Verksamhetsplan 2017 för Sjöstadsskolan

Transkript

1 Sjöstadsskolan Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (16) Verksamhetsplan 2017 för Sjöstadsskolan Förslag till beslut Enhetschef: Lena Lindblad Petersen Enhetens adress: Hammarby allé Enhetens telefonnummer: E-post: sjostadsskolan@

2 Sid 2 (16) Innehållsförteckning Inledning... 3 Prioriterade åtgärder för utveckling Ett Stockholm som håller samman Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Ett klimatsmart Stockholm Energianvändningen är hållbar Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering...14 Uppföljning av ekonomi Resursanvändning...15 Budget Övriga frågor Bilagor Bilaga 1: 2017 Internbudget Ansv4 175 Bilaga 2: Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Sjöstadsskolan

3 Sid 3 (16) Inledning Sjöstadsskolan är en kommunal grundskola (F-9) och förskola i stadsdelen Hammarby Sjöstad. Skolan har elever i förskoleklass upp till årskurs 9. Skolan har särskola för elever med autism. Lokalerna är moderna och funktionella för undervisning och fritidshem och vi har satsat på utbyggnad av IT. Vårterminen 2017 går 847 elever i grundskolan, 7 i elever i särskolan och 80 barn i förskolan. Vi arbetar i arbetslag med ansvar för en eller två årskurser. Fritidspedagoger, förskollärare och lärare arbetar tillsammans i verksamheten under skoldagen. Undervisningen bedrivs i flexibla undervisningsgrupper och alla elever tillhör en mentorsgrupp om ca 17 elever.skolan har en engagerad och kompetent personalgrupp som arbetar för att stödja elevernas kunskapsutveckling, kreativitet och trygghet, så att alla elever får möjligheter att utvecklas och nå goda resultat. Vi arbetar för att säkerställa en likvärdig utbildning för alla elever genom att pedagogerna arbetar tillsammans med att planera och utveckla undervisningen och den övriga pedagogiska verksamheten. Lärare samarbetar kring undervisningen i arbetslagen, i ämnesgrupper och i Learning Study kring olika lärandeobjekt. Sjöstadsskolans strävar mot att vara en forsknings- och utvecklingsskola som bedriver undervisningsutveckling för att generera ämnesdidaktisk kunskap. Verksamheten ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Målet är att ge eleverna möjlighet att nå ökad kunskap och högre resultat genom att med hjälp av ett vetenskapligt förhållningssätt öka kunskapen om relationen mellan undervisning och lärande.

4 Sid 4 (16) Det digitala samhället bygger på kod som människor skriver. Genom förståelse för kod, kan vi bättre förstå hur tekniken utvecklas och vi kan vara med och påverka om vi vill. Med en medvetenhet om hur den digitala världen fungerar, kan vi fatta mer genomtänkta beslut beträffande säkerhet på nätet. Därför har vi en fortsatt satsning med programmering mot målet att öka våra elevers digitala kompetens. Genom att systematiskt följa upp alla elevers alla resultat i alla ämnen får elever stöd och hjälp att arbeta vidare. Vår samarbetskultur i arbetslag säkerställer att alla elever blir sedda varje dag. Vårt elevhälsoteam ger stöd till elever och handleder lärare. Vårt mål är att öka resultatet för alla elever i alla ämnen. Därutöver ska kärnvärdena trygghet, trivsel och elevinflytande fortsatt hävdas och utvecklas. Allt utvecklingsarbete genomförs i verksamhetens alla delar. Arbetslagen är tillsammans med skolledningen aktiva med att genomföra verksamhetsplanen. För att kunna leva upp till brukarnas förväntningar på resultat arbetar vi för att verksamhetens processer, handlingsplaner och gällande dokument ständigt utvecklats. Vår huvudprocess är undervisning, trygghet och trivsel och som stöd finns elev- och personalrelaterade processer och en kvalitetssäkringsprocess som beskriver det systematiska kvalitetsarbetet. Nedan följer våra prioriterade åtgärder för utveckling. Elever och föräldrar har varit med i arbetet med upprättandet av verksamhetsplanen främst genom deltagande i enkäter och genom kontinuerliga samtal. Personalen har deltagit aktivt genom diskussioner på APT, på operativa ledningsgruppens möten, på våra ämneskonferenser samt under gemensamma arbetsdagar då all personal deltar. Prioriterade åtgärder för utveckling I de nationella proven i svenska under föregående läsår kunde vi konstatera att den del där eleverna uppvisade lägst resultat var inom området samtal. Samtal är en grundläggande färdighet som ses som ett generellt utvecklingsområde på skolan och vi kommer därför att ha detta som ett fokusområde framöver. Det handlar om att arbeta systematiskt med att hitta verktyg och metoder för att eleverna ska utveckla sin förmåga avseende samtal. Tanken är att det arbetet ska gynna alla elever oavsett stadium. Vi delger varandra goda exempel och tar del av aktuell forskning. Vi ska dessutom ta till oss empiriskt material i form av autentiska elevexempel på skolan avseende elever med specifika talsvårigheter, och utifrån detta dra

5 Sid 5 (16) slutsatser om vad som är gynnsamt i undervisningen. Inom matematiken genomför vi ett projekt som är en analys av de områden där det uppstår svårigheter i undervisningen. Målsättningen är att i enlighet med skolans utveckling av en forsknings- och utvecklingsskola, skapa en modell för kartläggning av vilka områden som kan vara aktuella att gå vidare med i form av ett forskningsprojekt. I skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling kommer vi att fortsätta att utveckla avsnittet om det förebyggande arbetet kring frågor som rör normkritik. Bakgrunden är att Sjöstadsskolans högstadielärare har deltagit i en utbildning om hur man kan arbeta med dessa frågor. Detta utifrån att elever på skolan väckte och drev frågan. Det handlar om kunskap och ett förhållningssätt hos pedagogerna. I vår strävan efter att verkställa skollagens skrivning om en skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet kommer vi att fortsätta Sjöstadsskolans samarbete med Utbf och Stockholms universitet. Vid analys av årets åtaganden är det sannolikt att det kollegiala lärandet leder till ökad resultatuppfyllelse för eleverna. För att bibehålla/nå ännu högre resultat i alla ämnen kommer vi därför att fortsätta detta arbete. Vårt systematiska kvalitetsarbete med att utveckla undervisningen sker bland annat genom Learning study och skolan har nu 8 utbildade handledare varav 5 också är förstelärare på Sjöstadsskolan. För att utöka andelen utbildade fritidspedagoger och därmed stärka kvalitén gör vi från och med våren 2017 en satsning på att vidareutbilda fyra medarbetare till lärare i fritidshem. Programmering är nu en del av Sjöstadsskolans ordinarie verksamhet. Alla elever på Sjöstadsskolan har testat robotprogrammering med t ex Beebots eller Legorobotar och alla elever har provat blockprogrammering. Nästa steg i utvecklingen av undervisningen om programmering är att eleverna lär sig att skriva enkel kod. Sjöstadsskolans elever ska ha inflytande över, förståelse för och ta ansvar för sitt eget lärande utifrån sina egna förutsättningar. Brukarundersökningen visar att eleverna tycker att vi är på väg att uppnå årets mål. Arbetet med att vidareutveckla elevinflytandet leds av en förstelärare som i sin magisteruppsats undersökt olika aspekter av elevinflytande. Sjöstadsskolans elevantal har ökat till höstterminen 2016 och skolan har startat verksamhet i en intilliggande byggnad kallad Godsfinkan. Under hösten och i början av vårterminen tar Sjöstadsskolan emot ca 20 nyanlända elever fördelade över alla stadier. En utmaning för oss framöver är att säkerställa att vi skapar ett professionellt mottagande och en god undervisning för eleverna.

6 Sid 6 (16) KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen 92 % 83% År Andel elever som är behöriga till nationella program, exklusive nyinvandrade och elever med okänd bakgrund 96 93% År Nämndmål: Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Lärare har höga förväntningar på eleverna. Utbildning och undervisning utgår alltid från läroplanernas mål och kunskapskrav respektive examensmålen och ämnesplanernas kunskapskrav samt från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Alla lärare är engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Andel elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen 85 % År Andel elever som dagligen deltar i en styrd rörelseaktivitet 90 % År Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska i åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 har uppnått grundläggande taluppfattning inom matematik Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt 98 % År 98 % År 98 % År 95 % År 98 % År 98 % År 95 % År 95 % År

7 Sid 7 (16) Andel elever, av samtliga elever i åk 9, som är behöriga till nationella program 100 % År Andel legitimerade lärare i grundskolan 95 % År Meritvärde i årskurs Poäng År Enhetsmål: Elevernas samtalsförmåga ska öka i alla ämnen och verksamheter. Resultat 2016 Samtalsdelen i nationella proven i svenska var den del som visade lägst resultat i flera åldersgrupper på skolan Resultaten på den muntliga delen av de nationella proven 2017 ska öka i år 3, 6 och 9. Arbetssätt Elever i förskoleklass, i grundskolans årskurs 1-9 och i grundsärskolan ska möta undervisning om muntlig interaktion och om vad ett samtal är. Eleverna kommer att ha undervisning i olika gruppkonstellationer utifrån elevens individuella förutsättningar. Fritidshemmens värdegrundsarbete kommer att ha fokus på samtal som grund för konflikthantering och en grundläggande faktor för trivsel. Resursanvändning Arbetet kommer att genomföras inom ramen för ordinarie undervisning, samt i RAM-projekt och genom att Learning Study bedrivs inom området. Medlingsverksamheten fortgår och är en resurs för att nå målet. Alla lärare och förskollärare möts i ämnesgrupper som leds av förstelärare 1,5 h per vecka. Skolan satsar på intern fortbildning i form av Learning study (LS). Handledarna har nedsättning av undervisningstid på 10 % och leder den interna fortbildningen i LS, vilket är möjligt, eftersom de genom tidigare utbildningssatsningar har handledarutbildning på magisternivå. Lärare, förskollärare och fritidspedagoger som deltar i olika studier använder 25h av sin arbetstid under en termin. Verksamhetsstödet, skolans socioekonomiska tillägg och del av skolpengen används till att finansiera resurspedagoger, resurslärare, speciallärare och specialpedagoger som ger lärarna handledning och eleverna undervisning vid speciella behov, som kan innebära svårigheter gällande t. ex muntlig interaktion. Speciallärarna leder arbetet med screening, utredningar och konsultation till elever, föräldrar, lärare, fritidspedagoger och förskollärare.

8 Sid 8 (16) Uppföljning Nationella prov. Nämndmål: Alla elever har en god lärmiljö Alla elever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med vårdnadshavare samt socialtjänst, polis och andra relevanta aktörer. Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 100 % År Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. 65 % År 80 % År Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 100 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 65 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 100 % År Andel elever åk 8 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 75 % År Andel elever åk 8 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 90 % År Total frånvaro i grundskolan 1 % År Enhetsmål: Elevernas möjlighet och upplevelse av att kunna arbeta i lugn och ro ska öka Se årsmålen i tabellen ovan. Elevernas resultat i frågan om arbetsro i brukarenkäten ska öka. Vi har utformat en trygghetsenkät till eleverna för att urskilja vad som ska göras. På mentorssamtalen stämmer mentor och elev regelbundet av hur eleven känner kring arbetsro och trivsel på skolan, vilket tas tillbaka till arbetslagen för gemensamma insatser. Arbetssätt Ett nära mentorsskap med täta föräldrakontakter. Samarbete över åldersgränser på skolan ökar känslan av trygghet.

9 Sid 9 (16) I stället för att dela elevgrupper i undervisningen väljer vi att två lärare samarbetar rörande planering, genomförande och uppföljning av undervisning. Vi kommer att under året att arbeta med samtal kring vad arbetsro betyder för personal och elever för att skapa en gemensam syn på innebörden vad lugn och ro betyder i praktiken. Detta arbete kommer att ske på mentorstid och grupprådstid. Medlingsverksamheten, skolans modell för konflikthantering fortgår och är en resurs för att nå målet. Resursanvändning Sjöstadsskolan har satsat på att ha två lärare i delar av undervisningen. Skolan har under året en lärare som i sin tjänst erbjuder elever coachning. Barn med särskilda behov har möjlighet till extra anpassningar och kompensatoriska hjälpmedel inom ramen för befintlig verksamhet och i befintliga lokaler. Elevhälsan används till handledning, i direkt elevstöd och till att göra analyser och framtagande av strategier. En fritidspedagog arbetar som rastlärare ca 25 % av sin tjänst för att skapa en god lärmiljö under raster. Alla fritidshem ska ha ett lugnt rum. Miljöansvarig pedagog samarbetar med vaktmästare för ständiga miljöförbättringar. Pedagoger är utbildade i skolmedling och delar uppdraget enligt veckoschema. Uppföljning Resultatet avseende arbetsro följs upp i stadens brukarundersökning för år Fk, år 2, år 5 och år 8. Nämndmål: Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen, vilket leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel elever åk 8 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter 75 % År 65 % År 70 % År 75 % År

10 Sid 10 (16) Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 75 % År Enhetsmål: Elevernas möjlighet till och upplevelse av inflytande ska öka. Förbättrat resultat i brukarundersökningen. Arbetssätt Utvecklingen sker genom ett gemensamt arbete för alla pedagoger i verksamheterna förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola. Pedagoger lägger extra stort fokus kring att genom förhållningssättet träna eleverna i att förhandla och se sin egen del i sammanhanget, ta egna beslut och därigenom kunna påverka sin egen situation. Personalen har möjlighet till kvalificerad intern fortbildning i och med en förstelärare som forskat och skrivit magisteruppsats kring elevinflytande. Skolan har utvecklat och satsat på elevcoachning som en metod att stötta elever i behov av att öka sin motivation för skolarbetet med det egna lärandet i fokus. Två utbildade handledare finns på skolan i detta syfte. Resursanvändning Mentorstiden, årskursråden och skolans elevråd ska användas för samtal om möjlighet att utöva elevinflytande. Elevinflytande ska vara ett prioriterat område i arbetslagens arbete. Uppföljning Mätning av resultatet i Brukarundersökningen KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Nämndmål: Eleverna upplever och deltar i kulturlivet Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser. Kultur, estetiska lärprocesser och eget kreativt skapande är en integrerad del i lärandet. Andel elever i åk 5 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). 75 % År

11 Sid 11 (16) Andel elever i åk 8 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). 70 % År Enhetsmål: Eleverna upplever och deltar i Stockholms kulturliv. Resultat 2016 Eleverna deltog i olika aktiviteter och årskurs 9 arbetade under 2 veckor med en kabaré. Kulturaktiviteter genomfördes både i undervisningen, i fritidsverksamheten och i förskoleklassen Eleverna deltar i kulturaktiviteter och årskurs 9 utvecklar arbetet vidare med kabarén. Kulturaktiviteter kommer att genomföras både i undervisningen i grundskola och grundsärskola, i fritidsverksamheten och i förskoleklassen. Arbetssätt Alla verksamheter Kulturarbetet är idag en del av lärandeprocessen på skolan. Eleverna får använda olika sinnen och förmågor för att fördjupa sin inlärning och öka motivationen. De olika uttrycksformer som det aktiva kulturarbetet ger ökar elevernas möjligheter till att nå uppsatta mål i de ämnen som ingår i undervisningen. Eleverna får ett vidgat kulturbegrepp med besök av professionella kulturutövare eller besök på olika kulturinstitutioner. Arbetet sker i förskoleklassen, på fritidshemmet, i undervisningen i både grundskolan och i grundsärskolan. Resursanvändning Genom bidrag från Skapande skola kan vi erbjuda elever att delta i olika kulturaktiviteter och förstärka vår undervisning med kulturinslag. Uppföljning Utvärdering av resultat av olika aktiviteter sker i december 2017.

12 Sid 12 (16) KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Energianvändningen är hållbar Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Kommentar Andel ekologiska livsmedel 40 % År Sjöstadsskolan fortsätter att se till att köpa in ekologiska livsmedel och värderar varje inköp utifrån vad som är rimligt ur kostnadssynpunkt och vårt mål om 40% har vi god tillförsikt i att kunna uppnå. Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 1 Sorterar År Enhetsmål: Sjöstadsskolan bidrar till en hållbar livsmiljö Inköp av ekologiska livsmedel 40 % Arbetssätt Fortsätta arbetet med att öka mängden ekologiska livsmedel. Kommunicera med eleverna dels genom matråd och i undervisningen om behovet av att alla tar ansvar för en hållbar utveckling. Engagera elevrådet i att verka för att mängden matavfall minskas. Elever i flera årskurser kommer att delta tillsammans med Städa Sverige i projektet Schysst Sjöstad i Hammarby Sjöstad. Målet med projektet är att öka medvetenheten och kunskapen hos barn och ungdomar om miljö och hållbarhet. Elever plockar skräp från gatorna, intervjuar förbipasserande om deras vanor kring källsortering, släckning av lampor, vattenförbrukning och utnyttjandet av kollektivtrafik, sjunger sånger som handlar om miljö, delta i att göra en utställning om hur var och en kan bidra till ett mer hållbart samhälle. Resursanvändning Vidareutbildning av kökspersonal och ta att bättre ta tillvara den kompetens som finns i personalgruppen.

13 Sid 13 (16) Uppföljning Månatliga kontroller av inköp och dialog med elevrådet. KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Aktivt Medskapandeindex År Sjukfrånvaro dag ,55 % tas fram av nämnden Tertial Nämndmål: Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning och ledarskap. Enhetsmål: Sjöstadsskolan är en attraktiv arbetsgivare Resultat % av skolans medarbetare upplever att de lär nytt och utvecklas i sitt dagliga arbete % av skolans medarbetare upplever att de lär nytt och utvecklas i sitt dagliga arbete. Arbetssätt Genom att all personal deltar i riktad utbildning, såväl enskild som för hela personalen gemensam utbildning. Genom att öka deltagandet i Learning study och fördela deltagandet till personal från alla verksamheter dvs pedagoger i förskoleklass, grundskolan, fritidshem och grundsärskolan.

14 Sid 14 (16) Genom att erbjuda deltagande i Sjöstadskolans forsknings- och utvecklingsarbete som genomförs med målet att verksamheten ska utvecklas till att vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Gruppstärkande aktiviteter för personal, personalvård, utvecklingsmöjligheter på arbetsplatsen och fungerande strukturer och hjälpmedel, såsom it. Genom ett tätare samarbete i arbetslaget och en kontinuerlig kontakt med sin närmaste chef synliggöras medarbetarna och har möjlighet att utvecklas. En tydligare struktur och uppföljning för handledning/coachning till nyexaminerade pedagoger. Resursanvändning 7 lärare och förskolelärare arbetar som Learning Study-handledare på 10 % av sina heltidstjänster. Grupper av lärare deltar i olika Learning Study-studier eller andra forsknings- och utvecklingsprojekt under året. All personal deltar i ett övergripande FoU-projekt, med målet att utveckla verksamheten att vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, under tre konferenser/termin. All personal har tid avsatt för kompetensutveckling. Uppföljning Uppnått resultat mäts i årets medarbetarenkät. KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering Nämndmål: I samtliga verksamheter integreras mångfaldsperspektiv Mångfaldsperspektivet är integrerat i det ordinarie arbetet. Personalen har kunskap om mänskliga rättigheter, antirasism, extremism och normkritisk pedagogik. Alla elever och all personal garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan förmedlar de demokratiska värdena och mänskliga rättigheterna. Främlingsfientlighet, rasism och extremism motarbetas. Skolan förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier genom regelbunden kartläggning av verksamheten tillsammans med elever. Uppföljning görs utifrån det stöd som finns framtaget. Eleverna har inflytande i arbetet samt känner till sina rättigheter i enlighet med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Aktivitet Startdatum Slutdatum Skolornas upprättade planer mot diskriminering och kränkande behandling stäms av årligen av central förvaltning

15 Sid 15 (16) Uppföljning av ekonomi Resursanvändning Vi går in i 2017 med en likvidkapacitet (se bokslutskommentar 2016). Överskottet har vi med oss som en buffert. Gällande Sjöstadsskolan har vi goda förutsättningar för att nå budget i balans för år Upptagningsområdet är mycket expansivt. Utvecklingen ställer höga krav på att vi har lokaler och personal anpassade för de utmaningar som detta innebär. Och det är viktigt för oss att vi i expansionen även skapar rutiner för god ekonomisk förvaltning. Budget 2017 Sjöstadsskolans intäkter fortsätter att öka, om än i något mindre takt. Elevsammansättningen i skolan förändras, vi får fler elever i förskoleklass medan antalet elever i grundsärskolan har minskat jänmfört med föregående år. Förskolans beläggning är oförändrad. Skolans övriga intäkter förändras i mindre utsträckning, bland annat säljer vi inte längre mat till en grannskola. Verksamheten Tjejforum har flyttat till annan enhet vilket påverkar både skolans intäkter och kostnader. Totalt ser vi att Sjöstadsskolans intäkter går från knappt 88 mkr till knappt 93 mkr. Skolan noterar att kostnaden för personal troligtvis kommer att öka mer än intäkterna och skolan tar höjd för detta genom att vara återhållsam på kostnadssidan. De kostnader som direkt är kopplade till det ökade elevunderlaget, såsom IT och läromedel, väljer skolan dock att höja i motvarande grad års balanserade resultat om knappt 1 mkr ger möjlighet att hantera oförutsedda intäktseller kostnadsförändringar under Sjöstadsskolan har kapacitet för att ta emot fler elever i både förberdelsegrupp och grundsärskola, vilket är skolans uppdrag och skolan väljer därför att behålla befintligt bemanning. Övriga frågor Kundundersökningar och mätningar Vi får kund-/brukarsynpunkter på verksamheten via Stockholms stads Brukarundersökning, som genomförs för åk F, 2,5 och 8. Resultaten i Brukarundersökningen mäts också mot övriga skolor i staden. I ett tidigt skede har vi också valt att satsa på egna utvärderingsinstrument/ kvalitetsmätningar för att få ett mer heltäckande underlag av vad vi behöver utveckla. Under 2009 inleddes ett samarbete med företaget Q-steps om enkätundersökningar Qualis till eleverna, föräldrarna och medarbetarna. Qualisundersökningarna har genomförts varje år därefter. Sjöstadsskolan är kvalitetscertifierad enligt Qualis. Vi har även informella mätningar, bl a genom en enkel utvärderingsmodell Två stjärnor och

16 Sid 16 (16) en önskan och en löpande informell dialog med våra kunder/brukare (elever och föräldrar). Vi mäter inte våra kunders lojalitet, men vi vet att de allra flesta av våra elever går kvar här tills de slutar i år 9. De elever som slutar, går antingen till en profilskola eller flyttar till annan ort. Vi tror på att dela med sig av goda exempel i organisationen. Om något arbetslag fått särskilt goda resultat i våra enkäter får den arbetslagsledaren i uppdrag att redogöra för troliga orsaker till framgångsfaktorerna så att fler kan ta del av det. Om något arbetslag istället skulle få sämre resultat inom något område analyseras detta och en behovsanalys görs. Det faktum att enkäterna skickas ut kontinuerligt varje år gör det lättare att se trender. Vi jämför oss med andra skolor i Stockholms stad genom brukarundersökningen och genom att jämföra elevresultat såsom Nationella prov och meritvärden. Vi följer upp och analyserar enkäterna varje termin i samband med vårt övergripande kvalitetsarbete med arbetsplan och kvalitetsredovisning. Varje år får vi möjlighet att välja tilläggsfrågor till Qualisenkäten. Dessa frågor har vi vässat och förbättrat över tid. Synpunkter och klagomål Vår ambition är att det ska vara god kvalitet på vår verksamhet. Alla synpunkter, klagomål och förbättringsförslag är därför viktiga för oss. När elever och föräldrar vill framföra synpunkter, klagomål eller förbättringsförslag görs detta direkt till personalen eller med hjälp av det webbformulär som finns tillgänglig på Sjöstadsskolans hemsida på adressen Genom olika kommunikationsvägar, såsom t. ex föräldramöten, nära mentorskontakt och de elevledda samtalen har den enskilde vårdnadshavaren möjlighet att uttrycka tankar kring skolan och den enskilde elevens situation. Skolan har en lärare som arbetar deltid som kommunikatör för skolan. I och med detta finns ytterligare möjlighet att framföra synpunkter och tankar. Elevhälsoteam Skolans elevhälsoteam består av speciallärare, specialpedagoger, resurslärare, kurator, skolsköterskor, studie och yrkesvägledare samt skolpsykolog. Teamet träffas regelbundet för genomgång och uppföljning av elevärenden. Elevhälsan arbetar främst förebyggande och hälsofrämjande. Sjöstadsskolan ska upplevas av elever, personal och föräldrar som en trygg plats, som ger möjlighet för varje elev att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Elevhälsan ska tillsammans med övrig personal uppmärksamma förhållanden i elevernas lär- och/eller hemmiljö, för ohälsa, utsatthet, kränkningar och hög frånvaro mm. Skolan har god samverkan med socialtjänst, BUP, landsting samt fältassistenter. Strategiska utvecklingsområden för elevhälsoteamet är att minska skolfrånvaro i form av hemmasittare eller hög ogiltig frånvaro, som mäts med frånvarostatistik. Det pågår ett musikprojekt, former för elevinflytande tas fram då det gäller åtgärdsprogram och ett utvecklat samarbete med socialtjänst och polis. Vi arbetar för att öka graden av snabba och flexibla insatser i de tidiga skolåren vilket mäts i form av antal elever i år 1-3 som når målen, samt i hur lärarna uppfattar det givna stödet. Vi kommer att prioritera screening samt tillhörande analys och uppföljning med ämneslärare i de tidiga skolåren.