Intern uppföljning för budgetåret 2015

Transkript

1 Ekonomienheten Lars Nilsson PM Dnr E 2015/233 Universitetsstyrelsen Intern uppföljning för budgetåret 2015 I den årliga uppföljningsrapporten görs fördjupande analyser av verksamheten. Jämförelser görs med andra lärosäten och mellan de olika fakulteterna inom universitetet. Rapporten avser att ge en sammanfattande bild av universitetets verksamhet, uppdelat i forskning, utbildning, personal och ekonomi. I medföljande bilagor redovisas omfattande fakta per fakultet inom dessa områden. Bilagorna är tänkt att fungera som ett uppslagsverk och underlag för diskussioner och fortlöpande analyser med berörda fakultets- och institutionsledningar. Den interna uppföljningsrapporten samordnas av ekonomienheten men såväl andra enheter inom gemensamma förvaltningen som varje fakultet har bidragit med underlag. Förslag till beslut Universitetsstyrelsen beslutar att godkänna den interna uppföljningsrapporten för verksamhetsåret Pam Fredman Lars Nilsson Ekonomienheten 1 (1) Rosenlundsgatan 4, Box 100, Göteborg

2

3 Intern uppföljning 1 januari 31 december 2015 Analyser och kommentarer Dnr E 2015/

4

5 Göteborgs universitet Innehållsförteckning Intern uppföljning 2015 Inledning... 2 Sammanfattning... 3 Forskning... 5 Externa bidrag och oförbrukade medel...5 Utfall av ansökningar till Vetenskapsrådet och FORMAS...7 Bibliometri...12 Forskningens infrastruktur...13 Strategiska forskningsområden...14 Samfinansiering av EU-projekt...15 Samfinansiering av NIH-projekt...15 Strategisk samfinansiering...16 UGOT Challenges...16 Wallenbergcentrum för molekylär och translationell medicin, WCMTM...17 Utbildning Utbildningsvolym och ekonomiskt resultat...18 Utbildningsprofil...20 Universitetets studenter...20 Universitetskanslerämbetets kvalitetsutvärdering...22 Kvalitetsförstärkning till hum/-samområdet...23 Utbildning på forskarnivå...23 Kostnader för utbildning på forskarnivå...26 Personalekonomisk redovisning Antal anställda...27 Sjukfrånvaro...28 Personalkostnader...29 Fördelning på personalkategori och anställningsform...29 Pensionsavgångar Rekryteringsmål för professorer...32 Internationell rekrytering och mobilitet...32 Jämställdhet och likabehandling...34 Ekonomisk redovisning Ekonomiskt resultat...35 Ekonomisk utveckling under året...36 Ekonomiskt resultat per verksamhetsområde...41 Utveckling av balanserat kapital...41 Jämförelsetal kostnader för stödverksamhet i relation till totala verksamhetskostnader...45 Upphandling och inköpsstyrning...50 Bilagor (51)

6 Göteborgs universitet Innehållsförteckning Intern uppföljning 2015 Inledning Enligt beslut i universitetsstyrelsen görs en intern uppföljning av verksamhet och ekonomi tertialvis. Interna uppföljningsrapporter tas fram per 30 april och 31augusti samt 31 december. De interna uppföljningsrapporterna samordnas av ekonomienheten, men såväl andra enheter inom gemensamma förvaltningen som varje fakultet bidrar med underlag. I uppföljningen för kalenderåret görs fördjupade analyser av verksamheten. Jämförelser görs med andra lärosäten och mellan de olika fakulteterna inom universitetet. Rapportens syfte är att ge en sammanfattande bild av universitetets verksamhet, uppdelat på forskning, utbildning, personal och ekonomi. I dokumenten redovisas fakta per fakultet/motsvarande inom dessa områden. I denna interna uppföljning görs en rad jämförelser med andra lärosäten varför det kan vara bra att ha uppgift om de jämförda lärosätens storlek, mätt som ekonomisk omsättning. I nedanstående tabell visas kostnadsomslutningen dels totalt och dels per verksamhetsområde, det vill säga för utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt för forskning och utbildning på forskarnivå. miljoner kronor Kostnadsomslutning 2015 Totalt Utbildning Forskning LU=Lunds universitet, UU=Uppsala universitet, KI=Karolinska institutet, GU=Göteborgs universitet, SU=Stockholms universitet, KTH=Kungliga Tekniska Högskolan, UmU=Umeå universitet, LiU=Linköpings universitet, Chalmers=Chalmers tekniska högskola. Uppgifterna är hämtade från lärosätenas årsredovisningar för2015. Av tabellen framgår att Lunds universitet är störst vad gäller den totala kostnadsomslutningen. Efter Lunds universitet kommer Uppsala universitet tätt följt av Karolinska institutet och därefter Göteborgs universitet. Kostnadsomslutningens omfattning och ordning speglar föregående års förhållanden. När det gäller kostnader inom enbart grundutbildningen har Lunds universitet störst kostnader. På andra plats ligger Göteborgs universitet och på tredje plats Uppsala universitet tätt följd av Stockholms universitet. Även här gäller samma förhållanden som föregående år. Högst kostnader inom forskningen har Lunds universitet tätt följt av Karolinska institutet och där efter Uppsala universitet. Göteborgs universitet återfinns även i år på en fjärde plats. 2 (51)

7 Göteborgs universitet Sammanfattning Intern uppföljning 2015 Sammanfattning Forskningsbidragen har ökat med 170 miljoner kronor, motsvarande tolv procent, under året och uppgår till miljoner kronor. Det är främst bidrag från övriga statliga och svenska givare som ökar. Under den senaste femårsperioden har Göteborgs universitets andel av Vetenskapsrådet utbetalade medel legat kring nio procent men under 2015 ökat till elva procent. Göteborgs universitet erhöll tillsammans med Lunds universitet, Karolinska institutet och Uppsala universitet tillsammans drygt 65 procent av Vetenskapsrådets anslag till universitet och högskolor. Utfallet av takbeloppet visar på ett underskridande på 22,1 miljoner kronor. Då avräkning sker mot tidigare års sparade prestationer sker inte någon återbetalning för lärosätet som helhet. De sparade prestationerna uppgår vid årets slut till 51 miljoner kronor. En bidragande orsak till underskridandet är den kraftiga utbyggnaden av utbildningar inom hälso- och sjukvårdsområdet samt inom lärar- och förskollärarutbildningarna. Utbyggnaden under året har skett med förändrade förutsättningar vad gäller både antal och inriktning på nya utbildningsplatser. Antalet helårsstudenter uppgick till totalt , vilket är en ökning med 396 helårsstudenter eller 1,5 procent jämfört med föregående år. Ökningen av studentantalet beror på pågående utbyggnad inom hälso- och sjukvårdsområdet samt för lärar- och förskollärarutbildningar. Sjukfrånvaron är fortfarande låg i jämförelse med landet i övrigt, dock ökade den under året. I jämförelse med andra större lärosäten har Göteborgs universitet högst andel sjukfrånvaro. Långtidssjukskrivningarna har ökat väsentligt under året och det är fortsatt hög andel för doktorander. Fram till och med 2020 kommer drygt 620 anställda att fylla 65 år. Av samtliga tillsvidareanställda beräknas 37 procent att gå i pension till och med För professorer, lektorer, adjunkter och övrig undervisande personal och forskande personal är motsvarande siffra 41 procent. Årligen går ungefär personer i pension. Detta kan jämföras ökat antal anställda under året motsvarande 274 årsarbetare. Universitetet redovisar ett ekonomiskt överskott på 59 miljoner kronor. Av detta överskott redovisas 31 miljoner kronor inom utbildningsverksamheten medan forskningsverksamheten redovisar ett överskott på 28 miljoner kronor. Skillnaden mot beräknad ekonomisk prognos för året består främst i ökade bidragsintäkter och i ökade övriga driftkostnader samt i ett positivt koncernresultat om 19 miljoner kronor för holdingbolaget. Intäkter och kostnader har ökat med ungefär fyra procent jämfört med föregående år. Intäkterna följer relativt väl vad som beräknats i gjorda prognoser under året. Dock ökar intäkter av bidrag mer än förväntat. Kostnaderna följer också relativt väl gjorda prognoser. Universitetet har med årets resultat ett myndighetskapital på miljoner kronor. Det motsvarar drygt 18 procent av verksamhetens totala årliga omsättning. En ökad resursförbrukning genom strategiska satsningar kommer att fortsätta under kommande år och inriktas på resursförstärkningar inom utbildningsområdet, fler doktorandanställningar, rekryteringar av internationella gästforskare, satsning på infrastrukturer och andra satsningar inom ramen för Vision (51)

8 Göteborgs universitet Inledning Intern uppföljning 2015 Av samtliga kostnader vid Göteborgs universitet utgör kostnader för stödverksamhet 24,5 procent eller miljoner kronor, en ökning med 0,2 procentenheter motsvarande 67 miljoner kronor. Ökningen finns främst på institutionsnivå, vilket ligger i linje med organisationsförändringen GU förnyas. Kostnaderna för den universitetsgemensamma nivån har minskat från 6,5 procent föregående år till en andel på 6,3 procent som en effekt av genomförda besparingar. 4 (51)

9 Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning 2015 Forskning Externa bidrag och oförbrukade medel Hur lärosätet lyckas attrahera externa bidrag inom forskningsverksamheten är en indikator på lärosätets konkurrensförmåga. Det är dessutom en viktig finansieringskälla till de personella och infrastrukturella resurser som lärosätet tillhandahåller. Vid Göteborgs universitet har, liksom för flertalet av de andra större universiteten, både externa bidrag och oförbrukade medel ökat under de senaste åren. Med fler anställda och en förbättrad infrastruktur finns förutsättningar för att öka takten i forskningsverksamheten och därmed minska de oförbrukade medlen. De oförbrukade bidragen har ändå ökat med 49 miljoner kronor eller nästan fyra procent jämfört med föregående år. Ökningen av oförbrukade bidrag är lägre jämfört med tidigare år vilket främst beror på ändrade redovisningsprinciper. Under perioden har utvecklingen av externa bidrag och oförbrukade medel varit enligt följande. miljonoer kronor Externa bidrag och oförbrukade medel Forskningsbidrag, årliga inkomster Forskningsbidrag, årliga intäkter Oförbrukade bidrag Upplupna bidrag Under perioden har inkomster av forskningsbidrag ökat med 340 miljoner kronor eller 26 procent. Detta speglar en relativt kraftigt ökad tilldelning av forskningsbidrag till lärosätet under perioden. De årliga bidragsintäkterna har ökat med 373 miljoner kronor, motsvarande 31 procent, och speglar egentligen hur mycket kostnader som har genererats i de olika forskningsprojekten. Oförbrukade bidrag visar tilldelade medel som ännu inte har förbrukats. Dessa har ökat med 218 miljoner kronor eller knappt 19 procent under perioden. Upplupna bidrag är kostnader för startade projekt där inkomsten ännu inte har inbetalats från forskningsfinansiärerna. Medlen har ökat med 55 miljoner kronor, 40 procent, under perioden. Under 2015 har upplupna bidrag minskat jämfört med Under året har en översyn av upplupna bidragsintäkter överstigande en halv miljon kronor genomförts. Genomgången har inneburit att kontroller gjorts på att det finns kontrakt och avtal som styrker universitetets fordran. I de fall kontrakt eller avtal saknats har institutionen samfinansierat eller avslutat projektet vilket bland annat bidragit till att de upplupna bidragen minskat jämfört med föregående år. 5 (51)

10 Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning 2015 Under 2015 tog Göteborgs universitet emot miljoner kronor i forskningsbidrag, vilket är en ökning med 142 miljoner kronor eller knappt tio procent jämfört med föregående år. Bidrag från forskningsråden uppgick till 703 miljoner kronor, vilket är en ökning med tre procent, medan bidrag från övriga svenska organisationer och företag ökar med cirka 24 procent. Ökningen av bidrag från övriga svenska organisationer och företag förklaras till största del av förändrad hantering av medel mellan Västra Götalandsregionen och Sahlgrenska Akademin. Statliga myndigheter som lämnar bidrag, ökar med 44 procent. Det är främst bidrag från andra universitet och högskolor som ökar. Bidrag från Europeiska unionen minskar däremot med 39 procent, jämfört med tidigare år. Minskningen beror till stor del på skillnader i utbetalningsperioder mellan Horizon 2020 och det 7:e ramprogrammet. Minskar gör även bidragen från utländska givare med 27 procent. Minskningen från Utländska givare beror främst på lägre bidrag från Novo Nordisk Fonden, Nordiska ministerrådet samt på att det är färre givare än föregående år. Universitetets forskningsbidrag, årliga inkomster (miljoner kronor) %-andel 2015 Forskningsråd % Övriga svenska % Övriga statliga % EU % Utländska givare % Summa bidragsinkomster % I följande tabell redovisas löpande bidragsinkomster per fakultet för motsvarande period. De flesta fakulteter redovisar ökade bidragsinkomster under perioden 2011 till och med För Handelshögskolans fakultet är det främst de Övriga svenska givarna som ökt medan det för IT-fakulteteten främst är inkomster från Vetenskapsrådet som ökar. Ökningen för Sahlgrenska akademin beror främst på en ändrad hantering av medel mellan Västra Götalandsregionen och Sahlgrenska akademin, som innebär att medlen för så kallad resurssamordning numera hanteras som bidragsmedel, och inte som tidigare som uppdragsmedel. Dessutom ökar bidragsmedlen från Vetenskapsrådet med drygt sex procent. Bidragsinkomsterna från Övriga statliga givare ökar hos de flesta fakulteteter, så även från Övriga svenska givare medan inkomsterna minskar från EU. Bidragsinkomster per fakultet (miljoner kronor) Fakultet Förändring HFS % SFS % HHFS % UFS % SA % NFS % KFS % ITFS % För 2015 fortsätter Sahlgrenska akademin att öka oförbrukade bidrag, vilka nu uppgår till 839 miljoner kronor, en ökning med 54 miljoner kronor (sju procent) jämfört med föregående år. Även Naturvetenskapliga fakulteten ökar sina oförbrukade bidrag med två miljoner kronor efter några år 1 HFS = Humanistiska fakulteten, SFS = Samhällsvetenskapliga fakulteten, HHFS = Handelshögskolan, UFS = Utbildningsvetenskapliga fakulteten, SA = Sahlgrenska akademin, NFS = Naturvetenskapliga fakulteten, KFS = Konstnärliga fakulteten, ITFS = IT-fakulteten, LUN = Lärarutbildningsnämnden, UB = Universitetsbiblioteket samt Övriga enheter = nationella enheter. 6 (51)

11 Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning 2015 med en nedåtgående trend. Samhällsvetenskapliga fakulteten och Handelshögskolans fakultet minskar däremot sina oförbrukade bidrag med nio respektive elva miljoner kronor. När det gäller upplupna bidragsintäkter minskar dessa för samtliga fakulteteter utom för den naturvetenskapliga fakulteten. Orsaken till minskningen beror dels en ökad samfinansiering av projekt med underskott och dels på ökad manuell periodisering av intäkter. I följande tabell redovisas universitetets samlade oförbrukade bidrag och upplupna bidrag per fakultet för perioden (belopp i miljoner kronor). Oförbrukade bidrag och upplupna bidrag per fakultet (miljoner kronor) Fakultet 1 Oförbrukade bidrag Upplupna bidrag HFS SFS HHFS UFS SA NFS KFS ITFS LUN UB Donationer mm Övriga enheter *) Summa *) Göteborgs miljövetenskapliga centrum, Nationells centrum för matematikutbildning, Sekretariatet för genusforskning, Havsmiljöinstitutet och Svensk nationell datatjänst. Not. Siffrorna i tabellerna inkluderar även utbildningsverksamheten, som här utgör en ytterst marginell andel. Oförbrukade bidrag är en periodiseringspost som kan betraktas som en skuld till bidragsgivaren. Det är medel som universitetet har fått till speciella ändamål/projekt vilka ännu inte har förbrukats. Upplupna bidragsintäkter är en periodiseringspost som kan betraktas som en fordran på bidragsgivare. Beloppet består av utgifter/utlägg som universitetet haft i pågående projekt för vilka bidragsgivare ännu inte överfört medel i tillräcklig omfattning och avser ofta projekt som är finansierade av EUs institutioner vilka betalar ut beviljade bidrag i efterskott. Utfall av ansökningar till Vetenskapsrådet och FORMAS I det följande beskrivs utfallet av universitetets ansökningar till Vetenskapsrådet och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (FORMAS), i jämförelse med andra lärosäten. Underlaget är hämtat från Vetenskapsrådets årsrapporter. Vetenskapsrådet Under 2015 betalade Vetenskapsrådet (VR) ut miljoner kronor i forskningsbidrag till svenska universitet och högskolor, en ökning med 132 miljoner kronor jämfört med föregående år. Förutom särskilda satsningar 2 från VR har området natur och teknik (NT), medicin och hälsa (MH) och 2 I VR:s kategori särskilda satsningar (tidigare även kallad övrig forskning i VRs årsrapporter) ingår exempelvis Linnéstöd, forskarskolor, Berzelii centra, rådsprofessorer, internationell rekrytering av toppforskare, framstående yngre forskare med mera. 7 (51)

12 Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning 2015 forskningens verktyg och infrastrukturer (RFI) erhållit de största anslagen följt av samhällsvetenskap och humaniora (HS) samt utbildningsvetenskap (U). Sedan 2007 har VR:s anslag till universitet och högskolor fördubblats. Ökningen har varit störst inom området medicin och hälsa (MH), forskningens verktyg och infrastrukturer samt så kallade särskilda satsningar. Bidragsökningen har inte inneburit några större förändringar sett till lärosätenas relativa konkurrenskraft även om Karolinska institutet och Lunds universitet har ökat sin andel något bland annat på grund av Linnébidragen och en ökad andel av bidrag för forskningens verktyg och infrastrukturer till Lunds universitet. Under den senaste femårsperioden har Göteborgs universitets andel av VR:s utbetalade medel legat kring nio procent men under 2015 ökat till elva procent. Göteborgs universitet har tillsammans med Lunds universitet, Karolinska institutet och Uppsala universitet varit de mest framgångsrika lärosätena sett till den relativa andelen av utbetalda medel från VR de senaste fyra åren. Under 2015 erhöll dessa lärosäten tillsammans drygt 65 procent av VR:s anslag till universitet och högskolor. Totalt skickades ansökningar in under 2015 varav beviljades (17 procent). Under 2015 skickade Göteborgs universitet in 590 ansökningar till VR, en ökning med 35 ansökningar jämfört med föregående år. Antalet beviljade ansökningar var 113 stycken och beviljandegraden 19 procent (under var beviljandegraden 17 procent). Detta är trots allt en relativt bra siffra med tanke på att snittet för den totala beviljandegraden för alla lärosäten är 17 procent (för samtliga ansökningar till VR) och att Göteborgs universitet har många ansökningar inom områdena samhällsvetenskap och utbildningsvetenskap vilka har en mycket lägre andel beviljade ansökningar jämfört med natur och teknik och medicin och hälsa. Medicin och hälsa (VR-MH) Göteborgs universitet tog emot 15 procent (motsvarande 126 miljoner kronor) av avsatta medel för forskningsbidrag inom medicin och hälsa under Totalt betalades 854 miljoner kronor ut i bidrag från VR-MH till svenska lärosäten vilket var en minskning med fyra procent jämfört med Budgeten för MH har inte ökat nämnvärt de senaste fem åren. Det har inte heller skett några större förändringar i fördelningen mellan lärosätena och området domineras av Karolinska institutet som under 2015 erhöll 45 procent av tilldelade medel. Under 2015 skickade Göteborgs universitet in 176 ansökningar inom MH. Det är tre färre ansökningar jämfört med 2014, dock beviljades fler ansökningar. Under året beviljades 36 ansökningar vilket är en beviljandegrad på 20 procent, en något högre siffra än för övriga svenska lärosäten. Utöver ansökningar till ämnesrådet för medicin och hälsa har Göteborgs universitet under året skickat in 15 ansökningar till kommittén för klinisk behandlingsforskning, varav tre beviljats. Totalt fick de 163 ansökningar, varav tio av dem beviljades. miljoner kronor VR - medicin och hälsa, utbetalda medel Källa: VR årsrapporter GU KI LU UU UmU LiU 8 (51)

13 Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning 2015 Humaniora och samhällsvetenskap (VR-HS) Göteborgs universitet erhöll 21 procent (motsvarande 51 miljoner kronor) av forskningsbidragen inom humaniora och samhällsvetenskap under 2015, vilket är en ökning med fyra procentenheter jämfört med föregående år. Göteborgs universitet har tillsammans med Uppsala universitet, Lunds universitet och Stockholms universitet 70 procent av utbetalda medel. Under 2015 betalades 243 miljoner kronor till svenska universitet och högskolor. Totalt sett har inte budgeten för HS ändrats nämnvärt de senaste tio åren. Under 2015 skickade Göteborgs universitet in 152 ansökningar varav 19 beviljades. Motsvarande siffror gällde även för Beviljandegraden för 2015 låg på 13 procent vilket kan jämföras med det nationella snittet på tolv procent. VR - Humaniora och samhällsvetenskap, utbetalda medel miljoner kronor Källa: VR årsrapporter GU LU UU SU Naturvetenskap och teknik (VR-NT) Göteborgs universitet tog emot sex procent (motsvarande 65 miljoner kronor) av forskningsbidragen inom naturvetenskap och teknik under Under de senaste tio åren har den totala budgeten för NT ökat med drygt 200 miljoner kronor och ligger nu på en miljard kronor. Det har inte skett några större förändringar i fördelningen mellan lärosätena där Lunds universitet, Uppsala universitet och Kungliga Tekniska Högskolan tar emot den största andelen forskningsbidrag. Under 2015 skickade Göteborgs universitet in 141 ansökningar varav 37 beviljades, vilket kan jämföras med 2014 då ansökningarna var 115 varav 17 beviljades. Det nationella snittet för beviljandegraden var 19 procent, att jämföra med Göteborgs universitet som med sina 26 procent hade den högsta beviljandegraden i landet. miljoner kronor VR - Naturvetenskap och teknik, utbetalda medel Källa: VR årsrapporter GU LU UU SU UmU LiU KTH 9 (51)

14 Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning 2015 Utbildning (VR-U) Göteborgs universitet tog emot 19 procent (motsvarande 28 miljoner kronor) av forskningsbidragen inom utbildningsvetenskap till lärosäten under 2015, en ökning med fem procentenheter jämfört med föregående år. Den totala budgeten för utbildningsvetenskap har inte ökat nämnvärt de senaste åtta åren och var 148 miljoner kronor för Under 2015 skickade Göteborgs universitet in 32 ansökningar inom utbildningsvetenskap varav två ansökningar beviljades. Jämfört med 2014 skickades två färre ansökningar varför beviljandegraden minskade från 24 till sex procent. miljoner kronor VR - Utbildning, utbetalda medel Källa: VR årsrapporter GU UU SU UmU LiU Konstnärlig forskning Under 2015 erhöll Göteborgs universitet drygt sju miljoner kronor från VR till konstnärlig forskning, en ökning med drygt fem miljoner kronor jämfört med föregående år. Göteborgs universitet skickade in 14 ansökningar under 2015 varav tre beviljades. Totalt erhöll VR 72 ansökningar och sex projekt beviljades medel. Särskilda satsningar och forskningens verktyg och infrastrukturer Inom VR har det sedan 2009 till 2015 skett en stor ökning av medel till särskilda satsningar (från 586 till miljoner kronor och till forskningsinfrastruktur (från 356 till 807 miljoner kronor). De senaste tre års ökning med cirka 500 miljoner kronor hör framförallt till regeringens satsning på att attrahera internationella toppforskare där Göteborgs universitet har fått fyra av totalt 20 stycken av dessa prestigefulla anslag. Göteborgs universitet fick 189 miljoner kronor inom de särskilda satsningarna under Bidragen inom forskningsinfrastruktur går främst till Lunds universitet och Uppsala universitet. Göteborgs universitet erhöll 28 miljoner kronor för (51)

15 Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning 2015 miljoner kronor VR - Särskilda satsningar, utbetalda medel GU KI LU UU SU Um U VR -RFI Forskningens verktyg och infrastrukturer, utbetalda medel GU miljoner kronor KI LU UU SU UmU LiU Källa: VR årsrapporter Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (FORMAS) Under 2015 betalade Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande ut drygt en miljard kronor i forskningsbidrag. Av dessa gick 959 miljoner kronor till svenska universitet och högskolor. Göteborgs universitet tog emot nio procent (motsvarande 84 miljoner kronor) av FORMAS under 2015, vilket är en minskning med en procentenhet relativt andra lärosäten. Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) är den största enskilda bidragsmottagaren och erhöll cirka 30 procent av FORMAS totalt utbetalda medel under miljoner kronor FORMAS, totalt utbetalade medel UU LU GU SU UmU KTH CTH SLU Källa: Formas årsrapport 11 (51)

16 Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning 2015 Bibliometri 3 I nedanstående tabell redovisas poängsumman av alla publikationer i publiceringsdatabasen (GUP) i början av januari Poängsummorna baseras på fraktionerad räkning. Utgångspunkten är då att varje publikation tilldelas ett poäng, som sedan delas upp på publikationens författare. I de fåtal fall en författare är associerad med flera institutioner under olika fakulteter har poängen (fraktionen) delats mellan institutionerna och sedan förts över till motsvarande fakulteter. Över tid ser vi en fluktuerande utveckling med avseende på summa fraktionerade publikationer. Riktigt vad denna variation avspeglar är svårt att säga eftersom en mångfald publikationstyper samsas i GUP och en del av dessa kan associeras med undervisning, den tredje uppgiften eller mindre formell forskningskommunikation. Tolkningen av data kompliceras också av att publikationerna fraktionerats varför ökande eller minskande samarbete i termer av samförfattarskap påverkar poängsummorna. Summan fraktionerade publikationer för 2015 får betraktas som preliminär eftersom vi kan anta att en del publikationer publicerade sent på året ej hunnit bli registrerade. Fördelningen av fraktionerade publikationer över fakulteter, perioden Fakultet Humanistiska fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten Handelshögskolan Utbildningsvetenskapliga fakulteten Sahlgrenska akademin Naturvetenskapliga fakulteten Konstnärliga fakulteten IT-fakulteten Övriga enheter Totalt Källa: GUP publikationsdatabas Med utgångspunkt i figur 1 nedan framgår att Göteborgs universitet rangordnas på 5:e plats med avseende på bibliometriskt index och fördelningsåret Över tid ser vi en positiv utveckling av det bibliometriska indexet för Göteborgs universitet medan den procentuella andelen av den totala indexsumman minskat sedan 2014, se figur 2. Det bibliometriska indexet baseras på data från Thomson Reuters Web of Science (WoS). 4 3 Från och med budgetåret 2009 fördelar regeringen direkta forskningsmedel till lärosätena utifrån prestationsindikatorer varav en sådan är bibliometrisk. Universitetet har därefter valt att fördela en viss del av forskningsmedlen till fakulteterna med en enkel publikationsavräkning. Universitetsbiblioteket har tagit fram en modell för att komplettera denna indikator med en kvalitetskomponent som utgår från respektive fakultets relativa förändring. Fakulteterna har tagit fram sin egen modell för att beräkna den relativa förändringen vilken har påverkat fördelningen inför budgetåret För ett givet fördelningsår räknas citeringar till publikationer publicerade sex till två publiceringsår före själva fördelningsåret. För fördelningsåret 2016 räknas således citeringar till publikationer publicerade Citeringsintervallet är öppet vilket innebär att citeringar räknas från publikationsdatum fram till tidpunkten då observationerna görs. De bibliometriska poäng som ligger till grund för medelsfördelningen ställs samman av områdesnormerad volym multiplicerat med fältnormerad medelcitering och beräknas enskilt för varje lärosäte och ämnesområde (34 makroämnen genererade genom klustring av WoS-tidskriftsklasser). Slutligen summeras dessa för varje lärosäte och utgör då det bibliometriska indexvärdet för respektive lärosäte och fördelningsår. 12 (51)

17 Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning 2015 Figur 1. Jämförelse mellan universitet med avseende på bibliometriskt index inför fördelningsåret Poäng Källa: Vetenskapsrådet. Figur 2. Utveckling över tid av bibliometriskt index för Göteborgs universitet: antal poäng samt procentuella andelar Poäng ,7% 10,2% 9,7% 9,2% 8,7% 8,2% Bibliometriskt index Procentuell andel Källa: Vetenskapsrådet Forskningens infrastruktur Under 2015 fattade rektor beslut avseende policy, regler och handläggningsordning för forskningsinfrastruktur och universitetet har inrättat sju universitetsgemensamma forskningsinfrastrukturer. Detta som ett led i universitetets systematiska arbete med att säkerställa en kvalificerad infrastruktur för forskning. För att synliggöra de nyinrättade infrastrukturerna har webbsidor upprättats på Universitetet har varit medsökande till flera fortsättningsansökningar om nationell 13 (51)

18 Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning 2015 infrastruktur till Vetenskapsrådet (VR), varav huvudsökande för två: SCAPIS 5 och Svenskt Hällristningsforskningsarkiv. De senare beviljades inte finansiering men Göteborgs universitet är med som partner i ett flertal nationella infrastrukturer. Den nya modellen för hantering av nationell infrastruktur som har utarbetats av VR i samarbete med lärosätena har börjat implementeras under året. Göteborgs universitet har varit sammankallande för lärosätenas nationella referensgrupp som regelbundet samråder med VR. Referensgruppen arrangerade bland annat ett Almedalsseminarium om nationell forskningsinfrastruktur och har gemensamt bedömt de anmälningar om ny infrastruktur som inkommit till VR:s behovsinventering. Från Stiftelsen för strategisk forskning har bidrag beviljats till två nyckelpersoner för att driva forskningsinfrastruktur: Dr Marcela Dávila López inom bioinformatik och Dr Julia Fernandez-Rodriguez inom avancerad mikroskopi. Från Science for Life Laboratory (SciLifeLab) har ansökningar för att bli SciLifeLab-satellit beviljats inom NMR (Nuclear Magnetic Resonance) respektive genomik. Strategiska forskningsområden De strategiska forskningsområden (SFO:er) som initierades i och med 2008 års forsknings- och innovationsproposition har nu varit verksamma i sex år. Göteborgs universitet har medel för området vårdforskning och deltar tillsammans med Chalmers och Lunds universitet i sex andra områden, huvudsakligen inriktade på miljö och hälsa. SFO:erna har haft stor betydelse för Göteborgs universitet genom att de i flera fall har resulterat i eller bidragit till centrumbildningar, bland andra Centrum för personcentrerad vård (GPCC) och Sahlgrenska Cancer Center. Andra centrumbildningar har stärkts, såsom Göteborgs atmosfärsvetenskapliga centrum. Samarbetet mellan institutioner och fakulteter inom universitetet och med andra lärosäten har också ökat. Områdena fungerar på så sätt som mötesplatser för samverkan över disciplingränserna och därmed som en del i implementeringen av Vision Nationell utvärdering Under genomfördes en nationell utvärdering. Resultatet rapporterades till regeringen under våren Sammantaget konstaterade panelen att satsningen på strategiska forskningsområden har varit ett bra och nyskapande initiativ från regeringen. Göteborgs universitet kritiseras i rapporten för att ha haft bristande strategisk styrning i arbetet med SFO-ansökningarna, däremot är omdömet om den SFO som leds från Göteborgs universitet, GPCC (vårdforskning), gott. Till rapporten finns även en rekommendation från finansiärerna till regeringen7 där forskningsfinansiärerna förespråkar att finansieringen fortsätter men med en viss omfördelning av medel. I riskzonen för att stödet avvecklas under en övergångsperiod finns BioCare (cancerforskning) som leds från Lunds universitet, men med 30 procent av medlen till Göteborgs universitet. I budgetpropositionen under hösten 2015 gjordes ingen förändring. Det råder därför en osäkerhet inför den framtida finansieringen. Samfinansiering av strategiska forskningsområden I samband med regeringens beslut att inrätta strategiska forskningsområden 2009, beslutade rektor att avsätta strategiska resurser för att samfinansiera verksamhet avseende SFO:erna. Berörda fakulteter har under erhållit medel motsvarande halva det tilldelade statsanslaget. Under våren 2015 har forsknings- och innovationskontoret utvärderat hur samfinansieringsmedlen använts och på vilket sätt samfinansieringen skapat mervärde för SFO-miljöerna och universitetet. Utvärderingen visar att samfinansieringen har gett universitetets SFO-miljöer utrymme till verksamhetsutvecklande satsningar som att annars varit svåra att prioritera. Det har till exempel rört sig om forskningsinfrastruktur och rekryteringar av yngre lovande forskare. 5 SCAPIS (Swedish CArdioPulmonary bioimage Study) är ett unikt svenskt forskningsprojekt inom hjärta, kärl och lungor. Studien genomförs av Sahlgrenska Universitetssjukhuset samt Göteborgs universitet i samarbete med Hjärt-Lungfonden oner pdf 14 (51)

19 Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning 2015 Samfinansieringsmedlen har också gjort nytta när det gäller arbetet med innovation, nyttiggörande och samverkan, samt gett avtryck i utbildningar runt om på universitetet. Medlen har också bidragit till att öka samarbetet mellan institutioner och fakulteter vid universitetet. Flera av universitetets SFO-miljöer involverar forskare från flera fakulteter, och centrumbildningar har uppkommit eller stärkts med hjälp av medlen. Vidare har samfinansieringen ökat volymen på universitetets SFOmiljöer, vilket i flera fall tycks ha inneburit att universitetets medverkan i respektive forskningsområde stärkts. I första hand handlar det om att det vetenskapliga bidraget stärkts, men i viss mån tycks även Göteborgs universitets inflytande över viktiga beslut inom SFO:erna ha ökat. Samfinansiering av EU-projekt Systemet med samfinansiering av EU-projekt, där kostnaden fördelas lika mellan fakultet och universitetsgemensam nivå, har funnits sedan januari Nedanstående tabell visar utbetalda medel för samfinansiering. Samfinansiering av EU-projekt per fakultet (tusen kronor) Fakultet HFS SFS HHFS UFS SA NFS KFS ITFS Nationella enheter Summa Not. Minusbelopp motsvaras av återbetalning av tidigare erhållen samfinansiering. Variationerna mellan och inom fakulteterna är stora. Störst andel av såväl externa medel från EU som samfinansiering har Naturvetenskapliga fakulteten och Sahlgrenska akademin. Samfinansieringens omfattning är också kopplad till kostnadsnivån inom berörd institution, vilken projekttyp det rör sig om, vilka aktiviteter som utförts inom ett projekt samt fluktuationer i växelkurser. Effekterna av samfinansieringssatsningen får främst sökas på ett kvalitativt plan. Den enskilda forskaren behöver inte fundera på frågor om samfinansiering. Med tanke på att EU-projekt ibland uppfattas som tungrodda och svårskötta är detta välkommet då fokus istället kan läggas på de vetenskapliga delarna av ansökningsarbetet. Genom att samtliga ansökningar som är berättigade till samfinansiering måste passera Forsknings- och innovationskontoret innebär det också en form av kvalitetssäkring, något som bland annat gör att Göteborgs universitet framstår som en god partner i relation till Europeiska kommissionen. I slutänden underlättar det arbetet med avtalsskrivning och kontraktsförhandlingar. Samfinansiering av NIH-projekt 2015 var det tredje året som Göteborgs universitet samfinansierade forskningsprojekt finansierade av amerikanska National Institutes of Health (NIH) enligt samma modell som EU-samfinansieringen. För icke-amerikanska organisationer beviljar NIH åtta procent i påslag för vissa indirekta kostnader. Under 2015 har 1,2 miljoner kronor beviljats som samfinansiering, vilket är en ökning jämfört med föregående år. Kontrakt för NIH-projekt färdigställs ofta flera månader efter att arbetet har påbörjats och pengarna betalas vanligen ut i efterskott. I kombination med att man under 2014 reglerade 15 (51)

20 Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning 2015 samfinansieringen retoraktivt från juli 2012 förklarar detta den stora ökningen. Precis som för EUsamfinansieringen får effekterna främst sökas på ett kvalitativt plan. Samfinansiering av NIH-projekt per fakultet (tusen kronor) Fakultet SA NFS 398 Summa Strategisk samfinansiering Under 2013 beslutade rektor om så kallad strategisk samfinansiering. Den strategiska samfinansieringen syftar dels till att kunna erbjuda konkurrenskraftiga villkor för yngre, mycket framgångsrika forskare och dels till att premiera framstående forskning som attraherar stora externa konkurrensutsatta bidrag. För yngre forskare innebär det samfinansiering för Wallenberg Academy Fellows, Riksbankens Jubileumsfond Pro Futura samt Starting grant och Consolidator grant från Europeiska forskningsrådet (ERC). De stora externa konkurrensutsatta bidrag som också är berättigade till samfinansiering är Riksbankens Jubileumsfonds programanslag, Forte-centra, Knut och Alice Wallenbergs projektanslag, Wallenberg Scholars och ERC Advanced Grant. Under 2015 uppgick kostnaderna för denna satsning till drygt 19 miljoner kronor vilket är en förväntad, kraftig ökning. Den stora ökningen beror på att flera projekt som är berättigade till denna samfinansiering har beviljats, inte minst vid Humanistiska fakulteten. Detta i kombination med att projekten ofta löper på fem år gör att kostnaderna för denna samfinansiering förväntas fortsätta öka de närmaste åren. För institutionerna och fakulteterna innebär den strategiska samfinansieringen en ökad tydlighet kring vilka projekt som kommer i fråga för samfinansiering. För berörda forskare ger det en trygghet vid ansökan. På samma sätt kan det också öka institutionernas vilja att uppmuntra forskare att söka stora bidrag. Strategisk samfinansiering per fakultet (tusen kronor) Fakultet HFS SFS SA NFS Summa UGOT Challenges UGOT Challenges är en strategisk satsning som syftar till att bygga upp starka forskningscentrum med utgångspunkt i viktiga och aktuella samhällsfrågor. Satsningen är på sammanlagt 300 miljoner kronor och utgår från att det krävs stark tvärvetenskaplig forskning för att lösa samtidens globala samhällsutmaningar. Under 2015 har en omfattande ansöknings- och bedömningsprocess slutförts. Internationella sakkunniga har granskat ansökningar där forskargrupper själva definierat och utvecklat olika teman inom begreppet globala samhällsutmaningar. Vid årets slut hade sex grupper föreslagits få finansiering. De centrum som nu ska inrättas kommer att utgöra breda tvärvetenskapliga kraftsamlingar kring antibiotikaresistens, kollektivt handlande, marint vattenbruk, åldrande och hälsa, kulturarv samt kemiska riskanalyser och styrning. Vissa initiativ är nya, andra utgår från tidigare forskningsstrukturer som nu är tänkta att utvidgas med utgångspunkt i samhällsutmaningsperspektivet. 16 (51)

21 Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning 2015 Wallenbergcentrum för molekylär och translationell medicin, WCMTM Wallenbergcentrum för molekylär och translationell medicin är del av en nationell satsning för att återta Sveriges position som världsledande nation inom livsvetenskaperna. Knut och Alice Wallenbergs stiftelse satsar tillsammans med Göteborgs universitet, AstraZeneca och Västra Götalandsregionen minst 620 miljoner kronor under en tioårsperiod. Liknande centrum byggs samtidigt upp i Lund, Umeå och Linköping. Karriärpaket för internationellt lovande forskare inom molekylär medicin ska ligga till grund för ett antal nya starka forskargrupper knutna till befintliga framstående akademiska miljöer. Under senare delen av 2015 rekryterades en föreståndare och en forskningsrådgivare/koordinator till centret. En första utlysning av upp till tre karriärtjänster som biträdande lektor inom translationell neurovetenskap och metabolism, delvis samordnad med Lunds universitet, Umeå universitet och Linköpings universitet, genomfördes i slutet av året, bland annat med annonsering i internationella tidskrifter. Dessa ansökningar har varit på bedömning hos sakkunniga kring årsskiftet och beslut om anställning kommer tas under första kvartalet Under 2016 kommer sedan ytterligare tjänster med karriärpaket att utannonseras. 17 (51)

22 Göteborgs universitet Utbildning Intern uppföljning 2015 Utbildning Universitetets avräkning av takbelopp för utbildning på grundnivå och avancerad nivå tangerade föregående års nivå, det vill säga 98,4 procent. Det kan jämföras med 99,2 procent för 2013 och 99,7 procent för Den avräknade totala utbilningsvolymen mätt i helårsstudenter (hst) ökade med drygt en procent eller 325 avräknade helårsstudenter i jämförelse med Antalet avräknade helårsprestationer (hpr) ökade under samma period med knappt en procent eller 102 helårsprestationer i jämförelse med Fakulteternas genomsnittliga prestationsgrad minskade från 85,2 procent 2014 till 83,9 procent för Värt att notera är att prestationsgraden påverkas av relationen mellan hst och hpr. Exempelvis minskar prestationsgraden då antalet hst ökar mer än antalet hpr. Prestationsgraden 2014 var hög och nedgången av prestationsgraden 2015 påverkades troligen av att flera fakulteter under sommaren 2015 fick utökade uppdrag som de fullt ut inte hann genomföra under den resterande delen av året. En ökad prestationsgrad innebär ökade anslag för fakulteterna. Eftersom beräkningen av helårsprestationer sker efter ett treårigt genomsnitt innebär 2015 års lägre prestationsgrad en marginell skillnad i tilldelning för Antalet inkommande studenter på utbytesavtal uppgår 2015 till studenter. Det är en ökning med drygt tre procent jämfört med föregående år. Antalet inkommande studenter från EU28/EES dominerar och utgör 71 procent av det totalt inkommande utbytesstudenterna. Antalet studieavgiftskyldiga studenter uppgick 2015 till 151 helårsstudenter, vilket är en ökning med 19 helårsstudenter jämfört med Antalet avgiftskyldiga studenter har ökat år för år sedan införandet Under 2013 uppgick antalet avgiftskyldiga helårsstudenter till 106 och 2012 var numerären 60 betalande helårsstudenter. År 2011, vilket var första året för studieavgifter, uppgick antalet betalande helårsstudenter till 44. I och med införandet av systemet med studieavgifter minskade antalet inresande studenter stort men har därefter succesivt fortsatt att öka. Universitetet har sedan införandet av studieavgifter arbetat med att öka attraktionskraften för universitetet bland internationella studenter. Utbildningsvolym och ekonomiskt resultat Antalet helårsstudenter som avräknades mot takbeloppet uppgick till helårsstudenter, vilket var en ökning med 325 helårsstudenter jämfört med föregående år. Sedan 2011 har universitetet minskat sitt avräknade uppdrag mot staten med helårsstudenter. Minskningen av antalet helårsstudenter var planerad och minskade universitetsstyrelsen utbildningsuppdraget till fakulteterna motsvarande helårsstudenter. Inför, och under, 2015 ökade utbildningsuppdragen till bland annat Lärarutbildningsnämnden och Sahlgrenska akademin. Då beslut om utökning kom så pass sent som i juni 2015, kunde alla utbildningar inte genomföras under 2015 utan kommer istället till stånd under Avräkningen för 2015 visade att universitetet för fjärde året i rad underproducerade i relation till utbildningsuppdraget och takbeloppet. Lärosätets minskade antal avräknade helårsstudenter ligger i linje med den nationella utvecklingen. Antalet nybörjare vid svenska universitet och högskolor har minskat fem år i rad och antalet är nästan 20 procent färre än toppåret 2009/ Hela lärosätet redovisade en underproduktion motsvarande 22 miljoner kronor i relation till lärosätets tilldelade takbelopp, varvid universitetets sparade överproduktion minskade till 51 miljoner kronor. För Göteborgs universitet är minskningen av 2015 års produktion sannolikt ett 8 Universitetskanslerämbetets nyheter (51)

23 Göteborgs universitet Utbildning Intern uppföljning 2015 resultat av tidigare års neddragningar som med en viss eftersläpning fått effekt under Delar av den utbyggnad som riksdagen fattade beslut om 2015 hann inte genomföras fullt ut under 2015 och kommer därför genomföras under Verksamhetsgrenen utbildning på grundnivå och avancerad nivå (miljoner kronor) Bokfört ekonomiskt resultat Över/underproduktion (+/-) mot staten Takbelopp från staten Avräknat antal helårsstudenter Tabellen nedan går inte att summera direkt till ovanstående tabell eftersom tabellen ovan även inkluderar universitetsgemensamma verksamheter och utfallet inom anslagsfördelningen. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå takbelopp, utfall, över- och underproduktion per fakultet samt utgående anslagssparande 2015 (miljoner kronor) Fakultet Takbelopp 2015 Utfall 2015 Över- /underproduktion 2015 Över- /underproduktion 2014 Över- /underproduktion 2013 Utgående anslagssparande 2015 HFS SFS HHFS UFS SA NFS KFS ITFS LUN Fakulteternas differenser mellan takbelopp och utfall var generellt små med undantag för ITfakulteten och Utbildningsvetenskapliga fakulteten. IT-fakulteten redovisade en överproduktion motsvarande 13 procent av sitt takbelopp medan Utbildningsvetenskapliga fakulteten redovisade en underproduktion motsvarande tolv procent av sitt takbelopp. Likt 2014 innebar avräkningen för Naturvetenskapliga fakulteten och Lärarutbildningsnämnden en återbetalning till universitetsstyrelsen. Naturvetenskapliga fakulteten återbetalde 6,9 miljoner kronor och Lärarutbildningsnämnden återbetalade 10 miljoner kronor. För Utbildningsvetenskapliga fakulteten innebar avräkning 2015 en återbetalning om 1,7 miljoner kronor till universitetsstyrelsen. Humanistiska fakulteteten har efter avräkningen för 2015 använt hela sitt anslagssparande och en eventuellt kommande underproduktion kommer då att innebära återbetalning till universitetsstyrelsen. Lärarutbildningsnämndens återbetalning för 2015 är en halvering jämfört med återbetalning föregående år. Naturvetenskapliga fakultetens återbetalning är cirka tre miljoner kronor lägre än för Avräkning för 2015 innebar en för universitetet samlad intern underprestation om 21 miljoner kronor vilket kan jämföras med en underproduktion om 5,6 miljoner kronor för Generellt var det fler fakulteter som uppvisade underproduktion och färre fakulteter som gjorde överproduktion. Enligt universitetets interna avräkningsregler används en dämpning som tillåter fakulteterna ett anslagssparade motsvarande fem procent av tilldelat takbelopp, för såväl över- som underskott. Efter 19 (51)

24 Göteborgs universitet Utbildning Intern uppföljning har Lärarutbildningsnämnden ett negativt anslagssparande motsvarande 15,3 miljoner kronor, Naturvetenskapliga fakulteten har ett negativt anslagssparande om 9,4 miljoner kronor och Utbildningsvetenskapliga fakulteten respektive Humanistiska fakulteten har ett negativt anslagssparande om två respektive 6,8 miljoner kronor. Vid den interna avräkningen för 2015 kunde två fakulteter använda sitt ackumulerade anslagssparande för att reglera 2015 års underproduktion utan återbetalning; Humanistiska fakulteten och Samhällsvetenskapliga fakulteten. Utbildningsprofil Under 2015 fortsatte andelen helårsstudenter som läste utbildningsprogram att öka och uppgick till 70 procent av universitetets utbildningsutbud, vilket motsvarar en ökning med två procentenheter jämfört med föregående år. År 2011 utgjorde andelen helårsstudenter inom utbildningsprogram 62,5 procent. Ökningen av andelen helårsstudenter inom utbildningsprogram är en effekt av det minskade grundutbildningsuppdraget till fakulteterna under Under 2015 har antalet fristående kurser fortsatt att minska vid lärosätet. Merparten av de nya helårsstudieplatserna som kom i regeringens vårändringsbudget återfanns inom program vilket ökade andelen programstudenter ytterligare jämfört med fristående kurs. År 2010 utgjorde antalet helårsstudenter vid fristående kurser 38 procent av totala mängden helårsstudenter. Därefter har andelen årligen minskat och 2015 utgjorde antalet helårsstudenter på fristående kurs 29 procent. Förhållandet mellan programstudenter och studenter på fristående kurser skiljer stort mellan fakulteterna. Inom Humanistiska fakulteten finns 79 procent av alla studenter inom fristående kurs medan motsvarande för Sahlgrenska akademin och IT-fakulteten endast är sex respektive sju procent. Sedan 2015 bedriver Utbildningsnämnden en treårig satsning för att öka mängden fristående kurser. Med hänvisning till tabellen nedan, som visar utbildning fördelad mellan fristående kurser och program, har mycket små förändringar kunnat påvisas mellan åren. Andelen fristående kurser på grundnivå har minskat marginellt jämfört med föregående år och andelen utbildning i program på grundnivå har ökat. Under den senaste femårsperioden har fristående kurser fått stå tillbaka till förmån för program på både grundnivå och avancerad nivå. Andel utbildning fördelad på grundnivå och avancerad nivå fristående kurser och program (procent) Fristående kurs grundnivå Fristående kurs avancerad nivå Program grundnivå Program avancerad nivå Källa: Datalagret mätt som andel av helårsstudenter Söktrycket till Göteborgs universitet var fortsatt högt och har näst efter Stockholms universitet flest totalt antal förstahandsökande HT Göteborgs universitet har, efter Uppsala universitet, det största utbildningsutbudet i form av antal program och kurser möjliga att söka höstterminen Universitetets studenter I följande diagram visas de län som studenterna kom ifrån, som började sina studier vid Göteborgs universitet vårterminen Uppgifterna är hämtade från universitetskanslerämbetet och statistikuppgifter för 2015 ännu ej är klara, varför jämförelserna nedan avser Likt tidigare år var den dominerande rekryteringsbasen Västra Götalands län och oförändrad jämfört med föregående år. Närområdet Västra Götaland har varit den största rekryteringsbasen sedan I diagramet visar posten Okänt 24 procent den näst största andelen. Detta innebär att uppgift om 20 (51)

25 Göteborgs universitet Utbildning Intern uppföljning 2015 regional härkomst saknas, vilket oftast innebär att det rör sig om utländska studenter. Posten Okänt har ökat sedan 1993 och kommit att bli den näst största rekryteringsposten under de senaste fem åren. I diagramet finns också Övriga län. Detta är en sammanslagning av de län där studentrekryteringsandelen är under en procent. Hemlän för de högskolenybörjare som påbörjade studier på GU vårterminen 2015 Övriga län 10% Jönköpings län 2% 3% Stockholms län 3% Hallands län 6% Skåne län Okänt 24% Källa: UKÄ Databas Västra Götalands län 52% I jämförelse med andra stora lärosäten visar den nationella statistiken på att geografisk närhet spelar stor roll i studenternas val av lärosäte. En stor andel av universitetens upptagningsområden för nya studenter är geografiskt närbelägna län. Till exempel framkommer för Stockholms universitet att endast tre procent av nybörjarna kommer från Västra Götalands län medan nära 62 procent kommer från Stockholms län. Övriga jämförbara universitet som Lunds universitet, Umeå universitet samt Uppsala universitet uppvisar en större geografisk spridning i sin rekryteringsbas än Göteborgs universitet och Stockholms universitet. Fortfarande utgör dock geografiskt närbelägna län största eller näst största rekryteringsområdet. Uppsala universitet och Lunds universitet har okänt som största, eller näst största, post vilket tyder på en stor andel utländska studenter. Andel högskolenybörjare med högutbildade föräldrar (procent) År Riket GU LU SU UmU UU Källa: Universitet och högskolor Årsrapporter (2015 års underlag är ännu inte klart) Tabellen ovan visar andelen studenter där minst en av föräldrarna klassificeras om högutbildad. Att klassificeras som högutbildad innebär i detta sammanhang att minst en av föräldrarna har en högskoleutbildning om tre år eller mer. Generellt är förändringarna små mellan åren för samtliga lärosäten, med undantag för Umeå universitet. Andelen för Göteborgs universitet har i princip varit oförändrad under perioden. Sett till hela riket har andelen högskolenybörjare med högskoleutbildade föräldrar ökat från 29 procent år 2007 till 38 procent 2014, vilket motsvarar en ökning på 31 procent. Andel studenter med utländsk bakgrund (procent) År Riket GU LU SU UmU UU Källa: Universitet och högskolor Årsrapporter (2015 års underlag är ännu inte klart) 21 (51)

26 Göteborgs universitet Utbildning Intern uppföljning 2015 Nybörjarstudenter med utländsk bakgrund definieras i detta material som att de antingen är födda utomlands eller att båda föräldrarna är födda utomlands. I uppgiften inkluderas även inresande studenter. Göteborgs universitet ligger något över nivån än snittet för riket och har endast redovisat marginella skillnader under mätperioden. Universitetskanslerämbetets kvalitetsutvärdering Under 2015 tilldelades universitet och högskolor sista tilldelningen av kvalitetsbaserad resurstilldelning. Perioden fick universitet och högskolor som uppnått en mycket hög kvalitet i sina utbildningar en uppmuntran och bekräftelse genom ökad resurstilldelningen. Den kvalitetsbaserade resurstilldelningen började gälla 2012 och var fullt utbyggd år 2015 och omfattade då totalt 295 miljoner kronor. Satsningen fortsätter inte 2016 då de planerade resurserna, enligt regeringen, istället omlokaliseras till migrationens kostnader. Andelsmässigt fördelades den kvalitetsbaserade resurstilldelningen till Göteborgs universitet enligt tabellen nedan. Göteborgs universitet andel av kvalitetsbaserade resurstilldelningen Totalt anslag (miljoner kronor) Göteborgs universitet (miljoner kronor) Göteborgs universitets procentuella andel 5,70% 5,70% 14,30% Den minskade andelen kvalitetsmedel mellan 2013 och 2014/2015 förklaras av antalet helårsekvivalenter och examina med betyget mycket hög kvalitet. Utfallet relateras till andra lärosätens utfall och anger därmed Göteborgs universitets andel av kvalitetsmedlen. Sett till totala antalet granskade utbildningar i förhållande till antalet utbildningar med högsta betyget mycket hög kvalitet hamnar Göteborgs universitet, tillsammans med Umeå universitet på lägsta placering i jämförselgruppen (Lunds universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet och Uppsala universitet). Det kvalitetsbaserade anslaget har fördelats vidare till berörd fakultet där 75 procent gått vidare till de institutioner/utbildningar som fått omdömet medan 25 procent kvarstått för fakultetsstyrelsen att använda för utvecklingsåtgärder. Av tabellen nedan framgår att 58 procent av det samlade kvalitetsbaserade anslaget har tillfallit SFS. Fyra fakulteter (SFS, HHFS, HFS och NFS) erhöll tillsammans 89 procent av anslaget. Kvalitetsbaserad resurstilldelning uppdelat per fakultet (miljoner kronor) Fakultet % andel HFS % SFS % HHFS % UFS % SA % NFS % KFS % ITFS % Summa % 22 (51)

27 Göteborgs universitet Utbildning Intern uppföljning 2015 Kvalitetsförstärkning till hum/-samområdet I regeringens vårändringsbudget för 2015 tilldelades Göteborgs universitet 14,5 miljoner kronor för kvalitetsförstärkning inom humaniora och samhällsvetenskap samt inom lärar- och förskollärarutbildningar. Regeringens syfte med satsningen är att öka antalet undervisningstimmar och öka lärartätheten. Fördelning av resurserna skedde efter proportion till fakulteternas ersättning för helårsstudenter inom nämnda utbildningsområden och satsning kommer att fortsätta samt öka för åren Eftersom medlen tilldelades i juni 2015 har de för flera fakulteter ännu inte givit full effekt. Flera åtgärder är dock planerade för Utbildning på forskarnivå Göteborgs universitet har under den senaste tioårsperioden haft en fallande trend när det gäller antalet doktorander. Under perioden har antalet doktorander minskat varje år med undantag för Under den angivna perioden ( ) har antalet doktorander på Göteborgs universitet minskat med 30 procent. Samma trend kan skönjas vid flera universitet. I jämförelsegruppen nedan utmärker sig Göteborgs universitet då den nedåtgående kurvan lutar starkare, längre och mer konstant än övriga jämförbara lärosäten Antal doktorander jämförbara universitet Källa: Universitet och högskolor Årsrapporter GU LU SU UmU UU Under tidsperioden minskade samtliga lärosäten antalet doktorander i varierande grad. Lunds universitet gjorde en kraftig expansion av antalet doktorander från 2008 till 2013 och har därefter börjat minska. De andra lärosätena i bilden ovan har haft upp- och nedgångar i antalet doktorander under angiven period. Utbildning på forskarnivå - olika lärosäten GU LU SU UmU UU Nybörjare varav procentuell andel män (2014) 39% 49% 55% 50% 55% Doktorander (aktiva) Anställning doktorand 2014 (kalenderår 2014)* Andel anställning som doktorand (helårsdoktorander 2014) 57% 75% 67% 71% 69% Andel utländska doktorander (HT14) 19% 29% 35% 30% 36% Doktorsexamina * Omräknat till heltidspersoner. Källa Universitet och högskolor Årsrapporter 9 Uppgifterna hämtas från Statistiska meddelanden som producerats av SCB på uppdrag av Universitetskanslersämbetet, som ansvarar för officiell statistik inom området. Sammanställning av uppgifter för 2015 är ännu inte klar. 23 (51)

28 Göteborgs universitet Utbildning Intern uppföljning 2015 Antalet nybörjare ökade 2014 med nära tio procent jämfört med Resterande lärosäten i tabell ovan hade färre nybörjare 2014 än föregående år, undantag Umeå universitet. Andelen doktorsexamina fortsatta att öka för Göteborgs universitet mellan 2013 och Mellan 2012 och 2014 har antalet doktorsexamina ökat med 21,5 procent för Göteborgs universitet. För Lunds universitet skedde en fortsatt minskning av antalet doktorsexamina Antalet examina ökade kraftigt på Lunds universitet mellan 2011 och 2012 för därefter minska i antal. Andelen utländska doktorander ökade för samtliga lärosäten, undantag Umeå universitet, mellan 2013 och Aktiva studerande på forskarnivå Källa: Universitet och högskolor Årsrapporter GU LU SU UmU UU Antalet aktiva på forskarnivå har minskat något jämfört med föregående år. Sedan 2007 har trenden varit svagt fallande med undantag för år Lunds universitet har haft en kraftig uppgång sedan 2008 men 2014 har en minskning skett. Uppsala universitet har haft en uppgång sedan år 2010 vilken fortsätter Resterande lärosäten har haft en oförändrad status med undantag för Göteborgs universitet, som minskar. I nedanstående diagram visas hur antalet doktorandnybörjare varierat under perioden Den ökning Göteborgs universitet har haft sedan 2007 avbröts 2012 och 2013 fortsatte nedgången för att sedan vända uppåt igen För samtliga lärosäten i tabellen minskade antalet doktorandnybörjare med undantag för Umeå universitet som ökade marginellt gentemot förra årets siffror. Antalet doktorander har för Lunds universitet tidigare främst ökat inom området medicin/- hälsovetenskap. Sannolikt beror en stor del av ökningen på regeringens satsning på strategiska forskningsområden, där Lunds universitet hade stor framgång. 600 Doktorandnybörjare GU LU SU UmU UU Källa: Universitet och högskolor Årsrapporter 24 (51)

29 Göteborgs universitet Utbildning Intern uppföljning 2015 I nedanstående tabell framgår förutom antal nyantagna även antal aktiva forskarstuderande. Antalet nyantagna varierar mellan åren och fjolårets uppgång har i år bytts ut mot en ungefär lika stor nedgång. Även inom de olika vetenskapsområdena finns en variation mellan åren och 2015 består förändringen framförallt av att antalet nyantagna inom det medicinska området minskar samtidigt som nyantagna inom det naturvetenskapliga området ökar. Utbildning på forskarnivå aktiva och nyantagna, per fakultet Aktiva forskarstuderande Nyantagna forskarstuderande 2015 %-andel %-andel 2015 HFS % 25 9% SFS % 43 15% HHFS 136 7% 17 6% UFS 135 7% 16 6% SA % % NFS % 39 14% KFS 46 2% 10 4% ITFS 46 2% 5 2% % % Not. Eftersom urvalsmetoden för 2015 ändrats är inte uppgifterna för föregående år direkt jämförbara, dock kommer jämförelser över tid att ske framöver. Internationalisering rekrytering Ett sätt att övergripande följa universitetets arbete för en ökad internationell rekrytering är genom uppgifter om de forskarstuderandes behörighetsgivande utbildningsbakgrund. För andra året i rad har därför dessa uppgifter i samband med universitetets samlade årsuppföljning hämtats in från fakulteterna. Då det inte finns något enkelt administrativt stöd att använda för uppgifter om forskarstuderandes behörighetsgivande utbildningsbakgrund har insamlingen begränsats till nyantagna aktiva forskarstuderande. Nedanstående tabell visar antalet nya doktorander 2015 per typ av behörighetsgivande utbildningsbakgrund (examen eller motsvarande) och fakultet. Totalt rekryterades 284 nya doktorander till universitetet vilket är en minskning med 29 individer jämfört med 2014 då universitetets totala antal nyrekryterade doktorander uppgick till 306 individer. Sahlgrenska akademin står med 45 procent även i år för en stor del av universitetets totala antal nya doktorander. Den fakultet som idag har flest antal internationellt rekryterade nya doktorander är Sahlgrenska akademin med 30 individer följt av den naturvetenskapliga fakulteten med tolv individer och den samhällsvetenskapliga fakulteten med elva individer. Att i siffror se effekter av ansträngningar för att öka universitetets internationella rekrytering kan vara mycket svårt då resultaten i olika grad kan påverkas av faktorer som ligger utanför universitetets ansvar och kontroll. Att de mätningar som här redovisas än så länge endast omfattar två års data och att redovisning per fakultet i vissa delar utgörs av ett litet antal individer, medför ytterligare osäkerheter i underlaget. För 2015 minskar universitetets totala antal internationellt nyrekryterade doktorander med 19 individer jämfört med Motsvarande siffror för nyrekryterade doktorander från Göteborgs universitet och från annat svenskt lärosäte minskar även de, med åtta respektive två individer. 25 (51)

30 Göteborgs universitet Utbildning Intern uppföljning 2015 Behörighetsgivande utbildningsbakgrund för nya doktorander 2015 per fakultet (antal). Förändring i antal nyantagna jämfört med 2014 presenteras i parentes. Examen från utländskt lärosäte 1 Examen från Göteborgs universitet 1 Examen från annat svenskt lärosäte 1 Total Andel kvinnor/män (procent) HFS (+1) 44/56 SFS (+11) 49/51 HHFS (-9) 35/65 UFS (-6) 69/31 SA (-41) 60/40 NFS (+13) 33/67 KFS (+4) 50/50 ITFS (-2) 40/60 Totalt (-29) 51/49 1)Behörighetsgivande utbildningsbakgrund i form av examen eller motsvarande. Kostnader för utbildning på forskarnivå Sedan 2011 har universitetet arbetat med att särredovisa kostnader för utbildning på forskarnivå. Kostnaderna uppgick till 525 miljoner kronor under 2015, en ökning motsvarande två procent jämfört med föregående år. Ökningen av kostnaderna mellan 2012 och 2013 med drygt nio procent berodde bland annat på beslut om doktorandanställning från första dagen. Kostnader för utbildningen på forskarnivå (miljoner kronor) 2015 %-andel Lönekostnader/övriga personalkostnader % Driftkostnader, lokaler och avskrivningar 64 12% Indirekta kostnader % Summa (51)

31 Göteborgs universitet Personal Intern uppföljning 2015 Personalekonomisk redovisning Antal anställda Antalet anställda vid Göteborgs universitet ökar under 2015 med nära fem procent, från personer under 2014 till personer under Antalet årsarbetare har ökat med drygt fem procent vilket är en ökning med 274 årsarbetare jämfört med föregående år. Antalet undervisande och forskande personal fortsätter att öka, en ökningen motsvarande knappt fem procent till totalt årsarbetare. Inom samtliga ingående befattningar förutom forskarassistent sker en ökning jämfört med föregående år. Störst procentuell ökning (44 procent) sker i befattningen biträdande universitetslektorer som ökar från 42 till 60 årsarbetare. Till skillnad mot föregående år ökar även antalet anställda forskarstuderande med 13 procent, från 699 till 790 årsarbetskrafter. Kategorierna bibliotekspersonal och administrativ samt teknisk personal har ökat med drygt tre procent, från till 2019 årsarbetare. Under perioden 2011 till 2015 har antalet anställda ökat med drygt 390 personer och antalet årsarbetare har ökat med 457. Att antalet årsarbetare ökar i relation till antalet anställda innebär en positiv utveckling mot ett ökat antal heltidsanställningar under femårsperioden. Andelen administrativa årsarbetare ligger kvar på samma nivå som föregående år och utgör 23 procent av det totala antalet årsarbetare. Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall PERSONAL Antal anställda Förändring från föregående år (procent) 4,8 0,4 1,9-0,5 3,6 Antal årsarbetare Förändring från föregående år (procent) 5,3 1,0 2,1 0,5 3,1 Antal årsarbetare per personalkategori Undervisande personal Annan undervisande och forskande personal Forskarstuderande Teknisk personal Administrativ personal Bibliotekspersonal Total Andel administrativa årsarbetare i relation till totalt antal (procent) Sjukfrånvaro (procent) 3,3 2,6 2,5 2,3 2,2 EKONOMI Personalkostnadernas andel av totala kostn (procent) Förändring från föregående år (procent) 0,7 0,9 2,2 0,1 2 Kostnader för arvoden (miljoner kronor) Andel arvodeskostnader i relation till total personalkostnad (procent) 2,6 2,8 3,2 3,2 3,5 Källa: GU:s personal- och ekonomisystem 10 Avser december respektive år inklusive externfinansierade adjungerade utan lön (ej avlönade från GU). Borttagna är tjänstlediga för annan anställning samt 100 procent tjänstlediga hela månaden. 27 (51)

32 Göteborgs universitet Personal Intern uppföljning 2015 Andel administrativ personal vid ett antal lärosäten Andelen administrativ personal inom Göteborgs universitet är 23 procent och ligger på samma nivå som vid flertalet övriga lärosäten enligt nedanstående jämförelse. På majoriteten av lärosätena ligger andelen administrativ personal mellan 21 och 23 procent. 30 Andel administrativ personal av totala antalet årsarbetare procent LU UU KI GU SU KTH UmU Chalmers Källa: Nationella personalstatistiknätverket, uppgifter enligt årsredovisningar 2015 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron inom Göteborgs universitet är låg i jämförelse med riket som helhet men har ökat under den redovisade perioden. Inom universitets- och högskolesektorn och för lärosäten i motsvarande storlek 11 redovisas en gradvis ökning av sjukskrivningstalen i motsvarande omfattning som vid Göteborgs universitet. Lägst andel sjukfrånvaro hade Karolinska institutet med två procent medan Stockholms universitet uppvisade den högsta andelen av övriga i jämförelsegruppen (tre procent). Värt att notera är att Göteborgs universitet har den högsta andelen sjukfrånvaro i jämförelsegruppen, totalt 3,3 procent. Den totala sjukfrånvaron inom staten är 3,8 procent. Arbetsgivarverkets analys är att de senare årens ökade sjukfrånvaro i hög grad kan härledas till högre andel långtidssjukskrivningar. I verksamheten uppvisar Humanistiska fakulteten, gemensamma förvaltningen samt universitetsbiblioteket väsentligt högre andel sjukskrivna än övriga. Skillnader mellan lärosäten kan bero på varierande följsamhet i rutiner avseende rapportering av sjukskrivning. Andra förklaringar kan vara ökad upplevelse av ohälsa på grund av interna faktorer i verksamheten såsom t.ex. ökad arbetsbelastning, minskat upplevt inflytande eller oro på grund av verksamhetsförändringar. Långtidssjukskrivningarna (över 60 kalenderdagar) har ökat väsentligt under Ökningen gäller både för kvinnor och män men sett till sjukfrånvarons andel av tillgänglig arbetstid är ökningen särskilt stor i gruppen kvinnor, från 3,4 procent 2014 till 4,2 procent under Särskilt oroväckande är den fortsatt höga andelen långtidssjukskrivna inom doktorandgruppen. De högre sjuktalen för kvinnor motsvarar situationen i sjukstatistiken för riket som helhet. 11 KTH, LU, UU, SU, KI, UMU, LiU, uppgifter från lärosätenas årsredovisningar (51)

33 Göteborgs universitet Personal Intern uppföljning 2015 Långtidssjukskrivningarna ökar generellt i jämförelsegruppen men inte i den omfattning som kan utläsas vid Göteborgs universitet. Vid Lunds universitet har långtidssjukskrivningarna minskat något medan den är relativt oförändrad vid Uppsala universitet, Umeå universitet och Linköpings universitet. Långtidssjukskrivningarnas ökning kan behöva adresseras med ytterligare förebyggande- och rehabiliterande åtgärder. Personalkostnader Personalkostnadernas andel av de totala kostnaderna ökar under perioden 2011 till 2015 från 60 procent till 62 procent, men har endast ökat med 0,7 procent sedan föregående år. Förutom nämnda volymökningar påverkas kostnaderna av en högre lönenivå som följd av lönerevisionen och en förändrad lönestruktur i samband med nyrekryteringar. I relation till de totala personalkostnaderna minskar arvodeskostnaderna under senaste femårsperioden från 3,5 procent till 2,6 procent. Fördelning på personalkategori och anställningsform Universitetet har en relativt stor andel visstidsanställda vilket är naturligt med hänsyn till verksamheten som bedrivs. Andelen visstidsanställda ligger kvar på samma nivå som föregående år och utgör 39 procent. Högst andel visstidsanställda finns inom kategorin annan undervisande och forskande personal (49 procent) samt undervisande personal (36 procent). De utökade möjligheterna, utöver lagen om anställningsskydd, att tidsbegränsa anställningar enligt högskoleförordning och kollektivavtal medför att andelen visstidsanställda inom högskolesektorn generellt sett är hög. Andelen visstidsanställda minskar inom personalkategorierna annan undervisande och forskande personal samt teknisk personal och har ökat något inom kategorierna administrativ och bibliotekspersonal. När det gäller undervisande personal ligger andelen kvar på samma nivå som föregående år. Av det totala antalet visstidsanställningar utgör doktoranderna 34 procent, allmän visstidsanställning enligt LAS 27 procent, meriteringsanställningar (biträdande universitetslektor, forskarassistent och postdoktor) tolv procent och vikariat nio procent. En dryg tredjedel av de allmänna visstidsanställningarna utgörs av forskare och biträdande forskare. Avseende undervisande personal som är anställda på vikariat finns en skev könsfördelning där kvinnor innehar närmare 70 procent av vikariaten. Universitetet har som målsättning att minska andelen visstidsanställda och skapa tydliga karriärvägar för anställda i tidsbegränsade meriteringsanställningar. Antalet anställda i meriteringsanställningar har ökat under de senast tre åren. Särskilt kan anställning som biträdande lektor nu bedömas vara en anställningsform med relativt stor spridning i verksamheten. Flera fakulteter har även genomfört särskilda satsningar för att öka andelen meriteringsanställningar. 29 (51)

34 Göteborgs universitet Personal Intern uppföljning 2015 Antal personer** per personalkategori uppdelat på kön och anställningsform Personalkategori Tillsvidare Visstid Summa Totalt Visstid i % Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Undervisande personal Annan undervisande och forskande personal Forskarstuderande Teknisk personal Administrativ personal Bibliotekspersonal Källa: GU:s personalsystem ** En person kan vara innehavare av både en tillsvidare- och en visstidsanställning. *Avser december respektive år inklusive externfinansierade adjungerade utan lön (ej avlönade från GU). Borttagna är tjänstlediga annan anställning samt 100 % tjänstlediga hela månaden. Andel visstidsanställningar vid ett antal lärosäten Andelen visstidsanställningar vid nedanstående lärosäten varierar mellan 31 och 50 procent. Den lägsta andelen har Umeå universitet och den högsta Chalmers tekniska högskola. Andelen vid Göteborgs universitet är 39 procent Andel visstidsanställda av totala antalet anställda 2015 procent LU UU KI GU SU UmU Chalmers Källa: Nationella personalstatistiknätverket, uppgifter enligt årsredovisningar 2015 Anställda uppdelat på kön, ålder och anställningsform Andelen visstidsanställningar varierar beroende på åldersgrupp men är relativt jämt fördelad i relation till kön i grupperna år respektive 50 år och mer. I gruppen upp till 29 år är andelen män med visstidsanställning dock högre än för kvinnor. I likhet med könsfördelningen i personalsammansättningen i stort är kvinnor i majoritet avseende andelen visstidsanställningar. Åldersgruppen upp till 29 år har den största andelen visstidsanställningar och skiljer tydligt ut sig i förhållande till övriga ålderskategorier. Skillnaden förklaras till stor del av en betydande andel doktorander. I åldersgruppen upp till 29 år har 82 procent av kvinnorna en visstidsanställning medan motsvarande siffra för männen är 92 procent. I åldersgruppen år har skillnaden mellan andelen visstidsanställningar och andelen tillsvidareanställningar utjämnats och ligger runt 45 procent för både män och kvinnor. Inom åldersspannet ryms en hög andel meriterings- och doktorandanställningar. I åldersgruppen över 50 år har andelen visstidsanställningar minskat för kvinnor till 20 procent och för männen till 23 procent. 30 (51)

35 Göteborgs universitet Personal Intern uppföljning 2015 Antal personer ** per kön, åldersgrupp och anställningsform 100% 80% % 40% 20% 0% K -29 M -29 K M30-49 K 50 - M 50 - vt tv Källa: GU:s personalsystem ** En person kan vara innehavare av både en tillsvidare- och en visstids- anställning Pensionsavgångar Under perioden kommer drygt 620 anställda att fylla 65 år och 360 av dessa finns inom kärnverksamheten. Den årsvisa fördelningen är förhållandevis jämn, personer per år uppnår pensionsåldern under perioden. Vid ingången av 2016 kvarstår 150 personer över 65 år i sin anställning. Medelåldern för de anställda är förhållandevis hög och en stor andel kommer att pensioneras under den närmaste tioårsperioden. Av samtliga tillsvidareanställda beräknas 37 procent gå i pension till och med Av universitetets tillsvidareanställda professorer, universitetslektorer, universitetsadjunkter och övrig undervisande och forskande personal, beräknas 41 procent avgå med ålderspension under perioden. Möjligheten att kvarstå i anställningen till 67 år innebär en viss osäkerhet i prognosen Antal tillsvidareanställda som fyller 65 år (prognos) Källa: GU:s personalsystem Teknisk/administrativ/ biblioteks personal Annan undervisande o. forskande personal Universitetslektor Universitetsadjunkt Professor 31 (51)

36 Göteborgs universitet Personal Intern uppföljning 2015 Rekryteringsmål för professorer Regeringen angav 2012 ett rekryteringsmål för universitetets rekrytering av professorer. Under perioden ska minst 40 procent av de professorer som anställs vara kvinnor. Utifrån en för ändamålet utarbetad handlingsplan har sedan 2012 en särskild satsning genomförts. Satsningen skulle möjliggöra för kvinnliga lektorer och forskare att meritera sig för befordran till professor. Totalt har närmare 100 lärare och forskare medverkat i projektet och över 80 månaders forskningstid har avsatts. Flera av de lektorer som medverkat i projektet har redan befordrats till professor och fler väntas prövas för befordran under kommande år. Rekryteringsmål och resultat i jämförelsegrupp (procentuell andel kvinnor) Lärosäte Rekryteringsmål Resultat Göteborgs universitet Karolinska institutet Kungliga Tekniska Högskolan Linköpings universitet Lunds universitet Stockholms universitet Umeå universitet Uppsala universitet Källa: Lärosätenas årsredovisning 2015 Göteborgs universitet uppfyllde regeringens mål, 41 procent av de nyrekryterade professorerna är kvinnor. Majoriteten av lärosätena i jämförelsegruppen uppnådde sina respektive rekryteringsmål. Universitetet har en fortsatt ojämn könsfördelning inom professorskategorin men andelen kvinnor utgör nu drygt 30 procent av det totala antalet professorer. Andelen nyrekryterade lektorer som är kvinnor har ökat något sedan föregående år och återspeglar i hög grad könsfördelningen i kategorin i övrigt. Sett till meriteringsprocessen i stort och över tid är det anmärkningsvärt att könsfördelningen inom lärarkategorierna lektor och professor skiljer sig så mycket åt. Internationell rekrytering och mobilitet Universitetsövergripandekan det konstateras att internationellt rekryterad personal fortsätter att öka. Även antalet nyanställda med doktorsexamen från annat svenskt lärosäte ökar. En avsevärd minskning kan urskiljas under 2015 avseende antal nyanställda med doktorsexamen från den egna institutionen. Förändringen kan delvis härledas till ett medvetet rekryteringsarbete i flera delar av verksamheten, särskilt avseende meriteringsanställningar och som konsekvens av utlysning av lediga tjänster. 32 (51)

37 Göteborgs universitet Personal Intern uppföljning 2015 Antal nyrekryterade fördelade efter lärosäte för avlagd doktorsexamen Källa: Fakulteternas återrapportering, ÅR 2015 För 2015 återfinns den största andelen internationellt rekryterad personal inom meriteringsanställningar. Även avseende personalrörlighet mellan lärosäten i Sverige utgör meriteringsanställningarna en betydande andel medan den största andelen återfinns inom kategorin lektorer. Bland de nyrekryterade som inte har en doktorsexamen från Göteborgs universitet eller annat svenskt lärosäte är andelen män högre än andelen kvinnor. Det motsatta förhållandet råder för den grupp som disputerat vid ett lärosäte i Sverige. Utfallet visar svårigheten i att balansera målsättningar som riskerar att motverka varandra och vikten av att universitetet även fortsatt har ett jämställdhetsperspektiv i rekryteringsprocessen. Antal nyrekryterade 2015 fördelade på tjänstekategori och lärosäte för avlagd doktorsexamen Källa: Fakulteternas återrapportering, ÅR (51)

38 Göteborgs universitet Personal Intern uppföljning 2015 Jämställdhet och likabehandling Ett arbete med att utveckla jämställdhets- och likabehandlingsarbetet har genomförts under året. Bland annat har ett arbete påbörjats för att jämställdhetsintegrera universitetets verksamhet. Flera fakulteter har redan påbörjat en process för att vidareutveckla arbetssätt och arbetsmetoder i enlighet med målen för jämställdhetsintegrering Inom personalområdet arbetar universitetet systematiskt för att representationen utifrån kön ska vara jämställd i varje anställnings- och personalkategori. Ett brett rekryteringsunderlag ska skapas inför varje anställning och sökande av underrepresenterat kön, med annan social, kulturell och språklig bakgrund än majoriteten av de anställda ska särskilt uppmuntras att söka. Jämställdhets- och likabehandlingsperspektiven ska tillämpas i rekrytering av undervisande, forskande (inklusive doktorander), teknisk och administrativ personal. Flera institutioner använder särskilda sökkommittéer för att identifiera och uppmuntra sökande av underrepresenterat kön. Rekryteringar kvalitetssäkras även genom att likabehandlingsrepresentanter granskar ansökningsprocessen och utvecklar tillvägagångsätt för att beakta jämställdhet och likabehandling. Till exempel genom att använda könsneutrala beskrivningar av tjänst och arbetsuppgifter och urvalskriterier. Utifrån personalsammansättning är universitetet en kvinnodominerad arbetsplats (58 procent kvinnor) men befinner sig inom ramen för den 40/60 fördelning som används som riktmärke rörande kvantitativ jämställdhet. Inom primärt två personalkategorier är könsfördelningen påtagligt skev och föranleder åtgärder, dels inom kategorin professorer, dels inom kategorin administrativ personal där andelen kvinnor är 77 procent och andelen män är 23 procent. Förhållandet har varit relativt konstant över tid och utgör en utmaning för verksamheten. Flertalet fakulteter beskriver svårigheter i att bryta den ojämställda könsfördelningen inom sina respektive anställningskategorier vilket är en problematik som även återspeglas i den könsuppdelade arbetsmarknaden i stort. Universitetets rekryteringsprocess kommer vara en prioriterad del i jämställdhetsintegrering av HR-processerna. 34 (51)

39 Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning 2015 Ekonomisk redovisning Ekonomiskt resultat Universitetet redovisar som årets resultat ett samlat överskott på 59 miljoner kronor. Mellan de olika verksamhetsgrenarna fördelar sig resultatet med överskott inom forskning och utbildning på forskarnivå på 28 miljoner kronor och inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå på 31 miljoner. Skillnaden jämfört med ekonomisk prognos för året består främst i ökade bidragsintäkter och i ökade övriga driftskostnader samt i ett positivt koncernresultat om 19 miljoner kronor för holdingbolaget. Intäkterna har fortsatt att öka med 214 miljoner kronor, en ökning med nästan fyra procent jämfört med föregående år. Kostnaderna har samtidigt ökat med 231 miljoner kronor, vilket motsvaras av en ökning på fyra procent. Inför de senaste budgetåren har det tagits en rad initiativ och beslut om strategiska satsningar som berör både forskning och utbildning. Dessa satsningar har inneburit, och kommer fortsatt att innebära, stimulans till nyanställningar och ökade kostnader för infrastruktur. En stor del av dessa satsningar har gett förväntade kostnadsökningar. Exempelvis har antalet årsarbetare ökat med nio procent (457 årsarbetare) mellan 2011 och Med överskottet från 2014 i beaktande och planerade satsningar i budgeten lades en budget för 2015 med ett beräknad underskott på 50 miljoner kronor. Budgeten reviderades under året till ett beräknat överskott på 20 miljoner kronor. Revideringen gjordes då vårändringsbudgeten innebar justeringar av tidigare planerat utbildningsutbud och dessutom innebar nya kvalitetssatsningar genom höjda prislappar inom hum/sam-området och till undervisningsområdet. Resultatutveckling under 2015, jämfört med budget och för åren , framgår av följande sammanställning (miljoner kronor). Bokslut Prognos Budget Bokslut Bokslut Bokslut / Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter o andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Verksamhetsutfall Resultat från andelar i hel- och delägda företag 19, ,3-5,5-4,3 Transfereringar Finansiering av bidrag Lämnade bidrag Saldo Årets kapitalförändring (51)

40 Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning 2015 Ekonomisk utveckling under året Intäkter av anslag uppgår till miljoner kronor och ökar med 51 miljoner kronor eller med drygt en procent jämfört med föregående år. Intäkter av anslag utgör 65 procent av den totala finansieringen. Av de totala anslagen på miljoner kronor användes knappt 15 miljoner kronor till finansiering av transfereringar. Anslaget till utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökade med 52 miljoner kronor beroende på fler utbildningsplatser inom hälso- och sjukvårdsområdet samt inom lärar- och förskollärarutbildningar. Dessutom kvalitetsförstärktes vissa utbildningsområden genom höjda prislappar från och med halvårsskiftet. Anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå minskade med fem miljoner kronor. Anslagsminskningen berodde på minskad tilldelning utifrån universitetets prestationer jämfört med övriga lärosäten, den så kallade nationella snurran, samt att det tidigare anslaget till Havsmiljöinstitutet från och med 2015 redovisas som intäkter av bidrag. Av statsanslag avser: miljoner kronor för utbildning på grundnivå och avancerad nivå miljoner kronor för forskning och utbildning på forskarnivå 11 miljoner kronor, särskilda medel till nationellt resurscentrum i matematik, medel till forskning och dokumentation om medieutvecklingen och särskilda medel till spetsutbildningar i entreprenörskap 508 miljoner kronor för ersättning till klinisk utbildning och forskning inom läkarutbildningen och tandläkarutbildningen (en ökning med 0,6 procent), i enlighet med avtal mellan staten och Västra Götalandsregionen. I nedanstående tabell redovisas intäkter av anslag och dess utveckling för respektive tertial under 2014 och Anslag, miljoner kronor 2014 T T T T T T Intäkter av avgifter och andra ersättningar 12 uppgick till 449 miljoner kronor, vilket är en marginell förändring (ökning med fyra miljoner kronor) jämfört med föregående år. Intäkter av avgifter och andra ersättningar utgör åtta procent av den totala finansieringen. Intäkter av uppdragsutbildning uppgick till 77 miljoner kronor vilket är en ökning med 19 procent jämfört med föregående år. Den största delen av uppdragsutbildningarna sker gentemot andra statliga myndigheter. Intäkter av uppdragsforskning uppgick till 182 miljoner kronor och ökar med 14 procent. Även här härrör den största andelen från andra statliga myndigheter. Intäkter av beställd utbildning uppgick till 24 miljoner och ökar med 18 procent. Avgifter från studieavgiftsskyldiga studenter uppgår till 23 miljoner kronor och ökar med hela 74 procent. Ersättningar för upplåtande av bostadslägenheter till studenter och gästforskare uppgår till 27 miljoner kronor och ökar med nästan tre procent. Avgifter enligt Avgiftsförordningen ( 4) uppgår totalt till 76 miljoner kronor och minskar med hela 33 procent. Minskningen beror på förändring av den så kallade resurssamordningen, som numera redovisas under intäkter av bidrag. Övriga ersättningar och försäljningsintäkter uppgår till 36 miljoner kronor. Dessa intäkter minskar med 19 procent jämfört med föregående år. 12 Intäkter av avgifter och andra ersättningar utgörs av intäkter för uppdragsutbildning, uppdragsforskning, beställd utbildning samt försäljningsintäkter enligt Avgiftsförordningen. Med beställd utbildning avses högskoleutbildning enligt avtal med annat lärosäte eller annan statlig finansiär. 36 (51)

41 Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning 2015 Under året har med anledning av överskotten i den avgiftsfinansierade verksamheten åtgärder vidtagits. Det ackumulerade överskottet i relation till omsättningen uppgår för de verksamheter som ska redovisas i ÅR till 6,4 procent, vilket klart understiger gränsen på 10 procent där regeringen måste meddelas om disposition av överskottet. Informationsinsatser gentemot fakulteter och institutioner har genomförts under året för att påminna om gällande regelverk. Dessa insatser har gett god effekt, förutom rättning av kostnadsredovisningen har också tidigare överskott omförts till andra verksamhetsgrupper. Den senare åtgärden har dock ingen resultateffekt för 2015 då justering skett via balanserat kapital. Totalt har tio miljoner kronor bokats om och det är framför allt vid institutionerna inom Naturvetenskapliga fakulteten samt Sahlgrenska akademin där åtgärder vidtagits. I nedanstående tabell redovisas intäkter av avgifter och andra ersättningar och dess utveckling för respektive tertial under 2014 och Avgifter och andra ersättningar, miljoner kronor 2014 T T T T T T Intäkter av bidrag 13, det vill säga bidrag från forskningsråd och andra bidragsgivare, uppgår till miljoner kronor. Bidragsintäkterna har ökat med 170 miljoner eller nästan tolv procent jämfört med föregående år. Intäkter av bidrag utgör 27 procent av den totala finansieringen. De löpande bidragsinkomsterna har ökat med 142 miljoner kronor (nio procent). Skillnaden mellan redovisade intäkter och löpande inkomster redovisas som förändring av oförbrukade bidrag och/eller upplupna bidragsintäkter. I nedanstående tabell redovisas intäkter av bidrag och dess utveckling för respektive tertial under 2014 och Bidrag, miljoner kronor 2014 T T T T T T Bidragsinkomsterna fördelat på olika grupper av finansiärer, visar att: Bidrag från forskningsråden utgör 43 procent och har ökat med 30 procent under den senaste femårsperioden. Bidrag från andra statliga myndigheter utgör elva procent och har ökat med drygt 52 procent under de senaste fem åren. Bidrag från stiftelser och andra svenska organisationer och företag utgör 38 procent och har ökat med 29 procent under de senaste fem åren Bidrag från Europeiska unionen utgör fem procent och har minskat med drygt 15 procent under de senaste fem åren. 13 Intäkter av bidrag omfattar främst forskningsbidrag från forskningsråd och andra statliga givare, forskningsbidrag från övriga svenska givare (stiftelser och företag) samt från Europeiska unionen. 37 (51)

42 Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning 2015 Bidrag från utländska företag och organisationer utgör tre procent och har minskat med nästan 23 procent under de senaste åren. Följande tabell anger bidragsintäkternas utveckling under åren 2011 till Bidrag, miljoner kronor Forskningsråd Övriga statliga givare Övriga svenska givare EU Utländska givare De finansiella intäkterna uppgår till 14 miljoner kronor och är betydligt lägre än föregående år. De finansiella intäkterna minskar med elva miljoner kronor jämfört med 2014, vilket beror på det extremt låga ränteläget. De finansiella intäkterna utgör 0,2 procent av den totala finansieringen. Av de finansiella intäkterna utgörs merparten av avkastning från egna fonder (elva miljoner kronor). Sammantaget uppgår verksamhetens intäkter till miljoner kronor och ökar med 214 miljoner kronor, eller knappt fyra procent, jämfört med föregående år. I nedanstående tabell redovisas verksamhetens samlade intäkter och dess utveckling för respektive tertial under 2014 och Summa intäkter, miljoner kronor 2014 T T T T T T Personalkostnaderna uppgick till miljoner kronor och ökar med 163 miljoner kronor, motsvarande 4,6 procent, jämfört med föregående år. Kostnaderna utgör 62 procent av den totala resursanvändningen. Av kostnaderna utgör direkta löner och andra ersättningar miljoner kronor och miljoner kronor arbetsgivaravgifter, avsättningar till pensioner samt övriga personalkostnader (företagshälsovård, kompetensutveckling med mera) 84 miljoner kronor. Antalet årsarbetare har jämfört med föregående år ökat med 274 årsarbetare. Den ökade personalvolymen beräknas ha gett kostnadsökningar om drygt 150 miljoner kronor på årsbasis. 38 (51)

43 Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning 2015 I nedanstående tabell redovisas personalkostnaderna och dess utveckling för respektive tertial under 2014 och Personalkostnader, miljoner kronor 2014 T T T T T T Lokalkostnaderna uppgick till 627 miljoner kronor och utgör elva procent av den totala resursanvändningen. Jämfört med föregående år minskar lokalkostnaderna med 19 miljoner kronor eller nästan tre procent. Av minskningen utgör 18 miljoner kronor effekter av en beräknad avsättning med anledning av att hyrda lokaler skulle ha sagts upp Detta ökade lokalkostnaderna med nio miljoner kronor i bokslutet för 2014, medan återföringen av avsättningen minskar lokalkostnaderna med motsvarande belopp i bokslutet för Även låg inflation och lågt ränteläge påverkar hyreskostnaderna. Av lokalkostnaderna utgör 582 miljoner kronor hyreskostnader och 45 miljoner kronor övriga kostnader för fastighetsdrift. Hyreskostnaderna minskar med nästan tre procent medan driftkostnaderna ökar med sju procent jämfört med föregående år. Lokalytan uppgick till m 2, vilket är en nettoökning på m 2 jämfört med Volymförändringen består av tillkommande lokalytor på m 2 och på förändrad dokumentation från fastighetsägarna på m 2. I nedanstående tabell redovisas lokalkostnaderna och dess utveckling för respektive tertial under 2014 och Lokalkostnader, miljoner kronor 2014 T T T T T T Övriga driftkostnader uppgår till miljoner kronor av den totala resursanvändningen, vilket motsvarar 24 procent. Jämfört med 2014 ökar driftskostnaderna med 79 miljoner kronor eller nästan sex procent. Övriga driftskostnader omfattar en stor mängd av skilda kostnadsslag. Jämfört med föregående år ökar kostnaderna för: Ersättning för utbildningstjänster och tjänster hos annan huvudman (främst Chalmers) uppgår till 197 miljoner kronor och ökar med 15 procent. Böcker, tidskrifter och övriga varor uppgår till 194 miljoner kronor och ökar med 43 procent. Resor uppgår till 108 miljoner kronor och ökar med fem procent. Konsulttjänster och övriga tjänster uppgår till 220 miljoner kronor och ökar med tolv procent. Jämfört med föregående år minskar kostnaderna för: Datatjänster uppgår till 97 miljoner kronor och minskar med sex procent Övriga driftkostnader (laboratoriekemikalier med mera) uppgår till 77 miljoner kronor och minskar med 29 procent. 39 (51)

44 Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning 2015 Kostnader för klinisk utbildning och forskning inom läkar- och tandläkarutbildningen omfattar 508 miljoner kronor, en ökning med tre miljoner kronor jämfört med föregående år. I nedanstående tabell redovisas övriga driftkostnader och dess utveckling för respektive tertial under 2014 och Övriga driftskostnader, miljoner kronor 2014 T T T T T T Finansiella kostnader och avskrivningar uppgår till 201 miljoner kronor och utgör tre procent av den totala resursanvändningen. Kapitalkostnaderna ökar med åtta miljoner kronor jämfört med Avskrivningarna uppgår till 185 miljoner kronor och är oförändrade jämfört med Räntekostnader för lån på anläggningstillgångar och för räntekostnad på räntekontot uppgår till sju miljoner kronor, en ökning med fem miljoner kronor jämfört med föregående år. Bland de finansiella kostnaderna redovisas också orealiserade värdeminskningar på finansiella instrument om sex miljoner kronor. I nedanstående tabell redovisas avskrivningarna och dess utveckling för respektive tertial under 2014 och Avskrivningar, miljoner kronor 2014 T T T T T T Sammantaget uppgår verksamhetens kostnader till miljoner kronor och ökar med 231 miljoner kronor (fyra procent) jämfört med föregående år. I nedanstående tabell redovisas verksamhetens samlade kostnader och dess utveckling för respektive tertial under 2014 och Summa kostnader, miljoner kronor 2014 T T T T T T (51)

45 Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning 2015 Ekonomiskt resultat per verksamhetsområde Det ekonomiska resultatet per fakultet/motsvarande redovisas i nedanstående tabell. Fakultet/motsvarande Utfall Ingående Budget Utfalls- Utfall Utgående balanserat prognos balanserat 2014 kapital kapital Humanistiska fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten Handelshögskolan Utbildningsvetenskapliga fakulteten Sahlgrenska akademin Naturvetenskapliga fakulteten Konstnärliga fakulteten IT-fakulteten Lärarutbildningsnämnden Universitetsbiblioteket Styrelsen Ledning & myndighetsfunktioner Univ.gem ändamål Övrigt gemensamt Övriga enheter 1) Justeringspost Verksamhetsutfall Donationskapital Resultatandel GU Ventures AB Summa kapitalförändring ) Göteborgs miljövetenskapliga centrum, Nationellt centrum för matematikutbildning, Nationella sekretariatet för genusforskning, Havsmiljöinstitutet, Nordicom, Svensk nationell datatjänst och Segerstedtinstitutet. Fakulteternas ekonomiska resultat och ställning redovisas även i bilaga med specifikation på verksamhetsgrenarna utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt forskning och utbildning på forskarnivå. I bilagan redovisas dessutom oförbrukade bidrag och upplupna bidragsintäkter per fakultet och institution Utveckling av balanserat kapital Universitetets ekonomiska ställning, det vill säga myndighetskapitalet inklusive årets resultat, uppgår till miljoner kronor. I myndighetskapitalet ingår statskapital (deponerad konst), donationsfastigheter och resultatandel i holdingbolaget samt verksamhetens balanserade kapital. Det sistnämnda beloppet uppgår till miljoner kronor. Av verksamhetens balanserade kapital har 28 procent skapats under de senaste fem åren. Under 2015 har institutioner och fakulteter inom universitetet fortsatt att analysera det balanserade kapitalet. Syftet har varit att försöka klassificera kapitalet i bundet respektive fritt kapital. Med bundet kapital avses kapital som är avsatt för en planerad och tidsbunden användning. Som exempel kan nämnas strategiska satsningar, åtaganden om samfinansiering i befintliga forskningsprojekt, forskarskolor och doktorandanställningar. Med fritt kapital menas allt annat kapital som finns för att kunna möta oförutsedda behov och löpande förändringar i finansieringsförutsättningar och kostnader. Analysen har gett som resultat att av det balanserade kapitalet på miljoner kronor är ungefär 68 procent att betrakta som bundet kapital och resterande 32 procent som fritt kapital. Universitetet har också satt upp som tumregel att runt fem procent av omsättningen ( (51)

46 Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning 2015 miljoner kronor) bör finnas som ett långsiktigt fritt kapital för att kunna möta oförutsedda händelser. Universitetets samlade överskott, det balanserade kapitalet, fortsätter att växa, en belägenhet som delas med flera av de större lärosätena. Lärosätena är inte tillräckligt flexibla och snabbrörliga för att fungera som den budgetregulator som regeringar genom åren har velat ha. Rekrytering av såväl studenter som personal tar lång tid och följden blir stora överskott. Till detta kommer det fragmenterade budgetansvar som följer på universitetets decentraliserade organisation. Överskotten är inte tillgängliga där de behövs. Sedan tidigare känner vi till följande gemensamma hinder mot att våga satsa, realisera planer och använda de medel som finns att tillgå: För lite stabilitet i förutsättningar vad gäller anslagsfördelning och kostnadsdebiteringar Minnet av ekonomisk kris lever kvar länge Osäkerhet kring hur externa medel påverkar planerings- och budgetarbetet är stort Det tar lång tid att rekrytera personal, önskad rekryterbar kompetens saknas ofta och det är svårt att avveckla personal Det balanserade kapitalet är kopplat/låst till forskargrupper inom Sahlgrenska akademin Överliggande nivåer måste ta ansvar för att undanröja eller minimera ovanstående hinder. Rektor kommer att vidta ytterligare åtgärder för att komma åt problemen. Balanserat kapital per verksamhetsgren Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Vid slutet av 2015 hade utbildningsverksamheten ett balanserat kapital på 477 miljoner kronor, vilket motsvarar nära 21 procent av dess kostnadsomsättning. En del av det balanserade kapitalet förklaras av förändrade planeringsförutsättningar samt av de relativt sena tillskotten av anslag under 2015 både i form av medel för kvalitetsförstärkning och som utökade uppdrag. Föregående år uppgick det balanserade kapitalet till 448 miljoner kronor, så den största delen har likväl byggts upp under längre tid. Balanserat kapital inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå (tusentals kronor) HFS SFS HHFS UFS SA NFS KFS ITFS Vid en mätning av det balanserade kapitalet i tusentals kronor störs jämförelsen något av fakulteternas olika storlek, men det ger ändå en bild av hur kapitalet är fördelat mellan universitetets fakultetsområden. Måttet över- respektive underskottsmarginal visar andelen balanserat kapital i 42 (51)

47 Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning 2015 relation till kostnadsomsättning och tar därmed hänsyn till skillnaderna i storlek mellan fakultetsområdena. Över- respektive underskottsmarginal inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå (procent) 60% 50% 40% 30% 20% % 0% -10% HFS SFS HHFS UFS SA NFS KFS ITFS En vanlig riktlinje är att en överskottsmarginal på maximalt tio procent är lagom för att ha utrymme att möta oförutsedda händelser. Det balanserade kapitalet speglar finansiering av verksamhet som inte ännu har genomförts. Medel kan därför vara reserverade för sådan verksamhet som av olika skäl inte har hunnits med. Det finns därför möjlighet för fakulteterna att, efter en analys, dela upp det balanserade kapitalet i bundet respektive fritt kapital. Totalt har fakulteterna uppgett att 270 miljoner kronor eller 57 procent det balanserade kapitalet inom utbildningsverksamheten är att betrakta som bundet balanserat kapital, delar av detta representerar underprestationer. Andra exempel på sådant som binder kapital är kvalitetsutvecklingsinsatser med anledning av tillkommande medel för detta ändamål, kursutveckling, kompetenutveckling och rekryteringsinsatser för såväl studenter som personal. Generellt finns det inget större behov av en buffert inom utbildningsverksamheten som till största del är anslagsfinansierad och därmed tillförs nya medel för varje nytt verksamhetsår. Inom universitetet tillämpas en tumregel som stipulerar att en relation mellan fritt balanserat kapital och kostnadsomsättning på tre procent är lagom inom utbildningsverksamheten. Andel "fritt" balanserat kapital i relation till kostnadsomsättning (procent) 50% 40% 30% 20% 10% 0% -10% HFS SFS HHFS UFS SA NFS KFS ITFS 3 % 43 (51)

48 Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning 2015 En mindre verksamhet kan behöva en större buffert än en stor, men även med hänsyn taget till det finns det utrymme för förbättring inom några av fakultetsområdena. Kanske är en del av det fria kapitalet inom både IT-fakuleten och Utbildningsvetenskapliga fakulteten möjligt att betrakta som bundet, då båda har utbildningar som ännu inte har startat men där utbildningsplatser med tillhörande anslag har tilldelats. För Utbildningsvetenskapliga fakulteten del handlar det om en massiv expansion av lärar- och förskolelärarutbildningarna och för IT-fakulteten om satsningar på utbildningar inom området Big Data. Forskning och utbildning på forskarnivå Det balanserade kapitalet inom forskningsverksamheten uppgår till 613 miljoner kronor vid slutet av 2015, vilket utgör 17 procent av kostnadsomsättningen. Balanserat kapital inom forskning och utbildning på forskarnivå (tusentals kronor) HFS SFS HHFS UFS SA NFS KFS ITFS Forskningen inom Sahlgrenska akademin utgör över 40 procent av universitetets totala forskningsverksamhet, vilket också avspeglas i diagrammet ovan. Vid en jämförelse av över- och underskottsmarginal blir bilden annorlunda. Över- respektive underskottsmarginal inom forskning och utbildning på forskarnivå (procent) 60% 50% 40% 30% 20% 10% % -10% HFS SFS HHFS UFS SA NFS KFS ITFS -20% Totalt inom forskningen betraktas det balanserade kapitalet som bundet till 73 procent, vilket motsvarar 445 miljoner kronor. 44 (51)

49 Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning 2015 Andel "fritt" balanserat kapital inom forskning och utbildning på forskarnivå i procent 15% 10% 5% 0% -5% -10% -15% -20% -25% -30% HFS SFS HHFS UFS SA NFS KFS ITFS 5 % En negativ andel speglar att verksamhet planerats för resurser som inte finns tillgängliga. För Utbildningsvetenskapliga fakultetens del handlar det, enligt fakultetsstyrelsens kommentarer, om en bristande balans mellan utbildningsverksamhet och forskningsverksamhet. Jämförelsetal kostnader för stödverksamhet i relation till totala verksamhetskostnader Mångåriga nationella diskussioner om full kostnadstäckning och OH-kostnader mellan forskningsfinansiärer å ena sidan och universitet och högskolor å andra sidan samt europeiska drivkrafter inom European University Association (EUA) ledde 2007 fram till beslut inom Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) att rekommendera sina medlemmar att införa en ny redovisningsmodell för fullständig kostnadsredovisning. Göteborgs universitet införde den nya redovisningsmodellen från och med 2009 och sedan flera år tillbaka har samtliga lärosäten i Sverige infört modellen. En positiv effekt av modellens införande är att kostnadsjämförelser kan göras mellan lärosätena och varje år tar SUHF fram statistik som bland annat jämför stödkostnadernas andel av lärosätets totala verksamhetskostnader. Det senaste jämförelsedatat från 2015 finns redovisat i bilaga till den interna uppföljningen. Av denna kan utläsas att Göteborgs universitet inom forskningsverksamheten ligger på plats 11 (plats 8 föregående år) av 34 lärosäten och inom utbildningsverksamheten på plats 20 (plats 17 föregående år) av 34 lärosäten. Kostnaderna för stöd till forskningen har ökat med 23 miljoner kronor eller knappt fyra procent jämfört med Hela ökningen finns på institutionsnivå och då främst inom ledningsfunktionen med en ökning på 12 miljoner kronor. Kostnaderna för stöd till utbildningsverksamheten har ökat med 44 miljoner kronor eller sex procent jämfört med Av dessa återfinns 30 miljoner kronor på institutionsnivån. Andelsmässigt har ledningskostnaderna ökat mest, men i kronor räknat är det utbildningsadministrationen på institutionsnivån som sticker ut med en ökning på 13 miljoner kronor jämfört med Orsaken till ökningen kan vara den decentralisering av studievägledningen som skedde under För Göteborgs universitet uppgår de totala stödkostnaderna till miljoner kronor (budget för 2016) och de totala verksamhetskostnaderna enligt senaste bokslut (2015) till miljoner kronor. Detta innebär att 24,5 procent (24,3 procent föregående år) av alla kostnader utgör kostnader för stödfunktioner av olika slag. Ökningen finns främst på institutionsnivå, fakultetsnivån ökar mycket litet jämfört med föregående. På universitetsgemensam nivå är det biblioteket som ökar med fem miljoner kronor av ökningen på totalt nio miljoner. Budgeten för den universitetsgemensamma nivån 45 (51)

50 Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning 2015 beräknas som en andel av de totala budgeterade verksamhetskostnaderna, efter besparingar har andelen minskat. Beloppet 2016 är detsamma som 2015 och innebär en andel på 6,3 procent jämfört med 6,5 procent föregående år. Andelen för utbildningsverksamheten utgör 34 procent och för forskningsverksamheten drygt 18 procent. Att utbildningsverksamheten har högre kostnader för stödverksamheter beror bland annat på kostnader för studieadministrativa system, kostnader för antagning och examination, kostnader för studievägledning med mera. De olika kostnadsposter som ingår i stödverksamhetens kostnader fördelar sig på följande sätt för alla lärosäten (2015). 2% ledning 30% 12% 13% 27% utbildning- resp forskningsadmin ekonomi- och personaladmin infrastruktur och service bibliotek 16% nivåspecifikt Motsvarande kostnadsandelar för de olika funktionerna för Göteborgs universitet. 0,3% ledning 12% 15% 15% utbildning- resp forskningsadmin ekonomi- och personaladmin infrastruktur och service 18% 30% bibliotek nivåspecifikt Som framgår av diagrammen så finns det skillnader mellan kostnader för olika funktioner för alla lärosäten och för Göteborgs universitet. En förklaring är att hos alla lärosäten ligger 2 procent som nivåspecifikt (ofördelat/övrigt) medan Göteborgs universitet enbart har 0,3 procent som nivåspecifikt. En viktig orsak till den stora andelen nivåspecifikt på nationell nivå är att stödkostnaderna vid Högskolan i Borås redovisas i sin helhet här istället för per funktion. Fördelningen mellan olika funktioner påverkas också av hur utbildningstungt respektive forskningstungt lärosätet är. Av samtliga verksamhetskostnader ligger ungefär 38 procent på 46 (51)

51 Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning 2015 utbildning respektive 62 procent på forskning för Göteborgs universitet, medan motsvarande siffror för alla lärosäten ligger på 41 procent respektive 59 procent. Inom ramen för organisationsförändringen GU förnyas beslutades bland annat att den sammanlagda kostnaden för det administrativa stödet ska, när införande- och övergångskostnader är tagna, utgöra en minskad andel av universitetets totala resurser. Med anledning av detta beslut följs utvecklingen av kostnader för stödverksamheten i relation till verksamhetens totala kostnader upp. Kostnaderna följs upp för den universitetsgemensamma nivån inklusive universitetsbiblioteket, för fakultetsnivån och för institutionsnivån. I bilaga till föreliggande interna uppföljning finns Jämförelsetal stödverksamhetens kostnader i relation till totala verksamhetskostnader redovisat för varje institution inom Göteborgs universitet. Metoden att mäta andelskostnaderna är den samma som SUHF tillämpar, vilket möjliggör jämförelser med andra lärosätens motsvarande institutioner. I underlaget har 2012 valts som jämförelseår. Motivet för detta val är att kostnaderna för detta år kan anses spegla läget före organisationsförändringen. Uppföljning sker årligen och i denna rapport redovisas budgeterade kostnader för stödverksamheten för 2016 ställd i relation till faktiska verksamhetskostnader enligt bokslutet för Under den gångna perioden 2012 till 2016 kan konstateras att de totala kostnaderna för stödverksamheten ökat med nära 9 procent. Denna ökning ligger främst på institutionsnivån, vilket kan förklaras med organisationsförändringen GU förnyas som inneburit ökade administrativa krav på institutionerna. Inom den universitetsgemensamma nivån har ett omställningsarbete för kostnadsbesparingar genomförts och på fakultetsgemensam nivå måste fortsatt uppmärksamhet ges åt kostnadsläget. För de olika funktionerna inom stödverksamheterna kan konstateras att ledningskostnaderna har ökat med 40 procent jämfört med 2012, ökningen är störst på institutionsnivån, men även universitetsgemensam nivå har ökat. Fakultetsnivåns kostnader för ledningsfunktioner har minskat med nära 12 procent. Även kostnaderna för utbildnings- respektive forskningsadministration har ökat. Här finns den största ökningen på universitetsgemensam nivå, men även på institutionsnivå har kostnaderna ökat. För övriga funktioner minskar kostnaderna och omfördelas samtidigt mellan nivåerna. Procentuell förändring sedan 2012 (jämfört med budget 2016) Univ gem UB Fak gem Inst gem Summa Ledning 10,3% -11,8% 41,6% 40,1% Utbildn forskn adm 30,5% -25,0% 16,6% 22,1% Ekonomi pers adm 17,7% -49,5% 23,6% -8,2% Infrastruktur service -31,2% -48,2% 67,8% -11,5% Bibliotek 16,1% -41,2% -25,2% Nivåspecifikt -19,0% -60,7% -100,0% -179,7% I analyser av kostnadsförändringar mellan åren 2012 till 2016 behöver man också beakta: att utbildningstunga institutioner har högre kostnader för stödfunktioner än motsvarande forskningstunga att stöd till infrastrukturella frågor och servicetjänster förändrades under 2013, som en följd av GU förnyas, bland annat genom införandet av en serviceorganisation i flera campusområden att nya modeller för fördelning av kostnader från universitetsgemensam nivå och från universitetsbiblioteket infördes från och med 2014 att stora institutioner har lägre en kostnadsandel av stödverksamheten än små institutioner har 47 (51)

52 Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning 2015 Den sistnämnda punkten kan belysas genom att redovisa de fem största och de fem minsta institutionerna inom universitetet. Omsättning Kostnadsandel Institutionen för medicin ,1% Institutionen för neurovetenskap och fysiologi ,6% Institutionen för biomedicin ,6% Institutionen för kliniska vetenskaper ,7% Institutionen för biologi och miljövetenskap ,7% Institutionen för kost- och idrottsvetenskap 63 35,4% Institutionen för kulturvetenskaper 59 33,8% Institutionen för matematiska vetenskaper 56 20,9% Institutionen för journalistik, medier och kommunikation 56 29,8% Förvaltningshögskolan 39 32,8% Ett ytterligare annat sätt att redovisa skillnader i verksamheten är att visa hur kostnadsandelen för stödfunktioner ser ut för våra olika fakultetsområden. Vid jämförelsen måste man ta fakulteternas olikheter i beaktande, dels att fakultetsområdenas storlek har betydelse för hur stor andelen stödkostnader blir i relation till de totala verksamhetskostnaderna och dels fakultetsområdets sammansättning och utformning av verksamheten i övrigt. Utbildningstunga fakulteter har vanligen större andel stödkostnader än forskningstunga. Verksamhet som kräver mycket infrastruktur som exempelvis konstnärlig fakultet har större andel än torr verksamhet. 40% 35% 32% 35% 36% 30% 28% 28% 25% 24% 23% 20% 15% 10% 15% % 0% HFS SFS HHFS UFS SA NFS KFS ITFS I bilaga till den interna uppföljningsrapporten för 2015 finns jämförelsetal redovisade dels för Göteborgs universitet i jämförelse med övriga lärosäten (2015), dels jämförelsetal för varje fakultet och institution vid universitetet (budget 2016). Intern utredning om storleken på universitetets pålägg för indirekta kostnader Under 2015 genomfördes en utredning 14 om Göteborgs universitet har högre pålägg än andra motsvarande lärosäten och i så fall varför. Andelen stödkostnader i relation till de totala kostnaderna är jämförbar med övriga lärosätens, varför tycks då påläggen vara högre och stödverksamheten kosta 14 Påläggens storlek och beräkning vid Göteborgs universitet, (51)

53 Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning 2015 mer än vid andra universitet med medicinsk fakultet? Arbetsgruppens slutsatser blev i korthet följande: Ja, påläggen inom Göteborgs universitet är högre än vid andra lärosäten med medicinsk fakultet. Göteborgs universitet har högre kostnader för stödverksamheten, vilket ger högre pålägg. Undantag från debitering istället för ökad finansiering ger högre pålägg. SUHF-modellen ifrågasätts internt. Gruppen lämnade åtgärdsförslag samt förslag på vidare utredningar. Några exempel: Utbildning i SUHF-modellen införs Övergripande presentation av SUHF-modellen på svenska och engelska tas fram SUHF-modellens tillämpning beaktas när nytt budgetverktyg anskaffas Genomlysa undantagen med syfte att minska dem. Justera riktlinjerna så att ett och samma basår används inom hela universitetet. Av ovanstående förslag har hittills en utbildning om SUHF-modellen införts bland ekonomikompetensutbildningarna. I skrivande stund har ett utbildningstillfälle genomförts och det föll mycket väl ut. 49 (51)

54 Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning 2015 Upphandling och inköpsstyrning Göteborgs universitets totala inköpsvolym uppgick till miljoner kronor år Inköpen klassificeras i fyra kategorier: köp från avtalsleverantörer köp från stat, kommun och annan offentlig verksamhet ej upphandlingsbart övriga inköp Köp från avtalsleverantörer är en summering av inköp från ramavtalsleverantörer, såväl egna som statliga ramavtal och summan från leverantörer där separat upphandling skett för ett specifikt ändamål. Volymen för denna kategori uppgick till 577 miljoner kronor vilket utgjorde 52 procent av den totala inköpsvolymen för hela universitetet, en minskning med en procent jämfört med föregående år. Köp från andra offentliga verksamheter (stat, kommun och annan offentlig verksamhet) uppgick 2015 till 193 miljoner kronor, vilket utgjorde 18 procent (samma andel som föregående år) av den totala inköpsvolymen. Ej upphandlingsbart innefattar köp från Chalmers och GU Ventures AB, där en bedömning gjorts att en konkurrensutsättning av köpet inte är möjlig. Summan uppgick till 43 miljoner kronor, fyra procent av den totala inköpsvolymen vilket motsvarar föregående års andel. Övriga inköp innefattar olika slags inköp från leverantörer där ramavtal eller köpeavtal inte finns. Summan av övriga inköp uppgick till 284 miljoner kronor, vilket motsvarar 26 procent av den totala inköpsvolymen, samma andel som året innan. De största produktområdena inom kategorin består av inköp av olika tjänster, laboratoriematerial och anläggningar. En upphandling av IT-konsulttjänster har genomförts under 2015 och än så länge kan man se en liten förbättring i siffrorna vid köp av just IT-tjänster. I kategorin övriga inköp återfinns även de direktupphandlingar som institution eller motsvarande själva genomför i enlighet med riktlinjerna för direktupphandling. Vid inköp där avtal saknas och där beloppet överstiger kronor redovisar institutionen sitt inköp till ekonomienheten efter avslutat bokföringsår. Redovisningen ska innehålla vad köpet avser, hur konkurrens togs tillvara och om avtal tecknats var det tredje året som just denna uppföljning genomfördes och det är en märkbar skillnad på verksamhetens kontroll över dessa inköp, jämfört med tidigare. 4% 26% 52% Avtalsleverantör Köp stat, kommun, landsting 18% Ej upphandlingsbart Övriga inköp I inköpssystemet finns alla gällande ramavtal som universitetet kan använda sig av. Alla anställda har läsbehörighet och kan söka information om ramavtalen då man är inloggad på Medarbetarportalen, men för att beställa och attestera krävs en speciell behörighet. Inköpssystemet har under året utökats med en modul avseende förnyad konkurrensutsättning som gjorts tillgänglig för samtliga behöriga beställare. Modulen innebär en systematiserad och kontrollerad hantering vid avrop från befintligt ramavtal. Dessutom dokumenteras samtliga handlingar enligt de regler som gäller för arkivering av handlingar vid avrop från ramavtal. 50 (51)