(Text av betydelse för EES)

Transkript

1 L 174/32 Europeisk unionens offiiell tidning KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2016/1032 v den 13 juni 2016 om fstställnde v BAT-slutstser för ike-järnmetllindustrin, i enlighet med Europprlmentets oh rådets direktiv 2010/75/EU [delgivet med nr C(2016) 3563] (Text v etydelse för EES) EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT med ektnde v fördrget om Europeisk unionens funktionssätt, med ektnde v Europprlmentets oh rådets direktiv 2010/75/EU v den 24 novemer 2010 om industriutsläpp (smordnde åtgärder för tt föreygg oh egräns föroreningr) ( 1 ), särskilt rtikel 13.5, oh v följnde skäl: (1) Slutstsern om äst tillgänglig teknik (nedn kllde BAT-slutstser) nvänds som referens vid fstställnde v tillståndsvillkoren för nläggningr som omftts v kpitel II i direktiv 2010/75/EU, oh de ehörig myndighetern ör fstställ utsläppsgränsvärden som säkerställer tt utsläppen under norml driftsförhållnden inte överstiger de utsläppsnivåer som motsvrr äst tillgänglig teknik enligt BAT-slutstsern. (2) Det forum estående v företrädre för medlemssttern, de erörd industriern oh ike-sttlig miljöskyddsorgnistioner som inrättts genom kommissionens eslut v den 16 mj 2011 ( 2 ) lämnde den 4 deemer 2014 sitt yttrnde till kommissionen om det föreslgn innehållet i BAT-referensdokumentet för ike-järnmetllindustrin. Yttrndet finns llmänt tillgängligt. (3) De BAT-slutstser som återfinns i ilgn till dett eslut är de viktigste delrn v det BAT-referensdokumentet. (4) De åtgärder som föreskrivs i dett eslut är förenlig med yttrndet från den kommitté som inrättts genom rtikel 75.1 i direktiv 2010/75/EU. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Härmed nts de BAT-slutstser för ike-järnmetllindustrin som nges i ilgn. Artikel 2 Dett eslut riktr sig till medlemssttern. Utfärdt i Bryssel den 13 juni På kommissionens vägnr Krmenu VELLA Ledmot v kommissionen ( 1 ) EUT L 334, , s. 17. ( 2 ) EUT C 146, , s. 3.

2 Europeisk unionens offiiell tidning L 174/33 BILAGA BAT-SLUTSATSER FÖR ICKE-JÄRNMETALLINDUSTRIN TILLÄMPNINGSOMRÅDE Dess BAT-slutstser omfttr viss industriell verksmheter som speifiers i vsnitten 2.1, 2.5 oh 6.8 i ilg I till direktiv 2010/75/EU, nämligen 2.1: Rostning oh sintring v metllhltig mlm, inegripet sulfidmlm. 2.5: Behndling v ike-järnmetller: ) Produktion v ike-järnmetller v mlm, slig eller sekundärt råmteril genom metllurgisk, kemisk eller elektrolytisk proesser. ) Smältning, inklusive tillverkning v legeringsmetller, v ike-järnmetller inklusive återvinningsprodukter oh drift v gjuterier för ike-järnmetller, med en smältningskpitet som överstiger 4 ton per dygn för ly oh kdmium eller 20 ton per dygn för övrig metller. 6.8: Tillverkning v kol (hårt kol) eller v grfitelektroder genom ränning eller grfitisering. I synnerhet omfttr dess BAT-slutstser följnde proesser oh verksmheter: Primär- oh sekundärproduktion v ike-järnmetller. Produktion v zinkoxid från rök under produktion v ndr metller. Produktion v nikelföreningr från vätskor under metllproduktion. Tillverkning v kliumkisel (CSi) oh kisel (Si) i smm ugn som ferrokisel. Tillverkning v luminiumoxid från uxit före produktion v primärluminium, när den produktionen utgör en integrerd del v produktionen v metllen. Återvinning v sltslgg från luminium. Produktion v kol- oh/eller grfitelektroder. Dess BAT-slutstser omfttr inte följnde verksmheter eller proesser: Sintring v metllhltig mlm. Dett omftts v BAT-slutstsern för järn- oh ståltillverkning. Produktion v svvelsyr sert på svveldioxidgser från tillverkning v ike-järnmetller. Dett omftts v BATslutstsern om oorgnisk högvolymkemiklier mmonik, syror oh gödningsmedel. Gjuterier som omftts v BAT-slutstsern för smidesverkstäder oh gjuterier. Andr referensdokument som kn vr relevnt för de verksmheter som omftts v dess BAT-slutstser är följnde: Energieffektivitet (ENE) Referensdokument Ämne Allmänn spekter v energieffektivitet Rening oh hntering v vloppsvtten oh vgser inom den kemisk sektorn (CWW) Avloppsreningstekniker för tt minsk utsläpp v metller till vtten Oorgnisk skemiklier för tillverkning v mmonik, syr oh gödselmedel (LVIC-AAF) Tillverkning v svvelsyr Industriell kylsystem (ICS) Indirekt kylning med vtten oh/eller luft Utsläpp från lgring (EFS) Lgring oh hntering v mteril Ekonomi oh tvärmedieffekter (ECM) Ekonomi oh tvärmedieffekter för olik tekniker

3 L 174/34 Europeisk unionens offiiell tidning Referensdokument Övervkning v utsläpp till luft oh vtten från IED-nläggningr (som omftts v industriutsläppsdirektivet, IED, 2010/75/EU) (ROM) Ämne Övervkning v utsläpp till luft oh vtten Avfllshnteringsindustrin (WT) Hntering oh ehndling v vfll Stor förränningsnläggningr (LCP) Förränningsnläggningr som produerr ång oh/ eller el Ytehndling med orgnisk lösningsmedel (STS) Ytehndling v metller oh plster (STM) Betd utn syr Sur etd DEFINITIONER I dess BAT-slutstser gäller följnde definitioner: Använd term Ny nläggning Befintlig nläggning Betydnde förättring Primär utsläpp Sekundär utsläpp Primärproduktion Sekundärproduktion Kontinuerlig mätning Periodisk mätning Definition En nläggning som erhållit drifttillstånd efter offentliggörndet v dess BAT-slutstser eller en nläggning som helt ersätter en nläggning på efintlig plts efter offentliggörndet v dess BAT-slutstser. En delnläggning som inte är en ny nläggning. En större förändring v en nläggnings utformning eller teknik, som inneär omfttnde justeringr eller utyte v proessenheter oh tillhörnde utrustning. Direkt ventiltionsutsläpp från ugnrn som inte sprids till området kring ugnrn. Utsläpp som läker ut från ugnsinfodringen under drift, såsom mtning eller tppning, oh som fångs in v en huv eller en inkpsling (såsom ett kmmrsystem). Tillverkning v metller med nvändning v mlm oh konentrt. Tillverkning v metller med nvändning v rester oh/eller skrot, inklusive omsmältningsoh legeringsproesser. Mätning med hjälp v ett utomtisert mätsystem, som är permnent instllert på nläggningen för kontinuerlig utsläppsmätning. Fstställnde v en mätstorhet (en särskild kvntitet som sk mäts) vid estämd tidsintervll genom mnuell eller utomtiserde metoder. ALLMÄNNA ÖVERVÄGANDEN Bäst tillgänglig teknik Det finns inget krv tt nvänd de tekniker som nges oh eskrivs i dess BAT-slutstser oh de sk inte heller etrkts som fullständig oh heltäknde. Andr tekniker kn nvänds om de ger åtminstone ett likvärdigt miljöskydd. Om inget nnt nges är BAT-slutstsern llmänt tillämplig. Luftutsläppsnivåer som motsvrr äst tillgänglig teknik De utsläppsnivåer som motsvrr äst tillgänglig teknik för utsläpp till luft oh som nges i dess BAT-slutstser vser stndrdförhållnden: torr gs vid en tempertur på 273,15 K oh ett tryk på 101,3 kp.

4 Europeisk unionens offiiell tidning L 174/35 Medelvärdesperioder för utsläpp till luft Följnde definitioner gäller för medelvärdesperioder för utsläpp till luft: Dygnsmedelvärde Genomsnitt under en 24-timmrsperiod v giltig hlvtimmes- eller timvärden som erhålls genom kontinuerlig mätningr. Genomsnittsvärde från tre på vrndr följnde mätningr på minst 30 minuter vr, om inget nnt nges ( 1 ) ( 1 ) För stsvis proesser kn genomsnittet v tt representtivt ntl mätningr som gjorts under den totl tillverkningstiden per sts eller resulttet v en mätning som gjorts under den totl tillverkningstiden per sts nvänds. Medelvärdesperioder för utsläpp till vtten Följnde definition gäller för medelvärdesperioder för utsläpp till vtten: Dygnsmedelvärde Medelvärde under en period på 24 timmr, tget som ett flödesproportionellt smlingsprov (eller som ett tidsproportionellt smlingsprov, under förutsättning tt tillräklig flödesstilitet viss) ( 1 ) ( 1 ) För ike-kontinuerlig flöden kn ett nnt provtgningsförfrnde som ger representtiv resultt (t.ex. stikprov) nvänds. FÖRKORTNINGAR Term Betydelse Medelvärde under provtgningsperioden Bens[] pyren (BP) Bens[]pyren ESP Elfilter I-TEQ Interntionell toxisk ekvivlenter, som härrörs med hjälp v interntionell fktorer för toxisk ekvivlenter enligt definitionen i del 2 i ilg VI till direktiv 2010/75/EU NO X Summn v kväveoxid (NO) oh kvävedioxid (NO 2 ) uttrykt som NO 2 PCDD/F Polyklorerde dienso-p-dioxiner oh diensofurner (17 kongener) PAH Polyyklisk romtisk kolväten TVOC Totlt flyktigt orgniskt kol; totl flyktig orgnisk föreningr som mäts med en flmjoniseringsdetektor (FID) oh uttryks som totlt kol VOC Flyktig orgnisk föreningr, enligt definitionen i rtikel 3.45 i direktiv 2010/75/EU 1.1 ALLMÄNNA BAT-SLUTSATSER Eventuell proesspeifik BAT-slutstser som ingår i vsnitten gäller som tillägg till de llmänn BAT-slutstser som vses i dett vsnitt Miljöledningssystem (EMS) BAT 1. Bäst tillgänglig teknik för tt förättr totl miljöprestnd är tt inför oh följ ett miljöledningssystem som omfttr smtlig följnde delr:

5 L 174/36 Europeisk unionens offiiell tidning ) Ett åtgnde oh enggemng från ledningens sid, vilket innefttr den högst ledningen. ) Fstställnde v en miljöpoliy, som innefttr ledningens åtgnde tt ständigt förättr nläggningen. ) Plnering oh frmtgning v nödvändig rutiner oh övergripnde oh detljerde mål, tillsmmns med finnsiell plnering oh investeringr. d) Införnde v rutiner, särskilt i fråg om i) struktur oh nsvr, ii) rekrytering, utildning, medvetenhet oh kompetens, iii) kommuniktion, iv) retstgrns delktighet, v) dokumenttion, vi) effektiv proesskontroll, vii) underhållssystem, viii) kriseredskp oh nödfllsåtgärder, ix) säkerställnde v tt miljölgstiftningen efterlevs, e) Kontroll v prestnd oh vidtgnde v korrigernde åtgärder, särskilt i fråg om i) övervkning oh mätning (se även referensdokumentet om övervkning v utsläpp till luft oh vtten från IED-nläggningr övervkning ROM), ii) korrigernde oh föreyggnde åtgärder, iii) dokumentstyrning, iv) oeroende (om möjligt) intern oh extern revision för tt fstställ huruvid miljöledningssystemet efterlever de plnerde rrngemngen oh hr implementerts oh underhållits ordentligt eller ej, f) översyn v miljöledningssystemet oh dess fortstt lämplighet, tillräklighet oh effektivitet v den högst ledningen, g) evkning v utveklingen v renre tekniker, h) ektnde, under projekteringen v en ny nläggning, v miljöpåverkn vid den slutlig vveklingen v nläggningen oh under hel nläggningens livslängd, i) regelunden jämförelse med ndr företg inom smm rnsh. Upprättnde oh genomförnde v en hndlingspln vseende diffus stoftutsläpp (se BAT 6) smt tilllämpning v ett underhålls- oh förvltningssystem som särskilt inrikts på prestndn för stoftreningssystem (se BAT 4) ingår okså i miljöledningssystemet. Miljöledningssystemets tillämpningsområde (t.ex. detljnivå) oh eskffenhet (t.ex. stndrdisert eller ikestndrdisert) hänger i llmänhet smmn med nläggningens eskffenhet, storlek oh komplexitet oh med den miljöpåverkn nläggningen kn h.

6 Europeisk unionens offiiell tidning L 174/ Energiförvltning BAT 2. Bäst tillgänglig teknik för en effektiv energinvändning är tt nvänd en komintion v de tekniker som nges nedn. Effektiv energiförvltningssystem (t.ex. ISO 50001) Allmänt tillämpligt Regenertiv eller rekupertiv rännre Allmänt tillämpligt Värmeåtervinning (t.ex. ång, vrmvtten, vrmluft) från proess-spillvärme Endst tillämplig på pyrometllurgisk proesser d Regenertiv termisk oxidtionsenhet Endst tillämplig vid rening v rännr förennde ämnen e Förvärmning v ugnsinlägg, förränningsluft eller ränsle som nvänder spillvärme från het gser från smältningsstdiet Endst tillämplig på rostning eller smältning v sulfidmlm/konentrt oh på ndr pyrometllurgisk proesser f g h i j k l m n o Höj temperturen för läknde vätskor med nvändning v ång eller vrmvtten från återvinning v spillvärme Använd het gser från tpprännorn som förvärmd förränningsluft Använd syrenrikd luft eller rent syre i rännrn för tt minsk energiförrukningen genom tt möjliggör utogen smältning eller fullständig förränning v kolhltig mteril Torr konentrt oh våt råvror vid låg temperturer Återvinn det kemisk energiinnehållet från koloxid som produers i en elektrisk ugn eller shkt-/msugn genom tt nvänd vgsern som ränsle, efter vlägsnnde v metller, i ndr tillverkningsproesser eller för tt produer ång/vrmvtten eller el Återirkuler rökgsen tillk genom en syrgsrännre för tt återvinn energin i det totl orgnisk kolet Lämplig isolering för utrustning med hög tempertur, såsom ång- oh vrmvttenrör Använd den värme som generers vid produktion v svvelsyr från svveldioxid till tt förvärm gs som leds till svvelsyrnläggningen eller till tt generer ång oh/eller vrmvtten Använd högeffektiv elmotorer utrustde med drivsystem med vriel frekvens, t.ex. fläktr Använd kontrollsystem som utomtiskt ktiverr frånluftssystemet eller juster frånluftsgrden eroende på fktisk utsläpp Endst tillämplig på luminium- eller hydrometllurgisk proesser Endst tillämplig på pyrometllurgisk proesser Endst tillämpligt på ugnr som nvänder råvror som innehåller svvel eller kol Endst tillämpligt vid torkning Endst tillämpligt på vgser med en koldioxidhlt på > 10 volymproent. en påverks okså v vgserns smmnsättning oh vsknden v ett kontinuerligt flöde (t.ex. stsproesser) Allmänt tillämpligt Allmänt tillämpligt Endst tillämpligt för ike-järnnläggningr som omfttr produktion v svvelsyr eller flytnde svveldioxid Allmänt tillämpligt Allmänt tillämpligt

7 L 174/38 Europeisk unionens offiiell tidning Proesskontroll BAT 3. Bäst tillgänglig teknik för tt förättr den övergripnde miljöprestndn är tt säkerställ stil proessdrift genom nvändning v proesskontrollsystem i komintion med de tekniker som nges nedn. Kontroller oh välj instsmteril enligt nvänd proess oh reningsteknik. God lndning v instsmterilen för tt uppnå optiml verkningsgrd oh minsk utsläpp oh kssert mteril. Vägnings- oh mätsystem för tillförseln. d Proessorer för tt kontroller mtningshstigheten för mterilet, kritisk proessprmetrr oh villkor, inklusive lrm, förränningsförhållnden oh tillsts v gser. e Onlineövervkning v ugnens tempertur, tryk oh gsflöde. f Övervk de kritisk proessprmetrrn för rening v utsläpp från nläggningen, såsom gstempertur, mätning v regens, trykfll, elfilterström eller elfilterspänning, skruervätskns flöde oh ph smt gsformig ämnen (t.ex. O 2, CO, VOC). g Kontroller stoft oh kviksilver i vgsern före överföring till svvelsyrnläggningen för nläggningr med produktion v svvelsyr eller flytnde svveldioxid. h Onlineövervkning v virtioner för tt upptäk lokeringr oh eventuell fel i utrustningen. i Onlineövervkning v ström-, spännings- oh elkontkttemperturer i elektrolytisk proesser. j Övervkning oh kontroll v temperturer vid smältning oh i smältugnr för tt föreygg uppkomsten v metll- oh metlloxidrök genom överhettning. k En proessor för tt kontroller mtningen v regens oh reningsverkets prestnd genom onlineövervkning v tempertur, grumlighet, ph, ledningsförmåg oh flöde. BAT 4. Bäst tillgänglig teknik för tt minsk de knliserde utsläppen v stoft oh metller till luften är tt tillämp ett underhållsstyrningssystem som särskilt inrikts på stoftreningssystemens prestnd som en del v miljöledningssystemet (se BAT 1) Diffus utsläpp Allmänt tillväggångssätt för föreyggnde v diffus utsläpp BAT 5. Bäst tillgänglig teknik för tt föreygg, eller om dett inte är prktiskt möjligt, minsk diffus utsläpp till luft oh vtten är tt i så stor utsträkning som möjligt sml in diffus utsläpp så när källn som möjligt oh ehndl dem. BAT 6. Bäst tillgänglig teknik för tt föreygg, eller om dett inte är prktiskt möjligt, minsk diffus utsläpp till luft är tt upprätt oh genomför en åtgärdspln för diffus stoftutsläpp som en del v miljöledningssystemet (se BAT 1), som omfttr åd följnde åtgärder: ) Identifier de mest relevnt stoftutsläppskällorn (t.ex. genom tt nvänd EN 15445). ) Fstställ oh tillämp lämplig åtgärder oh tekniker för tt föreygg eller minsk diffus utsläpp under en given tidsrm Diffus utsläpp från lgring, hntering oh trnsport v råvror BAT 7. Bäst tillgänglig teknik för tt föreygg diffus utsläpp från lgring v råvror är tt nvänd en komintion v de tekniker som nges nedn.

8 Europeisk unionens offiiell tidning L 174/39 d e f g h i j k l m n o p q r Slutn yggnder eller silor/ehållre för lgring v stoftildnde mteril såsom konentrt, flussmedel oh fint mteril. Täkt lgring v ike-stoftildnde mteril såsom konentrt, flussmedel, fst ränslen, ulk oh koks smt sekundär mteril som innehåller vttenlöslig orgnisk föreningr. Försegld förpkning v stoftildnde mteril eller sekundär mteril som innehåller vttenlöslig orgnisk föreningr. Täkt utrymmen för lgring v pelleterde eller gglomererde mteril. Använd vtten- oh dimsprinklers utn tillstser såsom ltex för stoftildnde mteril. Stoft-/gsutsugningsnordningr som är plerde vid överförings- oh rytpunkter för stoftildnde mteril. Certifierde trykkärl för lgring v klorgs eller lndningr som innehåller klor. Tnkkonstruktionsmteril som är eständigt mot de lgrde mterilen. Tillförlitlig läkgevrningssystem oh system för tt nge tnknivå, med ett lrm för tt förhindr överfyllning. Lgr rektiv mteril i duelväggig tnkr eller tnkr som är plerde i kemiskt eständig invllningr v smm kpitet. Använd lgringsområden som är ogenomtränglig oh eständig mot det lgrde mterilet. Lgringsområden ör utforms så tt eventuell läkor från tnkr oh levernssystem upptäks oh fångs in med hjälp v invllningr med minst smm inneslutningskpitet som volymen för den störst lgringstnken i invllningen, levernspunktern är plerde inom invllningrn förr tt sml in eventuellt spillmteril. Använd inert gs som vskärmning för lgring v mteril som regerr med luft. Sml in oh ehndl utsläpp från lgring med reningssystem som är utformde för tt ehndl de lgrde föreningrn. Sml upp oh ehndl eventuellt vtten som sköljer ort stoft före utsläpp. Rengör lgringsområdet regelundet oh vid ehov fukt det med vtten. Pler högen så tt den längsgående xeln löper prllellt med den förhärsknde vindriktningen vid utomhuslgring. Skyddnde plnteringr, vindskyddnde stket eller vllr för tt minsk vindhstigheten vid utomhuslgring. En hög i stället för fler när så är möjligt vid utomhuslgring. Använd vskiljre för olj oh fst ämnen för dränering v utomhuslgringsområden. Använd etongelgd områden med knter eller ndr inneslutningsnordningr för lgring v mteril som kn vge olj, t.ex. spån. BAT 7.e är inte tillämplig på proesser som kräver torr mteril eller mlmer/konentrt som nturligt innehåller tillräkligt myket fukt för tt förhindr stoftildning. en kn vr egränsd i regioner med vttenrist eller myket låg temperturer. BAT 8. Bäst tillgänglig teknik för tt föreygg diffus utsläpp från hntering oh trnsport v råvror är tt nvänd en komintion v de tekniker som nges nedn.

9 L 174/40 Europeisk unionens offiiell tidning d e f g h i j k l m n o p q Inneslutn trnsportnd eller pneumtisk system för tt överför oh hnter stoftildnde konentrt, flussmedel oh finkornig mteril. Täkt trnsportnd för tt hnter fst mteril som inte är stoftildnde. Utsugning v stoft från levernspunkter, siloöppningr, pneumtisk överföringssystem eller omlstningssttioner smt nslutning till ett filtreringssystem (för stoftildnde mteril). Stängd säkr eller trummor för tt hnter mteril med spridr eller vttenlöslig komponenter. Lämplig ontinrr för tt hnter pelleterde mteril. Sprinklersystem för tt fukt mterilet vid hnteringspunktern. Minimer trnsportsträkorn. Minsk dropphöjden för trnsportnd, meknisk skrpor eller gripre. Juster hstigheten för öppn trnsportnd (< 3,5 m/s). Minimer hstigheten i nedfllet eller mterilets fri fllhöjd. Pler överföringsnd oh ledningr i säkr, öppn områden över mrk så tt läkor upptäks snt oh skdor från fordon oh nnn utrustning kn förhindrs. Om nedgrävd ledningr nvänds för ike-frlig mteril, dokumenter oh märk drgningen oh nvänd säkr utgrävningssystem. Automtisk återförslutning v levernsnslutningr för hntering v flytnde oh kondenserd gs. Återirkuler gsutsläpp till levernsfordonet för tt minsk VOC-utsläppen. Rengör däk oh underreden på fordon som nvänds för tt leverer eller hnter stoftildnde mteril. Plner in vägsopning. Håll oförenlig mteril åtskild (t.ex. oxidernde gens oh orgnisk mteril). Minimer mterilöverföringr melln proesser. BAT 8.n. knske inte går tt nvänd under förhållnden med isildning Diffus utsläpp från metllproduktion BAT 9. Bäst tillgänglig teknik för tt förhindr, eller när dett inte är möjligt, minsk diffus utsläpp från metllproduktion är tt optimer uppsmling oh ehndling v gs genom tt nvänd en komintion v de tekniker som nges nedn. Värmeförehndling eller meknisk förehndling v sekundär råvror för tt minimer orgnisk förorening vid ugnsmtning. Använd en sluten ugn med ett lämpligt utformt system för stoftvskiljning eller försegl ugnen oh ndr proessenheter med ett lämpligt ventiltionssystem. en kn egränss v säkerhetsrestriktioner (t.ex. ugnstyp/ugnsutformning, explosionsrisk).

10 Europeisk unionens offiiell tidning L 174/41 d e f g h i Använd en sekundär huv vid retsmoment såsom mtning oh vtppning v ugnen. Uppsmling v stoft eller rök vid trnsport v stoftildnde mteril (t.ex. ugnens mtnings- oh vtppningspunkter, täkt tpprännor). Optimer utformningen v övertäkningr oh knlsystem för tt fång upp rök från mtningslukn oh från tppning oh överföring v het metller, skärsten eller slgg i täkt tpprännor. Ugns-/rektortillslutningr såsom house-in-house eller kmmrsystem för tppning oh mtning. Optimer vgsflödet från ugnen genom dtoriserde flödesdynmisk studier oh spårre. Mtningssystem för hlvslutn ugnr för tt tillför råvror i små mängder. Behndl uppsmlde utsläpp med ett lämpligt reningssystem. en kn egränss v säkerhetsrestriktioner (t.ex. ugnstyp/ugnsutformning, explosionsrisk). För efintlig nläggningr kn tillämpligheten egränss v utrymmesskäl oh nläggningens utformning. För efintlig nläggningr kn tillämpligheten egränss v utrymmesskäl oh nläggningens utformning Övervkning v utsläpp till luft BAT 10. Bäst tillgänglig teknik är tt övervk skorstensemissioner till luften med minst den frekvens som nges nedn oh enligt EN-stndrdern. Bäst tillgänglig teknik om EN-stndrder skns är tt nvänd ISO-stndrder, ntionell stndrder eller ndr interntionell stndrder som säkerställer tt uppgiftern är v likvärdig vetenskplig kvlitet. Prmeter Övervkning som gäller Lägst övervkningsfrekvens Stndrd(er) Stoft ( 2 ) Koppr: BAT 38, BAT 39, BAT 40, BAT 43, BAT 44, BAT 45 Aluminium: BAT 56, BAT 58, BAT 59, BAT 60, BAT 61, BAT 67, BAT 81, BAT 88 Bly, tenn: BAT 94, BAT 96, BAT 97 Zink, kdmium: BAT 119, BAT 122 Ädelmetller: BAT 140 Ferrolegeringr: BAT 155, BAT 156, BAT 157, BAT 158 Nikel, koolt: BAT 171 Andr ike-järnmetller: Utsläpp från produktionssteg såsom förehndling v råvror, mtning, smältning oh tppning. Kontinuerligt ( 1 ) EN

11 L 174/42 Europeisk unionens offiiell tidning Prmeter Övervkning som gäller Lägst övervkningsfrekvens Stndrd(er) Koppr: BAT 37, BAT 38, BAT 40, BAT 41, BAT 42, BAT 43, BAT 44, BAT 45 Aluminium: BAT 56, BAT 58, BAT 59, BAT 60, BAT 61, BAT 66, BAT 67, BAT 68, BAT 80, BAT 81, BAT 82, BAT 88 Bly, tenn: BAT 94, BAT 95, BAT 96, BAT 97 Zink, kdmium: BAT 113, BAT 119, BAT 121, BAT 122, BAT 128, BAT 132 Ädelmetller: BAT 140 Ferrolegeringr: BAT 154, BAT 155, BAT 156, BAT 157, BAT 158 Nikel, koolt: BAT 171 Kol/grfit: BAT 178, BAT 179, BAT 180, BAT 181 Andr ike-järnmetller: Utsläpp från produktionssteg såsom förehndling v råvror, mtning, smältning oh tppning. En gång per år ( 1 ) EN Antimon oh ntimonföreningr uttrykt som ntimon (S) Bly, tenn: BAT 96, BAT 97 En gång per år EN Arsenik oh rsenikföreningr uttrykt som rsenik (As) Koppr: BAT 37, BAT 38, BAT 39, BAT 40, BAT 42, BAT 43, BAT 44, BAT 45 Bly, tenn: BAT 96, BAT 97 Zink: BAT 122 En gång per år EN Kdmium oh kdmiumföreningr uttrykt som kdmium (Cd) Koppr: BAT 37, BAT 38, BAT 39, BAT 40, BAT 41, BAT 42, BAT 43, BAT 44, BAT 45 Bly, tenn: BAT 94, BAT 95, BAT 96, BAT 97 Zink, kdmium: BAT 122, BAT 132 Ferrolegeringr: BAT 156 En gång per år EN Krom (VI) Ferrolegeringr: BAT 156 En gång per år EN-stndrd skns

12 Europeisk unionens offiiell tidning L 174/43 Prmeter Övervkning som gäller Lägst övervkningsfrekvens Stndrd(er) Koppr oh kopprföreningr uttrykt som koppr (Cu) Koppr: BAT 37, BAT 38, BAT 39, BAT 40, BAT 42, BAT 43, BAT 44, BAT 45 Bly, tenn: BAT 96, BAT 97 En gång per år EN Nikel oh nikelföreningr uttrykt som nikel (Ni) Nikel, koolt: BAT 172, BAT 173 En gång per år EN Bly oh lyföreningr uttrykt som ly (P) Koppr: BAT 37, BAT 38, BAT 39, BAT 40, BAT 41, BAT 42, BAT 43, BAT 44, BAT 45 Bly, tenn: BAT 94, BAT 95, BAT 96, BAT 97 Ferrolegeringr: BAT 156 En gång per år EN Tllium oh tlliumföreningr uttrykt som tllium (Tl) Ferrolegeringr: BAT 156 En gång per år EN Zink oh zinkföreningr uttrykt som zink (Zn) Zink, kdmium: BAT 113, BAT 114, BAT 119, BAT 121, BAT 122, BAT 128, BAT 132 En gång per år EN Andr metller, om relevnt ( 3 ) Koppr: BAT 37, BAT 38, BAT 39, BAT 40, BAT 41, BAT 42, BAT 43, BAT 44, BAT 45 Bly, tenn: BAT 94, BAT 95, BAT 96, BAT 97 Zink, kdmium: BAT 113, BAT 119, BAT 121, BAT 122, BAT 128, BAT 132 Ädelmetller: BAT 140 Ferrolegeringr: BAT 154, BAT 155, BAT 156, BAT 157, BAT 158 Nikel, koolt: BAT 171 Andr ike-järnmetller En gång per år EN Kviksilver oh kviksilverföreningr uttrykt som kviksilver (Hg) Koppr, luminium, ly, tenn, zink, kdmium, ferrolegeringr, nikel, koolt, ndr ike-järnmetller: BAT 11 Kontinuerligt eller en gång per år ( 1 ) EN EN 13211

13 L 174/44 Europeisk unionens offiiell tidning Prmeter Övervkning som gäller Lägst övervkningsfrekvens Stndrd(er) Koppr: BAT 49 SO 2 Aluminium: BAT 60, BAT 69 Bly, tenn: BAT 100 Ädelmetller: BAT 142, BAT 143 Nikel, koolt: BAT 174 Andr ike-järnmetller ( 6 ) ( 7 ) Kontinuerligt eller en gång per år ( 1 ) ( 4 ) EN Zink, kdmium: BAT 120 Kontinuerligt Kol/grfit: BAT 182 En gång per år NO X uttrykt som NO 2. Koppr, luminium, ly, tenn, FeSi, Si (pyrometllurgisk proesser): BAT 13 Ädelmetller: BAT 141 Andr ike-järnmetller ( 7 ) Kontinuerligt eller en gång per år ( 1 ) EN Kol/grfit En gång per år Koppr: BAT 46 TVOC Aluminium: BAT 83 Bly, tenn: BAT 98 Zink, kdmium: BAT 123 Andr ike-järnmetller ( 8 ) Kontinuerligt eller en gång per år ( 1 ) EN Ferrolegeringr: BAT 160 Kol/grfit: BAT 183 En gång per år Formldehyd Kol/grfit: BAT 183 En gång per år EN-stndrd skns Fenol Kol/grfit: BAT 183 En gång per år EN-stndrd skns Koppr: BAT 48 Aluminium: BAT 83 PCDD/F Bly, tenn: BAT 99 Zink, kdmium: BAT 123 Ädelmetller: BAT 146 En gång per år EN 1948, delrn 1, 2 oh 3 Ferrolegeringr: BAT 159 Andr ike-järnmetller ( 5 ) ( 7 ) H 2 SO 4 Koppr: BAT 50 Zink, kdmium: BAT 114 En gång per år EN-stndrd skns NH 3 Aluminium: BAT 89 Ädelmetller: BAT 145 Nikel, koolt: BAT 175 En gång per år EN-stndrd skns

14 Europeisk unionens offiiell tidning L 174/45 Prmeter Övervkning som gäller Lägst övervkningsfrekvens Stndrd(er) Bens[]pyren Aluminium: BAT 59, BAT 60, BAT 61 Ferrolegeringr: BAT 160 Kol/grfit: BAT 178, BAT 179, BAT 180, BAT 181 En gång per år ISO ISO Gsformig fluorider uttrykt som HF Aluminium: BAT 60, BAT 61, BAT 67 Kontinuerligt ( 1 ) Aluminium: BAT 60, BAT 67, BAT 84 Zink, kdmium: BAT 124 En gång per år ( 1 ) ISO Totlt fluorider Aluminium: BAT 60, BAT 67 En gång per år EN-stndrd skns Gsformig klorider uttrykt som HCI Aluminium: BAT 84 Zink, kdmium: BAT 124 Ädelmetller: BAT 144 Kontinuerligt eller en gång per år ( 1 ) En gång per år EN 1911 Cl 2 Aluminium: BAT 84 Ädelmetller: BAT 144 Nikel, koolt: BAT 172 En gång per år EN-stndrd skns H 2 S Aluminium: BAT 89 En gång per år EN-stndrd skns PH 3 Aluminium: BAT 89 En gång per år EN-stndrd skns Summn v AsH 3 oh SH 3 Zink, kdmium: BAT 114 En gång per år EN-stndrd skns Anmärkning: Andr ike-järnmetller vser nnn produktion v ike-järnmetller än de metller som uttrykligen ehndls i vsnitten ( 1 ) Bäst tillgänglig teknik för källor v hög utsläpp är kontinuerlig mätning, eller om kontinuerlig mätning inte är möjligt, mer frekvent periodisk mätning. ( 2 ) För små källor (< Nm 3 /tim) v stoftutsläpp från lgring oh hntering v råvror kn övervkningen grunds på mätning v surrogtprmetrr (t.ex. trykfll). ( 3 ) Vlet v metller som sk övervks eror på de nvänd råvrorns smmnsättning. ( 4 ) När det gäller BAT 69 kn en msslnseringsmetod nvänds för tt eräkn utsläppen v svveldioxid, sert på en mätning v svvelhlten i vrje förrukt prti noder. ( 5 ) Om det är relevnt med tnke på fktorer såsom hlten v orgnisk hlogenföreningr i de nvänd råvrorn, temperturprofil osv. ( 6 ) Övervkning är relevnt när råvrorn innehåller svvel. ( 7 ) Övervkning knske inte är relevnt för hydrometllurgisk proesser. ( 8 ) I förekommnde fll, med hänsyn till hlten v orgnisk föreningr i de nvänd råvrorn Utsläpp v kviksilver BAT 11. Bäst tillgänglig teknik för tt minsk kviksilverutsläpp till luften (ndr än de utsläpp som överförs till svvelsyrnläggningen)från en pyrometllurgisk proess är tt nvänd en v eller åd de tekniker som nges nedn.

15 L 174/46 Europeisk unionens offiiell tidning Använd råvror med låg kviksilverhlt, t.ex. genom tt smret med leverntörer så tt de tr ort kviksilvret från sekundär mteril. Använd dsorenter (t.ex. ktivert kol, selen) i komintion med stoftfiltrering ( 1 ) ( 1 ) Beskrivningr v teknikern finns i vsnitt Utsläppsnivåer som motsvrr äst tillgänglig teknik: Se tell 1. Tell 1 Utsläppsnivåer som motsvrr äst tillgänglig teknik för kviksilverutsläpp till luften (ndr än de utsläpp som överförs till svvelsyrnläggningen) från en pyrometllurgisk proess som nvänder råvror som innehåller kviksilver Prmeter BAT-AEL (mg/nm 3 ) ( 1 ) ( 2 ) Kviksilver oh kviksilverföreningr uttrykt som kviksilver (Hg) 0,01 0,05 ( 1 ) Som dygnsmedelvärde eller medelvärde under provtgningsperioden. ( 2 ) Intervllets lägre del gäller vid nvändning v dsorenter (t.ex. ktivt kol, selen) i komintion med stoftfiltrering, utom för proesser som nvänder Welz-ugnr. Motsvrnde övervkning eskrivs i BAT Svveldioxidutsläpp: BAT 12. Bäst tillgänglig teknik för tt minsk svveldioxidutsläpp från vgser med en hög svveldioxidhlt oh undvik vfllsproduktion från rökgsreningssystemet är tt återvinn svvel genom tt produer svvelsyr eller flytnde svveldioxid. Endst tillämpligt för nläggningr som frmställer koppr, ly, primärzink, silver, nikel oh/eller molyden Utsläpp v kväveoxid BAT 13. Bäst tillgänglig teknik för tt föreygg utsläpp v kväveoxid till luften från pyrometllurgisk proesser är tt nvänd en v de tekniker som nges nedn. Brännre med låg kväveoxidnivå (NO X ) ( 1 ) Oxyränslerännre Återirkulering v rökgs (tillk genom rännren för tt sänk flmmns tempertur) när det gäller oxyränslerännre ( 1 ) Beskrivningr v teknikern finns i vsnitt 1.10 Motsvrnde övervkning eskrivs i BAT Utsläpp till vtten, inklusive övervkning BAT 14. Bäst tillgänglig teknik för tt föreygg eller minsk produktion v vloppsvtten är tt nvänd en eller fler v de tekniker som nges nedn.

16 Europeisk unionens offiiell tidning L 174/47 Mät mängden nvänt sötvtten oh mängden utsläppt vloppsvtten. Åternvänd vloppsvtten från rengöring (inklusive sköljvtten för noder oh ktoder) smt spill i smm proess. Åternvänd svg syrströmmr som generers i våtelfilter oh våtskrurr. en kn vr egränsd eroende på vloppsvttnets hlter v metller oh fst ämnen. d Åternvänd vloppsvtten från slggrnulering. en kn vr egränsd eroende på vloppsvttnets hlter v metller oh fst ämnen. e Åternvänd dg- oh lkvtten. f Använd ett slutet kylluftkretssystem. en kn vr egränsd när proessen kräver låg temperturer. g Åternvänd rent vtten från reningsverket Tillämpningen kn vr egränsd på grund v slthlten. BAT 15. Bäst tillgänglig teknik för tt förhindr vttenföroreningr oh minsk utsläppen till vtten är tt håll ej förorent vloppsvtten åtskilt från vloppsvtten som måste rens. Avskiljning v ej förorent regnvtten knske inte är tillämpligt om det redn finns ledningsnät för uppsmling v vloppsvtten. BAT 16. Bäst tillgänglig teknik är tt nvänd ISO 5667 för provtgning v vtten oh övervk utsläppen till vtten vid den punkt där utsläppen lämnr nläggningen minst en gång i månden ( 1 ) i enlighet med EN-stndrder. Bäst tillgänglig teknik om EN-stndrder skns är tt nvänd ISO-stndrder, ntionell stndrder eller ndr interntionell stndrder som säkerställer tt uppgiftern är v likvärdig vetenskplig kvlitet. Prmeter Tillämpligt för tillverkning v ( 1 ) Stndrd(er) Kviksilver (Hg) Järn (Fe) Arsenik (As) Kdmium (Cd) Koppr (Cu) Nikel (Ni) Bly (P) Zink (Zn) Koppr, ly, tenn, zink, kdmium, ädelmetller, ferrolegeringr, nikel, koolt oh ndr ikejärnmetller Koppr, ly, tenn, zink, kdmium, ädelmetller, ferrolegeringr, nikel, koolt oh ndr ikejärnmetller Koppr, ly, tenn, zink, kdmium, ädelmetller, ferrolegeringr, nikel oh koolt EN ISO 17852, EN ISO EN ISO EN ISO EN ISO ( 1 ) Övervkningsfrekvensen kn npsss om dtseriern tydligt visr tt utsläppen är tillräkligt stil.

17 L 174/48 Europeisk unionens offiiell tidning Prmeter Tillämpligt för tillverkning v ( 1 ) Stndrd(er) Silver (Ag) Aluminium (Al) Koolt (Co) Krom totlt (Cr) Krom (VI) (Cr(VI)) Antimon (S) Tenn (Sn) Andr metller, om relevnt ( 2 ) Sulft (SO 4 2 -) Fluorid (F - ) Ädelmetller Aluminium Nikel oh koolt Ferrolegeringr Ferrolegeringr Koppr, ly oh tenn Koppr, ly oh tenn Aluminium, ferrolegeringr oh ndr ike-järnmetller Koppr, ly, tenn, zink, kdmium, ädelmetller, nikel, koolt oh ndr ike-järnmetller Primärluminium EN ISO EN ISO EN ISO EN ISO EN ISO EN ISO Totlt suspendert mteril (TSS) Aluminium EN 872 ( 1 ) Anmärkning: Andr ike-järnmetller vser nnn produktion v ike-järnmetller än de metller som uttrykligen ehndls i vsnitten ( 2 ) Vlet v metller som sk övervks eror på de nvänd råvrorns smmnsättning. BAT 17. Bäst tillgänglig teknik för tt minsk utsläpp till vtten är tt ehndl läkor från lgring v vätskor oh vloppsvtten från tillverkning v ike-järnmetller, även från tvättmomentet i proesser som nvänder Welz-ugnr, smt vlägsn metller oh sulfter genom tt nvänd en komintion v de tekniker som nges nedn. ( 1 ) Kemisk fällning Sedimenttion Filtrering d Flottion e Ultrfiltrering Endst tillämpligt på speifik strömmr i tillverkning v ike-järnmetller. f Aktiverd kolfiltrering g Omvänd osmos Endst tillämpligt på speifik strömmr i tillverkning v ike-järnmetller. ( 1 ) Beskrivningr v teknikern finns i vsnitt Utsläppsnivåer som motsvrr äst tillgänglig teknik Utsläppsnivåer som motsvrr äst tillgänglig teknik (BAT-AEL) för direkt utsläpp till en reipient från tillverkning v koppr, ly, tenn, zink, kdmium, ädelmetller, nikel, koolt oh ferrolegeringr nges i tell 2. Dess BAT-AEL är tillämplig vid den punkt där utsläppen lämnr nläggningen.

18 Europeisk unionens offiiell tidning L 174/49 Tell 2 Utsläppsnivåer som motsvrr äst tillgänglig teknik för direkt utsläpp till en reipient från tillverkning v koppr, ly, tenn, zink (inklusive vloppsvtten från tvättmomentet i proesser som nvänder Welz-ugnr), kdmium, ädelmetller, nikel, koolt oh ferrolegeringr BAT-AEL (mg/l) (dygnsmedelvärde) Produktion v Prmeter Koppr Bly oh/eller tenn Zink oh/eller kdmium Ädelmetller Nikel oh/eller koolt Ferrolegeringr Silver (Ag) NR 0,6 NR Arsenik (As) 0,1 ( 1 ) 0,1 0,1 0,1 0,3 0,1 Kdmium (Cd) 0,02 0,1 0,1 0,1 0,05 0,1 0,05 Koolt (Co) NR 0,1 NR 0,1 0,5 NR Krom (Cr) totlt NR 0,2 Krom (Cr(VI)) (VI) NR 0,05 Koppr (Cu) 0,05 0,5 0,2 0,1 0,3 0,5 0,5 Kviksilver (Hg) 0,005 0,02 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 Nikel (Ni) 0,5 0,5 0,1 0,5 2 2 Bly (P) 0,5 0,5 0,2 0,5 0,5 0,2 Zink (Zn) ,4 1 1 NR: Ej tillämpligt. ( 1 ) I händelse v hög rsenikhlt i nläggningens smmnlgd tillförsel får BAT-AEL vr upp till 0,2 mg/l. Motsvrnde övervkning eskrivs i BAT Buller BAT 18. Bäst tillgänglig teknik för tt minsk ullerutsläpp är tt nvänd en eller fler v de tekniker som nges nedn. d e Använd vllr för tt vskärm ljudkälln. Inneslut ullrig nläggningr eller komponenter i ljudsorernde strukturer. Använd virtionsdämpnde stöd oh smmnlänkningr för utrustningen. Plering v ullrig mskiner. Ändr ljudfrekvensen.

19 L 174/50 Europeisk unionens offiiell tidning Lukt BAT 19. Bäst tillgänglig teknik för tt minsk luktutsläpp är tt nvänd en eller fler v de tekniker som nges nedn. Lämplig lgring oh hntering v luktnde mteril. Minimer nvändningen v luktnde mteril. d Noggrnn utformning, drift oh underhåll v utrustning som kn vge luktutsläpp. Efterförrännre eller filtreringstekniker, inklusive iofilter. Endst tillämpligt i egränsde fll (t.ex. under impregneringssteget i speiliserd produktion inom kol- oh grfitsektorn). 1.2 BAT-SLUTSATSER FÖR KOPPARTILLVERKNING Sekundär mteril BAT 20. Bäst tillgänglig teknik för tt ök återvinningen v mteril från skrot är tt del upp ikemetllisk eståndsdelr oh ndr metller än koppr genom tt nvänd en eller fler v de tekniker som nges nedn. d Mnuell seprering v stor synlig eståndsdelr. Mgnetisk seprering v järnhltig metller. Optisk seprering eller seprering med virvelströmsteknik v luminium. Reltiv densitetsseprering v olik metllisk oh ike-metllisk eståndsdelr (med nvändning v en vätsk med en nnn densitet eller luft) Energi BAT 21. Bäst tillgänglig teknik för effektiv energinvändning i tillverkning v primärkoppr är tt nvänd en eller fler v de tekniker som nges nedn. Optimer nvändningen v energi i konentrt med hjälp v en flshsmältugn. Använd het proessgser från smältningsstegen för tt värm upp ugnsinläggen. Endst tillämpligt på ny nläggningr oh omfttnde moderniseringr v efintlig nläggningr. Endst tillämpligt på shktugnr. Täk konentrt under trnsport oh lgring. d e Använd överskottsvärme som lstrts under den primär smältningen eller konverteringsstegen för tt smält sekundär mteril som innehåller koppr. Använd värmen i gser från nodugnr i en kskd för ndr proesser, såsom torkning.

20 Europeisk unionens offiiell tidning L 174/51 BAT 22. Bäst tillgänglig teknik för effektiv energinvändning i sekundär kopprtillverkning är tt nvänd en eller fler v de tekniker som nges nedn. Minsk vttenhlten i mtningsmterilet. en är egränsd när mterilens fukthlt nvänds som en teknik för tt minsk diffus utsläpp. Produer ång genom återvinning v överskottsvärme från smältugnen för tt hett upp elektrolyter i rffinderier oh/eller för tt produer elektriitet i krftvärmenläggningr. Smält skrot genom tt nvänd överskottsvärme som lstrs under smältnings- eller konverteringsproessen. Tillämpligt om det finns en lönsm efterfrågn på ång. d Värmningsugn melln ehndlingsstegen. Endst tillämpligt för stsmtde smältre där det smält mterilet måste h en uffertkpitet. e Förvärm ugnsinläggen genom tt nvänd het proessgser från smältningsstegen. Endst tillämpligt på shktugnr. BAT 23. Bäst tillgänglig teknik för effektiv energinvändning i elektrolytisk rffinering oh elektrowinning är tt nvänd en komintion v de tekniker som nges nedn. Isoler oh täk elektrolystnkr. Tillsts v ytktiv ämnen till elektrowinningellern. Förättr utformningen v ellern för sänkt energiförrukning genom tt optimer följnde prmetrr: vstånd melln nod oh ktod, nodens geometri, strömtäthet, elektrolytens smmnsättning smt tempertur. Endst tillämpligt på ny nläggningr oh omfttnde moderniseringr v efintlig nläggningr. d Använd ktodskikt v rostfritt stål. Endst tillämpligt på ny nläggningr oh omfttnde moderniseringr v efintlig nläggningr. e f Automtiskt yte v ktoder/noder för en lämplig plering v elektrodern i ellen. Detektering v kortslutningr smt kvlitetskontroll för tt se till tt elektrodern är rk oh pltt oh tt noden väger exkt rätt. Endst tillämpligt på ny nläggningr oh omfttnde moderniseringr v efintlig nläggningr Utsläpp till luften BAT 24. Bäst tillgänglig teknik för tt minsk sekundär utsläpp till luften från ugnr oh kringutrustning i tillverkning v primärkoppr oh optimer reningssystemets prestnd är tt sml upp, lnd oh ehndl sekundär utsläpp i ett entrlisert utsläppsreningssystem. Beskrivning Sekundär utsläpp från olik källor smls upp, lnds oh ehndls i ett gemensmt utsläppsreningssystem, som är utformt för tt effektivt ehndl de förorennde ämnen som förekommer i vrje flöde. Strömmr som inte är kemiskt förenlig får inte lnds oh oönskde kemisk rektioner melln de olik uppsmlde flöden måste undviks.

21 L 174/52 Europeisk unionens offiiell tidning en kn vr egränsd för efintlig nläggningr på grund v utformning oh plnering Diffus utsläpp BAT 25. Bäst tillgänglig teknik för tt föreygg eller minsk diffus utsläpp från förehndling (t.ex. smmnsmältning, torkning, lndning, homogenisering, siktning oh pelletering) v primär oh sekundär mteril är tt nvänd en eller fler v de tekniker som nges nedn. Använd inneslutn trnsportnd eller pneumtisk överföringssystem för stoftildnde mteril. d e Utför rete med stoftildnde mteril såsom lndning i en innesluten yggnd. Använd stofthämmnde system såsom vttenknoner eller vttensprinklers. Använd innesluten utrustning för rete med stoftildnde mteril (såsom torkning, lndning, mlning, luftseprtion oh pelletering), med ett luftutsugningssystem som är kopplt till ett reningssystem. Använd ett utsugningssystem för stoftildnde oh gsformig utsläpp, t.ex. en huv i komintion med ett stoft- oh gsreningssystem. Denn BAT kn vr svår tt tillämp för efintlig nläggningr på grund v utrymmeskrv. Ej tillämpligt på lndning som utförs inomhus. Ej tillämpligt på proesser som kräver torr mteril. en är även egränsd i regioner med vttenrist eller myket låg temperturer. BAT 26. Bäst tillgänglig teknik för tt föreygg eller minsk diffus utsläpp från mtning, smältning oh tppning i primär oh sekundär kopprsmältre oh från värmnings- oh smältugnr är tt nvänd en komintion v de tekniker som nges nedn. Brikettering oh pelletering v råvror. Endst tillämpligt när pelleterde råvror kn nvänds i proessen oh ugnen. Inneslutet mtningssystem såsom jetrännre, dörrförsegling ( 1 ), stängd trnsportnd eller mtre som är utrustde med luftutsugningssystem i komintion med stoft- oh gsreningssystem. Jetrännre är endst tillämplig för flshugnr. Driv ugnen oh gsledningen under negtivt tryk oh med tillräklig gsutsugning för tt förhindr tryk. d Använd skyddshuvr/inneslutningr vid mtnings- oh tppningspunkter i komintion med gsreningssystem (t.ex. kåpor/tunnlr för skänkrete under tppning, som är stängd med en rörlig dörr/rriär som är utrustd med ett ventiltions- oh reningssystem. e Kpsl in ugnen i en kåp med utluftning. f Underhåll ugnstätningrn.

22 Europeisk unionens offiiell tidning L 174/53 g Håll ugnstemperturen så låg som möjligt. h Förstärkt sugsystem ( 1 ). i j k l Innesluten yggnd i komintion med ndr tekniker för tt sml upp diffus utsläpp. Duelt mtningssystem med klok för shkt- /msugnr. Välj råvror oh mtning enligt ugnstyp oh nvänd reningstekniker. Sätt lok på den övre mynningen på roterugnr med noder. ( 1 ) En eskrivning v tekniken finns i vsnitt BAT 27. Bäst tillgänglig teknik för tt minsk diffus utsläpp från ugnr med Peire-Smith-konverter (PS) i tillverkning v primär- oh sekundärkoppr är tt nvänd en komintion v de tekniker som nges nedn. d e f g h Driv ugnen oh gsledningen under negtivt tryk oh med tillräklig gsutsugning för tt förhindr tryk. Syrgsoosting. En primär huv över konverterns öppning för tt sml upp oh överför primär utsläpp till ett reningssystem. Tillstser v mteril (t.ex. skrot oh flussmedel) genom huvn. Ett system med sekundär huvr förutom den primär huvn för tt fång upp utsläpp vid mtning oh tppning. Pler ugnr i inneslutn yggnder. Använd motordrivn sekundär huvr så tt de kn flytts lltefter proesstegen för en effektivre uppsmling v sekundär utsläpp. Förstärkt sugsystem ( 1 ) oh utomtisk kontroll för tt förhindr låsning när konvertern rulls ut eller in. ( 1 ) En eskrivning v tekniken finns i vsnitt BAT 28. Bäst tillgänglig teknik för tt minsk diffus utsläpp från ugnr med Hooken-konverter i tillverkning v primärkoppr är tt nvänd en komintion v de tekniker som nges nedn. Driv ugnen oh gsledningen under negtivt tryk under mtning, seprering oh tppning. Syrgsoosting. Öppning med stängd lok under drift. d Förstärkt sugsystem ( 1 ) ( 1 ) En eskrivning v tekniken finns i vsnitt 1.10.

23 L 174/54 Europeisk unionens offiiell tidning BAT 29. Bäst tillgänglig teknik för tt minsk diffus utsläpp från omvndling v skärsten är tt nvänd en flshkonverteringsugn. Endst tillämpligt på ny nläggningr oh omfttnde moderniseringr v efintlig nläggningr. BAT 30. Bäst tillgänglig teknik för tt minsk diffus utsläpp från kldougnr med konverter (TRBC) i sekundär kopprtillverkning är tt nvänd en komintion v de tekniker som nges nedn. Driv ugnen oh gsledningen under negtivt tryk oh med tillräklig gsutsugning för tt förhindr tryk. Syrgsoosting. d e f Pler ugnr i inneslutn yggnder i komintion med tekniker för uppsmling oh överföring v diffus utsläpp från mtning oh tppning till ett reningssystem. En primär huv över konverterns öppning för tt sml upp oh överför primär utsläpp till ett reningssystem. Huvr eller krnintegrerd huv för tt sml upp oh överför utsläpp från mtning oh tppning till ett reningssystem. Tillstser v mteril (t.ex. skrot oh flussmedel) genom huvn. För efintlig nläggningr är krnintegrerd huv endst tillämplig vid större renoveringr v ugnshllen. g Förstärkt sugsystem ( 1 ). ( 1 ) En eskrivning v tekniken finns i vsnitt BAT 31. Bäst tillgänglig teknik för tt minsk utsläpp från koppråtervinning med en slggkonentrtor är tt nvänd de tekniker som nges nedn. d Använd stofthämmnde system såsom vttensprinklers för hntering, lgring oh krossning v slgg. Använd vtten vid mlning oh flottion. Trnsporter slgg till slutlgringsområdet i en stängd vttenledning. Se till tt det finns ett vttenlger i dmmen eller nvänd stofthämmnde ämnen såsom klkmjölk i torr områden. BAT 32. Bäst tillgänglig teknik för tt minsk diffus utsläpp från ehndlingen v kopprrikt ugnsslgg är tt nvänd en komintion v de tekniker som nges nedn. d e Använd stofthämmnde system såsom vttensprinklers för hntering, lgring oh krossning v slutligt slgg. Driv ugnen under negtivt tryk. Innesluten ugn. Använd kåpor, inneslutningr oh huvr för tt sml upp oh överför utsläppen till ett reningssystem. Täkt tppränn.

24 Europeisk unionens offiiell tidning L 174/55 BAT 33. Bäst tillgänglig teknik för tt minsk diffus utsläpp från nodtillverkning i tillverkning v primär- oh sekundärkoppr är tt nvänd en eller fler v de tekniker som nges nedn. Använd en innesluten tpplåd. Använd en stängd mellnliggnde skänk. Använd en huv utrustd med luftutsugningssystem över gjutskänken oh gjuthjulet. BAT 34. Bäst tillgänglig teknik för tt minsk diffus utsläpp från elektrolyseller är tt nvänd en eller fler v de tekniker som nges nedn. d Tillsts v ytktiv ämnen till elektrowinningellern. Använd huvr för tt sml upp oh överför utsläppen till ett reningssystem. Stängd oh fst ledningr för överföring v elektrolytlösningr. Gsutvinning från ktodstrippermskinens tvättkmmre oh tvättmskinen för nodskrot. Endst tillämpligt för elektrowinningeller eller rffineringseller för noder med låg renhet. Ej tillämpligt när ellen inte får täks över för tt ehåll elltemperturen vid en fungernde tempertur (omkring 65 C). BAT 35. Bäst tillgänglig teknik för tt minsk diffus utsläpp från gjutning v kopprlegeringr är tt nvänd en eller fler v de tekniker som nges nedn. Använd inneslutningr eller huvr för tt sml upp oh överför utsläppen till ett reningssystem. Täk över smältmssn i värmnings- oh gjutningsugnr. Förstärkt sugsystem ( 1 ) ( 1 ) En eskrivning v tekniken finns i vsnitt BAT 36. Bäst tillgänglig teknik för tt minsk diffus utsläpp från etsning med eller utn syr är tt nvänd en v de tekniker som nges nedn. Inneslut etningslinn med en lösning v isopropnol som går i ett slutet kretslopp. Inneslut etningslinjen för tt sml upp oh överför utsläppen till ett reningssystem. Endst tillämpligt på etning v kopprtråd i kontinuerlig drift. Endst tillämpligt på syretning i kontinuerlig drift.

25 L 174/56 Europeisk unionens offiiell tidning Knliserde utsläpp v stoft Beskrivningr v de tekniker som nvänds i dett vsnitt finns i vsnitt Utsläppsnivåer som motsvrr äst tillgänglig teknik nges i tell 3. BAT 37. Bäst tillgänglig teknik för tt minsk stoft- oh metllutsläpp till luften från mottgning, lgring, hntering, trnsport, mätning, lndning, smmnsmältning, krossning, torkning, skärning oh siktning v råvror, smt pyrolytisk ehndling v kopprspån i tillverkning v primär- oh sekundärkoppr, är tt nvänd textilfilter. BAT 38. Bäst tillgänglig teknik för tt minsk stoft- oh metllutsläpp till luften från torkning v konentrt i tillverkning v primärkoppr är tt nvänd textilfilter. Vid hög hlter v orgniskt kol i konentrten (t.ex. omkring 10 viktproent) knske det inte är möjligt tt nvänd textilfilter (på grund v tt säkrn är lindde). I dess fll får ndr tekniker (t.ex. elfilter) nvänds. BAT 39. Bäst tillgänglig teknik för tt minsk stoft- oh metllutsläpp till luften (ndr än de utsläpp som överförs till nläggningen för svvelsyr eller flytnde svveldioxid eller till krftsttionen) från smältren oh konverterren för primärkoppr är tt nvänd textilfilter oh/eller våtskruer. BAT 40. Bäst tillgänglig teknik för tt minsk stoft- oh metllutsläpp till luften (ndr än de utsläpp som överförs till svvelsyrnläggningen) från smältren oh konverterren för sekundär koppr oh från ehndlingen v intermediär produkter v sekundär koppr är tt nvänd textilfilter. BAT 41. Bäst tillgänglig teknik för tt minsk stoft- oh metllutsläpp till luften från värmningsugnr för sekundär koppr är tt nvänd textilfilter. BAT 42. Bäst tillgänglig teknik för tt minsk stoft- oh metllutsläpp till luften från ehndling v kopprrikt ugnsslgg är tt nvänd textilfilter eller skruer i komintion med elfilter. BAT 43. Bäst tillgänglig teknik för tt minsk stoft- oh metllutsläpp från nodugnen i tillverkning v primär- oh sekundärkoppr är tt nvänd textilfilter eller skruer i komintion med elfilter. BAT 44. Bäst tillgänglig teknik för tt minsk stoft- oh metllutsläpp från nodgjutning i tillverkning v primär- oh sekundärkoppr är tt nvänd textilfilter, eller om vgserns vttenhlt ligger när dggpunkten, våtskruer eller demister. BAT 45. Bäst tillgänglig teknik för tt minsk stoft- oh metllutsläpp från kopprsmältugnr är tt välj oh fyll på råvror enligt ugnstyp oh reningssystem, oh nvänd textilfilter. Tell 3 Utsläppsnivåer som motsvrr äst tillgänglig teknik för utsläpp till luften v stoft från kopprtillverkning Prmeter BAT Proess BAT-AEL (mg/nm 3 ) BAT 37 Mottgning, lgring, hntering, trnsport, mätning, lndning, smmnsmältning, krossning, torkning, skärning oh siktning v råvror, smt pyrolytisk ehndling v kopprspån i tillverkning v primär- oh sekundärkoppr. 2 5 ( 1 ) ( 4 ) Stoft BAT 38 Torkning v konentrt i tillverkning v primärkoppr. 3 5 ( 2 ) ( 4 ) ( 5 ) BAT 39 Smältre oh konverterre för primärkoppr (ndr utsläpp än de utsläpp som överförs till nläggningen för svvelsyr eller flytnde svveldioxid eller till krftsttionen). 2 5 ( 3 ) ( 4 )