Intern uppföljning för budgetåret 2014

Transkript

1 Ekonomienheten Lars Nilsson PM Dnr E 2014/595 Universitetsstyrelsen Intern uppföljning för budgetåret 2014 I den årliga uppföljningsrapporten görs fördjupande analyser av verksamheten. Jämförelser görs med andra lärosäten och mellan de olika fakulteterna inom universitetet. Rapporten avser att ge en sammanfattande bild av universitetets verksamhet, uppdelat i forskning, utbildning, personal och ekonomi. I medföljande bilagor redovisas omfattande fakta per fakultet/- motsvarande inom dessa områden. Bilagorna är tänkt att fungera som ett uppslagsverk och underlag för diskussioner och fortlöpande analyser med berörda fakultets- och institutionsledningar. Den interna uppföljningsrapporten samordnas av ekonomienheten men både andra enheter inom gemensamma förvaltningen och varje fakultet har bidragit med underlag. Förslag till beslut Universitetsstyrelsen beslutar att godkänna den interna uppföljningsrapporten för verksamhetsåret Pam Fredman Lars Nilsson Ekonomienheten 1 (1) Vasagatan 33, Box 100, Göteborg

2

3 Intern uppföljning 1 januari 31 december 2014 Analyser och kommentarer

4

5 Inledning... 2 Forskning... 3 Externa bidrag och oförbrukade medel...3 Utfall av ansökningar till Vetenskapsrådet och FORMAS...5 Vetenskapsrådet...5 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande...9 Bibliometri...9 Forskningens infrastruktur...11 Universitetets forskningssatsningar...12 Utbildning Utbildningsvolym och ekonomiskt resultat...15 Utbildningsprofil...16 Universitetets studenter...17 Universitetskanslerämbetets kvalitetsutvärdering...19 Utbildning på forskarnivå...20 Kostnader för utbildning på forskarnivå...23 Personalekonomisk redovisning Antal anställda...24 Sjukfrånvaro...25 Personalkostnader...25 Fördelning på personalkategori och anställningsform...25 Anställda uppdelat på kön, ålder och anställningsform...26 Pensionsavgångar - tillsvidareanställda som fyller 65 år...26 Internationell rekrytering...27 Jämställdhet och likabehandling...28 Ekonomisk redovisning Ekonomiskt resultat...30 Ekonomisk utveckling under året...31 Ekonomiskt resultat per verksamhetsområde...35 Utveckling av balanserat kapital...35 Jämförelsetal kostnader för stödverksamhet i relation till totala verksamhetskostnader...37 Upphandling och inköpsstyrning...41 Bilagor (42)

6 Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning 2014 Inledning Enligt beslut i universitetsstyrelsen görs en intern uppföljning av verksamhet och ekonomi tertialvis. Interna uppföljningsrapporter tas fram per 30 april och 31augusti samt 31 december. De interna uppföljningsrapporterna samordnas av ekonomienheten, men såväl andra enheter inom gemensamma förvaltningen som varje fakultet bidrar med underlag. I uppföljningen för helåret görs fördjupade analyser av verksamheten. Jämförelser görs med andra lärosäten och mellan de olika fakulteterna inom universitetet. Rapportens syfte är att ge en sammanfattande bild av universitetets verksamhet, uppdelat på forskning, utbildning, personal och ekonomi. I dokumenten redovisas fakta per fakultet/motsvarande inom dessa områden. I denna interna uppföljning görs en rad jämförelser med andra lärosäten varför det kan vara bra att ha uppgift om de jämförande lärosätens storlek, mätt som ekonomisk omsättning. I nedanstående tabell visas kostnadsomslutningen dels totalt och dels per verksamhetsområde, det vill säga för utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt för forskning och utbildning på forskarnivå. miljoner kronor Kostnadsomslutning 2014 Totalt Utbildning Forskning Av tabellen framgår att Lund universitet är störst vad gäller total kostnadsomslutningen. Efter Lunds universitet kommer sedan Uppsala universitet, Karolinska institutet och därefter Göteborgs universitet. När det gäller kostnader inom enbart grundutbildningen ligger Göteborgs universitet på andra plats och på tredje plats ligger Uppsala universitet tätt följd av Stockholms universitet. Näst högst kostnaderna inom forskningen har Karolinska institutet följt av Uppsala universitet och därefter återfinns Göteborgs universitet. 2 (42)

7 Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning 2014 Forskning Externa bidrag och oförbrukade medel Hur lärosätet lyckas attrahera externa bidrag inom forskningsverksamheten är en indikator på lärosätets konkurrensförmåga. Det är dessutom en viktig finansieringskälla till de personella och infrastrukturella resurser som lärosätet tillhandahåller. Vid Göteborgs universitet har, liksom för flertalet av de andra större universiteten, både externa bidrag och oförbrukade medel ökat under de senaste åren. Med fler anställda och en förbättrad infrastruktur finns förutsättningar för att öka takten i outputen av forskningsverksamheten och därmed minska de oförbrukade medlen. De oförbrukade bidragen har ändå ökat med 108 miljoner kronor eller nästan sju procent jämfört med föregående år. Under perioden har utvecklingen av externa bidrag och oförbrukade medel varit enligt följande. Externa bidrag och oförbrukade medel (miljoner kronor) Forskningsbidrag, årliga inkomster Forskningsbidrag, årliga intäkter Oförbrukade bidrag Upplupna bidrag Under perioden har externa inkomster av forskningsbidrag ökat med 264 miljoner kronor eller 21 procent. Detta speglar en relativt kraftigt ökad tilldelning av forskningsbidrag till lärosätena under perioden. De årliga intäkterna har ökat med 279 miljoner kronor (23 procent) och speglar egentligen hur mycket kostnader som har genererats i de olika forskningsprojekten. Oförbrukade bidrag visar tilldelade medel som ännu inte har förbrukats. Dessa har ökat med 243 miljoner kronor eller drygt 16 procent under perioden. Upplupna bidrag är kostnader för startade projekt där inkomsten ännu inte har inbetalats från forskningsfinansiärerna. Dessa medel har ökat med 83 miljoner kronor, 64 procent, under perioden. Under 2014 tog Göteborgs universitet emot miljoner kronor i externa forskningsbidrag, vilket är en ökning med 138 miljoner kronor eller tio procent jämfört med föregående år. Bidrag från forskningsråden uppgick till 683 miljoner kronor, vilket är en ökning med sex procent, medan bidrag från övriga svenska organisationer och företag ökar med cirka nio procent. Statliga myndigheter, som lämnar bidrag, ökar med 14 procent Bidrag från Europeiska unionen ökar kraftigt, 39 procent, jämfört med tidigare år, medan bidragen från utländska givare ökar med 14 procent. Universitetets forskningsbidrag, årliga inkomster (miljoner kronor) %-andel 2014 Forskningsråd % Övriga svenska % Övriga statliga % EU % Utländska givare % Summa bidragsinkomster % I följande tabell redovisas löpande bidragsinkomster per fakultet för motsvarande period. Flertalet av fakulteterna redovisar ökade bidragsinkomster under perioden 2010 till och med För Humanistiska fakulteten är det de statliga givarna som ökar. Det gäller inkomster från såväl Vetenskapsrådet som från Övriga statliga givare. Avseende Sahlgrenska akademin beror ökningen 3 (42)

8 Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning 2014 delvis på en ändrad hantering av medel mellan Västra Götalandsregionen och Sahlgrenska akademin. De tidigare så kallade resurssamordningsmedlen hanteras numera som bidragsmedel, tidigare behandlades dessa som uppdragsmedel. Dessutom ökar bidragsmedlen från Vetenskapsrådet med knappt 17 procent. Bidragsinkomsterna från Vetenkapsrådet ökar även för Naturvetenskapliga fakulteten, men samtidigt minskar också inkomsterna från Övriga statliga givare och i mindre omfattning även från EU. För Handelshögskolan har bidragsinkomsterna minskat med hela 69 procent under jämförelseperioden. Även mellan 2013 och 2014 minskar bidragsinkomsterna vilket främst beror på en för 2013 tillfällig finansiering av ett gästforskarprogram. Bidragsinkomster per fakultet (miljoner kronor) Fakultet Förändring HFS % SFS % HHFS % UFS % SA % NFS % KFS % ITFS % I nedanstående tabell redovisas universitetets samlade oförbrukade bidrag och upplupna bidrag per fakultet för perioden (belopp i miljoner kronor). Oförbrukade bidrag är en periodiseringspost som kan betraktas som en skuld till bidragsgivaren. Det är medel som universitetet har fått till speciella ändamål/projekt vilka ännu inte har förbrukats. Upplupna bidragsintäkter är en periodiseringspost som kan betraktas som en fordran på bidragsgivare. Beloppet består av utgifter/utlägg som universitetet haft i pågående projekt för vilka bidragsgivare ännu inte överfört medel i tillräcklig omfattning och avser ofta projekt som är finansierade av EUs institutioner vilka betalar ut bidrag i efterskott. Oförbrukade bidrag och upplupna bidrag per fakultet (miljoner kronor) Fakultet Oförbrukade bidrag Upplupna bidrag HFS SFS HHFS UFS SA NFS KFS ITFS LUN UB Donationer mm Övriga enheter *) Summa *) GMV, NCM, Genus, Havsmiljö och SND 4 (42)

9 Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning 2014 För 2014 fortsätter Sahlgrenska akademin att öka oförbrukade bidrag, vilka uppgår till 785 miljoner kronor, en ökning med 84 miljoner kronor (tolv procent) jämfört med föregående år. Naturvetenskapliga fakulteten fortsätter dock att minskade de oförbrukade bidragen (272 miljoner kronor), en minskning med sju miljoner kronor (tre procent). Inte heller Samhällsvetenskapliga fakulteten ökar de oförbrukade bidragen utan ligger kvar på i princip samma nivå som de senaste åren. När det gäller upplupna bidragsintäkter ökar dessa för Sahlgrenska akademin med 16 miljoner kronor (22 procent) jämfört med föregående år. För Naturvetenskapliga fakulteten minskar upplupna bidragsintäkter med 7 miljoner kronor (åtta procent) för föregående år. Utfall av ansökningar till Vetenskapsrådet och FORMAS I det följande beskrivs av utfallet av universitetets ansökningar till Vetenskapsrådet och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (FORMAS), i jämförelse med andra lärosäten. Underlaget är hämtat från VRs årsrapporter. Vetenskapsrådet Vetenskapsrådet, nedan kallat VR, betalade ut miljoner kronor i forskningsbidrag till svenska universitet och högskolor under 2014, vilket var en ökning med 333 miljoner kronor jämfört med Förutom särskilda satsningar från VR har området natur och teknik (NT), medicin och hälsa (MH) och forskningens verktyg och infrastrukturer (RFI) erhållit de största bidragen följt av samhällsvetenskap och humaniora (HS) samt utbildningsvetenskap (U). Sedan 2006 har VRs bidragen till universitet och högskolor ökat med drygt miljoner kronor, från till miljoner kronor. Ökningen har varit störst inom området medicin och hälsa (MH), forskningens verktyg och infrastrukturer samt så kallade särskilda satsningar 1. Bidragsökningen har inte inneburit några större förändringar sett till lärosätenas relativa konkurrenskraft även om Karolinska institutet och Lunds universitet har ökat sin andel något bland annat på grund av Linnébidragen. Under den senaste femårsperioden har Göteborgs universitets andel av VRs utbetalade medel legat kring nio procent men ökat något för att under 2014 bli tio procent. Lunds universitet, Karolinska institutet och Uppsala universitet har varit mest framgångsrika sett till relativa andelen av utbetalda medel från VR till lärosätena. Under 2014 erhöll de tillsammans mer än hälften av VRs anslag. Antalet ansökningar för projektbidrag till VR ökade kraftigt under 2013 och ligger kvar på en hög nivå under Från svenska lärosäten skickades totalt ansökningar in varav 824 beviljades (15 procent), vilket kan jämföras 2009 då 25 procent beviljades av ansökningar. Sedan 2009 har totala antalet ansökningar till VR ökat med medan antalet beviljade projektansökningar minskat, detta beror till viss del på att projektperioden sedan 2010 har ökats från tre till maximalt fem år. Göteborgs universitet skickade under 2014 in 555 ansökningar till VR, en minskning med 78 ansökningar jämfört med Antalet beviljade ansökningar var 92 stycken och beviljandegraden ligger kvar på 17 procent. Detta är trots allt en relativt bra siffra med tanke på att snittet för den totala beviljandegraden för alla lärosäten sjunkit till 15 procent och att Göteborgs universitet sänder in många ansökningar inom områdena samhällsvetenskap och humaniora och utbildningsvetenskap som har mycket lägre andel beviljade ansökningar jämfört med natur och teknik och medicin och hälsa. 1 I VRs kategori särskilda satsningar (tidigare även kallad övrig forskning i VRs årsrapporter) ingår t ex Linnéstöd, forskarskolor, Berzelii centra, rådsprofessorer, internationell rekrytering av toppforskare, framstående yngre forskare m.m. 5 (42)

10 Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning 2014 Medicin och hälsa (VR-MH) Göteborgs universitet tog emot 15 procent (motsvarande 133 miljoner kronor) av avsatta medel för forskningsbidragen inom medicin och hälsa under Totalt betalades 883 miljoner kronor ut i anslag från VR-MH till svenska lärosäten, vilket var en fyra procentig ökning jämfört med Budgeten för MH har ökat med drygt 370 miljoner kronor sedan Det har inte skett några större förändringar i fördelningen mellan lärosätena och området domineras av KI som erhöll cirka 44 procent av tilldelade medel Under 2014 skickade Göteborgs universitet in 179 ansökningar inom MH. Det är 35 färre ansökningar än 2013, men ungefär lika många ansökningar beviljades. 29 ansökningar beviljades, vilket är en beviljandegrad på 16 procent, en något högre siffra än för övriga svenska lärosäten. VR-MH utbetalda medel miljoner kronor GU KI LU UU UmU LiU Humaniora och samhällsvetenskap (VR-HS) Göteborgs universitet erhöll 17 procent (motsvarande 42 miljoner kronor) av forskningsbidragen inom humaniora och samhällsvetenskap under Tillsammans med Uppsala universitet, Lunds universitet och Stockholms universitet har Göteborgs universitet 72 procent av utbetalda medel. Under 2014 betalades 249 miljoner kronor ut till svenska universitet och högskolor, vilket var en ökning med tio miljoner sedan Budgeten för HS totalt sett har inte ändrats nämnvärt de senaste åtta åren. Under 2014 skickade Göteborgs universitet in 159 ansökningar varav 19 beviljades. Jämfört med 2013 skickades ungefär lika många ansökningar in samtidigt som något fler beviljades. Beviljandegraden ökade därmed något till tolv procent, vilket kan jämföras med det nationella snittet på åtta procent. 55 VR-HS utbetalda medel miljoner kronor GU LU UU SU (42)

11 Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning 2014 Naturvetenskap och teknik (VR-NT) GU tog emot 6,5 procent (motsvarande 66 miljoner kronor) av forskningsbidragen inom naturvetenskap och teknik under Sedan 2008 har den totala budgeten för NT ökat med drygt 100 miljoner kronor och ligger nu på cirka en miljard kronor. Det har inte skett några större förändringar i fördelningen mellan lärosätena där Lunds universitet, Uppsala universitet och Kungliga Tekniska Högskolan tar emot den största andelen forskningsmedel. Under 2014 skickade Göteborgs universitet in 115 ansökningar inom NT varav 17 beviljades. Det nationella snittet för beviljandegraden var 16 procent, för Göteborgs universitet var motsvarande siffra 15 procent. VR-NT utbetalda medel miljoner kronor GU LU UU SU UmU LiU KTH CTH Utbildning (VR-U) Göteborgs universitet tog emot 14 procent (motsvarande 22 miljoner kronor) av forskningsbidragen inom utbildningsvetenskap under Sedan 2008 har den totala budgeten för utbildningsvetenskap endast ökat från 137 till 152 miljoner kronor. Under 2014 minskade Stockholms universitet återigen sina intäkter markant medan Uppsala universitet ökade och har nu drygt 20 procent av de utbetalda medlen. Under 2013 skickade Göteborgs universitet in 34 ansökningar inom utbildningsvetenskap varav åtta ansökningar beviljades. Jämfört med 2013 är det två fler inskickade ansökningar och beviljandegraden ökade från 13 till 24 procent. VR-U utbetalda medel miljoner kronor GU UU SU UmU LiU 7 (42)

12 Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning 2014 Särskilda satsningar och forskningens verktyg och infrastrukturer Inom VR har det sedan 2008 till 2014 skett en stor ökning av medel till särskilda satsningar (från 586 till miljoner kronor) och till forskningsinfrastruktur (från 356 till 807 miljoner kronor). De senaste två årens ökning med 400 miljoner kronor hör framför allt till regeringens satsning på att attrahera internationella toppforskare där Göteborgs universitet har fått fyra av totalt 20 stycken av dessa prestigefulla bidrag. Göteborgs universitet fick 148 miljoner kronor inom de särskilda satsningarna under Medlen inom forskningsinfrastruktur går främst till Lunds universitet och Uppsala universitet där har Göteborgs universitet ökat de senaste åren till 42 miljoner kronor för VR - Särskilda satsningar 350 miiljoner kronor GU KI LU UU SU UmU LiU KTH CTH SLU miljoner kronor VR -RFI Forskningens verktyg och infrastrukturer GU KI LU UU SU UmU LiU KTH CTH 8 (42)

13 Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning 2014 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Under 2014 betalade Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, i det följande kallat FORMAS, ut drygt en miljard kronor i forskningsbidrag. Av dessa gick 962 miljoner kronor till svenska universitet och högskolor. Göteborgs universitet tog emot tio procent (motsvarande 116 miljoner kronor) av FORMAS under 2014, vilket är en minskning med två procentenheter relativt andra lärosäten. Sveriges Lantbruksuniversitet är den största enskilda bidragsmottagaren från FORMAS, därefter kommer Lunds universitet och Göteborgs universitet. Uppgifterna i diagrammet nedan är hämtat från FORMAS årsrapporter. 300 FORMAS totalt utbetalda medel miljoner kronor UU LU GU SU UmU KTH CTH SLU Bibliometri [1] I nedanstående tabell redovisas poängsumman av alla publikationer i publiceringsdatabasen (GUP) i början av januari Poängsummorna baseras på fraktionerad räkning. Utgångspunkten är då att varje publikation tilldelas ett poäng, vilket sedan delas upp på publikationens författare. I de fåtal fall en författare är associerad med flera institutioner under olika fakulteter har poängen (fraktionen) delats mellan institutionerna och sedan förts över till motsvarande fakulteter. Över tid syns en avtagande utveckling avseende summa fraktionerade publikationer. Riktigt vad detta betyder i termer av vetenskaplig publicering är svårt att säga eftersom en mångfald av publikationstyper samsas i GUP och en del av dessa kan associeras med undervisning, den tredje uppgiften eller mindre formell forskningskommunikation. Tolkningen av data kompliceras också av att publikationerna fraktionerats eftersom trender mot ökande eller minskande samarbete i termer av samförfattarskap påverkar poängsummornas utveckling över tid. Summan fraktionerade publikationer för 2014 är preliminär eftersom vi kan anta att en del publikationer publicerade sent på året inte hunnit bli registrerade. [1] Från och med budgetåret 2009 fördelar regeringen direkta forskningsmedel till lärosätena utifrån prestationsindikatorer varav en sådan är bibliometrisk. Universitetet har därefter valt att fördela en viss del av forskningsmedlen till fakulteterna med en enkel publikationsavräkning. Universitetsbiblioteket har tagit fram en modell för att komplettera denna indikator med en kvalitetskomponent som utgår från respektive fakultets relativa förändring. Fakulteterna har tagit fram sin egen modell för att beräkna den relativa förändringen, vilken har påverkat fördelningen inför budgetåret (42)

14 Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning 2014 Fakultet Humanistiska fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten Handelshögskolan Utbildningsvetenskapliga fakulteten Sahlgrenska akademin Naturvetenskapliga fakulteten Konstnärliga fakulteten IT-fakulteten Övriga enheter GU Totalsumma Källa: GUP publikationsdatabas Med utgångspunkt i figur 1 ser vi att Göteborgs universitet rangordnas på 5:e plats avseende bibliometriskt index och fördelningsåret Över tid ser vi att såväl procentuell andel av det bibliometriska indexet som antalet bibliometriska poäng har en positiv utveckling över tid för Göteborgs universitet (figur 2). Under 2014 minskar dock den procentuella andelen. Det bibliometriska indexet baseras på data från Thomson Reuter Web of Science (WoS). [2] Poäng Figur 1. Jämförelse mellan universitet avseende bibliometriskt index inför fördelningsåret Rang Källa: Vetenskapsrådet. [2] För ett givet fördelningsår räknas citeringar till de senaste fyra årens publikationer, räknat från två år före fördelningsåret. För fördelningsåret 2015 räknas således citeringar till publikationer publicerade Citeringsintervallet är öppet, vilket innebär att citeringar räknas från publikationsdatum fram till tidpunkten då observationerna görs. De bibliometriska poäng som ligger till grund för medelsfördelningen ställs samman av områdesnormerad volym multiplicerat med fältnormerad medelcitering och beräknas enskilt för varje lärosäte och ämnesområde (34 makroämnen genererade genom klustring av WoS-tidskriftsklasser). Slutligen summeras dessa för varje lärosäte och utgör då det bibliometriska indexvärdet för respektive lärosäte och fördelningsår 10 (42)

15 Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning 2014 Poäng ,7% 10,2% 9,7% 9,2% 8,7% 8,2% Bibliometriskt index Procentuell andel Fördelningsår Figur 2. Utveckling över tid av bibliometriskt index för Göteborgs universitet: antal poäng samt procentuella andelar. Källa: Vetenskapsrådet. Forskningens infrastruktur Under året har rektor beslutat om policy, regler och handläggningsordning för forskningsinfrastruktur vid Göteborgs universitet. Styrdokumenten har utarbetats av universitetets referensgrupp för frågor om forskningsinfrastruktur, bland annat utifrån den kartläggning av universitets forskningsinfrastruktur som genomfördes under Kartläggningen används även för att utveckla en webbsida som synliggör universitetets forskningsinfrastrukturer, det vill säga de som inrättas under begreppet Forskningsinfrastruktur vid Göteborgs universitet. En första omgång av ansökningar för inrättande som universitetsgemensam forskningsinfrastruktur vid Göteborgs universitet inkom under senare delen av 2014 och har behandlats under de första månaderna I samband med detta kommer en plan för samfinansiering att utarbetas. Den lokala processen kommer att kopplas till motsvarande process på nationell nivå. En ny modell för hantering av nationell infrastruktur har under året arbetats fram av Vetenskapsrådet, bland annat genom diskussioner i en referensgrupp bestående av representanter från Sveriges största lärosäten samt SUHF. Göteborgs universitet har varit aktiv på den nationella arenan tillsammans med Chalmers anordna ett Almedalsseminarium om nationell forskningsinfrastruktur, en uppföljning av det seminarium som hölls i Göteborg Från Vetenskapsrådet beviljades under året förlängt bidrag för databasen UGU - Utvärdering Genom Uppföljning. Under året erhöll universitetet bidrag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse för en nationell anläggning med autonoma och fjärrstyrda undervattensfarkoster samt för ett NanoSIMS-instrument som ska användas inom området kemisk avbildning för att göra analyser på cellnivå. Det senare är en del av en Imaging-masspektrometri-plattform som tillsammans med ett antal andra plattformar vid Göteborgs universitet och Chalmers, så som NMR, biologisk och medicinsk masspektrometri, bioinformatik och integrativ klinisk genomik, under 2014 ansökte om att bli satelliter till Science for Life Laboratory, ett nationellt center för molekylära biovetenskaper. Även ansökningar om att ingå i VR-finansierade nationella infrastrukturer för biologisk masspektrometri samt för mikroskopi skickades in under Ansökningarna har varit en av de frågor som Chalmers och Göteborgs universitets gemensamma infrastrukturgrupp (Landalagruppen) har jobbat med under året. Andra har varit Almedalsseminariet samt den nya modellen för hantering av nationell infrastruktur. 11 (42)

16 Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning 2014 Universitetets forskningssatsningar Strategiska forskningsområden De strategiska forskningsområden (SFO:er) som initierades i och med 2008 års forsknings- och innovationsproposition har varit verksamma i fem år. Göteborgs universitet har medel för området vårdforskning och deltar tillsammans med Chalmers och Lunds universitet i sex andra områden, huvudsakligen inriktade på miljö och hälsa. SFO:erna har haft stor betydelse för Göteborgs universitet genom att de i flera fall har resulterat i eller bidragit till centrumbildningar, bland annat Centrum för personcentrerad vård (GPCC) och Sahlgrenska Cancer Center. Andra centrumbildningar har stärkts, såsom Göteborgs atmosfärsvetenskapliga centrum. Samarbetet mellan institutioner och fakulteter inom universitetet och med andra lärosäten har också ökat. Områdena fungerar på så sätt som mötesplatser för samverkan över disciplingränserna och därmed som en del i implementeringen av Vision Universitetet har hela tiden månat om att SFO:erna ska utvecklas ytterligare utöver det som togs fram i ansökningarna. Rektor har därför gett utpekade samordnare i uppdrag att utveckla områdena med avseende på forskning och utbildning samt tillvarata flera kunskapsområden inom universitetet. För detta uppdrag har berörda fakulteter erhållit medel motsvarande halva det tilldelade statsanslaget under , vilket för femårsperioden motsvarar cirka 80 miljoner kronor. För området vårdforskning innebär samfinansieringen ett tillskott om totalt 45 miljoner kronor för perioden I denna satsning ingår att etablera och utveckla GPCC till en erkänd internationell plattform för flervetenskapligt samarbete och stark forskning i nära samarbete med den praktiska vården. Effekterna av rektors samfinansiering av SFO:erna kommer att utvärderas under våren Under 2014 har en nationell utvärdering påbörjats som ska rapporteras till regeringen under våren För de SFO:er som kommer väl ut i utvärderingen förväntas anslaget från staten permanentas. I väntan på att utvärderingen presenteras råder en osäkerhet inom samtliga SFO:er eftersom det finns en osäkerhet om den statliga finansieringen kommer att fortsätta efter Det är inte heller klart i vilken utsträckning det kommer att stå lärosätena fritt att själva avgöra hur medlen från en eventuell framtida statlig finansiering ska användas. Detta gör att flera SFO:er avvaktar med till exempel rekryteringar. Under de fem år som satsningen har pågått har andelen förbrukade medel har stadigt ökat från knappa 58 procent år 2010 till nära 100 procent under Under 2014 redovisar de flesta SFO:erna vid Göteborgs universitet underskott, vilka täcks av tidigare överskott. Denna utveckling avspeglar att det tar tid att bygga upp dessa stora verksamheter till full kapacitet. Samtidigt avvaktar man nu besked om finansiering för 2016 och framåt vilket ger viss återhållsamhet under För 2015 ligger statens anslag och universitetets egen satsning i princip på samma nivå som för 2014, vilket innebär 43 respektive 21 miljoner kronor. 12 (42)

17 Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning 2014 Samfinansiering av EU-projekt Systemet med samfinansiering av EU-projekt, där kostnaden fördelas lika mellan fakultet och universitetsgemensam nivå, har funnits sedan januari Följande tabell visar utbetalda medel för samfinansiering. Samfinansiering av EU-projekt per fakultet (tusen kronor) Fakultet HFS SFS HHFS UFS SA NFS KFS ITFS Nat enheter Summa Not. Minusbelopp motsvaras av återbetalning av tidigare erhållen samfinansiering. Som framgår av tabellen förändrades samfinansieringen av EU-projekt avsevärt mellan 2010 och 2011 och sedan i mindre omfattning för Variationerna mellan och inom fakulteterna är stora. Totalt ses en ökning av samfinansieringen över tiden vilket avspeglar ökade forskningsbidrag från EU. Störst andel av såväl externa medel från EU som samfinansiering har Naturvetenskapliga fakulteten och Sahlgrenska akademin. Att samfinansieringen varierar över tid är en effekt av EUs sätt att betala ut medel till beviljade projekt. Samfinansieringens omfattning är också kopplad till vilken projekttyp det rör sig om och vilka aktiviteter som utförts inom ett projekt samt variationer i växelkurser. Effekterna av samfinansieringssatsningen får främst sökas på ett kvalitativt plan. Den enskilde forskaren upplever en stor lättnad över att inte behöva lägga någon större energi på frågor om samfinansiering. Med tanke på att EU-projekt ibland uppfattas som tungrodda och svårskötta är detta ett välkommet tillskott som gör att mer energi kan läggas på de vetenskapliga delarna i ansökningsarbetet. Genom att samtliga ansökningar som är berättigade till samfinansiering måste passera Forsknings- och innovationskontoret innebär det också en form av kvalitetssäkring och att Göteborgs universitet framstår som en god partner i relation till Europeiska kommissionen. I slutänden underlättar det också arbetet med avtalsskrivning och kontraktsförhandlingar. Samfinansiering av NIH-projekt 2014 var det andra året som Göteborgs universitet samfinansierade forskningsprojekt finansierade av amerikanska National Institutes of Health (NIH). För icke-amerikanska organisationer beviljar NIH åtta procent påslag för vissa indirekta kostnader. Dessa medel får bara användas till vissa typer av kostnader. För att säkerställa korrekt användning av dessa medel särskiljs de i bokföringen. Den berörda institutionen kompenseras genom att de erhåller samfinansiering projektets totala indirekta kostnader. Under 2014 har kronor beviljats som samfinansiering, vilket är en ökning jämfört med förra året. Ökningen beror till stor del på att samfinansieringen har reglerats retroaktivt från juli 2012 under Precis som för EU-samfinansieringen får effekterna främst sökas på ett kvalitativt plan. Utöver de skäl som tas upp ovan tillkommer här att universitetet säkerställer en korrekt hantering av de åtta procent som beviljas från NIH. 13 (42)

18 Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning 2014 Strategisk samfinansiering Under 2013 beslutade rektor om så kallad strategisk samfinansiering. Den strategiska samfinansieringen syftar dels till att kunna erbjuda konkurrenskraftiga villkor för yngre, mycket framgångsrika forskare och dels till att premiera framstående forskning som attraherar stora externa konkurrensutsatta bidrag. För yngre forskare innebär det samfinansiering för Wallenberg Academy Fellows, Riksbankens Jubileumsfond Pro Futura samt Starting grant och Consolidator grant från Europeiska forskningsrådet (ERC). De stora externa konkurrensutsatta bidrag som också är berättigade till samfinansiering är Riksbankens Jubileumsfonds programanslag, FAS-centra (numera Forte), Knut och Alice Wallenbergs projektanslag, Wallenberg Scholars och ERC Advanced Grant. Under 2014 uppgick kostnaderna för denna satsning till tolv miljoner kronor. Detta är en förväntad, kraftig ökning från drygt två miljoner kronor Den stora ökningen beror delvis på att flera projekt som är berättigade till denna samfinansiering beviljades i slutet av Detta i kombination med att projekten ofta löper på fem år gör att kostnaderna för denna samfinansiering förväntas fortsätta öka de närmaste åren. För institutionerna och fakulteterna innebär den strategiska samfinansieringen en ökad tydlighet kring vilka projekt som kommer i fråga för universitetsgemensam samfinansiering. För berörda forskare ger det en trygghet vid ansökan. 14 (42)

19 Göteborgs universitet Utbildning Intern uppföljning 2014 Utbildning Universitetets utbildningsvolym för utbildning på grundnivå och avancerad nivå uppgick till 98,4 procent Detta kan jämföras med 99,2 procent för 2013 och 99,7 procent för Den avräknade totala utbilningsvolymen mätt i helårsstudenter minskade 2014 med 2,6 procent eller 654 avräknade helårsstudenter i jämförelse med Antalet avräknade helårsprestationer (HPR) minskade under samma tidsperiod med 1,2 procent eller 257 helårsprestationer i jämförelse med Fakulteternas genomsnittliga prestationsgrad ökade från 83,3 procent 2013 till 85,5 procent En ökad prestationsgrad innebär ökade anslag för fakulteterna. Antalet studieavgiftskyldiga studenter uppgick 2014 till 132 helårsstudenter, vilket är en ökning med 26 helårsstudenter jämfört med Under 2012 uppgick antalet avgiftskyldiga helårsstudenter till 60. År 2011, vilket var första året för studieavgifter, uppgick antalet betalande helårsstudenter till 44. I och med införandet av systemet med studieavgifter minskade antalet inresande studenter stort men har därefter succesivt fortsatt att öka. Utbildningsvolym och ekonomiskt resultat Antalet helårsstudenter som avräknades mot takbeloppet uppgick till helårsstudenter, vilket var en minskning med 654 helårsstudenter jämfört med föregående år. Sedan 2012 har universitetet minskat sitt avräknade uppdrag mot staten med helårsstudenter. Minskningen av antalet helårsstudenter var planerad och 2014 genomfördes den andra etappen, motsvarande 561 helårsstudenter, i en större minskning av universitetets utbildningsuppdrag. Totalt minskade universitetsstyrelsen utbildningsuppdraget till fakulteterna motsvarande helårsstudenter under 2013 och Avräkningen för 2014 visade att universitetet underproducerade för tredje året i rad. Lärosätets minskade antal avräknade helårsstudenter låg i linje med den nationella utvecklingen. Universitetskanslerämbetet redovisade nyligen statistik (Statistisk analys /10) som visar att antalet studenter i högskolesystemet fortsatte att minska till följd av de omfördelningar som den tidigare regeringen genomförde kring inaktiva studenter och tredjelandstudenter. Antalet helårsstudenter minskade nationellt för tredje året i rad. Utfallet för riket är ännu inte sammanställt, men prognosen visar på en minskning även År 2012 minskade antalet helårsstudenter med respektive år för Prognosen för 2014 visade en minskning om helårsstudenter. Detta innebär att minskningen fortsätter, men sker i långsammare takt än för 2012 och Hela lärosätet redovisade en underproduktion motsvarande 30 miljoner kronor i relation till lärosätets tilldelade takbelopp, varför universitetets sparade överproduktion minskade till 73 miljoner kronor. För Göteborgs universitet är minskningen av 2014 års produktion sannolikt ett resultat av tidigare års neddragningar som med en viss eftersläpning fått effekt under Verksamhetsgrenen utbildning på grundnivå och avancerad nivå (miljoner kronor) Bokfört ekonomiskt resultat Över/underproduktion (+/-) mot staten Takbelopp från staten Avräknat antal helårsstudenter (42)

20 Göteborgs universitet Utbildning Intern uppföljning 2014 Tabellen nedan går inte att summera direkt till ovanstående tabell eftersom tabellen ovan även inkluderar universitetsgemensamma verksamheter och utfallet inom anslagsfördelningen. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå takbelopp 2014, utfall 2014 samt över- och underproduktion per fakultet (miljoner kronor) Fakultet Takbelopp Utfall Över-/under- Över-/under- Över-/under produktion 2014 produktion 2013 produktion 2012 HFS ,9-5 0 SFS , HHFS ,7 2-4 UFS SA , NFS KFS ITFS ,3 6-1 LUN Fakulteternas differenser mellan takbelopp och utfall var generellt små med undantag för ITfakulteten, Lärarutbildningsnämnden och Naturvetenskapliga fakulteten. IT-fakulteten redovisade en överproduktion motsvarande 15,8 procent av sitt takbelopp medan Lärarutbildningsnämnden redovisade en underproduktion motsvarande 8 procent av sitt takbelopp samt Naturvetenskapliga fakulteten som redovisade en underproduktion motsvarande 5,4 procent av sitt takbelopp. För såväl Lärarutbildningsnämnden som Naturvetenskapliga fakulteten innebar avräkningen 2014 en återbetalning till universitetsstyrelsen om 22,4 respektive 9,7 miljoner kronor eftersom utfallet för både Lärarutbildningsnämnden och Naturvetenskapliga fakulteten tillsammans med det ackumulerade underskottet understeg fem procent av tilldelat takbelopp. Under 2012 och 2013 underpresterade Lärarutbildningsnämnden elva respektive tio procent av sitt takbelopp. Både Naturvetenskapliga fakulteten och Lärarutbildningsnämnden har underproducerat under ett flertal år och kommer därför vara föremål för omfördelning av helårsstudenter inför utbildningsuppdraget för 2015 och Den samhällsvetenskapliga fakulteten överproducerade kraftigt under åren 2009 till 2013 vilket delvis balanserat Lärarutbildningsnämndens underproduktion. Från och med 2014 nådde Samhällsvetenskapliga fakulteten dock sitt uppdrag utan större överproduktion, vilket innebar att lärosätet som helhet behövde utnyttja sitt anslagssparande med 30 miljoner kronor. Enligt universitetets interna avräkningsregler används en dämpning som tillåter fakulteterna ett anslagssparade motsvarande fem procent av tilldelat takbelopp, för såväl över- som underskott. Efter 2014 har Lärarutbildningsnämnden ett negativt anslagssparande motsvarande 14,3 miljoner kronor medan NFS har ett negativt anslagssparande om 9,3 miljoner kronor. Vid den interna avräkningen för 2014 kunde tre fakulteter använda sitt ackumulerade anslagssparande för att reglera 2014 års underproduktion; Humanistiska fakulteten, Samhällsvetenskapliga fakulteten och Utbildningsvetenskapliga fakulteten. I samband med 2013 års avräkning var det tre fakulteter som underproducerade (Humanistiska fakulteten, Naturvetenskapliga fakulteten och Lärarutbildningsnämnden), men bara Naturvetenskaliga fakulteten och Lärarutbildningsnämnden behövde återbetala till styrelsen. Utbildningsprofil Under 2014 fortsatte trenden att andelen helårsstudenter som läste utbildningsprogram ökade och uppgick till 68 procent av universitetets utbildningsutbud, vilket var en ökning med två procentenheter från År 2011 utgjorde andelen helårsstudenter inom utbildningsprogram 62,5 procent. 16 (42)

21 Göteborgs universitet Utbildning Intern uppföljning 2014 Ökningen av andelen helårsstudenter inom utbildningsprogram är en effekt av det minskade grundutbildningsuppdraget till fakulteterna under Reduceringen av antalet helårsstudenter lades ut på två år. Bedömningen grundades på att en övervägande del av utbildningarna bedrevs i programform, vilket gjorde omställningen svårare att genomföra under ett år. Under åren har antalet fristående kurser kommit att minska vid lärosätet. Den troligt enskilt största förklaringen till minskningen av antalet fristående kurser härrör från neddragningarna av universitetsstyrelsens minskade utbildningsuppdrag till fakulteterna År 2010 utgjorde antalet helårsstudenter vid fristående kurser 38 procent av totala mängden helårsstudenter. Därefter har andelen årligen minskat och 2014 utgjorde antalet helårsstudenter vid fristående kurs 30 procent. Under 2014 gjorde utbildningsnämnden en analys som pekade på att utbudet av fristående kurs kommit att minska de senaste åren. I ett försök att vända utvecklingen initierade Utbildningsnämnden riktade insatser till förmån för fristående kurser. Antalet studenter som läste på distans fortsatte att öka under 2014, om än i blygsam omfattning, och utgjorde endast 1,4 procent av det totala antalet helårsstudenter. Med hänvisning till tabellen nedan, som visar utbildning fördelad mellan fristående kurser och program, har mycket små förändringar kunnat påvisas mellan åren. Andelen fristående kurser på grundnivå har minskat marginellt mot föregående år och andelen utbildning i program på grundnivå har ökat något. Under den senaste femårsperioden har fristående kurser fått stå tillbaka till förmån för program på både grundnivå och avancerad nivå. Andel utbildning fördelad på grundnivå och avancerad nivå fristående kurser och program (procent) Fristående kurs grundnivå Fristående kurs avancerad nivå Program grundnivå Program avancerad nivå Källa: Datalagret mätt som andel av helårsstudenter Söktrycket till Göteborgs universitet var fortsatt högt och inför höstterminen 2014 låg Göteborgs universitet på andra plats avseende förstahandssökande i riket. I sökstatistiken gällande topp 20 mest sökta utbildningarna höstterminen 2014 skedde små förändringar i jämförelse med samma period 2013 och här återfanns fyra program tillhörande Göteborgs universitet. De program som hade flest sökande under höstterminen 2014 var juristprogrammet följt av läkarprogrammet, vilket också var fallet höstterminen Universitetets studenter I följande diagram visas de län som studenterna kom ifrån, som började sina studier vid Göteborgs universitet vårterminen Likt tidigare år var den dominerande rekryteringsbasen Västra Götalands län, även om andelen krympte med två procent jämfört med föregående år. Närområdet Västra Götaland har varit den största rekryteringsbasen sedan I diagramet visar posten Okänt 22 procent den näst största andelen. Detta innebär att uppgift om regional härkomst saknas, vilket oftast innebär att det rör sig om utländska studenter. Posten Okänt har ökat sedan 1993 och kommit att bli den näst största rekryteringsposten under de senaste fyra åren. I diagramet finns också Övriga län. Detta är en sammanslagning av de län där studentrekryteringsandelen är under en procent. 17 (42)

22 Göteborgs universitet Utbildning Intern uppföljning 2014 Hemlän för de högskolenybörjare som påbörjade studier på GU Östergötlands VT-14 län Övriga län 2% 9% Jönköpings län 2% Skåne län 3% Stockholms län 4% Hallands län 5% Okänt 22% Västra Götalands län 53% Källa: UKÄ Databas I jämförelse med andra stora lärosäten visar den nationella statistiken på att geografisk närhet spelar stor roll i studenternas val av lärosäte. En stor andel av universitetens upptagningsområden för nya studenter är geografiskt närbelägna län. Till exempel framkommer för Stockholms universitet att endast tre procent av nybörjarna kommer från Västra Götalands län medan nära 63 procent kommer från Stockholms län. Övriga jämförbara universitet som Lunds universitet, Umeå universitet samt Uppsala universitet uppvisar en större geografisk spridning i sin rekryteringsbas än Göteborgs universitet och Stockholms universitet. Fortfarande utgör dock geografiskt närbelägna län största eller näst största rekryteringsområdet. Uppsala universitet och Lunds universitet har okänt som största post vilket tyder på en stor andel utländska studenter. Andel högskolenybörjare med högutbildade föräldrar (procent) År Riket GU LU SU UmU UU Källa: Universitet och högskolor Årsrapporter (2014 års underlag är ännu ej klart) Tabellen ovan visar andelen studenter där minst en av föräldrarna klassificeras om högutbildad. Att klassificeras som högutbildad innebär i detta sammanhang att minst en av föräldrarna har en högskoleutbildning om tre år eller mer. Generellt är förändringarna små mellan åren för samtliga lärosäten, med undantag för Lunds universitet som har haft en stabil ökning under perioden Andelen för Göteborgs universitet har i princip varit oförändrad under perioden. Sett till hela riket har andelen högskolenybörjare med högskoleutbildade föräldrar ökat från 29 procent år 2007 till 37 procent 2013, vilket motsvarar en ökning på 27 procent. 18 (42)

23 Göteborgs universitet Utbildning Intern uppföljning 2014 Andel studenter med utländsk bakgrund (procent) År Riket GU LU SU UmU UU Källa: Universitet och högskolor Årsrapporter (2014 års underlag är ännu ej klart) Nybörjarstudenter med utländsk bakgrund definieras i detta material som att de antingen är födda utomlands eller att båda föräldrarna är födda utomlands. I uppgiften inkluderas även inresande studenter. Göteborgs universitet ligger på samma nivå som snittet för riket och har endast redovisat marginella skillnader under mätperioden. Universitetskanslerämbetets kvalitetsutvärdering Sedan 2013 får universitet och högskolor som uppnår en mycket hög kvalitet i sina utbildningar en uppmuntran och bekräftelse genom ökad resurstilldelning. Den kvalitetsbaserade resurstilldelningen började gälla 2012 och enligt regeringen beräknas den vara fullt utbyggd år 2015 och omfattar då totalt 295 miljoner kronor. Det är inte klarlagt om satsningen kommer att fortsätta Det är Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingar som är styrande för hur resursfördelningen av de särskilda kvalitetsmedlen ser ut mellan lärosätena. De universitet och högskolor med utbildningar på grundnivå och avancerad nivå som får det högsta omdömet mycket hög kvalitet, premieras genom en förstärkt resurstilldelning. Den kvalitetsbaserade resurstilldelningen syftar till att vara kvalitetsdrivande genom att skapa incitament för universitet och högskolor att sträva mot en allt högre kvalitet i utbildningarna. För utvärderingar som gjordes under 2012, uppgick Göteborgs universitets andel av anslaget till ungefär 14 procent, vilket genererade 13,5 miljoner kronor som delades ut under För utvärderingar som utfördes under 2013 uppgick Göteborgs universitets andel till 5,7 procent, vilket gav en utdelning på lite drygt 11 miljoner kronor som tilldelades under Under 2014 gjorde UKÄ sina sista utvärderingar av utbildningarna på landets lärosäten. Utfallet för Göteborgs universitet blev 8 utbildningar med omdömet mycket hög kvalitet. Totalt erhöll Göteborgs universitet i denna sista utvärdering totalt 16,8 miljoner kronor, vilket utgjorde 5,7 procent av det totala anslaget för kvalitetsbaserad resurstilldelning. Tilldelningen av anslaget sker under 2015, men utvärderingarna och besluten togs under Den minskade andelen kvalitetsmedel mellan 2012 och 2013 förklaras av antalet helårsekvivalenter och examina med betyget mycket hög kvalitet. Utfallet relateras till andra lärosätens utfall och anger därmed Göteborgs universitets andel av kvalitetsmedlen. Under utvärderingarna behöll Göteborgs universitet sin position i relation till andra lärosäten. Under perioden november 2013 till oktober 2014 hade 78 utbildningar inom Göteborgs universitet genomgått kvalitetsutvärdering, varvid åtta fick betyget mycket hög kvalitet. Hela utvärderingsperiodens ( ) samlade resultat anges i tabellen nedan, både för Göteborgs universitet och för de jämförbara universiteten. Sett till det totala antalet granskade utbildningar i förhållande till antalet utbildningar med högsta betyg mycket hög kvalitet placerar sig Göteborgs universitet tillsammans med Umeå universitet på lägsta placering i jämförselgruppen. 19 (42)

24 Göteborgs universitet Utbildning Intern uppföljning 2014 Universitetskanslerämbetets kvalitetsutvärdering Lärosäte GU LU SU UmU UU Bristande kvalitet Hög kvalitet Mycket hög kvalitet Mycket hög kvalitet, procentuell andel av utvärderade utbildningar 16% 20% 23% 15% 20% Summa utvärderade utbildningar Källa: Universitetskanslerämbetet databas: Resultatsök Utbildning på forskarnivå Göteborgs universitet har under den senaste tioårsperioden haft en fallande trend när det gäller antalet doktorander. Under perioden har antalet doktorander minskat varje år med undantag för Under den angivna perioden ( ) har antalet doktorander på Göteborgs universitet minskat med 28 procent. Samma trend kan skönjas vid flera universitet. I jämförelsegruppen nedan utmärker sig Göteborgs universitet då den nedåtgående kurvan lutar starkare, längre och mer konstant än övriga jämförbara lärosäten Antal doktorander jämförbara universitet GU LU SU Umu UU Källa: UKÄ och SCB- Statistiska meddelanden (UF 21 SM 1401) Under tidsperioden minskade samtliga lärosäten antalet doktorander i varierande grad. Lunds universitet minskade antalet doktorander till och med 2007 och har därefter gjort en kraftig expansion av antalet doktorander som för 2013 ökade med 573 individer i jämförelse med 2008, vilket motsvarar en ökning på 25 procent. Under tidsperioden har Stockholms universitet minskat antalet doktorander med 15 procent, Umeå universitet med 14 procent och Uppsala universitet med 11 procent. Vid 2007 uppstod ett trendbrott, det minskande antalet doktorander bromsades upp och stabiliserades, med undantag för Göteborgs universitet. Vid Göteborgs universitet fortsätter antalet doktorander att minska och under perioden minskade antalet doktorander med 16 procent, under samma period var ökningen för Lunds universitet 17 procent. För Stockholms och Umeå universitet var minskningen fyra respektive tre procent och för Uppsala universitet ökade antalet doktorander med fem procent. 20 (42)

25 Göteborgs universitet Utbildning Intern uppföljning 2014 Utbildning på forskarnivå olika lärosäten GU LU SU UmU UU Nybörjare Aktiva forskarstuderande HT Anställning doktorand Andel anställning doktorand (helårs-) % 71% 62% 67% 68% Andel utländska doktorander (HT13) 17% 27% 33% 30% 33% Doktorsexamina Källa: Universitet och högskolor Årsrapporter samt UKÄ och SCBs Statistiska meddelanden (UF 21 SM års underlag ännu ej klart) Antalet nybörjare minskade 2013 jämfört med 2012, i princip var utvecklingen densamma för samtliga lärosätena enligt tabellen ovan. Undantaget är Lunds universitet som uppvisade en marginell ökning. Aktiva forskarstuderande minskade på Göteborgs universitet jämfört med föregående år, medan samma kategori ökade på Lunds universitet. Andelen doktorsexamina ökade kraftigt på Lunds universitet och på Uppsala universitet jämfört med , men under skedde istället en kraftig minskning för nämnda lärosäten. För Göteborgs universitet ökar antalet doktorsexamina, från 233 år 2012 till 275 år Andelen utländska doktorander uppvisade för samtliga lärosäten mindre variationer mellan 2012 och Aktiva studerande på forskarnivå GU LU SU UmU UU Källa: Universitet och högskolor Årsrapporter (2014 års underlag ännu ej klart) Antalet aktiva på forskarnivå har minskat något jämfört med föregående år. Sedan 2007 har trenden varit svagt fallande med undantag för år Lunds universitet har haft en kraftig uppgång sedan 2008 och ökat ytterligare mellan Likaså Uppsala universitet har haft en uppgång sedan år Resterande lärosäten har haft en oförändrad status med undantag för Göteborgs universitet, som minskar. 21 (42)

26 Göteborgs universitet Utbildning Intern uppföljning Doktorandnybörjare GU LU SU UmU UU Källa: Universitet och högskolor Årsrapporter I ovanstående diagram visas hur antalet doktorandnybörjare varierat under perioden Den ökning Göteborgs universitet har haft sedan 2007 avbröts 2012 med en nedgång motsvarande 17 individer jämfört med föregående år och under 2013 fortsatte antalet doktorandnybörjare att minska. För samtliga lärosäten i tabellen minskade antalet doktorandnybörjare med undantag för Lunds universitet som i princip tangerade förra årets siffror. Antalet doktorander har för Lunds universitet främst ökat inom området Medicin/hälsovetenskap, en ökning med 51 procent under perioden 2007 till Sannolikt beror en stor del av ökningen på regeringens satsning på strategiska forskningsområden, där Lunds universitet hade stor framgång. För att få ett eget verktyg för att synliggöra utvecklingen av universitetets andel doktorander med utländsk bakgrund följs uppgifter om de nyantagna forskarstuderandes behörighetsgivande examen (eller motsvarande) upp. Nedanstående tabell visar den behörighetsgivande bakgrunden för 2014 års nyantagna aktiva forskarstuderande utifrån tre kategorier Examen från utländskt lärosäte, Examen från Göteborgs universitet och Examen från annat svenskt lärosäte. Underlaget är framtaget i samband med universitetets senaste samlade årsuppföljning och bygger på uppgifter från Ladok som därefter har granskats av respektive fakultet. Notera att de uppgifter som presenteras nedan inte nödvändigtvis kommer att vara identiska med de uppgifter som kommer från Universitetskanslerämbetets statistikdatabas (när de väl blir tillgängliga för 2014). Exempelvis kan en bedömning om huruvida en doktorand är att klassa som ny vid byte av forskningsämne ha hanterats olika. Examen från utländskt lärosäte Examen från Göteborgs universitet Examen från annat svenskt lärosäte Summa (procent) Antal individer Andel kvinnor/män (procent) HFS /21 SFS /38 HHFS /62 UFS /9 SA /43 NFS /50 KFS /33 ITFS /71 TOTALT /41 Tabellen indikerar de stora skillnader i volym forskarutbildning som universitetet har, där Sahlgrenska akademin står för nästan hälften av universitetets totala antal nyrekryterade doktorander 22 (42)

27 Göteborgs universitet Utbildning Intern uppföljning Den fakultet som idag har störst andel internationellt rekryterade doktorander är den naturvetenskapliga fakulteten följt av Handelshögskolan och den samhällsvetenskapliga fakulteten. Kostnader för utbildning på forskarnivå Tabellen visar kostnaden för utbildning på forskarnivå under åren 2012 till De totala kostnaderna har minskat med två procent mellan 2013 och Ökningen av kostnaderna mellan 2012 och 2013 med drygt nio procent berodde bland annat på beslut om doktorandanställning från första dagen. Kostnader för utbildningen på forskarnivå (miljoner kronor) 2014 %-andel 2013 %-andel 2012 %-andel Lönekostnader/övriga personalkostnader % % % Driftkostnader, lokaler och avskrivningar 71 14% 73 14% 69 14% Indirekta kostnader % % % Summa (42)

28 Göteborgs universitet Personal Intern uppföljning 2014 Personalekonomisk redovisning Antal anställda Antalet anställda vid universitetet fortsatte att öka under 2014 även om ökningen var liten, 0,4 procent, från personer år 2013 till personer i december Antalet årsarbetare har ökat med en procent, vilket är en ökning med 50 årsarbetare jämfört med föregående år. Antalet undervisande och forskande personal har ökat med 3,7 procent och utgör totalt årsarbetare. Ökningen beror till viss del på att antalet meriteringsanställningar har ökat med drygt 50 personer jämfört med föregående år. Främst är det postdok-anställningar som ökat men en viss ökning har också skett inom kategorin biträdande universitetslektor. Flera fakulteter har under året arbetat aktivt för att öka antalet meriteringsanställningar, bland annat Utbildningsvetenskapliga fakulteten och Sahlgrenska akademin. Antalet anställda forskarstuderande fortsätter däremot att minska från 734 till 699 årsarbetskrafter, en minskning med 4,8 procent. Kategorierna bibliotekspersonal och administrativ samt teknisk personal minskar något, men är i stort sett oförändrade i relation till föregående år. Minskningen jämfört med föregående år är drygt 0,3 procent, från till årsarbetskrafter. Personalekonomisk uppföljning 2014 jämfört med åren , framgår av nedanstående sammanställning. Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall PERSONAL Antal anställda Förändring från föregående år (procent) 0,4 1,9-0,5 3,6 4,2 Antal årsarbetare Förändring från föregående år (procent) 1,0 2,1 0,5 3,1 3,1 Antal årsarbetare per personalkategori Undervisande personal Annan undervisande och forskande personal Forskarstuderande Teknisk personal Administrativ personal Bibliotekspersonal Total Andel administrativa årsarbetare i relation till totalt antal (procent) Sjukfrånvaro (procent) 2,6 2,5 2,3 2,2 2,1 EKONOMI Personalkostnadernas andel av totala kostn (procent) Förändring från föregående år (procent) 0,9 2,2 0,1 2 0,7 Kostnader för arvoden (tusen kronor) Andel arvodeskostnader i relation till total personalkostnad (procent) 2,8 3,2 3,2 3,5 3,0 1 avser december respektive år inklusive externfinansierade adjungerade utan lön (ej avlönade från GU). Borttagna är tjänstlediga annan anställning samt 100 procent tjänstlediga hela månaden. 24 (42)

29 Göteborgs universitet Personal Intern uppföljning 2014 Under perioden 2010 till 2014 har antalet anställda ökat med drygt 300 personer och antalet årsarbetare har ökat med 335. Att antalet årsarbetare ökar i relation till antalet anställda innebär en positiv utveckling mot ett ökat antal heltidsanställningar under femårsperioden. Andelen administrativa årsarbetare ligger kvar på samma nivå som föregående år och utgör 23 procent av det totala antalet årsarbetare. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har under den redovisade perioden varit svagt ökande och låg 2014 på 2,6 procent jämfört med 2,5 procent under Sjukfrånvaron i staten (hela sektorn) var 3,2 procent av tillgänglig arbetstid år Antalet långtidssjukskrivningar (>60 kalenderdagar) har stigit kontinuerligt sedan 2012, men ser nu ut att ha stabiliserats. Kvinnors sjukfrånvaro har ökat något medan mäns sjukfrånvaro är oförändrad, något som även överensstämmaner med sjukstatistiken för riket som helhet. En kontinuerlig uppföljning av sjukskrivningar med tidiga rehabiliteringsinsatser bidrar till låg sjukfrånvaro. Universitetet har en förmodad underrapportering i sjukskrivningsstatistiken vilket leder till minskade möjligheter för chefer att se mönster i sjukskrivningstalen och därmed vidta åtgärder för att förebygga exempelvis långtidssjukskrivningar. Liksom tidigare varierar sjukfrånvaron mellan olika verksamheter och kategorier anställda med de högsta siffrorna bland lokalvårdare (7,5 procent) och bibliotekspersonal (4,9 procent). Båda kategorierna uppvisar dock en minskad sjukfrånvaro jämfört med föregående år. Personalkostnader Personalkostnadernas andel av de totala kostnaderna ökar under perioden 2010 till 2014, från 59 till 62 procent. Förändringen från 2013 till 2014 var 0,9 procent att jämföra med 2,2 procent mellan 2012 och I relation till de totala personalkostnaderna minskar arvodeskostnaderna från 3,2 procent för föregående år till 2,8 procent för Minskade kostnader för arvoden innebär att andelen tim- och visstidsanställda minskar, vilket är en positiv utveckling i förhållande till rådande målsättning. Förutom nämnda volymökningar påverkas kostnaderna av en högre lönenivå som följd av lönerevisionen och en förändrad lönestruktur i samband med nyrekryteringar. Fördelning på personalkategori och anställningsform Universitetet har en relativt stor andel visstidsanställda, vilket är naturligt med hänsyn till den verksamhet som bedrivs. Andelen visstidsanställda fortsätter att minska och utgör 39 procent för 2014, att jämföra med 40 procent för 2013 och 41 procent för Andelen visstidsanställda minskar inom personalkategorierna annan undervisande och forskande personal, administrativ personal samt bibliotekspersonal medan personalkategorin teknisk personal ligger kvar på samma nivå som föregående år. Det är endast inom kategorin undervisande personal som det sker en mindre ökning, 1 procent, av andelen visstidsanställningar jämfört med Ökningen beror till stor del på att meriteringsanställningarna har ökat. Högst andel visstidsanställda finns inom kategorierna annan undervisande och forskande personal samt undervisande personal, 51 respektive 36 procent. De utökade möjligheterna, utöver lagen om anställningsskydd, att tidsbegränsa anställningar enligt högskoleförordningen och kollektivavtal inom gruppen undervisande personal medför att andelen visstidsanställda inom högskolesektorn generellt sett är hög. 25 (42)

30 Göteborgs universitet Personal Intern uppföljning 2014 Antal personer** per personalkategori uppdelat på kön och anställningsform, tillsvidareanställning (tv) eller visstidsanställning (vt).* K M K M Summa Total % Personalkategori tv tv vt vt tv vt vt Undervisande personal Annan undervisande o. forskande personal Forskarstuderande Teknisk personal Administrativ personal Bibliotekspersonal *En person kan vara innehavare av både en tillsvidare- och en visstidsanställning Anställda uppdelat på kön, ålder och anställningsform Andelen visstidsanställningar varierar beroende på åldersgrupp, men förefaller relativt jämt fördelad i relation till kön. I likhet med könsfördelningen i personalsammansättningen i stort är kvinnor i majoritet avseende andelen visstidsanställningar. Åldersgruppen upp till 29 år har den största andelen visstidsanställningar och skiljer tydligt ut sig i förhållande till övriga ålderskategorier. Skillnaden förklaras till stor del av en betydande andel doktorander samt att instegsjobb inom kategorierna teknisk och administrativ personal ofta innefattar olika typer av visstidsanställningar. I åldersgruppen upp till 29 år har 83 procent av kvinnorna en visstidsanställning medan motsvarande siffra för männen är 92 procent. I åldersgruppen år har skillnaden mellan andelen visstidsanställningar och andelen tillsvidareanställningar utjämnats. Andelen som har en visstidsanställning är 44 procent för både män och kvinnor. Inom åldersspannet ryms en hög andel meriterings- och doktorandanställningar. I åldersgruppen över 50 år har andelen visstidsanställningar minskat för kvinnor till 19 procent och för männen till 22 procent. ** En person kan vara innehavare av både en tillsvidare- och en visstids- anställning Pensionsavgångar - tillsvidareanställda som fyller 65 år Under perioden kommer drygt 635 anställda att fylla 65 år. Den årsvisa fördelningen är förhållandevis jämn, omkring 130 personer/år uppnår pensionsålder fram till och med beräknas de personer som fyller 65 år minska till omkring 120 personer. Under 2015 kvarstår 124 personer över 65 år i sin anställning. Medelåldern för de anställda är förhållandevis hög och en stor andel kommer att pensioneras under den närmaste tioårsperioden. Av samtliga tillsvidareanställda beräknas 35 procent gå i pension till och med Av universitetets tillsvidareanställda professorer, universitetslektorer, universitetsadjunkter och övrig undervisande och forskande personal det vill säga kärnkompetensen 26 (42)

31 Göteborgs universitet Personal Intern uppföljning 2014 beräknas 42 procent avgå med ålderspension under perioden. Möjligheten att kvarstå i anställningen till 67 år innebär en viss osäkerhet i prognosen. Internationell rekrytering Universitetsövergripande kan det konstateras att antalet internationellt rekryterade anställda har ökat under perioden Störst förändring sedan RED10 har åstadkommits vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Samhällsvetenskapliga fakulteten och Humanistiska fakulteten där andelen internationellt rekryterade anställda ökat väsentligt. Naturvetenskapliga fakulteten har en minskad andel internationellt rekryterade anställda medan övriga fakulteter har en svagt ökad rekrytering. För perioden har andelen externt rekryterad personal (ej disputerade vid Göteborgs universitet) ökat från 38 procent till 53 procent. Uppgifterna i nedanstående tabell är hämtade från fakulteternas återrapportering i samband med årsredovisningen för Antal nyrekryterade fördelade efter lärosäte för avlagd doktorsexamen 27 (42)

32 Göteborgs universitet Personal Intern uppföljning 2014 För 2014 återfinns den största andelen internationellt rekryterad personal inom meriteringsanställningarna. Även avseende personalrörlighet mellan lärosäten i Sverige utgör meriteringsanställningarna en betydande andel och den största andelen återfinns inom kategorin lektorer. Bland de nyrekryterade som inte har en doktorsexamen från Göteborgs universitet är andelen män högre än andelen kvinnor. Det motsatta förhållandet råder för den grupp som disputerat vid universitetet. Antal nyrekryterade 2014 fördelade på tjänstekategori och lärosäte Insatser för att öka andelen internationellt rekryterad personal pågår vid samtliga fakulteter. Genom att använda etablerade nätverk, internationella konferenser och webbplatser för internationella akademiska sammanslutningar har information om universitetets utlysningar synliggjorts. Direkt rekrytering av internationell personal har möjliggjorts genom kallelseförfarandet till professor samt genom attraktiva villkor för gästlärare och gästforskare. En utmaning, vilken påtalas i fakulteternas återrapportering inför årsredovisningen, är svårigheter att hitta internationella sökande med tillräckliga kvalifikationer till läraranställningar. Främst är det avsaknaden av tillräckliga pedagogiska kvalifikationer samt språkliga färdigheter som utgör ett hinder. En ytterligare utmaning är att bibehålla den sökandes intresse under rekryteringsprocessen. En allt för lång rekryteringsprocess kan innebära att kvalificerade sökande hinner få andra erbjudanden och väljer andra arbetsgivare. Att skapa förutsättningar för en snabbare och mer effektiv rekryteringsprocess är ett pågående arbete. Jämställdhet och likabehandling Inom personalområdet arbetar universitetet systematiskt för att representationen utifrån kön ska vara jämställd i varje anställnings- och personalkategori. Ett brett rekryteringsunderlag ska skapas inför varje anställning och sökande av underrepresenterat kön, med annan social, kulturell och språklig bakgrund än majoriteten av de anställda, ska särskilt uppmuntras att söka. Jämställdhets- och likabehandlingsperspektiven ska tillämpas i rekrytering av undervisande, forskande (inklusive doktorander), teknisk och administrativ personal. Universitetskanslerämbetet har under 2014 granskat universitetets lärarrekryteringar ur ett jämställdhetsperspektiv. I de slumpmässigt utvalda rekryteringar som granskades framkom att universitetet systematiskt tillämpar högskoleförordningens regelverk avseende jämställdhet i rekryteringsprocessen. Universitetets lärarförslagsnämnder har en jämställd representation och jämställdhet beaktas vid sakkunnigförfarandet, i utlysningstexter samt i uppdrag till sökkommittéer. 28 (42)

33 Göteborgs universitet Personal Intern uppföljning 2014 Utifrån personalsammansättning är universitetet en kvinnodominerad arbetsplats (58 procent kvinnor), men befinner sig ändå inom ramen för den 40/60 fördelning som används som riktmärke rörande kvantitativ jämställdhet. Inom primärt två personalkategorier är könsfördelningen påtagligt skev och föranleder åtgärder, dels inom kategorin professorer (vilken redovisas för ovan), dels inom kategorin administrativ personal där andelen kvinnor är 77 procent och andelen män är 23 procent. Förhållandet har varit relativt konstant över tid och utgör en utmaning för verksamheten. Flertalet fakulteter beskriver svårigheter i att bryta den ojämställda könsfördelningen inom sina respektive anställningskategorier, vilket är ett problem som även återspeglas i den könsuppdelade arbetsmarknaden i stort. Universitetets likabehandlingsarbete har under 2014 granskats av Diskrimineringsombudsmannen. Aktuell policy och handlingsplan har tillsammans med föregående styrdokument granskats utifrån diskrimineringslagens krav på aktiva åtgärder. I Diskrimineringsombudsmannens utlåtande förklarar sig tillsynsmyndigheten nöjd med utformningen av universitetets arbete inom området. Vid uppföljning av verksamhetens interna likabehandlingsplaner framkommer dock att flertalet institutioner/- motsvarande saknar handlingsplan för området (24 procent). Ett utvecklingsarbete pågår för att förenkla och effektivisera arbetet med handlingsplaner och aktiva åtgärder genom anpassning till planerings- och uppföljningsarbetet inom Vision (42)

34 Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning 2014 Ekonomisk redovisning Ekonomiskt resultat Universitetet redovisar som årets resultat ett samlat överskott på 51 miljoner kronor. Mellan de olika verksamhetsgrenarna fördelar sig resultatet med överskott inom forskning och utbildning på forskarnivå på 31 miljoner kronor och inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå på 20 miljoner. Intäkterna har fortsatt att öka med 137 miljoner kronor, en ökning med (två procent jämfört) med föregående år. Kostnaderna har också ökat med 201 miljoner kronor, vilket motsvaras av en ökning på 3,6 procent. Inför de senaste budgetåren har det tagits en rad initiativ och beslut om strategiska satsningar som berör både forskningsverksamheten och utbildningen. Dessa satsningar har inneburit, och kommer fortsatt att innebära, stimulans till nyanställningar och ökade kostnader för infrastruktur. En stor del av dessa satsningar har gett förväntade kostnadsökningar. Exempelvis har antalet årsarbetare ökat med sju procent (335 årsarbetare) mellan 2010 och Med beaktande av det relativt stora överskottet från 2013 lades en budget för 2014 med ett beräknat överskott på 30 miljoner kronor. Denna prognos reviderades under året till ett beräknat nollresultat. Revideringen gjordes då personaluppföljningen indikerade en större och ökande anställningsvolym än beräknat. Resultatutveckling under 2014, jämfört med budget och med utfallet för åren , framgår av följande sammanställning (miljoner kronor). Bokslut Prognos Budget Bokslut Bokslut Bokslut / Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter o andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Verksamhetsutfall Resultat från andelar i hel- och delägda företag -1, ,5-4,3 1,5 Transfereringar Finansiering av bidrag Lämnade bidrag Saldo Årets kapitalförändring (42)

35 Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning 2014 Ekonomisk utveckling under året Intäkter av anslag uppgår till miljoner kronor och ökar med 141 miljoner kronor eller knappt fyra procent jämfört med föregående års utfall. Intäkter av anslag utgör 67 procent av den totala finansieringen. Av anslagen används 21,5 miljoner kronor till finansiering av transfereringar. Anslaget till utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökar till följd av fler utbildningsplatser för läkare och tandläkare. Anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå ökar genom en förstärkning av basanslaget med 58 miljoner kronor och genom en anslagsökning till konstnärlig forskning. Dessutom innebär den generella pris- och löneomräkningen en höjning av anslagsbeloppen. I nedanstående tabell redovisas intäkter av anslag och dess utveckling för respektive tertial under 2013 och Anslag, miljoner kronor 2013 T T T T T T Intäkter av avgifter och andra ersättningar uppgår till 445 miljoner kronor, vilket är en relativt kraftig minskning med 62 miljoner kronor jämfört med föregående år. I procent räknat en minskning med tolv procent jämfört med föregående år. En stor del av de minskade avgiftsintäkterna beror på att så kallad resurssamordning numera redovisas som intäkter av bidrag. Intäkter av avgifter och andra ersättningar utgör nio procent av den totala finansieringen. Intäkter av uppdragsutbildning uppgår till 65 miljoner kronor vilket är i paritet med föregående år. Den största delen av uppdragsutbildningar sker gentemot andra statliga myndigheter. Intäkter av uppdragsforskning uppgår till 160 miljoner kronor och minskar med fem procent. Även här härrör den största andelen från statliga myndigheter. Intäkter av beställd utbildning uppgår till 20 miljoner och ökar med nio procent. Avgifter från avgiftsskyldiga studenter uppgår till drygt 13 miljoner kronor och ökar med nästan tolv procent. Ersättningar för upplåtande av bostadslägenheter till studenter och gästforskare uppgår till 26 miljoner kronor och ökar med 14 procent. Avgifter enligt Avgiftsförordningen ( 4) uppgår totalt till 116 miljoner kronor och minskar med hela 36 procent. Minskningen beror på tidigare nämnda förändring av den så kallade resurssamordningen. Övriga ersättningar och försäljningsintäkter uppgår till 42 miljoner kronor. Dessa intäkter ökar med 16 procent jämfört med föregående år. I nedanstående tabell redovisas intäkter av avgifter och andra ersättningar och dess utveckling för respektive tertial under 2013 och Avgifter och andra ersättningar, miljoner kronor 2013 T T T T T T Intäkter av bidrag uppgår till miljoner kronor och ökar med 67 miljoner kronor eller drygt fem procent jämfört med föregående år. Intäkter av bidrag utgör 25 procent av den totala finansieringen. De löpande bidragsinkomsterna har ökat med 106 miljoner kronor, vilket motsvaras av en ökning på sju procent. Skillnaden mellan redovisade intäkter och löpande inkomster redovisas som ökade oförbrukade bidrag. 31 (42)

36 Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning 2014 I nedanstående tabell redovisas intäkter av bidrag och dess utveckling för respektive tertial under 2013 och Bidrag, miljoner kronor 2013 T T T T T T Bidragsinkomsterna fördelat på olika grupper av finansiärer, visar att: bidrag från forskningsråden utgör 46 procent och har ökat med 30 procent under den senaste fem årsperioden, bidrag från andra statliga myndigheter utgör nio procent och har minskat med nästan 13 procent under de senaste fem åren, bidrag från stiftelser och andra svenska organisationer och företag utgör 33 procent och har ökat med åtta procent under de senaste fem åren, bidrag från Europeiska unionen utgör åtta procent och har ökat med 24 procent under de senaste fem åren, samt bidrag från utländska företag och organisationer utgör fyra procent och har ökat med 50 procent under de senaste åren. Följande tabell anger bidragsintäkternas utveckling under åren 2010 till Bidrag, miljoner kronor Forskningsråd Övriga statliga givare Övriga svenska givare EU Utländska givare De finansiella intäkterna uppgår till 22 miljoner kronor och är lägre än föregående år. Minskningen av de finansiella intäkterna motsvaras av nio miljoner kronor jämfört med 2013, vilket beror på det extremt låga ränteläget. Av de finansiella intäkterna utgörs merparten av ränteintäkter, 13 miljoner kronor, från inlåningsräntan hos Riksgälden och sex miljoner kronor avser avkastning från egna fonder med mera. Sammantaget uppgår verksamhetens intäkter till miljoner kronor och ökar med 137 miljoner kronor eller två procent, jämfört med föregående år. I följande tabell redovisas de samlade intäkterna och dess utveckling för respektive tertial under 2013 och (42)

37 Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning 2014 Summa intäkter, miljoner kronor 2013 T T T T T T Personalkostnaderna uppgår till miljoner kronor och ökar med 136 miljoner kronor eller 4 procent jämfört med föregående år. Dessa kostnader utgör 62 procent av den totala resursanvändningen. Av kostnaderna utgör direkta löner och andra ersättningar miljoner kronor och miljoner kronor arbetsgivaravgifter, avsättningar till pensioner samt övriga personalkostnader (bland annat företagshälsovård, kompetensutveckling med mera) på 94 miljoner kronor. Jämfört med föregående år ökar de totala personalkostnaderna med 153 miljoner kronor eller 4,5 procent. Av ökningen utgör nästan 120 miljoner kronor effekter av nya löneavtal. Jämfört med 2013 har antalet årsarbetskrafter ökat med 51 årsarbetare. Den ökade personalvolymen beräknas ha gett kostnadsökningar om drygt 35 miljoner kronor på årsbasis. I nedanstående tabell redovisas personalkostnaderna och dess utveckling för respektive tertial under 2013 och Personalkostnader, miljoner kronor 2013 T T T T T T Lokalkostnaderna uppgår till 649 miljoner kronor och utgör elva procent av den totala resursanvändningen. Jämfört med föregående år ökar lokalkostnaderna med 21 miljoner kronor eller drygt tre procent. Av kostnadsökningen utgörs nio miljoner kronor av en avsättning med anledning av att hyrda lokaler kommer att sägas upp under Av lokalkostnaderna utgör 598 miljoner kronor hyreskostnader och 42 miljoner kronor övriga kostnader för fastighetsdrift. Hyreskostnaderna ökar med drygt två miljoner kronor medan driftkostnaderna minskar med två procent jämfört med föregående år. Lokalytan uppgick till m 2, vilket är en nettoökning på m 2 jämfört med föregående år. Volymförändringen beror främst på tillkommande temporära lokalytor för personalenheten, tillkomande lokaler för INFRA-staben samt på minskad lokalyta vid Världskulturmuseet. I nedanstående tabell redovisas lokalkostnaderna och dess utveckling för respektive tertial under 2013 och Lokalkostnader, miljoner kronor 2013 T T T T T T Övriga driftkostnader uppgår till miljoner kronor och ökar med endast 20 miljoner kronor eller 1,5 procent jämfört med föregående år. Övriga driftkostnader utgör 23 procent av den totala resursanvändningen. Jämfört med föregående år ökar kostnaderna för: Tjänster hos annan huvudman (främst Chalmers) uppgår till 109 miljoner kronor och ökar med 23 procent Resor uppgår till 103 miljoner kronor och ökar med sju procent 33 (42)

38 Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning 2014 Jämfört med föregående år minskar kostnaderna för: Datatjänster uppgår till 103 miljoner kronor och minskar med åtta procent Konsulttjänster uppgår till 64 miljoner kronor och minskar med 14 procent Kostnader för klinisk utbildning och forskning inom läkar- och tandläkarutbildningen omfattar 505 miljoner kronor, en ökning med 14 miljoner kronor jämfört med föregående år. I nedanstående tabell redovisas övriga driftkostnader och dess utveckling för respektive tertial under 2013 och Övriga driftskostnader, miljoner kronor 2013 T T T T T T Finansiella kostnader samt avskrivningar motsvarar 193 miljoner kronor och utgör tre procent av den totala resursanvändningen. Kapitalkostnaderna ökar med sju miljoner kronor, jämfört med Avskrivningar uppgår till 185 miljoner kronor och ökar med sju miljoner kronor. Räntekostnader för lån på anläggningstillgångar uppgår till två miljoner kronor, en minskning med två miljoner kronor jämfört med föregående år. I nedanstående tabell redovisas avskrivningarna och dess utveckling för respektive tertial under 2013 och Avskrivningar, miljoner kronor 2013 T T T T T T Sammantaget uppgår verksamhetens kostnader till miljoner kronor och ökar med 201 miljoner kronor jämfört med föregående år. De totala kostnaderna har ökat med knappt fyra procent. I nedanstående tabell redovisas de samlade kostnaderna och dess utveckling för respektive tertial under 2013 och Summa kostnader, miljoner kronor 2013 T T T T T T (42)

39 Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning 2014 Ekonomiskt resultat per verksamhetsområde Det ekonomiska resultatet per fakultet/motsvarande redovisas i nedanstående tabell. Fakultet/motsvarande Utfall Balans. Ek.res- Utfalls- Utfall Balans. Belopp i miljoner kronor kapital mål prognos kapital Humanistisk Samhällsvetenskaplig Handelshögskolan Utbildningsvetenskaplig Sahlgrenska akademin Naturvetenskaplig Konstnärlig IT-fakulteten Lärarutbildningsnämnden Universitetsbiblioteket Styrelse Ledning & myndighetsfunktioner Universitetsgemensamma ändamål Övriga funktioner Övriga enheter 1) Justeringspost Verksamhetsutfall Donationskapital Resultatandel GUH Summa kapitalförändring ) GMV, NCM, Genus, Havsmiljö, Nordicom och SND Fakulteternas ekonomiska resultat och ställning redovisas även i bilaga med specifikation på verksamhetsgrenarna utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt forskning och utbildning på forskarnivå. I bilagan redovisas dessutom oförbrukade bidrag och upplupna bidragsintäkter per fakultet och institution vid årsskiftet Utveckling av balanserat kapital Universitetets ekonomiska ställning, det vill säga myndighetskapitalet inklusive årets resultat, uppgår till miljoner kronor. I myndighetskapitalet ingår statskapital (deponerad konst och kapitaltillskott till GU Holding AB), donationsfastigheter, resultatandel i holdingbolaget samt verksamhetens balanserade kapital. Det sistnämnda beloppet uppgår till miljoner kronor. Av verksamhetens balanserade kapital har 47 procent skapats under de senaste fem åren. Under 2014 har institutioner och fakulteter inom universitetet fortsatt att analysera det balanserade kapitalet. Syftet har varit att försöka klassificera kapitalet i bundet respektive fritt kapital. Med bundet kapital avses kapital som är avsatt för en planerad och tidsbunden användning och som exempel kan nämnas strategiska satsningar, åtagande om samfinansiering i befintliga forskningsprojekt, forskarskolor och doktorandanställningar. Med fritt kapital menas allt annat kapital som finns för att möta oförutsedda behov och löpande förändringar i finansieringsförutsättningar och kostnader. Analysen har gett som resultat att av det balanserade kapitalet på miljoner kronor är ungefär 52 procent att betrakta som bundet kapital och resterande 48 procent som fritt kapital. 35 (42)

40 Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning 2014 Universitetet har också satt upp som tumregel att runt fem procent av omsättningen (300 miljoner kronor) bör finnas som ett långsiktigt fritt kapital. Detta för att kunna möta oförutsedda händelser. Nedanstående tabeller anger dels årets resultat och dels balanserat kapital per fakultet för åren Årets resultat Balanserat kapital HFS SFS HHFS UFS SA NFS KFS ITFS LUN Övrigt Med anledning av att universitets överskott, balanserat kapital, fortsatt att öka gav rektor i ekonomienheten i uppdrag att under våren 2014 gå ut och möta verksamheten för att diskutera frågor kring bland annat verksamhetsstyrning och ekonomiuppföljning. Fokus lades på att träffa fyra fakulteter 3 och dess samtliga institutioner. Mötena ägde rum under våren 2014 och en rapport lämnades till rektor i juni. I rapportens sammanfattning anges följande gemensamma hinder avseende att våga satsa, realisera planer och använda de medel som finns att tillgå: För lite stabilitet i förutsättningar vad gäller anslagsfördelning och kostnadsdebiteringar Minnet av ekonomisk kris lever kvar länge Osäkerhet kring hur externa medel påverkar planerings- och budgetarbetet är stort 3 Humanistiska fakulteten, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan samt Sahlgrenska akademin 36 (42)

41 Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning 2014 Det tar lång tid att rekrytera personal, önskad rekryterbar kompetens saknas ofta och det är svårt att avveckla personal Det balanserade kapitalet är kopplat/låst till forskargrupper inom Sahlgrenska akademin En iakttagelse som gjordes i samband med dialogerna var att alla berörda fakulteter gav tydliga indikationer på att ökade anställningar är att vänta. I uppföljningen per april såg dessa indikationer ut att stämma medan uppföljningen per augusti visserligen pekade åt samma håll, men angav en mycket långsammare takt. Av denna anledning och att det balanserade kapitalet fortsätter att öka har rektor vidtagit ytterligare åtgärder och bland annat gett fakulteterna i uppdrag att redovisa vilka åtgärder man ämnar att vidta. Jämförelsetal kostnader för stödverksamhet i relation till totala verksamhetskostnader Mångåriga nationella diskussioner om full kostnadstäckning och OH-kostnader mellan forskningsfinansiärer å ena sidan och universitet och högskolor å andra sidan samt europeiska drivkrafter inom European University Association (EUA) ledde 2007 fram till beslut inom Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) att rekommendera sina medlemmar att införa en ny redovisningsmodell för fullständig kostnadsredovisning. Göteborgs universitet införde den nya redovisningsmodellen från och med 2009 och sedan flera år tillbaka har samtliga lärosäten i Sverige infört modellen. En positiv effekt av modellens införande är att kostnadsjämförelser kan göras mellan lärosätena och varje år tar SUHF fram statistik som bland annat jämför stödkostnadernas andel 4 av lärosätets totala verksamhetskostnader. Det senaste jämförelsedatat från 2014 finns redovisat i bilaga till den interna uppföljningen. Av denna kan utläsas att Göteborgs universitet inom forskningsverksamheten ligger på plats 8 (plats 11 föregående år) av 32 lärosäten och inom utbildningsverksamheten på plats 17 (plats 16 föregående år) av 32 lärosäten. För Göteborgs universitet uppgår de totala stödkostnaderna till miljoner kronor (budget för 2015) och de totala verksamhetskostnaderna enligt senaste bokslut (2014) till miljoner kronor. Detta innebär att 23,5 procent (23,4 procent föregående år) av alla kostnader utgör kostnader för stödfunktioner av olika slag. Ökningen finns på universitetsgemensam nivå och beror på den ökade verksamhetsvolymen. Utgiften för den universitetsgemensamma nivån beräknas som en andel av de totala budgeterade verksamhetskostnaderna och trots en minskad andel ökar beloppet när verksamhetsvolymen växer. En jämförelse med föregående års utfall visar därmed på en ökad andel. Andelen för utbildningsverksamheten utgör 32 procent och för forskningsverksamheten knappt 18 procent. Att utbildningsverksamheten har högre kostnader för stödverksamheter beror bland annat på kostnader för studieadministrativa system, kostnader för antagning och examination, kostnader för studievägledning mm. De olika kostnadsposter som ingår i stödverksamhetens kostnader fördelar sig på följande sätt för alla lärosäten (2014). 4 Stödkostnader är kostnader för ledningsfunktioner, kostnader för utbildningsadministration, kostnader för forskningsadministration, kostnader för ekonomi- och personaladministration, kostnader för infrastruktur och service samt kostnader för biblioteksverksamheten. Stödkostnader finns på universitetsnivå, fakultetsnivå och på institutionsnivå. 37 (42)

42 Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning 2014 Funktioner 2014 utbildning + forskning 12% 3% 13% ledning utbildnings- resp forskningsadmin 29% 27% ekonomi- och personaladmin infrastruktur och service bibliotek 16% nivåspecifikt Motsvarande kostnadsandelar för de olika funktionerna för Göteborgs universitet. Funktioner Göteborgs universitet % 17% 13% ledning 22% 30% utbildnings- resp forskningsadmin ekonomi- och personaladmin infrastruktur och service 18% bibliotek nivåspecifikt Som framgår av diagrammen så finns det skillnader mellan kostnader för olika funktioner för alla lärosäten och för Göteborgs universitet. En förklaring är att hos alla lärosäten ligger hela 4 procent som nivåspecifikt (ofördelat/övrigt) medan Göteborgs universitet enbart har 0,4 procent som nivåspecifikt. Fördelningen mellan olika funktioner påverkas också av hur utbildningstungt respektive forskningstungt lärosätet är. Av samtliga verksamhetskostnader ligger ungefär 38 procent på utbildning respektive 62 procent på forskning för Göteborgs universitet, medan motsvarande siffror för alla lärosäten ligger på 41 procent respektive 59 procent. Inom ramen för organisationsförändringen GU förnyas beslutades bland annat att den sammanlagda kostnaden för det administrativa stödet ska, när införandet och övergångskostnader är tagna, utgöra en minskad andel av universitetets totala resurser. Med anledning av detta beslut följs utvecklingen av kostnader för stödverksamheten i relation till verksamhetens totala kostnader upp. 38 (42)

43 Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning 2014 Kostnaderna följs upp för den universitetsgemensamma nivån inklusive universitetsbiblioteket, för fakultetsnivån och för institutionsnivån. I bilaga till den interna uppföljningen finns Jämförelsetal stödverksamhetens kostnader i relation till totala verksamhetskostnader redovisat för varje institution inom Göteborgs universitet. Metoden att mäta andelskostnaderna är den samma som SUHF tillämpar, vilket möjliggör jämförelser med andra lärosätens motsvarande institutioner. I underlaget har 2012 valts som jämförelseår. Motivet för detta val är att kostnaderna för detta år kan anses spegla läget innan organisationsförändringen. Uppföljning sker årligen och i denna rapport redovisas budgeterade kostnader för stödverksamheten för 2015 ställd i relation till faktiska verksamhetskostnader enligt bokslutet för Under den gångna perioden 2012 till 2015 kan konstateras att de totala kostnaderna för stödverksamheten ökat med drygt 9 procent. Denna ökning ligger främst på institutionsnivån, vilket kan förklaras med organisationsförändringen GU förnyas som inneburit ökade administrativa krav på institutionerna. Inom den universitetsgemensamma nivån pågår ett omställningsarbete med kostnadsbesparingar som följd och inom respektive fakultetsgemensamma nivå måste fortsatt uppmärksamhet ges åt kostnadsläget. För de olika funktionerna inom stödverksamheterna kan konstateras att ledningskostnaderna har ökat med 15 procent, ökningen är störst på institutionsnivån, men även universitetsgemensam nivå har ökat något. Fakultetsnivåns kostnader för ledningsfunktioner har minskat med nära 13 procent. För övriga funktioner minskar kostnaderna och omfördelas samtidigt mellan nivåerna. Procentuell förändring sedan 2012 (jämfört med budget 2015) Univ gem UB Fak gem Inst gem Summa Ledning 4,8% -12,7% 22,7% 14,9% Utbildn forskn adm 24,7% -30,2% 5,0% -0,5% Ekonomi pers adm 21,2% -52,8% 16,8% -14,9% Infrastruktur service -29,0% -44,3% 60,1% -13,2% Bibliotek 11,8% -48,4% -36,6% Nivåspecifikt -43,1% -66,5% 13,8% -95,8% I analyser av kostnadsförändringar mellan åren 2012 till 2015 behöver man också beakta: att utbildningstunga institutioner har högre kostnader för stödfunktioner än motsvarande forskningstunga att stöd till infrastrukturella frågor och servicetjänster förändrades under 2013, som en följd av GU förnyas, bland annat genom införandet av en serviceorganisation i flera campusområden att nya modeller för fördelning av kostnader från universitetsgemensam nivå och från universitetsbiblioteket infördes från och med 2014 att stora institutioner har lägre en kostnadsandel av stödverksamheten än små institutioner har 39 (42)

44 Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning 2014 Den sistnämnda punkten kan belysas genom att redovisa de fem största och de fem minsta institutionerna inom universitetet (data från 2015) Omsättning 5 Kostnadsandel 6 Institutionen för medicin ,2% Institutionen för neurovetenskap och fysiologi ,7% Institutionen för biomedicin ,5% Institutionen för biologi och miljövetenskap ,3% Institutionen för kliniska vetenskaper ,3% Institutionen för data- och informationsvetenskap 63 20,3% Institutionen för kulturvetenskaper 56 37,9% Institutionen för journalistik, medier och kommunikation 55 31,1% Institutionen för matematiska vetenskaper 50 24,1% Förvaltningshögskolan 39 32,5% Ett ytterligare annat sätt att redovisa skillnader i verksamheten är att visa hur kostnadsandelen för stödfunktioner ser ut för våra olika fakultetsområden. Vid jämförelsen måste man ta fakulteternas olikheter i beaktande, dels att fakultetsområdenas storlek har betydelse för hur stor andelen stödkostnader blir i relation till de totala verksamhetskostnaderna och dels fakultetsområdets sammansättning och utformning av verksamheten i övrigt. Utbildningstunga fakulteter har vanligen större andel stödkostnader än forskningstunga. Verksamhet som kräver mycket infrastruktur som exempelvis konstnärlig fakultet har större andel än torr verksamhet. 45% Andel stödverksamhet av totala verksamhetskostnader (procentsatser enligt budget 2015) 40% 35% 30% 25% 20% 15% 34,6% 29,3% 33,2% 35,0% 22,5% 25,9% 37,1% 22,2% % 5% 0% HFS SFS HHFS UFS SA NFS KFS ITFS I bilaga till den interna uppföljningsrapporten för 2014 finns jämförelsetal redovisade dels för Göteborgs universitet i jämförelse med övriga lärosäten (2014), dels jämförelsetal för varje fakultet och institution vid universitetet. 5 Kostnadsomsättning i miljoner kronor för 2014 (exkl. interna kostnader inom institutionen) 6 Kostnadsandel för stödfunktioner i relation till totala verksamhetskostnader 40 (42)

45 Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning 2014 Upphandling och inköpsstyrning Göteborgs universitets totala inköpsvolym uppgick till miljoner kronor år Inköpen klassificeras i fyra kategorier: köp från avtalsleverantörer köp från stat, kommun eller landstingskommun (offentlig verksamhet) ej upphandlingsbart övriga inköp Köp från avtalsleverantörer är beräknad utifrån summan av ramavtalsleverantörer, såväl egna som statliga ramavtal och summan från leverantörer där separat upphandling skett för ett specifikt ändamål. Volymen för denna kategori uppgick till 567 miljoner kronor vilket utgjorde 53 procent av den totala inköpsvolymen för hela universitetet. Procentandelen är samma som föregående år, men i kronor räknat är det en ökning med 16 miljoner kronor. Köp från andra offentliga verksamheter (som stat, kommun, landstingskommun med flera) uppgick 2014 till 192 miljoner kronor, vilket utgjorde 18 procent av den totala inköpsvolymen. Ej upphandlingsbart innefattar köp från Chalmers och GU Holding AB, där en bedömning gjorts att en konkurrensutsättning av köpet inte är möjlig. Summan uppgick till 38 miljoner kronor, 4 procent av den totala inköpsvolymen. Övriga inköp innefattar olika slags inköp från leverantörer där universitetet inte har ramavtal. Det kan vara direktupphandling, i de fall ramavtal saknas och inköpsvolymen är låg, men det kan även vara så kallade otillåtna direktupphandlingar. I denna gruppering kan även många småinköp identifieras, inköp där ramavtal saknas och upphandling inte är nödvändig och därmed är inköpet helt riktigt. Summan av övriga inköp uppgick till 273 miljoner kronor vilket motsvarar 26 procent av den totala inköpsvolymen, samma andel som året innan. De största produktområdena i kronor mätt inom kategorin består av inköp av olika tjänster, laboratoriematerial och anläggningar. En upphandling av IT-konsulttjänster har påbörjats under 2014 och avtal förväntas vara klara under våren Detta kommer troligtvis innebära att köp från avtalsleverantör kommer öka och kategorin övriga inköp kommer att minska något under Inköp % 3% 18% 53% Avtalsleverantör Köp stat, kommun, landsting Ej upphandlingsbart Övriga inköp Nya riktlinjer kring direktupphandling har införts under året. Riktlinjerna innebär en höjd direktupphandlingsgräns till kronor, ett ökat dokumentationskrav samt rutiner för rapportering av direktupphandlingar vid värde överstigande kronor från institutionerna till ekonomienheten. Mallar för offertförfrågan och avtalsvillkor har tagits fram och finns tillgängliga på webben. I inköpssystemet finns alla gällande ramavtal som universitetet kan använda sig av. Ett strategiskt beslut att släcka ner direktlänken till avtalsdatabasen och istället hänvisa samtliga anställda att söka efter universitetets ramavtal i inköpssystemet realiserades under hösten. Bytet har skett eftersom inköpssystemet är tydligare, mer pedagogiskt och att det endast ska finnas en väg in till ramavtalen. 41 (42)