Verksamhetsplan 2017/2018

Transkript

1 Verksamhetsplan 2017/2018 SKYTTEHOLMSSKOLAN 1

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Solna stads vision och övergripande mål... 4 Nämndmål... 4 Uppdrag... 4 Aktiviteter utifrån nämndmålen

3 Sammanfattning Anvisning Här sammanfattar rektor årets resultat utifrån de analyser skolan gjort i kvalitetsredovisningen för året. Olika förklaringar till skolans resultat kan diskuteras i relation till de nationella målen. Som stöd för sammanfattningen kan rektor använda nedanstående punkter. * Vad fungerar bra på skolan? Varför fungerar det bra? * Vad fungerar sämre på skolan? Varför fungerar det inte lika bra? * Vilken betydelse har olika organisationssätt, olika arbetsformer och olika arbetssätt för måluppfyllelsen? * Hur utnyttjas undervisningstiden? * Vilken betydelse har personella, materiella och lokalmässiga resurser för resultatet? Hur påverkar medarbetarnas kompetens, värderingar och förhållningssätt de enskilda elevernas möjligheter att nå kunskapskraven? Hur tydligt analyserar skolans medarbetare sitt eget arbete snarare än att beskriva till exempel elevers förutsättningar? Skolan präglas av en tydlig vilja och ambition att utvecklas och bli bättre. Det som fungerar väl på skolan är att vi har hög grad av utbildad och behörig personal som genomför sina arbetsuppgifter med kvalitet och engagemang. Samtliga arbetslag fungerar väl och arbetslagsledare och utvecklingsledare för fritidshem har kommit in i sina roller för att utveckla skolan. Arbetet i de olika arbetslagen och fritidshemsavdelningarna har fokus på samverkan, skolutveckling och elevhälsoarbete. Vi ser dock ett fortsatt behov av att ytterligare förbättra vårt trygghetsskapande arbete. Detta kommer att ske genom t.ex. klassrumsdiskussioner och faddring under läsåret. Den bemötandeplan som har tagits fram kommer att implementeras och följas. Att ena personalen i värdegrundsarbetet och att ta tag i konflikter och kränkningar på ett systematiskt sätt ser vi som framgångsfaktorer. Området elevernas ansvar och inflytande fungerar väl. Bidragande orsaker till det ser vi är arbetet med att utveckla elevledda utvecklingssamtal och att vi involverar eleverna i de pedagogiska planeringarna på både övergripande och detaljnivå. Skolans arbete med klassråd, elevråd och fritidsråd ser vi också bidrar till ökat reellt och upplevt elevinflytande. Eleverna upplever att de blir bemötta på ett bra sätt och att vuxna lyssnar på dem. Våra mål kring kunskaper är fortfarande något vi behöver ha starkt fokus på. Lärarna arbetar i stor utsträckning med extra anpassningar. I de fall vi har dubbelbemanning har vi utvecklat inkluderande samverkan för att nå fler elever. Detta arbete behöver ytterligare förbättras för att nå större effekter på elevernas måluppfyllelse. Skolans elevhälsoplan kommer att följas under året för att ytterligare förbättra vårt arbete inom elevhälsan. På alla stadier behöver vi fortsätta arbetet med att säkerställa att eleverna i varje årskurs får med sig kunskaper för att klara kraven nästföljande läsår. Vi ser även att undervisningen på behöver utvecklas för att bättre nå alla elever. Detta gör vi genom samplanering, matematik- eller läslyft, utveckla arbetet inom främjande elevhälsa enligt vår elevhälsoplan, samt genom att utveckla samverkan med vårdnadshavarna. Även läxhjälp och lovskola kommer att arrangeras under läsåret. Vi ser att lärare behöver och önskar hitta större samarbetsmöjligheter. En del handlar om att klargöra stoff och kunskapskrav för respektive årskurs. En annan del handlar om att utveckla ämnesövergripande arbetsområden. På skolan behöver vi även utveckla hur vi samverkar när det finns flera pedagoger i en klass eller grupp. Det gäller samverkan mellan lärare och fritidspersonal, lärare och speciallärare/pedagog och samarbete när två lärare delar på en grupp på olika lektioner. För att skapa förutsättningar för detta är all undervisande personal schemalagd för samplanering varje vecka, på samma tid. På Skytteholmsskolan har vi sedan många år tagit emot nyanlända elever. Vi har ett upparbetat sätt kring mottagande och strävar efter att snabbt kunna låta de nyanlända eleverna delta i sina ordinarie klasser. Det språkutvecklande arbetssättet är en nyckel för att lyckas med elever med kort skolbakgrund i Sverige. Vi arbetar även mer strukturerat med alla elevers läsutveckling genom att skapa läsgrupper i samtliga årskurser. Ett annat spår som bidrar till ökad måluppfyllelse är att vi numera har en bättre biblioteksverksamhet. Det har varit lyckat med tre pedagoger som haft uppdrag att utveckla biblioteket och hitta former för att nå eleverna. Biblioteket har genomgått stora förändringar och är nu en resurs på skolan som aktivt används för elevernas 3

4 språk- och läsutveckling. Digitaliseringen kommer att fortsätta under läsåret och alla stadier har nu tillgång till datorer eller ipads. All personal har även fått kompetensutveckling för att på bästa sätt arbeta med dessa digitala verktyg. Eleverna är positiva till de nya arbetssätt som lärarna erbjuder och undervisningen har blivit roligare, mer formativ och elevernas motivation har ökat. Lärare och elever har hela tiden tillgång till digitala verktyg och kan nu lägga upp undervisningen på ett nytt sätt. Skolans internationalisering kommer att fortsätta under kommande läsår med fokus på våra elevambassadörer och andra upparbetade kontakter med omvärlden. Även vårt arbete med skola och omvärlden kommer fortsätta. Detta har sker genom att dels arbeta utifrån vår plan för studie- och yrkesvägledning och dels genom att genomföra entreprenöriellt lärande i våra klasser. Sammanfattningsvis är det glädjande att se att alla våra områden för utveckling förbättras. Elevernas nöjdhet och i många fall goda måluppfyllelse är kvitto på att vi är på rätt väg. Personalen uttrycker att de trivs och visar stort engagemang och professionalitet i sitt värv. Solna stads vision och övergripande mål Solna ska vara en sammanhållen och levande stad, som växer och utvecklas hållbart för alla solnabor. Staden kännetecknas av trygghet och öppenhet, där allas potential tas tillvara. Vi erbjuder kunskap, kreativitet och upplevelser som ökar regionens attraktionskraft. Visionen bryts ner i fyra övergripande mål, som lyder på följande sätt; * Solna stads verksamheter ska hålla god kvalitet och hushålla med stadens resurser. * Solna stad ska vara en stad som kännetecknas av mångfald, kreativitet och upplevelser. * Solna ska vara en attraktiv och trygg stad att leva och verka i. * Solna ska växa ihop och utvecklas på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt. Nämndmål Nämndmål Förskolans arbete ska leda till att barnen är trygga och väl förberedda för övergången till förskoleklass/skola. Förskolors, fritidshems och grundskolors arbete ska leda till att varje elev efter genomgången grundskola har god läsförståelse. Grundskolans arbete ska leda till att kunskapsresultaten höjs och att varje elev har behörighet till gymnasiet. Alla stadens skolor ska erbjuda en trygg arbetsmiljö präglad av respekt för varje enskild elev. Uppdrag Aktiviteter utifrån nämndmålen Anvisning Verksamhetsplanen ska formulera den enskilda skolans aktiviteter för året utifrån nämndmålen i relation till dels skolans resultat från föregående verksamhetsår, dels satsningar och andra prioriteringar skolan gör. Antalet aktiviteter kopplade till varje nämndmål bör vara begränsade för att bättre möjliggöra en analys. Verksamhetsplanens inriktning och prioriteringar styr också prioriteringar i skolans gemensamma kompetensutvecklingsplan såväl som i medarbetarnas individuella kompetensutvecklingsplaner. För att förtydliga kopplingen till läroplanen ska varje aktivitet som görs syfta till ett nämndmål och taggas upp med ett nationellt läroplansområde. Rubrikerna är: * Normer och värden * Kunskaper/utveckling och lärande * Skola och hem/förskola och hem * Elevernas ansvar och inflytande/barns inflytande 4

5 * Övergång och samverkan/samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet * Skola och omvärlden * Bedömning och betyg/uppföljning, utvärdering och utveckling * Rektors ansvar/förskolechefens ansvar * Medarbetarengagemang * Ekonomi Varje skola är uppdelad i grundskola, grundsärskola, fritidshem och förskoleklass. Nämndmål: Förskolans arbete ska leda till att barnen är trygga och väl förberedda för övergången till förskoleklass/skola. Träff med pedagoger inför stadiebyte Inför ett stadiebyte får eleverna tillfälle att ha lektioner med lärare från sitt blivande stadium. Eleverna hälsar på i sitt blivande klassrum och får tillfälle att träffa lärare från sitt blivande stadium vid tre tillfällen, en lektion varje dag i tre dagar. Detta sker i slutet av vårterminen. Träff med pedagoger inför stadiebyte Inför ett stadiebyte får eleverna tillfälle att ha lektioner med lärare från sitt blivande stadium. Eleverna hälsar på i sitt blivande klassrum och får tillfälle att träffa lärare från sitt blivande stadium vid tre tillfällen, en lektion varje dag i tre dagar. Detta sker i slutet av vårterminen. Föräldramöte - introduktion till förskoleklass/fritidshem Första möte med vårdnadshavare där pedagogisk personal och skolledning presenterar sig och verksamheterna. Sommarlovsverksamhet 5

6 Nya förskoleklasselever som börjar tiden från 1 augusti fram till läsårsstart introduceras i verksamheten i liten skala under sommarlovet. Föräldramöte - introduktion till förskoleklass/fritidshem Första möte med vårdnadshavare där pedagogisk personal och skolledning presenterar sig och verksamheterna. Två inskolningstillfällen under maj för blivande förskoleklasselever. Två entimmesträffar där eleverna möter sina blivande klasskamrater och personal och blir familjära med lokalerna. Eleverna får vara med om ett lektionstillfälle och delta i organiserade lekar. Nämndmål: Förskolors, fritidshems och grundskolors arbete ska leda till att varje elev efter genomgången grundskola har god läsförståelse. Elever i åk. 9 som minst uppnått kunskapskraven för Godkänd i ämnesprovet i svenska (exkl. svenska som andra språk), kommunala skolor, andel (%) elever i kommunala skolor i Solna Andel elever i åk 6 med provbetyg A-E i delprov B Läsförståelse i svenska Delprov B1 och B2 Solnas kommula skolor Andel elever i förskoleklass som uppnår godkänt i språkscreening Språkscreening i de kommunala skolorna i Solna 6

7 Samarbete mellan lärare i svenska/so och bibliotekspedagogerna. Bibliotekspedagogerna och lärarna i svenska/so har ett löpande samarbete i klasserna kring temaarbeten, sagoberättande, bokpresentation, bibliotekskunskap, genreläsning, författarbesök, temalådor (kring t. ex. forntiden, kroppen, rymden, vänskap) etc. Samarbete mellan lärare i svenska/so och bibliotekspedagogerna. Bibliotekspedagogerna och lärarna i svenska/so har ett löpande samarbete i klasserna kring temaarbeten, sagoberättande, bokpresentation, bibliotekskunskap, genreläsning, författarbesök, temalådor (kring t. ex. forntiden, kroppen, rymden, vänskap) etc. Läsgrupper åk 1-5Lexia/Provia åk 1-9 Genom olika screeningtest/np identifierar vi elever i behov av extra läsförståelseträning. Dessa elever får sedan arbeta i mindre grupper med att öva upp läsflyt och läsförståelse. Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Medvetet arbete i arbetslagen; inventera olika metoder och idéer. Därefter arbeta medvetet med att pröva olika metoder under två veckor i taget, utvärdera och dela med sig av sina erfarenheter under en kort stund vid varje arbetslagsmöte. Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. 7

8 Medvetet arbete i arbetslagen; inventera olika metoder och idéer. Därefter arbeta medvetet med att pröva olika metoder under två veckor i taget, utvärdera och dela med sig av sina erfarenheter under en kort stund vid varje arbetslagsmöte. Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Medvetet arbete i arbetslagen; inventera olika metoder och idéer. Därefter arbeta medvetet med att pröva olika metoder under två veckor i taget, utvärdera och dela med sig av sina erfarenheter under en kort stund vid varje arbetslagsmöte. Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Medvetet arbete i arbetslagen; inventera olika metoder och idéer. Därefter arbeta medvetet med att pröva olika metoder under två veckor i taget, utvärdera och dela med sig av sina erfarenheter under en kort stund vid varje arbetslagsmöte. Språklekar Lek med ord, sällskapsspel, högläsning, skrivarstugor, göra skoltidningar, egna sagor och så vidare. Högläsning Högläsning varje dag. Återkoppling om vad som skett i tidigare kapitel, träning på att läsa mellan raderna, avcheckning vid svåra ord, kritiska händelser i berättelserna för att se att eleverna förstår. Eleverna arbetar i olika former vidare med/bearbetar berättelserna. 8

9 Nämndmål: Grundskolans arbete ska leda till att kunskapsresultaten höjs och att varje elev har behörighet till gymnasiet. Meritvärde i åk 9 Betygspoäng för elever i kommunala skolor i Solna Andel elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Behörighet till gymnasieskolans yrkesförberedande program Behörighet för elever i kommunala skolor i Solna Andel elever som vet vad de behöver kunna för att nå kunskapskraven i åk 3 Andel elever som vet vad de behöver kunna för att nå kunskapskraven i åk 5 Andel elever som vet vad de behöver kunna för att nå kunskapskraven i åk 8 Arbeta aktivt med formativ bedömning i alla klasser. Använda digitala/analoga verktyg för att arbeta med de formativa nyckelprocesserna i undervisningen (tydliggöra mål och kunskapskrav, synliggöra lärandet, återkoppling, aktivera elever som resurser för varandra samt aktivera eleven som ägare av sitt eget lärande för att ge eleverna möjlighet att förbättra sina resultat). Formativ bedömning används varje dag i undervisningen. Arbeta aktivt med formativ bedömning i alla klasser. Använda digitala/analoga verktyg för att arbeta med de formativa nyckelprocesserna i undervisningen (tydliggöra mål och kunskapskrav, synliggöra lärandet, återkoppling, aktivera elever som resurser för varandra samt aktivera eleven som ägare av sitt eget lärande för att ge eleverna möjlighet att förbättra sina resultat). Formativ bedömning används varje dag i undervisningen. 9

10 Ämnesövergripande arbete. Arbetslagen genomför minst ett ämnesövergripande temaarbete varje termin. Ämnesövergripande arbete. Arbetslagen genomför minst ett ämnesövergripande temaarbete varje termin. Ämnesövergripande arbete. Arbetslagen genomför minst ett ämnesövergripande temaarbete varje termin. Pedagogiska planeringar med eleverna. Läraren låter eleverna få inflytande över minst en pedagogisk planering per termin. Pedagogiska planeringar med eleverna. Läraren låter eleverna få inflytande över minst en pedagogisk planering per termin. 10

11 Ämnesövergripande arbete tematiska arbeten. Tematiskt arbetssätt där elevernas egna intressen och utveckling ligger i fokus. Elevernas egna tankar och funderingar påverkar vilken riktning undervisningen tar. Under skolsamverkan i halvklasser knyta an till lektionsinnehållet under skoltid. Fritidshemsaktiviteter som till sin utformning tydligt kan sammankopplas med aktuella teman i skolundervisningen. Guldboken Elevbok som innehåller 5 återkommande arbetsmoment: Muntlig framställning, bilduppgift, skrivuppgift, redovisning och feedback. Praktisk matematik Eleverna leker med geometriska former, mönster och grundläggande matematiska begrepp. 11

12 Nämndmål: Alla stadens skolor ska erbjuda en trygg arbetsmiljö präglad av respekt för varje enskild elev. Andel elever som känner sig bra bemötta av andra elever i skolan Brukarundersökning Solnas kommunala skolor (nationellt jämförbar fråga?). Frågan heter "Jag blir bra bemött av andra elever i skolan?" För årskurs 3, 5 och 8. Fyll i summan av dessa på detta mått och använd de tre underliggande som egna verksamhetsmått. Andel elever som känner sig trygga i skolan Brukarundersökning Solnas kommunala skolor (nationellt jämförbar fråga?) Frågan heter "Jag känner mig trygg i skolan?" För årskurs 3, 5 och 8. Fyll i summan av dessa på detta mått och använd de tre underliggande som egna verksamhetsmått. Fadderverksamhet Genomföra fadderverksamhet minst en gång per termin (t. ex. Läsgrupper, samlingar, utflykter, rastverksamhet, lekstationer för de yngre eleverna, "Månadens bok" (1-5 arbetar med samma bok/tema), uteaktiviteter/idrottsaktiviteter/friluftsdagar). Fadderverksamhet Genomföra fadderverksamhet minst en gång per termin (t. ex. Läsgrupper, samlingar, utflykter, rastverksamhet, lekstationer för de yngre eleverna, "Månadens bok" (1-5 arbetar med samma bok/tema), uteaktiviteter/idrottsaktiviteter/friluftsdagar). Fadderverksamhet 12

13 Genomföra fadderverksamhet minst en gång per termin (t. ex. Läsgrupper, samlingar, utflykter, rastverksamhet, lekstationer för de yngre eleverna, "Månadens bok" (1-5 arbetar med samma bok/tema), uteaktiviteter/idrottsaktiviteter/friluftsdagar). Fadderverksamhet Genomföra fadderverksamhet minst en gång per termin (t. ex. Läsgrupper, samlingar, utflykter, rastverksamhet, lekstationer för de yngre eleverna, "Månadens bok" (1-5 arbetar med samma bok/tema), uteaktiviteter/idrottsaktiviteter/friluftsdagar). Ordningsregler Ordningsregler tas fram tillsammans med skolans elever och elevråd. Vi arbetar aktivt med att de implementeras och efterföljs. Vi vuxna är goda förebilder och upprätthåller ordningsreglerna under arbetstiden. Ordningsregler Ordningsregler tas fram tillsammans med skolans elever och elevråd. Vi arbetar aktivt med att de implementeras och efterföljs. Vi vuxna är goda förebilder och upprätthåller ordningsreglerna under arbetstiden. Ordningsregler Ordningsregler tas fram tillsammans med skolans elever och elevråd. Vi arbetar aktivt med att de implementeras och efterföljs. Vi vuxna är goda förebilder och upprätthåller ordningsreglerna under arbetstiden. 13

14 Bemötande mellan vuxna och mellan vuxna och elever på skolan. Skolans handlingsplan om bemötande. implementeras och följs under läsåret. Bemötande mellan vuxna och mellan vuxna och elever på skolan. Skolans handlingsplan om bemötande. implementeras och följs under läsåret. Bemötande mellan vuxna och mellan vuxna och elever på skolan. Skolans handlingsplan om bemötande. implementeras och följs under läsåret. Bemötande mellan vuxna och mellan vuxna och elever på skolan. Skolans handlingsplan om bemötande. implementeras och följs under läsåret. Organiserad uteverksamhet Alla fritidshemsavdelningar bedriver under uteverksamhet inklusive raster organiserad vuxenledda aktiviteter som en del i elevernas utevistelse. Samtlig personal som arbetar under uteverksamhet ska ha en tydlig funktion och aktivt verka för elevernas trygghet. 14