Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2017/2018 Storbrons Förskola

Transkript

1 Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2017/2018 Storbrons Förskola 1

2 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande sidan 6 Förskola och hem sidan 7 Helhetsbild av året sidan 9 2

3 Normer och värden (likabehandlingsplan och plan för barn med annat modersmål) Lpfö 98/10 Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Utvecklingsområde/mål För att kunna sträva mot områdets mål i Lpfö behöver vi: skapa en gemensam grundsyn och ett gemensamt förhållningssätt som hela förskolan arbetar utifrån. skapa en atmosfär där respekt för barns integritet råder skapa förutsättningar för En väl fungerande barngrupp. Kännetecken på en väl fungerande barngrupp: - vuxna är tydliga ledare - föräldrar och andra besökare kan delta i gruppen utan att gruppen störs och blir stökig - barnen känner trygghet med varandra och tar kontakt med andra barn och vuxna - barnen kan säga nej till andra och sätta gränser för sig själva - barnen talar och agerar inför gruppen - klimatet är sådant att alla kan visa sina känslor - barnen vet vilka som ingår i gruppen och visar tillhörighet till gruppen - barnen känner glädje - barnen känner sig trygga i regler och rutiner - barnen tar ansvar för sin förskola, både människor och ting - barnen visar hänsyn och respekt - barnen gör framsteg Resultat och genomförande Förskolan har till största delen nått målen. En god atmosfär där omtanke och trygghet råder. Förskolans föräldrar, vikarier och elever upplever och pratar ofta om att det är bra och en härlig stämning på förskolan. Förskolan har en gemensam grundsyn och förhållningssätt som baseras på ledorden omtanke och trygghet. Området normer och värden är ett ständigt pågående arbete. Pedagogerna för kontinuerliga samtal i arbetsgrupperna om normer och värden både i den dagliga verksamheten och på respektive avdelnings reflektionsmöten mm. Pedagogerna har skapat förutsättningar för en väl fungerande barngrupp och en atmosfär där respekt för barns integritet råder, genom att vara lyhörda och uppmärksamma för barns olika behov. Man har filmat och fotat och använt det för att tydliggöra de här frågorna både för sig själva och i barngrupperna. Genom fortlöpande observationer, dokumentation i bild/ text och reflektioner har man tydligt sett barnens glädje, omtanke om varandra och trygghet i förskolans rutiner. Barnen har hela tiden gjort framsteg t.ex. i att säga nej till andra, sätta gränser för sig själva och talat och agerat inför gruppen, samt visat sig duktiga på att spontant hjälpa varandra. Under våren har man sett en enorm utveckling. Kartläggningar av de respektive barngrupperna genomfördes i december. Det blev ett bra underlag för gemensam reflektion i arbetslagen. 3

4 Pedagogerna ser dock att arbetet med omtanke för miljön inte utvecklats i den grad man önskat. Pedagogerna ser ett värde i Plan för likabehandling som är nära kopplad till ett respektfullt förhållningssätt samt området normer och värden. Planen är ett gott stöd i detta arbete. När det gäller barnens integritet har pedagogerna skaffat sig mera kunskap genom att ta del av materialen Stopp! Min kropp - från Rädda barnen och Förskole brevets material Tre-skabli-noll. I det dagliga arbetet i barngrupperna har man jobbat med att lära barnen att sätta gränser för den egna integriteten genom att säga ifrån med hjälp av ordet - Stopp. Analys och lärdomar Pedagogerna är trygga och positiva och fungerar som tydliga förebilder med tydliga ramar och rutiner. Detta har gjort att man har väl fungerande barngrupper där en lugn atmosfär råder. Det är mycket viktigt att pedagogerna finns här och nu och skapar trygghet för barnen. Det också viktigt att pedagogerna finns i barnens omedelbara närhet för att tolka/ medla om konflikt uppstår. Det är viktigt att tid finns för diskussioner omkring förhållningssätt och dilemman som rör området normer och värden. Flera tillfällen för inbokad reflektionstid har ställts in p.g.a. fortbildning mm. Många gånger har man fått ta upp dessa frågor här och nu. Och det känns inte tillfredställande. En framgångsfaktor är att pedagogerna är flexibla och lösningsbenägna. Man är mycket medveten om vikten av att jobba nära barnen i arbetet med normer och värden. Man måste befinna sig i nuet när det handlar om små barn. Särskilt de yngsta barnen som ännu inte tillägnat sig språket och själva kan förmedla sig. Det gäller att pedagogerna är lyhörda och delaktiga för att kunna läsa av varje barn och följa samspelet i gruppen och hur det utvecklas. Att dela barngrupperna i mindre grupper har gett möjligheter för varje barn att få större utrymme. Avdelningen med de yngsta barnen hade en mycket utdragen inskolningsperiod. Det tog mycket lång tid att få ihop gruppen med barn. Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår Önskemål om kortare inskolningsperiod sett över terminen. Då det annars blir en för lång inskolningsperiod och svårt att få ihop barngruppen. Då halva barngrupperna får nya barn till hösten ser pedagogerna att man behöver börja om från början med de lärmiljöer/mötesplatser som man såg fungerade mycket bra i höstas. Att pedagogerna delar upp sig i rummen och delar upp barnen för en lugnare miljö. Viktigt i sammanhanget är att man skapar utmaningar och utveckling också för de barn som är kvar barngrupp. Tänka på att stänga av telefonen under lunchtid, eller i alla fall inte svara. Utveckling och lärande Lpfö 98/10 Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta tillvara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. 4

5 Utvecklingsområde/mål För att kunna sträva mot områdets mål i Lpfö behöver vi: utveckla våra kompetenser inom information- och kommunikationsteknik (IKT) och tecken som stöd öka våra kunskaper och se möjligheter inom temat NATUREN RUNT HÖRNET Resultat och genomförande Förskolan har delvis nått målen. Intern fortbildning på förskolan har man delvis genomfört. Främst inom IKT t.ex. SCM om är ett webb baserat dokumentationsverktyg, Ipad och genom Läslyftet, en webb baserad utbildning från Skolverket. Förskolans lärarstuderande har bidragit med värdefulla kunskaper. Utifrån nya kunskaper genom Läslyftet har man format olika lärmiljöer med tanke på språk och kommunikation. Skrivhörnor och läshörnor samt böcker som har passat in i de aktuella aktiviteterna, t.ex. skrivmaterial i kontorsmiljön och kokböcker i dockköket. Sagor på flera språk, genom t.ex. QR-koder och projektor har erbjudits barnen med annat modersmål. Tecken som stöd finns i ryggmärgen, och har flitigt använts i kommunikationen med barnen. Dock med olika kompetens hos personalen. Förskolans olika avdelningar har utifrån barnens ålder och intresse format ett levande tema omkring NATUREN RUNT HÖRNET. Det har varit små projekt som pågått till och från hela året. Projekten har haft olika längd och innehåll beroende på barnens intresse. De olika barngrupperna har utforskat gården, skogen och den närmaste omgivningen, genom att man gjort allt från kossapromenader till att gör utflykter till skogen och lyft på stubbar och kollat vad som finns under. Pedagogerna har använt olika figurer så som Babblarna och Bamse i detta arbete. Figurerna har fått vara ett verktyg till att upptäcka och träffa olika djur i skogen då man skapat spänning, lust och fantasi runt upplevelsen. Man har följt årstidsväxlingarna och förändrat i inomhusskogen på avdelningarna, och i skapandet. Pedagogerna har använt sig av vatten,snö och is till experiment med barnen. QR-koder har funnits uppsatta för att barnen själv skulle kunna ta initiativ att lyssna och se på olika djur i förskolans närmiljö med Ipaden. Man har fått ett fantastiskt gensvar från föräldrar när det gäller både experiment och forskande som så småningom ledde till utställning med konst av pinnar från skogen som de äldsta barnen skapat. Den avdelningen har haft extra mycket skapande samt sylt- och juicetillverkning där man även fick in matematik, teknik, kemi, språk och kommunikation. De olika lärmiljöerna har man utformat mycket medvetet utifrån barnens behov och intressen. Analys och lärdomar Kontoret med material för lekskrivning har använts flitigt varje dag och pedagogerna har tydligt sett att barnens intresse för bokstäver och ord ökat. Barnen har upplevt det roligt och nytt att använda QR-koderna och projektor för sagor på både arabiska och svenska. I de barngrupper där pedagogerna oftare använt sig av tecken som stöd har man sett att detta varit gynnsamt för många barns språkutveckling. Att man förändrat, förnyat och förbättrat de olika lärmiljöerna/mötesplatserna har skapat nya utmaningar och utvecklat leken och samspelet enormt mycket, särskilt rolleken. Det är viktigt att utmanande material finns som ligger snäppet över vad barnen redan kan. Det är då ett lärande sker. Ett mycket bra tema där man kunnat beröra läroplanens alla mål. Genom dokumentation, reflektion, fortlöpande samtal och upplevelser tillsammans med barnen har man sett att temat varit mycket lustfyllt, utvecklande och inspirerande. Temat har verkligen gjort att man arbetat 5

6 med en röd tråd över hela arbetsåret. Den totala kunskapen har utökat hos pedagogerna som känt inspiration och sett möjligheter. Pedagogerna har uppmärksammat att barnens lek i skog och mark är mycket mindre konfliktfylld än hemma på gården. Fantasin används på ett annat sätt då det inte finns färdigt material att tillgå. I gruppen med de äldsta barnen kunde pedagogerna se att det blev andra kamratrelationer än vad man hade förväntat sig då man var ute i skogen. Flexibilitet, lyhördhet, nyfikenhet och påhittighet är en grund för ett forskande arbetssätt. Dokumentationen och återblickar/reflektion tillsammans med barnen har varit mycket gynnsamt för barnens lärande. Att sätta bilder på golvet har varit ett bra sätt att dokumentera med de yngsta barnen då de kan sitta / ligga och studera bilderna. Bilderna finns tillgängliga hela tiden. Pedagogerna har bytt ut allt eftersom temat fortlöpt. Att barngruppen delats i mindre grupper har visat sig vara en fördel för att ha större möjlighet att följa varje barns lärande. Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår Pedagogerna ska fortsätta att dela in i barngrupperna i mindre grupper för att kunna följa varje barns lärande och finnas i deras närhet som trygghet och medforskare. Pedagogerna ska ta vara på den kunskap och de färdigheter som finns på förskolan, för eget lärande. Både när det gäller IKT och om naturen. Man ska använda Ipad oftare tillsmannans med barnen för dokumentation och återblickar av deras upplevelser. Utveckla temat Naturen runt hörnet tillsammans med barnen. Utveckla området språk och kommunikation med hjälp av sagans värld. Fortsätta att fortlöpande förändra och inspirera de olika lekmiljöerna utifrån barnen. Utveckla arbetssättet med olika konstellationer inom barngrupperna, inte bara utifrån ålder, kön eller intresse utan blanda så barnen kan få nya kontakter och intressen (även med övriga avd.). Barns inflytande Lpfö 98/10 I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvr för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. Utvecklingsområde/mål För att kunna sträva mot områdets mål i Lpfö behöver vi: vara lyhörda och ta tillvara varje barns intressen och egna förmåga att vilja prova nya saker ge varje barn möjlighet att utveckla sin förmåga till att ta ansvar Resultat och genomförande Förskolan har nått målen utifrån barnens förmågor. Pedagogerna har agerat medforskande och visat intresse. Man har varit lyhörda och närvarande i tanken här och nu. Genom att förskolan har haft tydliga lärmiljöer/mötesplatser som man utvecklat efter barnens intresse har de haft stor möjlighet att påverka sin vardag och prova nya saker. 6

7 Även de yngsta barnen har getts den möjligheten genom att pedagogerna varit lyhörda och flexibla. Arbetssättet påbörja-genomföra-avsluta har genomsyrat vardagen. Pedagogerna har gett barnen möjlighet att ta ansvar utifrån den egna förmågan. De har varit delaktiga i t.ex. dukning, avdukning och bäddning. Även att få hålla i samlingarna och andra uppdrag. Allt utifrån förmåga. Man har låtit barnen vara delaktiga i utformningen av olika projekt inom temat. Analys och lärdomar: Lärmiljöerna har utgått från barnens utveckling och intresse. Pedagogerna har sett att det är viktigt att de förändras under året då barnen utvecklas och gör framsteg. Att man förändrar när man ser att lek/aktivitet avstannar ger ny inspiration/lust. När man formar projekt används ofta fantasins magiska kraft, lite spänning och äventyr. Barnen blir då engagerade känslomässigt. Enligt hjärnforskning leder det till att barnen lär sig bättre och kommer ihåg mer. Det är viktigt med tydliga miljöer och tydligt materialet så barnen själva ser och kan välja vad de kan leka med. Och att inte ha mycket saker framme samtidigt. Hellre byta ut och förnya. Tydliga ramar ger resultat. Barn som får förtroende och ansvar växer med uppgiften. Pedagogerna har sett en stor utveckling hos alla barn. Detta ger bra självförtroende och självkänsla. Det är viktigt att vara lyhörda och nära barnen för att ställa rätt krav på deras förmåga att ta ansvar. Utmaningen ska bestå i snäppet högre än deras förmåga. En framgångsfaktor är de tydliga lärmiljöerna, överskådligt och inspirerande för barnen. Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår: Inför hösten då flera nya barn börjar i de olika grupperna behöver pedagogerna tänka på att finnas nära här och nu för att lära känna de nya barnen. Det är också viktigt att ha en planerad verksamhet även för de gamla barnen. Pedagogerna ska beakta de positiva erfarenheterna från förra höstens inskolningar i sin planering inför kommande höst. I gruppen för de äldsta barnen ska man vara mera lyhörd för de tystare och mer försiktigare barnen. Och göra barnintervjuer med alla barn, inte som nu bara med blivande 6-åringar. Förskola och hem (enkät, föräldraforum samt andra samverkansformer) Lpfö 98/10 Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Utvecklingsområde/Mål För att kunna sträva mot områdets mål i Lpfö behöver vi: kunna sätta ord på förskolans uppdrag i dialog med föräldrar både vad gäller förskolans verksamhet och det enskilda barnet skapa förtroendefulla relationer 7

8 Resultat och genomförande Förskolan har nått målen Genom modellen föräldraaktiv inskolning har pedagogerna redan från början byggt upp förtroendefulla relationer med föräldrar. Föräldrar uttrycker sig mycket positivt till denna inskolningsmodell. Modellen har gett goda möjligheter att visa förskolans verksamhet i vardagen. Många föräldrar har varit förvånade över att inskolningen gått så lätt och att de smärtfritt kunnat lämna sina barn redan efter några dagar. Föräldrar uttrycker sig även positivt om verksamheten och känner förtroende för förskolan och dess pedagoger. Hallkontakten har känts viktig och har varit ett led i den öppna och positiva relation man byggt upp med föräldrar. Pedagogerna har haft utvecklingssamtal med alla föräldrar under året utifrån den Plan för föräldrasamverkan som sjösattes förra året. Genom dokumentation i Ipad kunde man på ett enkelt sätt sätta ord på förskolans uppdrag i dialog med föräldrar både vad gäller förskolans verksamhet och det enskilda barnet Under våren har pedagogerna fått utbildning i SCM, ett nytt verktyg för dokumentation. Det fungerar även med mailfunktion till föräldrarna. På de föräldramöten som hölls under hösten berättade pedagogerna om verksamheten med hjälp av bilder och filmsekvenser för att belysa kopplingen till läroplanen. Deltagandet av föräldrar på de olika avdelningarna var olika frekvent. Sommarfesten hade förskolan gemensamt på förskolans dag med ett bra upplägg. Man visade upp det tema man jobbat med i form av vernissage samt lite andra aktiviteter. Fem svar inkom på den Föräldraenkäten som skickades ut. De fem visade nöjda föräldrar. Analys och lärdomar Pedagogerna ser att föräldraaktiv introduktion gynnar barnen och man får en bra kontakt med föräldrarna redan från början. En stor och ypperlig möjlighet att visa förskolans verksamhet. Samtidigt som föräldrarna får möjlighet att lära känna pedagogerna och förskolan. En framgångsfaktor till att skapa förtroendefulla relationer har varit pedagogernas förmåga att möta föräldrarna med öppenhet, förståelse och förtroende samt respekt. Dokumentationsverktyget SCM tror man på som ett bra redskap för att visa föräldrarna verksamheten och det enskilda barnets utveckling och lärande. Digitalramen i hallen med foton som visar olika aktiviteter med barnen har fungerat bra, den väcker intresse hos både barn och föräldrar. En del föräldrar är dock dåliga på att ta till sig information som är uppsatt och respekterar inte heller tider och möten. Här har man en del att fundera vidare kring. Hur kan vi förändra/förbättra så att information når fram och respekteras? Sms funktionen vid barns sjukdom/ledighet har fungerat bra. Den gemensamma mallen för utvecklingssamtal har underlättat och känts bra. Pedagogerna på avdelningen för de yngsta barnen anser att det borde finnas med lite fler punkter om omsorgen, då man märkt att deras föräldrar mest är intresserade av de dagliga rutinerna så som mat, vila mm. En framgångsfaktor på föräldramöten har varit att visa bilder på verksamheten som förtydligar kopplingen till läroplanen. Genom Ipad med bilder och filmsekvenser har man på ett enkelt och engagerande sätt kunnat belysa verksamheten. Ett mycket bra verktyg. En framgångsfaktor vad det gäller den dagliga hallkontakten har varit att låta det ta den tid som föräldrarna önskat så de känt att de hunnit berätta och delge pedagogerna om det varit något särskilt. En del föräldrar har dock inte varit intresserade av att prata i hallen och då får det accepteras. Sommarfest på förskolans dag tyckte de flesta föräldrar och pedagoger var ett bra förslag. Festen är avklarad tidigt på våren/sommaren. Det brukar bli hektiskt för alla ju närmre man kommer terminsavslutningar. 8

9 Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår Då det har varit mycket diskussion med en del föräldrar om tider m.m. ska man tidigt på året ta in schema och intyg från skolor och åtgärder. Pedagogerna behöver fundera på hur man ska få föräldrar att ta till sig den information som lämnas ut. Hur kan vi förändra/förbättra så att information når fram och respekteras? Fortsätta att ha förskolans dag och sommarfest på samma dag. Hur kan man göra för att få in fler svar på föräldraenkäten? Underlaget för utvecklingssamtal - komplettera med punkter som rör dagliga rutiner. I övrigt - fortsätta med samma väl fungerande arbetssätt. Helhetsbild av verksamhetsåret Positivt och negativt i ARBETSLAGET när det gäller tex: Ansvarsfördelningen på de olika avdelningarna har fungerat bra. Arbetstider/barn fri tid/planeringstid/reflektionstid Det är ju alltid önskvärt med mer barn fri tid. Men eftersom arbetstiderna är så tajta och anpassade utifrån barngruppens vistelsetider så är det inte lätt att få möjlighet att gå ifrån barngruppen. Tiden har även splittrats sönder p.g.a. en mycket utdragen inskolningsperiod som har sträckt sig över nästan hela året. Under dessa perioder är det inte alltid möjligt att lämna barngruppen till annan personal. Dessutom flera fortbildningsinsatser som pedagogerna deltagit i och då de därför varit borta från förskolan. När tid funnits har den nyttjats väl och varit bra. Flera pedagoger uttrycker att man vill införa en kort stund på måndagar att informera varandra om planerna för dagen och veckan innan måndagsmötet börjar. Tillgången på vikarier: Tillgången på vikarier har varierat. Svårare i perioder då flera utbildningar pågått parallellt. De perioder man haft elever har man räckt till bra i barngruppen. Det har varit tidskrävande att fixa och trixa med ändringar av schema m.m. för att få det så bra som möjligt för barngruppen. De vikarier förskolan haft tillgång till har varit väl förtrogna med barn och verksamhet. Anställda med arabiska som modersmål har under året varit en resurs och ett gott stöd i kommunikationen med både barn och föräldrar. Personalstyrkan i förhållande till barn/elevgruppen: De olika barngrupperna har haft hög närvaro, flera barn med lång vistelsetid på förskolan, barn med behov av särskilda insatser samt inskolningsperiod som sträckt sig ända in i januari. Samt flera fortbildningsinsatser har medfört att pedagogerna inte alltid känt att de räckt till. Arbetsklimatet i det egna arbetslaget till ledningspersonalen Mycket bra arbetsklimat i arbetslaget, hela huset och till arbetsledningen. Pedagogerna har tyvärr inte haft så mycket tid till utbyte med de andra avdelningarna på förskolan eftersom man haft fullt upp i den egna barngruppen. 9

10 Kompetensutveckling: Pedagogerna upplever att det varit för intensivt med div. utbildningar/fortbildningar som pågått samtidigt. Det har inte känts positivt eftersom det varit mycket pusslande med schema för att få det att gå ihop, det har varit slitigt för alla. Utbildningarna i sig har varit bra. Bra kompetensutvecklingar som förskolans pedagoger deltagit i: Läslyftet - en webbaserad utbildning från Skolverket, handledarutbildning för att handleda elever från lärlingsutbildningen till barnskötare, samt en bokcirkel som tog upp utveckling av språk och kommunikation hos barn med främst annat modersmål Mindre bra: Förskolans yngsta i Stockholm. Positivt och negativt i BARNGRUPPEN när det gäller tex: Inskolningar: Det har varit en alldeles för utdragen inskolningstid (aug-jan). Det har inneburit att man har haft svårt att få ihop barngrupperna eftersom det hela tiden rubbat förhållanden mellan barn-barn, barn-vuxna. Barngruppen har blivit störd av dessa förändringar. Önskan inför hösten: Pedagogerna vill inte veta vilka barn som ska börja innan allt är riktigt klart eftersom det ändå kan förekomma förändringar. Fylla upp gruppen direkt utan några reservplatser. Inskolningssamtal med föräldrar med annat modersmål tillsammans med modersmåls ansvarig bör ske på Storbrons förskola. Pedagogerna önskar att modersmåls ansvarig beställer tolksamtalet och meddelar förskolan. Sammansättningen, åldrar kön: Barngrupperna har haft ojämn könsfördelning. På en yngre avdelning är det ganska okej men inte lika okej när barnen blir äldre Familjer med mycket olika bakgrund och sociala förhållande har påverkat verksamheten negativt. Mycket tid har gått till att kompensera brister i hemmet. Närvaro, kontinuitet: Hög närvaro med stor kontinuitet och långa dagar. Trygghet, sammanhållning, klimat: Med anledning av höstens utdragna inskolning tog det lång tid få ihop barngrupperna. Under våren har man sett att det är en trygg och god sammanhållning utifrån de förutsättningar som finns. Efter omorganisationen i höstas till åldershomogena barngrupper, som medförde att barn fick byta avdelning, resulterade det i att några barn var mycket otrygga till en början. Men efter hand har gruppen utvecklats till en trygg och sammanhållen grupp. Positivt och negativt PÅ FÖRSKOLAN när det gäller tex: Mötesordning: Förskolan har en tydlig mötesordning med dagordningar för respektive mötesform. Det har varit tiden som inte funnits i den utsträckning som var planerat. Samverkan med andra tex. fritids/skolan/förskolan/barnhälsoteam Höstens samverkansträff med skolan var mycket bra. Den handlade bl.a. om matematik. En annan punkt på träffen handlade om hur det går att få ännu bättre övergång förskola-skola. Däremot var vårens träff med planeringen tillsammans med 10

11 skolan för att boka in besök mycket rörig. Man önskar att dag och tid fastställs redan i februari, när i maj alla besök skall ske. Utrustning, lokaler, utemiljö, material Förskolan har mycket material som är gammalt och slitet och därför bör kasseras. Man vill satsa på nytt och fräscht. Gården behöver städas upp och div. aktiviteter (t.ex. biltvätten ) måste repareras så att det ser inbjudande ut. Förskolan är i mycket stort behov av en större upprustning av gården. För närvarande finns ingen tillgång till skugga som är nödvändigt för att skydda barnen mot för mycket sol. En ny större och fräschare klätterställning är ett mycket eftertraktad och välbehövligt tillskott till den stora gården. Pedagogerna tycker ändå att man lyckats få en inbjudande miljöer på gården med bl.a. ett uterum som varit mycket populärt och använts flitigt av alla barn på förskolan. Där har funnits olika material för skapande, böcker, pussel, spel och mycket annat. Att stå utomhus vid ett staffli och svepa med pensel och färg gör gott för själen. Närheten till skogen ger fantastiska möjligheter för utforskande, lek, inspiration och lärande. Annat AV BETYDELSE, positivt och negativt Förskolan genomgick en omorganisation i höstas som innebar åldershomogena barngrupper. Även nya konstellationer av arbetslag. Det tog tid att få till bra miljöer på respektive avdelning och att jobba ihop sig i arbetslagen. Pedagogerna anser trots det att omorganisationen har gått mycket bra och ser fördelarna med detta arbetssätt. Det finns alltid saker att jobba på för att få allt att fungera bättre men man känner att de förutsättningarna finns i personalgruppen. 11