Verksamhetsberättelse 2016 för Sjöstadsskolan

Transkript

1 Sjöstadsskolan Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (25) Verksamhetsberättelse 2016 för Sjöstadsskolan Förslag till beslut Enhetschef: Lena Lindblad Petersen Enhetens adress: Hammarby allé Enhetens telefonnummer: E-post: sjostadsskolan@

2 Sid 2 (25) Innehållsförteckning Sammanfattande analys... 3 Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål Ett Stockholm som håller samman Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Ett klimatsmart Stockholm Energianvändningen är hållbar Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering...22 Uppföljning av ekonomi och särskilda satsningar Särskilda satsningar...23 Uppföljning av driftbudget...23 Investeringar...23 Medel för lokaländamål...23 Övrigt... Fel! Bokmärket är inte definierat. Synpunkter och klagomål Övrigt... 24

3 Sid 3 (25) Sammanfattande analys Inledning Sjöstadsskolan är en kommunal grundskola (F-9) och förskola i stadsdelen Hammarby Sjöstad. Skolan har elever i förskoleklass upp till årskurs 9. Skolan har grundsärskola för elever med autism. Till den 30 juni tillhörde CSI-gruppen Tjejforum Sjöstadsskolan. Lokalerna är moderna och funktionella för undervisning och fritidshem och vi har satsat på utbyggnad av IT. Under höstterminen 2016 går 847 elever i grundskolan, 7 i elever i särskolan och 80 barn i förskolan. Elever och föräldrar har varit med i arbetet med uppföljningen av årets åtaganden främst genom deltagande i enkäter. Personalen har deltagit aktivt genom diskussioner på APT, på operativa ledningsgruppens möten, på våra ämneskonferenser samt under gemensamma arbetsdagar då all personal deltar. En av Sjöstadsskolans styrkor är det höga deltagandet i olika forskningsprojekt, under ht 16 ca 45 pedagoger på skolan, där bland annat en grupp fritidspersonal genomfört en Learning Study inom området lek. Arbetet med forskning och utveckling har möjliggjorts genom en samarbetskultur och ett fokus på didaktiska frågeställningar. En annan styrka är att vi digitaliserar skolan mer och mer inom såväl administration, pedagogiska program som inom programmering. Ett utvecklingsområde är brukarnas upplevelse av arbetsro. I syfte att komma åt det har det under hösten påbörjats ett arbete med elev- och personalcoachning. Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Sjöstadsskolan har under flera år systematiskt arbetat med utforskande av undervisning och lärande genom learning study. I detta arbete har vi erfarit behovet och vikten av beprövad erfarenhet och ämnesdidaktisk forskning för att kunna bygga vidare på befintlig kunskap. Pedagoger och skolledning är aktiva, delaktiga och ansvariga i ett systematiskt utforskande av undervisning och lärande. Den forsknings- och utvecklingskultur som råder ger goda förutsättningar att driva utveckling av en kunskapsproduktion inom professionen. Lärarna i alla ämnesgrupper ansvarar gemensamt för att analysera resultat från nationella prov, screening och andra mätningar. Utifrån dessa resultat identifieras områden där undervisningen behöver utvecklas. Alla ämnesgrupper har identifierat utmaningar i ämnet som ligger till grund för fortsatt utveckling. Sjöstadsskolans struktur för att pröva, dokumentera, kommunicera och kollegialt granska erfarenheter av undervisning är troligtvis en av flera orsaker till de goda resultaten. Ämneslärarna och speciallärarna har tillsammans mejslat fram viktiga lärandeobjekt och kritiska aspekter vilket har lett till en mer fokuserad undervisning. Elever har utvecklat en tillit till sin förmåga, vilket visar sig i form av motivation, delaktighet och aktivitetsgrad. I år har vi haft fokus dels på att utveckla undervisningen i att skriva avslut på berättande texter och på vårt åtagande om att öka resultatet och utjämna skillnader mellan elevgrupper i ett jämställdhetsperspektiv. Tre svensklärare som undervisar i lågstadiet och högstadiet har genomfört ett forsknings- och utvecklingsprojekt Snipp, snapp, snut är sagan verkligen slut? Projektet har pågått i ett och halvt år av totalt två år. Resten av svenskgruppen deltar i

4 Sid 4 (25) utvecklingen genom diskussioner, Learning studies och som expertgrupp vid en publik lektion där all personal deltog med synpunkter och idéer till utveckling av lektionen. Lärarna har dessutom presenterat sitt arbete under forskningskonferenser och därigenom fått stöd och idéer från andra forskare. Dessa tankar har sedan delats med hela svensklärargruppen och på så sätt fått genomslag i alla årskurser. Inom svenskämnesgruppen har vi också aktivt arbetat för att ändra en stereotyp identitetsuppfattning till exempel genom att medvetet välja genrebrytande litteratur av manliga författare liksom att höja både pojkars och flickors litterära alster och framgångar inom ämnet. Vi har även analyserat och diskuterat stereotypa val av litteratur som ofta görs av pojkar respektive flickor, för att kunna vägleda och arbeta mot att vidga elevernas vyer. Matematik är ett andra fokusområde. Matematiklyftet har genomförts på skolan och fokus har legat på att utveckla undervisningen om decimaltal. Moduler har valts så att mer kunskap om området tillförts lärarna. En grupp om tre lärare har genomfört en learning study om att räkna med algoritmer som de har presenterat på flera forskningskonferenser och därigenom fått värdefulla synpunkter för fortsatt arbete. Detta arbete fortsätter nu med en forskningsstudie vid namn Decimalsystemet - kritiska aspekter och möjliga vägar att undervisa som genomförs av fyra lärare i matematik under två år. Övrig ämnesgrupp deltar i diskussioner och i learning studies. På Sjöstadsskolan finns en samarbetskultur som alla deltar i. Idéer, erfarenheter och framgångar delas. Ett inarbetat konferensschema möjliggör samarbete. Positiva händelser delas och genom deltagande i Learning study har ett gemensamt språk och ett vetenskapligt arbetssätt utvecklats. Det som mer och mer tar form är en kultur av att dela utmaningar i undervisningen. Programmering Alla elever har programmerat och undervisningen fortsätter att utvecklas. Från och med höstterminen har vi en lärare anställd som har utbildning i datavetenskap, vilket har varit en förutsättning för att kunna ge elever i högre årskurser en undervisning som utmanar. Flera lärare deltar i utbildningar på utbildningsförvaltningen, högskolor eller i RAM-projekt om programmering. Målet är att utveckla undervisningen så att den i varje stund utmanar våra elever att lära nytt. Under hösten bjöd skolan in till en publik dialog om programmering i skola. Där deltog all personal, medlemmar ur Programmeringskommissionen samt elever på skolan. En god lärmiljö Trots omfattande åtgärder visar brukarundersökningen att resultatet kring lugn och ro varierar i olika årskurser. Vid intervjuer med elever i fokusgrupper blir det tydligt att elever har mycket olika upplevelser av vad lugn och ro är vilket gör resultatet svårtolkat. Vi strävar efter att i alla verksamheter skapa eller behålla lugn och arbetsro. Resultatet i vår egen Qualisundersökning som alla elever deltar i ger en delvis annan bild av arbetsmiljön. där 90 % av eleverna i förskoleklass till årskurs 9 svarar där att miljön på skolan är trivsam. För att stärka enskilda elever och därmed skapa en bättre arbetsro, startades inför höstterminen ett arbete med elevcoachning. Från starten i augusti 2016 har antalet elever som blir coachade regelbundet stigit. När man i coachsamtalet fångar elevens egna tankar och kunskaper om sig själv kommer det fram hållbara mål och lösningar. Eleven blir ägare av sin

5 Sid 5 (25) egen situation och blir mer motiverad att nå en positiv förändring. Inflytande och delaktighet Sjöstadsskolans elever ska ha inflytande över, förståelse för och ta ansvar för sitt eget lärande utifrån sina egna förutsättningar. Brukarundersökningen visar att eleverna tycker att vi uppnått målet eller är på väg att uppnå årets mål. Kultur Både besök av teatergrupper och föreläsare, besök på museer och teatrar och egen produktion av en kabaré har genomförts. Skapande skola har varit ett värdefullt bidrag för att kunna genomföra en omfattande verksamhet tillsammans med kulturarbetare i Stockholm. Hållbar livsmiljö På Sjöstadsskolan ha vi under året arbetat aktivt med att bidra till en hållbar livsmiljö. Resultatet för 2016 är nu 38 % ekologiska livsmedel och vi strävar fortfarande mot att nå vårt årsmål 40 %. Andelen matavfall har minskat efter vårt deltagande i en gemensam kampanj om att minska matavfallet. Ekonomi Personalbudgeten, som är skolans absolut största kostnadspost har legat i paritet med budgeten. Sjöstadsskolan uppvisar ett negativt resultat om 1,1 mkr som kan balanseras i fond. Fortfarande finns ca 1 mkr kvar i fond. Övrigt Sjöstadsskolans elevantal har ökat till höstterminen Skolan har startat verksamhet i en intilliggande byggnad kallad Godsfinkan. Sammanlagt har ca 225 elever i förskoleklass, åk 3 och åk 9 undervisats och haft sin fritidshemsverksamhet i Godsfinkans lokaler. Det har lett till ett gott samarbete och en röd tråd mellan årskurserna. Under hösten tog Sjöstadsskolan emot ett antal nyanlända elever fördelade över alla stadier. En utmaning för oss är att säkerställa att vi skapar ett professionellt mottagande och en god undervisning för de här eleverna. I samband med läsårets slut flyttade CSI-gruppen Tjejforum till en annan enhet. Fokus under vårterminen låg på att utveckla ämnesstrukturer i skolans verksamhet vilket också genomfördes. Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor

6 Sid 6 (25) Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2015 Årsmål KF:s årsmål Period Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen 91,3 % 93 % 95 % 82% 2016 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Utbildningsnämnden ska verka för att fler skolor ansöker om att erhålla Skolverkets utmärkelse Skola för hållbar utveckling och att goda exempel på hur skolorna kan arbeta med hållbar utveckling sprids inom staden Nämndmål: Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Grundskola Lärare har höga förväntningar på eleverna, utgår alltid från läroplanens mål och kunskapskrav och arbetar utifrån beprövad erfarenhet eller vetenskaplig grund. Lärarna planerar gemensamt och eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Gymnasieskola Lärare har höga förväntningar på eleverna. Lärarnas undervisning utgår alltid från examensmålen, ämnesplanernas kunskapskrav, beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Alla lärare är engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Formativ bedömning används för att varje elev ska kunna följa sin kunskapsutveckling och för att lärarna ska kunna bedöma och utveckla undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2015 Årsmål KF:s årsmål Period Andel elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen Andel elever i åk 9 som är behöriga till nationella program 75 % 78,6 % 71,4 % 62 % 70 % % 96,4 % 85,7 % 76 % 2016

7 Sid 7 (25) Indikator Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska i åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt Andel legitimerade lärare i grundskolan utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2015 Årsmål KF:s årsmål Period 95 % 94 % 95 % 97 % 98 % % 90 % 98 % 98 % 98 % % 100 % 100 % 94 % 95 % % 96 % 85 % 74 % 80 % % 100 % 100 % 98 % 90 % % 93 % 100 % 97 % 100 % % 80 % 100 % 2016 Meritvärde i årskurs Poäng 239,1 247,3 206 Poäng 220 Poäng 2016 Enhetsmål: Att öka resultatet och utjämna skillnaden mellan elevgrupper i ett jämställdhetsperspektiv. Uppfylls helt Resultat 2015 Betygsresultaten visar att flickorna har i högre grad betyg A och B och de flesta pojkarna har Coch D i betyg och liknande skillnader ser vi i alla årskurser Att öka resultaten och att skillnaden ska minska.

8 Sid 8 (25) Analys Undervisning i förskoleklass I förskoleklassen introduceras skrivandet genom modellen Att skriva sig till läsning med hjälp av ipads. Denna metod gynnar i synnerhet elever som är motoriskt sent utvecklade. Man arbetar även med språklig medvetenhet med inspiration av Bornholmsmodellen. Verksamheten organiseras för att utmana varje elev på dess nivå när det gäller läs- och skrivinlärningen. Pedagoger i förskoleklassen har deltagit i ämnesgrupp svenska för att skapa en tydlig progression i svenska från förskoleklass till årskurs 9. Alla dessa åtgärder har lagt en tydlig grund för elevers skrivutveckling. Vi försöker se varje barn som individ oavsett kön samt ha en medvetenhet om språkbruket t ex när vi benämner legofigurer utifrån ett könsneutralt perspektiv. Undervisning i årskurs 1-9 Det fokus på utveckling av skrivundervisningen som har funnits under läsåret genom både svenskgruppens och fou-projektgruppens arbete menar vi har bidragit till en ökad kvalitet i elevernas skrivande. Elevernas kunskaper inom området förefaller ha utvecklats positivt, inte bara vad gäller skrivande i svenskämnet utan även i andra delar av ämnet och skrivande i andra ämnen. Kvaliteten avseende avslutningar i skönlitterära/berättande texter hos de elever som deltagit i vår Learning study har ökat. Kvaliteten i skrivande har även ökat generellt hos dessa elever. Resultaten på de nationella proven är goda i allmänhet och gällande skrivande i synnerhet. Vi kan konstatera att vägledning och undervisning avseende skrivande är nödvändig. Vid sidan av läsning av den texttyp som behandlas behövs även undervisning om texters struktur, funktion och innehåll. Resultaten från vår Learning study visar även att elevaktiva arbetssätt och möjlighet att diskutera sitt skrivande med andra har positiva effekter. Det finns stora könsrelaterade skillnader avseende kunskaper och betygsnivåer i svenskämnet. Generellt bedöms pojkar ha lägre kunskaper och betyg jämfört med flickor. Vi kan konstatera att vi behöver vara uppmärksamma på detta så vi bedriver en undervisning som passar alla och vår målsättning måste vara att gapet mellan flickors och pojkars resultat minskar. I diskussioner kring könsrelaterade skillnader behöver vi dessutom ta i beaktande att vi lever i ett samhälle där allt fler människor identifierar sig som något annat än sitt juridiskt tilldelade kön. Skolan och svenskundervisningen behöver ta plats i samhällsdebatten och svenskämnet behöver ses som ett forum där diskussioner kan ske och skrivandet kan komma till uttryck för att utveckla elevernas identitet. Eleverna behöver upptäcka strukturer i berättandet genom styrd läsning i skolan och sedan arbeta målmedvetet under lärarledning med berättelsens olika delar samt genom styrt responsarbete utveckla sitt eget och andras skrivande. Lågstadiesatsningen har möjliggjort att alla grupper i årskurs 1-3 har undervisats i ett tvålärarsystem vid flera pass i veckan, vilket har utvecklat undervisningen i svenska. Undervisning i fritidshem Verksamheten i fritidshemmet stöder undervisningen i svenskämnet. Utveckling av elevers förmåga att skriva stöds genom att fritidspedagoger och lärare tillsammans planerar och genomför arbetet både i skolan och på fritidshemmen.

9 Sid 9 (25) Vi har ökat genusmedvetenheten inom läroplansområdet tala. Där har vi arbetat med att ge och ta instruktioner och med att förklara sina tankar och önskemål. Undervisning i grundsärskolan Genom tydliggörande pedagogik och ett strukturerat arbetssätt ökar vi resultatet i grundsärskolans elevgrupp. Inkluderade elever från grundsärskolan får individuellt stöd i alla moment under skoldagen för att utjämna skillnaden mellan elevgrupper som läser enligt grundskolans respektive grundsärskolans läroplan. Visuellt stöd, tydliga arbetsscheman, vuxenstöd och en tydlig lärmiljö anpassad efter elevens individuella behov gör kunskapsinlärningen mera jämställd. Jämställdhetsperspektiv betyder i sammanhanget att lära sig utifrån sina egna förutsättningar. På Sjöstadsskolan arbetar vi med hög medvetenhet kring inkludering efter elevens förmåga och behov. Enhetsmål: Eleverna ska utveckla sin förmåga att förstå och använda decimalsystemet och bråkbegreppet. Uppfylls delvis Resultat 2015 Inte uppmätt Resultat 2016 Alla elever i skolår 3-9 förstår och kan använda decimalsystemet och bråkbegreppet. Grundsärskolan Att eleverna förstår enkla tal. Analys Undervisning i förskoleklass Grunderna i talförståelse har varit i fokus under läsåret för samtliga elever i förskoleklassen. Eleverna har arbetat laborativt, med samtal för att öka talförståelsen och med tallinjen. Arbetet organiseras för att utmana varje elev på dess nivå. Dessa åtgärder har skapat en god talförståelse som grund till fortsatt arbete. Pedagoger i förskoleklass har deltagit i matematiklyftet för att skapa en tydlig progression i matematik från förskoleklass till årskurs 9. Undervisning i årskurs 1-9 Arbetet i ämneslärargruppen, Matematiklyftet och tidigare erfarenheter från Learning studys samt FoU-projekt kan antas ha bidragit med det goda resultatet. Även de aspekter av innehållet som synliggjorts som viktiga att undervisa kring utgör ett resultat. Lärarna har i utvärderingen av arbetet med undervisningsutvecklingen uttryckt att de i större grad varit medvetna om och uppmärksammat de svårigheter som kan ställa till problem för elevernas förståelse.

10 Sid 10 (25) Att elevernas resultat är bättre än för ett år sedan kan tyckas självklart. Men erfarenheter från tidigare för-och eftertester vid den första lektionen i en Learning Study har visat att det inte alls är självklart att den givna undervisningen ger det resultat som önskas. Sammantaget drar vi den slutsatsen att den professionella utvecklingen av undervisningen i form av kollegialt lärande har varit bidragande och värdefullt för resultat både för elever och för lärare. Lärarna kommer med all sannolikhet att använda det vetenskapliga arbetssättet då det gäller att utforma uppgifter, förtester och undervisning fortsättningsvis. Under hösten 2016 har studien om subtraktionsalgoritmer presenterats på WALS i England, Exeter. Arbetet med presentationen och diskussioner med åhörarna gav gruppen fördjupade och nya idéer om elevers uppfattningar och svårigheter relaterat till tal i decimalform och hur detta kunnande är kopplat till positionssystemet. Arbetet att utveckla elevers förmåga att resonera om värdet av tal i decimalform med hjälp av generella strukturer i bassystem har fortsatt i FoU-projektet och gruppen har tagit stöd av hela matematiklärargruppen genom att göra en analys av de uppgifter som visat sig vara svåra då det gäller förståelse för tal i decimalform på Förstå och använda tal (McIntosh, 2008). Ett antal aspekter som ansågs betydelsebärande för förståelse av tal i decimalform kunde sedan användas i det förtest som gjordes i FoU-projektets första studie. I våra diskussioner, som uppkom under vårens arbete med mattelyftets språkmodul och sambedömningen av de nationella proven som vi har genomfört, har vi fördjupat tanken om taluppfattningen. Vi har diskuterat möjligheten att visa barnen hela positionssystemet på en gång, istället för att dölja de stora talen, de negativa talen och framförallt- alla tal som ligger emellan heltalen, även för de yngsta barnen. Detta innebär naturligtvis en utmaning som vi kommer att diskutera hur vi ska tackla under höstens fortsatta matematiklyftsarbete. Vi behöver, parallellt med detta, också lägga mycket fokus på bråkräkning. Under ht-16 har det fortsatta arbetet i matematiklärargruppen också handlat om en analys av områden där det uppstår svårigheter i undervisningen. Målsättningen är att i enlighet med skolans utveckling av en Forskning och utvecklingsavdelning, utveckla en modell för kartläggning av vilka områden som kan vara aktuella att gå vidare med i form av ett forskningsprojekt. Utgångspunkten för arbetet har varit NCM:s matris för strävansmål och dels centralt innehåll samt förmågor i Lgr11. Ett fortsatt arbete med att analysera svårigheter kommer att göras under våren bl.a. genom analys av resultat för UiM-provet för skolår 3, 5 och 8. Lågstadiesatsningen har möjliggjort att alla grupper i årskurs 1-3 har undervisats i ett tvålärarsystem vid flera pass i veckan, vilket har utvecklat undervisningen i matematik. Ett resultat då det gäller arbetet i matematikärargruppen är att vi i större utsträckning lägger tid på att diskutera vad eleverna behöver ges möjlighet att urskilja i relation till det aktuella ämnesinnehållet. Det innebär att vi får ett mer omfattande underlag för att utforma undervisningen. Ett annat resultat som går att utläsa i slutet av ht-16 är betygshöjningar. 34% av eleverna i år 9 har höjt sitt betyg i matematik med ett eller fler steg och 10% har sänkt sitt betyg. Undervisning i fritidshem I spel på fritids övas olika baser, backgammon, diamantspelet med division och

11 Sid 11 (25) multiplikation. Vi utgår ifrån att barn kan börja i abstrakt, logiskt tänkande för att bygga en förståelse. Spel har hjälpt eleverna att visualisera bråk, delning och innehållsdivision. Undervisning i grundsärskolan Inkluderade elever har tillgång till digitala hjälpmedel och laborativt material för att enklare förstå decimalsystemet och bråkbegreppet när de undervisande lärarna planerar dessa begrepp i undervisningen. Eleverna har genom detta fått en ökad förståelse för decimalsystemet. Allmänt Som stöd för utvecklingen av matematikundervisningen finns ett nära samarbete mellan förskola och skola. Förskolan har under året arbetat med volym i en forskningsansats, enligt learning study-modellen, som används som modell för att systematiskt utveckla undervisningen. Enhetsmål: Eleverna ska prova att skriva kod Uppfylls helt Resultat 2015 Alla elever på Sjöstadsskolan har arbetat med praktisk programmering med bla beebots, legorobotar och dansprogrammering och alla elever har provat blockprogrammering som man finner på code.org och flera har deltagit i Bebrastävlingen med goda resultat. Några elever har fördjupat sig vidare på ex elevens val Att minst 90 % av skolans elever från åk 2 ska ha prövat på att skriva enkel kod och genomfört övningar som erbjuds av It-tävlingen Bebras och minst 50% deltagit och genomfört en tävling inom någon av Bebras olika tävlingsnivåer. Grundsärskolan Att elever lär sig att programmera Beebotsroboten. Analys Resultat 2016 Undervisning i förskoleklass Eleverna har haft programmering med bluebots i projekt. Alla har provat på att skriva kod och felsöka samt konstruera uppgifter till varandra. Undervisning i årskurs 1-9 Eleverna har haft programmering med Bluebots i projekt. Alla har provat på att skriva kod och felsöka samt konstruera uppgifter till varandra. I årskurs 2 har eleverna integrerat programmering med att skriva manus och sedan gjort filmade sagor av det. De har även

12 Sid 12 (25) arbetat med Bebras.se, code.org och Scratch. Elevernas förmågor kring: samarbete, problemlösning, kommunikation, lägesord och felsökning har tränats. Lågpresterande, språksvaga elever har gjort stora framsteg. Alla elever har provat, både i halvklass och i helkass. Eleverna har haft en kontinuerlig undervisning av kunnig personal. Gynnsamt är att olika elevers förmåga lyfts fram. I högstadiet har man programmerat legorobotar och i detta utvecklat sin förmåga till att skapa moduler, och sitt sekvenstänkande. I och med detta, utmanats att utveckla sin förmåga i logiskt tänkande. Flera årskurser har deltagit i tävlingen Bebras. En elev kom på plats 6 i sin grupp i landet. Fritidshem Storybird, programmera Beebots, Kojo används av eleverna för att förstå och fördjupa sina kunskaper om programmering. Undervisning i grundsärskolan Elever har arbetat med beebots. De elever som är inkluderade i grundskolan har deltagit i undervisningen om programmering. Analys Programmering har blivit en del i Sjöstadsskolans ordinarie pedagogiska verksamhet. Detta har möjliggjorts genom internfortbildning, anställning av en utbildad programmeringslärare och ett strukturerat arbete i skolans IT-grupp. Nämndmål: Alla elever har en god lärmiljö Grundskola Alla i skolan känner sig trygga och kan fokusera på sina arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis samt andra relevanta aktörer. Gymnasieskola Alla gymnasieelever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis samt andra relevanta aktörer.

13 Sid 13 (25) Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2015 Årsmål KF:s årsmål Period Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever åk 8 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 8 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Ogiltig frånvaro i grundskolan 84 % 79 % 88 % 90 % 100 % % 35 % 71 % 81 % 85 % % 68 % 85 % 30 % 70 % % 100 % 85 % 83 % 100 % % 58 % 57 % 54 % 70 % % 89 % 91 % 80 % 90 % % 62 % 79 % 48 % 70 % % 90 % 79 % 79 % 90 % ,34 % 1,25 % 1,43 % 1,2 % 1 % 2016 Enhetsmål: Elevernas möjlighet och upplevelse av att kunna arbeta i lugn och ro ska öka. Uppfylls delvis Resultat 2015 Elevernas svar på frågan "Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna" i Brukarundersökningen: F-klass 81 % År 2 30 % År 5 54 % År 8 48 % 2016 Se årsmålen i tabellen ovan

14 Sid 14 (25) Analys Resultat för förskoleklasserna I förskoleklasserna är resultatet lägre än tidigare år. Resultat för årskurs 1-9 Enlig brukarundersökningen upplever 77 % av eleverna i åk 2 att de kan arbeta i lugn och ro. (År 2015 var det 39% och år 2014 var det 65%). I åk 5 har det skett en mindre ökning i antalet elever som upplever sig kunna arbeta i lugn och ro och i åk 8 säger sig 86 % uppleva att de kan arbeta i lugn och ro. Brukarundersökningen visar att arbetet med miljön, rutinerna och att erbjuda meningsfulla aktiviteter ger stort resultat i elever och föräldrars upplevelser av vår avdelning. Ett ännu bättre utnyttjande av allas styrkor kring t ex leken, det sociala, ämneskompetenser, specialintressen skulle sannolikt öka arbetsron ytterligare. Ett arbete med elevcoachning inleddes under början av hösten. Detta har skett i form av samtal och eleverna önskar framför allt hjälp med att öka motivationen, öka närvaron i skolan samt att skaffa effektivare sätt att lära för att nå högre kunskapsmål. Resultat för grundsärskolan Vår egen kvalitetsundersökning, Qualis visar att grundsärskolans elever upplever att de kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Sjöstadsskolans lärmiljö erbjuder mindre arbetsrum till elever som behöver arbeta vissa stunder under mera avskärmade former. I klassrummen är elevernas arbetsplatser noga utvalda efter elevernas förutsättningar och behov. Resultat för fritidshemmen Fritidshemmen har skapat tydliga strukturer och miljöer såväl ute som inne. Varje avdelning har en lugn vår där eleverna kan gå undan och läsa en bok eller sitta och vila. Rastverksamhetens organisation minskar antalet konflikter. Analys Förskoleklasserna En orsak till att resultaten för förskoleklass var lägre i år kan vara att antalet grupper utökades kraftigt detta läsår och flera var därför nyanställda. Rutinerna och verksamheten har sannolikt inte kommunicerades tillräckligt i alla grupper då fokus var på att bygga upp verksamheten. I väntan på nytt skolhus gick flera elever på skolan än skolan är planerad för. Prognosen för höstterminen är att vi kommer att öka vårt resultat bland annat tack vare att vi har tillräckligt med lokaler då vi har startat Godsfinkan, Sjöstadsskolans nya verksamhetsdel. Vi har diskuterat resultaten av brukarundersökningen med eleverna i nuvarande år 9 i mentorsgruppen. Eleverna har vitt skilda uppfattningar om vad studiero är. De upplever också att några få elever stör undervisningen. I arbetslagen samarbetar lärarna aktivt för att stötta varandra med goda exempel för att få ökad studiero. Vi arbetar också nära eleverna. Undervisning åk 1-9 Vi tror att de delvis goda resultaten beror på olika faktorer såsom undervisningsskickliga lärare, tydliga rutiner/ramar och en miljö som eleverna kan använda på egen hand. Troligen påverkar också höga krav med tydlig ledning av läraren.

15 Sid 15 (25) När eleverna inte får hjälp snabbt nog inne i klassrummet blir de också rastlösa och arbetsron störs. Rutiner för att ge eleverna tålamod eller arbetsuppgifter medan de väntar är under arbete. Under hösten började en av skolans lärare att i delar av sin tjänst arbeta som elevcoach. Feedback från elever och föräldrar visar att dessa samtal i kombination med ett välutvecklat elevhälsoteam, kan ha bidragit till ökningen av möjligheten till arbetsro. Grundsärskolan Att eleverna upplever att grundsärskolan erbjuder undervisning i lugn och ro beror troligen på att man i grundsärskolans lokaler arbetar i sitt eget arbetsbås med tydlig struktur och anpassade uppgifter. Fritidshemmen Eleverna vet vad de får göra och inte göra och hur de kan välja aktiviteter och det finns en tydlig struktur för pedagoger, elever och miljö. Om några elever börjar dra igång något är personalen aktiv och fångar upp de som har svårt att hitta en meningsfull aktivitet. Eleverna erbjuds olika aktiviteter t ex textilveckor, garnbollar, lekfamiljer m.m. Personalen instruerar eleverna i miljöerna, med aktiviteterna och spelen. Det finns ett basutbud att välja på och sen lägger vi till och byter ur aktiviteter eller material. Det är övergångarna mellan aktiviteter där de största utmaningarna finns. Här finns flera förslag som pedagogerna kommer fortsätta att utveckla. För att dämpa ljudnivån i trapphuset har ljuddämpande plattor satts upp. Brukarundersökningen visar att arbetet med miljön, rutinerna och att erbjuda meningsfulla aktiviteter ger stort resultat i elever och föräldrars upplevelser. Ett ännu bättre utnyttjande av allas styrkor kring t ex leken, det sociala och ämneskompetenser, specialintressen skulle sannolikt öka arbetsron ytterligare. Rastverksamhetens organisation minskar troligen antalet konflikter. Nämndmål: Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Grundskola Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Detta leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag.

16 Sid 16 (25) Gymnasieskola Alla elever i gymnasieskolan är delaktiga i planering och uppföljning av sin kunskapsutveckling och har genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Eleverna har utvecklat en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Varje elev har en studieplan som regelbundet följs upp. För att eleverna ska kunna följa progressionen i lärandet används exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2015 Årsmål KF:s årsmål Period Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel elever åk 8 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 72 % 73 % 74 % 64 % 70 % % 44 % 72 % 57 % 70 % % 74 % 58 % 83 % 80 % % 70 % 71 % 47 % 70 % % 81 % 59 % 38 % 75 % 2016 Enhetsmål: Elevernas möjlighet till och upplevelse av inflytande ska öka. Uppfylls delvis Resultat % av föräldrarna tycker att barnen har inflytande över sina aktiviteter på fritidshemmet. 70 % av eleverna i år 5 och år 8 svarar att de är nöjda med det inflytande som de har över sitt skolarbete 72 % av eleverna anser att "Lärarna lyssnar på mig och tar hänsyn till vad jag tycker" i Brukarundersökningen % av föräldrarna tycker att barnen har inflytande över sina aktiviteter på fritidshemmet.

17 Sid 17 (25) 75 % av eleverna i år 5 och år 8 svarar att de är nöjda med det inflytande som de har över sitt skolarbete 80 % av eleverna anser att "Lärarna lyssnar på mig och tar hänsyn till vad jag tycker" i Brukarundersökningen Analys Resultat 2016 Sjöstadsskolan har delvis uppnått målet gällande inflytande och delaktighet. Förskoleklass Elever tränas i inflytande redan i förskolan på Sjöstadsskolan. Arbetet fortsätter sedan i förskoleklass. I rastverksamheten finns ett utarbetat system där skolans alla elever påverkar både rastverksamhetens innehåll och material. Elever ansvarar för delar av rastverksamheten med stöd av rastlärare. Grundskolan årskurs % av eleverna anser att "Lärarna lyssnar på mig och tar hänsyn till vad jag tycker" i Brukarundersökningen. Elever har varit med på anställningsintervjuer i vår och de har haft stora möjligheter att påverka miljön i och utanför det nya skolhuset som från höstterminen tillhör Sjöstadsskolan. Eleverna har ofta fått tycka till om redovisningsformer. Fritidshem 42% av de föräldrar som svarat i Brukarundersökningen upplever att: det finns en bra dialog kring hur deras barn har det på fritids. Grundsärskolan Genom alternativa och kompletterande kommunikativa hjälpmedel så som bildstöd och tydligt elevriktat tal gör eleverna sin egen röst hörd. Eleverna som är inkluderade i en grundskoleklass deltar i sina respektive klasser i elevens val. Genom vuxenstöd tydliggörs elevernas inflytande och valmöjlighet förstärks med visuellt stöd. Eleven behöver bekräftas efter en valsituation genom verbalisering: nu har du valt mellan xxx och yyy för att öka sin medvetenhet att ha påverkat en situation på ett konstruktivt sätt. Eleverna i grundsärskolan har inte deltagit på klassråd eller elevråd. Analys Förskoleklass Förskoleklassernas arbete med att förtydliga för elever och föräldrar vad eleverna kan och vad de behöver utveckla behöver vidareutvecklas. En omorganisation med ett ökat samarbete mellan förskoleklasserna gör att vi tror att siffrorna kommer att öka framöver. Undervisning åk 1-9 Ett problem kan vara att när eleverna väljer hur de ska arbeta ofta väljer ett arbetssätt de redan behärskar och då går miste om att öva upp alternativa arbetssätt de känner sig mindre bekväma med. Vi måste fortsätta balansera mellan att låta eleverna bestämma mer och vår skyldighet att hjälpa dem att vidareutveckla sina förmågor.

18 Sid 18 (25) Fritidshem Vi vill lyfta fram mer av fritids på utvecklingssamtalen. Barnen får ta fram något som de har lärt sig/tycker om på fritids. Grundsärskolan Vi ser att det finns ett behov av att förbättra våra kunskaper inom PECS (picture exchange system). Under hösten utvecklades samarbetet mellan grundskolan och grundsärskolan och vi ska undersöka om det finns möjlighet att eleverna från grundsärskolan kan få delta med vuxenstöd när andra grundskoleklasser har klassråd för att uppleva klassråd och demokratiska beslut i ett något större sammanhang. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Nämndmål: Eleverna upplever och deltar i kulturlivet Uppfylls delvis Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser. Kultur, estetiska lärprocesser och eget kreativt skapande är en integrerad del i lärandet. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2015 Årsmål KF:s årsmål Period Andel elever i åk 5 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). Andel elever i åk 8 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). 67 % 80 % % 80 % 2016 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kulturnämnden, Stockholms Stadsteater AB, utbildningsnämnden samt stadsdelsnämnderna har ett gemensamt ansvar för att alla barn i stadens förskolor och skolor ska komma i kontakt med minst en professionell kulturupplevelse per termin

19 Sid 19 (25) Enhetsmål: Eleverna upplever och deltar i Stockholms kulturliv. Uppfylls delvis Resultat 2015 Eleverna deltog i olika aktiviteter och årskurs 9 arbetade under 2 veckor med en kabaré. Kulturaktiviteter genomfördes både i undervisingen, i fritidsverksamheten och i förskoleklassen Eleverna deltar i kulturaktiviteter och årskurs 9 utvecklar arbetet vidare med kabarén. Kulturaktiviteter kommer att genomföras både i undervisingen, i fritidsverksamheten och i förskoleklassen. Analys Resultat 2016 Alla elever på Sjöstadsskolan har tagit del av olika kulturupplevelser under året. Både besök av teatergrupper och föreläsare, besök på museer och teatrar och egen produktion av en kabaré har genomförts. Skapande skola har varit ett värdefullt bidrag för att kunna genomföra en omfattande verksamhet tillsammans med kulturarbetare i Stockholm. I samband med skolans tioårsjubileum bjöds alla skolans elever på en föreställning med Cirkus Cirkör med fokus på att stötta varandra till att våga. Ett annat exempel på hur man har arbetat med estetiska läroprocesser är ett Astrid Lindgren-tema där eleverna har läst, skrivit och målat utifrån litteraturen och därefter besökt Stadsteatern och sett föreställningen Ronja Rövardotter. Analys Skapande skola har varit ett värdefullt bidrag för att kunna genomföra en omfattande verksamhet tillsammans med kulturarbetare i Stockholm. KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Energianvändningen är hållbar Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö

20 Sid 20 (25) Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2015 Årsmål KF:s årsmål Period Andel ekologiska livsmedel 38,2 % 35 % 40 % 2016 Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 1 Sorterat 1 Sorterat 1 Sorterar 2016 Enhetsmål: Sjöstadsskolan bidrar till en hållbar livsmiljö Uppfylls helt Resultat 2015 Inköp av ekologiska livsmedel 35 %. Mängden matavfall minskades med 39 % Inköp av ekologiska livsmedel 40 % Mängden matavfall minskas med 42 % sedan mätningen i november månad Analys Resultat 2016 se tabellen ovan Analys Vi ser att vår kökspersonals medvetna arbete med att öka mängden ekologiska inslag har gett resultat. KF:s inriktningsmål: 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar

21 Sid 21 (25) Nämndmål: Det ekonomiska resultatet är i balans Nämndens verksamheter håller budget. Goda analyser bidrar till att prognossäkerheten är hög. KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Uppfylls inte Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2015 Årsmål KF:s årsmål Period Sjukfrånvaro 5,5 % 5,3 % 4,5 % tas fram av nämnde n VB 2016 Nämndmål: Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning och ledarskap.

22 Sid 22 (25) Enhetsmål: Sjöstadsskolan är en attraktiv arbetsgivare Resultat % av skolans medarbetare upplever att de lär nytt och utvecklas i sitt dagliga arbete % av skolans medarbetare upplever att de lär nytt och utvecklas i sitt dagliga arbete. KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering Nämndmål: I samtliga verksamheter integreras jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv samt frågor om demokrati och inflytande Utbildningsförvaltningen beaktar jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv i det ordinarie arbetet på central förvaltning och på skolenheter. Personal på utbildningsförvaltningen har kunskap om genus, antirasism och normkritisk pedagogik. Verksamheten motverkar ojämlika strukturer bland både elever och personal för att alla ska garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan kartlägger verksamhetens form och innehåll tillsammans med elever och förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier. Eleverna har inflytande i skolans likabehandlingsarbete samt känner till sina rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention. Skolan samverkar utifrån barnets bästa med socialtjänst och andra aktörer. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Skolornas upprättade planer mot diskriminering och kränkande behandling stäms av årligen av central förvaltning

23 Sid 23 (25) Uppföljning av ekonomi och särskilda satsningar Särskilda satsningar Projektet Godsfinkan är ett fastighetsprojekt för att utöka och kunna ta emot fler elever inom området Hammarby Sjöstad. Godsfinkan tillhörande Sjöstadsskolan är en separat huskropp med nära anslutning till huvudbyggnaden. Under projektet har skolan varit högst delaktig för att kunna styra utformningen av lokalerna. Utöver ombyggnation inklusive hur lokalerna ska disponeras har särskilda satsningar behövts göras för att säkerställa att de nya lokalerna får ändamålsenlig utrustning och teknik. Detta har skolan tagit fullt ansvar för: Medel har ansökts centralt för och beviljats för detta ändamål. Godsfinkan tog emot 225 elever HT16. HT 2016 kommer ytterligare ca 100 elever att undervisas i lokalerna. Uppföljning av driftbudget I och med ett nytt annex (Godsfinkan) har skolan till höstterminen kunnat öka antalet elever. Övriga förändringar under året som har påverkat skolans anslag är överföringen av den särskilda gruppen Tjejforum till annan skola och att antalet elever i fritidsklubb minskat. Grundsärskolans elevsammansättning har förändrats under året från äldre elever i högstadieålder till yngre elever i låg- och mellanstadieålder. Antalet har också minskat något och eleverna har annan behovsgrupp samtidigt som personalbehoven kvarstår. Från och med höstterminen har skolan inte längre sålt mat till en grannskola. Sammantaget har detta inneburit lägre intäkter än budgeterat. Initialt har den utökade verksamheten i annexbyggnaden medfört att skolan behövt lägga medel på förbrukningsinventarier och -material och IKT-anpassningar som belastat driftbudgeten. Skolledningen har avsiktligt genomfört denna satsning och varit medveten om att den kommer att kunna täckas av tidigare års upparbetad fond. Personalbudgeten, som är skolans absolut största kostnadspost har legat i paritet med budgeten. Sjöstadsskolan uppvisar ett negativt resultat om 1,1 mkr som kan balanseras i fond. Fortfarande finns ca 1 mkr kvar i fond vilket skolledningen anser vara rimligt. Investeringar Behovet av investeringar 2016 var större än budgeterat, då har vi arbetat aktivt för att investera i Godsfinkan samt utökat antal platser i matsalen. Medel för lokaländamål Se särskilda satsningar och investeringar. För detta ändamål har skolan tilldelats ett extra anslag för att kunna möblera skolsalar och utrusta dem med interaktiva tavlor/projektorer. Tack vare detta så är Godsfinkan väl rustad för att ta emot nya klasser.

24 Sid 24 (25) Synpunkter och klagomål Kundundersökningar och mätningar Vi får kund-/brukarsynpunkter på verksamheten via Stockholms stads Brukarundersökning, som genomförs för åk F, 2,5 och 8. Resultaten i Brukarundersökningen mäts också mot övriga skolor i staden. I ett tidigt skede har vi också valt att satsa på egna utvärderingsinstrument/ kvalitetsmätningar för att få ett mer heltäckande underlag av vad vi behöver utveckla. Under 2009 inleddes ett samarbete med företaget Q-steps om enkätundersökningar Qualis till eleverna, föräldrarna och medarbetarna. Qualisundersökningarna har genomförts varje år därefter. Sjöstadsskolan är kvalitetscertifierad enligt Qualis. Vi har även informella mätningar, bl a genom en enkel utvärderingsmodell Två stjärnor och en önskan och en löpande informell dialog med våra kunder/brukare (elever och föräldrar). Vi mäter inte våra kunders lojalitet, men vi vet att de allra flesta av våra elever går kvar här tills de slutar i år 9. De elever som slutar, går antingen till en profilskola eller flyttar till annan ort. Vi tror på att dela med sig av goda exempel i organisationen. Om något arbetslag fått särskilt goda resultat i våra enkäter får den arbetslagsledaren i uppdrag att redogöra för troliga orsaker till framgångsfaktorerna så att fler kan ta del av det. Om något arbetslag istället skulle få sämre resultat inom något område analyseras detta och en behovsanalys görs. Det faktum att enkäterna skickas ut kontinuerligt varje år gör det lättare att se trender. Vi jämför oss med andra skolor i Stockholms stad genom brukarundersökningen och genom att jämföra elevresultat såsom Nationella prov och meritvärden. Vi följer upp och analyserar enkäterna varje termin i samband med vårt övergripande kvalitetsarbete med arbetsplan och kvalitetsredovisning. Varje år får vi möjlighet att välja tilläggsfrågor till Qualisenkäten. Dessa frågor har vi vässat och förbättrat över tid. Synpunkter och klagomål Vår ambition är att det ska vara god kvalitet på vår verksamhet. Alla synpunkter, klagomål och förbättringsförslag är därför viktiga för oss. När elever och föräldrar vill framföra synpunkter, klagomål eller förbättringsförslag görs detta direkt till personalen eller med hjälp av det webbformulär som finns tillgänglig på Sjöstadsskolans hemsida på adressen Övrigt Prioriterade åtgärder för utveckling I de nationella proven i svenska under föregående läsår kunde vi konstatera att den del där eleverna uppvisade lägst resultat var inom området samtal. Samtal är en grundläggande färdighet som ses som ett generellt utvecklingsområde på skolan och vi kommer därför att ha det som ett fokusområde framöver. Det handlar om att arbeta systematiskt med att hitta

25 Sid 25 (25) verktyg och metoder för att eleverna ska utveckla sin förmåga avseende samtal. Tanken är att det arbetet ska gynna alla elever oavsett stadium. Vi delger varandra goda exempel och tar del av Skolverkets aktuella forskning. Vi ska dessutom ta till oss empiriskt material i form av autentiska elevexempel på skolan avseende elever med specifika talsvårigheter, och utifrån detta dra slutsatser om vad som är gynnsamt i undervisningen. Inom matematiken genomför vi ett projekt som är en analys av de områden där det uppstår svårigheter i undervisningen. Målsättningen är att i enlighet med skolans utveckling av en forsknings- och utvecklingsskola, utveckla en modell för kartläggning av vilka områden som kan vara aktuella att gå vidare med i form av ett forskningsprojekt. I skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling kommer vi att fortsätta att utveckla avsnittet om det förebyggande arbetet kring frågor som rör HBTQ. Bakgrunden är att Sjöstadsskolans högstadielärare har deltagit i en utbildning om hur man kan arbeta med dessa frågor. Detta utifrån att elever på skolan väckte och drev frågan. Det handlar om kunskap och ett förhållningssätt hos pedagogerna. I vår strävan efter att verkställa skollagens skrivning om en skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet kommer vi att fortsätta Sjöstadsskolans samarbete med Utbf och Stockholms universitet. Vid analys av årets åtaganden är det sannolikt att det kollegiala lärandet leder till ökad resultatuppfyllelse för eleverna. För att bibehålla/nå ännu högre resultat i alla ämnen kommer vi därför att fortsätta detta arbete. Vårt systematiska kvalitetsarbete med att utveckla undervisningen sker bland annat genom Learning study och skolan har nu 8 utbildade handledare varav 5 också är förstelärare på Sjöstadsskolan. För att utöka andelen utbildade fritidspedagoger och därmed stärka kvaliten gör vi från och med våren 2017 en satsning på att vidareutbilda fyra medarbetare till lärare i fritidshem. Programmering är nu en del av Sjöstadsskolans ordinarie verksamhet. Alla elever på Sjöstadsskolan har erfarit robotprogrammering med t ex Beebots eller Legorobotar och alla elever har provat blockprogrammering. Nästa steg i utvecklingen av undervisningen om programmering är att eleverna lär sig att skriva enkel kod. Sjöstadsskolans elever ska ha inflytande över, förståelse för och ta ansvar för sitt eget lärande utifrån sina egna förutsättningar. Brukarundersökningen visar att eleverna tycker att vi är på väg att uppnå årets mål. Arbetet med att vidareutveckla elevinflytandet leds av en förstelärare som i sin magisteruppsats undersökt olika aspekter av elevinflytande. Sjöstadsskolans elevantal har ökat till höstterminen 2016 och skolan har startat verksamhet i en intilliggande byggnad kallad Godsfinkan. Under hösten och i början av vårterminen tar Sjöstadsskolan emot ca 20 nyanlända elever fördelade över alla stadier. En utmaning för oss framöver är att säkerställa att vi skapar ett professionellt mottagande och en god undervisning för eleverna.