ÖS-ÖFS Lägesrapport från försöksverksamhetens år 1( )

Transkript

1 Dokumentation av det första året med ÖS/ÖFS ÖS-ÖFS Lägesrapport från försöksverksamhetens år 1( )

2 Innehåll ÖS-ÖFS... 0 Bakgrund... 3 Sammanfattning av år Försöksprojektet med ÖS/ÖFS, deltagande verksamheter under projekttidens steg 1 och 2 5 År 1- fokus... 6 År 2- fokus... 6 Organisation... 6 Riskanalys... 8 Möten... 8 Aktiviteter inom ÖS/ÖFS-projektet... 9 Seminarier... 9 Handledarseminarier för studenterna och ÖLU-lärarna i form av seminarieserier med start vt Utveckla handledarutbildningen (Ht 15)...10 Utveckla rutiner för informationsmötena på LTU inför VFU (Ht 15)...11 LU in i utbildningarna vid LTU...11 Vad vill LTU ha?...11 VFU - ett bra tillfälle för ÖS/ÖFS att skapa studentseminarium kring examensarbeten...11 Examensarbeten Riktlinjer för examensarbete inom ramen för ÖS/ÖFS...12 Mentorer i verksamheterna...13 Utvärderingar Studenters utvärderingar...14 Verksamhetens utvärdering...14 Rektorer och förskolechefers utvärdering

3 Samverkan med andra lärosäten inom ÖS/ÖFS Ekonomi Vad finansieras via projektmedel? Utvecklingsmedel till ÖS/ÖFS Övriga kostnader:...17 Bilaga: 1 Redovisningsblankett för utvecklingsmedlet...18 Bilaga : 2 Studenters förslag till fortsatt arbete inom ÖS/ÖFS...19 Bilaga : 3 Förordning (2014:2)

4 Bakgrund Luleå tekniska universitet (LTU) har ansökt och utvalts att delta i försöksverksamheten med övningsskolor och övningsförskolor. Projektet ska utvecklas genom de syften och intentioner samt det systematiska kvalitetsarbete med insatser som LTU tillsammans med deltagande verksamheterna ser som utvecklingsområden för VFU och samt för studenternas professionsutveckling. Utvecklingen ska ske med utgångspunkt i de olika lärarprogrammens examensförordningar samt med hänsyn tagen till de ramar som skapas för projektet via förordningstexten (SFS 2014:2) Id= &propId=5 Lärar- och förskollärarstudenter ska fullgöra huvuddelen av sin verksamhetsförlagda utbildning vid övningsskolor och övningsförskolor. LTU:s målsättning är att samverka med huvudmän i kommuner och fristående verksamheter inom avtalsområdet i regionen inom ramarna för projektet med övningsskolor och övningsförskolor. Under läsåret togs det första stegen i implementeringen av försöksverksamheten genom att de tre kommunerna Luleå, Piteå och Boden med utvalda fristående och kommunala verksamheter startar upp övningsskolor och övningsförskolor. I ett steg två, med start ht 2015, utökas samverkan kring lärar- och förskollärarutbildningen med ytterligare kommuner i Norrbotten. Alla Norrbottens kommuner har erbjudits möjlighet att delta, och utifrån huvudmännens önskemål om deltagande har projektet utökats till att omfatta ytterligare fyra kommunala huvudmän. Ett grundavtal för VFU och ett tilläggsavtal för deltagandet i försöksverksamheten med ÖS/ÖFS, med utgångspunkt i förordningen 2014:2, avseende försöksverksamheten med övningsskolor och övningsförskolor, reglerar projektet. 3

5 Sammanfattning av år 1 Den 9 maj 2014 kom beskedet om att LTU var ett av de 15 lärosäten i Sverige som valts ut att delta i försöksverksamheten med ÖS och ÖFS. LTU hade redan i samband med ansökan varit i dialog med huvudmän i Norrbotten om deltagandet för att kartlägga intresset bland huvudmännen att ingå i projektet tillsammans med LTU. Dialogen ledde till att projektet delades in i två steg där den till LTU närliggande regionen med fristående och kommunala huvudmän i Luleå, Piteå och Boden ingick i steg 1 med start ht 2014, och en utökning planerades för att få med övriga kommuner i Norrbotten under steg två med start ht Då beskedet om deltagande kom nära inpå sommaren och alla parter hade svårigheter att finna tid för uppstart av projektet planerades en större träff till september Träffen vände sig till all personal hos huvudmännen som är LUlärare (handledare i VFU) och/eller som var intresserade av eller av huvudmännen utsedda att arbeta i en övningsskola (ÖS) eller övningsförskola (ÖFS). Under träffen genomfördes en workshop med syfte att starta upp planering för hur samverkan i försöksverksamheten kan utformas. Önskemål från verksamheterna var att få en tydlig och strukturerad bild av vad en övningsskola och en övningsförskola är, dock fanns inga sådana riktlinjer att erbjuda utan deltagande lärosäten och verksamheter har frihet att utforma projektet utifrån den förordning (2014:2) som reglerar försöksverksamheten och utifrån respektive regions förutsättningar. Året har gett många värdefulla insikter för fortsatt arbete. Återkommande i alla samtal är konstaterandet att tid för samverkan och arbete ute i verksamheterna för att få till stånd måluppfyllelse krävs men är svår att finna, framför allt på grund av vikariebrist i verksamheterna. Ytterligare en insikt är vikten av att skolledningen är delaktig och ställer sig bakom projektet för att signalera att detta är ett prioriterat utvecklingsområde. I de verksamheter där skolans rektor tagit initiativ till samverkan har projektet nått längre än i andra verksamheter och inställningen till att delta är mer positiv. Det sistnämnda är en erfarenhet som även SU konstaterar i sina rapporter från sitt pilotprojekt. Ännu en mycket viktig insikt är också vikten av att ha en samsyn kring definitionen av termen samverka, så att förväntningarna inte läggs på en part utan att alla ser möjligheter och utmaningar och också har en vilja att arbeta med och utveckla sina delar av projektet och bidra med sina tankar för att leda projektet framåt. 4

6 Försöksprojektet med ÖS/ÖFS, deltagande verksamheter under projekttidens steg 1 och 2 Kommunala verksamheter som ingår i försöksprojektet: Steg 1: deltar hela projektperioden ht Luleå kommun, förskolor, grundskolor och gymnasium 2. Piteå kommun, förskolor och grundskolor 3. Bodens kommun, förskolor, grundskolor och gymnasium Steg 2: deltar från och med ht 2015 med förskolor och grundskolor 4. Övertorneå kommun 5. Haparanda kommun 6. Kalix kommun 7. Jokkmokks kommun Fristående verksamheter som ingår i försöksprojektet: Steg 1 och steg 2 (deltar hela projektperioden ht ) 8. Nya läroverket, Luleå (f-klass skolår 9) 9. Mimers Brunn, Vittjärv (förskola skolår 6) 10. Barncompaniet, Boden (förskola) 5

7 År 1- fokus Handledarutbildning P0037P, 7,5 hp utlokaliserad i Luleå, Piteå och Boden för att möta kraven i förordningen 2014:2 Former för samverkan- diskussioner i huvudmannagrupp samt mellan inriktningsansvariga och deras grupper Examensarbeten utarbeta former och riktlinjer Avtalet hur det skiljer sig mot grundavtalet för VFU - Hur svarar detta mot förordningstexten? Resultat- utvärderingar bland studenter och ÖLU År 2- fokus Vidareutveckla former för möten och samverkan inom steg 1 Förtydliga nödvändigheten av skolledningens delaktighet Utarbete former för möten och samverkan för steg 2 (implementering) Uppstartsmöte Målformuleringarna måste kommuniceras Närhet och distans, teknik för steg 2-deltagarna Att få och att ge Föra vidare dialog utifrån utvärderingar av steg 1 samt studenters utvärderingar Implementera rutiner för det medel 1000 sek/student/år som finansieras av projektet och som betalas ut till varje deltagande verksamhet i projektet Organisation Styrgrupp vid LTU Kristina Bäck, Projektledare Greta Rova Lindberg Utbildningsledare för VFU 6

8 Monica Johansson, Prefekt Camilla Kulluvaara, projektekonom Huvudmannagrupp - Ska och Kan vara delaktig Projektteamet består av huvudmannarepresentanter, utbildningsledaren för VFU vid LTU och projektledaren. Medlemmarna i gruppen har ett gemensamt ansvar för projektets totala resultat och måste därför både kunna åstadkomma individuella resultat och samverka med varandra. Kristina föreslår (på mötet 20 maj, 2014) nedan personer att ingå i gruppen, och dessa har tackat ja: Lillemor Eriksson (Piteå) Carina Bergsjö, Ann Isaksson Pelli (Luleå) Agnetha Stenlund (Boden) Peter Ohlsson (dock för avtalsfrågor - Magnus Selberg) (NLV, Luleå) Ingela Söderholm (Barncompaniet, Boden) Tina Mörtberger (Mimers, Vittjärv) Elisabeth Jonsson Hallin -studentrepresentant Kontaktpersoner (+ rektor/förskolechef) utses i varje verksamhet, verksamhetens organisations skapas hos respektive verksamhet. Dessa tillhör inte huvudmannagruppen men ska vara representanternas så väl som LTU:s grupp med inriktningsansvarigas stöd i verksamheten. LTU:s inriktningsansvariga Lärare vid universitetets lärar- och förskollärarutbildningar (ÖUU), håller kontakten med handledarna ute i ÖS/ÖFS-verksamheterna (ÖLU) och möts med jämna mellanrum, planerar tillsammans, ambitionen är att dessa ska synas i verksamheterna. Kerstin Lindmark förskola Märtha Andersson grundlärarna Anna Klisinska Ämnes Gy Till stöd för denna grupp finns även: Lena Nyström - Support Tillfälliga grupperingar: Referensgrupp: normalt ingen formell grupp utan en samlingsbenämning för de individer som på olika sätt stödjer projektet. 7

9 Ger synpunkter ur ett användar- eller intressentperspektiv. Stödjer projektarbetet som specialister. Utför kortare arbetsinsatser i projektet. Tar löpande del av, vidarebefordrar och förankrar information om projektet. Vid behov kan delar av referensgruppen organiseras som en eller flera grupper. Personer kan under sina mest aktiva perioder ingå i projektgruppen, för att under övrig tid höra till referensgruppen. Riskanalys Den 20 maj 2014 på huvudmannamötet, sammanfattades verksamheternas uppfattning om risker som kan vara till hinder. Sammanfattning finns dokumenterad och kommuniceras vid varje huvudmannamöte för att se om revidering är nödvändig. Möten Styrgruppen (1 gång per termin) Huvudmannagruppen (1 gång per termin) PL, Inriktningsansvariga och Lena (1 gång i månaden) Inriktningarna (fsk och grund) och ÖS/ÖFS (2 gånger per termin) Inriktning Gy och ÖS 1 gång per termin samt planeringsmöten med planeringsgrupp för ÖS Informationskanaler är alla grupper ovan. 8

10 Aktiviteter inom ÖS/ÖFS-projektet Försöksprojektet med ös/öfs syftar till att utveckla VFU:n i lärarutbildningarna, långsiktiga mål som inbegrips i detta utvecklingsarbete är: ÖS/ÖFS bidrar till lokal och regional skolutveckling Ge alla studenter likvärdiga förutsättningar under VFU:n Alla studenter ges ett antal likvärdiga professionsutvecklande seminarier Pröva olika modeller för handledning (enskilt, i par och i grupp etc) ÖS/ÖFS blir bas för praxisnära examensarbeten ÖS/ÖFS fungerar som värdar/nav för gemensamma ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsinsatser För att få till stånd måluppfyllelsen har LTU arbetet för att utveckla olika aktiviteter mellan LTU oh ÖS/ÖFS-verksamheterna: exempel på sådana aktiviteter står att läsa om nedan. Seminarier LTU erbjuder sedan tidigare sin LU-lärare 1-2 seminarier per termin, detta kommer (med start vt 2015) för ÖS/ÖFS att utökas och annonseras på hemsidan. PSÄ-seminarier varje månad (se ÖS/ÖFS-hemsidan ) inom ramen för det tredje uppdraget denna typ av spridande av resultat finns enl. Mona Sandström inte i 9

11 Piteå, men Mona S, Sture k samt Karolina F har fått information om att detta önskemål finns för ÖLU-lärarna inom estetiska utbildningarna. Under inriktningsansvarigas möten erbjuds skolforskningsföreläsningar (LTU-lärare inbjuds) inom ramen för det tredje uppdraget Seminarieserier, se nedan Handledarseminarier för studenterna och ÖLU-lärarna i form av seminarieserier med start vt 2015 Detta är del i ett led i att uppfylla målet att ge alla studenter ett lika antal professionsutvecklande seminarier. Utvärderades i slutet av tillfället positivt. Målgruppen är studenter och ÖLU-lärare. Föreläsningen kommer även att filmas och länkas ut till ÖS/ÖFS som grund för samtal i arbetslagen/på skolor/kollegor emellan etc. Upplägget är ca minuters föreläsning föreläsaren lämnar sedan ut 3 frågor (som knyter an till innehållet i föreläsningen) till åhörarna att diskutera tillsammans i grupp under ca minuter. Sedan kommer nästa föreläsare in och genomför sin mini-föreläsning. Totalt är det 3 föreläsare vid varje seminarieserie och var och en har 20 minuters föreläsning och 3 frågeställningar som de lämnar ut till åhörarna (studenterna), som har minuter att samtala kring detta i bikupor. Viktigt att tänka på är att: - det ska vara ett tillfälle där alla inriktningar (förskollärarstudenter, grundlärarstudenter och gymnasielärarstudenter) kan känna att de har utbyte av innehållet. - föreläsaren har förberett 3 frågor till studenterna. -föreläsningen kommer att filmas och läggas ut så att erfarenheter och kunskaper får spridning. Power Point-bilder och en sammanfattning av era föreläsningar och läggs ut på ÖS/ÖFS-hemsidan. Utveckla handledarutbildningen (Ht 15) För att utveckla och förbättra kvaliteten på handledarutbildningen kommer kursansvariga att, tillsammans med representanter från ÖS/ÖFS och andra verksamheter, att se över innehållet och vid behov även revidera innehållet i befintliga handledarutbildningar. Kursansvariga (Ulrika Bergmark och Lena Nyström) vid LTU ombeds ta kontakt med inriktningsansvariga (Anna Klisinska, Märtha Andersson och Kerstin Lindmark) för att tillfråga verksamheterna om representanter som vill ingå i sådan grupp. 10

12 Utveckla rutiner för informationsmötena på LTU inför VFU (Ht 15) För att utveckla och förbättra kvaliteten på introduktionsträffarna (se information i respektive VFU-handbok) som ligger inför varje VFU-kurs och skapa rutiner som ska gälla för dessa möten bjuder LTU:s kursansvariga och examinatorer in ÖS/ÖFS-representanter till sådant planeringsmöte. Greta Rova Lindberg informerar examinatorer och kursansvariga om inkomna synpunkter och initierar ett sådant samarbete för att förbättra kvaliteten. Examinatorer och kursansvariga ombeds ta kontakt med inriktningsansvariga (Anna Klisinska, Märtha Andersson och Kerstin Lindmark) för att tillfråga verksamheterna om representanter som vill ingå i sådan grupp. LU in i utbildningarna vid LTU För närvarande finns 2 kurser som vid LTU som samarbetar med yrkesverksamma lärare och förskollärare så att dessa deltar i undervisningen på campus.. Den ena är en kurs i Systematiskt kvalitetsarbete (SAM) där förskollärare från Sundets övningsförskola i Luleå kommer in under en eftermiddag och ger studenterna en inblick i hur de arbetar ute i verksamheterna. Det andra exemplet är Gunnar Jonssons utbyte med Barncompaniet. Då kommer Ingela från Barncompaniet in i en kurs vid LTU och Gunnar kommer ut till deras verksamhet för att handleda personalen där inom ett valt område. Från Luleå Gy kommer önskemål om att få delta i olika delar av ämneslärarutbildningarna, elevhälsa och specialpedagogik är områden som de vill komma in och stärka de teoretiska kursernas innehåll med sina erfarenheter i. De inriktningsansvariga ser för närvarande över innehållet i kurser som kan vara aktuella för LU-lärare att komma in i. Vad vill LTU ha? Verksamheterna ser det som möjligt att erbjuda de högskoleförlagda kurserna inom ämnen och UVK att samverka med yrkesverksamma för att koppla kursinnehållet till verksamheternas sätt att arbeta för att kursinnehållet på så sätt kan kopplas till verksamheternas sätt att arbeta. De frågar sig vad LTU vill ha? VFU - ett bra tillfälle för ÖS/ÖFS att skapa studentseminarium kring examensarbeten Inom verksamheterna är rektorer och förskolechefer angelägna om att studenter tar sig an olika utvecklingsområden hos dem för att beforska i ett självständigt arbete (examensarbete). Förslag från gymnasiets ÖS-verksamheter är att rektor eller LU-lärare vid ÖS/ÖFS möta studenterna och föra dialog om dessa områden under VFU 2. 11

13 Examensarbeten ÖS-ÖFS mötesunderlag/rapportunderlag Inom ramen för försöksverksamheten med ÖS/ÖFS finns fram till och med vt 2019 möjlighet till extra handledararvodering motsvarande 10 timmars per examensarbete enligt Riktlinjer för examensarbete inom ÖS/ÖFS, se nedan. Restid för handledare kan utgå för resor till Luleå, Piteå, Boden i övrigt sker handledning via teknik. ÖS/ÖFS-verksamheter som ser utvecklingsområden i sin verksamhet, som de önskar möjliggöra för förskollärar- eller lärarstudenter vid LTU att undersöka genom ett examensarbete, har till uppgift att skriftligen sammanfatta uppdraget på blanketten Önska ett examensarbete under nedanstående länk på LTU:s hemsida (Möt LTU-För dig inom skola/förskola Önska ett examensarbete): Länken för anmälan är öppen året runt, men stoppdatum för insamling av inlämnade förslag sker vid ett tillfälle per år 1 maj. Verksamheter som är ÖS/ÖFS måste ange detta för att hantering på LTU ska fungera. Ett tillägg i blanketten har gjorts: Min verksamhet är en ÖS/ÖFS Ansvarig vid ÖS/ÖFS-verksamheten är rektor/förskolechef. Vid LTU tas förslaget emot av en examensarbetsansvarig (Gunnar Jonsson) som inbjuder verksamheten till LTU för att presentera förslaget för studenterna. Ansvarig för examensarbeten utser handledare. För examensarbeten inom en ÖS/ÖFS skall PL för ÖS/ÖFS-projektet (Kristina Bäck) informeras (samt ev Utbildningsledare/områdesansvarig vid LTU, L/OA i ny organisation) så att handledaren får sina 10 extra timmar för att genomföra examensarbete enligt Riktlinjer för examensarbete inom ÖS/ÖFS, se nedan. - Riktlinjer för examensarbete inom ramen för ÖS/ÖFS LTU har formulerat nedanstående riktlinjer som ska gälla för examensarbeten inom ÖS/ÖFS: Före möte mellan LTU för att klarlägga relevanta frågeställningar. Studenterna får information om aktuella önskamål om examensarbeten, detta sker vid LTU. Handledarträff 1 Vid handledarträffar i ÖS/ÖFS deltar relevanta representanter från verksamheten (förskolechef/rektor/kvalitetsansvarig, LU-lärare). Studenter som anmäler intresse av att skriva ett examensarbete inom en ÖS/ÖFSverksamhet möter tillsammans med sin examensarbetshandledare aktuell ÖS/ÖFS för att klargöra syftet och frågeställningarna för examensarbetet. 12

14 Ett preliminärt utkast av metoddelen skrivs av studenterna Studenterna startar upp examensarbetet vid universitetet (bakgrund etc) Vanlig handledning vid LTU mellan student och handledare Handledarträff 2 Genomförs vid ÖS/ÖFS där verksamheten har fått studenternas material att läsa inför mötet. Fokus under mötet är att diskutera metod, vilken är den optimala metoden för att kunna besvara studiens syfte och frågeställning? Efter handledarmöte 2 skriver studenterna färdigt sin metoddel av rapporten och därefter genomför de datainsamlingen. Vanlig handledning vid LTU mellan student och handledare Handledarträff 3 Studenterna har skickat sitt preliminära resultat/rapport (bakgrund, metod, resultat) till ÖS/ÖFS som har läst. Studenterna presenterar resultatet. Diskussionen handlar om resultatet och hur detta har tolkats hur kan man gå vidare med detta? Riktlinjer dras för hur diskussionen ska skrivas. Studenterna skriver färdigt arbetet och sänder den färdiga rapporten till ÖS/ÖFS. Mentorer i verksamheterna Verksamheterna ser det som möjligt att ha ett mentorskap för studenter vid LTU:s lärar- och förskollärarutbildningar. Återstår att organisera och utveckla detta. 13

15 Utvärderingar En värdefull del av hur projektet kan utformas och utvecklas kommer genom de utvärderingar som görs kontinuerligt. Studenters utvärderingar Alla studenter genomför efter VFU 2 en utvärdering i syfte att bidra till utveckling av VFU:n enligt blankett (se Bilaga: 2) syftet är att ge ÖS/ÖFS input till utvecklingsområden (se Studenters förslag till fortsatt arbete med övningsskolor och övningsförskolor gruppuppgift under dagen för praxisseminarium efter VFU, nedan) Studenternas uppgift syftar till att ge övningsskole- och övningsförskoleverksamheterna (ÖS/ÖFS) en bild av vad ni studenter ser som utvecklingsområden för VFU och era svar kommer att vidareförmedlas till huvudmännen för ÖS/ÖFS och ligga till grund för vidare arbete med kvalitetsutveckling av VFU vid lärar- och förskollärarutbildningarna vid LTU. De förslag som kommer från studenterna efter utvärderingen kommuniceras via inriktningsansvariga med verksamheten under inriktningsmötena samt via projektledaren till huvudmannagruppen. Verksamhetens utvärdering Sker årligen via nätbaserad utvärderingsenkät, se enkäten är öppen året om men utvärderingarna samlas in, analyseras och rapporteras en gång per år, i slutet av varje läsår. Rektorer och förskolechefers utvärdering Sker via blankett (se Bilaga: 1) där de även redovisar hur de nyttjat utvecklingsmedlet, detta från och med vt Samverkan med andra lärosäten inom ÖS/ÖFS För närvarande finns ingen utvecklad samverkan mellan annat lärosäte i Sverige (bland de 15 som utvalts att delta i projektet). På min förfrågan har utbildningsdepartementets representant för ÖS/ÖFS-projektet, Johan Linder, sagt att det i dagsläget inte finns sådana planer utan att man i så fall efter projektets avslutande kommer att ha en jämförande dialog kring de erfarenheter man dragit av projektet. LTU har tagit kontakt med Umeå universitet för att samtala om projektet och tanken om utbytande av erfarenheter. Ansvarig projektledare där är biträdande rektor vid lärarhögskolan Jan Mannberg. Umeå är intresserad av att föra en kontinuerlig dialog om hur projektet utvecklas och vilka utmaningar man stött på. 14

16 Under tiden för ansökan gjorde LTU ett besök till Uleåborgs lärarutbildningar och ÖS. Man har tydligt signalerat från Uleåborg att man gärna samverkar med LTU på olika sätt. Former för detta måste utvecklas. I den ansökan om deltagande i försöksverksamheten med ÖS/ÖFS som LTU skrev så fanns en viljeyttring om samverkan med Tromsös lärarutbildningar. Denna samverkan ska planeras vidare. 15

17 Ekonomi LTU har skapat ovansående bild som ska belysa ekonomin inom ÖS/ÖFS. Beloppen på bilden är fingerade eftersom det belopp som LTU erhåller är baserat på visionen att ALLA studenter inom ett program ingår i projektet med merparten av sin VFU, enligt kriterierna. kostnader under år 1 Vad finansieras via projektmedel? Handledarutbildning uppdragsutbildning år 1 Personalkostnader vid LTU 16

18 Seminarier och föreläsningar, lokaler ÖS-ÖFS mötesunderlag/rapportunderlag Från och med år 2 utbetalas också: Utvecklingsmedlet Extra timmar vid handledning av examensarbete Ev kurslitteratur vid LU- in i teoretisk kurs Utvecklingsmedel till ÖS/ÖFS Ett starkt önskemål från verksamheterna har varit att själva kunna besluta kring projektets pengar och utifrån detta beslutas att verksamheterna från och med år 2 i projektet kommer att få en utvecklingspeng till sin ÖS/ÖFS på 1000 sek per student placerad inom ÖS/ÖFS under den gånga terminen. o o o o o o Att förfoga över i ÖS/ÖFS Redovisning av medlen krävs, se blankett nedan Baserat på antal studenter som gjort VFU-kurs i verksamheten Från ht 15 (första årets omkostnader stora) Terminsvis Former för hantering i kommunerna Återraportering nödvändig blankett (se Bilaga:1) finns i avtalet från och med ht 2015, rektor/förskolechef ansvarar för att rapportering inkommer. Övriga kostnader: Ordinarie VFU-föreläsningar (1 gång per termin) ofta externa Seminarieserie (3 föreläsare 20 min + 15 min diskussion) för LU-lärare (första tillfället via teknik) och studenter ( 3 *500 sek 20 minuters- tillfälle) Ordinarie VFU-föreläsning (förberedelsetid samt genomförande) 225 sek per timme (baserat på /mån) Blanketten Del i kurs (inspel på lektion inom tex teoretisk kurs)ersätts timme för timme. 225 sek per timme (baserat på /mån) Blanketten Studentplaceringar inom ÖS/ÖFS Ht 14 Vt 15 Ht 15 Vt 16 Ht 16 Vt År st 17

19 Bilaga: 1 Redovisningsblankett för utvecklingsmedlet Redovisningsblankett för ÖS/ÖFS-bidrag för verksamhetsutveckling ÖS/ÖFS. Ansvarig vid respektive ÖS/ÖFS-verksamhet fyller i nedanstående information och skickar in detta tillsammans med dokumentet Ifyllnadsunderlag för studenttal inom Verksamhet: Huvudman: Förskolechef/Rektor: Kontaktuppgifter förskolechef/rektor: 1. Upplever ni att samverkan med lärar- och förskollärarutbildningarna vid LTU har stärkts genom försöksverksamheten och i så fall på vilket/vilka sätt? 2. Hur många studenter har funnits i er verksamhet inom försöksverksamhete höstterminen 2015? 3. Hur avser ni använda det ÖS/ÖFS-bidrag för verksamhetsutveckling som tilldelas er ÖS/ÖFS-verksamhet baserat på studenttal? Från och med vt 16 besvaras även fråga 4: 4. Hur har ÖS/ÖFS-bidraget för verksamhetsutveckling som tilldelas er ÖS/ÖFS-verksamhet baserat på studenttal under föregående termin nyttjats? Område/aktivitet: Kr: 5. På vilket sätt har det tilldelade ÖS/ÖFS-bidraget för verksamhetsutveckling stärkt den lokala verksamheten gällande: - VFU:s kvalitet och innehåll - Kompetensutveckling för verksamheten - Annat Ifylld redovisningsblankett skickas till kristina.back@ltu.se årligen, senast 1 juni. Till denna blankett bifogas ej kvitton m.m., men verksamheten skall vid förfrågan kunna styrka uppgifterna under punkt 4. Utebliven redovisning innebär återbetalningsskyldighet av utbetalt bidrag. 18

20 Bilaga : 2 Studenters förslag till fortsatt arbete inom ÖS/ÖFS Med start ht 2014 får alla studenter som varit ute på VFU 2 arbeta kring ett dokument som ska ge ÖS/ÖFS-projektet studenternas bild av hur ett fortsatt arbete med utvecklande av ÖS/ÖFS kan se ut, uppgiften ses nedan: Luleå tekniska universitet har blivit utvalt att delta i ett nationellt projekt med övningsskolor och övningsförskolor. Projektet ska förbättra VFU:n som ingår i alla lärarutbildningar. Projektet med övningsskolor och övningsförskolor sträcker sig över hela landet. Regeringen avsätter 40 miljoner kronor per år under försöksperioden Totalt kommer projektet att påverka drygt lärar- och förskollärarstudenter vid 15 lärosäten i landet, 535 av studenterna kommer från Luleå tekniska universitet. Från och med höstterminen 2014 kommer ett stort antal studenter på förskollärar-, grundlärar- och ämneslärarprogrammen att genomföra sin verksamhetsförlagda utbildning i övningsskolor och övningsförskolor där en tätare samverkan mellan LTU och verksamheterna kan ske. Del i regeringsbeslut Grunden är ett regeringsbeslut som handlar om att starta en försöksverksamhet med så kallade övningsskolor som tar på sig ett större utbildningsansvar i samband med den verksamhetsförlagda utbildningen. Syftet är att åstadkomma en bättre koppling mellan utbildningarnas teoretiska och praktiska moment och fördjupa samarbetet mellan de högskoleförlagda och verksamhetsförlagda lärarutbildarna så att studenterna ska bli ännu bättre förberedda för sitt läraruppdrag. Kvalitetsmedveten kultur Till en början är det Luleå, Piteå och Boden med utvalda kommunala och fristående verksamheter som kommer att få ta emot ett större antal lärarstudenter. Förutom att skolor och förskolor har ett stort antal lärare med rätt ämnesbehörighet och handledarutbildning har de också utmärkt sig genom att visa på en kvalitetsmedveten kultur och en vilja att utveckla verksamheten tillsammans med LTU:s lärarutbildning. Med start ht 2015 kommer övriga kommuner i Norrbotten att vara del i den utveckling som övningsskolorna och övningsförskolorna syftar till. Med detta hoppas LTU att kunna erbjuda en ännu bättre lärarutbildning och att också locka fler blivande lärare och förskollärare till regionen 19

21 Bilaga : 3 Förordning (2014:2) Förordning (2014:2) om försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor inom lärar- och förskollärarutbildningar SFS nr: 2014:2 Departement/myndighet: Utbildningsdepartementet Utfärdad: Omtryck: Ändrad: Övrig text: Ändringsregister: SFSR (Lagrummet) Källa: Regeringskansliet / Lagrummet Inledande bestämmelser 1 Denna förordning innehåller föreskrifter om en försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor inom ramen för den verksamhetsförlagda delen av utbildningar som leder till grundlärarexamen, ämneslärarexamen, yrkeslärarexamen eller förskollärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100). 2 Med högskolor avses i denna förordning 1. universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen (1992:1474), och 2. enskilda utbildningsanordnare som har tillstånd enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina. Ansökan om deltagande 3 Varje högskola som anordnar någon av de utbildningar som avses i 1 får ansöka om att delta i försöksverksamheten. Om fler högskolor än vad som ryms inom tillgängliga medel ansöker om deltagande i försöksverksamheten, beslutar Universitets- och högskolerådet om urval bland de sökande. 4 Universitets- och högskolerådet beslutar efter ansökan om vilka högskolor som får delta i försöksverksamheten. Universitets- och högskolerådet ska genast underrätta Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) om ett beslut att en högskola får delta i försöksverksamheten och om det antal studenter vid högskolan som avses i 7 andra stycket. 20

22 Villkor för deltagande 5 Inom ramen för försöksverksamheten ska studenter vid en eller flera av de utbildningar som avses i 1 fullgöra huvuddelen av sin verksamhetsförlagda utbildning vid särskilda övningsskolor eller övningsförskolor. 6 Övningsskolor ska vara grundskolor eller gymnasieskolor där det finns lärare som är handledare, och övningsförskolor ska vara förskolor där det finns förskollärare som är handledare. En handledare ska ha minst 7,5 högskolepoäng inom området handledarskap eller motsvarande. Högskolan ska sträva efter att det vid varje övningsskola eller övningsförskola finns så många lärare eller förskollärare som är handledare att var och en av dem handleder endast ett fåtal lärar- eller förskollärarstudenter. Om det inte finns tillräckligt många utbildade handledare, ska högskolan bidra med handledarutbildning. Högskolan ska sträva efter att särskilt yrkesskickliga lärare och förskollärare används i den verksamhetsförlagda utbildningen och i högskolans lärar- eller förskollärarutbildning i övrigt. 7 Högskolan ska använda ett begränsat antal övningsskolor eller övningsförskolor så att en hög koncentration av studenter uppkommer vid varje skola. Högskolan ska successivt bygga ut sin försöksverksamhet med övningsskolor eller övningsförskolor så att verksamheten, när den avslutas, omfattar minst hälften av högskolans studenter vid de utbildningar som omfattas av högskolans deltagande i försöksverksamheten. Vid högskolan ska det finnas lärare som har till uppgift att följa och bidra till studenternas utveckling under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. Sådana lärare ska ge handledarna stöd för bedömning av studenterna under den verksamhetsförlagda utbildningen. 8 Högskolan ska genom avtal med huvudmännen för övningsskolorna och övningsförskolorna reglera sina och huvudmännens åtaganden med anledning av den 21

23 verksamhetsförlagda utbildningen inom ramen för deltagandet i försöksverksamheten. Högskolan ska särskilt försäkra sig om att 1. övningsskolornas eller övningsförskolornas ledning, organisation, undervisning och kvalitets- och utvecklingsarbete håller god kvalitet, 2. studenterna ges möjlighet att fullgöra verksamhetsförlagd utbildning vid övningsskolor eller övningsförskolor med olika förutsättningar, och 3. lärarna eller förskollärarna har nödvändig lärar- eller förskollärarutbildning och handledarutbildning. 9 En högskola som deltar i försöksverksamheten är skyldig att medverka i uppföljning och utvärdering av försöksverksamheten. Övriga bestämmelser Bemyndigande 10 Universitets- och högskolerådet får meddela föreskrifter som behövs för verkställighet av denna förordning. Överklagandeförbud 11 Beslut enligt denna förordning får inte överklagas. 22