ÖS-ÖFS. Lägesrapport från år 2 (lå ) försöksverksamheten med övningsskolor och övningsförskolor. vid Luleå tekniska universitet.

Transkript

1 Lägesrapport -läsåret ÖS-ÖFS Lägesrapport från år 2 (lå ) försöksverksamheten med övningsskolor och övningsförskolor vid Luleå tekniska universitet

2 Innehåll Bakgrund... 3 Sammanfattning av år Försöksprojektet med ÖS/ÖFS, deltagande verksamheter under projekttidens steg 1 och 2 6 År 1- fokus... 7 År 2- fokus... 7 År 3 - fokus... 7 Organisation... 8 Tilläggsavtal... 9 Riskanalys... 9 Möten... 9 Aktiviteter inom ÖS/ÖFS-projektet under år Seminarier...10 Utvecklad handledarutbildning...11 Utvecklade rutiner för informationsmöten på LTU inför VFU...11 ÖS-representanter in i programråd...11 Yrkesverksamma lärare från ÖS/ÖFS in i utbildningarna vid LTU...12 Tjänsteväxling...12 Examensarbeten...12 Grupphandledning...13 Utvärderingar Studenters utvärderingar...13 ÖS/ÖFS-verksamheternas utvärdering...13 Rektorer och förskolechefers utvärdering...14 Utvecklingsmedel till ÖS/ÖFS Utvecklingsmedlens nyttjande hos ÖS/ÖFS

3 Samverkan med andra lärosäten inom ÖS/ÖFS UKÄ:s upptaktsmöte den 5 april Ekonomi Kostnader under år Vad är det som kostar? Arvoden övriga insatser inom ÖS/ÖFS:...17 Fokus för år Metodstödets utarbetande och implementering Fortsätta att utveckla former för möten och samverkan för inriktningsansvariga ute i verksamheterna Översyn av dokument för revidering Utveckla nationellt nätverk mellan lärosäten i projektet Utveckla tanken med utbyte med Uleåborg och ev. Tromsö Genomföra ett pilotprojekt med mentorer i ÖS/ÖFS Fortsätta arbetet med kartläggning av forskningsoråden i regionen Bilaga: 1 Redovisningsblankett för utvecklingsmedlet...21 Bilaga: 2 Studenters förslag till fortsatt arbete inom ÖS/ÖFS...22 Bilaga: 3 Förordning (2014:2)...23 Bilaga 4: Sammanfattning av år

4 Bakgrund Luleå tekniska universitet (LTU) har ansökt om- och utvalts till att delta i försöksverksamheten med övningsskolor och övningsförskolor. Projektet ska utvecklas genom de kvalitetshöjande aktiviteter, syften och intentioner som LTU tillsammans med deltagande verksamheterna ser som utvecklingsområden för VFU samt för studenternas professionsutveckling. Utvecklingen ska ske med hänsyn tagen till de ramar som skapas för projektet via förordningstexten (SFS 2014:2) Id= &propId=5 Lärar- och förskollärarstudenter ska fullgöra huvuddelen av sin verksamhetsförlagda utbildning vid övningsskolor eller övningsförskolor. LTU:s målsättning är att samverka med kommunala och fristående huvudmän i kommuner inom avtalsområdet i regionen inom ramarna för projektet med övningsskolor och övningsförskolor. Under läsåret togs det första stegen i implementeringen av försöksverksamheten genom att de tre kommunerna Luleå, Piteå och Boden med utvalda fristående och kommunala verksamheter startade upp övningsskolor och övningsförskolor. I ett steg två, med start ht 2015, utökades projektet med ytterligare kommuner i Norrbotten. Alla Norrbottens kommuner har erbjudits möjlighet att delta, och utifrån huvudmännens önskemål om deltagande har projektet utökats till att omfatta ytterligare fyra kommunala huvudmän. Ett grundavtal för VFU och ett tilläggsavtal för deltagandet i försöksverksamheten med ÖS/ÖFS, med utgångspunkt i förordningen 2014:2, avseende försöksverksamheten med övningsskolor och övningsförskolor, reglerar projektet. Så väl grundavtal som tilläggsavtal utvärderas årligen. Projektets progression kan följas genom årliga lägesrapporter, varav denna rapport för år 2 utgör den andra i ordningen. Lägesrapport för år 1 (bilaga 4) finns att läsa på ÖS/ÖFS-hemsidan ( Ovningsforskola-OS-OFS/Lagesrapporter-fran-forsoksverksmaheten-med-OS-och- OFS). 3

5 Sammanfattning av år 2 Inför år 2 av försöksprojektet med ÖS/ÖFS var fokus att vidareutveckla former för möten och samverkan inom steg 1. Behov fanns också att förtydliga nödvändigheten av skolledningens delaktighet för att projektet ska prioriteras och nå framgång i ÖS/ÖFSverksamheterna. Hösten 2015 inleddes också implementeringen för steg 2 och det var viktigt att kommunicera målen för projektet så att alla deltagare hade medvetenhet om detta. Vi kan genom att titta på årets utvärderingar se att ÖS/ÖFS-projektet nått framgång med det gemensamma arbetet med fokus för år 2, men att det också finns utrymme för fortsatt utveckling det ska finnas en kontinuerlig dialog mellan LTU och ÖS/ÖFS för fortsatt utveckling utifrån behov och önskemål. Ett fokusområde för år 2 var att implementera rutiner för det utvecklingsmedel om 1000 sek/student/år som betalas ut av projektet och även här ser vi att det, i de allra flesta fall, har fungerat väl vad gäller rutinerna. Tanken med att verksamheterna själva har kunnat besluta över ett utvecklingsmedel på detta sätt har visat sig vara av godo för så väl verksamhet som för studenter. Medlen har skapat grund för specifika utvecklingsinsatser både för studenter på VFU, men också för verksamheten som genom detta kan bidra till en än mer professionsutvecklande VFU för studenterna. Utöver de fokusområden som var högt prioriterade för år 2 har under året även andra områden av VFU utvecklats i dialog mellan LTU och ÖS/ÖFS. Projektet strävar efter att placera studenter så att en koncentration av studenterplaceringar uppstår på ÖS/ÖFS vilket enligt verksamheterna skapar känslan av att vara en ÖS/ÖFS. Initialt bjöd de inriktningsansvariga in verksamheterna till LTU för samverkansmöten, men från och med vt 2016 kommer de istället ut till ÖS/ÖFS för att samverka och bidra till utveckling av projektet. Viktigt för att detta ska fungera är att verksamheterna ger dem tid för- och tankar/önskemål om innehåll inför mötet. Ute på ÖS/ÖFS har man börjat arbeta mer strukturerat med intromöten (och planerar i flera verksamheter även outro -möten) med genomtänkt innehåll. Flera av verksamheterna har börjat med grupphandledning mellan VFU-handledare och student vilket upplevs som positivt av så väl studenter som av VFU-handledare. Handledning av examensjobb har förstärkts inom ÖS/ÖFS vilket innebär 10 timmars extra handledningstid utifrån en beprövad struktur (finns att läsa på ÖS/ÖFS-hemsidan). Detta skapar ytterligare forum för samverkan mellan LTU och ÖS/ÖFS utifrån de utvecklingsområden som verksamheterna ser hos sig. För att stärka kopplingen mellan teori och praxis så har ÖS/ÖFS-projektet underlättat för möjligheten att, antingen som arvoderad eller som tjänsteutbyte bjuda in yrkesverksamma lärare och förskollärare från ÖS/ÖFS att komma in med sitt verksamhetsnära perspektiv i teoretiska delar av utbildningen. Samverkan har också under år 2 visat sig genom att LTU efter dialog med ÖS/ÖFS har utvecklat formerna för handledarutbildningen och introduktionsmötena inför VFU-kurs. LTU har genom olika remissrundor gett ÖS/ÖFS-verksamheterna möjlighet att ge synpunkter/påverka olika områden inom VFU och lärarutbildningen. Representanter från ÖS finns också som delaktiga parter i programråd tillsammans med LTU och studenter. De 4

6 uppskattade seminarieserier där verksamma lärare och förskollärare tillsammans med studenter har möjlighet att föra dialog och utbyta erfarenheter har blivit ett uppskattat evenemang varje termin. Slutligen kan vi också se att andelen handledarutbildade VFU-handledare inom ÖS och ÖFS har ökat, mycket på grund av den utlokaliserade handledarutbildningen som gavs inom ramen för projektet under år 1. Projektet går hösten 2016 in på sitt tredje år. I planerna framtiden finns bland annat en översyn av dokument för revidering samt utarbetande av ett Metodstöd som ska var till hjälp för de inriktningsansvariga att tillsammans med verksamheterna vidareutveckla de områden som ska ligga till grund för samverkan inom ÖS/ÖFS. Vi behöver fortsätta att utveckla former för möten och samverkan för inriktningsansvariga ute i verksamheterna. Vår önskan är att ytterligare fördjupa vår samverkan, och engagera hela personalgruppen i de utvalda verksamheterna. För att kunna möta respektive verksamhets behov och bidra till verksamhetens utveckling och önskan om profilering, kommer möten att läggas ute i de olika verksamheterna i ÖS/ÖFS. Mälardalens högskola samlar i höst de lärosäten som ingår i projektet till möte för att utveckla ett nationellt nätverk mellan lärosäten i projektet. Möjligheterna till internationell samverkan mellan LTU och Uleåborg och ev. Tromsö finns även de i planerna för kommande år. I sin linda finns även ett försöksprojekt i mindre skala med mentorer för lärar- och förskollärarstudenter i ÖS/ÖFS. Arbetet med Lisbeth Lindströms kartläggning av forskningsområden i regionen via ÖS/ÖFS och rektorer och förskolechefer där fortsätter också. 5

7 Försöksprojektet med ÖS/ÖFS, deltagande verksamheter under projekttidens steg 1 och 2 Kommunala verksamheter som ingår i försöksprojektet: Steg 1: deltar hela projektperioden ht Luleå kommun, förskolor, grundskolor och gymnasium 2. Piteå kommun, förskolor och grundskolor 3. Bodens kommun, förskolor, grundskolor och gymnasium Steg 2: deltar från och med ht 2015 med förskolor och grundskolor 4. Övertorneå kommun 5. Haparanda kommun 6. Kalix kommun 7. Jokkmokks kommun Fristående verksamheter som ingår i försöksprojektet: Steg 1 och steg 2 (deltar hela projektperioden ht ) 8. Nya läroverket, Luleå (f-klass skolår 9) 9. Mimers Brunn, Vittjärv (förskola skolår 6) 10. Barncompaniet, Boden (förskola) 6

8 År 1- fokus Handledarutbildning P0037P, 7,5 hp utlokaliserad i Luleå, Piteå och Boden för att möta kraven i förordningen 2014:2 Former för samverkan- diskussioner i styrgruppen, i huvudmannagruppen för ÖS/ÖFS samt mellan inriktningsansvariga och deras grupper. Examensarbeten utarbeta former och riktlinjer Avtalet hur det skiljer sig mot grundavtalet - Hur svarar detta mot förordningstexten? Resultat- utvärderingar bland studenter och ÖLU År 2- fokus Vidareutveckla former för möten och samverkan inom steg 1 Förtydliga nödvändigheten av skolledningens delaktighet Utarbeta former för möten och samverkan för steg 2 (implementering) - uppstartsmöte Målformuleringarna (syfte och långsiktiga mål) för projektet kommuniceras Närhet och distans, teknik för steg 2-deltagarna Att få och att ge Föra vidare dialog utifrån utvärderingar av steg 1 samt studenters utvärderingar Implementera rutiner för det medel 1000 sek/student/år som betalas ut av projektet År 3 - fokus Metodstödets 1 utarbetande och implementering. Fortsätta att utveckla former för möten och samverkan för inriktningsansvariga ute i verksamheterna. Översyn av dokument för revidering. Utveckla nationellt nätverk mellan lärosäten i projektet Utveckla tanken med utbyte med Uleåborg och ev. Tromsö Genomföra ett pilotprojekt med mentorer i ÖS/ÖFS 1 Metodstödet är under utveckling i skrivande stund ska utgöra ett stöd för inriktningsansvarigas möten med ÖS/ÖFS. Tydliggör projektets utvecklingsområden och underlättar för dokumentation. 7

9 Fortsätta arbetet med kartläggning av forskningsområden i regionen Organisation Styrgrupp vid LTU Kristina Bäck, Projektledare Greta Rova Lindberg UL för VFU Monica Johansson, Prefekt Camilla Kulluvaara, projektekonom Huvudmannagrupp - Ska och Kan vara delaktig Projektteamet består av huvudmannarepresentanter, utbildningsledaren för VFU vid LTU och projektledaren. Medlemmarna i gruppen har ett gemensamt ansvar för projektets totala resultat och måste därför både kunna åstadkomma individuella resultat och samverka med varandra. Kristina föreslår (på mötet 20 maj, 2014) nedan personer att ingå i gruppen, och dessa har tackat ja: Lillemor Eriksson (Piteå) Carina Bergsjö, Ann Isaksson Pelli (Luleå) Agnetha Stenlund (Boden) Peter Ohlsson (dock för avtalsfrågor - Magnus Selberg) (NLV, Luleå) Ingela Söderholm (Barncompaniet, Boden) Tina Mörtberger (Mimers, Vittjärv) Elisabeth Jonsson Hallin studentrepresentant Steg 2-verksamheterna - inledde deltagande med start ht Kontaktpersoner utses i varje verksamhet, verksamhetens organisations skapas hos respektive verksamhet. Dessa tillhör inte huvudmannagruppen men ska vara representanternas så väl som LTU:s grupp med inriktningsansvarigas stöd i verksamheten. LTU:s inriktningsansvariga Håller kontakten med ÖS/ÖFS och möts med jämna mellanrum, planerar tillsammans projektets fortskridande. Ambitionen är att dessa i sin roll ska möta verksamheterna på plats ute i ÖS/ÖFS-verksamheterna för att tillsammans med ÖS/ÖFS planera och utveckla samverkan: Kerstin Lindmark (ht 2016 i pension) ersätts av Monica Grape Förskolan Märtha Andersson Grundlärarna 8

10 Anna Klisinska Gymnasiet Tillfälliga grupperingar Referensgrupp: normalt ingen formell grupp utan en samlingsbenämning för de individer som på olika sätt stödjer projektet. Ger synpunkter ur ett användar- eller intressentperspektiv. Stödjer projektarbetet utifrån sina fördjupade kompetenser. Utför kortare arbetsinsatser i projektet. Tar löpande del av, vidarebefordrar och förankrar information om projektet. Under år 2 av projektet har en utvecklingsgrupp vid LTU arbetat med att bland annat utveckla VFU-handledarutbildningen och VFU-bedömningsformulär. För att få verksamhetens syn på detta har LTU ombett ÖS/ÖFS att utgöra remissgrupp. Tilläggsavtal Ett tilläggsavtal till grundavtalet för VFU har upprättats för försöksprojektet. Tilläggsavtalet utvärderas i juni varje år och kommande års avtal blir gällande från och med augusti månad varje år. Grundavtalet för VFU utvärderas årligen i december och blir gällande från januari månad. Riskanalys Den 20 maj 2014 på huvudmannamötet, sammanfattades verksamheternas uppfattning om risker som kan utgöra hinder i genomförandet av projektet. Riskanalysen finns dokumenterad och kommuniceras vid huvudmannamöten för en bedömning om revidering är nödvändig. Möten Styrgruppen (1 gång per termin) Huvudmannagruppen (1 gång per termin) PL och inriktningsansvariga i helgrupp (2 gånger per termin, samt vid behov) PL och inriktningsansvariga (frekvent och inför möten med verksamheterna) Inriktningarna (fsk och grund) och ÖS/ÖFS (enligt överenskommelse med verksamheterna) Inriktning Gy och ÖS (1 gång per termin samt planeringsmöten med planeringsgrupp för ÖS 2 gånger per termin) Informationskanaler är alla grupper ovan. 9

11 Aktiviteter inom ÖS/ÖFS-projektet under år 2 Försöksprojektet med ÖS/ÖFS syftar till att utveckla VFU:n i lärarutbildningarna. Långsiktiga mål som inbegrips i detta utvecklingsarbete är: ÖS/ÖFS bidrar till lokal och regional skolutveckling Ge alla studenter likvärdiga förutsättningar under VFU:n Alla studenter ges ett antal likvärdiga professionsutvecklande seminarier Pröva olika modeller för handledning (enskilt, i par och i grupp etc) ÖS/ÖFS blir bas för praxisnära examensarbeten ÖS/ÖFS fungerar som värdar/nav för gemensamma ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsinsatser För att nå måluppfyllelsen har LTU och ÖS/ÖFS-verksamheterna under år 2 arbetat för att utveckla olika aktiviteter, exempel på sådana aktiviteter beskrivs nedan. Seminarier LTU erbjuder sedan tidigare sin VFU-handledare 1-2 seminarier per termin, försöksverksamheten med ÖS/ÖFS har lett till att denna möjlighet till kompetensutveckling har utökats med ytterligare seminarier och workshops, till vilka så väl ÖS/ÖFS som andra verksamheter inbjuds att delta. Möjligheten att ta del av föreläsningar och seminarier ges så väl i realtid som via inspelade länkar 10 arbetsdagar efter föreläsning/seminarium. Alla tillfällen annonseras på ÖS/ÖFS-hemsidan. PSÄ-seminarier varje månad (se ÖS/ÖFS-hemsidan ) inom ramen för det tredje uppdraget denna typ av spridande av resultat finns enl. Mona Sandström inte i Piteå, men Mona S, Sture k samt Karolina F har fått information om att detta önskemål finns för ÖS VFU-handledare inom estetiska utbildningarna. Under inriktningsansvarigas möten erbjuds skolforskningsföreläsningar/workshops utifrån verksamheternas önskemål, i dagsläget finns bland annat önskemål om att de inriktningsansvariga håller seminarier utifrån utbildningarnas innehåll (UVK-kurser samt inriktningskurser) Seminarieserier, se beskrivning av upplägg i Lägesrapport för år 1 10

12 Utvecklad handledarutbildning I syftet att utveckla och förbättra kvaliteten på handledarutbildningen ombads kursansvariga vid LTU (Ulrika Bergmark och Lena Nyström) ta kontakt med inriktningsansvariga (Anna Klisinska, Märtha Andersson och Kerstin Lindmark) för att tillfråga ÖS/ÖFSverksamheterna om representanter som vill ingå i sådan grupp. Då fåtal svar inkom på denna förfrågan valde kursansvariga att istället arbeta med detta utvecklingsområde tillsammans med de kursdeltagare som har genomgått VFU-handledarutbildningen under LÅ Resultatet av detta arbete blev en helt ny VFU-handledarutbildning Att handleda i verksamhetsförlagd utbildning, VFU 7,5 Högskolepoäng P0064P( kursplan: förnyade VFU-handledarutbildningen resulterade också i en artikel på hemsidan som ger en god bild av utbildningen ( Utvecklade rutiner för informationsmöten på LTU inför VFU För att utveckla och förbättra kvaliteten på informationsmötena som ligger inför varje VFUkurs och skapa rutiner som ska gälla för dessa möten bjöd LTU:s kursansvariga och examinatorer in ÖS/ÖFS-representanter till planeringsmöte. Greta Rova Lindberg (UL för VFU vid LTU) informerade examinatorer och kursansvariga om inkomna synpunkter. Lena Nyström (LTU) fick i uppdrag att utarbeta de rutiner som ska gälla för LTU:s informationsmöten. Introduktionsmötena ska utgöra en grund för ett första möte och en aktiv dialog mellan student och VFU-handledare. Under informationsmötet ska VFUhandledaren få en bild av studentens förkunskaper, behov och förväntningar på kommande VFU. För att underlätta för VFU-handledare så väl som för student att möta den kravnivå som respektive VFU-kurs har, så presenteras och diskuteras här LTU:s Pedagogiska idé ( vilket är den progressionstrappa som ska ligga till grund för utbildningarnas alla delar, även VFU. ÖS-representanter in i programråd För att ytterligare utveckla samverkan mellan LTU och verksamheterna har LTU inbjudit representanter från ÖS (grundskola) att delta vid det programråd som utbildningsledaren kallar till terminsvis. Syftet med programrådet är att identifiera utvecklingsområden och bidra till långsiktig utveckling av programmen med hänsyn till utveckling och behov på arbetsmarknaden. Programrådet ska också verka för att programmet ska vara attraktivt för studenterna. I detta råd ingår, studenter, lärare, utbildningsledare och externa representanter. 11

13 Yrkesverksamma lärare från ÖS/ÖFS in i utbildningarna vid LTU För närvarande finns ett antal kurser som får förstärkning av ÖS/ÖFS. Dessa kontakter görs genom att kursansvariga kontaktar inriktningsansvariga för att föra dialog och få råd om vilka kontakter som ska tas. Tjänsteväxling Ett annat exempel på samverkan inom ÖS/ÖFS-projektet är tjänsteväxling mellan LTU och en ÖS/ÖFS. Om behov av/önskemål om tjänsteväxling finns hos någon av parterna tas kontakt med inriktningsansvarig för att få råd om vilka kontakter som ska tas vidare. Överenskommelse för vad respektive part ska göra måste formuleras. Överenskommelse för det tidsmässiga utlägget måste formuleras. Litteratur för utbytet (inläsning för ÖS/ÖFS bekostas av ÖS/ÖFS-projektet). Vad vill LTU ha? Verksamheterna ser det som möjligt att erbjuda de teoretiska kurserna (ämnes- och UVK) att få stöttning på olika sätt för att kursinnehållet på så sätt kan kopplas till verksamheternas sätt att arbeta. De frågar sig vad LTU vill ha? Examensarbeten Inom ÖS/ÖFS-verksamheterna är rektorer och förskolechefer måna om att studenter undersöker olika utvecklingsområden hos dem för att fördjupa sig kring i ett examensarbete. Förslag från flera verksamheter och även från LTU är därför att rektor, förskolechef eller VFU-handledare vid ÖS/ÖFS möter studenterna i dialog om dessa områden under VFU. Det utvecklingsmedel om 1000 kronor per studentplacering i VFU-kurs som utbetalas till verksamheterna skapar i många fall utvecklingsprojekt ute hos verksamheterna. LTU ser att det utifrån flera av dessa projekt flera av dessa kan vara möjligt för verksamheterna att utforma frågeställningar för examensarbeten som kan generera ytterligare samverkan mellan verksamheten och LTU. Den verksamhet som har uppslag till ett examensarbete skickar in detta förslag på Önska ett examensarbete under nedanstående länk på LTU:s hemsida (Möt LTU-För dig inom skola/förskola Önska ett examensarbete): Länken för anmälan är öppen året runt, men stoppdatum för insamling av inlämnade förslag sker vid ett tillfälle per år 1 maj. Inom ramen för försöksverksamheten med ÖS/ÖFS finns fram till och med vt 2019 möjlighet till extra handledararvodering motsvarande 10 timmars per examensarbete enligt Riktlinjer för examensarbete inom ÖS/ÖFS ( Ovningsforskola-OS-OFS/Regler-och-riktlinjer). 12

14 Ansvarig för att skicka in en önskan om ett examensarbete vid ÖS/ÖFS-verksamheten är rektor/förskolechef. Vid LTU tas förslaget emot av examensarbetsansvariga (fn. Gunnar Jonsson och Susanne Westman) som inbjuder verksamheten till LTU för att presentera förslaget för studenterna. Ansvarig för examensarbeten utser handledare. För examensarbeten inom en ÖS/ÖFS skall PL för ÖS/ÖFS-projektet (Kristina Bäck) informeras så att handledaren får sina 10 extra timmar för att genomföra examensarbete enligt Riktlinjer för examensarbete inom ÖS/ÖFS. Grupphandledning Utöver den traditionella en-till-en handledning som sker under VFU, har också flera av ÖS/ÖFS-verksamheterna organiserat grupphandledning. Studenterna lyfter det som en stor fördel med projektet att få tillfälle till pedagogiska samtal tillsammans med olika pedagoger för att ta del- och berikas av olika tankesätt. Även VFU-handledarna ser det som en fördel att, om man har flera studenter i en verksamhet, kunna samla studentgruppen till en grupphandledning och på så sätt kunna frigöra tid för övriga VFU-handledare i verksamheten. Utvärderingar Värdefulla synpunkter på hur projektet kan utformas och utvecklas kommer genom de utvärderingar som görs kontinuerligt. Studenters utvärderingar Alla studenter genomför efter VFU 2 en utvärdering i syfte att bidra till utveckling av VFU:n enligt blankett (se Bilaga: 2) syftet är att ge ÖS/ÖFS input till utvecklingsområden. Studenterna ges uppgiften inriktningsvis så att de förslag som inkommer ska kunna erbjudas aktuell verksamhet. De förslag som kommer från studenterna efter utvärderingen kommuniceras via inriktningsansvariga med verksamheten under inriktningsmötena samt via projektledaren till huvudmannagruppen. ÖS/ÖFS-verksamheternas utvärdering Sker årligen via nätbaserad utvärderingsenkät, se enkäten är öppen året om men utvärderingarna samlas endast in en gång per år, i slutet av varje läsår. För att få en tydligare bild av verksamheternas/vfu-handledarnas syn på försöksprojektet och vilka utvecklingsområden som finns, har utvärderingsblanketten för år 2 indelats inriktningsvis samt frågeställningarna har gjorts om till påståenden. Utvärderingen av år 2 visar att VFU-handledarna upplever att projektet har etablerats i de olika verksamheterna, men inom vissa ÖS/ÖFS ser man att mycket arbete fortfarande återstår för att man ska känna att projektet har utformats till det man önskar. Förväntningar riktas mot så väl LTU som mot den egna organisationen. 13

15 Rektorer och förskolechefers utvärdering Sker via blankett (se Bilaga: 1) där de även redovisar hur de nyttjat utvecklingsmedlet, detta från och med vt Den absoluta merparten av rektorer och förskolechefer anger i sina utvärderingar att de upplever en stärkt samverkan med LTU:s lärar- och förskollärarutbildningar och att verksamheterna genom denna samverkan bland annat har fått goda möjligheter till fortbildning. De anger att de förtätade och kontinuerliga träffarna bidrar till en bättre förståelse för varandras verksamheter, samt att de uppdaterats i aktuell forskning utveckling via föreläsningar och studenterna som kommer. Lärarstudenterna upplevs som en del av verksamheten och att alla i kollegiet blir en del av studenternas utbildning genom samtal mellan studenter och personal på skolan i olika forum. Ytterligare stärkt samverkan upplevs genom att man på många håll har strukturerat upp rutiner för VFU och mottagande av studenter på ett sätt som inbegriper ett eller två möten med rektor/förskolechef. Dialogen kring studenters utvärderingar av VFU och studenters förslag till fortsatt arbete inom ÖS/ÖFS ses som en viktig del i den stärkta samverkan samt den påverkansmöjlighet som deltagandet i projektet innebär. Utvecklingsmedel till ÖS/ÖFS Ett starkt önskemål från verksamheterna har varit att själva kunna besluta kring projektetmedel. Utifrån detta önskemål beslutades att verksamheterna med start ht 2015 och fram till och med vt 2019 kommer att få ett utvecklingsmedel till sin ÖS/ÖFS på 1000 sek per student placerad inom ÖS/ÖFS under den gånga terminen. o o o Att förfoga över i ÖS/ÖFS medlen ska användas på ett sätt som med tydlighet kan relateras till försöksverksamheten och som på så sätt gagnar deltagande verksamheter så väl som försöksverksamhetens mål och syfte. Baserat på antal studenter som gjort VFU-kurs i verksamheten Återraportering nödvändig blankett (se Bilaga:1) finns i avtalet från och med ht 2015, rektor/förskolechef ansvarar för att rapportering inkommer. Utvecklingsmedlens nyttjande hos ÖS/ÖFS Med start år 2 i projektet (ht 2015) kommer ett utvecklingsmedel bestående av 1000 sek per student och VFU-kursplacering (5 alt 10 veckor) att utbetalas till ÖS/ÖFS-verksamheterna. En årlig redogörelse för hur medlen nyttjats och på vilket sätt detta nyttjande också kommer studenterna tillgodo skickas in av rektorerna/förskolecheferna. Nedan följer en kort sammanfattning av redovisningar av medel utbetalda för placeringar ht 2015 (i något fall innehåller redovisningen även planer för de medel som betalas ut för vt 2016): Inköp av litteratur/specialpedagogisk litteratur och material. Insatser för att utveckla det kollegiala lärandet/teambuilding som också ger möjlighet till utbyte mellan de nyrekryterade lärarna och lärare med många års erfarenhet målet är att få ett gemensamt pedagogiskt förhållningssätt i verksamheten. 14

16 Inköp av teknisk utrustning för studenter under VFU-perioder samt för personal, bland annat sådan utrustning som kan stimulera till koppling mellan digital teknik och andra områden (tex naturvetenskap). Utveckling och implementering av metoder för att mäta elevers kunskapsutveckling inom matematik. Extra bonus till handledarna. Föreläsare för all personal. Vikarier för VFU-handledarutbildning. Samverkan med andra lärosäten inom ÖS/ÖFS För närvarande finns ingen utvecklad samverkan mellan olika lärosäten i Sverige (bland de 15 som utvalts att delta i projektet). Dock har alla utvalda lärosäten inbjudits till UKÄ på ett upptaktsmöte den 5 april Vid detta möte gavs tillfälle till dialog mellan lärosätena men framför allt gavs information från UKÄ:s sida om den utvärdering av försöksverksamheten som de avser genomföra ht 2016-vt 2017 (se nedan). Under ht 2016 planerar Mälardalens högskola, som också ingår i projektet med ÖS/ÖFS, en nätverksträff med alla 15 deltagande verksamheter. Under tiden för ansökan gjorde LTU ett besök till Uleåborgs lärarutbildningar och ÖS. Man har tydligt signalerat från Uleåborg att man gärna samverkar med LTU på olika sätt. Former för detta behöver utvecklas. I ansökan om deltagande i försöksverksamheten med ÖS/ÖFS som LTU skrev så fanns en ambition om samverkan med Tromsös lärarutbildningar. Denna samverkan har ännu inte påbörjats. UKÄ:s upptaktsmöte den 5 april 2016 Alla 15 lärosäten som ingår i projektet blev den 5 april inbjudna att delta i ett upptaktsmöte för försöksverksamheten. Under upptaktsmötet informerades deltagande lärosäten om att projektledare vid UKÄ för uppföljning och utvärdering av projektet med ÖS/ÖFS kommer att vara Helene Fröborg. Till grund för uppföljningen kommer de intentioner som lärosätenas angav i sin ansökan att ligga samt promemorians tanke att projektet ska bidra till att stärka kvalitet. Resultatet kommer att presenteras i en delrapport 2018 till vilken datainsamling kommer att göras med start ht UKÄ har utsett en partsammansatt bedömargrupp som kommer att utforma frågor som ska ligga till grund för datainsamlingen, UKÄ anser även att resultatet av den VFU-uppföljning som gjordes nationellt vt 2015 kan ligga till grund för utvärdering och rapporterande av ÖS/ÖFS. Genomförandet av datainsamlingen kommer att ske enligt nedan: 15

17 Alla 27 lärosäten får frågeformulär De 15 utvalda att delta i projektet får ytterligare frågor. Fördjupad studie 5 lärosäten som har ÖS/ÖFS: -platsbesök vid lärosätet med intervjuer - besök i någon/några ÖS/ÖFS UKÄ:s tolkning av projektet och dess intentioner har lett dem till följande 3 aspekter som de anser ska utgöra grund för frågeområden för projekt och utvärdering: Aspekt 1: Koncentration Exempel på frågeområde: Koncentration av studenter vid skolor Exempel på frågeområde: Koncentration av handledare vid skolor Aspekt 2: Kompetens Exempel på frågeområde: Handledare med handledarutbildning Exempel på frågeområde: Handledare som är särskilt skickliga lärare (förstelärare etc.) Aspekt 3: Samverkan Exempel på frågeområde: Utvecklat och nära samarbete mellan huvudman (kommunal respektive fristående) och lärosäte (avtal, överenskommelser etc) Exempel på frågeområde: Utvecklat och nära samarbete mellan handledare, VFU-lärare och student (team etc) Utvärderingen syftar till att undersöka om aspekterna ovan har uppnåtts och det i så fall har lett till ökad kvalitet. Jämförelse kommer att göras med de lärosäten som inte ingår i projektet kanske även de skolor/förskolor som inte längre får studenter och hur de upplever detta. En konsekvens som lyftes vid UKÄ:s upptakt var att gamla och rutinerade LU ersätts av många nya som behöver stöd för uppdraget konsekvenser av detta kan diskuteras. UKÄ vill också ta del av lärosätenas egna utvärderingar, dock har lärosätena arbetat på olika sätt och kommit olika långt i implementeringen av projektet. UKÄ kommer i sin slutrapport 2020 att ge sina rekommendationer om ev permanentande. 16

18 Ekonomi Projektets medel baseras på antal studenter som ingår i projektet. Kostnader under år 2 Vad är det som kostar? Personalkostnader vid LTU Seminarier och föreläsningar (arvoden, lokaler mm) Utvecklingsmedlet (1000 sek per student som gör VFU om 5 eller 10 veckor i en ÖS/ÖFS) Extra timmar vid handledning av examensarbete Arvode för ÖS/ÖFS-lärare in i teoretisk kurs Ev kurslitteratur vid ÖS/ÖFS-lärare in i teoretisk kurs Arvoden övriga insatser inom ÖS/ÖFS: Ordinarie VFU-föreläsningar (1 gång per termin) ofta externa Seminarieserie (3 föreläsare 20 min + 15 min diskussion) för VFU-handledare (första tillfället via teknik) och studenter (3 *500 sek 20 minuters- tillfälle) Ordinarie VFU-föreläsning (förberedelsetid samt genomförande) 225 sek per timme (baserat på /mån) Blanketten 17

19 Del i kurs (inspel på lektion inom tex teoretisk kurs)ersätts timme för timme. 225 sek per timme (baserat på /mån) Blanketten finns under länken: Studentplaceringar inom ÖS/ÖFS Ht 14 Vt 15 Ht 15 Vt Tot år Tot år st st Ht 16 Vt 17 Ht 17 Vt 18 Ht 18 Vt 19 Fokus för år 3 Kommande läsår ( ) kommer att prioritera fokusområden som ytterligare för projektet framåt. De områden som i dagsläget är att ses som fokusområden vid sidan av de aktiviteter och utvecklingsområden som redan har påbörjats och som ingår som en del av projektet är: Metodstödets utarbetande och implementering Ett metodstöd ska innehålla en förklaringstext för respektive utvecklingsområde kopplat till ÖS/ÖFS och exempel/bör-formuleringar och förslag till arbetssätt för aktiviteter kopplade till utvecklingsområdena. Metodstödet ska vara till hjälp vid de möten som sker mellan de inriktningsansvariga och verksamheten och inriktningsansvariga använder metodstödet för minnesanteckningar så att arbetet ute i respektive verksamhet dokumenteras. Metodstödet ska uppdateras kontinuerligt för att hållas aktuellt. Metodstödet kan utformas specifikt för olika verksamheter men alla utvecklingsområden ska hållas aktuella. Inriktningsansvariga ansvarar för uppdatering av metodstödet. Fortsätta att utveckla former för möten och samverkan för inriktningsansvariga ute i verksamheterna VFU-handledarnas utvärdering visar att upplevelse av att projektet har lett till ett stärkt samarbete mellan den egna verksamheten och LTU varierar mycket. Detta är ett område som behöver utvecklas i dialog med verksamheterna. Ett viktigt steg i arbetet med att bemöta detta blir att LTU behöver få klarhet i hur önskemålen ute i verksamheten ser ut. 18

20 Översyn av dokument för revidering Projektet behöver se över styrande dokument (ex Riktlinjer för samverkan mellan LTU och ÖS/ÖFS)som ska ligga till grund för projektet eftersom delar dessa skrivits under/innan tiden för projektets uppstartande (och därför baserats på antaganden om projektets utformning utifrån Stockholms pilotprojekt som ju haft andra förutsättningar för sitt projekts utformning). Utveckla nationellt nätverk mellan lärosäten i projektet De lärosäten som ingår i försöksverksamheten med ÖS/ÖFS har haft frihet och ansvar att själva utforma projektet utifrån sin ansökan, samt utifrån den reglerande förordningen (2014:2). Det kan förmodas att lärosätena har arbetat på olika sätt för att utveckla projektet utifrån de förutsättningar som finns i respektive region. Ht 2016 kommer Mälardalens högskola att inbjuda lärosäten som ingår i försöksverksamheten att delta i en nätverksträff för att dela med sig av sina erfarenheter från projektet. LTU har under lå varit i kontakt med Umeå universitet (UmU) för att föra dialog med dem kring hur de har utformat projektet i sin region. Många saker är likartade mellan UmU och LTU tror att ytterligare dialog med UmU och övriga lärosäten inom projektet kommer att bidra till utveckling av projektet. Utveckla tanken med utbyte med Uleåborg och ev. Tromsö Behöver utvecklas. Genomföra ett pilotprojekt med mentorer i ÖS/ÖFS Verksamheterna har sedan tidigare lyft fördelen med- och möjligheten av att tillskapa ett mentorskap mellan LTU:s lärar- och förskollärarstudenter och ÖS/ÖFS-verksamheter. Under ht 2016 kommer ett pilotprojekt att startas för att se hur ett sådant mentorskap skulle kunna utvecklas. Det är Lena Nyström som har detta uppdrag. Återstår att organisera och utveckla detta. Fortsätta arbetet med kartläggning av forskningsoråden i regionen Lisbeth Lindström, biträdande professor vid LTU, har under vårterminen 2016 skickat ut en enkät till ÖS/ÖFS. Huvudsyftet med enkäten är att lära känna de möjligheter och eventuella utmaningar som lärare och skolledare står inför i länet. I detta fall ÖS/ÖFS. Den kunskap som enkäten och de efterföljande planerade intervjuerna kan ge kommer lärarutbildningen och verksamheterna till godo på olika sätt. Ett exempel är när studenterna ska skriva sina examensarbeten vi vet då lite mer om de kunskapsbehov som finns ute i verksamheten. När LTU gör forskningsansökningar kan vi rikta dem mot de glapp och behov som har identifierats av deltagande verksamheter. Kunskapen kommer också till nytta vid kontakter med Skolverket. I enkäten har deltagare besvarat frågor om bland annat det pedagogiska ledarskapet, skolutveckling, betyg och bedömning, svårigheter och vad som är viktigast med läraryrket. I 19

21 nästa steg planerar Lisbeth att genomföra intervjuer med, i första hand, rektorer och förskolechefer. 20

22 Bilaga: 1 Redovisningsblankett för utvecklingsmedlet Redovisningsblankett för ÖS/ÖFS-bidrag för verksamhetsutveckling ÖS/ÖFS. Ansvarig vid respektive ÖS/ÖFS-verksamhet fyller i nedanstående information och skickar in detta tillsammans med dokumentet Ifyllnadsunderlag för studenttal inom Verksamhet: Huvudman: Förskolechef/Rektor: Kontaktuppgifter förskolechef/rektor: 1. Upplever ni att samverkan med lärar- och förskollärarutbildningarna vid LTU har stärkts genom försöksverksamheten och i så fall på vilket/vilka sätt? 2. Hur många studenter har funnits i er verksamhet inom försöksverksamhete höstterminen 2015? 3. Hur avser ni använda det ÖS/ÖFS-bidrag för verksamhetsutveckling som tilldelas er ÖS/ÖFS-verksamhet baserat på studenttal? Från och med vt 16 besvaras även fråga 4: 4. Hur har ÖS/ÖFS-bidraget för verksamhetsutveckling som tilldelas er ÖS/ÖFS-verksamhet baserat på studenttal under föregående termin nyttjats? Område/aktivitet: Kr: 5. På vilket sätt har det tilldelade ÖS/ÖFS-bidraget för verksamhetsutveckling stärkt den lokala verksamheten gällande: - VFU:s kvalitet och innehåll - Kompetensutveckling för verksamheten - Annat Ifylld redovisningsblankett skickas till kristina.back@ltu.se årligen, senast 1 juni. Till denna blankett bifogas ej kvitton m.m., men verksamheten skall vid förfrågan kunna styrka uppgifterna under punkt 4. Utebliven redovisning innebär återbetalningsskyldighet av utbetalt bidrag. 21

23 Bilaga: 2 Studenters förslag till fortsatt arbete inom ÖS/ÖFS Med start ht 2014 får alla studenter som varit ute på VFU 2 arbeta kring ett dokument som ska ge ÖS/ÖFS-projektet studenternas bild av hur ett fortsatt arbete med utvecklande av ÖS/ÖFS kan se ut, uppgiften ses nedan: Luleå tekniska universitet har blivit utvalt att delta i ett nationellt projekt med övningsskolor och övningsförskolor. Projektet ska förbättra VFU:n som ingår i alla lärarutbildningar. Projektet med övningsskolor och övningsförskolor sträcker sig över hela landet. Regeringen avsätter 40 miljoner kronor per år under försöksperioden Totalt kommer projektet att påverka drygt lärar- och förskollärarstudenter vid 15 lärosäten i landet, 535 av studenterna kommer från Luleå tekniska universitet. Från och med höstterminen 2014 kommer ett stort antal studenter på förskollärar-, grundlärar- och ämneslärarprogrammen att genomföra sin verksamhetsförlagda utbildning i övningsskolor och övningsförskolor där en tätare samverkan mellan LTU och verksamheterna kan ske. Del i regeringsbeslut Grunden är ett regeringsbeslut som handlar om att starta en försöksverksamhet med så kallade övningsskolor som tar på sig ett större utbildningsansvar i samband med den verksamhetsförlagda utbildningen. Syftet är att åstadkomma en bättre koppling mellan utbildningarnas teoretiska och praktiska moment och fördjupa samarbetet mellan de högskoleförlagda och verksamhetsförlagda lärarutbildarna så att studenterna ska bli ännu bättre förberedda för sitt läraruppdrag. Kvalitetsmedveten kultur Till en början är det Luleå, Piteå och Boden med utvalda kommunala och fristående verksamheter som kommer att få ta emot ett större antal lärarstudenter. Förutom att skolor och förskolor har ett stort antal lärare med rätt ämnesbehörighet och handledarutbildning har de också utmärkt sig genom att visa på en kvalitetsmedveten kultur och en vilja att utveckla verksamheten tillsammans med LTU:s lärarutbildning. Med start ht 2015 kommer övriga kommuner i Norrbotten att vara del i den utveckling som övningsskolorna och övningsförskolorna syftar till. Med detta hoppas LTU att kunna erbjuda en ännu bättre lärarutbildning och att också locka fler blivande lärare och förskollärare till regionen Uppgift: Resonera i grupp kring de generella och konkreta förbättringsförslag ni vill ge verksamheterna. a. Hur tycker ni att en bra introduktion på VFU-skolan/förskolan ska se ut? b. Vad är bra handledning under VFU ur studentperspektiv? c. Hur kan studenten på ett bra sätt få ta del av hela skolans verksamhet? d. Övrigt ni vill lyfta. 22

24 Bilaga: 3 Förordning (2014:2) Förordning (2014:2) om försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor inom lärar- och förskollärarutbildningar SFS nr: 2014:2 Departement/myndighet: Utbildningsdepartementet Utfärdad: Omtryck: Ändrad: Övrig text: Ändringsregister: SFSR (Lagrummet) Källa: Regeringskansliet / Lagrummet Inledande bestämmelser 1 Denna förordning innehåller föreskrifter om en försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor inom ramen för den verksamhetsförlagda delen av utbildningar som leder till grundlärarexamen, ämneslärarexamen, yrkeslärarexamen eller förskollärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100). 2 Med högskolor avses i denna förordning 1. universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen (1992:1474), och 2. enskilda utbildningsanordnare som har tillstånd enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina. Ansökan om deltagande 3 Varje högskola som anordnar någon av de utbildningar som avses i 1 får ansöka om att delta i försöksverksamheten. Om fler högskolor än vad som ryms inom tillgängliga medel ansöker om deltagande i försöksverksamheten, beslutar Universitets- och högskolerådet om urval bland de sökande. 4 Universitets- och högskolerådet beslutar efter ansökan om vilka högskolor som får delta i försöksverksamheten. Universitets- och högskolerådet ska genast underrätta Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) om ett beslut att en högskola får delta i försöksverksamheten och om det antal studenter vid högskolan som avses i 7 andra stycket. 23

25 Villkor för deltagande 5 Inom ramen för försöksverksamheten ska studenter vid en eller flera av de utbildningar som avses i 1 fullgöra huvuddelen av sin verksamhetsförlagda utbildning vid särskilda övningsskolor eller övningsförskolor. 6 Övningsskolor ska vara grundskolor eller gymnasieskolor där det finns lärare som är handledare, och övningsförskolor ska vara förskolor där det finns förskollärare som är handledare. En handledare ska ha minst 7,5 högskolepoäng inom området handledarskap eller motsvarande. Högskolan ska sträva efter att det vid varje övningsskola eller övningsförskola finns så många lärare eller förskollärare som är handledare att var och en av dem handleder endast ett fåtal lärar- eller förskollärarstudenter. Om det inte finns tillräckligt många utbildade handledare, ska högskolan bidra med handledarutbildning. Högskolan ska sträva efter att särskilt yrkesskickliga lärare och förskollärare används i den verksamhetsförlagda utbildningen och i högskolans lärar- eller förskollärarutbildning i övrigt. 7 Högskolan ska använda ett begränsat antal övningsskolor eller övningsförskolor så att en hög koncentration av studenter uppkommer vid varje skola. Högskolan ska successivt bygga ut sin försöksverksamhet med övningsskolor eller övningsförskolor så att verksamheten, när den avslutas, omfattar minst hälften av högskolans studenter vid de utbildningar som omfattas av högskolans deltagande i försöksverksamheten. Vid högskolan ska det finnas lärare som har till uppgift att följa och bidra till studenternas utveckling under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. Sådana lärare ska ge handledarna stöd för bedömning av studenterna under den verksamhetsförlagda utbildningen. 8 Högskolan ska genom avtal med huvudmännen för övningsskolorna och övningsförskolorna reglera sina och huvudmännens åtaganden med anledning av den 24

26 verksamhetsförlagda utbildningen inom ramen för deltagandet i försöksverksamheten. Högskolan ska särskilt försäkra sig om att 1. övningsskolornas eller övningsförskolornas ledning, organisation, undervisning och kvalitets- och utvecklingsarbete håller god kvalitet, 2. studenterna ges möjlighet att fullgöra verksamhetsförlagd utbildning vid övningsskolor eller övningsförskolor med olika förutsättningar, och 3. lärarna eller förskollärarna har nödvändig lärar- eller förskollärarutbildning och handledarutbildning. 9 En högskola som deltar i försöksverksamheten är skyldig att medverka i uppföljning och utvärdering av försöksverksamheten. Övriga bestämmelser Bemyndigande 10 Universitets- och högskolerådet får meddela föreskrifter som behövs för verkställighet av denna förordning. Överklagandeförbud 11 Beslut enligt denna förordning får inte överklagas. 25

27 Bilaga 4: Sammanfattning av år 1 Den 9 maj 2014 kom beskedet om att LTU var ett av de 15 lärosäten i Sverige som valts ut att delta i försöksverksamheten med ÖS och ÖFS. LTU hade redan i samband med ansökan varit i dialog med huvudmän i Norrbotten om deltagandet för att se hur intresset var bland huvudmännen att ingå i projektet tillsammans med LTU. Dialogen ledde till att projektet delades in i två steg där den till LTU närliggande regionen med fristående och kommunala huvudmän i Luleå, Piteå och Boden ingick i steg 1 med start ht 2014, och en utökning planerades för att få med övriga kommuner i Norrbotten under steg två med start ht Då beskedet om deltagande kom nära inpå sommaren och alla parter hade svårigheter att finna tid för uppstart av projektet planerades en större träff till september Träffen vände sig till all personal hos huvudmännen som är VFUhandledare (handledare i VFU) och/eller som var intresserade av eller av huvudmännen utsedda att arbeta i en övningsskola (ÖS) eller övningsförskola (ÖFS). Under träffen genomfördes en workshopen med syfte att starta upp tankar och resonemang kring hur samverkan i försöksverksamheten kan utformas. Önskemål från verksamheterna var att få en tydlig och strukturerad bild av vad en övningsskola och en övningsförskola är, dock fanns inga sådana riktlinjer att erbjuda utan deltagande lärosäten och verksamheter har frihet att utforma projektet utifrån den förordning (2014:2) som reglerar försöksverksamheten och utifrån respektive regions förutsättningar. Året har gett många värdefulla insikter för fortsatt arbete. Återkommande i alla samtal är konstaterandet att tid för samverkan och arbete ute i verksamheterna för att få till stånd måluppfyllelse krävs men är svår att finna, framför allt på grund av vikariebrist i verksamheterna. Ytterligare en insikt är vikten av att skolledningen är delaktig och ställer sig bakom projektet för att signalera att det viktigt, i de verksamheter där skolans rektor tagit initiativ till samverkan har projektet nått längre än i andra verksamheter och inställningen till att delta är mer positiv. Det sistnämnda är en erfarenhet som även SU skriver om i sina rapporter från sitt pilotprojekt. Ännu en mycket viktig insikt är också vikten av att ha en samsyn kring definitionen av termen samverka, så att förväntningarna inte läggs på en part utan att alla ser möjligheter och utmaningar och också har en vilja att arbeta med och utveckla sina delar av projektet och bidra med sina tankar för att leda projektet framåt. 4 26