Kvalitetsredovisning läsår 11-12

Transkript

1 UTBILDNINGSNÄMNDEN ÅRSTADALSSKOLAN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (14) Handläggare: Birgitta Fagerlund Telefon: Kvalitetsredovisning läsår Inledning Enheten Resultatenheten Årstadalsskolan och Gröndalsskolan tar emot elever från förskoleklass till årskurs fem. I enhetens gemensamma ledningsgrupp har övergripande och strategiska frågor av utvecklande karaktär behandlats samt arbetsmiljö-, budget- och operativa frågor. Ledningsgruppen bestod av rektor, biträdande rektor, arbetslagsledare, pedagogiska ledare och skolutvecklare. Årstadalsskolan Årstadalsskolans organisation bestod av tre arbetslag med sammanlagt 280 elever. Arbetslag Citron och Vinbär med vardera 1:a, 2-3:a, 2-3:a och 4-5:a och arbetslag Hallon med 1:a och tre förskoleklasser. Skolan, förskoleklassen och fritidshemmen har varit lokalintegrerade där eleverna vistats under hela skoldagen. Fritidsklubben har inrymts i biblioteket med tillgång till bild- och textilverkstäder. Personalgruppen har utökats med ytterligare pedagoger i och med att fler klasser tillkommit. Verksamhet Lärare, förskollärare och fritidspedagoger har samverkat i arbetslagen med ett gemensamt ansvar för elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling. Arbetslagen har haft gemensamma möten där verksamheten planerats utifrån läroplanen, riktlinjer för fritidshem och lokal arbetsplan samt våra åtaganden. Skol/fritidsarbetet har skett i olika gruppsammansättningar beroende på mål och undervisningens innehåll. Lokalerna har anpassats efter våra hörnstenar: portfolio, lärstilar, tema/verkstadsarbete och lösningsinriktad pedagogik.

2 SID 2 (14) Vision och värdegrund Vi skapar en skola i världsklass där vi med glädje växer och lär tillsammans. Eleverna får en allsidig utveckling så att de kan utnyttja hela sin potential och stärkas både individuellt och i grupp. Vi visar förståelse för alla människors lika värde och har hög tolerans för olikheter. Varje elev blir bemött utifrån sin unika egenart och inte utifrån kön. Vi synliggör och förtydligar vardagliga mellanmänskliga situationer för att stärka den empatiska förmågan. Vi lär eleverna visa respekt, ta ansvar och visa hänsyn till varandra och sin omgivning. Systematiskt kvalitetsarbete Skolans kvalitetsarbete har pågått under hela verksamhetsåret där aktiviteter och åtaganden följts upp och utvärderats av såväl den enskilda pedagogen, arbetslagen som av eleverna. Framlyfta mål har gemensamt tagits fram av pedagogerna utifrån läroplanens mål och utbildningsnämndens politiska direktiv. Åtagandens måluppfyllelse har utvärderats utifrån en mall där process och resultat analyserats. Underlaget till kvalitetsredovisningen har varit utvärderingar, nationella prov, läsutvecklingsschema, verksamhetsberättelse, brukarundersökning m.m. Det systematiska kvalitetsarbetes årshjul har uppdaterats. Ledningsgruppen har haft en planeringsdag med innehåll kvalitetsarbete. Vårdnadshavare har tagit del av kvalitetsarbetet vid föräldramöten, veckobrev, föräldraråd, likabehandlingsråd och via hemsidan. Dokumenten har funnits tillgängliga på skolans anslagstavlor. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning Framlyfta mål läsår Vi skapar en trygg och säker miljö - Vi arbetar mot en ökad integrering skola och fritidshem utifrån läroplanen Lgr 11 - Vi utvecklar en lärande organisation utifrån skolans hörnstenar - Vi för diskussioner med förskolan om hur de nya läroplanerna påverkar vårt samarbete - Vi samverkar med Södertörns högskola i ett lärstilsprojekt Mål/Åtaganden Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling Under läsåret har två kvällsmöten i enheten ägnats åt värdegrundsfrågor och arbetet med likabehandlingsplanen. Enhetens likabehandlingsgrupp har träffats vid flertalet tillfällen och planerat det framskridande arbetet utifrån syftet att involvera samtlig personal och att förankra likabehandlingsplanen. I den upprättade likabehandlingsplanen har skolornas kartläggning beskrivits där mål och konkreta

3 SID 3 (14) åtgärder satts upp utifrån resultat. Elevenkäter har gjorts för att ringa in elevers upplevelse av trivsel och trygghet. Resultatet har analyserats och visar att våra elever trivs och känner sig trygga i hög grad. Utifrån ett könsperspektiv visades endast marginella skillnader. Skolans likabehandlingsgrupp haft ett antal möten under läsåret. Några pedagoger har fortbildats i Lösningsinriktad pedagogik mot mobbning. Skolans likabehandlingsgrupp har varit aktiv i elevärenden, rådgivande för pedagogerna och startat supportgrupper. Utvärderingar visar att likabehandlingsplanen är väl förankrad. Kunskap om supportgrupper och det goda samtalet har ökat. Brister finns när det gäller att dokumentera händelseförlopp över längre tid och följa upp vad som hänt. Tydligare rutiner för överföring av information som rör elev/föräldrakontakter behövs. Nya medarbetare behöver delges vad som gjorts så arbetet med implementeringen fortskrider. Alla yrkeskategorier bör vara representerade i likabehandlingsgruppen. Vad ett genusperspektiv är behöver förtydligas och konkretiseras för att det ska gå att genomföra en gemensam uppgift som blir hållbar i längden. Likabehandlingsgruppen fortskridande arbete kommer att fokusera främjande insatser och ett lösningsinriktat förhållningssätt. Föräldrarna har visat intresse för likabehandlingsarbetet. Likabehandlingsrådet har träffats vid tre tillfällen under läsåret. Likabehandlingsgruppen har redovisat resultat från kartläggningen med vidföljande diskussion. En utökad dialog med flera föräldrar behövs för att sprida kunskapen om skolans likabehandlingsarbetet. NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö Indikator Periodens utfall Årsmål Period Ogiltig frånvaro i grundskolan 0 % 2012 Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 100 % % % % 2012

4 SID 4 (14) ÅTAGANDE: Vi skapar en trygg och säker miljö Förväntat resultat Att elevers och pedagogers gemensamma insatser att skapa arbetsro bidrar till en lärande miljö. Arbetssätt Vi arbetar utifrån likabehandlingsplanens förebyggande insatser och läroplanens värdegrund som genomsyrar hela verksamheten under såväl skoltid som fritidstid. Vi arbetar utifrån ett genusperspektiv i planeringen och utförande av arbetspass/aktiviteter. Vi är delaktiga i likabehandlingsplanens kartläggning och arbetet med elevenkäter. Vi skapar förutsättningar så att barnen trivs och känner sig trygga i en säker miljö. Vi utvecklar arbetet med förebyggande insatser såsom det goda samtalet och supportgrupper. Likabehandlingsgruppen ansvarar för implementering av likabehandlingsplanen så att både elever och föräldrar involveras. Resursanvändning Ta tillvara hela arbetslagets kunskaper, erfarenheter och kompetens inom värdegrundsfrågor. Uppföljning Arbetslaget följer varje månad upp hur det fortlöpande likabehandlingsarbetet går. Likabehandlingsgruppen driver arbetet utifrån årshjulet och omarbetar likabehandlingsplanen utifrån nyvunnen kunskap. I arbetslaget och individuellt sker reflektion, utifrån ett genusperspektiv, kring förhållningssätt och bemötande. Utveckling En förskollärare, en fritidspedagog och skolsköterskan har gått kursen Lösningsinriktad pedagogik mot mobbning. Kunskaper om supportgrupper ska tas tillvara i likabehandlingsarbetet. Resultat I det dagliga arbetet har olika värdegrundsfrågor uppkommit och diskuterats. Ordningsregler, trivselmål och policyn har implementerats, vilket bidragit till att arbetsron stabiliserats. De allra flesta elever upplever större trygghet nu än förra läsåret utifrån kartläggningen enligt husmodellen. Elevenkäten visar på ett gott resultat där eleverna känner sig trygga och trivs på skolan. Vi har blivit mer medvetna och uppmärksamma kring de områden (toaletter, matsal, omklädningsrum, del av skolgården) som framkommit av kartläggningen. Konkreta åtgärder har gjorts. Positivt beteende har

5 SID 5 (14) uppmärksammats och uppmuntrats direkt. Vi har varit aktiva föredömen och positiva förebilder. Arbetet med supportgrupper har påbörjats. Likabehandlingsplanen har omarbetats och är nu ett konkret dokument som ligger nära verksamheten. Stor fokus har lagts på planen och den har förankrats. Arbetet med förankringen har skett i arbetslagen, på kvällsmöten och i arbetet med kartläggningen. Under året har arbetslagen tagit itu med olika uppgifter utifrån ett genusperspektiv. Resultatet visar att genusarbetet i högre grad är aktivt i i förskoleklasserna och på fritidshemmen än under skoltid. Implementering av likabehandlingsplanen har skett där elever, pedagoger och vårdnadshavare medverkat. Bedömning och analys Likabehandlingsplanen har blivit ett väl förankrat dokument genom att samtliga pedagoger varit involverade i arbetet. Skolans likabehandlingsgrupp har aktivt drivit värdegrundsfrågor, vilket bidragit till att ett gemensamt förhållningssätt utformats, vilket syns i handlingar och den dagliga kommunikationen. För att få eleverna kontinuerligt involverade i arbetet med trivsel och trygghet bör det vara en stående punkt på klassrådet och elevrådet. Konkreta åtgärder, när det gäller områden som framkommit i kartläggningen, behöver följas upp bättre t.ex. genom användning av utvärderingsinstrumentet LIP-skalan. Begreppet genus bör definieras så vi har samma utgångspunkt när verksamheten ska planeras utifrån ett genusperspektiv. Det förebyggande insatserna med det goda samtalet och supportgrupper har givit ett gott resultat och kommer att fortsätta. Kunskapen och kompetensen hos pedagoger som utbildats har tagits tillvara och fler kommer att få gå kursen. På så sätt utökar den sammantagna kompetensen och det förebyggande arbetet i konflikthantering förstärks. Arbetet med likabehandlingsplanen och åtagandet att skapa en trygg och säker miljö inkluderar fritidshemmen, förskoleklasserna och grundskolan. Resultatet från brukarundersökningen inom området Trygghet och Trivsel visar ett medelvärde på 4, skala 1-5. Undersökningen gäller eleverna i åk 5, åk 2 och förskoleklasserna samt fritidshemmen. I åk 2 där undersökningen gjordes både i skolan och i hemmet märktes en skillnad i resultatet. Hemmets resultat var medelvärde 3. Vi behöver förbättra dialogen med föräldrarna och berätta om likabehandlingsarbetet. Vårt långsiktiga arbete med värdegrundsfrågor har bidragit till en positiv utveckling..

6 SID 6 (14) Kunskap/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen Indikator Andel elever som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera min skola (åk 5) Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i matematik i årskurs 3 Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i svenska i årskurs 3 Periodens utfall Årsmål Period 100 % % % 2012 Andel elever som läser med flyt i årskurs % 2012 Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns fritidshem (åk 2) Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns skola (F-klass) Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns skola (åk 2) 70 % % % 2012 ÅTAGANDE: Vi arbetar mot en utökad integrering skola och fritidshem utifrån läroplanen Lgr 11 Förväntat resultat En utveckling av den integrerade verksamheten där förskollärare, fritidspedagoger, lärare och elever har inflytande, tar ansvar och känner delaktighet samt glädje. Ett utökat samarbete mellan yrkeskategorierna. Arbetssätt Vi utvecklar arbetet med hörnstenarna portfolio, lärstilar, tema/verkstadsarbete och lösningsinriktad pedagogik i skolan och i fritidshemmet. Vi utvecklar arbetet med individuella utvecklingsplaner (iup), lokala pedagogiska planeringar (lpp) och pu-pass (planerings- och utvärderingsarbetspass). Vi medvetandegör målen för eleverna. Vi har en tydlig struktur (schema/arbetsgång) kring elever i behov av särskilt stöd. Förskollärarna uppdaterar förskoleklassens arbetsplan. Fritidspedagogerna uppdaterar fritidshemmets arbetsplan.

7 SID 7 (14) Resursanvändning Vi tar tillvara utvecklingsgruppernas kompetens och använder oss av utarbetade underlag. Pedagogerna tar ansvar för att delge varandra kunskaper och erfarenheter. Uppföljning Uppföljning sker månadsvis och utvärdering görs vid terminsavslut. Uppföljning och utvärdering sker av förskollärare, fritidspedagoger, lärare och elever. Utvecklingsgrupperna utvärderar samarbetet inom enheten vid terminsavslut. Utveckling Att läroplanen Lgr11 är väl förankrad och ett levande dokument i den dagliga verksamheten. Resultat Arbetet med skolans hörnstenar har varierat i de olika arbetslagen. I portfolioarbetet har pedagogerna kommit olika långt. De äldre eleverna har använt portfolion aktivt och medvetet, som ett levande dokument för att synliggöra lärandet. Under året har utvecklingsgruppen portfolio tagit fram en gemensam plan för det fortskridande arbetet. Skolan och fritidshemmen har haft ett lärstilstema vilket inneburit att kunskapen om lärstilar ökat hos såväl pedagogerna och eleverna. Olika teman har genomförts där den integrerade verksamheten visar sin styrka när olika yrkeskategorier planerar, genomför och utvärderar arbetet. Både pedagoger och elever upplevde temaarbetena som stimulerande, lärorika och glädjefyllda. Inom det lösningsinriktade pedagogiska arbetssättet har inga extra insatser gjorts förutom att det vardagliga, positiva förhållningssättet bibehållits och uppmuntrats. Ett nytt underlag/mall till utvecklingssamtalen har utarbetats. Det har gjorts dokumentation/kartläggningsarbete kring varje elev. Samtliga har skrivit sin IUP på skolwebben. På kategorimöten har LPP:er utformats. Fritidspedagogerna har tagit fram ett IUPunderlag för fritidsverksamheten. Inför varje nytt arbetsområde och i den dagliga undervisningen gås målen igenom med eleverna. Pedagogerna har dagligen arbetat med att stimulera eleverna, stärka viljan att lära och har haft höga förväntningar. För elever i behov av särskilt stöd skrivs åtgärdsprogram för att bland annat skapa tydlig struktur kring skolarbetet och övergångar mellan olika aktiviteter/rum. De nyanställda förskollärarnas har tagit del av förskoleklassens arbetsplan. Fritidshemmens arbetsplan har reviderats under våren. Resultat från nationella proven andel godkända i samtliga delprov årskurs 3 i matematik 88%. Resultat från nationella proven andel godkända i samtliga delprov årskurs 3 i svenska 85%. Andel elever i årskurs 3 som uppnått punkt 15 i läsutvecklingsschemat LUS 79%.

8 SID 8 (14) Bedömning och analys Hörnstensarbetet befinner sig i olika faser i de tre arbetslagen beroende på nyanställd personal, föräldraledig personal, vikarier och nya lokaler. Strukturer, rutiner och regler har setts över för att skapa en fungerande verksamhet parallellt med att arbetslagen ska lära känna varandra och utvecklas. De nya pedagogerna borde få en intensiv introduktion av de fyra hörnstenarna för att bli bättre på att lärstilsanpassa elevernas arbetsmiljö. Vi behöver tydliggöra vad fritidsverksamheten innebär och levandegöra trivselreglerna till att bli fungerande fundament. Ett utvecklingsarbete är att se över hur vi ska förmedla fritidshemmens åtagande i verksamheten och att medvetandegöra de sociala målen för eleverna som en grund för samspel och utveckling. Fritids behöver även skapa förutsättningar för barns spontana fritid. Inför temaarbeten behövs en bättre framförhållning. IUP, arbetsplan och likabehandlingsplanen behöver knytas närmare varandra. När det gäller elever i behov av särskilt stöd görs individuella åtgärdsprogram. Vi fortsätter utveckla metoder och strukturer med hjälp av aktuella underlag och mallar. Specialpedagoger som besöker eleverna och speciallärare som kan göra kartläggningar av elever, ge handledning till lärarna och ge elever enskild undervisning behövs. Verksamhetsstödet från staden fungerar otillfredsställande. Förskoleklassens arbetsplan kommer att anpassas efter Lgr 11, revideras och delvis omarbetats. Fritidshemmens arbetsplan behöver förankras så att den genomsyrar verksamheten. Resultatet från brukarundersökningen inom området Kunskap visar ett medelvärde på 4, skala 1-5. Hemmets resultat var medelvärde 3. Kommunikationen med föräldrarna behöver förbättras. Elevens ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande Indikator Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen F- klass är nöjda med Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen i fritidshem är nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Periodens utfall Årsmål Period 80 % % 2012

9 SID 9 (14) Indikator Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Periodens utfall Årsmål Period 80 % 2012 ÅTAGANDE: Vi utvecklar en lärande organisation utifrån skolans hörnstenar Förväntat resultat Att eleverna genom vårt hörnstensarbete ges förutsättningar att ha ett reellt inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande. Att synliggöra lärprocesser. Att pedagogerna har ett lösningsinriktat förhållningssätt. Arbetssätt Vi utvecklar portfolioarbetet med inplanerade arbetspass om hur och varför portfolion ska användas. Vi använder portfoliogruppens broschyr. Vi utgår från lärstilar vid planeringen av undervisningen och när lpp (lokala pedagogiska planeringar) utformas. Vi tar tillvara och omsätter kunskaper från lärstilsföreläsningen med tanke på miljö, material och förhållningssätt. Vi använder LIP-skalan i så hög grad som möjligt vid utvärderingar. Vi besöker varandras verksamheter utifrån ett lärstilsperspektiv och LIP perspektiv. LIP-spaning och LIP-coachning. Resursanvändning Att ta tillvara den kunskap pedagogerna har inom portfolio, lärstilar, tema/verkstadsarbete och lösningsinriktad pedagogik så att eleverna ges förutsättningar att ta ansvar för sitt lärande. Uppföljning Utvärdering sker med hjälp av LIP-skalan som är ett utvärderingsinstrument graderad i 10 steg. Utvärdering sker på arbetslagsmötena månadsvis och vid terminsslut. Fritidspedagoger och förskollärare följer upp målen och utvärderar förskoleklass och fritidshem. Utveckling Att samtlig personal har en god kompetens inom hörnstensarbetet och kan omsätta detta i det praktiska arbetet under såväl skoltid som fritidstid. Eleverna tar ansvar för sitt eget lärande och upplever skolarbetet meningsfullt.

10 SID 10 (14) Resultat Inom skolan har utvecklingen av portfolioarbetet gått sakta. Vissa lärare arbetar mer med portfolio än andra. Under våren har två möten och ett kategorimöte ägnats åt portfolio. Varken elever, föräldrar eller pedagoger har uppnått målet för portfolio. På fritids ha inget portfolioarbete skett. Förskoleklasserna har arbetat enligt portfoliomodellen och är på god väg att uppnå målet. Portfoliogruppen har varit aktiv och en genomgång av den framtagna arbetsplanen (reviderad portfoliobroschyr) har skett på planeringsdagen vid läsårs start, där skolans samtliga pedagoger var samlade. Vid planeringen av undervisningen har arbetet att utgå från lärstil i möjligaste mån skett. Det har sett olika ut beroende på ämne, arbetsområde och pedagog. En lärstilsvecka har genomförts med gott resultat. Alla lärstilar har tagits tillvara vid planeringen av fritidsverksamheten och inom förskoleklasserna finns alltid i åtanke att planera och genomföra arbetspass utifrån elevernas olika lärstilar. Målet till viss del uppfyllt. Bedömning och analys Arbetet med hörnstenarna har bedrivits parallellt i arbetslagen och i skolans utvecklingsgrupper. För att kunna driva utvecklingen framåt skulle det behövas att en representant ur alla arbetslag och att alla yrkeskategorier finnas med i utvecklingsgrupperna. Portfolioarbetet behöver aktiveras och ständigt hållas levande i vardagen och inte bara vid utvecklingssamtalen. Förskollärarna har lagt en god grund och introducerat portofolion för eleverna och föräldrar. Bättre rutiner behövs vid överlämningar när lärarna ska ta över förskoleklassen, allt för att portfolioarbetet ska fortsätta. Ett arbetslag har arbetat en hel del med att få in lärstilstänket i verkstäderna och att skapa rum. Eleverna har blivit medvetna om lärstilarna beroende på ålder. En förbättring kan ske där besök görs i varandras verksamheter utifrån ett lärstilsperspektiv och/eller LIP-perspektiv. Vi kommer att fortsätta utveckla temat lärstilar så att samtliga elever och pedagoger blir förtrogna med begreppen och arbetssättet. En utveckling har skett när det gäller att formulera pedagogiska planeringar, iup och skriftliga omdömen. Eleverna och föräldrarna har blivit mer insatta i målen. Mer kunskap om lösningsinriktad pedagogik och att använda LIPskalan som utvärderingsinstrument behövs. För att kunna förbättra området LIPspaning och LIP-coachning behövs området schemaläggas så att personal kan frikopplas. För att de nyanställda ska få likvärdig information om hörnstenarna ska ett mer utförligare material "en lathund" som tydliggör uppdraget tas fram. Det är vikigt att se verksamheten och elevernas utveckling som en helhet och hörnstenarna måste därför ses som en naturlig del av verksamheten för samtliga pedagoger. Genom hörnstensarbetet ökar elevernas inflytande, förståelse för sitt eget lärande och att ta ansvar.

11 SID 11 (14) Resultatet från brukarundersökningen, skolans och hemmets, inom området Inflytande visare ett medelvärde på 4, skala 1-5. Samverkan NÄMNDMÅL: a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt ÅTAGANDE: Vi för diskussioner med förskolan om hur de nya läroplanerna påverkar vårt samarbete. Förväntat resultat Ökad insyn i verksamheterna för både skola och förskola. Arbetssätt Gemensamma möten och diskussioner med förskolepersonal och pedagoger från skolan Resursanvändning Pedagoger från skolan och förskolepersonal. Uppföljning Utvärdering: Vad innebär den nya läroplanen för förändringar i vår verksamhet? Vad innebär läroplanen för vårt samarbete? Utförs i maj. Utveckling Fördjupat samarbete med förskolan Resultat Vi har haft samverkansmöten med förskolepersonalen inom upptagningsområdet. Mötena har varit på skolan och de flesta förskolorna har varit representerade. Lgr11 har lyfts. Insynen och kännedomen om varandras verksamheter har ökat. Vid utvärderingar har mötena beskrivits som meningsfulla och under vt-12 har verksamheterna kommit närmare varandra. Vi behöver delge varandra hur vi arbetar med våra styrdokument och inför läsår hitta ett gemensamt område som kan vidareutvecklas. NÄMNDMÅL: b Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt ÅTAGANDE: Vi samverkar med Södertörns högskola i ett lärstilsprojekt

12 SID 12 (14) Förväntat resultat Att skolan har utvecklat nya metoder och arbetssätt för att främst ta tillvara elevers kinestetiska lärstil. Arbetssätt Forskare och lärare från Södertörns högskola är delaktiga i matematikundervisningen för elever i årskurs 4-5. Att utifrån elevers IT-användning på sin fritid hitta former för hur skolan kan ta tillvara den kunskapen. Att utveckla och använda Wii-spel i undervisningen. Uppföljning Sker under året av delaktiga pedagoger och projektledare. Utveckling Att den tekniska utrustningen förstärks. Resultat Vid fem tillfällen under höstterminen har forskare och lärare arbetat med eleverna i årskurs 4-5. De har planerat olika experiment utifrån momentet kraft och rörelse i samråd med lärare. Skolans två datavagnar har används och eleverna har arbetat med olika projekt med datorn som hjälpmedel både i grupp och individuellt. Samverkan har bidragit till ökat datorintresse/vana och kunskap. Projektet fortlöper under hösten. Bedömning och analys Projektet har varit mycket uppskattat hos både elever och lärare på skolan. Föräldrarna har blivit delaktiga via veckobrev. Nästan alla elever har fått använda datorn i sin undervisning i flertalet ämnen. Fler datorer, lösenord till alla barn, lättare tillgänglighet och bättre tekniska förutsättningar är utvecklingsområde. Övrig uppföljning Under året har personalen genomgått PIM-utbildningen (Praktisk It och Mediekompetens). Kunskapen kommer att ligga till grund för en IT- och kommunikationsplan som ska tas fram inom läroplansområdet samverkan. Sammanfattande analys Måluppfyllelse läroplansområdet Normer och värden Ett värdefullt arbete har genomförts där vår integrerade verksamhet visar sin styrka. De olika yrkeskategorierna ser eleverna under hela dagen och kan aktivt lösa aktuella situationer som uppstår utifrån likabehandlingsplanens intentioner.

13 SID 13 (14) Samtliga pedagoger och elever har varit involverade i kartläggningen, enkäter och uppföljningar. Arbetslagens samlade kunskaper, erfarenheter och kompetens har tagits tillvara inom värdegrundsfrågor. Det förebyggande arbetet har givit gott resultat. Utvärderingar visar att likabehandlingsplanen är väl förankrad. Vid nästa års upprättande kommer likabehandlingsplanen ändra namn till Plan mot kränkande behandling. Likabehandlingsarbetet visar att vårt åtagande och mål att skapa en trygg och säker miljö har uppfyllts. Måluppfyllelse läroplansområdet Kunskap/Bedömning och betyg En implementering av Lgr 11 och diskussionen om integreringen skola/fritids har pågått under hela året. Såväl lärare som fritidspedagoger har deltagit. Läroplanen är väl förankrad och har blivit ett levande dokument i den dagliga verksamheten. Utvecklingen av hörnstensarbetet, som är grunden som ska ge eleverna förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen, fortskrider. Arbetsplaner för fritidhem och förskoleklass har diskuterats och reviderats. Åtagandet att öka skola/fritidsintegreringen har medfört att eleverna under såväl skol- som fritidstid haft möjligheter att lära, leka och utvecklas tillsammans med kompetenta pedagoger. Målet är delvis uppfyllt. Måluppfyllelse läroplansområdet Elevens ansvar och inflytande För att eleverna ska ha ett reellt inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande har vi valt att arbetar med våra hörnstenar. Portfolio som synliggör lärprocessen och medvetandegör eleven i sin kunskapsutveckling och lärstilar där varje elev utvecklar sitt sätt att lära utifrån en så optimal lärandemiljö som möjligt. Arbetet med hörnstenarna har bedrivits parallellt i arbetslagen och i utvecklingsgrupperna. Vi har kommit en bra bit på vägen och menar att vi är i rätt riktning. En lathund för nyanställda ska tas fram med information om arbetet och vad uppdraget innebär. Det är viktigt att se verksamheten och elevernas utveckling som en helhet och hörnstensarbetet som en självklar del av verksamheten såväl under skoltid, fritidstid och i förskoleklasserna. En lärande organisation där pedagoger och elever gemensamt utvecklas har byggts upp där varje individ är betydelsefull. Målet är mer eller mindre uppfyllt. Måluppfyllelse läroplansområdet Samverkan Samverkan med förskolorna i närområdet behöver utvecklas. Verksamheterna har kommit varandra närmare under året. En diskussion bör föras om vad, hur och varför samverka. Målet att diskutera Lgr 11 och den reviderade läroplanen för förskolan är delvis uppnått. Samverkan med Södertörns högskola har varit lyckat och kommer att fortsätta. Målet är uppfyllt. Styrkor Vår styrka är pedagogernas kunskap, kompetens och erfarenhet. Skickliga pedagoger som sätter eleven i centrum och har en vilja att själva utvecklas inom sitt yrke. Pedagogernas insatser och agerande bidrar till att det systematiska

14 SID 14 (14) kvalitetsarbetet ständigt förbättras. Arbetet med skolans hörnstenar och värdegrundsfrågor har skapat en kultur där lärare, förskollärare och fritidspedagoger känner sig delaktiga och tar ett stort ansvar samt bidrar till skolans fortsatta utveckling. Prioriterade åtgärder för utveckling Utifrån den bedömning och analys som gjorts behöver vi vidareutveckla följande, vilket blir våra framlyfta mål under läsår Vi använder lösningsinriktad pedagogik som ett verktyg i vardagen - Vi arbetar med supportgrupper - Vi schemalägger tid för gemensam planering fritidspedagoger och lärare och genomför gemensamma teman - Vi utvecklar samarbetet lärare/fritidspedagoger i temaarbetet - Vi tydliggör målen för eleverna inom aktuellt arbetsområde - Vi åtar oss att fritids ska ingå i temaarbetet med sin kompetens - Vi åtar oss att våra föräldramöten och pedagogiska forum ska vara välplanerade och givande - Vi arbetar med portfolion kontinuerligt som en del av elevernas vardag - Vi fortsätter utveckla arbetet med portfolio - Vi utvecklar samarbetsformer integreringen förskoleklass och årskurs 1 - Vi åtar oss att bjuda in socialtjänsten och polisen för att informera/berätta om deras arbete - Vi använder oss av skolwebben för kommunikation med vårdnadshavarna - Vi utarbetar en IT- och kommunikationsplan Kvalitetsredovisning upprättad av Birgitta Fagerlund Bilagor