Verksamhetsutvecklingsprojekt Sammanfattningar av rapportserie 2008: Centrum för Verksamhetsutveckling

Transkript

1 Verksamhetsutvecklingsprojekt Sammanfattningar av rapportserie 2008: Centrum för Verksamhetsutveckling

2

3 Detta material utgörs av sammanfattningar av de verksamhetsutvecklingsprojekt som under åren bedrivits med stöd av Centrum för Verksamhetsutveckling. Totalt har 13 enheter inom regionens hälso- och sjukvård arbetat med förbättringsarbete. De flesta enheter har arbetat med processutveckling. Några enheter har haft andra angreppssätt beroende på syfte De fullständiga rapporterna kan du hämta via nätet: under fliken Rapporter. För frågor är du välkommen kontakta respektive projektsamordnare: Marie Lundborg, projektledare, NU-sjukvården Gösta Carlsson, utvecklingschef, Centrum för Verksamhetsutveckling

4

5 Innehållsförteckning Obstetriken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sid 1 Medicinmottagningen, NU-sjukvården, Uddevalla sjukhus Sid 2 Neurlogen, avd 28, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sid 3 Öronkliniken, Frölunda Specialistssjukhus Sid 4 Vårdcentrum Mellerud, Primärvården Fyrbodal Sid 5 Lungmedicin och allergologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sid 6 Hudmottagningen, Frölunda Specialistsjukhus Sid 7 Hudverksamheten, NU-sjukvården Sid 8 Hud- och könspolikliniken, Sesammottagningen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sid 9 Mottagningen, Infektionskliniken, NU-sjukvården Sid 10 Affektivt centrum och avd 367, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sid 11 Dialysavdelningen, Skene lasarett, Södra Älvsborgs sjukhus Sid 12 Barnhjärtcentrum, avd 323, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sid 13

6

7 Projektnamn: Utveckla processen av patientens väg genom BB Namn: Liselotte Bergqvist Befattning: Utbildnings- och Projektstart: utvecklingsbarnmorska Projektslut: Arbetsplats: Obstetriken, Sahlgrenska Tfn arb.: E-post: Syfte och Mål: -att ge samstämmig information utifrån kvinnans/föräldrarnas behov -att stödja samspelet mellan mor och barn vid amning -att minska antal tillmatningar -att mamma/föräldrarna ska få lugn och ro, information, stöd vid amning och barnets skötsel så att de känner sig nöjda, trygga och ser fram emot att gå hem. Bakgrund: Detta projekt är ett sammarbetsprojekt mellan Sahlgrenska Universitetssjukhusets tre BB-enheter. De är förlagda på Östra sjukhuset och Mölndals sjukhus. Personalen på BB-enheterna upplevde att BB-vården var tungarbetad, patienterna flyttades mellan avdelningarna beroende på hur vårdbehoven förändrades, men även mellan flerbäddsrum och enkelrum då ett önskemål från dagens föräldrar är att båda får stanna kvar på BB i sk. familjerum. Arbetsbelastningen varierade mycket över dygnet pga. att förlossnings- och barnläkarrond sker på olika tider under dagen vilket innebär att arbetsbelastningen på BB var tyngst mellan klockan 9:00-14:00. Förlossningar som avslutas t.ex. med sugklocka eller kejsarsnitt medför oftare komplikationer i samband med amning än vid en normal förlossning vilket innebär högre vårdtyngd på BB. Via MVC och BVC framkom klagomål från patienterna, klagomålen handlar oftast om att patienten upplevde att de fick olika besked, att alla säger olika. Personalen upplevde att de informerade mycket men att patienterna har svårt att ta till sig information på så kort tid efter en så omtumlande upplevelse. Resultat: Införandet av hud mot hud under första timmen har bidragit positivt till att mammorna fortsätter ha sina barn nära under BB-tiden. Detta skapar lugn och ro på BB, barnen är nöjdare och gråter mindre i närkontakt med sina föräldrar. Barn till kejsarsnittade lades hud mot hud hos sina pappor och då mor och barn har varit separerade gjordes en omstart dvs. barnet kläddes av naket och lades hud mot hud hos mamman. Detta har bidragit till en lugnare miljö på BB. Aktuell forskning (ER Moore 2007) beskriver att vårda nära har en positiv effekt på amningen. Tyvärr såg vi inte någon minskning av tillmatning med modersmjölksersättning, 20% tillmatning på en normalförlossningsenhet anses vara för mycket, målet för god kvalitet på BB-vård bör ligga omkring 10%. Inom detta område behöver vi fortsätta att kartlägga exempelvis två gånger per år för att se om det är möjligt att få en nedgång på längre sikt. I enkätsvar från kvinnor som nyligen vårdats på BB framkom att de hade fått tillräcklig information, detta var glädjande då utgångspunkten vid projektstarten såg annorlunda ut. Vi har infört att informationen ges utifrån föräldrarnas egna behov, detta för att behoven och erfarenheten varierar mycket. När informationsguiden utarbetades upptäcktes att behovet av information kring barnets skötsel var betydligt större än vad personalen hade förväntat sig. Samarbetet mellan enheterna har varit betydelsefullt, det känns viktigt att skapa en bra struktur på BB-vården för att ge patienterna en likvärdig vård utifrån sina egna behov. Personalens arbetsflöde och lokalernas struktur skulle ytterligare behöva bearbetas. Önskvärt vore att personalen får loss mer tid till att i lugn och ro sitta ner hos patienterna, och lyssna in vad just de föräldrarna behöver. 1

8 Projektnamn: Utveckla ett arbetssätt vid medicinmottagningen för att förbättra tillgängligheten för patienterna. Projektstart: Projektslut: Namn: Maria Larsson Enhetschef Gull-Britt Brännfeldt Vårdenhetschef Arbetsplats: Medicinmottagning Tfn arb: , E-post: Syfte: Pröva ett förnyat arbetssätt där sekreterarna sköter logistik för medicinmottagningen som inte har med medicinska prioriteringar eller läkemedels rådgivning att göra. Mål: 100 % av alla inkommande samtal skall besvaras inom telefontiden. Resultatet skall uppnås inom 12 månader, december % av journalanteckningarna skall vara utskrivna inom 7 dagar. Resultatet skall uppnås inom 12 månader, december % av patienterna ska preliminärbokas av sekreterare. Resultatet skall uppnås december % av patienterna ska preliminärbokas av sekreterare. Resultatet skall uppnås december 08. Medicinmottagningen består av sju mottagningar där de olika specialiteterna finns representerade mot öppenvården. Det administrativa arbetet tar mycket tid från det patientnära arbetet. Sekreterarna arbetar mer flexibelt vid de olika sektionerna till skillnad från vårdpersonalen. Sekreterarna ser positivt på framtiden där de kan utföra arbetsuppgifter som sjuksköterskorna gör idag. För att detta ska kunna ske måste vi förändra vår tanke- och arbetssätt. En översyn av mottagningens rutiner är minst lika viktigt för att få till den patientnära vård som vi är ute efter. En grundläggande förändringsidee är att kunna besvara fler samtal och i högre grad kunna styra samtalen till rätt mottagare redan från början. Sekreterarna ska kunna preliminärboka patienten då de skriver diktatet, samt att kunna boka en telefontid eller definitivboka ett återbesök. För att kunna föra över arbetsuppgifter från vårdpersonalen till sekreterare, var vi tvungna att först skapa tester som gjorde att det underlättade för sekreterarna beträffande det administrativa arbetet kring pappersjournaler. Vi var tvungna att skapa luft i systemet. Vi har anslutit rådgivningstelefonerna vid mottagningen till ett telefonsystem, Solidus ecare, där vi aktivt har följt telefonkön och telefontillgängligheten. Var 4:e vecka har rapporter tagits ut för att följa telefontillgängligheten. Beträffande telefonsamtalen har vi lyckats med att besvara 80 % av de inkommande samtalen. Vi har också följt upp fortlöpande att journalerna ska vara utskrivna inom 7 dagar och detta har vi lyckats med. Sekreterarna preliminärbokar i dagsläget 80 % av alla besök. Intressant är att vi har uppnått detta mål snabbare än vi hade väntat oss. 2

9 Projektnamn: Patientnärmre vård Namn: Åsa Lundin Befattning: Sjuksköterska Arbetsplats: Avd 28, SU/Sahlgrenska Projektstart: Tfn arb.: Projektslut: E-post: Syfte Förändra avdelning 28:s arbetssätt till PNV så att patienterna får en professionell vård och att de känner sig delaktiga i sin vård. Detta ska ske i nära samarbete med sjuksköterskan och undersköterskan. Mål 100 % av patienterna ska bli mer nöjda med sin vård och ha minst VAS 9 på VAS-skalan i patientenkäten. Målet ska vara uppfyllt % av alla nyinsjuknade strokepatienter ska ha en korrekt ifylld bedömningsfas i SVP. Målet ska vara uppfyllt % av alla nyinsjuknade strokepatienterna ska uppnå de i SVP uppsatta omvårdnadsmålen. Målet ska vara uppfyllt Balanserat mål: Förbättra arbetsmiljön för 100 % av vårdpersonalen med ett genomsnitt på över VAS 7 i arbetsmiljöenkäten. Patientnärmre vård, PNV, är ett arbetssätt som redan utvecklats på många håll i Sverige. PNV innebär att sjuksköterskan får mer tid hos patienten då hon inte behöver göra alla administrativa sysslor. En samordnare utför, tillsammans med sekreterare, allt administrativt arbete som inte ingår i sjuksköterskans legitimation. Under projekttiden har det på avd 28 bytts ut mycket personal, vilket har inneburit att vi inte kommit så långt som vi önskat. Sedan 1/10-07 finns en samordnare på avdelningen varje vardag mellan Sjuksköterskorna utför sin dokumentation i små bås på tre olika ställen på avdelningen i nära anslutning till de salar de ansvarar för. Vi har mycket kvar att göra innan vi helt kan säga att vi helt arbetar enligt PNV, men vi är på god väg. Arbetsgruppen på avdelningen fortsätter sitt arbete. 3

10 Projektnamn: Med teamarbete skapade vi effektivare Namn: Ann-Marie Johansson rutiner för patientdokumentation. Befattning: Sjuksköterska, kvalitetssamordnare Projektstart: Arbetsplats: Öron-näs-halskliniken Projektslut: Frölunda Specialistsjukhus Tfn arb: E-post: Syfte och mål: Syfte: Syftet med detta projekt var att skapa säkra, effektiva rutiner för flöden och patientdokumentation samt för att handläggningstiden för remisser och provsvar ska vara så kort som möjligt. Detta skapar god tillgänglighet till våra mottagningar samtidigt som patientsäkerheten kan hållas hög. För att vi skall kunna hålla vårdgarantin bör antalet patienter som uteblir minskas. Mål: 100 % av journalerna skall vara utskrivna inom två arbetsdagar. 100 % av remisserna skall gå iväg inom två arbetsdagar. 100 % av patienterna skall få sina provsvar inom den tid som är utlovad. 100 % av patienterna skall komma eller lämna återbud till avtalad tid. 100 % av patienterna skall få en tid inom tre månader. Öron-näs-halskliniken på Frölunda Specialistsjukhus har under en tvåårsperiod genomgått stora förändringar. Antalet medarbetare har ökat och antalet patienter har ökat från cirka till cirka patienter per år. Detta har medfört en stor belastning på läkarsekreterarna med ett ökat patient- och journalflöde. Till slut blev situationen ohållbar med 30 dagars utskriftstid för journaler, remisser som ej gick iväg i tid, patienter som ej fick provsvar inom utlovad tid och personal som la ner onödig tid på att leta journaler. Vi upplevde att patientsäkerheten var i fara. I en processkartläggning identifierades problemområden som testades i PDSA-cykler. Detta ledde till ett antal förändringar. Vi minskade antalet ställen att förvara journalhandlingar på, läkarna testade att skriva vissa kortare diktat och remisser själva, läkarsekreterarna utarbetade klara rutiner för vem som gör vad. Detta skapar mer skrivtid för läkarsekreterarna. Många av de nya rutinerna övergick i ordinarie verksamhet. Vi lyckades minska utskriftstiden för journaler från 30 arbetsdagar till två arbetsdagar och vi nådde vårt mål sju veckor före utsatt tid. Vi har lyckats hålla detta under hösten Vi har lärt oss att långa köer skapar merarbete. Projektet har inneburit att vi har fått en positiv insyn i varandras arbetsuppgifter som leder till förståelse, respekt och en ökad teamkänsla. Vi har under hela projektets gång mätt utskriftstiden för journaler. Detta upplevs positivt och det är något som vi kommer att fortsätta göra. Vi har nått våra utsatta mål förutom det målet att 100 % av alla patienter skall komma eller lämna återbud till erbjuden tid. En kartläggning och intervju av uteblivna patienter under september 2007, visade att 50 % av de uteblivna patienterna var öronbarn. Vi kommer att i ett nytt projekt arbeta med ökad patientinformation för att minska denna grupp. 4

11 Projektnamn: Projektansvarig Strösocker Namn: Lisbeth Berglöv Befattning: Diabetessköterska Arbetsplats: Vårdcentrum Mellerud Projektstart: Tfn arb.: Projektslut: E-post: Syfte - mål Alla patienter, som söker läkarmottagningen på Vårdcentrum i Mellerud, i åldersgruppen år skall erbjudas provtagning av blodsocker för att tidigarelägga upptäckten av Diabetes mellitus typ 2. Erbjudandet gäller ett tillfälle per år. Mål: 100 % av patienterna i ålderskategorin år skall erbjudas provtagning av blodsocker. Målet skall vara uppfyllt % av alla patienter mellan år, och som vid provtagning uppvisar P-Glukos =/>6,3 mmol/l skall upptäckas. Diagnostisera 100 % av alla patienter mellan år, som vid upprepade provtagningar har fp-glukos >7,0 mmol/l. Sammanfattning Genom att erbjuda provtagning av blodsocker i samband med annat besök på Vårdcentrum kan man tidigt upptäcka patienter i riskzonen för diabetes. Forskningsresultat visar att vid tidig upptäckt av förhöjda blodsockervärden har man större möjlighet att själv påverka sjukdomsförloppet i positiv riktning och därmed minska diabetessjukdomens allvarliga komplikationer. Inledningsvis bildades en arbetsgrupp. Arbetsgruppen beslutade att erbjudandet av blodsockerprov ska gälla patienter i åldersgruppen år. En nulägesinventering startades genom att ta fram statistik på antalet patienter i denna åldergrupp med diagnosen Diabetes mellitus samt antalet blodsockerprovtagningar Därefter framställdes flödesscheman för omhändertagande av provresultaten. Vecka 2/ 2007 påbörjades arbetet med studien genom att erbjuda patienter i åldersgruppen gratis blodsockerprovtagning. I resultatet kan man se en ökning av antalet patienter med diagnosen Diabetes mellitus typ 2 med 20 patienter, varav 5 st till följd av studien. Vi har även fångat upp 93 patienter, som ligger i riskzonen, och som därmed fått ett tidigare omhändertagande. I och med framtagandet av nya rutiner vid blodsockerprovtagning och omhändertagandet av patienter med avvikande värden, har kunskapsnivån hos personalen ökat och en kvalitetssäkring skett. Patienterna har visat stort intresse och varit positivt inställda till erbjudandet om provtagningen. Resultatet av projektet har lett till beslut att vi fortsätter med samma erbjudande om blodsockerprovtagning framöver. Om vi i framtiden ser att patienterna med diagnosen Diabetes mellitus, typ2 ökar markant behövs utökning av diabetessköterskeresurser. 5

12 Projektnamn: Tänk om-projektet Projektstart: Projektslut: Namn: Susanne Aronsson Befattning: Läkarsekreterare Arbetsplats: Verksamhetsområde lungmedicin och allergologi, SU/Sahlgrenska Tfn arb.: E-post: Syfte och Mål: För att öka patientsäkerheten avsåg vi att förkorta tiden mellan diktering och utskrift av diktat samt förbättra de administrativa rutinerna. Vårt mål var att minska tiden mellan diktering och utskrift av oprioriterade diktat till två veckor, minska antalet röda prioriterade med 20 % samt att utforma gemensamma PM angående de administrativa rutinerna för lungmedicin och allergologi där det var meningsfullt. Verksamhetsområdet lungmedicin och allergologi består av två öppenvårdsmottagningar, två slutenvårdsavdelningar, sömnlaboratorium, andningsfysiologi, allergilaboratorium, lungmedicinsk diagnostik, lungonkologisk mottagning och forsknings- och utvecklingsenheter. Sekretariatet och arkivet servar hela verksamhetsområdet. Tiden mellan det att läkaren dikterar journalanteckningar och det att sekreteraren har skrivit ut dessa har stundtals varit lång och dessutom har två enheter, Astma- och Allergisektionen och Lungmedicin, slagits ihop till en verksamhet och där har rutinerna i vissa fall sett olika ut. Genom Tänk om-projektet har vi försökt att med olika metoder förkorta tiden mellan diktering och utskrift av journaldiktat samt se över de administrativa rutinerna för att få de så lika som möjligt inom verksamhetsområdet. Metoderna för att minska tiden mellan diktering och utskrift har varit att testa digital diktering, införa e-recept, skriva undan de äldsta diktaten, diskutera utskriftstiderna och göra alla medvetna om dem, ta fram dikteringsråd för läkarna samt revidera dikteringsmallar. Under denna tid har vi gjort mätningar under enveckorsperioder nio gånger. Dessa mätningar visar att sekreterarna skriver ett ganska konstant antal diktat per dag. Mängden diktat påverkas av hela verksamhetens situation och ju fler diktaten blir desto längre blir tiden mellan diktering och utskrift av diktaten. Detta visar sig tydligt under vår och höst då läkarbemanningen är större än under jul/nyår och sommarperioden. Under projektets gång har nya rutiner införts såsom nytt patientadministrativt system och e-arkiv, sekreterarna har övergått i ny organisation med ny chef och dessutom har inte sekreterarstaben varit fullt bemannad på grund av svårigheter att rekrytera ny personal och vikarier. Vi började se över våra administrativa PM och revidera dem samt göra en processkartläggning över journalskrivningen där vi placerade in våra PM på en linje. På grund av två stora rutinförändringar med både nytt patientadministrativt system och införande av e-arkiv, som påverkade de flesta av våra PM, kunde inte detta arbete slutföras inom projektets tidsram. Detta arbete kommer vi att fortsätta med efter projektet, då vi anser att det är viktigt med bra och väl genomarbetade rutiner för att kunna kvalitetssäkra journalutskrifterna och det administrativa arbetet runt patienterna. 6

13 Projektnamn: Tillgänglighet på Hud FSS Projektstart: Projektslut: Namn: tillf Eva Lindell från sept 2007 Befattning: Sjuksköterska, kvalitetssamordnare Arbetsplats: Medicinkliniken, Frölunda Specialist Sjukhus Tfn arb: E-post: Syfte och Mål: Samtliga patienter skall uppleva läkarbesök med hög kvalitet och att de får den hjälp de behöver, när de behöver den. Förbättrad tillgänglighet via telefon. 100 % av alla patienter skall uppleva besök med hög kvalitet. 100 % av alla patienter som ringer skall få kontakt med hudkliniken samma dag. Vårdgarantin skall hållas beträffande väntetiden. Problemområden som vi fokuserat på: 1) alltför korta läkarbesök, 2) sjuksköterskornas verksamhet, 3) tillgänglighet via telefon, 4) stressad personal, 5) ökad efterfrågan på hudläkare. 1) Hudkliniken FSS har lång tradition av mycket korta läkarbesök med minuter för ny- respektive återbesök. Förändringar i läkarnas scheman infördes 1/3-07 och 2 av 3 läkare har nu 20 min./patient. Genom förändringen har vi kunnat öka andelen nybesök jämfört med föregående år. Andelen nybesök har ökat från ca 44 % till ca 48 %. 2) Sköterskornas arbete har upplevts som splittrat och stressigt. Schemaförändringar för sjuksköterskorna infördes 1/3-07. De veckor då det är en läkare mindre i tjänst, infördes tid för särskilt krävande patientverksamhet såsom fotodynamisk terapi (PDT), eksembarn etc. För att frigöra personal till större fryskirurgiska ingrepp spärrades en del tider för ljusbehandling fr.o.m. oktober -06. Denna förändring förbättrade arbetsklimatet. 3) Det har tidigare varit svårt för patienterna att komma fram på mottagningens telefontid, patienterna har uttryckt upprepade klagomål. TeleQ har prövats för att få bättre överblick/statistik och tillgänglighet för patienter. Tillfredställelsen har ökat hos patienterna i och med att klinken ringer upp. Fortfarande återstår en del arbete innan alla patienter kommer fram på telefontiden. 4) Personalen i kassan upplevde stress då de utöver kassaarbetet med registreringar/dag har andra arbetsuppgifter. Trots ändrade arbetsrutiner upplevs arbetet fortfarande stressigt, förbättringen uppmäts vara 7 % enligt personalenkät. 5) Ökad efterfrågan på hudläkare har lett till svårigheter att hålla vårdgarantin. Åtgärder som vidtagits är striktare prioritering av remisser samt vidareremittering till andra vårdinstanser. Efter utskick till remitenter sågs initialt en minskning av remisser men de har successivt ökat igen. Utökad tid för tumörmottagning har pågått under våren 2007 i ett led vad det gäller att avverka köer. 7

14 Projektnamn: Bra NU bra för alltid Projektstart: Projektslut: Namn: Joanna Holm Befattning: Överläkare Arbetsplats: Hudverksamheten, Infektionskliniken NU-sjukvården Tfn arb.: E-post: Syfte och Mål med projektet är att förbättra tillgängligheten och servicen inom hudverksamheten. Hudmottagningarna på NU sjukhuset har haft långa köer, vilka under 2006 kortades med hjälp av extra resurser. Remissinflödet ökar dock kontinuerligt. Metod: Projektgruppen har bestått av en tvärprofessionell arbetsgrupp. Vi har haft olika delprojekt som har omfattat hanteringen av väntelista, telefonrådgivning, remisshantering, resursteam samt sekreterarschema. Resultat: Vi kom fram till att telefonsystemet Solidus ecare är att rekommendera för vår verksamhet. Det bildades även ett resursteam på Hudmottagningen i Uddevalla som ett delprojekt för att förbättra både intern och extern kommunikation samt att underlätta handledning, handläggning och rådgivning av akuta problem. Uppföljning av delprojektet skedde via en enkät som visade att möjligheten att konsultera kollegor blev klart förbättrad och vi ökade tillgängligheten för patienterna. Resursteamet har överförts till ordinarie verksamhet och har i modifierad form även införts på Hudmottagningen NÄL. Slutsats: Vi har lagt grunden till förbättringar på vår arbetsplats och avser att fortsätta detta arbete även då projektet nu är avslutat. Vi har lärt oss att tänka på ett konstruktivt sätt och upplevt att det går att förändra. 8

15 Klamydiasmittspårning Namn: Annbritt Lidfeldt Befattning: Kurator Projektstart: Arbetsplats: Hudkliniken Projektslut: Tfn arb: E-post: Syfte: Förbättra smittspårningsprocessen avseende klamydiapositiva patienter genom tydlighet i processen och fokus på patientens delaktighet. Mål: Identifiera 90 % av den klamydiasmittades uppgivna riskfyllda sexuella partners och följa upp att dessa undersöker sig inom 60 dagar. Målet ska vara uppfyllt Efter översyn av befintliga rutiner vid klamydiasmittspårning och kritiskt granskande av dessa har verksamhetskvaliteten höjts. Enhetlig smittspårningsmetodik har införts vid de båda mottagningarna, Sesammottagningen i Majorna och Hud- och Könspolikliniken på Sahlgrenska sjukhuset som diagnostiserar, behandlar och smittspårar klamydia. En viktig del i arbetet har varit att få en enhetlig smittspårningsjournal som verktyg i arbetsprocessen. Tydlighet i kommunikationen med patienten och att denne involveras i smittspårningsarbetet har varit ett angeläget område att arbeta med. Att förbättra rutinerna vid remittering av klamydiapositiva patienter har varit viktigt med tanke på patientsäkerheten. Enhetlig smittspårningsjournal för de båda könsmottagningarna har testats och införts. Journalen fungerar i dialog med patienten, som arbetsinstrument och som underlag för uppföljning. Breven som skickas till partners i smittspårningsarbetet har förbättrats för att tydliggöra både skyldigheter och rättigheter enligt smittskyddslagen och sekretesslagen. Externa mottagningar har inbjudits att inkomma med synpunkter på ny remisshandling. Genom deltagande i utbildningsinsatser tillsammans med Smittskyddsenheten i Västra Götalandsregionen och på Kunskapsutbytesdag för kuratorer har projektarbetets erfarenheter kunnat spridas. Resultatet av projektet har blivit en större samsyn i smittspårningsarbetet mellan smittspårande kuratorer. Att identifiera problem har underlättats genom att smittspårningsarbetet kontinuerligt registreras och följs upp genom månatliga mätningar. 9

16 Projektnamn: Nystanet Projektstart: januari 2007 Projektslut: december 2007 Syfte och Mål: Namn: Carina By och Bert-Ove Larsson Befattning: sjuksköterska och läkare Arbetsplats: Infektionskliniken Tfn arb.: vxl E-post: E-post: Utvecklingsarbetet syftar till att kartlägga verksamheten och därefter genomföra förändringar i arbetssättet så bokningsrutinerna blir enklare och rutinerna tydligare. Målet är att patienter som är i behov av Infektionsmottagningens kompetens skall komma på rätt tid till rätt vårdgivare och få optimalt omhändertagande. Det har under en längre tid funnits en uppfattning att arbetet på infektionsmottagningen varit dåligt organiserat med brist på mottagnings och telefontider, dålig kontinuitet i uppföljningen av patienterna och otydliga rutiner. Projektets syfte var att fastställa behov och efterfrågan och att sedan på ett effektivt sätt organisera arbetet efter behov och efterfrågan. Någon stor genomgång av behov och flödesmätningar har vi inte mäktat med. Inte heller har vi kunnat genomföra mätningar på mer än några enstaka delmoment. Däremot har vi under arbetet identifierat vissa problemområden som dels upptar en stor del av verksamheten och dels har möjlig förbättringspotential. På det viset har vi arbetat fram nya rutiner för rumsfördelning och provtagning för alla patienter i samband med läkarbesök. Vi har förtydligat rutinerna för patienter med meticillinresistenta staffylokockus aureus (MRSA), behandling av hepatit C och behandling av tuberkulos. Vi har även förändrat rutinerna för sjuksköterskornas telefontider. Med de nya rutinerna har vi kunnat minska väntetiden för patienterna på mottagningen, ge ett säkrare omhändertagande av patienter med MRSA och minska risken för spridning av resistenta bakterier, ge bättre kontinuitet och snabbare information till patienter med hepatit C och tuberkulos samt öka tillgängligheten till sjuksköterskornas telefontid. En viktig del av arbetet har varit att sjuksköterskorna med ansvarsområde fått tydligare ramar för sin verksamhet och kunnat informera om de nya rutinerna. Projektet har givit oss en grund att fortsätta förbättra verksamheten med små steg i taget. 10

17 Projektnamn: Förbättring och utveckling av vårdkedjan för patienter med bipolär sjukdom. Projektstart: Namn: Anne-Marie Wennebrink Befattning: Enhetschef Arbetsplats: Affektivt Centrum Psykiatri Östra, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Tfn arb.: Projektslut: E-post: Syfte och Mål: Att förbättra och utveckla vårdkedjan för patienter med bipolär sjukdom. Vi är två relativt nystartade specialistenheter, en slutenvårdsavdelning (avdelning 367) och en öppenvårdsmottagning (Affektivt Centrum) för personer med bipolär sjukdom, vilket är en annan benämning för mano-depressiv sjukdom. För personer med bipolär sjukdom kan stämningsläget växla mycket snabbt, det är därför väldigt viktigt att vi inom både sluten- och öppenvården kan komma in med adekvat hjälp omgående. Det ställer höga krav på kompetens och ett helhetsperspektiv hos personalen som arbetar. Vi vet att en samsyn inom sluten- och öppenvården på hur vi bemöter och behandlar våra patienter underlättar vårdförloppet och kan också korta ner inläggningsperioden. Detta genom att öppenvården tidigare kan ta över behandlingen enligt överenskommen vårdplanering. Teamets första mål var att avd 367 omgående skulle meddela Affektivt Centrum via fax när patient som går på Affektivt Centrum blivit inlagd och också vem som är kontaktperson. Detta mål uppfylldes i princip ända från start, men har fallerat ibland då patienten lagts in på en annan avdelning innan de kommit till avd 367. Teamets andra mål var att samtliga kända patienter som läggs in på avd 367, hade ett tydligt uppdrag från Affektivt Centrum, vad som var syftet med inläggningen på avd 367. Detta har inte haft den effekten som vi önskade. Det upplevdes svårt att alltid kunna formulera ett uppdrag som var användbart för avdelningen. Har utifrån detta bestämt att endast använda uppdragsblanketterna då det handlar om mer specifika önskemål från öppenvården. Det tredje målet var att samtliga patienter skulle få en tid till behandlare i öppenvården innan de skrevs ut. Detta har uppfyllts, däremot har det inte alltid noterats på utskrivningsbeskedet från avdelningen. Teamets fjärde mål var att man från avdelningen skulle meddela Affektivt Centrum via ett utskrivningsmeddelande när patienten skrevs ut och lämna all nödvändig information. Detta har skett i de allra flesta fall, men under projektets gång så har både avdelningen och Affektivt Centrum infört Melior (datajournal), vilket har underlättat informationsutbytet. Av de tester vi under projekttiden genomfört, har vi infört flertalet av dem då de utfallit väl. Sammanfattningsvis upplever vi att projektet framför allt hjälpt oss att komma varandra närmare i vårdkedjan och att detta har en gynnsam effekt för våra gemensamma patienter. 11

18 Projektnamn: Kan Själv! Projektansvarig Namn: Ingela Kullberg Befattning: Sektionsledare Arbetsplats: Dialysavd. SÄS Skene Projektstart: December 2006 Tfn arb.: Projektslut: December 2007 E-post: Syfte och Mål: Att öka patienternas subjektiva upplevelse av livskvalitet och delaktighet i dialysbehandlingen genom att ändra förhållningssätt enligt Orems egenvårdsteori. Vårt mål med projektet var att alla patienters livskvalitet och känsla av delaktighet skulle öka. Vi hade även som mål att personalens arbetsmiljö inte skulle försämras. I vårt arbete som dialyssjuksköterskor önskar vi ha ett gemensamt förhållningssätt i mötet med våra patienter. Detta förhållningssätt präglas av att vi förmodar att alla människor kan/vill ta ansvar för sin egenvård. Dorothea Orems egenvårdsteori beskriver detta teoretiskt. Vi antar att denna teori är en bra grund för vårt arbete med att göra patienterna mer delaktiga. Dessutom tror vi att dialyspatienterna kan öka sin livskvalitet genom att ta mer aktiv del i sin behandling Vi startade projektet med en nulägesbeskrivning. För att mäta patienternas upplevelse användes VAS- skala som de fick fylla i vid olika tillfällen. Patienterna genomförde sedan en egenvårdsskattning och uttryckte önskemål om att lära sig nya egenvårdsaktiviteter Sjuksköterskan gjorde också en bedömning av patientens delaktighet i olika moment. Även personalens upplevda arbetsmiljö under projekt-tiden mättes med VAS-skala. Personalen hade litteraturstudier och föreläsningar om Orems egenvårdsteori. Det nya arbetssättet kunde därmed implementeras. Individuella vårdplaner utformades enligt patienternas önskemål och nya dokument för att kvalitetssäkra patientundervisning skapades. Patient och anhörigträff anordnades vid två tillfällen. Resultatet visar att våra antaganden innan projektstart stämde. I vårt projekt skattade patienterna sin livskvalitet högre när delaktigheten i behandlingen ökade. Kvinnor skattade sin livskvalitet och delaktighet något högre än männen vid projektstart men männen ökade sin upplevelse av delaktighet med närmare 80% och vid projektavslut var det ingen större skillnad mellan män och kvinnor. Mycket glädjande är att personalen skattade sin arbetsmiljö högt både vid projektets start och vid avslut. Vårt arbetssätt och bemötande har förändrats sedan vi började använda Orems egenvårdsteori som grund i omvårdnaden. Vi bedömer patienternas egenvårdskapacitet och förutsätter att patienterna vill och klarar mer av sin egenvård jämfört med tidigare. Nu står vi mer med händerna på ryggen och väntar på att de ska få göra bedömningar och uppgifter själva, på sitt sätt. Vi stöttar och uppmuntrar, informerar och tränar patienterna så deras egenvård ökar. 12

19 Projektnamn: Evidensbaserad omvårdnad enligt omvårdnadsprocessen Projektstart: Namn: Sofi Andersson Stavridis Befattning: Leg. Sjuksköterska - Sektionsledare Arbetsplats: avd 323, Barnhjärtcentrum, DSBUS Tfn arb.: E-post: sofi.andersson-stavridis@vgregion.se Projektslut: Syfte och Mål: Syftet med projektet var att öka patientsäkerheten och vårdkvaliteten för barn och ungdomar med hjärtsjukdom som vårdas på Barnhjärtcentrum, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. Målet var att minst två omvårdnadsaktiviteter inom omvårdnadsområdena nutrition, smärta, förberedelser av barn samt sårvård, skulle vara evidensbaserade senast och att 100 % av sjuksköterskorna och barnsköterskorna på enheten skulle ha kunskap om dessa evidensbaserade omvårdnadsaktiviteter och hur de grundas i omvårdnadsprocessen, samt använda dem i den dagliga omvårdnaden av patienterna senast Barnhjärtcentrum på Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus är ett av två nationella centra för utredning och behandling av medfödda och förvärvade hjärtsjukdomar hos barn och ungdomar i Sverige. Omvårdnaden av barn och ungdomar med hjärtsjukdom ska givetvis, precis som all annan omvårdnad, bedrivas evidensbaserat. Projektet har varit ett försök att införa nya vårdutvecklingsmetoder för att säkerställa detta. Förbättringsarbetet har bl.a. omfattat nulägesbeskrivning av omvårdnadsresultat vid projektstart, inventering bland personalen av hur ny kunskap efterfrågas och implementeras, formulering av specifika frågeställningar och problem, samt litteraturstudier baserat på dessa frågeställningar. Arbetet med att evidensbasera utvalda omvårdnadsaktiviteter genom skapande av riktlinjer har påbörjats. Utbildningstillfällen för alla medarbetare har erbjudits där även strukturerade diskussioner kring attityder till ny kunskap och evidensbaserade omvårdnad genomförts med hjälp av metoden systemiska möten. Samtidigt med den påbörjade evidensbaseringen pågår även skapandet av en kompetensutvecklingsplan för medarbetarna. De övergripande målen har inte kunnat uppnås inom projektets tidsram bland annat p.g.a. svårigheten att hitta evidens i den vetenskapliga litteraturen för vårt förhållandevis smala omvårdnadsområde. Evidensbasering kommer därför att kräva att vi skapar evidens själva genom att göra vetenskapliga studier på våra omvårdnadsproblem och frågeställningar. Trots att projektet inte har förlöpt som vi från början hade tänkt oss, har det för projektdeltagarnas del varit en mycket positiv och lärorik erfarenhet. Alla upplever att de har utvecklats kunskapsmässigt inom sitt område och att respektive utvecklingsområde har framskridit mer med hjälp av projektet än det skulle ha gjort utan. Ett aktivt utvecklingsarbete med fokus på personalutbildning under nästkommande år kommer att borga för att alla medarbetare blir medvetna om och intresserade av att utveckla omvårdnaden gemensamt mot evidensbaserad omvårdnad. Likaså är tydliga riktlinjer i lättillgängliga PM är en förutsättning för att kunna bedriva evidensbaserad omvårdnad. 13