. Nordiskt Forum Malmö 2014 kommer att vara av stor betydelse för det nordiska jämställdhetsarbetet och kvinnorörelsen. Oavsett hur fn beslutar i diskussionen om en femte världskonferens är Nordiskt Forum Malmö 2014 relevant för att identifiera utmaningar och 3

4 möjligheter för att genomföra Platform for Action och nå målen om jämställdhet, utveckling och fred. Nordiskt Forum Malmö 2014 kommer att ge den feministiska rörelsen i Norden möjlighet och utrymme att formulera tydliga uppmaningar och krav till de nordiska regeringarna och andra politiker. Föreställningen om jämställdhet som en gemensam ambition i en ständigt pågående process mot nya mål är inte en självklarhet. Det är viktigt att de nordiska länderna Sedan 1995 har ingen världskonferens om kvinnors rättigheter genomförts. tillsammans analyserar nuläget, sätter agendan och tar pulsen på de jämställdhetspolitiska utmaningarna. Organisation Sveriges Kvinnolobby tog initiativ till en gemensam nordisk förberedande konferens i november 2011 där ett femtiotal representanter från kvinno- och jämställdhetsorganisationer samlades. Konferensen resulterade i en nordisk styrgrupp med ett initiativ- och planeringsansvar för Nordisk Forum Malmö Följande organisationer ingår i styrgruppen: Sveriges Kvinnolobby, Sverige Kvinderådet, Danmark fokus Forum for Kvinner og Utviklingsspørgsmål, Norge Krisesentersekretariatet, Norge Nytkis Kvinnoorganisationer i samarbete, Finland Kvenfélagasamband Islands Kvenréttindafélag Islands Mål Nordiskt Forum Malmö 2014 New Action on Women s Rights vill: Bygga engagemang och förståelse för de jämställdhetspolitiska utmaningarna och möjligheterna inom regionen. Främja och utveckla den nordiska debatten om kvinnors rättigheter, lokalt, regionalt och globalt. Formulera krav och konkreta förslag till de nordiska regeringarna och politiker kopplade till framtidens jämställdhetspolitik. Bygga nätverk för erfarenhetsutbyte mellan aktivister, forskare, organisationer, myndigheter, näringsliv och allmänhet. Informera om Kvinnokonventionen och Beijing Platform for Action. Formulera rekommendationer för framtida strategier för en jämställd hållbar utveckling och det som ska följa fn:s Millennium Development Goals Bryta ny mark genom att engagera, involvera och använda den kompetens och nytänkande som den nya generationen som tillkommit sedan Världskonferensen i Beijing 1995 besitter. Stärka den nordiska kvinnorörelsens organisering och verkningsgrad samt vidareutveckla internationella perspektiv och engagemang. c Nordijski Forum Malmö Novu akcija za prava žena pripremaju organizacije iz nordijskog ženskog pokreta u Danskoj, Finskoj, Islandu, Norveškoj i Švedskoj. Od 12. do 15. juna hiljade osoba će se okupiti u Malmöu radi kreiranja programa buduće rodne politike. Program konferencije i diskusije temelje se na Ženskoj konvenciji un-a, Pekinškoj deklaraciji i Pekinškoj platformi za akciju. Tokom konferencije sastaju se predstavnici ženskih pokreta, političari, službenici, naučnici, aktivisti, predstavnici civilnog društva, privrede, organa vlasti, javnosti i druge zainteresovane strane da izmjere puls rodnopolitičkih izazova i formulišu konkretne zahtjeve i strategije za postizanje rodnoravnopravnog društva. Rješenje problema u svijetu nikada nije bilo, i nikada ne može biti, pogoršanje životnih uslova žena. To, međutim, može biti proširena perspektiva rodne ravnopravnosti i ženskih pokreta. Nordijskim Forumom Malmö možemo zajedno razvijati rodnoravnopravna društva u Skandinaviji, Europi i na međunarodnom planu. Dobrodošli formulisati pitanja, odgovore i rješenja na Nordijskom Forumu Malmö Novoj akciji za prava žena! Konferencija se održava u Areni Malmö (Malmö Arena) i Sajmu Malmö (Malmömässan). Malmö pruža priliku za djelovanje u dinamičnom području gdje se globalna pitanja manifestuju i lokalno. Urbani preobražaj Malmöa uključuje pitanja održivosti u smislu ekonomskih, ekoloških i socijalnih uslova. Nordijski Forum Malmö može biti dio toga preobražaja. Malmö je, u svom nastojanju da bude rodnoravnopravan grad, intenzivno djelovao na integraciji rodne ravnopravnosti, uveo večernju i noćnu društvenu brigu o djeci, budžetsko pravo na puno radno vrijeme i postojano djeluje protiv nasilja nad ženama. Blizina međunarodnih aerodroma, brzih vozova i blistavo more čine Malmö atraktivnim mjestom. Malmö je savršen grad domaćin Nordijskog Foruma Malmö 2014! Historijska pozadina un su provele Četvrtu svjetsku konferenciju o ženama u Pekingu i tada su svjetske vlade usvojile Platformu za akciju. To usvajanje predstavljalo je pobjedu zasnovanu na regionalnim naporima ženskih pokreta u svijetu, poput nordijskih zemalja, i njihovoj snažnoj volji za postizanje dogovora. Vlade potpisnice Akcionog plana obavezale su se o provedbi Ženske konvencije (cedaw) aktivnim i vidnim djelovanjem. Nakon nije provedena nijedna svjetska konferencija o pravima žena. Tokom posljednjih godina sve jači su glasovi o potrebi jedne takve konferencije, ali i upozorenja zbog opasnosti od konferencije koja bi otvorila Akcioni plan radi novih pregovora. Nedostaje povjerenje da će se svjetske vlade držati svojih ranijih obaveza nego će, umjesto toga, biti smanjena prava i životni uslovi žena. Prava žena na pun razvoj i odlučivanje o svom tijelu i seksualnosti još uvijek su sporna pitanja koja pokreću beskrajne pregovore i nedostatak rezultata. Globalan trend ka rodnoj ravnopravnosti se dovodi u pitanje kao i principi univerzalnih prava i demokratije. Činjenica da se danas nalazimo u situaciji da na velikim konferencijama un-a i sastancima na vrhu djelujemo kako jezik i tekst dogovoreni prije 20 godina ne bi oslabili ili nestali jeste znak da međunarodni razvoj ne ide naprijed žena kvinna

5 Nordijski Forum Malmö (Ilustracija: Sveriges Kvinnolobby) Od 12. do 15. juna hiljade osoba će se okupiti u Malmöu radi kreiranja programa buduće rodne politike. Najnoviji dokaz za to je da se države članice un-a nisu mogle dogovoriti o zajedničkim zaključcima tokom Commission on the Status of Women, csw, Drugi primjer je slabunjav tekst o ženama i rodnoj ravnopravnosti u Završnom dokumentu konferencije Rio+20. Na konferenciji un-a Rio pokrenut je rad na globalnim ciljevima za održivost, tzv. Ciljevima održivog razvoja (Sustainable Development Goals, sdg). Milenijski ciljevi razvoja koje svijet nije ni blizu da ostvari su područja koja se odnose na žene i rodnu ravnopravnost. Prava i jednake mogućnosti žena relativiziraju se i ograničavaju uz pozivanje na tradicije, vjere i kulture. Životni uslovi žena su takođe pod pritiskom ekonomskih, ekoloških i političkih kriza. Krize raznih vrsta su u više navrata pokazale da najnegativnije djeluju na žene, posebno siromašne žene. Za postizanje održivog razvoja ključ je u pravima žena i rodnoj ravnopravnosti. Svijet doživljava velike promjene kao što su globalizacija i novi tehnološki razvoj što u sebi sadrži velike pozitivne mogućnosti, ali modelima i rješenjima koja se diskutuju radi rješavanja problema u svijetu i brizi o pozitivnim mogućnostima često nedostaje izražena rodnoravnopravna perspektiva. Nju treba razvijati. I nordijske zemlje se suočavaju s velikim izazovima rodne politike. Pekinška platforma za akciju jasno postavlja zahtjeve kojima nordijske zemlje nisu bile u stanju odgovoriti. Veliki nedostaci su u kritičnim područjima kao što su muško nasilje nad ženama, zapošljavanje i jednake plate za isti rad, ekonomska nezavisnost žena, uticaj i moć žena kao i stanje djevojčica i starijih žena. Sadašnja ekonomska, socijalna i ekološka kriza utiče na životne uslove žena i mogućnosti da žive u rodnoravnopravnim nordijskim zemljama. Nordijski Forum Malmö će biti od velikog značaja za nordijski rad na rodnoj ravnopravnosti i ženski pokret. Bez obzira kako će un odlučiti o petoj svjetskoj konferenciji, Nordijski Forum Malmö je relevantan da identifikuje izazove i mogućnosti implementacije Platforme za akciju i postizanja ciljeva rodne ravnopravnosti, razvoja i mira. Nordijski Forum Malmö će feminističkom pokretu u nordijskim zemljama dati priliku i prostor formulisanju jasnih poziva i zahtjeva nordijskim vladama i drugim političarima. Predstava o rodnoj ravnopravnosti kao zajedničkoj ambiciji u stalnom procesu ka novim ciljevima nije očigledna. Važno je da nordijske zemlje zajedno analiziraju sadašnje stanje, kreiraju program i izmjere puls rodnopolitičkih izazova. Organizacija Švedski ženski lobi preuzeo je inicijativu za zajedničku nordijsku pripremnu konferenciju novembra koja je okupila pedesetak predstavnika ženskih i rodnih organizacija. Konferencija je rezultirala nordijskom upravnom grupom s odgovornošću za inicijativu i planiranje Nordijskog foruma Malmö Slijedeće organizacije ulaze u upravnu grupu: Sveriges Kvinnolobby (Švedski ženski lobi), Švedska Kvinderådet (Žensko vijeće), Danska fokus Forum for Kvinner og Utviklingsspørgsmål (Forum za žene i razvojna pitanja), Norveška Krisesentersekretariatet (Sekretarijat kriznih centara), Norveška Nytkis Kvinnoorganisationer i samarbete (Ženske organizacije u saradnji), Finska Kvenfélagasamband Islands (Žensko partnerstvo), Island Kvenréttindafélag Islands (Udruženje za prava žena), Island Cilj Nordijski Forum Malmö Nova akcija za prava žena će: Graditi predanost i razumijevanje za rodnopolitičke izazove i mogućnosti u regiji. Unaprjeđivati i razvijati nordijsku debatu o ženskim pravima, lokalno, regionalno i globalno. Formulisati zahtjeve i konkretne prijedloge nordijskim vladama i političarima u vezi buduće rodne politike. Graditi mreže za razmjenu iskustava između aktivista, istraživača, organizacija, vlada, privrede i javnosti. Informisati o Ženskoj konvenciji i Pekinškoj platformi za akciju. Formulisati preporuke za buduće strategije rodnoravnopravnog održivog razvoja i Milenijskih razvojnih ciljeva un-a nakon Krčiti put angažovanjem, uključivanjem i korištenjem kompetencija i novih ideja koje ima nova generacija stasala nakon Svjetske konferencije u Pekingu Jačati organizovanje i djelotvornost nordijskog ženskog pokreta i dalje razvijati međunarodnu perspektivu i angažman. c kvinna žena 55 5

6 99 år av fredskamp Text: Josefine Karlsson Den 28 april 2014 fyllde Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, ikff, 99 år. Josefine Karlsson, ikff:s generalsekreterare, skriver om vad som förändrats och vad som är sig likt och konstaterar att den feministiska fredskampen fortsätter. Att kritisera militarismen är att ge sig på det allra heligaste. Det är att ge sig på patriarkatets hjärta. skriver Josefine Karlsson och uppmanar fler att gå med i kampen. Att få en regering att skämmas i offentligheten kan ibland vara väldigt effektivt, säger Cynthia Enloe. Illustration: Linus Edenwall För 100 år sedan stod Europa på randen till ett blodigt världskrig. Krigshetsen var genomsyrande och det var farligt att vägra krig och att inte visa sitt blinda stöd till nationen. Ändå samlades i Haag, den 28 april 1915, kvinnor från både stridande och neutrala stater för att protestera mot krigets vansinne. Där och då bildades Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, ikff. Majoriteten av kvinnorna var aktiva inom rösträttsrörelsen och de gjorde ingen skillnad på kampen för kvinnors rättigheter och kampen mot krig och militarism. Krig och militärt våld sågs av ikff:s grundare som det ultimata uttrycket för de patriarkala strukturer de kämpade mot. I dag 99 år senare är det andra krig som tar människoliv, förstör familjer, och bryter ned samhällen för decennier framöver. De militära utgifterna i världen är ungefär miljarder usa-dollar per år. En tiondel skulle räcka för att utrota fattigdom. Sverige är fritt från krig på vårt territorium, men vårt land står inte fritt från militarisering. Som en av världens största vapenexportörer bidrar Sverige till att resurser läggs på vapen. Som skattebetalare bidrar du till att finansiera Försvarsexportsmyndigheten som har till uppgift att främja svensk vapenexport med en budget på 67 miljoner kronor. En av de största köparna av krigsmateriel från Sverige är Saudiarabien, en diktatur som rustar upp och som enligt Stockholms fredsforskningsinstitut Sipri har den fjärde största militärbudgeten i världen. Samtidigt säljer svenska företag övervakningsutrustning som bland annat används för att övervaka eu:s gränser och utestänga människor på flykt som söker skydd i Europa från krig och förtyck. Militarism en bukett vardagstankar Professor Cynthia Enloe har beskrivit militarisering som en bukett vardagstankar. Det handlar om hur stort intrång det militära gör i det civila och är en process som formar våra tankar om vad som anses normalt. När spänningarna ökar i Europa tas det för givet att Sverige ska köpa fler vapen, och knappt någon ställer sig frågande till om upprustning gynnar vårt och andras säkerhetsläge. Politiska förslag om att förebygga konflikter och använda diplomati skrattas ut, trots att det är billigare och mer hållbart. Fredspolitik får inte plats när militarismen befäster sin ställning. Svensk vapenexport försvaras med att den skapar jobbtillfällen här hemma, som vilken annan industri som helst. Så görs vi beroende av den militära logiken och våld som problemlösning för att motverka arbetslöshet i Sverige. Vi vänjer oss vid att Sverige deltar i Nato-övningar på svensk mark och i krig i Afghanistan, och idén om att skydda afghanska kvinnor får legitimera kriget. Med ena handen ska Sverige kriga för kvinnors rättigheter, med den andra ska vi sälja vapen till Saudiarabien. Josefine Karlsson är generalsekreterare för Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, IKFF. IKFF är den svenska sektionen av Women s International League for Peace and Freedom, WILPF. Denna text har publicerats på Feministiskt Perspektiv (den 28 april 2014) žena kvinna

7 Det kunde inte bli tydligare; det finns ingen jämställdhetssträvan i den militära logiken, det finns bara idéer om våld, makt och kontroll. ikff:s grundare hade rätt, det går inte att skilja patriarkatet och militarismen åt och därmed inte heller kampen emot dem. Bland de svenska delegaterna vid kongressen 1915 i Haag fanns Emilia Fogelklou ( ), Matilda Widegren ( ) och Elin Wägner ( ). Reproduktion: KvinnSam, Göteborgs universitetsbibliotek Det goda våldet på kvinnokroppens bekostnad Vi ska inte heller tro att det går att separera statligt sanktionerat väpnat våld från annat våld. Samhället sänder dubbla budskap, inte minst till pojkar och män, genom att fördöma våldsanvändning samtidigt som militära lösningar på konflikter framställs som självklara och oundvikliga. Den starka våldsromantiken i vår kultur kopplas till krig och bilden av den heroiska manliga soldaten eller beskyddaren. Den reflexmässiga reaktionen på konflikt och hot är beväpning av staten, tydligt i reaktionen hos svenska politiker under pågående kris i Ukraina. Ett militariserat samhälle är ett mer våldsamt samhälle. Innan väpnade konflikter bryter ut ökar ofta våldet i samhället, i hemmen och på gatorna. Samtidigt blir könsrollerna smalare, de förstarks och cementeras vilket bidrar till ökat våld mot kvinnor och hbtqpersoner. Våldet biter sig kvar långt efter att fredsavtal är påskrivna, inte minst det sexualiserade våldet. Vid militärbaser finns det alltid exploatering av kvinnors kroppar. Samma kvinnor som våldtogs och handlades med under kriget i forna Jugoslavien, även av fnpersonal, har senare utsatts för trafficking på nytt och återfunnits i andra konflikter, i andra världsdelar. Men militariseringens påverkan på kvinnors liv förblir oftast osynlig. Även kvinnors engagemang och motstånd osynliggörs. Kvinnors erfarenhet av att bära ett söndertrasat samhälle, deras roller som ledare, som medlare och konfliktförebyggare, ofta på lokal nivå, tas fortfarande inte tillvara i fredsprocesser och konfliktförebyggande arbete. Kvinnorna som samlades i Haag 1915 vägrade ställa sig till nationens förfogande som stödjande patrioter, såsom förväntades av dem. ikff:s första internationella ordförande Jane Addams var känd och hyllad för sitt arbete i usa där hon sågs som en pionjär i socialt arbete. När hon anslöt sig till fredsrörelsen och vägrade stödja usa:s intåg i kriget blev hon bespottad. Jane Addams motarbetades såsom ett hot mot nationen. Att kritisera militarismen är att ge sig på det allra heligaste. Det är att ge sig på patriarkatets hjärta. Nu stoppar vi militarismen Fred är inte bara frånvaron av krig, det är närvaron av rättvisa. Jane Addams ord säger oss att vi måste arbeta mot krig men att fred är mer än det. Feminismen är en rättvisekamp och en frihetskamp. För att vi ska nå vår feministiska vision måste politiken därför skärskådas från ett antimilitaristiskt perspektiv. ikff är en global feministisk rörelse mot krig och militarism, för fred och frihet. Vi arbetar tillsammans över nationsgränser i alla världsdelar. Vi är gräsrotsaktivister och samtidigt del av lobbymaskineriet bland kostymerna i fn:s finrum. Vi tror på att vaccinera mot krig och förtryck istället för att försöka plåstra om de ständigt blödande såren. Om ett år samlas vi åter i Haag för att fira det arbete som ikff har drivit i 100 år och blickar framåt. Gå med oss i den globala kampen. c kvinna žena 55 7

8 99 godina borbe za mir Tekst: Josefine Karlsson 28. aprila napunila je Ženska Međunarodna Liga za Mir i Slobodu, WILPF, 99 godina. Josefine Karlsson, generalna sekretarka IKFF-a, švedskog odjela WILPF-a, piše o onome što se promijenilo i onome što je ostalo isto zaključujući da se feministička borba za mir nastavlja. Kritika militarizma je napad na najsvetije. To je napad na srce patrijarhata, piše Josefine Karlsson pozivajući ostale da se pridruže borbi. Prije 100 godina bila je Evropa na rubu krvavog svjetskog rata. Ratno huškaštvo prožimalo je sve i bilo je opasno biti protiv rata i ne iskazivati slijepu podršku naciji. Ipak, 28. aprila 1915, okupilo se u Hagu žena iz zaraćenih i neutralnih država u znak protesta protiv ratnog ludila. Tu i tada osnovana je Ženska Međunarodna Liga za Mir i Slobodu, wilpf (the Women s International League for Peace and Freedom). Većina žena bila je aktivna u pokretu za pravo glasa ne praveći razliku između borbe za ženska prava i borbe protiv rata i militarizma. Rat i vojno nasilje gledani su od osnivačica wilpf-a kao ultimativan izraz patrijarhalnih struktura protiv kojih su se borile. Danas, 99 godina kasnije, drugi ratovi uzimaju ljudske živote, razaraju porodice i razgrađuju društva za buduće decenije. Vojna potrošnja u svijetu je oko milijardi dolara godišnje. Desetina bi bila dovoljna da se iskorijeni siromaštvo. Švedska je slobodna od rata na svojoj teritoriji, ali nije slobodna od militarizacije. Švedska, kao jedna od najvećih svjetskih izvoznica oružja, doprinosi ulaganju sredstava u naoružanje. Kao porezni obveznici doprinosimo finansiranju Ustanove za izvoz oružja koja ima zadatak da unaprjeđuje švedski izvoz oružja s budžetom od 67 miliona kruna. Jedan od najvećih kupaca vojne opreme iz Švedske je Saudijska Arabija, diktatura koja se naoružava i koja, prema Stockholmskom međunarodnom mirovnom istraživačkom institutu (sipri), ima četvrti najveći vojni budžet na svijetu. Švedske firme istovremeno prodaju opremu za nadzor koja se koristi za nadzor granica eu i sprječavanje ulaska izbjeglica koje traže utočište u Evropi od rata i ugnjetavanja. Militarizam buket svakodnevnih misli Profesorica Cynthia Enloe opisala je militarizaciju kao buket svakodnevnih misli. Radi se o tome koliko vojno potiskuje civilno kao proces koji oblikuje naše misli o tome šta se smatra normalnim. Porastom tenzija u Evropi uzima se zdravo za gotovo da će Švedska kupiti više oružja i jedva da iko dovodi u pitanje da li naoružavanje pomaže sigurnosti nas i drugih. Politički prijedlozi o sprječavanju sukoba i upotrebi diplomatije ismijavaju se iako je to jeftinije i trajnije. Mirovna politika nema mjesta kada militarizam utvrđuje svoju poziciju. Švedski izvoz oružja brani se stvaranjem prilika za zapošljavanje ovdje kod kuće kao u bilo kojoj drugoj industriji. Tako postajemo zavisni o vojnoj logici i nasilju kao rješenju problema u borbi protiv nezaposlenosti u Švedskoj. Privikavamo se na učešće Švedske u vježbama nato-a na švedskom tlu i u ratu u Afganistanu a ideja o zaštiti afganistanskih žena ozakonjuje rat. S jedne strane će se Švedska boriti za prava žena, s druge ćemo prodavati oružje Saudijskoj Arabiji. To ne može biti jasnije; u vojnoj logici nema težnji rodnoj ravnopravnosti, postoje samo ideje o nasilju, moći i kontroli. Osnivačice wilpf-a bile su u pravu da je nemoguće razlikovati patrijarhat i militarizam a time i borbu protiv njih. Dobro nasilje na račun ženskog tijela Ne treba vjerovati da se državno odobreno oružano nasilje može razdvojiti od ostalog nasilja. Društvo šalje dvostruke poruke, posebno dječacima i muškarcima, osuđujući upotrebu nasilja dok se vojna rješenja sukoba istovremeno predstavljaju kao prirodna i neizbježna. Jaka romantika nasilja u našoj kulturi vezuje se uz rat i predodžbu junačkog muškog vojnika ili zaštitnika. Refleksna reakcija na sukob i prijetnje je naoružavanje države, očito iz reakcije švedskih političara tokom aktuelne krize u Ukrajini. Militarizovano društvo je više nasilno društvo. Prije izbijanja oružanih sukoba često se povećava nasilje u društvu, kod kuće i na ulici. Istovremeno rodne uloge postaju sve uže, ojačavaju i cementiraju se što doprinosi povećanju nasilja nad ženama i lgbt-osobama. Nasilje traje dugo nakon potpisivanja mira, posebno seksualno nasilje. U vojnim bazama uvijek se iskorištavaju ženska tijela. Iste žene koje su bile silovane i kojima se trgovalo tokom rata u bivšoj Jugoslaviji, čak i od strane osoblja un-a, kasnije su ponovo bile izložene traffickingu i nalažene u drugim sukobima, u drugim dijelovima svijeta. Međutim, uticaj militarizacije na život žena često ostaje nevidljiv. Čak se i njihovo zalaganje i otpor zanemaruju. Ženska iskustva nošenja na leđima propalih Josefine Karlsson je generalna sekretarka IKFF-a, švedskog odjela Ženske Međunarodne Lige za Mir i Slobodu, WILPF (Women s International League for Peace and Freedom). Ovaj tekst je objavljen u Feminističkoj Perspektivi (Feministiskt Perspektiv) 28. aprila žena kvinna

9 društava, njihove uloge vođa, posrednika u sprječavanju sukoba, često na lokalnom nivou, još uvijek se ne koriste u mirovnim procesima i sprječavanju sukoba. Žene okupljene u Hagu odbile su staviti se naciji na raspolaganje kao potpomažući patrioti, što se od njih očekivalo. Prva međunarodna predsjednica wilpf-a Jane Addams bila je poznata i cijenjena za svoj rad u Sjedinjenim Američkim Državama, gdje je smatrana začetnicom socijalnog rada. Kada je pristupila mirovnom pokretu i odbila podržati ulazak sad u rat, popljuvana je. Jane Addams je sprječavana u radu kao prijetnja naciji. Kritika militarizma je napad na najsvetije. To je napad na srce patrijarhata. Sada zaustavljamo militarizam Mir nije samo odsustvo rata, to je prisustvo pravde. Riječi Jane Addams kazuju nam da moramo raditi protiv rata, ali da je mir više od toga. Feminizam je borba za pravdu i borba za slobodu. Da bi postigli naše feminističke vizije mora se politika posmatrati iz antimilitarističke perspektive. wilpf je globalan feministički pokret protiv rata i militarizma, za mir i slobodu. Mi radimo zajedno preko državnih granica u svim dijelovima svijeta. Mi smo grassroots aktivisti (obični ljudi) i istovremeno dio mašinerije lobija među kostimima u salonima un-a. Mi vjerujemo u vakcinisanje protiv rata i ugnjetavanja umjesto da pokušavamo previjati stalno krvave rane. Za godinu dana okupićemo se ponovo u Hagu da proslavimo rad kojim se wilpf bavi već 100 godina i gleda naprijed. Pridružite nam se u toj globalnoj borbi. c John Ackerson: Jane Addams ( ), tinta na papiru, 8. marta 2012, 357 x 279 mm Među švedskim delegatima na kongresu u Hagu bile su (1) Emilia Fogelklou ( ), (2) Matilda Widegren ( ) i (3) Elin Wägner ( ). Reprodukcija: KvinnSam, Göteborgs universitetsbibliotek kvinna žena 55 9

10 6 punkter som stärker arbetet mot sexköp Vi må vara stolta över det svenska sexköpsförbudet, men det finns mycket kvar att göra om vi inte vill tappa vår position som en förebild och inspirationskälla som för det globala arbetet mot sexköp framåt. Sverige var först i världen med en lagstiftning som gör det förbjudet att köpa men inte att erbjuda sexuella tjänster. Vårt sexköpsförbud flyttar ansvaret till sexköparen och erkänner att personer som köps i prostitution befinner sig i en utsatt position och har rätt till samhällets stöd och skydd. Sverige har blivit mindre attraktivt för internationell människohandel och andelen svenska män som uppger att de köpt sex sjunkit från en av åtta till en av tretton. Femton år efter att lagen trädde i kraft har den förändrat synen på prostitution och sexköp över hela världen. skr och Sveriges Kvinnolobby har den senaste tiden föreläst i Europaparlamentet, intervjuats av europeisk press, tagit emot officiella delegationer från bland annat Belgien och Frankrike och bjudits in till Tysklands ambassad. Också en irländsk parlamentarisk kommitté har gjort studiebesök i Sverige. Nästa vecka (den 26 februari 2014) röstar Europaparlamentet om att anta en rapport från parlamentets jämställdhetsutskott där den svenska modellen förordas för att motverka prostitution och människohandel. I veckan arrangerade skr en seminariekväll med fokus på situationen i Europa. Ambassadörer och ambassadråd från flera av de länder där diskussionen kring legalisering och kriminalisering just nu är som hetast gav oss en dagsfärsk bild av läget. I Tyskland har en intensiv debatt blossat upp där feminister utmanar den officiella legaliseringslinjen. Utvärderingar visar att försöken att tvätta prostitutionen genom att föra fram den i ljuset inte har fungerat tillfredsställande. Verksamheterna är fortsatt ljusskygga och polisens arbete har försvårats. Erfarenheterna känns igen från Nederländerna. Inte heller där har försöken att ge kvinnor i prostitution ökade rättigheter och stärkt ställning genom legalisering haft den effekt man hoppats på. Människohandeln gömmer sig bakom lagliga bordeller och varken våldet eller stigmat mot personer i prostitution har minskat. Istället har mäns rätt att köpa kvinnors kroppar för sexuella ändamål blivit mer accepterat och normaliserat. På särskilda konsumentsajter på nätet recenserar sexköpare helt öppet kvinnor de köpt, likt vilken vara som helst. Sexköpare har börjat organisera sig och bjuds in för att medverka i policyarbete och för att hjälpa polisen i arbetet mot människohandel. Det talas om etiska sexköp trots att alla som köper sex bidrar till den efterfrågan som gör människohandeln lönsam. Det kommer glädjande indikationer om att en sexköpslag enligt svensk modell snart kan bli verklighet, inte bara i Frankrike, utan också i Belgien, Finland och Irland. Gemensamt för dessa fyra länder är en tydlig politisk vilja och en aktiv offentlig debatt. I Belgien, där personer befinner sig i prostitution, varav 80 procent är offer för människohandel, anser allmänheten att sexuell exploatering är ett av de allvarligaste brotten alla kategorier. Samtidigt lever myten om den lyckliga horan och skillnaden mellan frivillig och ofrivillig prostitution. Det finns också en bild av att ett förbud skulle innebära FEMEN Sweden stödjer den internationella kampanjen You don t buy, I don t sell / Du köper inte, jag säljer inte (Foto: Emilia Nicklasson) žena kvinna

11 FEMEN Sweden stödjer den internationella kampanjen You don t buy, I don t sell / Du köper inte, jag säljer inte (Foto: Sindre Magnusson/SindreArt) en ökad sexuell frustration bland män, vilket man menar skulle leda till fler våldtäkter. Trots detta är Belgiens jämställdhetminister tydlig med att hon förespråkar en sexköpslag som Sveriges, något som kan bli verklighet beroende på hur det går i valet i maj. I Finland har man i en statlig utredning kommit fram till att dagens partiella förbud, där gäller köp av personer utsatta för människohandel och koppleri, inte fungerar då det är mycket svårt för åklagare att bevisa i efterhand vad köparen kände till och inte. Lagen tar inte heller hänsyn till det mått av tvång och ofrivillighet som finns i all prostitution. Också på Irland har den nuvarande lagstiftningen, som förbjuder koppleriverksamhet, bordeller och att erbjuda sexuella tjänster på offentliga platser, nyss utretts av en parlamentarisk kommitté som nu föreslår en sexköpslag enligt svensk modell. Ett annat land som snart kan stå inför ett vägval, fast av ett annat slag, är Norge. Det norska sexköpsförbudet, som infördes 2009 och är mer omfattande än Sveriges då det också gäller norrmäns sexköp utomlands, ifrågasätts nu av flera partier. Regeringens samarbetsparti, liberala Venstre, vill att det avskaffas helt. Regeringen har tillsatt en utredning och statsminister Erna Solberg har öppnat upp för alternativa lösningar. Vi följer med stor oro utvecklingen i vårt grannland, där världens mest progressiva lagstiftning mot sexköp och människohandel för sexuella ändamål är hotad. I den här tiden, då vindarna ser ut att blåsa upp och förhoppningsvis vända åt rätt håll runt om i Europa, är det särskilt viktigt att Sverige fortsätter att bana väg. Vi må vara stolta över det svenska sexköpsförbudet, men det finns mycket kvar att göra om vi inte vill tappa vår position som en förebild och inspirationskälla som för det globala arbetet mot sexköp framåt. Ett första steg är att kriminalisera den stora andelen, 80 procent, av svenska mäns sexköp som sker utomlands. Att köpa en annan människa är lika allvarligt var i världen det än sker. Därför att mänskliga rättigheter är universella. Därför måste sexköpslagar gälla även utanför landets gränser. Detta och fem ytterligare krav riktas idag, på internationella brottsofferdagen, till Sveriges regering: 1. Kriminalisera sexköp som svenska medborgare gör sig skyldiga till utomlands. 2. Ge personer som köps i prostitution brottsofferstatus för att förtydliga att de är offer för sexköpsbrottet. 3. Förbättra stödet till de som vill lämna prostitutionen. 4. Fortsätt satsningar på att förebygga att unga hamnar i prostitution med särskilda satsningar på unga tjejer som använder sex som självskadebeteende och hbt-personer, samt på att förebygga att unga killar blir sexköpare, med särskilt fokus på normer för maskulinitet. 5. Skärp lagstiftningen på området köp av sexuell tjänst av barn, bland annat genom att inför ett strikt ansvar när det gäller åldersrekvisitet (det vill säga att det är barnets verkliga ålder som gäller och inte förövarens uppfattning om den). 6. Arbeta inom eu för att fler länder ska kriminalisera sexköp, erbjuda adekvat och kompetent stöd till personer som vill lämna prostitutionen, arbeta förebyggande mot sexköp och prostitution, samt förbjuda alla former av koppleri. Stockholm, den 22 februari 2014 Zandra Kanakaris, vice ordförande, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, skr Olga Persson, förbundssekreterare, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, skr Gunilla Hjelm, förbundsordförande Centerkvinnorna Carina Ohlsson, ordförande S-kvinnor Gertrud Åström, ordförande Sveriges Kvinnolobby Maria Appelblom, ordförande i Stockholms fnförening Malin Roux, ordförande, RealStars c kvinna žena 55 11

12 6 tačaka koje jačaju rad protiv trgovine seksom Možemo biti ponosni švedskom zabranom kupovine seksa, ali ima još mnogo toga da se uradi ako ne želimo izgubiti našu poziciju kao uzor i vrelo inspiracije za globalne napore protiv trgovine seksom. Švedska je bila prva zemlja u svijetu sa zakonodavstvom koje zabranjuje kupovinu, ali ne i ponudu seksualnih usluga. Naša zabrana kupovine seksa (seksualnih usluga) prebacuje odgovornost na kupca seksa i priznaje da se osobe koje se kupuju pri prostituciji nalaze u ugroženom položaju i imaju pravo na društvenu podršku i zaštitu. Švedska je postala manje atraktivna za međunarodnu trgovinu ljudima a udio švedskih muškaraca koji navode da su nekada kupili seks pao je s jednog naprema osam na jednog naprema trinaest. Petnaest godina nakon stupanja na snagu zakon je promijenio pogled na prostituciju u cijelom svijetu. Švedski savez dežurstava za žene i djevojke skr (Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund) i Švedski ženski lobi (Sveriges Kvinnolobby) predavali su u zadnje vrijeme u Evropskom parlamentu, bili intervjuisani u evropskoj štampi, primali službene delegacije, između ostalih, Belgije i Francuske, i bili pozvani u ambasadu Njemačke. Jedan irski parlamentarni odbor takođe je boravio u studijskoj posjeti Švedskoj. Sljedeće sedmice (26. februara 2014.) će Evropski parlament glasati o usvajanju izvještaja parlamentarnog odbora za rodnu ravnopravnost gdje se švedski model preporučuje za sprječavanje prostitucije i trgovine ljudima. Ove sedmice priredio je skr seminarsko veče s naglaskom na situaciju u Evropi. Ambasadori i konzuli iz više zemalja, u kojima je diskusija o legalizaciji i kriminalizaciji upravo u najžešćoj fazi, dali su nam najsvježiju sliku situacije. U Njemačkoj se rasplamsava žestoka debata u kojoj feministi prkose službenoj liniji legalizacije. Procjene pokazuju da pokušaj pranja prostitucije iznošenjem iste na vidjelo nije djelovao na zadovoljavajući način. Aktivnosti su i dalje nesigurne a rad policije sve teži. Iskustvo se prepoznaje u Holandiji. Ni pokušaj da se ženama u prostituciji povećaju prava i ojača status legalizacijom nije imao očekivani efekt. Trgovina ljudima krije se iza legalnih bordela, a ni stigmatizacija ni nasilje nad osobama u prostituciji nisu smanjeni. Umjesto toga, pravo muškarca da kupi žensko tijelo za seksualne svrhe postalo je više prihvaćeno i normalizovano. Na posebnim potrošačkim sajtovima na internetu kupci seksa potpuno otvoreno ocjenjuju žene koje su kupili kao bilo koju drugu robu. Kupci seksa počeli su se organizovati i pozivaju se da učestvuju u poslovnoj politici i pomognu policiji u radu protiv trgovine ljudima. Govori se o etičkoj kupovini seksa iako svi koji kupuju seks doprinose potražnji koja trgovinu ljudima čini unosnom. Žena nije roba / Kvinnan är ingen vara, aktivistkinje ukrajinske grupe FEMEN protestuju 10. novembra u Cirihu (Foto: Getty) žena kvinna

13 Stižu radosni nagovještaji da bi zakon o kupovini seksa prema švedskom modelu uskoro mogao postati stvarnost, ne samo u Francuskoj, nego i u Belgiji, Finskoj i Irskoj. Zajedničko za ove četiri zemlje je jasna politička volja i aktivna javna debata. U Belgiji, gdje se osoba nalazi u prostituciji, od kojih su 80 posto žrtve trgovine ljudima, javnost smatra da je seksualno iskorištavanje jedno od najtežih krivičnih djela u svim kategorijama. Istovremeno živi mit o sretnoj kurvi i razlici između dobrovoljne i nedobrovoljne prostitucije. Tu je i predstava da bi zabrana značila povećanje seksualne frustracije muškaraca, što bi, smatra se, vodilo do više silovanja. Uprkos tome, ministar za rodnu ravnopravnost Belgije jasno zagovara zakon o kupovini seksa kao u Švedskoj, nešto što može postati stvarnost zavisno od toga kako će proći izbori u maju. U Finskoj je jedna državna komisija zaključila da današnja parcijalna zabrana, koja se odnosi na kupovinu osoba izloženih trgovini ljudima i svodništvu, ne funkcioniše jer je tužiocu vrlo teško naknadno dokazati šta kupac jeste ili nije znao. Zakon uopšte ne uzima u obzir stepen prinude i nedobrovoljnost koja postoji pri svakoj prostituciji. Takođe u Irskoj, današnje zakonodavstvo, koje zabranjuje svodništvo, bordele i nuđenje seksualnih usluga na javnim mjestima, nedavno je analizirano od strane parlamentarnog odbora koji sada predlaže zakon o kupovini seksa prema švedskom modelu. Još jedna zemlja mogla bi se uskoro naći na raskrsnici, iako druge vrste, a to je Norveška. Norveška zabrana kupovine seksa uvedena je i opsežnija je nego u Švedskoj jer se odnosi i na kupovinu koju Norvežani čine u inostranstvu, sada se analizira od nekoliko stranaka. Vladina saradnička stranka, liberalna Ljevica, želi je potpuno ukinuti. Vlada je imenovala komisiju a premijerka Erna Solberg otvorena je za alternativna rješenja. S velikom zabrinutošću pratimo zbivanja u toj susjednoj zemlji u kojoj je ugroženo najnaprednije svjetsko zakonodavstvo protiv trgovine seksom i trgovine ljudima u seksualne svrhe. U ovom trenutku, kada se izgleda dižu vjetrovi i nadamo se okreću u pravom smjeru širom Evrope, posebno je važno da Švedska nastavlja utirati put. Možemo biti ponosni švedskom zabranom kupovine seksa, ali ima još mnogo toga da se uradi ako ne želimo izgubiti našu poziciju kao uzor i vrelo inspiracije za globalne napore protiv trgovine seksom. Prvi korak je kriminalizacija velikog udjela, 80 posto kupovine seksa od strane švedskih muškaraca događa u inostranstvu. Kupovina drugih ljudskih bića jednako je ozbiljna bez obzira gdje se dešava. Jer su ljudska prava univerzalna. Zato zakoni o kupovini seksa moraju važiti izvan granica zemlje. Taj i još pet zahtjeva upućuju se danas, na Međunarodni dan žrtava nasilja, vladi Švedske: 1. Kriminalizovati kupovinu seksa švedskih državljana u inostranstvu. 2. Dati osobama koje se kupuju pri prostituciji status žrtve radi ukazivanja da su iste žrtve krivičnog djela kupovine seksualnih usluga. 3. Poboljšati podršku onima koji žele napustiti prostituciju. 4. Nastaviti nastojanja na sprječavanju da mladi zapadaju u prostituciju s posebnim naglaskom na Aktivistkinja ukrajinske grupe FEMEN protestuje 6. novembra u Vatikanu (Foto: Pier Paolo Cito) mlade djevojke koje koriste seks kao samopovrjeđivanje i lgbt-osobe, kao i na sprječavanju da mladi momci budu kupci seksa, s posebnim fokusom na norme muškosti. 5. Pooštriti zakonodavstvo na polju kupovine seksualnih usluga od djece uključujući uvođenje striktne odgovornosti kada se radi o uzrastu (tj. da važi stvarna dob djeteta, a ne počiniteljevo mišljenje o tome). 6. Raditi u eu da bi više zemalja kriminalizovalo kupovinu seksa, pružati adekvatnu i kompetentnu podršku osobama koje žele napustiti prostituciju, djelovati preventivno protiv trgovine seksom i prostitucije i zabraniti sve oblike svodništva. Stockholm, 22. februara Zandra Kanakaris, potpredsjednica, Švedski savez dežurstava za žene i djevojke, skr Olga Persson, sekretarka saveza, Švedski savez dežurstava za žene i djevojke, skr Gunilla Hjelm, predsjednica, Žene Stranke centra Carina Ohlsson, predsjednica, Socijaldemokratske žene Gertrud Åström, predsjednica, Švedski ženski lobi Maria Appelblom, predsjednica, un-udruženje Stockholm Malin Roux, predsjednica, RealStars c kvinna žena 55 13

14 Jämställdhetsintegrering Jämställdhetspolitikens mål Detta kapitel ger en bakgrund och förklaring till vad jämställdhetsintegrering innebär och varför det är så viktigt. Gender är det engelska ordet för genus, dvs. socialt eller kulturellt kön. Mainstream är det engelska ordet för huvudfåra, huvud strömning. Gender mainstreaming är det engelska uttrycket för integrering av ett jämställdhetsperspektiv eller jämställdhetsintegrering. Det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är att kvinnor och män skall ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Det innebär bland annat följande: jämn fördelning av makt och inflytande samma möjligheter till ekonomiskt oberoende lika villkor och förutsättningar i fråga om företagande, arbete, anställnings- och andra arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger delat ansvar för hem och barn frihet från könsrelaterat våld. Jämställdhetsintegrering en strategi Vid fn:s kvinnokonferens i Peking 1995 antogs en deklaration och en handlingsplan för jämställdhetsarbetet. I Pekingdokumentet lyfts gender mainstreaming som strategi fram och sedan dess är det ett vedertaget begrepp och den strategi som man försöker förverkliga inom Förenta Nationerna, Europeiska Unionen och Nordiska ministerrådet. Sedan 1994 har den svenska regeringen antagit gender mainstreaming eller jämställdhetsintegrering som strategi för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. 1 Jämställdhetsintegrering är ett medel, en strategi, för att uppnå de jämställdhetspolitiska malen. Strategin innebär att ett jämställdhetsperspektiv integreras i alla led av beslutsfattande, planering och utförande av en verksamhet. Med jämställdhetsintegrering avses enligt Europarådets definition: (om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. 2 Jämställdhetsintegrering är nödvändig därför att jämställdhetspolitiken inte kan formas isolerad från andra politikområden. För att uppnå jämställdhet måste statsmakterna vidta åtgärder inom alla samhällsområden. Med andra ord måste ett jämställdhetsperspektiv läggas på alla politikområden och inom ramen för berörda organs ordinarie verksamhet. För att regeringens jämställdhetsmål lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter för både kvinnor och män skall kunna uppnås måste förslag och beslut och annan verksamhet utarbetas och analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv. Jämställdhetsintegrering innebär att ett ökat ansvar för jämställdhetspolitiken åläggs all verksamhet. Den som har ansvar för en verksamhet har även ansvar för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i denna verksamhet. Jämställdhetsintegrering tar sikte på hur en verksamhet organiseras och hur beslutsprocessen utformas så att ett jämställdhetsperspektiv kan införlivas i dess olika delar. Verksamheten måste organiseras och bedrivas så att ett jämställdhetsperspektiv genomsyrar de underlag, i form av information, statistik och analyser, som ligger till grund för beslutsfattande. (jfr Ändrad ordning. Strategisk utveckling för jämställdhet, Ds 2001:64). Att integrera jämställdhet i verksamheten innebär att arbeta på ett nytt sätt. Det finns utarbetade metoder och arbetssätt för detta. Flera av metoderna finns beskrivna i en handbok som har tagits fram av en arbetsgrupp på Näringsdepartementet. Boken (skrivet av Ulrika Lorentzi, frilansskribent och Helén Lundkvist, Näringsdepartementet) heter Gör det jämt att integrera jämställdhet i verksamheten. c Denna bok kan beställas av Fritzes Offentliga Publikationer Internet: E-post: order.fritzes@liber.se Telefon: Fax: Postadress: Stockholm žena kvinna